Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av försvarsminister Pål Jonson, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, statsrådet Carl-Oskar Bohlin och statsrådet Benjamin Dousa.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Försvarsminister Pål Jonson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist för frågan, som rör flera frågor.

När det gäller den fråga som är kopplad till säkerhetsanalysen tog regeringen första steget till den i samband med att vi i förrförra veckan bjöd in partiledarna för att ha överläggningar och diskussioner om det aktuella säkerhetspolitiska omvärldsläget. Även den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten var där och hade en föredragning. Jag utesluter inte att det kommer att bli fler sådana förutsättningar att diskutera det säkerhetspolitiska omvärldsläget och därefter göra analyser.

En annan dimension gäller det arbete som nu ligger framför oss med att fastställa de militära förmågekrav som vi kommer att få som Natoallierad. Här har vi gett ett uppdrag till Försvarsmakten att kostnadsberäkna dem och titta på genomförbarheten. Jag har hela tiden sagt att vi under våren kommer att bjuda in r…

Fru talman! Jag söker inte strid i försvarspolitiken, Peter Hultqvist, och det tror jag inte att Socialdemokraterna gör heller. Jag noterar bara att det kommer skiftande besked från Socialdemokraterna. För tre veckor sedan sa man klart och tydligt att Försvarsberedningen inte ska aktiveras, men i dag säger man att den ska det.

Jag noterar också att Magdalena Andersson sa att det skulle vara en finans- och försvarsberedning. För mig är formen underordnad. Låt oss hitta en ny, bred politisk överenskommelse. Regeringen står redo att bjuda in riksdagens partier för att hitta goda förutsättningar för detta.

Fru talman! Tack, Per Söderlund, för en angelägen fråga!

I grunden är det positivt att allt fler unga nu är intresserade av och engagerade i att genomföra värnplikten. Siffran har stigit efter det att den fullskaliga invasionen i Ukraina bröt ut.

Jag känner till detta fall, men då det är ett rättsfall kan jag inte kommentera det annat än på en generell nivå. Där finns ett par aspekter. Att göra värnplikten är en skyldighet men ingen rättighet, och vi har privilegiet att det är fler som vill göra värnplikten än vad som får göra det.

Med det sagt: När det kommer till de medicinska prövningarna sker det hela tiden ett löpande arbete för att skapa förutsättningar för Försvarsmakten att växa. Det som har varit begränsningen för personer med olika diagnoser är att de till exempel behöver medicin i fält, vilket kan vara svårt att ordna under krigsförhållanden.

Jag vet…

Fru talman! Vi satt så sent som i förrförra veckan med Jakob Forssmed och diskuterade dessa frågor, i och med att allt fler unga människor träffas av psykisk ohälsa men också olika typer av diagnoser. Det kanske inte är rimligt att alla som träffas av diagnoser inte har möjlighet att genomföra värnplikten, nu när vi vet att vi kommer att bygga ut det instrumentet.

Ett arbete pågår både i Regeringskansliet och på myndighetsnivå.

Fru talman! Jag instämmer i att situationen för civila palestinier i Gaza men även på Västbanken är mycket, mycket utsatt.

Vi beklagar såklart att vapenvilan har brutits. Vapenvilan gav åtminstone en tillfällig paus och ett andrum för de civila familjer som varje dag sliter med att hitta mat för dagen och få skydd och tak över huvudet.

Sverige är en mycket stor givare till flera FN-organisationer som också bedriver viktigt humanitärt arbete, både i Gaza och på Västbanken. Anledningen till att vi valde att avsluta stödet till UNRWA var att vi vill att pengarna inte ska vara fast på ett bankkonto utan att de ska göra skillnad i Gaza. Det var också huvudskälet till att det tidigare stödet till UNRWA på 400 miljoner kronor nu är på 800 miljoner kronor.

Regeringen tar alltså ett mycket stort ansvar när det gäller att stötta civilbefolkningen i Gaza.

(Applåder)

Fru talman! Först och främst är det inte bara Sverige som har beslutat att dra tillbaka stödet till UNRWA. Även Nederländerna har beslutat att fasa ut stödet till UNRWA.

Det stämmer att UNRWA är en av flera organisationer som har viktiga logistikmöjligheter i Gaza, men det finns andra organisationer också. Innan vapenvilan bröts levererade WFP dagligen mat in till Gaza. Det vinterpaket regeringen beslutade om levererade skolmaterial och byggde upp skollokaler till tusentals barn i Gaza. Det finns alltså andra organisationer.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är en fråga som vi har arbetat med på Regeringskansliet, och det korta svaret är att den också bereds på Regeringskansliet.

Jag är bekant med vad Försvarsmakten har sagt i sitt yttrande. Jag vet också vad Försvarets radioanstalt har påpekat i sitt yttrande.

Detta kan man möjligtvis komplettera med frågan om Signal och hur Försvarsmakten ska kunna använda Signal. Under kriget i Ukraina har Signal varit central för de ukrainska väpnade styrkorna att använda för en hög grad av kryptering.

Jag har inga nya besked att ge i dag från regeringens sida. Vi bereder det här och tittar på det med olika infallsvinklar.

Fru talman! Ledamoten ska inte tolka mig på något annat sätt än att vi nu tittar på den här frågan och att vi bereder den på Regeringskansliet. Det är de besked jag har i dag.

Vi är väl medvetna om vad olika intressenter har sagt om detta. Det är som sagt även en europeisk fråga, men det finns också viktiga lärdomar att ta hem från kriget i Ukraina.

I övrigt har jag faktiskt inga besked i frågan.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det enkla svaret är nej. Vi kommer inte att ta 155 miljoner kronor årligen av skattebetalarnas pengar för kommunikationsinsatser i Sverige om bistånd.

Jag vill mycket hellre att de pengarna går till gasturbiner i Ukraina eller till livsmedelspaket i Gaza – eller till Uganda, som jag nyligen kom hem från, där det just nu är brist på mat på grund av de beslut som har fattats i USA. Jag vill mycket hellre att pengarna går dit än att de går till kommunikationsinsatser i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Som politiker måste man ju varje dag göra tuffa prioriteringar. Varken vi på Utrikesdepartementet eller något av de andra statsråden här har ett hemligt pengaträd där man kan hämta tusenlappar och fördela ut i verksamheten.

Nej, 155 miljoner kronor är kanske inte så mycket i procent, men det är fortfarande väldigt mycket pengar som kan gå till nya matpaket, till gasturbiner och till minröjning på andra platser på jordklotet.

Vi har ett mycket omfattande stöd till civilsamhällesorganisationerna – 1,8 miljarder kronor per år.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Oskar Svärd, för engagemanget för Ukraina!

Jag tackar också för hela riksdagens breda uppslutning kring stödet till Ukraina. Det är verkligen en styrka för Sverige i de internationella sammanhangen att vi har detta breda stöd kopplat till Ukraina.

Det besked som vi gav i förra veckan var att vi nu stärker den ukrainska förmågan på artilleriområdet, delvis genom nyproducerade Archerpjäser. Det som är bra med det är framför allt att vi slipper ta dem från Försvarsmaktens krigsorganisation. I stället använder vi den starka försvarsindustri som vi har i Sverige genom att skicka nyproducerade artilleripjäser.

Den andra dimensionen här är att vi har ett artillerilokaliseringssystem som heter Arthur. Sverige jobbar med sitt stöd genom att ha förmågor, och genom att integrera olika förmågor kommer Ukraina att få bättre förmåga att kunna påverka skeenden på …

Fru talman! En stark försvarsindustri utgör en central del av ett lands samlade försvarsförmåga. Därför kommer vi under våren att presentera en försvarsindustristrategi. Det är faktiskt första gången på över 20 år som Sverige får en försvarsindustristrategi. Den bygger på tre ben: ökat samarbete, ökad innovation och ökad produktion. För att vi ska få försvarsindustrin att skala upp måste det komma långsiktiga beställningar. Vi måste jobba mer mellan olika länder och lägga större och långsiktiga beställningar så att de vågar investera i sin produktionsförmåga.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan, som inte minst de senaste dagarna har blivit väldigt aktuell när vi har sett fruktansvärt hemska scener från bland annat Syrien.

Att skydda de mest utsatta människorna på hela jordklotet är såklart en grundsten i den svenska biståndspolitiken. Där är flera religiösa minoriteter med i bilden, även om detta är absolut mest aktuellt just nu i Mellanöstern. Detta finns med i reformagendan, och det är prioriterat från regeringens sida. I de kommande strategierna – både geografiska och tematiska – kommer vi att ta särskild hänsyn till just minoriteter för att kunna leverera på löftet att stötta de mest utsatta människorna.

(Applåder)

Fru talman! Precis som tidigare sagts är såklart skydd av minoriteters rättigheter oerhört prioriterat både i de strategier som regeringen har tagit fram och i de uppdateringar som kommer framöver.

Jag instämmer helt och hållet i att det behöver sättas politisk press på HTS. Det gör Sverige bäst genom EU. Om det ska bli aktuellt med långsiktigt utvecklingsbistånd måste HTS visa att man tar dessa frågor mycket seriöst.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här är en viktig fråga för att vi ska kunna säkerställa att barn får den assistans de har rätt till och att föräldrar ska kunna få avlastning i det här arbetet. Regeringen har därför under 2025 presenterat förslag där vi nu gör en halverad förändring i detta. Vi avvaktar och följer väldigt noga vad resultatet av dessa förändringar blir. Vi avser naturligtvis att återkomma i den frågan när vi sett vad utfallet av förändringen har blivit.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Carita Boulwén, för frågan!

Den nya socialtjänstlag som alla emotser innebär att man tidigt kommer att kunna börja jobba förebyggande. En viktig del av detta är att kunna börja bygga tillit och förtroende på ett annat sätt. Ett stort bekymmer och ett växande problem är att ungefär hälften av alla vårdnadshavare i Sverige i dag tackar nej till dessa insatser från socialtjänsten. Detta har gjort att en utredning som presenterades i höstas innehåller förslag om bland annat vitesföreläggande. Det har inte fattats något beslut om den, utan den bereds just nu i Regeringskansliet. Samtidigt bereder vi – och har föreslagit – flera lagstiftningar som handlar om ökat skydd för socialsekreterare. Där ingår bland annat möjligheten att kunna ha vakter inne under socialkontorets tak. Det pågår arbete både med att förstärka skyddet och med att säkerställa att föräldrar…

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för en angelägen fråga. Det finns egentligen två svar på den.

Staten tar sin del av ansvaret genom att regeringen gör historiskt stora satsningar på det civila försvaret. När den här regeringen tillträdde lades 2,7 miljarder på det civila försvaret. Inom bara några år kommer vi att vara uppe i 15 miljarder per år. Detta ger förutsättningar att bygga muskler på det som tidigare var ett skelett.

Det handlar också om att sända budskapet till alla region- och kommunpolitiker att detta är frågor som behöver prioriteras politiskt. Har man beskattningsrätt har man också ett ansvar för att prioritera denna verksamhet, naturligtvis i konkurrens med mycket annat. Det är precis så regeringen nu väljer att göra mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget. Detta ansvar måste dock tas på alla nivåer.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock så mycket för frågan.

Precis som ledamoten beskrev har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag. Jag har noterat att detta har mötts med en väldig glädje och tillfredsställelse av arbetsterapeuter och andra som arbetar med dessa viktiga frågor.

FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättningar har också haft synpunkter på den ojämlika tillgången till detta i Sverige. Därför har regeringen gett MFD, Myndigheten för delaktighet, i uppdrag att jobba med samtliga dessa rekommendationer. Det görs i nära samarbete med funktionshindersorganisationerna.

Det här arbetet pågår i detta nu. Det finns en pågående dialog med våra funkisorganisationer för att komma fram med förslag för att förbättra situationen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det humanitära läget i Ukraina är akut, särskilt nära fronten. Finansieringssituationen är också akut. Jag har träffat flera av de organisationer som har verksamhet för barn och unga. Graden varierar, men de kanske har finansiering för 20–30 procent av året. Finansieringsläget är alltså mycket utsatt.

Från svensk sida är det samlade biståndet till Ukraina såklart högt prioriterat. Vi hjälper till på skolsidan och på barnsjukhussidan. Vi hjälper brett för att stötta barn och unga i denna situation, både på kort sikt – till exempel med skolgång – och på lång sikt. Extremt många barn har varit med om ofattbart hemska trauman och behöver psykosocialt stöd. Det svenska stödet är verkligen brett när det gäller barn och unga.

(Applåder)

Fru talman! Att samhället har misslyckats med att skydda kvinnor som är utsatta för våld är helt oacceptabelt. Från regeringens sida bekämpar vi mäns våld mot kvinnor med samma kraft som vi använder för att bekämpa gängkriminaliteten. Vi har ett program med över 130 punkter för att göra just detta.

Det finns ett par punkter som jag särskilt vill lyfta fram, nämligen att vi har arbetat med ett utökat kontaktförbud och att det arbetas med att stärka skyddade boenden i Sverige. Fram till för ungefär ett år sedan kunde vem som helst starta ett skyddat boende, men i dag finns det kvalitetskrav och tillståndsplikt. Det finns trygghet avseende barnen, vilket också påverkar kvinnorna. Vi har dessutom säkerställt att våldsamma vårdnadshavare inte kan ha umgänge med sina barn.

Den nya socialtjänstlagen är ytterligare något jag vill nämna här. Att man tidigt kan jobba förebyggande ko…

Fru talman! Svaret på frågan är att det händer väldigt mycket. MSB konstaterade i sin förmågebedömning för hela det civila försvaret att det år 2024 vidtogs dubbelt så många förmågehöjande åtgärder som 2023. Förmågan i det civila försvaret växer just nu.

Jag håller inte med om slutsatsen att det inte har hänt någonting på försörjningsberedskapsområdet. Regeringen har ju gått vidare med ett antal snabbspår som går snabbare än den ordinarie beredningsprocessen för det betänkande som Johan Andersson refererade till. Det handlar bland annat om en nationell funktion för omhändertagande av förutsättningar för produktionsomställning. Detta är ett uppdrag som har getts till MSB.

Vidare har MSB och Socialstyrelsen fått i uppdrag att utarbeta piloter för försörjningsstödsanalyser som ska definiera vilket behov av försörjning som finns inom respektive sektor. Där har man börjat arbet…

Fru talman! Det finns mycket vi kan göra på både europeisk och svensk nivå. På europeisk nivå handlar det om de regleringar som har nämnts innan och som på olika sätt hindrar den innovationsförmåga som finns hos svenska och europeiska företag. Många av dessa regleringar kom under den tidigare EU-kommissionen, vilket har gett väldigt höga kostnader för svenska och europeiska företag. Det positiva nu är att det finns ett slags sense of urgency hos många av medlemsstaterna så att vi kan gå fram med reformer som drar tillbaka mycket av detta.

Dessutom agerar regeringen för att det ska tecknas nya frihandelsavtal, inte minst för att det stormar på andra sidan Atlanten. Här ligger nu flera på bordet, bland andra Mercosur, Indien och Mexiko.

Regeringen behöver också göra sin hemläxa i en svensk kontext, och här tror jag att vi har en samsyn i fråga om kärnkraft och mycket …

Fru talman! Jag tackar ledamoten för den viktiga frågan.

Jag instämmer helt och hållet. Det kan bokstavligt talat vara så att många unga flickor och kvinnor riskerar att dö som ett direkt resultat av det som just nu händer. Vi vet att osäkra aborter är en av de vanligaste dödsorsakerna bland flickor och kvinnor i den fattiga delen av världen.

Detta är en prioriterad fråga för Sverige, men det är helt omöjligt för oss att täcka hela det gap som uppstår i och med att USA drar sig tillbaka. USA står för ungefär 40 procent av det totala humanitära biståndet och ungefär 30 procent av biståndet i stort. Det finns dock några områden där regeringen ser över och prioriterar biståndet för att kunna täcka upp delar av detta. Det handlar om Ukraina, humanitärt arbete och givetvis flickors och kvinnors rättigheter. Om Sverige inte prioriterar detta kommer få andra länder att göra det, …

Fru talman! Jag tackar Lars Püss för frågan.

Det viktigaste med denna strategi jämfört med många tidigare strategier är att den har mätbara mål. Med denna strategi kommer det att vara tydligt var vi 2030 ska vara i en lång rad avseenden när det gäller att stärka det proaktiva cybersäkerhetsarbetet, stärka kompetens och kunskapsutveckling och kunna hantera cybersäkerhetsincidenter. Strategin gäller fram till 2029 och kommer varje år att åtföljas av en handlingsplan. I handlingsplanen för 2025 finns 72 listade åtgärdspunkter som ska vara genomförda innan året är slut. År 2026 kommer det en ny handlingsplan och så vidare för att säkerställa att vi håller högt tempo i att bygga en bättre cybersäkerhet i hela Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag har själv på nära håll sett de israeliska extrema bosättarnas fruktansvärda våld mot civila på Västbanken. Barn blir utsatta för övergrepp genom att få stenar kastade på sig, och hus bränns upp av extremister. Den israeliska statsmakten tar inte heller sitt ansvar och lagför de människor som begår dessa vidriga brott. Detta sätter även käppar i hjulet för ett fritt palestinskt land att bedriva skolverksamhet och annat viktigt.

Problemet för regeringen och Sveriges riksdag är att resurserna är begränsade. Regeringen har beslutat att formulera om det palestinska biståndet. Det handlar om att bygga institutioner och bekämpa korruption för att på lång sikt och på institutionell nivå kunna hjälpa den civila befolkningen i Palestina att kunna leva i ett land i frihet, med demokrati och utan korruption.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Göran Hargestam för frågan. Att jag fick en liknande fråga tidigare under dagens frågestund visar att den är angelägen.

Vi är just nu i en process av att etablera ett nytt system för försörjningsberedskap. Samtidigt som detta sker tillförs också medel för faktisk försörjningsberedskap, alltså i vissa specifika fall lagerhållning. Vi har kommit längst i hälso- och sjukvårdssektorn, där vi bland annat har skapat förutsättningar för nationella säkerhetslager för traumavårdutrustning för att kunna hantera masskadeutfall på svenskt territorium. Detta finns redan på plats som en konsekvens av de medel som har skjutits till.

Näringslivsrådet för totalförsvaret kommer inom kort att genomföra en resa till Finland för att titta på Finlands modell och hur man där har löst detta.

Vi fortsätter att arbeta med frågan.

(Applåder)

Fru talman! Man får ändå säga att det är lite originellt att samma parti ställer samma fråga fast till två statsråd. Försvarsministern har redan besvarat den här frågan i innevarande frågestund.

Svaret är att det finns en lång rad aspekter av frågan som naturligtvis måste beaktas innan vi lämnar ett förslag. Den här frågan bereds i Regeringskansliet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Camilla Brunsberg, för en angelägen fråga!

Vi står i ett läge där många länder i Europa nu ska växa samtidigt med sina nationella försvar. Vi ska också fortsätta att stötta Ukraina långsiktigt.

När man tittar på den svenska försvarsindustrin ser man att den nu är på maxnivåer när det kommer till antalet anställda och i termer av omsättning.

Nu är vi i ett läge där vi kommer att behöva bygga ut produktion. Den bästa förutsättningen för att göra det är att vi gör precis som Camilla Brunsberg var inne på.

Det första handlar om långsiktiga beställningar, och gärna att flera länder går ihop så att vi kan få en större volym på beställningarna.

Det andra är kompetensförsörjning. Det vet vi att försvarsindustrin jobbar aktivt med. Det gör vi också på Regeringskansliet. Vi har lagt fram en strategi för det som heter STEM för att få fram fl…

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Ukraina är regeringens enskilt viktigaste utrikespolitiska prioritering. När jag går till jobbet varje dag funderar jag på hur vi kan se till att vi får ytterligare medel till Ukraina.

Det var bland annat därför som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för bara drygt en vecka sedan presenterade det enskilt största civila stödpaketet i Sveriges historia till ett enskilt land. Det paketet gick just till Ukraina.

Vi stöder Ukraina på bred front. Det är allt ifrån grundläggande infrastruktur, så att järnvägarna både kan exportera varor och produkter som finansierar statskassan och kan få trupper till fronten, till energiinfrastruktur och minröjning, så att barn kan gå till skolan och gå till ett sjukhus.

Vi stöder på en bred front. Det gör vi såklart av solidariska skäl. Men precis som också sagts tidigare gör vi det av …

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag instämmer helt och hållet i att det som långsiktigt kommer att bygga Ukrainas välstånd är just marknadsekonomi, fungerande institutioner och såklart ett EU-medlemskap.

Dagen efter kriget och en rättvis fred kommer självklart Sverige och många andra EU-länder att vara beredda att stötta den processen både i expertis och i reda pengar.

Det är glädjande att regeringen fattade beslut om att förbättra löptiderna och villkoren för de exportkreditgarantier som gäller för svenska företag som gör affärer i Ukraina.

Det är viktigt att få dit svenska företag. Vi har ungefär 60 företag i Ukraina just nu. Det är delvis av rent kommersiella skäl men också så att svenska företag kan vara med och hjälpa till att bygga upp det ukrainska näringslivet och skapa välstånd och förutsättningar på arbetsmarknaden även i Ukraina.

Sverige kom…

Fru talman! Tack, Anna af Sillén, för frågan!

Om jag ska förenkla det kan man dela upp min portfölj i tre delar.

Det handlar för det första delvis om att rulla tillbaka många av de regelverk som försvårar för både stora och små företag. Där det för stora företag är en kostnad kanske det för små företag gör det helt omöjligt att bedriva verksamhet.

Det handlar för det andra delvis om att förenkla för handeln på den inre marknaden i EU. Ofta säger vi att vi har fri rörlighet av tjänster, kapital och varor inom den europeiska inre marknaden. Det stämmer inte alltid i praktiken. Det gäller inte minst på tjänsteområdet, där vi har många reglerade yrken. I Sverige har vi ungefär 150 reglerade yrken. I EU finns det ungefär 5 700 reglerade yrken. Det är ett mycket stort problem.

Den tredje delen handlar såklart om att teckna nya frihandelsavtal. Det drar ned tullsatser…

Fru talman! Tack, Ludvig Ceimertz, för en mycket bra fråga om en mycket viktig strategi!

Precis som nämnts visar den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott på det breda förebyggande arbete som den här regeringen bedriver. Som ledamoten säkert förstår är det svårt att redan nu dra långtgående slutsatser så här tidigt i processen. Men det är tydligt att regeringens satsningar på förebyggande arbete är väldigt efterfrågade i landet, och om vi ska klara av att bryta trenden med rekryteringen måste vi arbeta med insatser över hela linjen.

Vi bedriver nu ett brett förebyggande arbete som handlar om att skola, sjukvård och stödfunktioner ska fungera. Vi måste ha en socialtjänst som kommer in tidigt, innan utvecklingen har gått åt fel håll.

Slutligen: Det handlar också om en brottsbekämpning som hanterar dem som trots alla dessa förebyggande insatser väljer en…

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för frågan!

Med bara 50 sekunder till mitt förfogande kan jag konstatera att förmågeutvecklingen i det civila försvaret under lång tid har gått alldeles för långsamt. Det här är någonting som också Riksrevisionen konstaterar i sin granskning av det civila försvaret.

Från och med 2015 fram till 2022 hände mycket lite i utvecklingen av det civila försvaret. Nu har förmågeutvecklingen stärkts betydligt. MSB kom, som jag nämnde tidigare, med en förmågebedömning där man säger att förmågan ökar i alla tio beredskapssektorer. Det skulle behöva gå ännu fortare. År 2024 var det dubbelt så många förmågehöjande åtgärder som 2023, men vi behöver växla upp ännu mer givet det allvarliga säkerhetsläget.

Nu tillförs också substantiella mängder pengar till det civila försvaret, vilket skapar förutsättningar för mer förmåga. Men det kräver att alla fo…

Fru talman! Tack, Mats Sander, för frågan!

Jag delar helt ansatsen i frågeställningen, nämligen att vi behöver samarbeta mer mellan de nordiska länderna. Vi behöver göra det bättre i gränsregioner.

Jag skulle säga att vi också måste expandera det redan befintliga samarbete som i dag kallas Hagasamarbetet till att omfatta också de baltiska länderna och även Polen. Regeringen arbetar också bilateralt för att stärka de relationerna.

Jag tror att det är helt avgörande att länder som delar geografi men som också delar säkerhetspolitiska slutsatser om omvärldsläget arbetar tätare tillsammans. Det är helt uppenbart att vår familj finns i Norden och Baltikum i det här avseendet. Vi gör vad vi kan för att nu inrikta det befintliga Hagasamarbetet mellan länderna till att tydligare också handla om civilt försvar och inte bara, som tidigare, om fredstida krisberedskap.

(Ap…

Fru talman! Tack till Alexandra Anstrell för frågan!

Kopplat till vår insats i Polen, det som heter Air Policing, är det Försvarsmaktens egen bedömning att detta kommer att stärka förmågan i flygvapnet i och med att vi kommer att få en högre grad av interoperabilitet eller en bättre förmåga till samverkan. Vi stärker Nato, och Natomedlemskapet stärker oss.

Jag tycker att man ska se detta i ljuset av att vi nu har varit allierade i ett år. Sverige gick med i Nato inte bara för att få säkerhet utan för att också kunna ge säkerhet. Det gör vi snart i Polen, det gör vi i Lettland genom vår mekaniserade bataljon och det gör vi i Finland, där vi har huvudansvaret för Natos aktiviteter för avskräckning och försvar. Det är en solfjäder av Natoaktiviteter som Sverige nu bedriver i närområdet som jag tycker att det finns anledning att känna en viss stolthet över.

(Applåder)