Katarina Tolgfors

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Natos toppmöte i Helsingborg blev en viktig framgång för alliansen och för Sverige som värdland. Mötet visade på enighet om det kollektiva försvaret, det fortsatta stödet till Ukraina och behovet av att möta de säkerhetspolitiska utmaningar som Europa står inför.

Sedan Sverige blev medlem i Nato har vi snabbt etablerat oss som en aktiv och konstruktiv allierad. Vi bidrar till säkerheten i vårt närområde genom våra militära förmågor, vårt stöd till Ukraina och vårt engagemang i alliansens gemensamma arbete. Det är också glädjande att USA:s utrikesminister Marco Rubio har lyft fram Sverige som en framstående och pålitlig partner inom Nato.

Fru talman! Min fråga till utrikesministern är därför: Hur avser regeringen att bygga vidare på framgångarna från toppmötet i Helsingborg och stärka Sveriges roll som säkerhetsskapande och ledande partner inom Nato?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Lasses!

Vi sitter i ett utskott som jag tror är lite annorlunda än andra utskott. Vi strävar faktiskt ofta efter att hitta någon typ av gemensam linje och position. Det är ganska orimligt att Sverige har fem olika positioner när det gäller utrikespolitiken i de stora och viktiga frågorna.

Jag uppskattar att ledamoten Lasses alltid är påläst och hennes genuina engagemang för de här frågorna. Jag uppskattar också den stämning som vi kan ha i utrikesutskottet trots att vi har haft en del tuffa debatter under den här mandatperioden i vissa frågor. Vi kan faktiskt också diskutera oss fram till en samsyn och en linje där det är viktigt att vi i Sverige står starka tillsammans.

Tack så mycket!

Herr talman! Nu var det ju ledamoten själv som förde in frågor som gällde statsbudgeten i övrigt och hur vi prioriterar. Det var det jag svarade på.

Skattesänkningar kan vi nu se också i S-styrda regioner. De gör likadant och sänker skatten nu. Vi skulle kunna ha en annan debatt om det.

När det gäller prioriteringar i biståndet är det ganska glasklart. Sverige är en av de största bidragsgivarna i EU när det gäller Gaza och Sudan. Vi är där och ser vad man måste prioritera. Det görs också utifrån behoven i landet. Det handlar inte bara om siffror och om dividerande om vilka prioriteringar vi vill göra, utan vi lyssnar på vad behovet är.

I Ukraina för man en väldigt nära dialog. Det vi riktar vårt bistånd i Ukraina till – det är detta som det här betänkandet handlar om – utgår från de behov som vi ser att Ukraina har. Detsamma gäller Gaza och Sudan. Där ligger Sverige i täten bland alla länder i EU när det gäller stöd till behövande och för att den akuta situationen i de här områdena ska kunna förbättras något.

Jag tycker att den här regeringen tydligt visar att man kan prioritera och gör det där det är mest akut och där det också är hållbart och på lång sikt kan ge en utväxling för de skattepengar som Sverige bistår med för att bekämpa fattigdom, för att rädda liv och för att andra länder ska kunna ta sig från fattigdom till ett bättre samhälle med demokrati och mänskliga rättigheter, där rättsstatens principer gäller. Detta sägs mycket tydligt både i utrikesdeklarationen och i biståndsagendan.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag tackar också för gott samarbete under de här åren och för vassa men goda debatter.

Ledamoten talar om säkerhet och stabilitet. Det är såklart därför vi ger bistånd. Biståndet är ett verktyg att bidra till stabiliteten. För att den ska vara hållbar måste man också ställa motkrav på länderna. Man måste också se till att ge bistånd på ett sätt som också är hållbart.

Vi kan se många exempel genom åren där Sverige har bidragit med bistånd men där man inte kan se de resultat som man skulle önska när vi med svenska skattepengar bidrar för att försöka hjälpa och stödja och bekämpa fattigdom.

I er skuggbudget kan vi inte se att Socialdemokraterna har särskilt mycket större anslag för biståndet. Ni når inte upp till enprocentsmålet.

När det handlar om prioriteringar har Moderaterna tydligt kommunicerat att det är just prioriteringar som politik handlar om. Det är svåra prioriteringar, där man givetvis många gånger önskar att man hade haft möjlighet att, som ni, lova allt till allt och alla. Men det gör vi inte, för vi tar ansvar för statsbudgeten. Vi tar ansvar för biståndspengarna, och vi ser till att rikta dem dit där de har bäst möjlighet att växa och få en hållbar effekt.

Vi ställer också krav på att länder som får svenskt bistånd, många gånger miljardbelopp, också agerar så att vi ser att detta faktiskt leder till demokratisering och till att man stöder mänskliga rättigheter och att man stöder kvinnor och barn och så vidare. Det är rimligt.

Vi tar ansvar, och vi prioriterar i tuffa tider.

Herr talman! Nu blir detta nästan en allmänpolitisk debatt. Men om jag ska besvara frågan om att sänka skatten kan jag berätta att socialdemokratiskt styrda Region Örebro län i går – eller det var kanske i dag – gick ut och meddelade att man ska sänka skatten i regionen. Det är mitt hemlän. Man gör detta av en anledning, och man tror att detta att sänka skatten också genererar tillväxt, möjligheter till investeringar och annat som sedan kommer välfärden till del.

Men nu handlar debatten i dag om Sveriges stöd till Ukraina. Från oppositionen har jag hört att man vill se alternativa finansieringsmodeller. Jag har dock under hela mandatperioden, så länge frågan varit aktuell, inte sett något som helst konkret förslag från er sida på hur en sådan finansiering ska se ut.

Att Sverige har en finansiering av biståndet till Ukraina bygger en trovärdighet och en möjlighet att kontrollera. Det är demokratiskt förankrat, och det visar att Sverige som nation också stöder Ukraina och också på ett långsiktigt sätt vill utveckla samarbete.

Detta är något som jag tycker är ganska självklart. Ni har ju själva röstat igenom alla stödpaket i Sveriges riksdag. Vill man se en annan finansieringsmodell skulle jag jättegärna vilja ta del av en konkret plan för detta. Det har jag hittills inte sett under de här åren.

Herr talman! Tack, ledamoten Johnsson Fornarve, för frågan! Och tack för alla goda debatter och för ressällskap på de olika studieresor vi har varit på!

När det gäller biståndet generellt, som det här betänkandet egentligen inte handlar om, kan jag vara ärlig och säga, vilket jag har gjort många gånger i den här talarstolen, att Sverige genomför en reform av det svenska biståndet, där vi lägger mer vikt på det humanitära biståndet och ser över utvecklingsbiståndet. Det är ansvarsfullt att göra det i dessa tider. Vi måste göra prioriteringar.

Att USA och andra länder inte ökar sitt bistånd och i USA:s fall tvärtom drastiskt minskar det är beklagligt, men det är inte något som Sverige kan kompensera för. När det gäller bistånd är det precis som när det gäller säkerhet i Europa: Europa måste kliva fram. Fler länder i Europa måste ge mer.

Jag noterar dessutom, vilket jag också har påpekat många gånger i den här kammaren, att den skuggbudget som Socialdemokraterna lägger fram, som jag utgår från att Vänsterpartiet skulle stödja vid ett regeringsskifte, inte heller når upp till enprocentsmålet.

Den här regeringen ser till att vi har en budgetram. Det är förutsägbart för alla. Vi ser till att man ökar kvaliteten, att man tar bort olika nivåer och att mer pengar går till de behövande, till humanitära och akuta insatser men också till utvecklingsinsatser där vi ser att det faktiskt gör nytta och genererar ekonomisk utveckling och ett hållbart stöd i form av utvecklingsbistånd.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 förändrade i ett enda slag den europeiska säkerhetsordningen. I augusti 2023 var jag tillsammans med två andra ledamöter i Sveriges riksdag inbjuden av Ukrainas talman att besöka landet. Det är ett besök och en resa som jag kommer att bära med mig när jag lämnar riksdagen.

Ukrainas folk har sedan dess kämpat inte bara för sin egen frihet och självständighet utan också för Europas säkerhet, för demokratin och för den internationella rättsordningen. Sverige har stått vid Ukrainas sida från dag ett, och Sverige kommer att fortsätta att stå vid Ukrainas sida.

Det är därför mycket viktigt att vi i dag debatterar utrikesutskottets betänkande 2025/26:97 om det svenska stödet till Ukraina, som totalt 2022–2025 uppgick till cirka 100 miljarder kronor, varav det civila och humanitära biståndet utgjorde 25 miljarder kronor.

Herr talman! I regeringens skrivelse redogör man för Sveriges stöd till Ukraina. Det är en viktig del i transparensen och viktig information till riksdagen och de svenska skattebetalarna.

Redovisningen visar att det svenska stödet i huvudsak har varit väl genomfört, relevant och effektivt. Sverige har kunnat agera snabbt, flexibelt och långsiktigt i en situation där behoven är enorma och har förändrats över tid. Det handlar om humanitärt stöd till människor som förlorat sina hem. Det handlar om stöd till Ukrainas statsbudget så att lärare, sjukvårdspersonal och samhällsviktiga funktioner kunnat fortsätta fungera mitt under brinnande krig. Det handlar om återuppbyggnaden av energisystem, vattenförsörjning och infrastruktur efter ryska attacker. Det handlar om reformstöd som för Ukraina närmare EU och stärker kampen mot korruption och för rättsstatens principer.

Insatser riktade till kvinnor och barn är särskilt utmärkande i biståndsbudgeten med stöd till organisationer som UN Women, International Rescue Committee och UNFPA och till barnen genom Rädda Barnen, Röda Korset och andra civilsamhällesorganisationer.

Herr talman! Regeringen har varit tydlig: Ukraina är den främsta utrikespolitiska prioriteringen. Det märks också i politiken. Ukraina har blivit Sveriges största mottagare av bistånd samtidigt som vi har stärkt samarbetet mellan våra länder. Ukraina är också en god samarbetspartner som Sverige har lärt känna bättre under dessa svåra tider för landet.

När ett europeiskt land attackeras av en aggressiv diktatur måste Europa svara. Passivitet hade varit betydligt dyrare – både mänskligt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt.

Det svenska stödet har dessutom inte bara handlat om att möta akuta behov här och nu. Det har också handlat om Ukrainas framtid och, i förlängningen, Europas framtida säkerhetsordning. Det har handlat om återuppbyggnad, om demokratiska reformer och om vägen till EU-medlemskap. Det är avgörande. Ett starkt och demokratiskt Ukraina är det bästa svaret på Putins imperialism.

Herr talman! I skrivelsen redovisas resultaten inom fem centrala områden: uppbyggnad av det ukrainska samhället, samhällsreformer, säkerhet och stabilisering, budgetstöd samt humanitärt bistånd.

Det är tydligt att Sverige har bidragit konkret och påtagligt, och det är bra att det finns en bred uppslutning för detta i Sveriges riksdag. Svenskt stöd har exempelvis bidragit till att hålla skolor öppna, stärka energiförsörjningen efter ryska attacker och ge människor tillgång till sjukvård, mat och skydd. Samtidigt har Sverige stöttat reformer för ökad transparens, minskad korruption och starkare institutioner.

Det är viktigt att förstå att detta hänger ihop. Ett land som försvarar sig mot ett anfallskrig måste samtidigt kunna fungera som stat. Det måste finnas el och vatten och fungerande myndigheter. Det måste finnas hopp om framtiden.

Herr talman! I skrivelsen pekar regeringen på vikten av fortsatt utveckling av uppföljning och resultatredovisning för biståndet i stort men också speciellt till Ukraina. Skattebetalarnas pengar ska användas ansvarsfullt. Det gäller alltid och kanske särskilt i tider av kriser och krig och stora internationella åtaganden.

Därför är det positivt att regeringen har utvecklat den fördjupade resultatredovisningen till riksdagen. Det stärker transparensen, förbättrar möjligheten till uppföljning och ger bättre möjligheter att dra lärdomar inför framtiden.

Herr talman! Det finns också en större säkerhetspolitisk dimension här. Ukraina slåss inte bara för sitt eget territorium. Ukraina försvarar också vår och Europas säkerhet. Varje framgång för Ukraina är ett bakslag för rysk aggression och auktoritär expansion.

Det är därför stödet till Ukraina inte ska ses som välgörenhet. Det är en investering i vår egen säkerhet och i ett friare Europa. Vi vet att om Ryssland skulle vinna detta krig skulle konsekvenserna bli mycket allvarliga. Det skulle signalera att angreppskrig lönar sig. Det skulle göra Europa farligare och få långtgående konsekvenser för internationell rätt och global stabilitet. Därför måste stödet fortsätta.

Herr talman! Sverige har under dessa år också visat något om Sverige – om den solidaritet och den styrka vi som land kan uppbåda när vi ser att kris och krig drabbar inte bara våra egna utan även vår närmaste omgivning.

Det svenska engagemanget har gjort skillnad. Om detta får vi direkt feedback från Ukraina på olika sätt, vid de olika möten och dialoger vi har på olika nivåer. Senast häromdagen träffade vi i det svensk-ukrainska nätverket i riksdagen Ukrainas ambassadör Svitlana Zalisjtjuk. Hon liksom hennes företrädare och även parlamentariker, soldater, civilsamhällesarbetare, kvinnor, män och andra ukrainska företrädare som jag och mina kollegor haft möjlighet att träffa visar också Ukrainas tacksamhet och att man ser Sveriges engagemang som en del i ett långsiktigt samarbete.

Mitt i allt mörker finns också något hoppfullt, herr talman: Ukrainas motståndskraft. Trots krig, terrorbombningar och enorma uppoffringar fortsätter människor att arbeta, studera, driva företag och kämpa för sitt land och för sin och Europas framtid. Det förtjänar vår respekt och vårt fortsatta stöd.

Herr talman! Jag aviserar redan nu att jag i mitt sista debattinlägg i Sveriges riksdag kan komma att dra över tiden något.

Redovisningen visar att Sveriges stöd till Ukraina i huvudsak har fungerat väl och att vi också har viktiga lärdomar att dra. Men framför allt handlar detta om något större än siffror och redovisningar. Stödet till Ukraina handlar om vilken sida i historien Sverige ska stå på. Moderaterna och regeringen är tydliga. Sverige står på frihetens, demokratins och Ukrainas sida. Så länge Ukraina kämpar för sin frihet ska Sverige fortsätta att stå vid deras sida. Slava Ukraini!

Herr talman! Avslutningsvis vill jag tacka talmanspresidiet och även riksdagskollegorna från samtliga partier i utrikesutskottet, för många och långa debatter om bistånd, utrikespolitik och mycket annat. Jag tror att vi kan påstå oss vara ganska ökända i Sveriges riksdag som ett utskott som gillar att debattera och diskutera.

Det har varit ett privilegium att få verka i detta utskott under mandatperioden, under en tid som på alla sätt och vis har varit onödigt spännande. Vi lever i en orolig omvärld, där Sverige spelar en roll. Så tack också till väljarna och svenska folket som står bakom det starka stödet till Ukraina!

(Applåder)

Fru talman! Regeringen genomför den största reformeringen av svenskt bistånd på decennier. Samtidigt lever vi med krig i vår nära omvärld, och vi har ett stort bistånd till Ukraina.

Under tidigare rödgröna regeringar har enprocentsmålet varit allenarådande, som om det skulle vara ett mått på kvalitet, hållbarhet och ett målstyrt bistånd. Därför, fru talman, är min fråga till statsrådet Dousa vad det skulle innebära om de rödgröna åter fick bestämma över svenskt bistånd och Sverige skulle återgå till ett enprocentsmål.

Fru talman! Jag är stolt över att vår regering har SRHR och flickors och kvinnors rättigheter väldigt högt upp på den biståndspolitiska agendan. Ja, vi drar ned i vissa länder, men vi satsar också mer i andra länder.

Jag ska ta Afghanistan som ett exempel. Det är inte så att Sverige helt har dragit sig ur Afghanistan. Ledamoten Wickmans kollega – ledamoten Alexandra Völker – och jag satt i den parlamentariska utredning som utvärderade Sveriges 20 år i Afghanistan. I kommittén och i den utredning som vi lade fram för utrikesministern för två år sedan var vi i stort helt överens om att stödet till Afghanistan under rådande förhållanden och under talibanregimen måste minska. Däremot finns Sverige fortfarande kvar av just de skäl som ledamoten nämnde.

År 2025 uppgick Sveriges humanitära stöd till Afghanistan till över 240 miljoner kronor. Det kanaliseras främst via internationella organisationer, till exempel World Food Programme, Unicef, UN Women och UNHCR. Vi stöder också de civilsamhällesorganisationer som kan finnas på plats. Sverige har tyvärr inte kunnat vara i Afghanistan, men jag hörde nu senast för två veckor sedan att det börjar ljusna och att Svenska Afghanistankommittén ser att det finns möjligheter att börja verka på plats igen.

Sverige stöder även ett land som Afghanistan genom multilateralt stöd, EU:s biståndsprogram för Afghanistan, Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Sverige backar alltså inte totalt från till exempel Afghanistan och flickors och kvinnors behov. Det har skett en enorm tillbakagång för flickors och kvinnors frihet i Afghanistan, men Sverige finns fortfarande med.

Fru talman! Tack, ledamoten Wickman, för frågan!

Återigen: Jag tror inte att man ska stirra sig blind på siffror. Ja, Sverige drar ned på det totala biståndet. Så är det, och det är en inriktning som vi har mandat för och som vi har gått till val på.

Samtidigt ser vi att man i det läge som råder i världen, där behoven ökar och där det skett en tillbakagång på många områden, inte minst när det gäller stödet till flickor och kvinnor, måste vara innovativ och hitta nya vägar, nya samarbeten och nya lösningar.

Det går inte att alltid bara säga att vi ska kasta in mer pengar i olika projekt, utan det viktiga nu är att vi i Sverige arbetar tillsammans med andra men också själva. I reformagendan för biståndet kan man se att det sker prioriteringar för att de biståndspengar vi satsar på olika projekt och kanaliserar genom Sida och olika organisationer ska få största möjliga genomslag.

Vi kan inte finnas i vartenda land även om vi ser att behovet är jättestort. Här måste vi jobba mer tillsammans med andra, och andra länder måste också kliva fram. Det är något som Sverige driver på för.

Ledamoten Wickman och jag ingår till exempel i den parlamentariska SRHR-gruppen, där vi alldeles nyligen träffade våra nordiska kollegor. Tillsammans går vi i bräschen för de här frågorna i ett internationellt sammanhang, och det ska vi fortsätta att göra. Men fler måste också engagera sig i dessa frågor. Fler länder måste kliva fram och göra mer.

Fru talman! När oppositionen debatterar bistånd handlar det ofta om exakta siffror och mer sällan om innehåll och vad man vill uppnå.

Jag delar ledamoten Lasses förhoppning att EU ska komma fram till ett mål och en budget där SRHR och flickors och kvinnors rättigheter prioriteras på bästa möjliga sätt. Jag kan inte stå här och säga en exakt nivå eller summa, men Sverige driver på i dessa frågor. Det gör vår utrikesminister, vår bistånds- och utrikeshandelsminister och vår EU-minister i olika sammanhang.

En majoritet av länderna måste ju ställa sig bakom detta, och här spelar Sverige en viktig roll. Både i parlamentariska sammanhang, där vi båda figurerar, och i andra sammanhang har Sverige möjlighet att driva på, och det gör Sverige.

Fru talman! Som jag nämnde jobbar Sverige aktivt inom EU även med dessa frågor. Förra året var jag själv utsänd av utrikesutskottet för att delta i EU:s utvecklingskommitté och rapporterade sedan tillbaka till utskottet.

Min bild är att Sverige jobbar aktivt på alla fronter, även när det gäller biståndsfrågorna. USA har ju dragit tillbaka mycket av sitt bistånd, inte minst till flickor och kvinnor, och då måste vi se vad vi kan göra mer. Men Sverige kan inte ensamt kompensera för detta bortfall. Sverige är inte heller ensamt om att dra tillbaka och minska på biståndet.

Jag är dock övertygad om att regeringen jobbar med bland annat dessa frågor för att det ska bli bästa möjliga utfall. Det är ett prioriterat område för Sverige, och vi driver på i dessa frågor även i EU.

Fru talman! Vi skulle nog allihop önska att vi hade en jättestor påse med pengar att dela ut.

Självklart påverkar biståndet länder. Ledamoten tar Liberia som exempel. Där är utvecklingen positiv, och det är ju så biståndet ska verka. Svenskt bistånd ska användas där det bäst behövs, och målet är givetvis att länder ska klara sig själva, ta befolkningen ur fattigdom och ha en politik för att stödja flickor och kvinnor.

Sverige kan göra mycket, men andra länder måste också göra mer. Som jag nämnde i mitt anförande jobbar Sverige därför mycket inom EU för att stötta flickor och kvinnor, för att SRHR ska stå på dagordningen och för att fler flickor och kvinnor ska få tillgång till mödra- och hälsovård samt utbildning.

Sverige är som sagt fortfarande en av de största givarna, men det handlar ibland inte om kvantitet utan om kvalitet. Regeringen har valt att prioritera i sin reformagenda, och det är ett ansvarsfullt sätt att hantera skattemedel och biståndspengar på.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Johnsson Fornarve för frågan. Vi har ju tillsammans varit på ett antal studiebesök ute i världen och sett hur svenskt bistånd verkar.

För regeringen, mitt parti och mig som ledamot med ansvar för dessa frågor är det här en av många gånger vi debatterar detta att mer pengar inte alltid betyder att insatserna blir som mest effektiva. Det är dock tydligt att av alla strategier som finns i biståndsreformagendan är stödet till SRHR och flickors och kvinnors rättigheter en av huvudstrategierna.

Vi gör viktiga prioriteringar som är svåra men nödvändiga eftersom biståndet inte är oändligt. Vi måste prioritera, och här är det tydligt att regeringen prioriterar Ukraina. Men Sverige är också fortsatt en av världens största bidragsgivare när det gäller humanitärt stöd och bistånd.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande 2025/26:UU8, som vi debatterar här i dag.

Fru talman! Ett av regeringens prioriterade områden i reformagendan för svenskt bistånd är satsningar för ökad jämställdhet och stöd för SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, för flickor och kvinnor.

Sveriges stöd kanaliseras via UD och Sida. År 2025 beslutade regeringen att avsätta 4,3 miljarder kronor till en femårig strategi för perioden 2025–2029 för global hälsa och satsningar på SRHR.

Strategin syftar till att stärka hälsa och rättigheter för flickor och kvinnor. Stödet riktas till multilaterala, regionala och lokala partner och ska bidra till långsiktiga förbättringar genom insatser som ökar tillgången till vård, stärker rättigheter och motverkar diskriminering.

Genom Sida stöder Sverige arbetet för att stärka SRHR, bland annat genom att minska mödradödlighet och oplanerade graviditeter men också genom utbildning och insatser för att man i länder själv ska kunna utbilda och stärka stödet för flickor och kvinnor.

Jag är väldigt glad över att WASH, som står för vatten, sanitet och hygien, lyfts fram i betänkandet, vilket nämndes i talarstolen. Utan den delen är det väldigt svårt att jobba för att hälso- och mödravård ska fungera.

Ett exempel på detta fick jag själv insyn i på ett studiebesök med Unicef i Uganda nyligen. Vi besökte små byar där hälsovården hjälpte många ofta väldigt unga mödrar och kvinnor i deras graviditet men också med utbildning för att kunna jobba med en bättre förståelse och stöd för SRHR för flickor och kvinnor. Ett annat exempel är Wateraid. Det är den organisation som jobbar med just WASH världen över, exempelvis i Rwanda, som jag också har haft möjlighet att besöka under mandatperioden för att se hur svenskt bistånd faktiskt gör nytta.

Unicef och Wateraid är två organisationer som arbetar på plats tillsammans med lokala och regionala aktörer. De har metoder och upparbetad kunskap och erfarenhet. Svenskt bistånd gör konkret nytta där.

Fru talman! Just nu pågår FN:s 70:e kvinnokonferens i New York, där Sverige, som tidigare år, deltar med både en regeringsdelegation och en riksdagsdelegation. Jag deltog i riksdagsdelegationen 2023, och jag kan vittna om att Sveriges engagemang är starkt. Tillsammans med våra nordiska kollegor sticker vi ut och är drivande. Sverige har ett starkt renommé internationellt när det gäller jämställdhet och rättigheter för flickor och kvinnor.

Den 8 mars i år, på den internationella kvinnodagen, beslutade Sveriges regering att allokera drygt 71 miljoner kronor för verksamhet som gynnar flickor och kvinnor i Ukraina. Medlen fördelas mellan FN:s befolkningsfond, UNFPA, och FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt, UN Women, med fokus på humanitär verksamhet.

Vi vet att det är i krig och humanitära kriser som kvinnors och flickors utsatthet ökar som mest, och Ukraina är och förblir en prioritering för Sverige såväl utrikes- och säkerhetspolitiskt som humanitärt. Stödet bidrar bland annat till psykosocialt stöd till flickor och kvinnor i Ukraina, stärkt mödrahälsovård och skydd för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Exempelvis når stödet till UNFPA över 8,9 miljoner människor genom organisationens 153 gynekologiska kliniker, 27 mobila enheter för reproduktiv hälsa, 3 mobila förlossningsenheter och 104 vårdinrättningar. Det är ett konkret humanitärt stöd för kvinnor som lever med ett krig som slår hårt mot civilbefolkningen och som är inne på sitt femte år.

Fru talman! Under den moderatledda regeringen stärker Sverige arbetet för jämställdhet och frihet för flickor och kvinnor genom reformagendan för bistånd bland annat genom att verka för att stärka EU:s roll som en global, drivande aktör för ökade SRHR-insatser. Sverige kan göra mycket, men Sverige kan inte göra allt. Genom att samarbeta och driva frågorna i EU ser vi till att fler länder engagerar sig och bidrar för att fler flickor och kvinnor ska få frihet och möjlighet till vård och hälsa. Det handlar också om att stödja mänskliga rättigheter.

Sverige samarbetar också inom Norden kring jämställdhet, SRHR och hbtqi-rättigheter. Hösten 2024 antog de nordiska jämställdhetsministrarna en gemensam agenda som tydliggör Nordens ansvar och arbete för att skydda dessa rättigheter.

Sverige är även en viktig biståndsgivare till globala jämställdhetsaktörer som FN:s organisation för jämställdhet och egenmakt, UN Women, och FN:s befolkningsfond UNFPA. Sverige var förra året ordförande för UN Women och kunde bidra till UN Women på en strategisk nivå.

Sverige är också en återkommande medlem i UNFPA:s styrelse och har inlett ett nytt treårigt avtal med UNFPA för perioden 2026–2028 om 486,5 miljoner kronor per år. År 2025 uppgick UD:s stöd till UNFPA till 621,75 miljoner kronor inklusive kärnstöd, extra stöd för arbete med säkra aborter samt humanitära insatser i Ukraina, Sudan och Gaza.

Fru talman! Sverige bidrar till samordningen mellan likasinnade FN-medlemsstater för att stärka åtaganden för flickors och kvinnors fulla åtnjutande av SRHR. Utöver UD:s stöd ger Sida programstöd till UNFPA med fokus på mödrahälsovård, barnmorskeutbildning och arbete mot könsstympning. Sammanlagt uppgick Sveriges stöd till UNFPA 2024 till 1,2 miljarder kronor, vilket gjorde Sverige till organisationens femte största bilaterala givare.

Fru talman! Som jag nyss nämnde enades de nordiska jämställdhetsministrarna 2024 om gemensamma åtaganden för att stärka samarbetet kring jämställdhet och SRHR. Som ordförande i riksdagens tvärpolitiska SRHR-grupp bjöd jag i början av året in våra kollegor från de nordiska parlamentens SRHR-grupper. Det var ett mycket givande arbetsmöte och bra dialog inför kvinnokonferensen i New York men också för att se till att frågorna kontinuerligt finns högt upp på dagordningen.

Sverige fortsätter att vara ett land som tillsammans med sina nordiska grannar går i täten för att stärka jämställdhet och fri- och rättigheter för flickor och kvinnor både här hemma och runt om i världen.

I detta sammanhang och med anledning av läget i vår omvärld vill jag avslutningsvis uppmärksamma flickor och kvinnor i Iran. Vi ser er! Vi ser er styrka och ert mod, och vi står vid er och det iranska folkets sida. Ni ger hopp till miljontals andra flickor och kvinnor världen över och visar att förändring kan vara möjlig när längtan efter frihet är starkare än hat och förtryck.

(Applåder)

Fru talman! Jag får ändå inte ihop det här med pengar och skattkistor som förekommer hos Miljöpartiet.

De förslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet redovisar i sina skuggbudgetar är som natt och dag. Det går inte ihop på sista raden. Jag skulle vilja vara en fluga på väggen i förhandlingsrummet när ni ska förhandla biståndsbudgeten. Det skiljer ju flera miljarder mellan till exempel ert förslag och Socialdemokraternas förslag.

Det nämndes tidigare att det inom Tidöpartierna skulle ställas kabinettsfrågor. Hur blir det om ledamoten Risbergs parti tillsammans med det gänget skulle ta över? Hur skulle biståndsbudgeten se ut? Ska det vara en fond? Ska det vara 1 procent av bni? Ska det vara 0,76 procent av bni, som Socialdemokraternas budget nu ligger på – väldigt nära den budget som vi från Tidöpartierna lägger fram? Det går inte ihop, och det är likadant på många andra politikområden.

Tidöpartierna har framgångsrikt förhandlat fyra budgetar som har gått igenom i riksdagen. Det är stor skillnad mot hur det såg ut när den tidigare Sregeringen fick regera på vår budget och det inte fanns en majoritet. Det är inte bra för Sverige, för det skapar instabilitet.

Det låter väldigt bra när ledamoten Risberg beskriver hur man ska ge mer till allt och alla. Vi vill också ge pengar till dem som är behövande, men vi måste prioritera. Det betyder inte att den här regeringen drar sig undan från det internationella ledarskap och ansvar som vi tar.

Med det vill jag passa på att önska talmanspresidiet och kollegorna en god jul. Jag ser fram emot svaret från ledamoten Risberg.

Fru talman! Det var intressant.

Jag vill börja med att säga att även om den moderatledda regeringen och Tidösamarbetet drar ned på biståndet är Sverige fortfarande en av världens största givare av humanitärt bistånd till den fruktansvärda krisen i Sudan, EU:s största givare av humanitärt stöd till Gaza och i förhållande till vår storlek och bnp en av de större givarna till Ukraina.

Tidigare nämndes det att det skulle ställas en kabinettsfråga när det gäller budgeten. Jag noterar då att den så kallade samlade oppositionen har helt skilda budgetförslag när det gäller biståndspolitiken.

Socialdemokraterna ligger inte långt över den moderatledda regeringens budget, någonstans kring 0,74–0,76. Vänsterpartiet landar som sagt 4 miljarder över regeringens biståndsbudget. Miljöpartiet har såklart den största skattkistan och lovar 1 procent av bni. Varifrån kommer de pengarna? Det skulle jag vilja få svar på av ledamoten Jacob Risberg. Och Centerpartiet har ett alldeles eget förslag, som handlar om att upprätta en separat fond. Nej, vi behöver inte diskutera detaljer, men jag vill ändå jättegärna få ett svar så småningom på hur det ska gå till och var de pengarna kommer från.

Slutligen: Med tanke på att det är så spretigt och att de här budgetarna inte går ihop undrar jag hur det ska se ut på sista raden. Kommer det att ställas en kabinettsfråga om olyckan är framme och det här gänget tar över efter valet 2026?

Fru talman! Jag hörde faktiskt inte ett enda svar från ledamoten Johnsson Fornarve på frågan om hur ni i Vänsterpartiet ska använda de miljarder som ni har avsatt i biståndsbudgeten – ni har också utökat den. Jag hörde inget konkret.

Ni viftar med kortet om feministisk utrikespolitik. Ja, jag har förstått att det är det som ni har stöttat tidigare – med S-regeringarna. Men vad innebär det konkret? Innebär det att flickor och kvinnor i de länder som du själv nu pekar på har fått det bättre sedan 70-talet och 80-talet? Vad är det för konkreta åtgärder ni gör för att hbtqi-personer, till exempel, ska känna sig trygga och få leva fritt utifrån hur de vill leva sina liv? Vilka konkreta åtgärder är det ni kan komma med? Jag hörde inte det.

Sedan vill jag bara säga att ledamoten måste läsa regeringens budget. Vi ökar alltså stödet till SRHR och insatser för jämställdhet och mänskliga rättigheter – med fokus på flickors och kvinnors trygghet, säkerhet, rättigheter och frihet. Likadant är det när det gäller demokratifrågor, rättsstatens principer och människorättsförsvarare. Det är två prioriterade områden. Det ser man om man läser vår budget.

Jag får väl gå härifrån utan ett konkret svar på hur ni har tänkt – på ett bättre sätt, med mer pengar som ni har i någon skattkista – öka den feministiska utrikespolitiken, som ni kallar det. Jag kallar det symbolpolitik.

Den här regeringen ser till att vi riktar biståndet dit där det bäst behövs. Vi gör det mer transparent. På det sättet kan man åstadkomma bättre effekt med biståndspengarna för att människor, flickor, kvinnor och män ska få drägligare liv och en ekonomisk utveckling så att de kan stå på egna ben.

Fru talman! Ledamoten Johnsson Fornarve är en av de ledamöter från Vänsterpartiet som jag har respekt för. Jag vet att hon har ett genuint engagemang för biståndsfrågor. Däremot har vi väldigt olika syn när det gäller hur man ska nå fram och stödja andra länder och vilken effekt man tror att det kan uppnå.

Nu kommer du, Lotta Johnsson Fornarve, att få klä skott för ditt eget parti, som du ju ändå representerar här i riksdagen. Vänsterpartiet pratar om antisemitism och Hamas i sammanhang som SRHR och hbtqi. Då undrar jag: Vilka förslag har Vänsterpartiet när det gäller att stärka flickors och kvinnors roll och situation i den typ av konflikter vi ser i Mellanöstern? Det är ju alltid de som är mest utsatta i krig och konflikter.

Er budget är faktiskt inte så mycket större. Jag tror att den ligger 4 miljarder över den budget som Tidöpartierna och regeringen har lagt fram. Hur skulle ni konkret arbeta för att stödja hbtqi-personer, flickor och kvinnor i de utsatta länderna i Mellanöstern? Där spelar kultur och religion roll för dessa personers möjligheter att leva fritt. Det spelar roll när det gäller att mänskliga rättigheter ska kunna stärkas och så vidare.