Göran Hargestam

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

• Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
• Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
• Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
• Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
• verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
• den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
• det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
• kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Herr talman! I dag debatterar vi 2025/26:FöU3 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige. Jag vill yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut.

Sverige rustar, inte för att vi vill utan för att vi måste. Säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste sedan andra världskriget. Rysslands brutala anfall mot Ukraina påminner oss varje dag om att frihet aldrig är gratis. Därför bygger vi nu ett starkare totalförsvar – militärt, civilt och industriellt.

Den försvarsindustristrategi som vi nu debatterar är en central del av det arbetet. Den sätter fokus på tre saker: att vi måste bli snabbare i innovation, starkare i produktion och bättre på samarbete. Men, herr talman, för att den här strategin ska fungera i verkligheten måste vi också ge vår försvarsindustri de rätta förutsättningarna, och här vill jag lägga särskild tonvikt på ett område som alltför länge bromsat utvecklingen, nämligen våra tillståndsprocesser.

I dag tar det ibland flera år att få tillstånd för att bygga ut produktionsanläggningar, lagra sprängämnen eller utöka testverksamhet, trots att alla vet att behoven är akuta. Under tiden väntar vi på ammunition, komponenter och reservdelar som borde vara i produktion. Vi riskerar att i närtid få ett gap mellan försvarets behov och industrins möjligheter att leverera.

Det är ohållbart, herr talman, och därför är det glädjande att strategin är tydlig med att regler och tillståndsprocesser måste förenklas, och vi kommer att gå från ord till handling.

Vi ska införa snabbspår för verksamheter som är avgörande för Sveriges försörjningssäkerhet. När det handlar om försvaret av vårt land ska inte projekten fastna i årslånga handläggningar.

Vi ska samordna myndigheterna bättre. Försvarsföretag ska inte behöva navigera mellan flera olika instanser. En samlad kontaktyta, en one-stop-shop, hos FMV kommer att etableras.

Kortare handläggningstider och parallella prövningar ska bli norm. Miljöprövning, bygglov och säkerhetsskydd ska hanteras samtidigt, inte efter varandra.

Regelverken ska vara förutsägbara och proportionerliga, herr talman. Vi ska ha höga krav på säkerhet och miljö, men det får inte bli byråkratiska hinder som stoppar kritisk produktion.

Herr talman! Förenklade tillståndsprocesser är inte en genväg utan en nödvändighet för att Sverige ska kunna försörja sitt försvar, stötta Ukraina och bidra till Natos gemensamma styrka.

Men det handlar om mer än bara tillstånd. För att försvarsindustrin ska kunna växa behövs också långsiktighet och tillgång till kapital. Därför är det bra att strategin anger att vi ska ge fleråriga beställningar som skapar förutsägbarhet, att vi ska stärka riskdelningen vid investeringar i ny produktionskapacitet samt att vi ska öka dialogen med finanssektorn så att svenska banker och pensionsfonder ser försvarsindustrin för vad den är, nämligen en del av vår demokratiska hållbarhet.

Det är också viktigt med insatser för små och medelstora företag, som är ryggraden i svensk innovation. FMV:s uppdrag att sänka trösklarna för nya aktörer, förenkla upphandlingar och underlätta testverksamhet skapar bättre förutsättningar. Försvarsteknik kan lika gärna växa fram i en liten verkstad i Småland som i en stor koncern i Linköping.

Herr talman! En viktig del är att stärka kopplingen mellan civil och militär innovation. Den dubblerade satsningen på det civil-militära innovationsprogrammet, från 60 till 120 miljoner kronor, är väl investerade pengar. Där möts svenska techbolag, forskare och försvarsmyndigheter för att lösa gemensamma problem. Det är så vi bygger ett modernt försvar – med hela samhällets kompetens.

Slutligen har vi samarbetet. Sverige är nu en del av Nato men också en stark industrination i Europa. Vi ska bidra till Natos försörjningskedjor, driva gemensam materielutveckling inom EU och fördjupa samarbetet inom Norden. Det stärker både vår egen och våra allierades säkerhet.

Herr talman! Sverige har i dag företag som levererar världsledande teknologi, från Gripen och ubåtar till avancerade sensorer och cyberförsvar. Det är en tillgång för vårt land och för hela den fria världen. Men vi kan inte ta detta för givet. Staten måste vara en tydlig, snabb och pålitlig partner.

Försvarsindustristrategin visar vägen. Den är inte bara en plan utan även ett åtagande – ett åtagande att riva hinder, snabba på tillstånd, ge stabila villkor och säkerställa att svensk försvarsindustri fortsätter att vara en grundpelare i vår säkerhet, vår ekonomi och vår frihet.

Ett starkare Sverige kräver en stark försvarsindustri, och den ska vi ge bästa möjliga förutsättningar.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad

(Beslut fattades under § 17.)

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 5 Militära frågor.

Fru talman, ärade ledamöter och övriga åhörare! Mitt anförande i dag handlar om en av de mest grundläggande, utmanande och samtidigt mest komplexa frågor som vi står inför som nation: Hur ska vi balansera miljöhänsyn och hållbarhet med en skyndsam och nödvändig tillväxt av vårt militära försvar? I det långa perspektivet är det givet att dessa två målsättningar måste samexistera, men i det korta perspektivet finns det ett ofrånkomligt behov av att ge det militära försvaret en överordnad roll.

Krasst kan vi konstatera att det inte skulle tjäna oss väl med ett försvar i världsklass där konsekvensen är en miljöpåverkan så stor att vi begränsas i vår möjlighet att vistas fritt i naturen, att vi får begränsad tillgång till rent vatten och odlade produkter och att det inte längre ges förutsättningar för flera i dag hotade djur- och växtarter att reproducera sig. Det motsatta får också sägas gälla: att ha en miljö fri från störningar men att vi tvingas leva under förhållanden där medborgarna inte är fria. Som tur är behöver vi inte välja. Vi får dock vara beredda att kompromissa.

Det är en hård verklighet vi lever i. Världen förändras snabbt, och den geopolitiska situationen är mer instabil än på länge. Vi ser hur hoten mot vårt land och våra allierade blir alltmer påtagliga och hur säkerheten i vårt närområde utmanas på daglig basis. Vi har i detta läge inget val: Det är en absolut nödvändighet att Sverige får ett försvar som både är avskräckande och samtidigt stärker vår förmåga att försvara vårt land och våra värderingar. Detta är ett ansvar som vi varken vill eller kan undandra oss.

Fru talman! Om Sverige skulle tvingas försvara sig militärt skulle det få stora negativa konsekvenser för miljön. I det fall Sverige, eller delar av Sverige, skulle bli ockuperat av fientlig stat kan vi räkna med att miljöhänsyn inte står högst upp på dagordningen. Här finns erfarenheter från Ukraina att dra lärdom av.

För miljöns skull behöver vi snabbt och effektivt stärka vår militära förmåga. Detta kräver investeringar i modern teknologi, förbättrad beredskap och en starkare försvarsmakt. Samtidigt som vi måste vara beredda att skydda vår frihet och våra medborgare står vi också inför en situation där vår miljö på olika sätt riskerar att påverkas negativt. Att inte agera för att ta hänsyn till vår miljöpåverkan är inte längre ett alternativ.

Vi kan inte blunda för de långsiktiga effekterna av våra handlingar. Vi har ett gemensamt ansvar för att bevara en hälsosam miljö för kommande generationer. Men att försena uppbyggnaden av vårt försvar för att först och främst möta miljömål skulle vara en farlig och naiv väg att gå när vårt lands säkerhet är hotad. Vi måste agera nu.

Här krävs att vi gemensamt kan komma överens om att vi inte ska välja det ena eller det andra. Vårt försvar och vår miljö måste kunna få verka och utvecklas i positiv riktning i symbios med varandra. Med ett innovativt tänkande och långsiktighet kan vi uppnå detta.

På sikt behöver vi integrera miljöhänsyn i hela försvarsplaneringen. I det sammanhanget är det naturligtvis inte bra att Sveriges försvar under många år avvecklats. Det har fått till följd att vi nu är i tidsnöd och måste prioritera uppbyggnaden av det militära försvaret och att miljöhänsyn i delar får stå tillbaka.

Fru talman! I det korta perspektivet är det därför nödvändigt att vårt försvar får en överordnad roll. Det handlar inte om att förneka vikten av miljöhänsyn. Men när vår säkerhet och vårt nationella skydd står på spel måste vi som nation göra det som är nödvändigt för att säkra vår framtid.

Det betyder inte att vi ska bortse från miljöansvaret. När vi bygger upp vårt försvar och utvecklar våra förmågor måste vi också tänka på hållbara lösningar, men det får inte vara på bekostnad av behovet att vara beredd på dagens och framtida hot. Det innebär att vi måste vara smarta och tänka långsiktigt genom implementera grön teknologi där det är möjligt, samtidigt som vi rustar upp vårt försvar för att möta de omedelbara hoten.

När vårt försvar har ett tillfredsställande skydd och avskräckning kan vi bygga våra fortsatta försvarsstrukturer, utveckla nya teknologier och planera för övningar och verksamhet där koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan minimeras. Det handlar bland annat om att välja hållbara material och att tänka på återanvändning och återvinning. Detta får dock inte innebära att vi skjuter upp nödvändiga investeringar i vårt försvar.

Fru talman! Vi står nu vid ett vägskäl. I det långa perspektivet kan vi inte tillåta oss att antingen prioritera tillväxten av vårt försvar eller skydda vår miljö. Vi måste hitta en väg som gör att vi kan göra både och, och vi måste göra det snabbt. Om vi misslyckas riskerar vi att vårt land och vårt folk inte står rustade för framtidens utmaningar.

Låt oss därför ta detta ansvar på största allvar. Låt oss bygga ett försvar som är både starkt och hållbart, som skyddar vår säkerhet och som samtidigt i nödvändig utsträckning tar hänsyn till vår framtid. Det är fullt möjligt att stärka vår försvarsförmåga utan att förlora fokus på miljön. När vi bygger och underhåller försvarsanläggningar, såväl som när vi utvecklar försvarsmateriel, bör vi prioritera hållbara lösningar. Det kan till exempel handla om att välja miljövänliga materiel eller mer energieffektiv infrastruktur.

Vi lever i en tid av snabb teknologisk utveckling, och det finns många exempel på hur försvars- och miljöteknologi kan samverka. Genom att främja forskning och innovation kan vi utveckla nya lösningar som stärker vårt försvar. En del av lösningen är att samverka med industrin, akademin och internationella partner för att utveckla hållbara och effektiva försvarslösningar.

Det finns ingen enkel lösning på denna balansgång, men genom att arbeta strategiskt, med en helhetssyn och långsiktighet, kan vi hitta vägar för att både stärka vårt försvar och ta ansvar för vår miljö. Vi måste förstå att dessa frågor inte står i motsatsförhållande till varandra; snarare kompletterar de varandra. Ett starkt försvar kräver ett stabilt och hållbart samhälle, och ett hållbart samhälle kräver att vi ser till både vår säkerhet och vår miljö.

För Sverige handlar det om att vi måste vara både starka och kloka, rustade för framtiden och ansvarsfulla mot både våra medborgare och vår planet. Låt oss därför arbeta för att på sikt säkerställa ett totalförsvar som är både miljövänligt och försvarseffektivt och på så sätt visa vägen för framtidens nationer.

Fru talman! Vår försvarsberedskap kan inte vänta. Hoten mot vårt land och vår säkerhet är verkliga och närvarande. Miljöfrågorna är självklart en central del av vårt framtida arbete, men just nu kräver omständigheterna att vi fokuserar på att snabbt och effektivt bygga ett försvar som är starkt. När det gäller försvar och säkerhet finns ingen tid att förlora.

Låt oss därför agera med största försiktighet och visdom men också med den handlingskraft och beslutsamhet som krävs för att skydda vårt land och våra medborgare i en värld som förändras snabbt.

Militära frågor

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet FöU4 Samhällets krisberedskap.

Då vi nu tvingas konstatera att vi lever i en tid där vi ser geopolitiska spänningar, ökande hotbilder och en global osäkerhet är det av största vikt att vi som nation står rustade att hantera kriser och skydda vår befolkning. Sverige behöver ett centre of excellence, ett totalförsvarscentrum, där myndigheter, regioner, kommuner, frivilligorganisationer, näringsliv med flera kan mötas.

Det är ett forum som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte, fortbildning och övningar i teori och praktik och ett centrum där olika aktörer får möjlighet att visa och demonstrera det senaste inom totalförsvarsutvecklingen. Det är en plats där forskningen kan presentera sina senaste rön som ett led i att väcka intresse för fortsatt utveckling. Vi tror att det här är ett uppdrag som behöver hanteras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som effektivt kan samverka med både näringsliv, intresseorganisationer och myndigheter.

Totalförsvaret är den grundläggande strukturen i arbetet med att säkra vårt samhälle mot såväl militära hot som andra typer av samhällsstörningar. Det handlar om mer än bara vår militära beredskap – totalförsvaret är ett samspel mellan många aktörer, och varje del av vårt samhälle har en roll att spela. Att kunna samla alla ledande aktörer inom totalförsvarets vitt skilda områden på en och samma arena ger en dynamik som skapar en samarbetsprocess där resultatet skulle bli större än de enskilda medverkandes bidrag och där deltagarna i mötet gör varandra bättre.

Det är därför nödvändigt att vi ser till att alla dessa aktörer, från kommuner och regioner till myndigheter, frivilligorganisationer och försvarsindustrin, har en gemensam förståelse för sina uppgifter och är väl förberedda. Förberedelser, utbildning och samordning är nyckeln till att vårt totalförsvar ska fungera effektivt när vi som mest behöver det.

Herr talman! Vi behöver sätta fokus på de utbildningsinsatser som krävs för att de ansvariga för det civila försvaret inom kommuner, regioner, länsstyrelser, räddningstjänst med flera ska uppnå den kunskapsnivå och riskmedvetenhet som det säkerhetspolitiska läget kräver.

Totalförsvarsinvesteringar behöver komma högre upp på dagordningen samtidigt som allokering av investeringskapital krävs för att inom en överskådlig framtid nå ett totalförsvar som omfattar alla delar av Sverige. Här behöver ansvarig myndighet ha en följsam, stödjande funktion samtidigt som systematisk uppföljning är nödvändig.

Kommuner och regioner har en central roll i att säkerställa fungerande samhällsfunktioner under en kris. De är ofta först på plats när en kris inträffar och ansvarar för grundläggande behov som vård, omsorg, infrastruktur och medborgarnas trygghet. Totalförsvarsutbildning för kommuner och regioner gör det möjligt för dessa aktörer att snabbt och effektivt hantera de kriser som kan uppstå. Utan denna beredskap riskerar vi att viktiga samhällsfunktioner inte kan upprätthållas vid en kris, vilket leder till ett allvarligt hot mot medborgarnas liv och välfärd i en krissituation.

En effektiv och anpassad utbildning inom totalförsvaret kräver att vi kartlägger behoven för alla berörda aktörer och skapar samordning mellan civila, militära och frivilliga organisationer. Vi behöver bygga scenariobaserade utbildningar med både teori och praktik, genomföra regelbundna övningar och säkerställa kontinuitet och uppföljning. Genom att skapa ett forum där alla berörda parter involveras med olika aktörer på alla nivåer kan man skapa en utbildning som är relevant och effektiv för hanteringen av olika typer av kriser och hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! För att nå bästa resultat av utbildning inom totalförsvaret krävs en systematisk, samordnad och kontinuerlig insats. Målet ska vara tydligt: ett totalförsvar som omfattar hela Sverige och alla som vistas här. Utbildningarna ska vara anpassade för olika målgrupper, med utmanande och realistiska övningar, vilket kräver en stark samordning mellan de olika aktörerna. För att uppnå flexibel och dynamisk utbildning krävs erfarna utbildare som bidrar med god teoretisk kunskap, men även med egna erfarenheter, för att trovärdigt kunna dela med sig av best practice.

För att säkerställa att deltagarna har utvecklat sina kunskaper ska uppföljning och feedback vara en del av utbildningen. Utbildning och övningar ska utvärderas och justeras med jämna mellanrum för att vara aktuell för den hotbild som råder för stunden. Deltagarna ska med jämna mellanrum repetitionsöva, bland annat genom simuleringsverksamhet, i en anpassad och lättillgänglig anläggning. Det gäller särskilt i de fall då en situation uppstår där en tidigare utbildning, eller en del av den, har blivit obsolet på grund av nya eller förändrade hotbilder, tekniker eller andra förändringar. Med ändamålsenlig och riktad utbildning kan vi skapa ett totalförsvar som står starkt i en krissituation.

I Sverige finns ett stort antal frivilliga försvarsorganisationer som behöver tydlig vägledning gällande på vilket vis de kan vara en del av den kompetenshöjning som är nödvändig. De står redo att med kort varsel stödja en landsomfattande utbildningsinsats om de får nödvändiga förutsättningar. Även dessa organisationer kan initialt behöva ta del av fortbildningsinsatser. För att optimera deras insatser bör deras behov av att uppdatera övningsmaterial och utbildningsmaterial ses över.

Herr talman! Vilka ska då erbjudas någon form av totalförsvarsutbildning? Förutom de självklara grupper som jag nämnt tidigare i anförandet har vi i dag en stor gruppering som befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Cirka 30 procent av de långtidsarbetslösa saknar gymnasieutbildning, och utan rätt kompetens kommer det att vara svårt för många i denna grupp att bli en del av arbetskollektivet. Dessa individer skulle kunna vara aktuella för utbildning inom olika delar av vårt civila försvar. Blir de en del av ett sammanhang där de känner sig värdefulla och kan bidra minskar vi inte bara ett ekonomiskt problem utan bidrar till att fler kan känna sig socialt delaktiga och inkluderade.

Det finns ett behov av att förbättra tillgången till utbildning och skapa förutsättningar och möjligheter för människor att oavsett tidigare erfarenheter utbilda sig. Arbetsmarknaden ändras snabbt. De senaste årens snabba utveckling inom teknologi, bredare samarbeten mellan länder och förändrade arbetsformer har lett till att kraven på arbetskraften har ökat. På grund av bristande förkunskaper eller utbildning, eller på grund av begränsad tillgång till vidareutbildning, har många inte haft möjlighet att anpassa sig till den snabba utvecklingen. Samtidigt som vi redan nu har ett enormt behov av arbetskraft kommer behovet av personal med uppgifter inom totalförsvaret att öka ytterligare de kommande åren.

Herr talman! För att möta behovet av personal och ändamålsenliga lokaler behöver vi med emfas betona vikten av att förbättra utbildningstillgången genom att investera i utbildningslokaler som har rätt geografisk placering och där det finns möjligheter till expansion. Genom att erbjuda utbildning där människor bor och samtidigt välja en geografisk placering som medger goda kommunikationer kan vi underlätta för många människor att genom en sömlös övergång bli en del av vårt framtida totalförsvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Med en innovations- och utbildningshubb som är lokaliserad där infrastrukturen är närmast för flest människor i såväl Sverige som övriga Norden och Baltikum kan vi få en naturlig arena för ett internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

För att skapa en effektiv och ändamålsenlig totalförsvarsutbildning krävs lokaler som är anpassade för både teoretisk och praktisk utbildning. Lokalerna bör vara flexibla och utrustade med rätt teknik, ge utrymme för samarbete och kommunikation samt vara säkra och ergonomiska. Genom att skapa en lämplig fysisk och teknisk miljö stöder man deltagarnas lärande och förbereder dem på att hantera verkliga krissituationer på bästa sätt.

Det är också viktigt att utbildningslokaler kan anpassas utifrån totalförsvarets efterfrågan så att de kan vara ändamålsenliga under lång tid och växa i takt med samhällets behov. Dagens snabba utveckling kräver stor flexibilitet för att möta framtidens behov, och vi ska därför inte skapa statiska utbildningssystem. Med en anläggning som är unikt utformad för ändamålet kan mer specialiserad utbildning bedrivas, till exempel simuleringsverksamhet för totalförsvarsändamål. För att utbildningen ska bli så ändamålsenlig som möjligt krävs att det i nära geografisk anslutning till utbildningen finns möjlighet till praktiska övningar i fält.

Sammanfattningsvis, herr talman, behöver vi snarast se till att skapa bättre förutsättningar för ändamålsenliga utbildningar med sikte mot en bred målgrupp. Vi behöver kunna erbjuda samtliga totalförsvarsaktörer i samhället en mötesplats där erfarenhetsutbyte, utbildning och presentation av de senaste rönen kan ske. Vi behöver kunna erbjuda en plats där vi knyter ihop lärande, teknik och nya innovationer – en plats där industrin och Försvarsmakten ges möjlighet till fortbildning och samtidigt ett forum där man kan utbyta erfarenheter. Detta ska vara en plats där vetenskap, teknikutveckling och lärande ges möjlighet att mötas och där vi kan mötas över nationsgränserna. Min övertygelse är att ett centre of excellence är en förutsättning för ett tryggare Sverige med en krisberedskap i framkant.

Jag tackar herr talmannen, ledamöter och åhörare för deras tid och uppmärksamhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Sverigedemokraterna har under många år lyft upp frågan om försörjningsberedskap och krislager. Avvecklingen av det civila försvaret och vår försörjningsberedskap under 2000-talets besparingsera är något vi i dag får betala dyrt för. I händelse av kris och krig kan det ta tid innan vi får den hjälp vi behöver utifrån, och coronapandemin visade hur viktigt det är med fungerande lager och logistikkedjor.

Utformningen av en ny modell för försörjningsberedskap är inte helt klar, och diskussionerna har hittills kretsat kring lagstiftning eller avtal mellan stat och näringsliv som enda alternativ.

Sverigedemokraterna har resonerat om ett tredje alternativ och en möjlig medelväg som bygger på frivillighet och viss statlig ersättning.

Kan statsrådet redogöra för hur han ser på en möjlig modell som är både ekonomiskt hållbar och ger god effekt i händelse av kris eller krig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

En viktig del i att säkra svensk försvarsförmåga är att undanröja byråkratiska hinder som fördröjer och försvårar för Försvarsmaktens och försvarsindustrins tillväxt. Säkerhetsläget kräver stora investeringar och inköp, bland annat givet de utspel vi har fått höra de senaste dagarna.

Det är av stor vikt att regeringen tar ett helhetsgrepp om den stränga miljölagstiftning som har en kraftigt begränsande inverkan på Sveriges försvarsförmåga. Lagförslag som försämrar förutsättningarna för en behovsanpassad tillverkning av till exempel ammunition skulle allvarligt begränsa vår försvarsförmåga.

Sverigedemokraterna står fast vid vår tidigare hållning att det är ytterst viktigt att undvika nya hinder som hämmar totalförsvarets tillväxt.

Kan statsrådet redogöra för hur regeringen ser på frågan givet det allvarliga säkerhetsläget?

Herr talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande Totalförsvaret 2025-2030.

Behovet av totalförsvarsutbildning är stort i dagens samhälle, särskilt med tanke på den säkerhetspolitiska situationen i världen och de nya hot som kan uppstå. Totalförsvarsutbildning handlar om att förbereda hela Sveriges befolkning på att kunna bidra till landets försvar och krishantering i händelse av allvarlig kris eller krig.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har många länder, inklusive Sverige, sett en förändrad säkerhetspolitisk situation. Det har blivit uppenbart att hotet om en väpnad konflikt inte är en avlägsen tanke utan ett reellt hot. Därför är det viktigt att alla är medvetna om hur man reagerar och agerar i en krissituation och vilka resurser som behövs.

Totalförsvaret handlar inte bara om militära insatser utan om att hela samhället, från myndigheter och företag till enskilda individer, arbetar tillsammans i en krissituation. Civila måste ha grundläggande kunskaper i krishantering, som att kunna hantera information, skydda sig själva och sin familj och veta vilka resurser som finns att tillgå.

Genom utbildning i totalförsvar kan samhället skapa en känsla av samhörighet och gemensamt ansvar för landets säkerhet. När människor känner att de har en roll i att försvara sitt land och upprätthålla samhällsfunktioner skapas en starkare social sammanhållning och motståndskraft.

Herr talman! Våra myndigheter, regioner och kommuner behöver utbildning i hur man samordnar och samarbetar under kriser. Totalförsvaret kräver en sömlös integration av insatser över olika sektorer och myndigheter. Utbildningsprogram som främjar internationellt samarbete och allianser hjälper till att bygga upp ömsesidigt förtroende för gemensamma försvarsstrategier. Detta är avgörande för att bemöta transnationella hot som terrorism, pandemier och cyberattacker.

Militära och civila ledare behöver utbildas om reglerna för engagemang, internationell humanitär rätt och etiska överväganden i tider av krig och konflikter. Respekt för mänskliga rättigheter säkerställer att försvarsinsatser inte förvärrar skadan för civila eller destabiliserar den internationella ordningen. Det är viktigt att med utbildning öka kunskaperna om de juridiska aspekterna av nationellt försvar, inklusive nödbefogenheter, medborgerliga friheter och rättsliga ramar, för att hantera undantagstillstånd eller krigstidsförhållanden.

God ledarskapsutbildning inom totalförsvaret är av yttersta vikt för att säkerställa att Sverige har en väl fungerande och effektiv försvarsmakt som kan möta både nuvarande och framtida utmaningar. Ett effektivt ledarskap är avgörande för att hela systemet ska kunna samverka och agera snabbt och koordinerat vid en kris eller konflikt. Ett gott ledarskap inom totalförsvaret är en grundläggande faktor för att skapa ett effektivt och hållbart försvarssystem. Genom att utbilda och utveckla ledare inom både Försvarsmakten och det civila försvaret säkerställer vi att Sverige kan hantera både interna och externa hot effektivt. En stark och kompetent ledarskapsstruktur är en av hörnstenarna för att bygga ett robust och motståndskraftigt totalförsvar.

Totalförsvaret 2025-2030

Med detta sagt, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i dess helhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)