Riksflödet
Logga in
Lars Püss
Lars Püss

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Lars Püss

Moderaterna · 70 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/ledamot/0227531635413
QR-kod till din sida
Spara QR-koden
0
Röstade Ja · · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Talade i kammaren · · Hallands län

En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar

Fru talman! Rysslands oansvariga och vårdslösa uppträdande i vårt närområde har breddats och intensifierats och utgör ett allvarligt hot mot Sveriges och våra allierades säkerhetsintressen, bland annat med kränkningar av polskt, rumänskt och estniskt luftrum. Samtidigt har Nato agerat handlingskraftigt och snabbt. Dessa händelser har återigen visat på behovet av att även Sverige som allierad kan agera snabbt och handlingskraftigt för att kunna svara på det hot som Ryssland utgör.

Sverige är sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka allierad i Nato. Försvaret av Sverige är en del av det kollektiva försvaret inom Nato, och deltagandet i Natos operationer för avskräckning och försvar är numera en naturlig del av Försvarsmaktens verksamhet.

Som anges i Försvarsmaktens instruktion är Försvarsmaktens huvuduppgift att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret av Nato. Det innebär att nationella operationer och operationer utanför Sveriges territorium som sker inom det kollektiva försvaret av Nato kommer att gå in i och ut ur varandra sömlöst. När Sverige deltar i operationer för avskräckning mot Ryssland under SACEUR:s ledning är det inte samma sak som när Försvarsmakten genomför en internationell insats långt borta. Det kollektiva försvaret är försvaret av Sverige.

Bestämmelsen i regeringsformen om insättande av svenska väpnade styrkor i det här särskilda fallet är inte anpassad för det återkommande beslutsfattandet i den typ av kontinuerlig verksamhet som Natos koncept för avskräckning och försvar, alltså Concept for the deterrence and defence of the Euro-Atlantic area eller DDA, utgör.

På samma sätt som Försvarsmakten ska kunna agera snabbt vid kränkningar av svenskt territorium måste Försvarsmakten kunna agera snabbt för att upprätthålla avskräckningen mot angrepp och skydda Natoländernas samlade territorium. Det är därför viktigt att det även när det gäller skyddet av våra allierade finns en möjlighet att agera snabbt. Det är avgörande för Sveriges trovärdighet som allierad men även för vår egen säkerhet.

Jag vill understryka att regeringens intention och huvudregeln enligt den föreslagna bestämmelsen är att det är riksdagen som bestämmer ramarna för det svenska deltagandet, oavsett om det är i form av en ettårsproposition för flera olika operationer eller aktiviteter eller om det rör en särskild insats. Regeringens ambition är även att en sådan proposition ska kunna täcka operationer eller andra aktiviteter som uppkommer under ett verksamhetsår men som regeringen utan att veta dess närmare innehåll ändå kan förutse. Det kan ändå uppstå brådskande behov som inte redan är täckta, och det är för dessa fall som en regering behöver ett begränsat mandat att agera.

Det allvarliga säkerhetspolitiska läget innebär ett ökat behov av att snabbt kunna inleda nya, ofta kortvariga, operationer som inte kunnat förutses och beskrivas i långtidspropositionen. Här behöver det gå snabbt, och det är inte möjligt att på förhand ta höjd för alla möjliga bidrag i långtidspropositionerna. Sverige måste med mycket kort varsel kunna lämna besked till SACEUR om Sverige kan ställa upp med till exempel ett örlogsfartyg för ökad närvaro i Östersjön.

Regeringens bedömning är att för att Sverige ska kunna agera med tillräcklig snabbhet och flexibilitet bör regeringen ha ett bemyndigande i lag att för en begränsad tid sätta in en begränsad numerär svenska väpnade styrkor i sådana situationer. De föreslagna beslutsbefogenheterna bedöms därför inte bli mer långtgående än vad som är nödvändigt.

Jag vill här understryka att för deltagande med större numerärer eller under längre tid, också i dessa operationer eller aktiviteter som inte kunnat förutses, föreslås att riksdagens medgivande fortfarande ska krävas. Det får då inhämtas genom en särskild proposition.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Svarade Johan Andersson i en replik · · Hallands län

Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbete

Johan AnderssonS· i en replikJag skulle kunna instämma med Lars Püss om det vore på det sättet att det är frågan om en helt avreglerad marknad, men i det här fallet är det inte så. Det är inte på långt när så i den delen. Jag anser att det här är en…

Herr talman! Jag tackar Johan Andersson för följdfrågan.

Vi är rörande överens om behovet av att samarbeta mer i första hand med våra nordiska grannar. I andra hand bör vi inkludera Baltikum. Vi har ett samarbete inom EU och givetvis numera inom Nato, och jag tycker att det är en självklarhet att vi ska stärka det samarbetet.

Det ligger i vårt intresse att börja titta i Norden eftersom de är våra närmaste grannar. Om vi kan samarbeta med dem har vi mer att vinna än om vi samarbetar med någon som är långt bort. Det förtar inte möjligheten att samarbeta med sådana som är långt bort, men för vår egen säkerhets skull är det mer intressant att samarbeta med Finland, Norge och Danmark än med andra.

Det här ligger också i vårt intresse vad gäller Baltikum. Det är något som vi har pratat om mycket i Nordiska rådet, nämligen att det i allra högsta grad ligger i vårt intresse att deras försvarsförmåga är så stark som det bara går eftersom det i allra högsta grad gynnar oss.

Jag hade velat se betydligt mer. Jag kommer inte exakt ihåg vilka nordiska länder som var med i den här vändan, men vad gäller CV90 ser vi en tydlig trend. Jag pratade med Hans Wallmark, vår ambassadör till Danmark, som menade att Danmark har visat ett betydligt ökat intresse för försvarssamarbeten på alla nivåer. Det finns en stor gemensam syn på området.

Svarade Johan Andersson i en replik · · Hallands län

Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbete

Johan AnderssonS· i en replikTack för ditt anförande, Lars Püss! Mycket av det du sa instämmer jag till fullo i. Vi har nog en ganska bred samsyn när det gäller försvarsindustri och annat. En punkt instämmer jag dock inte i. Det handlar om…

Herr talman! Jag tackar Johan Andersson för frågan. Ska jag svara kort och koncist blir svaret nej. Men jag kan utveckla det lite för ordningens skull.

Jag tror på att fri företagsamhet kommer att slå statlig företagsamhet även på det här området. Jag förstår vad ni är ute efter. Tittar man på våra grannländer – Frankrike är väl ett framstående exempel – är vissa delar privata, men det mesta är statligt ägt. Det kan i vissa situationer vara en trygghet, men jag skulle hävda att det är en falsk trygghet. Jag tror att vår industri skulle fungera betydligt bättre om den skulle jobba under samma förutsättningar som alla andra.

Vad vi behöver göra från statens sida är att vara tydliga och ge industrin förutsättningar att faktiskt fungera. Vi behöver vara tydliga i hur vi beställer, och vi behöver ge långsiktiga kontrakt. Vi behöver ge garantier där vi kanske inte har möjlighet att själva göra beställningar, men det finns vid rådande tillfälle ett stort internationellt intresse. Det gäller alltså att laga efter läge.

Jag tror inte på statligt ägande i försvarsindustrin, men jag tror på att vi måste bli betydligt bättre som beställare och integrera industrin på ett betydligt bättre sätt i totalförsvaret.

Talade i kammaren · · Hallands län

Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbete

Herr talman! Sverige behöver en tydlig riktning i försvarsindustripolitiken. I ett allvarligt säkerhetsläge behöver näringslivet mobiliseras för att det militära försvaret ska ha den uthållighet och materielen den tekniska spets som krävs för att försvara Sverige.

Redan 2019 påtalade den dåvarande Försvarsberedningen behovet av en strategi. Sedan dess har världen förändrats. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges Natotillträde har i grunden ändrat de säkerhetspolitiska förutsättningar vi verkar inom. Därför är det med stor glädje och tillfredsställelse som vi nu kan behandla denna skrivelse i riksdagen och visa på en sammanhållen politik med konkreta åtgärder för att möta de utmaningar vi ser.

Svensk försvarsindustri står stark i dag, men den står inför växande utmaningar. Våra företag är ledande inom flera högteknologiska områden, men de verkar i en global konkurrens där investeringar, tempo och långsiktighet avgör framtiden.

Därför är det avgörande att vi nu skapar stabila och förutsägbara villkor. Det handlar om att staten är en långsiktig och tydlig beställare. Det handlar om att vi säkrar kapacitet för produktion, särskilt i de mest kritiska områdena, och att vi värnar hela värdekedjan från grundforskning till serietillverkning.

Men det handlar också om något mer grundläggande: att vi tydligt visar industrin att den är en del av totalförsvaret, inte ett bihang utan en nödvändig och självklar del av Sveriges säkerhet.

Herr talman! Det är ingen hemlighet att vissa partier gärna ser att staten går in som ägare i strategiska företag. Vi moderater ser annorlunda på saken. Staten ska ta ansvar, men det gör den bäst genom att vara en tydlig beställare, genom långsiktiga kontrakt och genom strategiska inköpsmönster – inte genom att styra varje företag med politiska pekpinnar.

Samtidigt är det rimligt att staten har verktyg redo för extraordinära situationer, som vid en väpnad konflikt eller allvarlig kris. Där kan särskilda lagar, till exempel om beredskapslager, insatsorder eller kreditgarantier, komma till användning. Men det ska ske selektivt och med återhållsamhet.

Vi tror på marknadens kraft. Men vi vet också att man i krig måste kunna fatta vissa beslut snabbt och samlat. Därför krävs en balans, och det är just denna balans vi söker i vår politik.

Svensk försvarsförmåga bygger i allt högre grad på avancerad teknologi. Det är inte bara vapen och fordon; det är AI, cybersäkerhet, kommunikation och sensorsystem. För att klara detta måste vi investera i vår kompetens och i vår innovationsförmåga.

Moderaterna och regeringen vill se ökade satsningar på FOI och andra forskningsaktörer. Men vi vill också stärka bandet mellan civila teknologikluster och försvarssektorn så att innovationer som uppstår inom exempelvis svensk rymdindustri, 5G eller halvledarteknik också kan bidra till vårt militära försvar.

Vi vill även se fler utbildningssatsningar i tekniska högskolor, i yrkesutbildningar och inom Försvarsmakten för att möta industrins växande behov av kvalificerad arbetskraft. Här måste staten, industrin och akademin arbeta tätare tillsammans.

Herr talman! Sveriges försvarsindustri är exportberoende. Det är ingen hemlighet. Men det är också ett faktum vi måste hantera ansvarsfullt. Vapenexport måste ske under strikt kontroll – och det gör den också, genom ISP och gällande lagstiftning. Men vi säger samtidigt nej till alltför långtgående exportbegränsningar som saknar verklighetsförankring. Om vi stryper exportmöjligheterna kommer vi på sikt också att försvaga vår egen försvarsförmåga. Företagen behöver tillgång till internationella marknader för att kunna växa, investera och utveckla nya system som i sin tur också kan användas i försvaret av Sverige.

Med ett svenskt medlemskap i Nato förändras förutsättningarna. Vi blir en del av en större säkerhetsgemenskap, där samarbete och interoperabilitet är helt avgörande.

Moderaterna välkomnar detta. Vi vill se ökad samproduktion, gemensamma utvecklingsprojekt och bättre samordning av logistik och lagerhållning, både inom Norden, inom EU och inom Nato. Men vi ska inte förlora det svenska självbestämmandet. Vår försvarsindustri måste fortsatt kunna agera utifrån svenska behov och inte bara i linje med andras prioriteringar. Vi måste ha förmåga att själva ta ansvar för vår försörjningsberedskap. Det är en grundpelare i totalförsvaret.

Herr talman! Miljö- och klimataspekter ska inte vara ett särintresse. De ska vara en integrerad del av all statlig politik, även i försvarssektorn.

Försvarsindustrin har möjlighet att gå före genom att utveckla mer energieffektiva system, minska sin klimatpåverkan och ta ansvar för sin resursanvändning. Men detta måste ske utan att man tummar på funktionalitet eller leveranssäkerhet. Det är fullt möjligt att förena teknologisk spets med miljömässig hållbarhet, och vi uppmanar industrin att göra just det.

Att bygga en trovärdig försvarsförmåga handlar om mycket mer än budgetposter. Det handlar om långsiktig planering, nationell samling och konkret genomförande. Det handlar om att vi, när det verkligen gäller, måste kunna lita på att försvaret fungerar – att utrustningen är där, att kompetensen finns och att försörjningskedjorna håller.

För Moderaterna är detta inte bara en fråga om säkerhet. Det är en fråga om självständighet – om att Sverige ska kunna fatta egna beslut och ha kraften att stå upp för dem.

Vi står bakom strategin, och vi är beredda att se till att den blir verklighet.

Lade fram en motion · 7 okt 2025

Färdigställande av Västkustbanan med dubbelspår

Motion 3784
Motion till riksdagen 2025/26:3784 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) Färdigställande av Västkustbanan med dubbelspår Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att färdigställa utbyggnaden av Västkustbanan med dubbelspår längs hela sträckningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Enbart 1,5 procent återstår av Västkustbanans totala längd. De fungerar som bromskloss för hela stråket. Det var moderata regionala och lokala företrädares budskap från Skåne och Halland nyligen.[1] Västkustbanan är järnvägen mellan Göteborg och Lund/Malmö, i förlängningen hela sträckan mellan Oslo och Köpenhamn. Det är en sträcka där många människor dagligen pendlar till både arbete, studier och fritidsaktiviteter. Järnvägen förbinder några av Skandinaviens största och viktigaste befolkningscentrum. I korridoren Oslo–Göteborg–Köpenhamn finns åtta av Skandinaviens 20 miljoner invånare. Här finns också 50 procent av Skandinaviens industriella kapacitet och många universitet, högskolor och forskningsanläggningar, vilka tillsammans bildar en viktig tillväxtkorridor. På västkusten bor nästan 1/3 av Sveriges befolkning. Trots att Trafikverket har pekat ut Västkustbanan Lund–Göteborg som en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser har den 283 kilometer långa järnvägen fortfarande en etapp på ynka 4,5 kilometer mellan Maria station och Helsingborg som inte är dubbelspår. Dubbelspår längs hela Västkustbanan skulle medföra ökad kapacitet med fler avgångar och fler tåg, snabbare transporter, kortare restider och ökad punktlighet. Den förbättrade tillgängligheten bidrar till att skapa en större arbets­marknad där fler kan bo kvar på sin hemort och pendla till arbetet. Detta är helt avgörande för arbetspendlingen och tillväxten i många av de mindre kommunerna i Skåne och Halland. Mer godstrafik kan dessutom föras över från väg till järnväg, vilket minskar belastningen på vägarna och minskar antalet trafikolyckor och dödsfall i trafiken. Miljövinsterna är tydliga genom minskade utsläpp av växthusgaser. Regeringens senaste infrastrukturproposition för perioden 2026–2037 innebär en historisk satsning på närmare 1 200 miljarder kronor. Då gäller det att prioritera rätt. Vi står nu inför möjligheten att bygga bort en av de värsta flaskhalsarna i det svenska järnvägssystemet och tredubbla kapaciteten på Västkustbanan.[2] Det är nu hög tid göra klart den lilla sista biten av Västkustbanan. Färdigställande av Västkustbanan till dubbelspår ska göras snarast genom att sträckan Maria–Helsingborg skyndsamt byggs ut med dubbelspår. Detta bör ges regeringen till känna. Ulrika Heindorff (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Lars Püss (M) Helena Storckenfeldt (M) [1] https://www.altinget.se/artikel/lokala-m-toppar-bygg-klart-vastkustbanan. [2] https://www.altinget.se/artikel/lokala-m-toppar-bygg-klart-vastkustbanan.
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Uppluckrade regler för placering av brevlådor inom tätbebyggt område

Motion 3404
Motion till riksdagen 2025/26:3404 av Lars Püss och Helena Storckenfeldt (båda M) Uppluckrade regler för placering av brevlådor inom tätbebyggt område Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket för postutdelning bör ses över för att säkerställa fastighetsägares och boendes rätt till post på rimligt avstånd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Postutdelning är en samhällstjänst som alla hushåll, oavsett bostadsform, ska kunna ta del av på ett rimligt sätt. Men dagens regelverk skapar i praktiken hinder för detta, inte minst i tätbebyggda områden där markfrågor och äganderätt skapar konflikter. I Halmstad, som är en av Hallands snabbast växande kommuner, har flera hushåll i villaområden hamnat i situationer där Postnord anvisat placering av brevlådor på annan privatägd mark – exempelvis på grannars tomter eller samfällighetsytor där markägaren inte godkänner användning. I sådana fall har följden blivit att hushållen blivit utan postutdelning under längre perioder, vilket är en orimlig ordning. Även när Postnord föreslår platser på kommunal mark, är dessa inte alltid till­gängliga – de vinterunderhålls inte, har bristfällig belysning eller ligger långt ifrån bostaden. Situationen i Halmstad visar tydligt att nuvarande regelverk inte är anpassat till verkligheten i växande småhusområden. Bakgrund och nationell problematik Sedan nya föreskrifter trädde i kraft den 1 april 2023, har Postnord fått rätt att anvisa hushåll att placera sin brevlåda upp till 200 meter från bostaden, även inom tätorter (Villaägarna, 2023). Även om syftet är att effektivisera utdelningen, skapas stora problem när: Postnord anvisar placeringar på mark som inte tillhör mottagaren. Markägaren – t.ex. en granne eller en samfällighet – nekar tillstånd, vilket ligger fullt inom dennes rätt. Konsekvensen då blir att postutdelningen helt uteblir, utan att mottagaren har någon praktisk möjlighet att påverka beslutet. Enligt Villaägarnas undersökningar är motståndet stort mot att flytta brevlådor längre från bostaden. 89 % av småhusägare med brevlåda vid tomtgräns anser att en postlåde­samling 200 meter bort vore en försämring. Trots det fortsätter Postnord att tillämpa föreskrifterna utan tillräcklig hänsyn till lokala förutsättningar. Vi måste återgå till att se postutdelning som en självklar del av välfärden. Ett hushåll ska inte behöva förhandla med grannar eller riskera att stå utan post för att regelverket inte hänger med verkligheten. Kommuner som Halmstad, där befolkningen växer snabbt och villaområden expanderar, behöver ett regelverk som fungerar för både hushåll och postoperatör – utan att äventyra rättssäkerheten. Lars Püss (M) Helena Storckenfeldt (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Reformering av miljöbalken för Sveriges säkerhets skull

Motion 3403
Motion till riksdagen 2025/26:3403 av Lars Püss (M) Reformering av miljöbalken för Sveriges säkerhets skull Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera miljöbalken och tillkännager detta för regeringen. Motivering Många svenska kommuner står inför ett akut behov av att bygga fler bostäder. Befolkningen växer snabbt, och trycket på mark är stort i såväl städer som mindre orter. Samtidigt finns en växande konflikt mellan två viktiga samhällsintressen: bostads­försörjning och de riksintressen som skyddas genom miljöbalken. I Halmstad, där Luftvärnsregementet, Försvarsmaktens tekniska skolor och Militärhögskolan utgör en självklar del av samhällsbilden, planeras det för uppemot 50 000 nya invånare de kommande 30 åren – en ökning på cirka 50 procent. Här blir konflikten tydlig: kommunens bostadsplanering möter riksintresset för försvar, där Försvarsmakten använder övnings- och skjutfält som i miljöbalken skyddas genom influensområden. Liknande situationer återfinns i många delar av landet. Problemet är att miljöbalkens nuvarande bullerregler gör det mycket svårt att kombinera nybyggnation med militär övningsverksamhet eller andra verksamheter av riksintresse. Om bostäder tillåts inom influensområden riskerar kommunens planering att blockeras, eller så riskerar Försvarsmaktens övningar att senare begränsas vid klagomål – i värsta fall med krav på att verksamheten upphör. Detta är inte hållbart. Lagstiftningen är alltför rigid. Försvarsmakten har i flera fall uttryckt att man skulle kunna acceptera nybyggnation inom sina influensområden – förutsatt att övnings­verksamheten inte begränsas. Ett sådant samförstånd är i dag inte juridiskt hållbart, eftersom miljöbalkens bullerregler inte är dispositiva, det vill säga de kan inte avtalas bort ens genom servitut. Vi behöver därför reformera lagstiftningen så att det blir möjligt att göra avväg­ningar där bostadsförsörjning och riksintresset för försvar kan samexistera på ett rimligt sätt. Särskilt bör det bli möjligt att, genom skriftliga servitutsavtal och ömsesidig förståelse mellan kommunen och Försvarsmakten, tillåta byggande utan att riskera att verksamheten senare begränsas. Det handlar inte om att kompromissa med miljöhänsyn i stort, utan om att återställa en rimlig balans mellan olika samhällsintressen. Kommuner måste kunna bygga bostäder för sina växande befolkningar samtidigt som Försvarsmakten och andra aktörer kan fortsätta sin verksamhet. Genom att göra bullerreglerna i miljöbalken dispositiva i samband med servituts­avtal kan vi skapa förutsättningar för både ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande och en stabil samhällsutveckling – i Halland såväl som i övriga landet. Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Republiken Kina (Taiwan)

Motion 3402
Motion till riksdagen 2025/26:3402 av Lars Püss (M) Republiken Kina (Taiwan) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om benämningen av Republiken Kina (Taiwan) och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige bör sträva efter tydlighet, konsekvens och rättssäkerhet i myndigheternas arbete – inte minst när det gäller hur andra länder benämns. I dag använder de flesta svenska myndigheter termen Republiken Kina (Taiwan), vilket också motsvarar den beteckning som återfinns i taiwanesiska pass: Republic of China (Taiwan). Skatteverket frångår dock denna praxis och använder sedan 2018 termen ”Taiwan, provins i Kina”. Det är problematiskt av flera skäl. För det första skapar denna benämning en missvisande bild. Taiwan är inte en del av Folkrepubliken Kina. Landet har ett självständigt politiskt och rättsligt system, egen skattepolitik och andra regelverk. Att benämna Taiwan som en kinesisk provins är inte förenligt med verkligheten och riskerar att undergräva förtroendet för svenska myndigheter. För det andra finns konkreta praktiska konsekvenser. Medborgare från Republiken Kina (Taiwan) har andra rättigheter inom EU än medborgare från Folkrepubliken Kina, exempelvis rörande visumfrihet. Felaktiga eller otydliga beteckningar kan leda till missförstånd vid inresa till Sverige, men också skapa onödiga hinder för handel och samarbete. Det är inte rimligt att en enskild myndighet – i detta fall Skatteverket – på eget initiativ ändrar en etablerad beteckning. Det strider mot principen om enhetlighet i statens agerande och bidrar till osäkerhet. Svenska myndigheter ska inte agera som utrikespolitiska aktörer eller följa påtryckningar från auktoritära stater. Kinas ökade aggression gentemot Taiwan och försöken att isolera landet interna­tionellt är tydliga. Vi ser redan resultatet av denna typ av politik i hur Kina agerat i Hongkong. Sverige måste stå upp för demokratiska principer och öppenhet – inte genom symbolpolitik utan genom tydliga och konsekventa ställningstaganden i praktisk myndighetsutövning. För att värna rättssäkerhet, öppenhet och ett gott företagsklimat bör Skatteverket återgå till att benämna Taiwan som Republiken Kina (Taiwan), i linje med övriga myndigheter och internationell praxis. Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Reformerad offentlighetsprincip – skydd för integriteten i ett modernt samhälle

Motion 3401
Motion till riksdagen 2025/26:3401 av Lars Püss (M) Reformerad offentlighetsprincip – skydd för integriteten i ett modernt samhälle Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att minska offentligheten för känsliga personuppgifter såsom adresser, inkomster och bouppteckningar som i dag är offentliga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa tydligare sekretessmöjligheter, särskilt för utsatta grupper och personer med särskilt integritetsbehov – exempelvis genom enklare skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering – och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över nuvarande möjligheter för kommersiella databaser att publicera persondata, inte enbart via yttrandefrihetsgrundlagen utan med särskild integritetsskyddande lagstiftning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att bevara offentlighetsprincipens kärna – transparens och ansvar – men balansera den mot individens integritet i en digital tid och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har länge nationellt och internationellt försvarat en stark offentlighetsprincip, som garanterar transparens och demokratiskt ansvarstagande. Men i dag har utveck­lingen gått för långt – särskilt när det gäller lagligt offentliggörande av känsliga personuppgifter. Dessa utnyttjas alltmer för brottsliga ändamål såsom bedrägerier, hembesök eller hot, vilket är oacceptabelt i ett rättssamhälle. Det råder ett växande missnöje bland medborgare – i synnerhet utsatta grupper – över att folkbokföringsadresser, bouppteckningar eller inkomstuppgifter är öppet tillgängliga. Det är i dag onödigt enkelt för utomstående att kartlägga individer; även de som lever i vardaglig oro eller hemlighetssituation har svårt att skydda sin trygghet. Moderaterna förespråkar ett Sverige som värnar både demokrati och individens frihet. Transparens inom statsförvaltningen är centralt – men det måste kombineras med ett starkare skydd för enskildas privata liv i en alltmer digital och uppkopplad verklighet. En reformerad offentlighetsprincip bör: Möjliggöra sekretessmarkering av adresser för fler än de som lever under direkt hot. Reglera kommersiella aktörers publicering av persondata, så att lagstiftning inte kringgås via yttrandefrihetsargument. Ge myndigheter bättre verktyg för att göra sekretessprövningar med tydlighet och rättssäkerhet. Genom att reformera offentlighetsprincipen kan Sverige modernisera sina grundlags­fästa principer och bättre möta samhällsutmaningar inom integritet och digital säkerhet. Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Effektiviserade säkerhetsprövningar inom samma säkerhetsklass

Motion 3400
Motion till riksdagen 2025/26:3400 av Lars Püss (M) Effektiviserade säkerhetsprövningar inom samma säkerhetsklass Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över regelverket för säkerhetsprövningar i syfte att undvika upprepade prövningar vid befattningsbyten inom samma säkerhetsklass och i stället införa krav på kontinuerlig uppföljning av säkerhetsprövningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Säkerhetsprövningar är en grundläggande del av Sveriges skydd mot otillbörlig påverkan, spioneri, sabotage och andra hot mot rikets säkerhet. Den ökade hotbilden mot Sverige och vårt medlemskap i Nato ställer högre krav på robusthet och förtroende i statens och Försvarsmaktens personalhantering. Det är därför avgörande att säkerhets­prövningar genomförs korrekt, rättssäkert – och effektivt. Dagens regelverk kräver i praktiken en fullständig ny säkerhetsprövning varje gång en person byter befattning, även om den nya tjänsten ligger inom samma säkerhetsklass. Detta leder till onödigt dubbelarbete, högre administrativa kostnader och i vissa fall kompetensförluster om processen drar ut på tiden. Istället bör fokus ligga på kontinuerlig uppföljning och uppdatering av redan genomförda prövningar – särskilt när individen stannar inom samma säkerhetsklass. På så vis får arbetsgivaren ett bättre löpande säkerhetsunderlag, samtidigt som man undviker byråkratisk ineffektivitet. Det stärker både den verksamhetsnära säkerheten och tilliten till systemet. Ett system med initial grundprövning vid första säkerhetsklassade anställning kontinuerlig uppföljning i samma klass av säkerhetsbedömningen (t.ex. årligen eller vid särskild händelse) ny fullständig prövning endast vid byte till högre klass eller särskilda säkerhetsindikationer skulle bättre motsvara verklighetens behov och hotbildens utveckling. Det skulle också frigöra resurser för att hantera fler nyanställningar, förbättra kontrollen vid internationella samarbeten samt korta handläggningstider. Moderaterna värnar både rikets säkerhet och en effektiv statsförvaltning. Därför bör regeringen snarast initiera en översyn av gällande regelverk med målet att skapa ett mer flexibelt och modernt system för säkerhetsprövning, som både stärker säkerheten och hushållar med offentliga resurser. Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Om vikten av ett stärkt nordisk-baltiskt samarbete

Motion 3357
Motion till riksdagen 2025/26:3357 av Lars Püss (M) Om vikten av ett stärkt nordisk-baltiskt samarbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till ett fördjupat och långsiktigt samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna, särskilt inom områdena säkerhet, energi, näringsliv och innovation, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har ett djupt och historiskt samarbete med våra nordiska grannländer, och sedan de baltiska staternas självständighet även med Estland, Lettland och Litauen. Sam­arbetet i NB8-formatet (Nordic-Baltic Eight) har varit ett viktigt verktyg för att främja gemensamma intressen inom politik, ekonomi och säkerhet. I dag, i skuggan av det försämrade säkerhetsläget i Europa till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, har vikten av ett starkt och enat samarbete i norra Europa ökat ytterligare. Norden och Baltikum utgör tillsammans en strategisk region i Europas norra flank, med gemensamma utmaningar och möjligheter. Säkerhetssamarbetet bör fördjupas inom ramen för Nato och kompletteras genom gemensamma civila beredskapsinsatser, cybersäkerhet och motståndskraft mot hybrid­hot. Sverige har ett särskilt ansvar att bidra till att den nordisk-baltiska regionen står stark och samordnad i händelse av kris eller konflikt. Det finns även stor potential att utveckla samarbetet på det ekonomiska området. Genom att förbättra infrastruktur, elnätskopplingar och digitala flöden mellan länderna kan vi öka den regionala konkurrenskraften och minska sårbarheten. Inte minst är ett stärkt energisamarbete centralt för att bryta beroendet av rysk energi och främja stabil tillgång till fossilfri el. Utöver detta bör Sverige verka för ökat utbyte inom forskning, teknikutveckling och innovationsfrämjande åtgärder. Gemensamma satsningar inom t.ex. grön teknik, AI och säker digitalisering kan göra Norden och Baltikum till en ledande region för framtidens hållbara och teknologiska lösningar. Moderaterna vill att Sverige ska vara en stark och pålitlig partner i internationellt samarbete. Ett fördjupat nordisk-baltiskt samarbete är i linje med svensk utrikes- och säkerhetspolitik och gagnar både vår nationella säkerhet och vårt ekonomiska välstånd. Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Opinionsbildande myndigheter och statliga bolag

Motion 3354
Motion till riksdagen 2025/26:3354 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) Opinionsbildande myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över myndigheternas regleringsbrev med syftet att myndigheterna ska ägna sig åt myndighetsutövning, inte politisk opinionsbildning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten som aktiv och ansvarsfull ägare bör se över de statligt ägda bolagen och deras vd:ars roll med syftet att de inte ska ägna sig åt politisk opinionsbildning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Statliga myndigheter och generaldirektörer ska ägna sig åt myndighetsutövning, inte politisk opinionsbildning. Detsamma ska gälla för statens olika bolag och deras vd:ar. När myndigheter och statliga bolag ägnar sig åt opinionsbildning har vi ett demokrati­problem. Under många år har det funnits en diskussion där alltifrån statsvetare till debattörer och politiker har framfört problemen med att myndigheter och statliga bolag förvandlats från utförare av politik och riktlinjer till att bli organisationer som genom medier, kampanjer och opinionsbildning försöker påverka samhällsutvecklingen. I september 2017 ägnade sig Systembolaget åt att opinionsbilda. Brev skickades till samtliga riksdagsledamöter och annonsering skedde i media. Det bärande budskapet var att det svenska detaljhandelsmonopolet på försäljning av alkoholdrycker skulle bevaras. Därmed blir det också ett principiellt val mellan att värna den svenska alkoholpolitiken och att tillåta gårdsförsäljning, skrev vd:n för Systembolaget. Allt detta opinions­bildande i brev, kampanjer och annonsering i media har ett enda syfte: att försvara rådande ordning och befästa den egna positionen. Systembolagets agerande skulle vara helt oproblematiskt om det inte handlade om ett statligt bolag. Arbetsmiljöverket lanserade under slutet av 2017 mobilspelet The Boss – var går din gräns? som en del av myndighetens informationssatsning. Det opinionsbildande mobil­spelet hade enligt Arbetsmiljöverket till syfte att illustrera hur arbetsgivare kan frestas att kompromissa med sina anställdas säkerhet. En paroll som myndigheten använde i samband med lanseringen av mobilspelet var frågan: Vad är viktigast för dig – pengar eller människor? Det är välkommet att Arbetsmiljöverket valde att backa och tog bort mobilspelet. Arbetsmiljöverkets kommunikationschef har även i ett uttalande bett alla företagare som tagit illa vid sig om ursäkt. Det är givetvis ändå oroväckande och beklagligt att myndig­heten från första början valde att bedriva den här typen av företagarfientlig opinions­bildning som pekade ut företagare som illvilliga fuskare. Arbetsmiljöverket anger att den långsiktiga informationssatsningen, som mobilspelet var en del av, ingick i myndighetens regeringsuppdrag 2015–2018. Att myndigheter satsar på informationskampanjer är inte nödvändigtvis något problem. Att svartmåla företagare på det här sättet är däremot något som inte borde ingå i något myndighets­uppdrag. Givetvis gäller yttrande- och tryckfriheten även för statens myndigheter, general­direktörer, statliga bolag och deras vd:ar. Men den makt som dessa har med skatte­betalarnas resurser i ryggen står inte i överensstämmelse med grunderna för den svenska förvaltningstraditionen (myndighet) eller ägandeförhållandena (statligt bolag). Mot ovanstående bakgrund bör regeringen se över det kommunikationsarbete och opinions­bildande som sker på våra myndigheter och statliga bolag. Helena Storckenfeldt (M) Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Statlig myndighet till Halland

Motion 3350
Motion till riksdagen 2025/26:3350 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) Statlig myndighet till Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att en statlig myndighet lokaliseras till Halland och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett starkt och fungerande samhälle kräver att staten är närvarande i hela landet – inte minst för att säkerställa legitimitet, tillgänglighet och effektiv resursanvändning. Trots detta saknar Halland i dag en större statlig myndighet med huvudkontor inom länets gränser, vilket är anmärkningsvärt sett till länets storlek, befolkning och ekonomiska betydelse. Halland är en av Sveriges mest expansiva regioner med stark tillväxt, hög syssel­sättning och god infrastruktur. Länet har också ett strategiskt läge mellan Göteborgs­regionen och Öresundsområdet, och goda förutsättningar för att vara värd för en statlig verksamhet. Moderaterna vill att staten ska vara effektiv, ändamålsenlig och till nytta för medborgarna – inte större än nödvändigt. Men där statliga myndigheter behövs, ska de också placeras där de gör mest nytta för både verksamheten och samhället. I det avseendet är Halland ett klokt val. Här finns tillgång till kompetens, goda kommunika­tioner och ett gott samarbete mellan kommuner, region och näringsliv. Näringslivet i Halland präglas framför allt av små och medelstora företag inom många olika branscher. De stora industrier som finns är i regel delar av större koncerner med huvudkontor på andra orter. Därmed är behovet av högutbildad arbetskraft begränsat, eftersom det främst är huvudkontoren som efterfrågar längre utbildningar och specialiserad kompetens. Samtidigt har kvinnor i Halland en högre utbildningsnivå än män, men färre kvalificerade arbetstillfällen att söka sig till. Bristen på stora företag och offentliga institutioner gör att kompetens inom exempelvis administration, ekonomi och HR inte tas tillvara i samma utsträckning. Detta bidrar i sin tur till att löneskillnaderna mellan könen förstärks. Genom att placera en statlig myndighet i Halland skulle fler kvalificerade jobb skapas, vilket bättre matchar kvinnors utbildningsnivå och bidrar till att minska den strukturella obalansen på arbetsmarknaden. En statlig myndighet i Halland skulle skapa kvalificerade arbetstillfällen utanför storstäderna bidra till en jämnare geografisk spridning av statens funktioner stärka lokal kompetensförsörjning och attraktionskraft minska sårbarhet genom decentralisering. Regeringen har tidigare pekat på vikten av att hela Sverige ska leva – ett mål som kräver att även tillväxtregioner som Halland får sin rättmätiga del av statens lokaliseringar. Det är därför rimligt att Halland prioriteras vid framtida omlokaliseringar eller nyetableringar av myndigheter. Med detta i åtanke bör regeringen ta initiativ till att se över var framtida myndigheter kan placeras, och särskilt beakta Halland som en plats med stor potential att bli värd för en statlig myndighet. Helena Storckenfeldt (M) Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Ett legitimt skattesystem

Motion 3349
Motion till riksdagen 2025/26:3349 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) Ett legitimt skattesystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ändringar i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan källskattereformen genomfördes 1947 dras preliminärskatten från lönen utan att vi ser den. Före källskattereformen fick man betala själv och på detta vis tydliggjordes hur mycket av lönen man fick behålla och hur mycket man fick betala i skatt. Trots att skatterna har stor inverkan på människors ekonomi har de flesta en dålig uppfattning om skatternas omfattning. Skatten på arbete är idag till hälften osynlig för löntagare eftersom det kallas arbetsgivaravgift och betalas in direkt av arbetsgivaren. Sveriges skatteintäkter består till nästan 60 % (2020) av skatter på arbete. Av dessa 60 % står arbetsgivaravgiften för 31,42 %. Trots att arbetsgivaravgiften står för nära hälften av skatte­intäkterna från arbete kommer den ofta i skymundan då den inte framgår av lönespecifikationen. Ett mer transparent skatteuttag hade ökat förståelsen för samhällets uppbyggnad och även skapat ett bättre klimat för företag då anställda hade fått en ökad förståelse för vad deras anställning faktiskt kostar företaget. Kunskapen om skatternas omfattning behöver öka. Med en tidigare vänsterregering som kraftigt har ökat skatten på arbete och före­tagande är det än viktigare att synliggöra bruttolönen innan både de indirekta och de direkta skatterna är dragna. Idag får anställda lönebesked där det framgår hur mycket de får i lön. Däremot finns det många löntagare som inte får ta del av hur mycket de betalar i skatt totalt, på grund av att de indirekta skatterna är dolda förutom för arbetsgivaren som får administrera och betala in dem. Olika skatter har olika grader av synlighet för arbetstagare och arbetsgivare. Man brukar tala om direkta (synliga) och indirekta (dolda) skatter. Synlighet och transparens är viktigt för att skapa legitimitet för skattesystemet och har en viktig demokratisk aspekt. Det går att synliggöra den totala skatten genom att det blir obligatoriskt att skriva ut arbetsgivaravgiften direkt på lönebeskedet. På så sätt kan man få ett enklare och mer överskådligt skattesystem. För oss moderater är det viktigt att minska den byråkratiska bördan för landets företagare. Detta bör stå högt på agendan. Att skriva ut beloppet som betalas in i skatt på lönebeskedet bör rimligen inte innebära någon betydande administrativ belastning för företagen givet att riksdagen redan beslutat (bet. 2016/17:SkU21) om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Skattesystemet behöver utvecklas mot en mer öppen och samlad redovisning av den enskildes löneskatter och de lagstadgade och avtalsenliga avgifter som arbetsgivaren betalar in. Regeringen bör överväga att göra en översyn för att se om och i vilken utsträckning det skulle öka arbetsgivarnas administrativa börda att skriva ut bruttolönen innan både de indirekta och de direkta skatterna är dragna på lönespecifikationen. Helena Storckenfeldt (M) Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Etablering av en kriminalvårdsanstalt i Hylte kommun

Motion 3348
Motion till riksdagen 2025/26:3348 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) Etablering av en kriminalvårdsanstalt i Hylte kommun Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att etablera en kriminalvårdsanstalt i Hylte och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige lider av en akut brist på kriminalvårdsplatser. Kriminalvården brottas med allvarliga problem med överbeläggningar, vilket riskerar att leda till både säkerhets­problem och en försämrad arbetsmiljö för personalen. Beläggningssituationen är så ansträngd att den enligt Kriminalvården både hotar deras grunduppdrag och äventyrar säkerheten. Platsbristen är inte ett tillfälligt problem utan en långsiktig utmaning. Behovet av platser beräknas kraftigt och varaktigt öka under de kommande åren. Inte minst som en konsekvens av att den moderatledda regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, skärper rättspolitiken och kraftsamlar för att knäcka de kriminella gängen. Det innebär att fler kommer att dömas till fängelse och att allt fler kommer att avtjäna längre straff. Kriminalvården har prognostiserat att behovet av anstaltsplatser, häktesplatser och beredskapsplatser kommer att tredubblas till 2033 – från cirka 9 000 platser till 27 000. Trots redan pågående utbyggnader har regeringen konstaterat att detta inte är tillräckligt. Därför föreslås betydande ekonomiska tillskott till Kriminalvården de kommande åren för att kraftigt utöka kapaciteten. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att påbörja planeringen av flera nya anstalter runt om i landet. Västsverige är en region där behovet av fler platser är särskilt påtagligt. Här bör en ny större kriminalvårdsanstalt lokaliseras till Hylte kommun i Halland. Hylte kommun har flera tydliga fördelar som gör orten särskilt lämplig för en etablering. Kommunen är till ytan stor men har ett förhållandevis litet invånarantal, vilket gör att det finns god tillgång till mark för nybyggnation och planlagda expansionsmöjligheter för bostäder. Det finns redan en välfungerande infrastruktur med buss- och tågförbindelser, och dessutom mycket starka energiledningar tack vare bruket i Hyltebruk. Fjärrvärme med möjlighet till utbyggnad finns genom det kommunala bolaget Hyltebostäder. Kommunens geografiska läge är också strategiskt för Kriminalvården. Hylte ligger mellan Halmstad och Jönköping längs inlandsvägen (väg 26), vilket ger mycket goda förutsättningar för Kriminalvårdens transportenhet utan att resor behöver gå omvägar. En anstalt i Hylte skulle dessutom kunna samverka med befintliga anstalter i regionen, exempelvis Halmstad, och på så vis bidra till att avlasta vid överbeläggningar eller orolig­heter. När en snabb omplacering är nödvändig skulle Hylte kunna erbjuda just den flexi­bilitet som behövs. Kortare transporttider innebär också effektivare resursanvändning och lägre kostnader. Utöver detta finns det goda bostadsförutsättningar i Hylte, med relativt billiga villor och gott om lediga lägenheter, både kommunala och privata. Kommunen kan dessutom erbjuda en tillgång till arbetskraft som kan bemanna en ny anstalt, och en etablering skulle skapa viktiga statliga arbetstillfällen som stärker både den lokala och den regionala arbetsmarknaden. Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen överväga att ge Kriminalvården i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny större kriminalvårdsanstalt i Hylte kommun, Hallands län. Helena Storckenfeldt (M) Lars Püss (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Finansiering av infrastruktur

Motion 3302
Motion till riksdagen 2025/26:3302 av Lars Püss (M) Finansiering av infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att säkra en långsiktig och hållbar finansiering av underhållet av Sveriges infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Motivering En välfungerande infrastruktur är avgörande för näringslivets konkurrenskraft, arbets­pendling och regional utveckling. Detta gäller inte minst i Halland, där både industrin och logistiksektorn är starkt beroende av tillförlitliga väg- och järnvägs­förbindelser. Halland är dessutom en strategiskt viktig transportlänk mellan södra och västra Sverige och utgör en central del av godsflödena längs med västkusten. Trots detta är underhållssituationen för vägar och järnvägar bekymmersam. Närings­livets beräkningar visar att den nationella underhållsskulden riskerar att fördubblas mellan 2015 och 2033, från 59 till 113 miljarder kronor. Detta slår direkt mot Hallands företag och invånare. Bristande vägunderhåll påverkar transporter till och från våra hamnar och livsmedelsindustrins logistikflöden och försämrar möjligheterna till kompetens­försörjning genom pendlingsresor, särskilt från inlandet. Det är bra och positivt att regeringen har tagit stora steg för att förbättra vägunderhåll och nyinvesteringar i väg och järnväg, där 200 miljarder kronor mer satsats i den nya infrastrukturpropositionen jämfört med den förra. Samtidigt måste mycket göras vidare. Särskilt utsatta är de mindre vägarna på landsbygden och järnvägssträckor med stor betydelse för industrin. I dag är det uppskattningsvis fyra gånger dyrare att åtgärda eftersatt underhåll än att utföra förebyggande åtgärder. Det är alltså inte bara en fråga om funktion – utan också om ekonomi och ansvarstagande. Den nationella planen för underhåll av järnväg 2022–2033 minskar endast underhålls­skulden marginellt, från 46 till 37 miljarder kronor. Denna ambitionsnivå räcker inte. Än mer oroande är avsaknaden av långsiktig finansiering – där infrastrukturen riskerar att bli ett budgetreglage i lågkonjunktur, trots att transportbehoven i Halland och övriga Sverige är fortsatt höga. För att möta både de nationella och regionala behoven, särskilt i en tillväxtregion som Halland, bör följande reformer genomföras: Långsiktig underhållsplan Trafikverkets underhållsplan bör utvidgas till ett 20-årigt perspektiv, i stället för dagens fyra år. Det skapar stabilitet och förutsägbarhet för att långsiktigt kunna avveckla underhållsskulden – något som särskilt gynnar regioner med snabbt växande transportbehov, som Halland. Tydlig underhållsstandard för industribananätet De järnvägsbanor som är centrala för Hallands industri – till exempel sträckningar för godstrafik genom inlandet – måste underhållas så att de håller den kvalitet de byggts för. Trafikverket bör fastställa en miniminivå för acceptabel standard som sedan utgör ”golvet” för underhållsarbetet. Stärkt bärighetsanslag för landsbygdens vägar Vägnätet på landsbygden i Halland behöver stärkas. För att främja företagsamhet, service och arbetspendling i hela länet bör det s.k. bärighetsanslaget – det vill säga medel till de vägar med sämst bärighet – höjas i den nationella planen. Tillräckliga anslag per kilometer väg Underhållsanslagen per kilometer väg måste höjas till en nivå där underhållsskulden långsiktigt kan byggas bort. Det är särskilt viktigt i en växande region som Halland, där befolkningstillväxt och industriutveckling ställer högre krav på tillförlitlig infrastruktur. Halland är ett av Sveriges starkaste logistiklän, men det är också ett län där både inland och kust måste fungera tillsammans. Bristande infrastruktur hotar denna balans och hämmar tillväxten. Genom att långsiktigt säkra finansiering och underhåll kan vi stärka Hallands konkurrenskraft och förbättra villkoren för både företag och hushåll i hela länet. Lars Püss (M)
Talade i kammaren · · Hallands län

Frågestund

Fru talman! Det pågår ett totalt tullkrig i världen just nu, mer eller mindre. Den amerikanska administrationen har infört en generell tull mot EU på 10 procent på samtliga EU-varor. Utöver detta har administrationen infört 25-procentiga tullar på stål, aluminium och bilar.

Sverige är en mycket exportberoende ekonomi. Dessa tullar slår hårt mot viktiga svenska näringar och slår därigenom hårt också mot svensk välfärd. Därmed blir det en svagare ekonomi. Därför vill jag fråga utrikesministern: Vad gör regeringen för att minska eller helt få bort dessa mycket skadliga tullar?

Uppdrag
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    28 sep 2026 - 14 okt 2026
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet - Suppleant
    19 maj 2026 - 4 juni 2026 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Nordiska rådet - Ledamot
    15 okt 2025 - 13 okt 2026 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet - Suppleant
    25 sep 2025 - 10 dec 2025 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet - Suppleant
    13 mars 2025 - 20 mars 2025 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet - Suppleant
    5 nov 2024 - 12 dec 2024 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Nordiska rådet - Ledamot
    16 okt 2024 - 15 okt 2025 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet - Suppleant
    23 maj 2024 - 18 juni 2024 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Nordiska rådet - Ledamot
    19 okt 2023 - 16 okt 2024 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Nordiska rådet - Ledamot
    26 okt 2022 - 19 okt 2023 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet - Suppleant
    20 okt 2022 - 21 dec 2022 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Nordiska rådet - Suppleant
    11 okt 2022 - 26 okt 2022 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Försvarsutskottet - Ledamot
    4 okt 2022 - 28 sep 2026 · Försvarsutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    26 sep 2022 - 28 sep 2026
  • Civilutskottet - Ledamot
    28 jan 2022 - 26 sep 2022 · Civilutskottet
  • Nordiska rådet - Suppleant
    13 okt 2021 - 11 okt 2022 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Nordiska rådet - Suppleant
    14 okt 2020 - 13 okt 2021 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Finansutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Finansutskottet
  • Justitieutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Justitieutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Kulturutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Näringsutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Socialförsäkringsutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Skatteutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Socialutskottet
  • Trafikutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Trafikutskottet
  • Civilutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 28 jan 2022 · Civilutskottet
  • Försvarsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Försvarsutskottet
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Konstitutionsutskottet
Visar 30 av 44 ·Rådata