Riksflödet
Logga in
Anna af Sillén
Anna af Sillén

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Anna af Sillén

Moderaterna · 69 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@anna.afsillén
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 18 okt 2022 · jämfört med riksdagens snitt

0
Talade i kammaren · · Södermanlands län

Allmänpolitisk debatt

Fru talman! Jag kommer från Sörmland – Sveriges allra vackraste län, där människor arbetar hårt för att bidra till Sveriges välstånd och den bästa möjliga framtiden. Det är ett företagsamt län.

Sörmlänningarna är också ett tålmodigt folk. Många har väntat i 30 år på en järnväg och vissa i över 10 år på en elledning. Ett flertal vårdar skog och producerar livsmedel på mark de äger men inte har full rådighet över. Flera driver viktig teknikutveckling inom områden som staten under decennier motarbetade. Alltför många lägger alltför mycket tid och pengar på onödig administration – detta samtidigt som hotet från kriminella under en period ökade kraftigt.

Precis som människor i övriga landet har sörmlänningarna över tid mött alldeles för mycket krångel. Men under den förra mandatperioden, fru talman, hände något som var hoppfullt. Vi fick en regering som, så att säga, bytte riktning.

Under statsminister Ulf Kristersson ledning kom strukturella grepp på plats för att rensa i den svenska regeldjungeln och stoppa den gold-plating av EU-direktiv som vi har sett. Svenska myndigheter fick skarpa uppdrag att banta byråkrati och stärka service. Man tvingade upp konkurrenskraftsfrågan på EU:s agenda och såg till att också småföretagen fick plats i den svenska export- och investeringsstrategin.

Såväl företagare som privatpersoner kunde se hotet från kriminella gradvis minska i takt med att straffen skärptes och polisen fick skarpare verktyg – detta samtidigt som landets gränser fick ett betydligt starkare försvar.

Under dessa fyra år gjordes också en historiskt stor satsning på att stärka infrastrukturen, och arbetet med att återskapa ett stabilt energisystem tog fart. Samtidigt genomfördes ett antal frihetsreformer som både skapar jobb och befriar oss svenskar från ett ovärdigt statligt förmynderi. Numera kan vi besöka en av Sörmlands växande vingårdar och köpa med oss en flaska vin hem, precis som vilken vuxen europé som helst.

Fru talman! Jag gick till val på löftet att fortsätta det här arbetet: att göra Sörmland och Sverige rimligare, rättvisare och roligare. Moderaterna fortsätter framåt med en tydlig förenklingsagenda: Vi ska minska regelbördan med en tredjedel, införa principen ”en regel in, två regler ut”, effektivisera tillståndsprocesserna och reformera den miljöbalk som har blivit en stopplag också för miljöinsatser.

Rimliga förutsättningar handlar också om rättvisa. Ansträngning ska löna sig. Rättvisa är även att inte vältra över orimliga kostnader på dem som skapar våra jobb. Just nu hänger ett sådant hot tungt över landets företag och skattebetalare. S-förslagen om slopat karensavdrag och idén om lagstadgad arbetstidsförkortning riskerar att lägga massiva kostnader på hela samhället. Detta är två orimliga förslag som Moderaterna säger nej till.

Fru talman! Efter fyra år med en moderatledd regering är Sverige på rätt väg, och det vore klokt att hålla kursen. Sverige blir inte starkare av högre skatter eller mer politisk klåfingrighet. Sverige blir starkare när människor får frihet att förverkliga sina idéer, när företag får växa och när det lönar sig att arbeta, investera och ta ansvar. Det är så vi bygger välstånd och framtidstro. Det är den riktning jag vill se för Sörmland och för hela landet: ett Sverige som blir rimligare, rättvisare och faktiskt också roligare!

(Applåder)

Replikerade på Isak From · · Södermanlands län

Allmänpolitisk debatt

Isak FromS· i en replikTack för att åtminstone någon moderat tror på industrin, Anna af Sillén! Vi ser det som väldigt betydelsefullt. Våra partier har gjort stora överenskommelser som har varit bra för Sverige, och jag tror att vi kan göra…

Fru talman! Jag tackar ledamoten From för svaret.

Att slopa karensavdraget skulle rycka undan mattan fullständigt för svensk industri och framför allt svenska småföretag, som inte sällan är underleverantörer till storbolagen. Här gör Socialdemokraterna en allvarlig felräkning av en kostnad som kommer att landa massivt och tungt, också på de arbetare som behöver de jobb industrin skapar.

Replikerade på Isak From · · Södermanlands län

Allmänpolitisk debatt

Isak FromS· i sitt anförandeMitt anförande bygger på devisen att det som är bra för industriarbetarna är bra för Sverige. Svenska industriarbetare har byggt det här landet och möjliggjort välfärdsinvesteringar. När industrins konkurrenskraft…

Fru talman! Jag tackar ledamoten From för anförandet. Vi är helt eniga i en del, nämligen att det som är bra för svensk industri är bra för Sverige och svenskt välstånd. Den svenska industrin och den svenska företagsamheten behöver de bästa förutsättningarna.

Vilka är dessa? Vi har ett antal förslag och idéer, men vi noterar också de förslag och idéer från Socialdemokraterna som kanske var det som väckte enskilt störst oro under valrörelsen. Det gällde det socialdemokratiska förslaget om slopat karensavdrag och om lagstiftad arbetstidsförkortning.

Kommer Socialdemokraterna att göra verklighet av de två hoten om man lyckas bilda regering?

Röstade Ja · · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Svarade DANIEL VENCU VELASQUEZ CASTRO i en replik · · Södermanlands län

Regelförenkling för företag

DANIEL VENCU VELASQUEZ CASTROS· i en replikJag står här som riksdagsledamot för Socialdemokraterna och kan konstatera att det på Tidösidan finns ett ganska stort EU-skeptiskt parti, och här står Anna af Sillén och lovordar EU. Det kommer att bli väldigt…

Fru talman! I dag, den 1 april, drar ledamoten Vencu Velasquez Castros eventuella samarbetspartier aprilskämt om oförmågan att samarbeta på vänstersidan. I dag har också Tidöpartierna, med statsminister Ulf Kristersson i spetsen, levererat ännu ett styrkebesked när det gäller samarbete och förmåga att driva politik som är bra för Sverige.

Svenska folket vet nu att man den 13 september kan välja en majoritetsregering som har ett känt politiskt program med en tydlig ambition att stärka det svenska näringslivets förutsättningar. Det är något som regeringen redan gör. Den fortsätter på en inslagen linje med att arbeta aktivt för fler frihandelsavtal för de svenska bolagen och har tagit fram en handels- och investeringsstrategi där småföretag nämns för första gången.

Vi har även satt igång arbeten för att korta ned tillståndsprocesserna. Det kommer snart förslag från regeringen till riksdagens bord om detta. Det har den svenska industrin efterfrågat länge, och det kommer att göra skillnad i den gröna omställningen och i arbetet med att stärka svensk tillväxt och svensk ekonomi.

Det är alltså med tillförsikt, ledamoten Vencu Velasquez Castro, som jag ser på det samarbete som ni mycket riktigt konstaterade ska fortsätta – för Sveriges bästa.

Svarade DANIEL VENCU VELASQUEZ CASTRO i en replik · · Södermanlands län

Regelförenkling för företag

DANIEL VENCU VELASQUEZ CASTROS· i en replikJag tackar Anna af Sillén för anförandet. Jag tänkte fråga Anna af Sillén lite angående det som jag tog upp i mitt anförande, nämligen våra regelverk på EU-nivå. Vi socialdemokrater kommer att följa Implementeringsrådets…

Fru talman! Jag ser fram emot möjligheten att få en ordväxling med ledamoten Vencu Velasquez Castro om just långsiktighet, stabilitet och tydlighet.

Moderaternas arbete i Europaparlamentet har varit intensivt när det gäller omnibuspaketen och för att minska regelbördan för företag i Europa och såklart även för svenska företag. Det är kanske det enda i sitt slag när det gäller att verkligen fokusera på verkningsfulla åtgärder för att minska regelbördan.

I tillägg till det ser vi en helt ny växel från den svenska regeringen i fråga om EU och samarbetet där. Man är mycket mer framåtblickande och tidig när det gäller olika frågor som kommer att komma upp och har aktivt skickat skrivelser till kommissionen om viktiga förenklingsåtgärder. Det finns 60 förslag från Sverige om hur Europaparlamentet kan minska regelbördan.

EU-samarbetet är viktigt. I dessa tider är det en självklar moderat hållning att värna det europeiska samarbetet. Men vi väljer också att vara aktiva i det samarbetet, på ett sätt som ingen svensk regering har varit tidigare.

Fru talman! Stabilitet och tydlighet är, precis som ledamoten säger, oerhört viktigt för det svenska näringslivet. Låt mig understryka den fundamentala skillnaden mellan regeringen och oppositionen i Sverige i dag. Det är Tidöpartierna som tillsammans levererar långsiktighet och stabilitet, medan Socialdemokraterna inte lyckas samla partierna på vänsterkanten runt den tydlighet, långsiktighet och verkstad som faktiskt krävs för att stärka svenskt näringsliv.

Talade i kammaren · · Södermanlands län

Regelförenkling för företag

Fru talman! Vi lever i en tid av ökad oro i vår omvärld. Kriget i vårt närområde, växande geopolitiska spänningar och en mer osäker global ekonomi påverkar också vårt land. I ett sådant läge blir en sak allt tydligare: Sverige måste vara starkt, och ett starkt Sverige börjar med starka företag – företag som skapar jobb, innovation och tillväxt, men också företag som är en bärande del av vår beredskap, vår välfärd och vår motståndskraft.

När omvärlden skakar måste Sverige stå stadigt, och då måste våra företag ha rätt förutsättningar. Därför är det viktigare än någonsin att det är enkelt, tryggt och lönsamt att vara företagare i Sverige.

Fru talman! Vi vet samtidigt att verkligheten inte alltid ser ut så i dag. Företag möter i alltför stor utsträckning krångliga regler, långa handläggningstider och myndighetskontakter som inte går i takt med verkligheten och företagens förutsättningar. Det är problem som påverkar konkurrenskraften men också viljan att investera och växa.

Därför arbetar regeringen brett för att stärka svensk företagsamhet och montera ned onödiga hinder för tillväxt. Den återskapar ett robust energisystem, bekämpar den kriminalitet som slår mot företag och trygghet, stabiliserar ekonomin för att skapa bättre villkor för investeringar och arbetar aktivt för att maximera Sveriges handelsmöjligheter i en osäker värld.

Regelförenkling är ytterligare en central del i att stärka det svenska företagsklimatet. Under mandatperioden har vi fått på plats en tydlig struktur för förenklingspolitiken som omfattar ett brett batteri av åtgärder.

Till att börja med har regeringen en tydligt uttalad målsättning att minska regelbördan, korta handläggningstider, förbättra myndigheternas service och öka digitaliseringen. Tillväxtverket har fått i uppdrag att ta fram ett mer träffsäkert mått på företagens regelkostnader. Statskontoret följer upp kvaliteten i konsekvensutredningar. Förenklingsrådet samlar in konkreta förslag från näringslivet på regler som bör slopas eller justeras. Implementeringsrådet arbetar för att motverka överimplementering av EU-direktiv.

Vidare pågår samtidigt reformer för att göra tillståndsprocesser snabbare och mer förutsebara, något som är avgörande för investeringar och utveckling. Så sent som i förra veckan tillsatte regeringen en utredning för att stärka kommunernas företagsperspektiv i ärendehanteringen.

Till detta kan läggas ett antal enskilda åtgärder som slopat krav på papperskvitton och förenklade 3:12-regler.

När regelkrånglet minskar för företagen ökar också friheten för oss alla. Gårdsförsäljning, slopat matkrav, slopat danstillstånd med mera gör allas vår vardag roligare.

Fru talman! Mot denna bakgrund behandlar vi i dag flera motionsförslag. Många av dem är i grunden bra. De pekar på verkliga problem och viktiga behov. Dock handlar de i stor utsträckning om sådant som regeringen redan arbetar med, som redan är beslutat och som nu genomförs. Därför är utskottets linje tydlig: Vi ska inte fatta nya beslut om sådant som redan pågår. Nu handlar det i första hand om genomförande, om att få verkstad.

Här blir skillnaden mellan de politiska alternativen väldigt tydlig.

Tidöpartierna tar ansvar för helheten, och tillsammans har vi förmågan att göra verklighet av vår politik. Det märks i arbetet för ett leveranssäkert energisystem, det skapar trygghet såväl i landet som längs gränserna och det underlättar människors hushållsekonomi.

Vi förenklar också på riktigt. De strukturer som kommit på plats under mandatperioden är den typ av helhetsgrepp som har förutsättningar att långsiktigt minska onödig regelbörda och stärka en mer företagsvänlig kultur inom myndigheter och verk.

Oppositionen däremot presenterar ett antal motstridiga förslag och kan inte enas om en väg framåt för de svenska företagen. Det blir många idéer, men det blir ingen riktning. I vissa fall blir det inte ens en idé. I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets budgetar lyser regelförenklingen med sin frånvaro. En rödgrön enighet kring hur det svenska företagsklimatet ska stärkas och hur regelbördan ska minska kommer alltså även i dag att utebli.

Fru talman! Moderaterna kommer alltid att stå på företagens sida. Vi vet att varje regel som kan tas bort gör skillnad, att varje dag som kortas i en process spelar roll och att trygghet och förutsägbarhet är avgörande för att våga investera.

Svensk företagaranda är stark, och nu är det politikens ansvar att ytterligare öka takten i det påbörjade regelförenklingsarbetet. Mindre krångel, snabbare besked och bättre villkor är vägen framåt. Så gör vi det tryggt, enkelt och lönsamt att vara företagare i vårt land, och så vi bygger ett starkare Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Talade i kammaren · · Södermanlands län

(forts.) Näringsliv (forts. NU1)

Fru talman! Den regelbörda som tynger svenska företag är massiv, men den är ingen naturlag. Den är ytterst resultatet av politiska beslut och kan därför också minska genom just politiska beslut.

Flera åtgärder har vidtagits den här mandatperioden för att trycka tillbaka onödig byråkrati. Jag vill särskilt lyfta fram det förändringsarbete som har påbörjats, alltså de stora greppen för att brett och långsiktigt montera ned orimlig regelbörda och göra det enklare, tryggare och mer lönsamt att vara företagare i Sverige. Det är ett helt nödvändigt arbete.

Under decennier har svensk byråkrati tillåtits växa. Såväl här som i Bryssel har regelbördan kommit att bli en allvarlig bromskloss för tillväxt och konkurrenskraft. Regler som hämmar utveckling utan att tillföra samhällsnytta är sedan länge vardag. Mängden av sådana regler skapar såväl merkostnader som otrygghet hos de företagare som i vissa fall har närmare 1 000 regler att hålla koll på.

Samtidigt har oförmågan att döma av målkonflikter i alltför stor utsträckning präglat såväl lagstiftning som myndighetsutövning. På detta måste det bli ett stopp.

Med ett förenklingsråd för att rensa i befintlig regelflora, ett implementeringsråd för att motverka gold-plating av EU-direktiv och ett accelerationskontor med fokus på omställning och tillväxt har strukturer byggts för att åstadkomma den förändring som krävs. I tillägg till det har myndigheter fått tydliga uppdrag att förenkla, inte försvåra, för den företagsamhet som bygger svenskt välstånd.

Regeringens åtgärder för att minska regelbörda och orimlig byråkrati är ett omställningsarbete som är helt nödvändigt för Sverige, inte bara för att få fart på tillväxten utan även för att stå stark och resilient i en föränderlig tid och en orolig omvärld. Det är en avgörande kulturförändring, som initierats, som måste få ha sin gång och som framåt måste växlas upp.

Förändra er eller dö! Det är en känd uppmaning för att inte stanna i utveckling. Men för att Sverige och Europa ska hänga med i tider när förändring har blivit ett normaltillstånd bör uppmaningen snarare vara: Förenkla eller dö!

Moderaternas målsättning är väldigt konkret. Regelbördan ska ned med 30 procent. Det är en tydlighet som vi är ensamma om i Sveriges riksdag. Men vår vision om rimligare regler och relevant lagstiftning delas av våra samarbetspartier inom Tidösamarbetet.

Fru talman! Det betyder att det finns en stark politisk kraft för att växla upp förenklingsarbetet ytterligare. Det är en samsyn som helt saknas inom de rödgröna partierna. Ett maktskifte skulle med andra ord innebära en abrupt återgång till den ryckighet och kortsiktighet som den förra mandatperioden präglades av. Då föll budgetar, samarbetsavtal sprack, statsministern byttes och regeringens beslut hängde i det mest extrema fallet på dagsformen hos en marxistisk vilde.

Nu går regeringens budgetar igenom med en trygg majoritet. Regeringen har genom Tidösamarbetet drivit igenom närmare 50 förslag och reformer som stärker det svenska företagsklimatet och levererar därmed precis det som svenska företagare efterfrågar: förutsägbarhet, långsiktighet och stabilitet.

Fru talman! Just detta är ett viktigt observandum inför valet nästa år. Bara på högersidan finns en samlad kraft, vilja och plan för att skapa bättre förutsättningar för svensk företagsamhet. Bara med en fortsatt högerregering kan det bli tryggare, enklare och mer lönsamt att vara företagare i Sverige.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)

Lade fram en motion · 7 okt 2025

Samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälardalsregionen

Motion 3796
Motion till riksdagen 2025/26:3796 av Ann-Sofie Lifvenhage m.fl. (M) Samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälardalsregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att förbättra möjligheten till samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälardalsregionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bristen på arbetskraft inom samhällsbyggnad fortsätter att vara en stor regional och nationell utmaning. Åtgärder behöver vidtas för att möta utvecklingen. Även om tillväxten och bostadsbyggandet minskar råder det en stor brist på arbetskraft inom samhällsbyggnad. På sikt är såväl investeringsbehoven som åldersavgångarna stora, vilket innebär en risk för stor kompetensbrist, inte minst när konjunkturen vänder. I Stockholm-Mälarregionen, där nya spår, farleder och vägar byggs och planeras utifrån regeringens infrastrukturproposition, märks kompetensbristen redan nu. Efterlängtade infrastrukturprojekt tvingas att skjutas på framtiden på grund av att det saknas allt från anläggningsarbetare och signaltekniker till civilingenjörer. Förutom drabbade företag och unga som inte matchats för jobb beräknar Mälardals­rådet att bristen på kompetens kostar samhället upp till 25 miljarder kronor under en tioårsperiod. Till det kommer uteblivna skatteintäkter på 5–9 miljarder kronor samt ytterligare kostnader när projekt försenas. För att lösa kompetensbristen behövs en förbättrad möjlighet till samhällsbyggnads­utbildningar i Stockholm-Mälarregionen. Studier från Mälardalsrådet har visat att utbildningar inom bristyrken behöver erbjudas regionalt, nära bristmarknaden, för att säkra den regionala kompetensförsörjningen. För att Stockholm-Mälarregionen ska fortsätta att växa behöver ambitionerna för framtidens infrastruktur matchas med en förbättrad möjlighet till samhällsbyggnadsutbildningar inom flera utbildningsnivåer. Ann-Sofie Lifvenhage (M) Oskar Svärd (M) Fredrik Ahlstedt (M) Anna af Sillén (M)
Lade fram en motion · 7 okt 2025

Införande av slöjförbud i grundskolor och förskolor för allas rätt till frihet

Motion 3475
Motion till riksdagen 2025/26:3475 av Alexandra Anstrell m.fl. (M) Införande av slöjförbud i grundskolor och förskolor för allas rätt till frihet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga ett slöjförbud i grundskolor och förskolor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Många länder väljer att stå upp för kvinnors frihet genom slöjförbud i grundskolan. Samtidigt som vi stöttar frihetskampen i andra länder måste vi ha förmågan att göra det på hemmaplan. Sverige bör införa ett slöjförbud i skola och förskola. Det har inget med invandrarfientlighet att göra, inget med religionsfrihet att göra, religiösa förtecken och inte heller med mössa på eller av i skolan att göra. Slöjan är inte något vanligt klädes­plagg, den är en symbol för ett synligt förtryck. Ett framtida Sverige behöver en utökad politik för frihet. En frihet för alla, där både kvinnor och män har förutsättningar att själva välja det liv de önskar. Då behöver vi stå upp för jämställdhet varje dag. Den självklara utgångspunkten är att varje individ själv bestämmer över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Men i dag har vi i Sverige parallella samhällen där en del av den svenska befolkningen lever i frihet, medan människor i andra områden begränsas och förnekas sina mänskliga rättigheter. På en del orter utsätts kvinnor för trakasserier för att de inte följer regler om klädsel och livsstil som män i deras bostadsområde satt upp. Vi har flickor och kvinnor vars livsval begränsas av deras familj och släktingar. De får inte klä sig hur de vill, inte röra sig fritt i samhället och inte heller gifta sig med vem de vill. Visst finns det män som inte bryr sig om ifall frun eller dottern har en slöja eller inte, men det är också vanligt att grupptrycket från andra kvinnor och män gör att många kvinnor fortsätter att klä sig i heltäckande slöja. Sverige behöver ta tag i frågan och tillsätta en utredning av ett slöjförbud i grundskola och förskola. Ett förbud gör att det är samhället som tar konflikten med familjerna – och inte enskilda flickor och kvinnor. Det är en svår fråga men vi får inte vara rädda för diskussionen. I våra skolor och förskolor ska barn fostras till demokratiska medborgare. All utbildning ska enligt skollagen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vi måste vara tydliga med att svensk lag och mänskliga rättigheter gäller alla; det finns inga undantag oavsett vilken religion man har eller vilken kultur man kommer ifrån. Då blir det märkligt om vi tillåter förtryck av småflickor som tvingas täcka håret och gå i heltäckande kläder. Därför bör regeringen överväga ett slöjförbud i skola och förskola. Det innebär i klartext att förbjuda ett plagg som ytterst handlar om förtryck och sexualisering av minderåriga. Ett slöjförbud i skola och förskola skulle ta fighten för alla dessa flickor i stället för att var och en behöver ta fighten själva. I våra skolor och förskolor ska barn fostras till demokratiska medborgare. All utbildning ska enligt skollagen ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. I Sverige gäller svensk lag och mänskliga rättigheter alla; det finns inga undantag oavsett vilken religion man har eller vilken kultur man kommer ifrån. Ett förbud i frågan skulle förhoppningsvis också bidra till en välbehövlig och sund debatt kring frihet – ett viktigt steg för att de ställningstaganden för flickors och kvinnors rättigheter som görs gällande andra länder också ska tas här på hemmaplan. Med anledning av ovanstående vill vi att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska överväga ett slöjförbud i grundskola och förskola. Alexandra Anstrell (M) Maria Stockhaus (M) Jan Ericson (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Ann-Sofie Lifvenhage (M) Anna af Sillén (M) Fredrik Kärrholm (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Entreprenörskap i grundskolans läroplan

Motion 3398
Motion till riksdagen 2025/26:3398 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M) Entreprenörskap i grundskolans läroplan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt värna begreppet entreprenörskap i grundskolans läroplan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utredningen ”Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande” (SOU 2025:19) föreslår att begreppet entreprenörskap tas bort från grund­skolans läroplan. Utredningen menar att entreprenörskap inkluderas genom formule­ringarna ”främja elevernas benägenhet att pröva och omsätta idéer i handling”, ”främja elevers uthållighet, tillit till den egna förmågan och motivation” samt ”använda digital och annan teknik som de har nytta av”. Det är dock långsökt att tro att ovanstående formuleringar i sig skulle styra mot och garantera entreprenörskap. Begreppet behöver därför stå kvar uttryckligen i läroplanen för att säkerställa tydlighet, fokus och genom­slag. Entreprenörskap är en avgörande framtida kompetens som bör ha en tydlig och uttrycklig plats i läroplanen. För att rusta eleverna väl för arbetslivet är det avgörande att utveckla entreprenöriella kompetenser. Dessa innefattar bland annat kreativitet, initiativförmåga, problemlösning och samarbete – färdigheter som är avgörande för elevers framtida framgång. Entre­prenörskap är även en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, vilket också var en av grunderna till att begreppet infördes 2011 i samtliga skolformers läroplaner. Forskning visar att entreprenörskapsutbildning inte bara förbättrar elevers entrepre­nöriella förmågor utan också stärker deras relationer med lärare och klasskamrater, vilket leder till ökad motivation och engagemang i skolan. Dessutom har entreprenör­skap en viktig roll i att stärka intresset för STEM-ämnen, vilket bidrar till målen i regeringens STEM-strategi. Myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande har under 2025, genom arbetsgruppen Entreprenörskap som består av representanter från Skolverket och Tillväxtverket, skickat en skrivelse till regeringen. Där påtalar de behovet av att lyfta kunskapsområdet entreprenörskap och företagande på en strategisk policynivå. Deras slutsatser visar på ett behov av att skapa en gemensam och samman­hållen färdriktning för att säkerställa en effektiv utveckling av entreprenörskap och företagande i Sverige. De pekar på att genom att utveckla en gemensam nationell infrastruktur för entreprenörskap och företagande kan vi bidra till att skapa syssel­sättning och en väl fungerande kompetensförsörjning. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva) betonar i rapporten ”Vi utbildar för framtiden nu” vikten av att entreprenörskap genomsyrar utbildningen. Med tydliga riktlinjer kan lärare bättre integrera entreprenörskap i olika ämnen och undervisnings­former. Utredningens förslag står i motsats i förhållande till många övriga nationella satsningar som syftar till att främja entreprenörskap. Sverige har också hittills varit ett föregångsland som redan 2011 införde begreppet entreprenörskap i samtliga skolformers läroplaner. På senare år har flera andra länder följt efter och det vore mycket olyckligt om Sverige nu backade tillbaka den positiva utveckling som följt i många år. De formuleringar som nu föreslås i stället för entreprenörskap är alltför vaga och otydliga för att i praktiken trygga entreprenörskapets närvaro i skolan. Utan att begreppet uttryckligen står kvar i läroplanen riskerar entreprenörskapets betydelse att försvagas och elevernas möjlighet att utveckla viktiga färdigheter att gå förlorad. Merit Frost Lindberg (M) Alexandra Anstrell (M) Adam Reuterskiöld (M) Maria Stockhaus (M) Saila Quicklund (M) Lars Beckman (M) Anna af Sillén (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Undantag från konsumentköplagen för levande djur

Motion 3272
Motion till riksdagen 2025/26:3272 av Alexandra Anstrell och Anna af Sillén (båda M) Undantag från konsumentköplagen för levande djur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att helt undanta levande djur från konsumentköplagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering En ny konsumentköplag började gälla den 1 maj 2022. Grunden till förändring är att KKL fungerar dåligt för levande djur, en lag som ansetts vara processdrivande. Rättsprocesser tar lång tid, ofta över ett år. Under den tiden hinner mycket hända med ett djur som är beroende av att bli omhändertaget för att må så bra som möjligt både fysiskt och psykiskt. År 2017 väckte civilutskottet frågan om att hästar skulle uteslutas från KKL och att det skulle drivas på både nationellt och inom EU. År 2018 tog riksdagen beslut om att handel med levande djur bör undantas från KKL. År 2020 meddelade EU att djur ska kunna undantas från KKL och går svensk politik till mötes. År 2022 tar riksdagen på nytt beslut om att hästar ska undantas KKL. Trots att majoriteten i riksdagen, Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet vill utesluta hästen från KKL så görs detta inte. Däremot justeras KKL för att fungera bättre för levande djur. När näringsidkare säljer hästar till privatpersoner så tas det för givet att säljaren har ett kunskapsövertag. Så är inte alltid fallet. Exempel på detta, är när en näringsidkare hjälper till vid en affär mellan två privatpersoner. KKL kan bli gällande men näringsidkaren har inte hästens historik och status. I vissa fall kan det vara säljaren som är i underläge både vad gäller kunskap och ekonomi. Hästen är per definition begagnad redan vid födseln och är inte ersättningsbar av en exakt likadan vara. Den omvända bevisbördan, presumtionsregeln, är den regel som kritiserats hårdast i KKL. Konsumentköplagen är till för att skydda konsumenten och fungerar väl på serietillverkade varor som är ersättningsbara. Skador som uppstått flera månader efter köpet anses enligt den omvända bevisbördan ha funnits vid köpet. Det är alltså säljaren som måste bevisa att skadan uppstått hos köparen, detta är orimlig lagstiftning för levande djur. Presumtionsregeln har i den nya lagen förlängts till två år för andra varor men inte för häst. Hästen och andra djur som kostar över 10 procent av prisbasbeloppet har behållit sex månader som varit gällande även i den tidigare versionen av KKL. Alltså djur som kostar knappt 5 000 kronor och däröver. Dessutom kan den omvända bevis­bördan nu helt avtalas bort om det tydligt framkommer i köpeavtalet. Då är det köparens ansvar att bevisa att defekten funnits före köpet, precis på samma sätt som redan sker i köplagen. Vid de flesta hästaffärer utförs en veterinärbesiktning. Skador och defekter som hittas eller borde hittas vid en veterinärbesiktning eller undersökning utgör inte grund till hävning av köp. Även om undersökning eller veterinärbesiktning inte utförs, så utgör dessa skador och defekter som skulle ha upptäckts vid densamma ingen grund till hävning. I hästvärlden har det funnits en praxis att säljaren inte har möjlighet att undersöka hästen hos köparen om denne motsätter sig detta. I lagtexten finns inget hinder mot att detta utförs. Säljaren bör ges tillfälle att kontrollera det köparen påstår, alltså inspektera hästen och kunna bilda sig en uppfattning. Därför bör möjligheterna för att undanta levande djur från konsumentköplagen ses över så att all djurhandel sker enligt köplagen. Alexandra Anstrell (M) Anna af Sillén (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Hästföretagares betydelse

Motion 3267
Motion till riksdagen 2025/26:3267 av Alexandra Anstrell och Anna af Sillén (båda M) Hästföretagares betydelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur hästnäringens betydelse kan förtydligas för Skatteverket med betoning på att den ofta innefattar små viktiga företagare och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige bedrivs hästverksamhet i många olika former. I begreppet hästverksamhet ingår, i Skatteverkets egna pm, trav och galopp, alla ridsportens grenar, t.ex. dressyr och hoppning, hästträning och ridutbildning, turridning, avel, uppfödning, hästuthyrning, uthyrning av stallplatser och hingsthållning. Praxis för bedömningen av om hästverksamhet, förutom vad gäller trav, utgör näringsverksamhet eller inte saknas i stora delar. Med avelsverksamhet avses avels- och uppfödningsverksamhet. En förutsättning för att näringsverksamhet ska anses föreligga är att avelsverksamheten bedrivs i syfte att sälja de framavlade/uppfödda hästarna eller om de ska ingå i en annan hästverksamhet som ägaren bedriver. Avel ingår då som en del i helhetsbedömningen av om verk­samheten ska anses utgöra hobby- eller näringsverksamhet. Några viktiga omständigheter, förutom de som tidigare beskrivits, som måste beaktas vid bedömningen är bl.a. hur många avelsston det finns i verksamheten. Det finns dock inga regler om antal, utan detta bedöms olika över landet. Problemet idag inom hästnäringen är att det ofta tolkas som en hobbyverksamhet fastän det är näringsverksamhet. Vad som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet regleras i 13 kap. 1 § IL. Där anges att med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Utifrån detta har sedan Skatteverket gjort tolkningar av lagstiftningen som många gånger landar i att företagare inte får ha sin verksamhet som näringsverksamhet fastän det är en näringsverksamhet – exempelvis småskalig avel. Därför behövs ett förtydligande uppdrag till Skatteverket om hästnäringens betydelse och att även småskaliga verksamheter kan klassas som näringsverksamhet. Därför föreslår jag att riksdagen ställer sig bakom det som anförts i motionen om att se över hur hästnäringens betydelse för Sverige kan förtydligas för Skatteverket och också påtala att den ofta innefattar små viktiga företagare och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M) Anna af Sillén (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Hästunderstödd terapi – systematiskt stöd för icke-medicinska insatser

Motion 3261
Motion till riksdagen 2025/26:3261 av Alexandra Anstrell m.fl. (M) Hästunderstödd terapi – systematiskt stöd för icke-medicinska insatser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att ge en lämplig myndighet uppdraget att i samarbete med SKR ta fram ett förslag på en nationell modell för hur kommuner och regioner systematiskt kan använda sig av icke-medicinska insatser såsom hästunderstödda insatser och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige bedrivs hästverksamhet i många olika former med över 360 000 hästar och skapar ungefär 17 000 jobb. Hästnäringen omsätter ungefär 31 miljarder per år och binder samman stad med landsbygd. Näringen är viktig. Hästen är en utmärkt resurs för hållbara samhällstjänster som skapar gemenskap och välmående och är en symbol för våra öppna landskap och gröna näringar. Kring hästanknuten verksamhet sker dagligen konsumtion av varor och tjänster. Hästnäringens effekter i form av konsumtion av varor och tjänster utgör 0,5 % av BNP. Inklusive spridningseffekter uppgår omsättningen till 72 miljarder SEK och 38 000 helårssysselsättningar. Det är en stor och växande näring som vi behöver ta på allvar och främja. Ridsporten innebär viktig fritid och tävling för en halv miljon svenskar. Svenska Ridsportförbundet har drygt 154 130 medlemmar, varav 93 % tjejer (2022). Ridsporten är också Sveriges näst största ungdomsidrott (7–25 år) och en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning, och inom alla grenar utom voltige tävlar män och kvinnor – pojkar och flickor – mot varandra på samma villkor. Hästunderstödd terapi används som habilitering och rehabilitering för personer med fysisk funktionsnedsättning och syftar till förbättrad balans, muskulatur och koordina­tion. Insatser används även som terapi inom psykosocial behandling och psykoterapi vid psykisk ohälsa. Syftet är då ökat välmående samt bättre kroppskännedom, själv­förståelse och självförtroende. Hästunderstödd terapi används i såväl etablerad vård som verksamheter som enbart erbjuder fritidsridning och hälsovård. Insatsen består av allt från ryttarträning och övningar på hästryggen till skötsel av och omsorg om hästar. På olika håll i landet finns insatser för att hjälpa så kallade hemmasittare tillbaka till skolan via stallet. Det finns numer gott om forskning på området där det är tydligt att det finns fina resultat när man använder sig av hästunderstödda insatser i såväl fysisk som psykisk rehab. Hästens viktiga betydelse för människan är väl känd och internationellt finns ännu mer forskning att luta sig mot. Det saknas dock en tydlighet i hur regioner och kommuner kan använda sig av icke medicinska insatser som exempelvis hästunder­stödda insatser på ett bra sätt för en bra verksamhet till de som behöver det. Under­tecknade vill öka möjligheten för fler att använda sig av hästunderstödda insatser för bättre fysiskt och psykiskt mående. Därför föreslår vi att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen samt att regeringen bör överväga möjligheten att ge lämplig myndighet i uppdrag att i samarbete med SKR ta fram ett förslag på en nationell modell för hur kommuner och regioner systematiskt kan använda sig av icke medicinska insatser såsom hästunderstödda insatser och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M) Anna af Sillén (M) Maria Stockhaus (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Avdragsrätt för avgift till vägsamfälligheter

Motion 2858
Motion till riksdagen 2025/26:2858 av Caroline Högström m.fl. (M) Avdragsrätt för avgift till vägsamfälligheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra avgiften till vägsamfälligheter avdragsgill och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har omkring 44 000 mil enskilda vägar, vilket motsvarar ungefär två tredjedelar av landets totala vägnät. För många hushåll, företag och jordbruk är dessa vägar helt avgörande för tillgänglighet, transporter och vardagsliv. Drift och underhåll av de enskilda vägarna finansieras i stor utsträckning av fastig­hetsägare genom vägsamfälligheter. Avgiften kan variera kraftigt men uppgår ofta till flera tusen kronor per år. Till skillnad från vägar i tätorter, som finansieras via kommunalskatten, måste boende och företagare på landsbygden själva stå för denna kostnad. Detta upplevs av många som en dubbelbeskattning: man betalar skatt för infra­struktur men måste samtidigt betala ur egen ficka för att vägen ska hållas farbar. Här finns en orättvisa mellan stad och land. En avdragsrätt för avgiften till vägsamfälligheter skulle: ‒ bidra till ökad rättvisa mellan boende på landsbygd och i tätorter, ‒ stärka landsbygdens attraktivitet genom lägre boendekostnader, ‒ förbättra underhållet av de enskilda vägarna genom ökad betalningsvilja, ‒ gynna både trafiksäkerhet och klimat genom bättre vägstandard. I dag är avgiften avdragsgill för företagare när vägen används i näringsverksamhet, men inte för privatpersoner. Skillnaden i behandling mellan tätort och landsbygd blir därmed ännu tydligare. För att stärka likabehandlingen och ge bättre förutsättningar för hela landet att leva bör regeringen därför se över möjligheten att göra avgiften till vägsamfälligheter avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Caroline Högström (M) Anna af Sillén (M) Katarina Tolgfors (M) Malin Höglund (M) Joanna Lewerentz (M) Johanna Rantsi (M) Charlotte Nordström (M) Jennie Wernäng (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Rimliga regler för alkoholservering

Motion 2570
Motion till riksdagen 2025/26:2570 av Oliver Rosengren m.fl. (M) Rimliga regler för alkoholservering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för slopat krav på matservering för att kunna beviljas stadigvarande serveringstillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att tillåta take away-försäljning av alkohol och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ge lagstöd för hemleverans av alkohol och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att införa självreglering av serveringstid och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att förenkla regleringen av serveringsytor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla regelverket avseende s.k. gårdsförsäljning på sikt utan restriktioner i kvantitet och reglering kring förkovran och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett slopande av bildregeln och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att möjliggöra inglasade uteserveringar utan krav på bygglov enligt plan- och bygglagen och tillkännager detta för regeringen. Slopat krav på matservering för stadigvarande serveringstillstånd Restauranger som ansöker om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten måste ha ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat i ett varierat utbud (8 kap. 15 § alkohollagen). För tillfälligt tillstånd finns fortfarande ett matkrav, men inte ett krav på att maten ska vara tillagad på platsen. Det finns dessutom regler för att en så kallad drinkbar inte får uppta en för stor del av serveringsytan. Matkravet och tillhörande bestämmelser skapar dels tolkningsproblem, dels begränsar det flera affärsmöjligheter. Det väcker frågor om vad ett varierat utbud är, när köket är tillräckligt nära serveringsytan, hur en uteservering på trottoaren på andra sidan vägen från restaurangen ska bemannas och så vidare. Det hindrar frisörer från att sälja ett glas bubbel till bruden som ska göra håruppsättning före bröllopet eller teatern att sälja ett glas vin före föreställningen. I SOU 2024:23 görs bedömningen att matutbudet får begränsas till ett fåtal enklare rätter vid kl. 22:00, istället för kl. 23:00. Dock framgår även av utredningen att lagstiftningen saknar riktlinjer som tydliggör hur matkravet ska tolkas, både före och efter kl. 22.00. Kravet på ett varierat matutbud leder till fortsatta problem. Avsaknaden av tydliga riktlinjer gör att restauranger som söker tillstånd inte får det, trots att de har flera rätter på menyn, endast för att menyn inte har såväl förrätter och huvudrätter som efterrätter. Folkhälsan kommer inte förbättras för att den lokala pizzerian kan erbjuda efterrätt. Matkravet och tillhörande bestämmelser i alkohollagens 8 kap. 15 § bör strykas, liksom matkravet för cateringverksamhet i 8 kap. 4 § 2 st. Tillåt take away-försäljning av alkohol Pandemin medförde en ökning av take away-erbjudanden från restauranger som tidigare bara erbjöd servering på plats. Koncepten har utvecklats på ett sådant sätt att restaurang­upplevelsen tar plats i hemmiljön, i takt med att take away inte i första hand blir ett koncept för snabbmat eller liknande. Idag finns ett uttryckligt förbud mot att medföra alkohol som sålts på ett serverings­ställe från lokalen (8 kap. 23 § alkohollagen). I flera andra länder, exempelvis grann­landet Danmark, är det tillåtet att ta med sig alkohol från en restaurang ut på allmän platsmark utanför. Restauranger med serveringstillstånd borde tillåtas sälja alkohol för take away, och den som köpt alkohol på ett serveringsställe bör få ta med den ut från serveringsstället såväl öppnad som oöppnad. Undantag bör kunna regleras i den lokala ordningsstadgan, om det är särskilt olämpligt på någon plats att personer kan ta med sig alkohol ut på gatan utanför. Att tillåta take away-försäljning innebär att 8 kap. 23 § i alkohollagen behöver strykas och att ny lagstiftning, som gör restauranger med tillstånd att servera alkohol till återförsäljare av alkohol, behöver tillkomma. Det kan lämpligen göras genom ett nytt avsnitt i alkohollagens 5 kapitel, efter 5 §, under rubriken ”Detaljhandel från serverings­ställe”. Lagstöd för hemleverans av alkohol Den som har meddelats ett stadigvarande serveringstillstånd för cateringverksamhet i enlighet med alkohollagens 8 kap. 4 § har rätt att servera färdiglagad mat och alkohol­drycker till slutna sällskap, antingen i en för tillfället hyrd lokal eller i ett enskilt hem, givet att serveringen sker i enlighet med tillämpliga bestämmelser i alkohollagen. Huruvida denna lagstiftning kan användas för hemleverans av alkohol aktualiserades i Växjö när tillståndshavaren Winenine ansökte om vad de kallade för microcatering, alltså catering till små, slutna sällskap i hemmiljö. Cateringtillstånd kräver i normalfall remiss till brandskyddsmyndighet för varje serveringsställe, men det finns ett undantag för lokaler som ej är avsedda för allmän­heten, exempelvis enskilda hem (prop. 2009/10:125, s. 97). När tillståndshavaren levererar kollar de legitimation och berusningsgrad, så som föreskrivs i 3 kap. 5–8 §§ alkohollagen. Växjö kommun beviljade Winenine serveringstillstånd, men länsstyrelsen kritiserade beslutet. Länsstyrelsen menade att företagets anställde borde ha stannat kvar hos kunden tills matgästerna avslutat sin middag. Alkohollagen föreskriver emellertid inte exakt vad som ska gälla vid hemleveranser, varvid kommunen och länsstyrelsen gjorde olika tolkningar av hur lagen skulle tillämpas. Enklare vore därför om det fanns ett uttryckligt lagstöd för hemleverans av alkohol, då även för oöppnade flaskor och utan krav på servering. Det skulle möjliggöra även för företag som levererar mat att också leverera alkohol till maten. Inför självreglering av serveringstid Alkohollagen anger en normaltid för alkoholservering, kl. 01:00. Därutöver kan kommuner besluta om lokala riktlinjer och medge andra tider i de enskilda serverings­tillstånden. Det finns dessutom regler för hur lokalen behöver tömmas efter avslutad servering. Under förutsättning att reglerna i andra delar av alkohollagen, exempelvis avseende ordning, bör inte serveringstiden regleras i lag eller av en kommun. Andra näringsverksamheter förbjuds inte hålla öppet vissa tider på dygnet. Det bör därför heller inte gälla restauranger eller andra serveringsställen. Serveringstid bör istället bli något den med serveringstillstånd själv bestämmer över. Det skulle kunna uppnås genom att 8 kap. 19 § i alkohollagen ändras till ”tillstånds­havaren anmäler till kommunen under vilka tider alkoholdrycker och alkoholdrycks­liknande preparat får serveras”. Förenkla regleringen av serveringsytor Alkohollagen har en rad onödiga detaljregleringar av serveringsytan. Ett exempel är bestämmelsen om att en bar inte får uppta för stor del av serveringsytan och att det ska vara lämpligt antal sittplatser (8 kap. 15 §). En annan bestämmelse säger att medhavd alkohol inte får serveras eller förvaras i en lokal som har serveringstillstånd (24 §) och en tredje att det ska gå att ha ständig uppsikt över hela serveringsytan. Matkravets avskaffande kommer att underlätta för många av de fall som varit föremål för skilda tolkningar i olika kommuner. Dessutom innebär det att kravet på eget kök för cateringtillstånd hävs (8 kap. 4 § 2 st. alkohollagen) slopas. Typexemplet är när en restaurang vill ha en ”satellitservering” på andra sidan en väg, som då gör att serveringen inte är i direkt anslutning till köket. Ska del av serveringen behöva vara bemannad kontinuerligt för att uppsiktsplikten ska kunna fullföljas? Alkohollagen ställer redan höga krav på ordning och på att servering ska ske till rätt person. Hur en tillståndshavare löser den saken borde vara upp till honom själv. Därför bör ”ha tillsyn över serveringen och […]” strykas ur 8 kap. 18 § i alkohollagen. En lokal som har serveringstillstånd bör inte heller begränsas på ett sådant sätt att den inte också kan hyras ut som privat festlokal på tider då den inte används för den ordinarie närings­verksamheten. Därför bör även 24 § i alkohollagens 8 kap. strykas. En lokal som godkänts för servering genom catering vid ett tillfälle bör på samma sätt inte heller behöva nytt tillstånd, varför 8 kap. 4 § 1 st. bör ändras. Regeringen har meddelat att matkravet ska slopas innan nästa sommar. Det är en välkommen modernisering av alkohollagen. Ny tolkning av plan- och bygglagen (9 kap. 2 §) gör att inglasade uteserveringar nu bedöms omfattas av kravet på bygglov eftersom uteserveringarna anses vara till­byggnader. Som en konsekvens av denna nya rättspraxis har många uteserveringar tvingats stänga av rättsliga skäl snarare än politisk eller folklig vilja. Regelverket bör ses över i syfte att inte försvåra tillkomsten av inglasade uteserveringar med bygglovskrav. Förenkla s.k. gårdsförsäljning Runt om i Sverige finns lokala producenter av exempelvis öl, vin och starksprit. I flera omgångar har förutsättningarna för att införa möjlighet för producenterna att bedriva egen försäljning på produktionsstället utretts. Under sommaren 2024 presenterade regeringen ett förslag om att införa gårdsförsäljning av småskaliga och hanterverks­mässiga alkoholhaltiga drycker samtidigt som en rad långtgående begränsningar framlades för att värna Systembolagets monopol. Gårdsförsäljningsreformen inkluderar bland annat ett produktionstak per producent, vilket kraftigt begränsar de volymer som får säljas direkt till konsument. Därtill infördes även konsumtionsbegränsningar för individuella köpare. Samtidigt får försäljning endast ske i kombination med kunskaps­höjande aktiviteter – som rundvandringar eller studiebesök. Samtidigt innehåller reformen en ologisk och onödig distinktion mellan vin och öl. Införandet av gårds­försäljning är ett steg i rätt riktning, men på sikt bör gårdsförsäljningen förenklas och onödiga begränsningar avskaffas. Slopande av bildregeln Bildregelns (7 kap. 5 § alkohollagen) teoretiska mål är att minska alkoholens skada på samhället och på folkhälsan. Men i praktiken är lagstiftningen snäv och ofta odefinier­bar och leder snarare till onödiga byråkratiska trösklar för småföretagare. Denna snävhet framgår exempelvis av ett domstolsbeslut av patent- och konsument­domstolen gällande Poppels bryggerier, ett litet hantverksbryggeri. Flera bilder som företaget lagt ut på sina produkter har bedömts strida mot bildlagen. I vissa av bilderna som bedömts bryta mot lagen, med vite på 1 miljon kronor, förekommer ölflaskor på olika sätt, i ett fall placerade på en öltunna, vilket bedömdes strida mot bildlagen då tunnan inte förekommer som ingrediens i produkten. I en annan av bilderna står en ölflaska i centrum, omringad av kamomillblommor och annan grönska i utemiljö. Domstolen ansåg att kamomillblommorna, trots faktumet att de är en ingrediens i ölen, var för svåra att urskilja och därför bryter mot lagstiftningen, och att den andra grönskan i bakgrunden därför också är ett lagbrott. Även stenarna som finns i bakgrunden tas upp i domstolsbeslutet som element som inte förekommer som ingredienser, och därför också innebär att bildlagen inte följs. Genom hela protokollet går att läsa hur domstolen själv beskriver besluten som snäva, och baserade på en lagstiftning som upplevs sakna sunt förnuft. Mat förekommer i ett antal av bilderna tillsammans med alkohol, men även dessa har bedömts som otillåtna. Det råder knappast tvivel om att dessa är exempel på ett bild­regelsbrott, men om något, bör inte alkohol kunna marknadsföras med bilder på mat, på samma sätt som Systembolaget använder sig av mat i sin annonsering? Bildregelns praktiska utförande understryker faktumet att svensk alkohollagstiftning i många fall, särskilt i relation till mat, är inkonsekvent och därför ett hinder för företagare. Oliver Rosengren (M) Stefan Olsson (M) Ida Drougge (M) Gustaf Göthberg (M) Anna af Sillén (M) Noria Manouchi (M) Joanna Lewerentz (M) Ulrika Heindorff (M)
Uppdrag
  • Näringsutskottet - Ledamot
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Näringsutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    28 sep 2026 - 23 sep 2030
  • Näringsutskottet - Suppleant
    20 dec 2023 - 28 sep 2026 · Näringsutskottet
  • Näringsutskottet - Ledamot
    2 juni 2023 - 20 dec 2023 · Näringsutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    29 nov 2022 - 28 sep 2026 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    27 okt 2022 - 2 juni 2023 · Näringsutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    18 okt 2022 - 28 sep 2026 · Ulf Kristersson