Johan Hultberg

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.

Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.

Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.

Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.

Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.

Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.

Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.

Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.

Herr talman! Tack, ledamoten Seye Larsen, för de orden! Jag uppskattar vårt samarbete mycket och önskar varmt ledamoten lycka till i det fortsätta värvet i socialutskottet och i riksdagen.

När det gäller de privata aktörerna är det en väldigt felaktig beskrivning att det råder total etableringsfrihet. Det är ganska höga trösklar för att etablera sig inom vården och till exempel bli utförare inom primärvården. Detta har, skulle jag säga, blivit ett reellt problem. Om vi tar primärvården som exempel kan jag säga att trösklarna för att starta en vårdcentral i dag är otroligt höga. Det gör att vårdcentraler i alldeles för liten utsträckning blir personaldrivna. Det blir svårt för mindre aktörer att konkurrera och etablera sig.

Här finns det all anledning för inte minst regionerna att se över sina kravspecifikationer och se om det är möjligt också för mindre aktörer att erbjuda vård till västerbottningarna, bohuslänningarna eller vilka det nu kan handla om.

Sedan tror jag också att det är en felaktig slutsats att säga att bara för att kostnaderna för digital vård ökar, ökar också kostnaderna för vården i stort. Faktum är ju att digitala vårdbesök i regel är billigare och mer kostnadseffektiva än fysiska.

Sedan finns det absolut stora problem med de ersättningssystem vi har. Ingen tycker nog att dagens modell med utomlänsersättningar är en bra ordning. Den behöver utvecklas. Men i grunden måste vi förstå vad dessa företag bidrar med. De bidrar med en möjlighet för oss som patienter att få vård där och när vi behöver det. Den flexibiliteten har vården tidigare haft svårt att leva upp till.

Jag är glad över att också regionerna nu utvecklar sina digitala tjänster. Det är nödvändigt för att vården ska bli mer tillgänglig och mer kostnadseffektiv.

Effektivitetsdelegationen är fortfarande i sin linda. Vi får utvärdera den senare.

(Applåder)

Herr talman! Vi måste göra enormt mycket för att minska byråkratin inom vården. Ska vi få mer vård för pengarna är ett av de viktigaste sätten att se till att vårdpersonalen får mer tid med patienten och behöver lägga mindre tid på administration och dokumentation. Därför är till exempel arbetet med att skapa en nationell digital infrastruktur, som jag lyfte i mitt anförande, otroligt viktigt. Man ska till exempel inte som läkare behöva dokumentera uppgifter i ett journalhanteringssystem, ett läkemedelssystem och ett nationellt kvalitetsregister. Det måste naturligtvis vara möjligt att mata in en uppgift en gång så att den finns tillgänglig på olika sätt och i olika system.

När det gäller välfärdskriminaliteten är det viktigt att vi ser till att stat och region inte dubbelarbetar. Det finns mycket sådant i dag. Vi behöver se till att tydliggöra rollerna mellan region och stat.

Jag tror att det är otroligt viktigt att vi ser till att riva sekretesshinder för att få en bättre uppföljning och en bättre kontroll.

Välfärdskriminaliteten och de oseriösa aktörerna är skickliga på att utnyttja svagheter i systemet. En sådan svaghet är att sekretesshinder gör att olika myndigheter och aktörer inte får en samordnad bild. Detta river den moderatledda regeringen. Vi ser till att vi på det sättet kan tackla de oseriösa aktörerna på ett bra sätt.

Men om frågan var om Moderaterna inte vill kasta ut alla privata aktörer för att stoppa välfärdskriminaliteten är svaret detsamma som till ledamoten Rågsjö: Vi ska slå vakt om mångfalden. Vi ska slå vakt om valfriheten för patienternas skull, för medarbetarnas skull och för att detta också driver innovation och bidrar till en effektivare vård. Men ja, vi måste se till att få bättre kontroll och bättre uppföljning, så att inga oseriösa aktörer kan tjäna pengar på vården.

Herr talman! Det här är de svåraste replikskiftena; man är inte van vid att få så många uppmuntrande och berömmande ord. Jag uppskattar dem enormt mycket, och jag uppskattar verkligen också det samarbete som jag och ledamoten Sundin har haft, i utskottet men också lite grann vid sidan av utskottet. Det handlar till exempel om det narkotikapolitiska nätverket, där vi gemensamt försöker höja kunskapen och engagemanget i våra partier och här i riksdagen kring dessa viktiga frågor och också få fler ledamöter från andra utskott än socialutskottet att förstå att även de har en viktig roll i att se till att personer med beroendesjukdom får bättre vård och omhändertagande och bättre förutsättningar i livet. Varmt och innerligt tack för det!

Tack också för de spänstiga debatter vi har haft! Jag har uppskattat dem mycket. Jag är säker på att Sundins härliga debattstil fortsatt kommer att skapa energi här i kammaren. Fortsätt på inslagen väg, och varmt tack för de här åren tillsammans!

(Applåder)

Herr talman! Jag har väldigt mycket uppskattat ledamoten Rågsjö. Vi har haft mängder av spänstiga debatter och replikskiften, som det senaste. Jag tycker att det är viktigt att vi har dessa ideologiska, värderingsmässiga debatter i Sveriges riksdag – att inte allt handlar om bara teknikaliteter och små justeringar i maskineriet utan att vi också går tillbaka till värderingar och ideologiska utgångspunkter. Det är viktigt för demokratin. Jag har haft många spänstiga debatter av den typen med ledamoten Rågsjö, och jag har uppskattat dem och haft väldigt roligt.

Jag har också haft roligt när vi tillsammans har kunnat kroka arm i viktiga frågor, som beroendeproblematiken och hur vi kan se till att försöka fylla igen de allvarliga diken som vi vet att många med samsjuklighet och beroendesjukdom faller i. Jag uppskattar enormt mycket det konstruktiva samarbete som vi två har haft som ledamöter men som vi också har haft i hela socialutskottet. Det råder ett gott samarbetsklimat i socialutskottet, och det är min önskan att det ska bestå när jag lämnar riksdagen.

Håll fast vid det, och håll fast vid de rejäla debatterna här i kammaren! Varmt tack, Karin Rågsjö!

(Applåder)

Fru talman! Självklart har ledamoten Hultberg det. Moderaterna är ett fullsortimentsparti som har politik för de flesta samhällsutmaningar.

Det är alldeles riktigt att välfärdskriminaliteten är ett allvarligt samhällsproblem. Det är något som Tidöpartierna och den moderatledda regeringen verkligen har adresserat och tagit itu med, inte minst genom inrättandet av den särskilda Utbetalningsmyndigheten. Den är viktig för att stoppa felaktiga utbetalningar av olika ersättningar och socialförsäkringsförmåner. Det är förmåner som vi måste se till landar hos dem som är berättigade till dem, för att vi ska upprätthålla systemen på lång sikt samt förtroendet för systemen.

Jag tycker att det är lite allvarligt att ledamoten Rågsjö och Vänsterpartiet vägrar se att de kriminellas fula tryne letar sig in överallt i samhället. Det tar sig inte uttryck bara genom privata aktörer, utan de kriminella letar sig in också på kommunernas socialkontor och i domstolar – överallt.

Att lösa problemet med välfärdskriminalitet är alltså inte så enkelt som att förverkliga Vänsterpartiets våta dröm, nämligen att döda allt vad privat utförande, mångfald och valfrihet heter. Utmaningen är mer komplex än så. Det handlar om att göra precis det som min regering gör, nämligen riva sekretesshinder, driva på för ökad myndighetssamverkan och se till att vi har starka tillsynsmyndigheter som är resurssatta och kan möta den nya tidens utmaningar.

Svaret är inte att döda valfriheten. Vi ska däremot hugga huvudet av välfärdskriminaliteten när den visar sitt fula tryne.

Fru talman! Tack för ordet och framför allt tack för orden, Anders W Jonsson! Det värmer enormt mycket att du uttrycker dig på det sätt som du gör. Jag har verkligen uppskattat det fina samarbete som vi har haft i våra roller i våra respektive partier.

Det är viktigt att understryka för åhörarna. Ibland när man följer riksdagen och den svenska politiken framstår det som att det bara är konflikt och ett högt tonläge. Men det är också mycket konstruktivt arbete för att gemensamt föra Sverige framåt och försöka lösa svåra problem. Då är det många gånger ett gott samarbete över parti- och blockgränser. Det har jag haft med ledamoten Jonsson, och det har jag uppskattat väldigt mycket.

Jag vet att även ledamoten Jonsson ska lämna riksdagen, fast under mer ordnade former när mandatperioden har löpt ut. Jag tycker att också ledamoten Jonsson förtjänar stort tack och stor uppskattning för det fina arbete han har gjort, inte minst i de frågor där han uttryckte beröm för mig.

De två frågorna är den sortens frågor där det har krävts att personer har gått före inom de egna partierna, tagit interna debatter och orkat stå upp när det har blåst snålt. Jag vet att ledamoten Jonsson har gjort det och har haft den envisheten. Det är väl få ledamöter i den här kammaren som så enträget och långsiktigt har drivit just frågan om en bättre beroendevård som ledamoten Jonsson har gjort. Varmt och innerligt tack för det!

(Applåder)

Fru talman! Hälso- och sjukvårdens organisation är rubriken på betänkandet som vi nu debatterar. Det är måhända en inte särskilt spännande rubrik, men betänkandet rymmer faktiskt både viktiga och ideologiska frågeställningar.

Ska valfriheten och mångfalden öka eller minska? Ska patientens ställning stärkas? Eller är det i stället politikernas makt som ska öka? Ska vi ha en centralstyrd hälso- och sjukvård eller en hälso- och sjukvård som formas regionalt nära patienter och medarbetare?

Det här är frågor som besvaras väldigt olika av riksdagens partier. Svaren formar partiernas politik och därmed i förlängningen utformningen av svensk hälso- och sjukvård.

Jag ska å Moderaternas vägnar försöka besvara dessa frågor och beskriva hur vi moderater vill utveckla den svenska hälso- och sjukvårdens organisation och styrning till gagn för den enskilda patienten. Just den enskilda patienten är utgångspunkten för den moderata hälso- och sjukvårdspolitiken. Patienten ska alltid sättas främst, och vårdköerna ska kortas. Därför är valfrihet och mångfald viktigt. Vi är övertygade om att mångfald är bättre än enfald. Både patienter och personal behöver ha rätt och möjlighet att välja och välja bort. Den konkurrens som uppstår mellan olika aktörer är vi övertygade om bidrar till innovation och utveckling, och den gör vården bättre och mer effektiv.

Fru talman! Vården måste bli mer effektiv. Att mäta produktivitet inom vården är förvisso svårt men klart är att kostnaderna ökar snabbare än produktionen. Det är ohållbart. Vi måste få mer vård för pengarna. Därför är regeringens inrättande av en särskild effektivitetsdelegation viktigt. Det ska vara en delegation som stöttar regionerna i deras strävan efter att jobba smartare. Viktigt och smart är också att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Otroligt mycket lidande och enorma kostnader kan nämligen undvikas och förebyggas. Därför är jag glad att Tidöpartierna och den moderatledda regeringen prioriterar tidiga och förebyggande insatser och dessutom driver innovativa modeller i form av bland annat sociala utfallskontrakt för att möta folkhälsoutmaningarna.

Fru talman! Jag har haft förmånen att få ingå i Vårdansvarskommittén, alltså den statliga utredning som sedan hösten 2023 haft i uppdrag att analysera för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för vården. Efter ett gediget och ambitiöst analys- och utredningsarbete står det för Moderaterna, liksom för ytterligare fem av riksdagens partier, klart att vården inte ska förstatligas.

De problem och utmaningar som svensk hälso- och sjukvård brottas med förklaras inte av dagens huvudmannaskap. Således är inte heller lösningen på vårdens problem och utmaningar att dra igång tidernas största organisationsförändring. Vad vinsterna av en sådan förändring skulle vara är högst oklart. Klart är däremot att riskerna med en sådan omorganisation är stora och att genomförandekostnaderna skulle bli mycket höga.

I stället för att ägna de kommande årtiondena åt att genomföra en enorm omorganisation behöver vi här och nu stärka patientens ställning och ta itu med de konkreta problem vi ser inom vården. Vi moderater vill att man som patient ska ha tillgång till en god och nära vård men också att man ska ha rätt att söka vård i hela landet. Vården behöver förmänskligas – inte förstatligas.

Att vården inte ska förstatligas betyder inte att staten kan luta sig tillbaka. Staten behöver ta ett större ansvar liksom utveckla och förbättra sin styrning i syfte att skapa en bättre och mer jämlik hälso- och sjukvård. Det har jag och Moderaterna påpekat och drivit länge. Och det kommer nu också till tydligt uttryck genom den moderatledda regeringens politik.

Ett av regeringens viktigaste reformarbeten handlar om att skapa en nationell digital infrastruktur och röja upp bland de många hinder som finns för att i ökad utsträckning och på smartare sätt nyttja hälsodata och digitaliseringens möjligheter. Konkret handlar det om att staten behöver ta ett strategiskt ansvar för vårdens infrastruktur och säkerställa att Sverige är ett attraktivt land för forskning och utveckling av nya läkemedel och behandlingar.

Jag är nu också väldigt glad över att alla åtta partier i Vårdansvarskommittén är eniga om att staten på ytterligare sex områden behöver ta ett större ansvar. I Vårdansvarskommitténs slutbetänkande föreslås att staten ska ta ett större ansvar för kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatrisk vård samt luftburen ambulanssjukvård och luftburna sjuktransporter.

Tiden, fru talman, räcker inte för att jag ska kunna utveckla resonemanget bakom varje område, men låt mig särskilt lyfta upp kompetensförsörjningen.

En god kompetensförsörjning är helt avgörande för att göra vården bättre och för att kunna åtgärda de problem och brister vi ser inom svensk hälso- och sjukvård, nämligen bristande tillgänglighet med långa vårdköer och geografiska skillnader. Grundorsaken till dålig tillgänglighet eller geografiska skillnader är ofta bristande kompetensförsörjning. För att förbättra kompetensförsörjningen måste fler vilja både söka sig till och stanna kvar inom vårdens många yrken. Därför måste arbetsmiljön bli bättre. Det är inget som enkelt kan kommenderas fram från riksdag, regering eller myndigheter i Stockholm utan det kräver ett regionalt och lokalt arbete och inte minst ett gott ledarskap. Vad staten dock behöver säkra är en nationell samordning och dimensionering i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal. 21 enskilda regioner har helt enkelt inte det nationella perspektivet utan det måste staten ta.

Fru talman! Vad som för mig och Moderaterna är glasklart är att staten inte bara behöver öka sitt ansvarstagande utan staten behöver också utveckla och förbättra sin styrning. Vi vet att statens styrning av hälso- och sjukvården i dag fungerar dåligt. Men lösningen är då inte bara att öka styrningen. Tvärtom är vägen framåt i mångt och mycket att minska styrningen men att styra bättre.

I dag träffas regionerna av en stor hagelsvärm av styrsignaler som kommer från den nationella nivån. Ytterst styrs regionerna av de lagar vi stiftar här i Sveriges riksdag, men sedan tillkommer mängder av andra styrsignaler. Det är styrsignaler som många gånger är på tok för detaljerade och för kortsiktiga. Staten styr med förordningar och föreskrifter, genom myndighetsuppdrag och överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner samt inte minst genom budgetanslag. Anslagen utgörs till stor del av riktade statsbidrag som sällan fungerar särskilt bra. Statens styrning behöver bli smalare men vassare. Så skulle jag vilja sammanfatta Vårdansvarskommitténs förslag om hur statens styrning behöver förbättras.

Konkret pekar vi i kommittén på behovet av att ge regionerna långsiktiga förutsättningar och att statens styrning i större utsträckning ska handla om normering samt om kontroll, uppföljning och ansvarsutkrävande. Som moderat är jag glad att kommittén är tydlig med att riktade statsbidrag bara bör användas i undantagsfall liksom att patientens ställning ska stärkas och att det kan betyda nya sanktionsmöjligheter. För Moderaterna är det självklart att staten behöver kliva fram för att stärka patientens ställning. Som patient ska man få vård i tid.

Fru talman! Om inget oförutsett inträffar är kvällens debatt min sista innan jag lämnar uppdraget som riksdagsledamot för att i stället använda mitt driv och min kraft till att som kommunal tjänsteman försöka utveckla min egen hemkommun Tanum.

Jag har haft förmånen att få axla det allra finaste av förtroendeuppdrag, nämligen att vara riksdagsledamot i 15 år. Det har varit 15 otroligt spännande, utvecklande och utmanande år.

Under dessa år har det politiska landskapet ritats om. Och vi som land och vi förtroendevalda har fått hantera stora utmaningar och kriser. Klimatutmaningen, brexit, flyktingkrisen 2015, terrorism, coronapandemin och inte minst Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina är sådant som har präglat min tid här i riksdagen.

Fru talman! Jag förstår att det inte finns tid och antagligen inte heller intresse för att jag ska hålla en lång genomgång av allt som skett under min tid i riksdagen. Men låt mig ändå innan jag lämnar den här talarstolen säga några ord om riksdagen, eller demokratifabriken som jag ibland kallar denna fantastiska institution och arbetsplats.

Den centrala produktionsmetoden i demokratifabriken är att låta olika idéer, åsikter och förslag brytas mot varandra. Efter debatter, förhandlingar och utredningar ramlar så småningom beslut ut. Det är beslut om lagstiftning, om statens budget, om formandet av vår utrikespolitik eller om arbetet på EU-nivå. Besluten ska förhoppningsvis göra Sverige bättre.

Regeringsformens första och viktigaste bestämmelse är att all offentlig makt utgår från folket. Det är riksdagen, vi 349 ledamöter, som är folkets främsta företrädare, men vi ger makten att styra riket till regeringen. Att regeringen och dess myndigheter förvaltar den makten på bästa sätt har vi att kontrollera. Jag vill betona att den uppgiften är viktig för riksdagen.

Fru talman! Jag är enormt tacksam för det fantastiska förtroende som jag har fått. Att få tjänstgöra här i demokratifabriken i fyra mandatperioder är få förunnat. Även om demokratifabrikens maskineri maler lite långsamt kan jag ändå, nu när jag blickar tillbaka, konstatera att mycket har hänt under den här tiden. Jag har varit med och gjort det som alla vi som är politiskt engagerade vill, nämligen skillnad. Det har varit en ära och ett nöje, men det har också varit mycket uppoffringar och hårt slit.

Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt och innerligt tack till alla ledamöter från samtliga partier. Jag vill också rikta ett varmt och innerligt tack till alla tjänstepersoner i Riksdagsförvaltningen, i parti- och utskottskanslier, alla lokalvårdare, servicetekniker, it-tekniker, vaktmästare, assistenter, fastighetstekniker, protokollsnotarier, utredare, kammarsekreterare och andra fantastiska medarbetare som uppbär olika roller men som gemensamt ser till att demokratifabriken fungerar och är välsmord.

Tack till er alla och tack för mig!

(Applåder)

I detta anförande instämde Thomas Ragnarsson och Jesper Skalberg Karlsson (båda M).

Herr talman! Enligt socialtjänstlagen är en kommun inte bara skyldig att ge hemtjänstinsatser till sina egna invånare utan också till personer som vistas tillfälligt i kommunen. För de allra flesta kommuner är detta inget som helst problem. Men för vissa kommuner, som Borgholm, Sotenäs och min hemkommun Tanum, med väldigt många sommargäster och fritidshusägare, innebär detta en rejäl utmaning och väldigt höga extra kostnader.

Detta är en fråga som jag har lyft upp under många år. Jag är glad att vi har en äldreminister som ser utmaningarna, och för att skaffa sig en bättre bild gav ministern Socialstyrelsen i fjol i uppdrag att kartlägga omfattningen och tillämpningen av reglerna för tillfällig hemtjänst. Kartläggningen blev klar för ett par veckor sedan.

Nu undrar jag naturligtvis vad nästa steg är, inte minst för att säkerställa att kommuner som ger hemtjänst till tillfälliga sommargäster och andra får kostnadstäckning för sina insatser.

Herr talman! Om man läser Socialdemokraternas budget ser man att det inte är ett öre mer till läkemedelsförmånen.

Jag håller med ledamoten Sundin om att det långsiktigt finns andra åtgärder som vi också kan vidta för att pressa ned läkemedelskostnaderna. Men att göra bättre upphandlingar och jobba på EU-nivå är långsiktiga förändringar. Det finns inga skarpa förslag från Socialdemokraterna om hur vi här och nu ska minska statens kostnader för läkemedel – eller snarare, herr talman, hejda kostnadsutvecklingen. För detta handlar i grunden inte om en besparing. Det handlar om att statens andel och statens kostnader för läkemedel har ökat dramatiskt de senaste åren.

Detta, herr talman, är i grunden ett uttryck för en fantastiskt positiv utveckling. Vi har en medicinsk utveckling här i landet och globalt som är fantastisk. Nya läkemedel och nya behandlingar utvecklas, men detta driver också kostnaderna. Staten har tagit de kostnaderna i väldigt stor utsträckning. Kostnaderna för enskilda patienter har inte alls utvecklats i samma utsträckning som kostnaderna för staten. Denna utveckling är helt ohållbar. Det konstaterar Socialdemokraterna också i sitt budgetförslag eftersom man lägger sig på precis samma nivå som regeringen.

Min kritik och min fråga till ledamoten Sundin var: Hur ska ni, på riktigt, finansiera detta när faktum är att ni å ena sidan inte lägger ett öre mer men å andra sidan med brösttoner säger nej till den förändring vi gör av högkostnadsskyddet? Vi menar att det är viktigt att vi har ett hållbart system som gör att vi kan erbjuda nya läkemedel även i morgon. Vi ser utvecklingen med kostnader som kommer att öka radikalt. Om till exempel de nya effektiva läkemedlen mot övervikt, obesitas, får förändrade indikationer för förskrivning kan läkemedelskostnaderna bara på grund av detta rent av fördubblas.

Vi behöver ha en ansvarsfull politik, men Socialdemokraterna agerar här faktiskt rent populistiskt, när man säger saker som man inte har täckning för i budgeten.

Herr talman! I mitt anförande gick jag lite grann till attack mot Socialdemokraterna för det faktum att Magdalena Andersson, partiordförande för Socialdemokraterna, ljuger om den svenska sjukvården. Lite på samma tema talade Karin Sundin om läkemedelsfrågorna i sitt anförande och kritiserade i hårda ordalag den moderatledda regeringen för förändringen av högkostnadsskyddet.

Jag är den första att hålla med om att det är en förändring som naturligtvis kommer att påverka många människor. Det är absolut en tuff förändring. Men jag vill också påminna om att Socialdemokraterna i sin budget inte lägger ett korvöre mer till läkemedelsförmånen än vad regeringen gör i sin budget. Den kritik som Socialdemokraterna riktar mot regeringen tycker jag alltså rimmar väldigt illa med verkligheten och vad man prioriterar i sin budget, herr talman.

Sedan är det bra att ledamoten Sundin lyfter kvinnohälsan. Jag gjorde också det i mitt anförande, och jag tycker att det är fantastiskt bra att det nu sker så mycket på det området. Det sker tack vare den moderatledda regeringen och tack vare att det är en särskild punkt i Tidöavtalet.

Det sker även tack vare att moderater ute i Sverige driver de här frågorna lokalt. I Västra Götaland, som jag kommer från, har en partikollega till mig i Partille – Marith Hesse – gått före och visat hur man som arbetsgivare, genom att erbjuda utbildning till chefer och medarbetare, kan ge kvinnor som är i klimakteriet bättre vård och bättre stöd och på det sättet faktiskt sänka sjukskrivningstalen och kostnaderna. Det är ett gott exempel på något som man kan göra lokalt och som förstärker det viktiga arbete som den moderatledda regeringen gör nationellt.

Herr talman! Vi får väl ta debatten om den regionala sjukvården i grunden i respektive regionfullmäktige.

Återigen: Antalet vårdanställda i Skåne har ökat. Från 2021 till 2023 ökade antalet vårdanställda med hela 6,1 procent. Det är en ganska rejäl ökning.

Därmed inte sagt att det inte finns utmaningar och problem i skånsk sjukvård. Köerna i Skåne är för långa. Ekonomin är absolut ansträngd. Därför är det bra att man vakansställer tjänster om det är så att någon av naturliga orsaker lämnar regionen och att man prövar om varje tjänst ska återbesättas eller inte.

Det jag är mer bekymrad över är den otroligt snabba försämringen i sjukvården som vi ser i Region Stockholm, i ledamoten Karin Rågsjös region där Vänsterpartiet är med. Där ser vi nu dramatiska försämringar av tillgängligheten och också av ekonomin. Skatten blir högre, bussarna färre, vårdplatserna färre och vårdköerna längre. Det är det facit som det rödgröna styret i Region Stockholm har efter två år.

Herr talman! Vi behöver kapa administrationen. Det är en av de viktigaste frågorna för att skapa mer tid för de vårdanställda att ägna sig åt patienter och således kunna få det som jag talade om i mitt anförande, nämligen mer vård för pengarna.

Där tror jag att det är viktigt med den digitala infrastrukturen för att säkerställa att vårdanställda inte behöver registrera samma uppgifter i journalsystem och nationella register utan att man kan göra det på ett ställe.

När det gäller välfärdskriminaliteten är det ett enormt problem som regeringen verkligen tar på största allvar. Vi tar en lång rad olika initiativ för att komma till rätta med det.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis innan tiden rinner ut påpeka det faktum att välfärdskriminaliteten finns överallt. Den finns på kommunala förvaltningar, i regioner och i privata företag. Vi ska bekämpa det fula trynet var det än dyker upp. Men det finns överallt i välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Låt oss börja i Skåne. Jag tycker att det är viktigt att försöka reda ut en del av de på riktigt falska påståenden som har kommit från ledande företrädare för oppositionen, faktiskt även från oppositionsledaren Magdalena Andersson, som gör anspråk på att bli statsminister i Sverige. Hon har i direktsänd nationell tv ljugit om situationen i Skåne och hävdat att 1 000 personer skulle sägas upp. Faktum är att antalet vårdanställda i Skåne har blivit fler.

Det man har lyckats med i Skåne är bland annat att man har brutit med hyrberoendet. Man har sett till att få fler som är anställda direkt av Region Skåne, vilket har bidragit till en stärkt kontinuitet. Jag och ledamoten Rågsjö har många gånger diskuterat värdet av att man har en fast vårdkontakt och möter samma personal på vårdcentralen eller som kroniker i den specialiserade sjukvården. Jag tycker att Skåne förtjänar beröm för att man har lyckats väl med den omställningen.

När det gäller frågan om ojämlikhet är det inte alldeles enkelt för mig att uttala mig om den. Den utredning som ledamoten Rågsjö refererar till har jag inte tagit del av, herr talman. Jag kan ändå lite övergripande kommentera frågan.

Herr talman! Var finns den största skillnaden i inkomst mellan människor? Det är mellan den som arbetar och den som inte arbetar. Det är därför som det är så otroligt viktigt för oss moderater att vi nu återupprättar arbetslinjen och gör det mer lönsamt att arbeta.

Vi sänker trösklar in på arbetsmarknaden och stärker utbildningsinsatser som gör att människor kan bli anställbara. Vi gör också reformer för att skapa ett bättre näringslivsklimat i Sverige på olika sätt i smått och stort.

I går diskuterade jag och ledamoten Rågsjö en liten men ändå viktig reform för att skapa ett bättre näringslivsklimat, nämligen införandet av gårdsförsäljning. Där är Moderaterna för och Vänsterpartiet emot. Det är ännu ett exempel på skillnaden i politik mellan höger och vänster i svensk politik.

Fru talman! Nu har vi att debattera ett motionsbetänkande med titeln Prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Under den här rubriken gömmer sig en lång rad olika frågor, bland annat om vård vid ett stort antal olika specifika sjukdomar och tillstånd. Det är omöjligt för mig att under den här debatten täcka alla de områden som tas upp i betänkandet. Jag kommer därför att fokusera på några delar, såsom förlossningsvården och kvinnosjukvården, men låt mig inleda något mer övergripande.

Hälso- och sjukvården har varit mycket hårt prövad de senaste åren. Först kom pandemin, som innebar en enorm påfrestning för en redan ansträngd sjukvård och personal. Sedan slog inflationen till, vilket innebar en ny käftsmäll för regionerna. När Magdalena Andersson lämnade posten som statsminister var inflationen omkring 10 procent, vilket innebar att pensionskostnaderna för regionerna skenade och att stora underskott och varsel hotade.

När Moderaterna och Tidöpartierna vann valet 2022 var det därför självklart för den nya regeringen att agera snabbt och kraftfullt och att prioritera sjukvården. Tack vare en framgångsrik inflationsbekämpning i kombination med sektorsbidrag till hälso- och sjukvården har uppsägningar hindrats och vården värnats. Ja, läget är alltjämt ansträngt – men det ljusnar. Hela 25 miljarder kronor extra finns nu tillgängliga tack vare de lägre pensionskostnader som har följt. Underskott vänds till överskott.

Den moderatledda regeringens ansvarsfulla ekonomiska politik och extra sektorsbidrag har helt enkelt gjort mycket positiv skillnad. De 9 miljarder i sektorsbidrag som betalades ut till regionerna under fjolåret motsvarar 10 500 sköterskor. De extra sektorsbidragen har varit riktade till sjukvården, men regionerna har haft möjlighet att självständigt prioritera resurserna dit de regionalt har behövts som allra mest.

I de oroliga tider vi nu lever i är det viktigt att agera med lugn och saklighet. Vi förfäras ju alla över hur president Trumps nycker och infall både skapar allvarlig säkerhetspolitisk oro och får världens börser att skaka. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att Socialdemokraterna och deras partiledare Magdalena Andersson väljer att på Trumpmanér sprida rena lögner om den svenska vården. Nu senast påstod hon att 1 000 vårdanställda skulle sägas upp bara i Region Skåne. Sanningen är att ingen vårdpersonal i Region Skåne är varslad om uppsägning. Faktum är att Region Skåne aldrig har haft fler som arbetar i vården än nu.

Fru talman! Även om det ekonomiska läget för regionerna är väsentligt mycket bättre nu än för bara ett år sedan är regionernas ekonomi utmanande både i dag och, framför allt, långsiktigt – inte minst givet den demografiska utvecklingen med allt fler äldre som är i behov av vård och allt färre yngre som är i arbetsför ålder. Det kommer att kräva mer diskussioner om det som är temat för dagens debatt, det vill säga prioriteringar.

Vad vi framför allt behöver fokusera på är dock hur vi kan få mer vård för pengarna. Att det går är jag och Moderaterna fast övertygade om. Men för att få mer vård för pengarna och nå det som för oss moderater är särskilt prioriterat, nämligen en mer tillgänglig vård utan långa vårdköer, måste onödig administration minska, liksom annat som stjäl tid från det enskilda patientmötet.

Angående vårdköerna är jag väldigt glad över att vi nu har en regering som prioriterar arbetet med att korta köerna och öka vårdkapaciteten – en regering som testar nya lösningar för att kapa köerna. En särskild satsning görs nu för att öka operationerna av starr, framfall och höftledsproteser. Arbetet är också i full gång med att ta fram en nationell vårdförmedling. Men mer behövs. Ytterligare åtgärder krävs. Inte minst behöver vi bli bättre på att nyttja hälso- och sjukvårdssystemets alla delar och de många olika kompetenser som arbetar inom vården.

I detta betänkande finns det gott om förslag om vad inom vården som borde ges högre prioritet. Slående är dock att förslagen om vad som då bör prioriteras lägre lyser med sin frånvaro.

Inom den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken prioriterar den moderatledda regeringen strukturella och strategiska utmaningar, liksom frågor och områden som kräver nationell handling. Konkret handlar detta särskilt om att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten. Det kräver i sin tur satsningar på kompetensförsörjning och andra strukturellt viktiga frågor, såsom skapandet av en nationell digital infrastruktur.

Andra exempel där ett nationellt ledarskap behövs handlar om kvinnosjukvården och förlossningsvården. Vi vet att vården ännu inte är jämställd och att vården och forskningen kring sjukdomar och besvär som särskilt drabbar kvinnor är eftersatt. Därför är jag väldigt glad att Tidöavtalet tack vare oss har en särskild punkt om jämställd vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa.

Utifrån denna punkt sker nu otroligt mycket. Nämnas kan exempelvis arbetet med en nationell förlossningsplan, liksom det breda uppdraget till Socialstyrelsen att genomföra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på just sjukdomar som drabbar kvinnor och flickor. Uppdraget innebär konkret att bland annat ta fram relevanta kunskapsstöd. Ett område som har lyfts som prioriterat är klimakteriebesvär, där myndighetens plan är att publicera ett nationellt kunskapsstöd nu i höst. S och MP:s reservation 1 i detta betänkande är således helt överflödig.

Fru talman! Flera andra reservationer handlar om olika screeningprogram. Screening är ett typiskt område där jag och Moderaterna ser anledning för staten att kliva fram och ta ett större ansvar.

Detsamma gäller blodgivning, där jag är väldigt stolt över de initiativ som regeringen har tagit och de satsningar som regeringen har gjort för att varje person som vill ge blod ska bedömas individuellt och inte väljas bort utifrån sin sexuella läggning. Nu görs också stora satsningar för att stegvis införa så kallad NAT-testning, som innebär en säkrare screening av blodgivare. Det kommer att betyda att vi kan korta karenstiderna vid blodgivning.

Sverige behöver fler blodgivare, så är du frisk – anmäl dig som blodgivare på geblod.nu! Du kan vara med och rädda liv.

Avslutningsvis, fru talman, är det en fråga för Vårdansvarskommittén att titta på hur styrningen av hälso- och sjukvården framåt bör se ut. Jag har själv förmånen att få ingå i kommittén, och jag känner att det finns gott hopp om att vi i början av juni ska kunna lämna ett betänkande till regeringen med förslag som tar fasta på det som fungerar väl i svensk hälso och sjukvård men också adresserar utmaningarna och problemen vad gäller bland annat tillgänglighet och geografiska skillnader.

Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(forts. § 8)

Fru talman! Ja, äntligen är vi här i dag. Äntligen har vi en moderatledd regering som ser till att vi går från prat till resultat, från förslag till verklighet. Äntligen blir det möjligt med gårdsförsäljning.

Politik är ju det möjligas konst, men jag kan konstatera att Centerpartiet ibland vill ge sig på det omöjligas konst. Att tillsammans med Vänsterpartiet driva fram lägre skatter och ett friare företagsklimat eller att tillsammans med andra förbudspartier driva igenom gårdsförsäljning är inte möjligt, fru talman. Det är tack vare att vi har en på riktigt borgerlig regering som leds av moderater som vi nu äntligen får gårdsförsäljning. Men tack för det långsiktiga arbete Centerpartiet har bedrivit i frågan! Det har varit viktigt.

Men återigen, fru talman, är det lite splittrat vad Centerpartiet vill. Å ena sidan ska vi driva igenom lagstiftningen som utredningen har föreslagit så snabbt som möjligt, å andra sidan kommer man med olika förslag till ändringar. Det är ganska otydliga besked som kommer från Centerpartiet.

Det är dock bra att Centerpartiet stöder Moderaternas ambition att långsiktigt titta på möjligheterna att göra denna reform ännu lite friare. Vi går försiktigt fram just i syfte att kunna införa gårdsförsäljning utan att äventyra monopolet, men jag hoppas som sagt att vi kan släppa lite ytterligare på tyglarna vad tiden lider. Det förtjänar Sveriges dryckesentreprenörer, och det hade gjort gott för Sveriges besöksnäring. I dag tar vi dock ett stort och otroligt viktigt och efterlängtat steg.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Bergenblock närmast raljerade över regeringens förslag och lät meddela att om Centerpartiet hade fått styra hade det här varit ett väldigt mycket mer tillåtande förslag.

Som en liten konsumentupplysning ska det väl ändå sägas att det är tack vare att det var Moderaterna som vann valet tillsammans med övriga Tidöpartier som vi nu äntligen får gårdsförsäljning i Sverige.

Hade Centerpartiets samarbetspartier vunnit valet och Centerpartiets statsministerkandidat Magdalena Andersson blivit statsminister hade vi inte stått här i dag. Då hade vi inte haft en debatt om att nu äntligen införa gårdsförsäljning.

Äntligen inför vi gårdsförsäljning. Det är tack vare att det är Ulf Kristersson som är Sveriges statsminister och Tidöpartierna som har majoritet i kammaren.

Sedan, fru talman, blir jag inte riktigt klok på Centerpartiets ståndpunkt alla gånger. Ibland har det talats om att Centerpartiet kräver att vi snabbt ska gå vidare med utredningens förslag. I nästa stund kommer det förslag om att göra stora förändringar. Det är ganska otydligt.

I inlägget från ledamoten Bergenblock lät det som att Centerpartiet hade förslag om att inte ge ett bemyndigande till Folkhälsomyndigheten. Det stämmer ju inte. Några sådana förslag finns inte i Centerpartiets motion. Jag tycker att det är lite magstarkt att så hårt kritisera regeringspartierna för de väl långtgående förslag som Folkhälsomyndigheten har lagt fram i sitt förslag till föreskrifter.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag ändå tacka ledamoten Bergenblock och Centerpartiet för att vi har kunnat kroka arm i den här frågan. Det har varit viktigt att vi varit flera partier som uthålligt och länge har drivit frågan. Vi är också överens om att förslaget gärna hade fått vara mycket mer tillåtande. Men ska vi kunna kombinera gårdsförsäljning med ett bevarande av Systembolagets monopol är det också viktigt att vi har de begränsningar som finns med i förslaget.

Fru talman! Att det är en absurd tolkning från myndigheten tycker jag inte att jag ska behöva klä skott för. Jag kan citera direkt ur propositionen. Bestämmelsen lyder som följer: Tillståndshavaren ansvarar för att information om alkoholens skadeverkningar lämnas i samband med besöksarrangemanget.

Jag ser framför mig att det skulle kunna ske på många, och enkla, sätt – exempelvis genom att den som går in på en vingårds hemsida och bokar in sig på ett besöksarrangemang får information i besöksbekräftelsen om alkoholens skadeverkningar. Det tycker jag vore ett enkelt och smidigt sätt att uppfylla kravet. Folkhälsomyndigheten har föreslagit ett absurt sätt att uppfylla bestämmelsen, det tycker jag också. Det är omöjligt för oss politiker att blicka in i framtiden och förutspå denna typ av tokiga tillämpningar från en myndighets sida. Tack och lov är det ju bara ett förslag från Folkhälsomyndigheten.

Jag hoppas som sagt att myndigheten kommer att vara lyhörd för den omfattande kritik som har riktats mot förslagen till föreskrifter i stort, och särskilt när det gäller frågan om besökens varaktighet och den fråga som jag och ledamoten Bergenblock nu diskuterar, nämligen informationen om skadeverkningar.

Som sagt har tillägget varit en del av att säkerställa att systemet lever upp till EU-rätten och att kunna visa att vi bedriver en sammanhållen folkhälsopolitik som är grunden för det undantag vi har för det svenska detaljhandelsmonopolet. Regeringen har landat i slutsatsen att det är rimligt att vi ställer krav på dryckestillverkarna att informera om skadeverkningarna när vi nu ger dem bättre förutsättningar att marknadsföra sina produkter. Men det måste naturligtvis ske på ett rimligt sätt. Jag tycker att digital information i samband med en bekräftelse, eller tillgång till information i lokalen, borde vara fullt tillräckligt.

Fru talman! Som sagt handlar frågan om gårdsförsäljning om hur vi ska hitta en modell som gör det möjligt att införa gårdsförsäljning samtidigt som vi bevarar Systembolagets monopol. Det ska ärligt talat sägas att det har varit en utmaning. Vi kan inte öppna för vanlig detaljhandel och samtidigt hävda vårt monopol. Det är en omöjlighet. Det är därför det här förslaget har som grundläggande förutsättning att det ska vara just besöket som står i centrum. Jag kan tycka att det är lite anmärkningsvärt att Centerpartiet riktar kritik mot själva grundidén för gårdsförsäljningen, nämligen att det ska vara ett betalt besök. Det var utredningens förslag, och det är det mest grundläggande kravet för att den här modellen ska anses vara förenlig med EU-rätten och möjlig att kombinera med Systembolagets monopol.

Det är också så att vi med det här förslaget behöver visa att vår alkoholpolitik är sammanhängande och att vi värnar folkhälsan, för det är också det som ger Sverige rätt att ha ett undantag för sitt detaljhandelsmonopol. Regeringen har efter de remissynpunkter som kommit landat i att man bör ställa krav på att den som får tillstånd att bedriva gårdsförsäljning ska ha ett ansvar att lämna information om alkoholens skadeverkningar. Vi har dock inte föreskrivit i lagen att det ska vara muntliga föreläsningar och broschyrer som delas ut. Det är ju myndighetens – enligt min uppfattning – överimplementering som har landat i det förslaget.

Jag hoppas att Folkhälsomyndigheten tar till sig av de synpunkter och den massiva kritik som har kommit mot hur man har tolkat den bestämmelsen och återkommer med ett förslag som är mer rimligt.

Fru talman! Ja, det här är en reform som kommer att generera jobb. Det är en reform som kommer att skapa bättre förutsättningar för små producenter som i dag många gånger sliter för att över huvud taget överleva. Det är sannerligen inga företag med stora marginaler och stora vinster. Det här är entreprenörer som brinner för sitt hantverk, som brinner för att kunna erbjuda högkvalitativa produkter på en lokal marknad. Nu ger vi dem något bättre förutsättningar att utveckla sina verksamheter och även det ekosystem som ligger till grund för besöksnäringen.

Det är ju så att om det där hotellet ska kunna växa och den där restaurangen ska kunna locka till sig fler gäster behöver det finnas besöksanledningar, och vi ser runt om i Europa att möjligheten att besöka en vingård eller ett whiskydestilleri många gånger är en besöksanledning. Det är därför man reser till Skottland eller väljer att förlägga semesterresan till Bordeaux. På samma sätt är det viktigt att den möjligheten stärks i Sverige.

När det gäller Systembolaget har vi varit inne på att stödet för detaljhandelsmonopolet i Sverige är väldigt starkt. Som jag försökte förklara i mitt tidigare replikskifte med ledamoten Sundin är min bestämda uppfattning att vi behöver utveckla politiken för att stödet för den svenska restriktiva alkoholpolitiken fortsatt ska vara starkt. Vi behöver ta bort de regler och förbud som har blivit obsoleta.

Vi borde därför naturligtvis avskaffa matkravet så att det går att öppna en liten vinbar även om man inte investerar miljontals kronor i ett eget kök och tvingas tillhandahålla ett stort utbud av maträtter. Det är inte den typen av restriktioner som räddar folkhälsan, utan det är helt andra åtgärder.

Fru talman! Ja, ledamoten Rågsjö får återkomma om den sista frågan. Jag uppfattade inte riktigt den.

När det gäller frågan om vi kommer att tvingas lägga ned monopolet är det min fasta övertygelse att vi inte kommer att tvingas lägga ned monopolet. Jag är väldigt trygg med den proposition som ligger på riksdagens bord. Den har tagit lång tid att få fram men gör det nu äntligen möjligt att införa gårdsförsäljning i Sverige. Där har de EU-rättsliga aspekterna verkligen analyserats. Regeringen har varit försiktig. Man har till och med sänkt en del gränser ytterligare, vilket redan varit uppe i debatten här, just för att vara säker på att den här lagstiftningen kommer att hålla EU-rättsligt.

Jag räds inte en eventuell EU-rättslig prövning utan känner mig trygg med att förslaget kommer att hålla. Och skulle det mot förmodan, fru talman, vara så att EU-domstolen riktar kritik mot Sverige, jamen då har Sverige naturligtvis alla möjligheter att justera lagstiftningen så att gårdsförsäljningen inte äventyrar det svenska detaljhandelsmonopolet. Men jag är som sagt genuint trygg med den proposition som ligger på riksdagens bord.

Vad jag inte är fullt lika trygg med är att det kommer att bli en bra tillämpning av den nya lagstiftningen, givet de förslag som har kommit från Folkhälsomyndigheten när det gäller föreskrifter och de signaler som har kommit från enskilda kommuner om att sätta käppar i hjulet för den här reformen och den här viktiga intentionen att skapa bättre förutsättningar för Sveriges små oberoende dryckesproducenter som bidrar till jobb och tillväxt och faktiskt också till en sundare alkoholkultur.

Fru talman! Vad som är hyckleri är Socialdemokraternas påstådda vurm för landsbygden, för småföretag, för de dryckesentreprenörer som är med och utvecklar svensk dryckeskultur och som har varit med i att förflytta vårt drickande från berusningsdrickande till ett drickande med fokus på kvalitet och upplevelser.

Jag är väldigt glad över att vi har förändrat den svenska alkoholkulturen och sett drickandet minska. Det har gjort att skadorna har kunnat minska. Vi ska också komma ihåg att det har skett i en tid när tillgängligheten till alkohol har ökat och ökat och politiken har liberaliserats. Det är, menar jag därför, inte ett korrekt antagande att bara för att man liberaliserar lagstiftningen lite försiktigt kommer skadorna att öka.

Faktum är att ungdomars drickande har halverats på 2000-talet. Under samma tid har antalet serveringstillstånd markant ökat. Ska vi då dra slutsatsen att det är tack vare att försäljningstillstånden har blivit fler? Det är ungefär på det sättet Karin Sundin argumenterar. Nej, det ska vi naturligtvis inte.

Min poäng är att gårdsförsäljning är möjlig att införa med ett bevarande av monopolet, och det är det som har varit regeringens uppgift. Det är det som har varit Moderaternas ingång i det här arbetet, och det är därför det här förslaget är omgärdat av så många begränsningar och restriktioner – för att vi ska kunna vara trygga med att det svenska detaljhandelsmonopolet håller även om det skulle bli en fråga för EU-domstolen.

Jag känner mig otroligt trygg med det här förslaget. Jag hoppas och tror att det är ett förslag som kommer att skapa bättre förutsättningar för många av Sveriges dryckesentreprenörer. Men då krävs det att man lokalt inte sätter käppar i hjulet utan tar vara på de möjligheter som den nya lagstiftningen öppnar för.