Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, att regeringens skrivelse om arbetet i Internationella valutafonden ska läggas till handlingarna, och avslag på motionerna.

Efter åtta år av socialdemokratiskt styre, där Sveriges utveckling på punkt efter punkt har gått åt helt fel håll, där saker som tidigare har fungerat väl, såsom kärnkraften, har monterats ned och där saker som inte har fungerat på länge, såsom brottsbekämpningen, har eskalerat till dagens systemhotande nivå, har vi nu en regering som på område efter område gör stora omtag.

Vi gör detta i en svår tid med en orolig omvärld, ett skärpt säkerhetsläge med låg tillväxt, hög inflation och global oro. Det handlar inte om någon lätt uppgift eller några roliga åtaganden, vare sig för regeringen eller för Sverige, men det är en nödvändig uppgift.

Kärnan i att klara av dessa omtag är att få upp sysselsättningen och tillväxten. Där måste vi alltid värna den finansiella stabiliteten. Finansiell stabilitet kanske låter tråkigt men är helt nödvändigt och behövs för att kreditgivningen ska fungera. Lån till bostad och företag måste fungera för att investeringar ska bli av och för att innovationer ska komma ut på marknaden och bli tillgängliga för fler men också för att våra finansiella tjänster, som vi använder varje dag, ska fungera, så att vi kan betala mat och räkningar och spara till bostad, pension och buffert.

Att värna den finansiella stabiliteten är en hörnsten i vår ekonomiska politik som vi kanske inte alltid pratar så mycket om. Om stabiliteten går förlorad riskeras hundratusentals arbetstillfällen och år av ekonomisk utveckling. Grunden för stabilitet är hållbara offentliga finanser med tillräckliga skyddsvallar. Det behövs därutöver åtgärder som bygger på den aktuella riskbild som vi just nu har i Sverige.

Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Prisökningar och arbetslöshet riskerar att pressa våra hushåll och företag. Klimatförändringarna påverkar riskprofilen för investeringar och lån. Ny teknik förändrar våra konsumtionsmönster och hur vi använder våra finansiella tjänster. Samtidigt drabbas vårt land av systemhotande brottslighet som slår mot tilliten och mot tryggheten.

Politiken behöver bland annat motverka ohållbar kreditgivning. Snabba krediter, alltifrån sms-lån till kreditköp, har vuxit kraftigt de senaste åren. Ränteutgifterna för blankolån står i dag för omkring en femtedel av hushållens ränteutgifter. Om den ökningen fortsätter riskerar det att bli ett problem för stabiliteten. Det är inte heller rimligt att skattebetalarna är med och subventionerar den utvecklingen. Därför arbetar regeringen med ett förslag som innebär att ränteavdrag för blankolån tas bort.

På regeringens uppdrag ses även amorteringskraven över, i syfte att de ska bli mer ändamålsenliga. En utgångspunkt är att kunna hantera hushållens risker vid hög skuldsättning på ett mer ändamålsenligt sätt.

I morse träffade jag företagare som berättade förtvivlat om ett växande problem med utpressning som riktas mot dem och deras anställda som bor i utanförskapsområden nära gäng. De hotas med våld mot dem och deras familjer om de inte låter gängen stjäla i butikerna. De kriminellas framfart förstör för alla som vill göra rätt för sig, som vill arbeta och bidra.

Jag lyssnade till en annan företagare som berättade att hon under sju år gjort i snitt fem till tio polisanmälningar i veckan. En enda ynka har lett till åtal. De kriminellas framfart förstör även tilliten i vårt samhälle och tillväxten. Den tiden kunde hon ha lagt på annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Det här ställer krav på politiska åtgärder. Dem vidtar regeringen nu. Våra åtgärder behöver vara mer organiserade, mer strategiska och mer kraftfulla. Våra myndigheter och vår ekonomiska politik behöver arbeta tillsammans med rättspolitiken för att strypa gängens inkomstkällor. Bara den kriminella ekonomin omsätter runt 150 miljarder kronor per år. Bedrägerier ger i dag en större brottsvinst för de kriminella gängen än hela narkotikahandeln.

För att pressa tillbaka de här problemen behöver åtgärderna bli fler och arbetet intensifieras. Det gör regeringen nu med nya effektiva regler som möjliggör för samverkan i större utsträckning. Vi har också höjt kraven på valutaväxlare, för att motverka penningtvätt. Och vi arbetar med ytterligare åtgärder för att motverka bedrägerier.

Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens arbete har förstärkts och fått mer resurser och utökade befogenheter. Myndigheterna styrs så att de ska fokusera på den här typen av brott och verksamhet. Finansinspektionen och Spelinspektionen har fått i uppdrag att samverka för att blockera betalningsförmedling till och från olovliga spelverksamheter, motverka matchfixning och förhindra penningtvätt.

Det är inte en lätt uppgift som regeringen har påbörjat, men det är en nödvändig uppgift.

Herr talman! Innan 2022 har vi under många år haft en mycket expansiv penningpolitik med låga räntenivåer som lett till väldigt hög skuldsättning i hushåll och företag. När inflationen och räntorna de senaste två åren stigit snabbt och kraftigt har det i vårt räntekänsliga land utsatt många hushåll och företag för kraftiga ekonomiska påfrestningar och finansmarknaden för ökade risker. Vi kan dock konstatera att sedan finanskrisen 2008 och 2009 har det finansiella systemets motståndskraft mot störningar stärkts och krisberedskapen förbättrats. Finansinspektionen har fått mer resurser för att sköta sitt tillsynsarbete. De svenska bankerna är motståndskraftiga med goda kapitalnivåer och likviditetsbuffertar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Herr talman! Många hushåll har drabbats hårt av de höga räntorna i kombination med amorteringskraven. Regeringen gav därför Finansinspektionen i uppdrag att kartlägga hur undantagen från amorteringskraven fungerat. Dessa undantag är viktiga ventiler för de bolånekunder som drabbas allra hårdast. Utvärderingen visade att bankerna i huvudsak hanterat undantagen på ett bra sätt. På samma sätt som vi kristdemokrater varit pådrivande för att förlänga och förstärka det tillfälliga bostadsbidraget för de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna är denna ventil viktig i detta ekonomiska läge. Vi kristdemokrater tycker att det är bra att undantagen fungerat väl men anser att de nuvarande amorteringskraven är för stränga och gör tröskeln till det ägda boendet för hög för många hushåll.

Vi vill lätta på det förstärkta amorteringskravet som infördes 2018 men är samtidigt måna om att hitta en balans mellan människors behov av boende och den finansiella stabiliteten. Vi välkomnar därför den översyn som görs för att analysera och utvärdera hur amorteringskravet och de andra låntagarbaserade makrotillsynsåtgärderna har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver.

Herr talman! De låga räntenivåerna har också drivit på en ökad kreditgivning vilket lett till att många personer i dag drabbats av överskuldsättning, som skapar problem för både individ och samhälle. För Kristdemokraterna är den enskilda individen viktig. Därför tror vi att åtgärder på makronivå måste kombineras med åtgärder på individ- och mikronivå.

De största problemen med överskuldsättning finns inte på bolånesidan, utan dessa hittar vi bland blankolånen, som haft en explosionsartad ökning de sista åren. Risken att en ny kredit lämnas till indrivning inom fem månader är 50 gånger större för en konsumtionskredit jämfört med storbankernas traditionella bolån. Därför ser Kristdemokraterna positivt på flera av de förslag som lämnas i utredningen Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.

Utredarna föreslår bland annat ett tak för kreditkostnader och ett räntetak samt en skärpt kreditprövning. Vidare föreslås att näringsidkare alltid ska vara skyldiga att göra en kreditprövning. Man föreslår även skärpt reglering av spel på kredit, vilket Kristdemokraterna ser mycket positivt på.

Regeringen har remitterat ett förslag om avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån utan trygga säkerheter i syfte att dämpa blankolånen. Dessa förslag är en del av åtgärderna som regeringen presenterade i januari.

Herr talman! Ett fungerande finansiellt system är en viktig del av ett motståndskraftigt civilt försvar. Det kan också stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar i fredstid. Enligt den nya riksbankslagen har Riksbanken ett ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar såväl i krissituationer som inträffar under fredstid som i situationer där höjd beredskap råder. Bland annat ska Riksbanken bidra till att det finns tillgång till kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige.

Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Slutligen vill jag fokusera på ett annat viktigt område, nämligen bankbedrägerier. Bedrägerivågen där kriminella nätverk ger sig på samhällets mest utsatta måste tas på mycket större allvar. Situationen är alarmerande med allt fler rapporter om ett cyniskt och systematiskt utnyttjande av människors sårbarhet och ensamhet. Offren är i många fall äldre personer, som ibland blir av med hela sina livsbesparingar.

En fråga som blivit alltmer relevant handlar om bankernas ansvar vid bedrägerier. I dag har vi en hög grad av digitalisering inom banksektorn. Allt fler ärenden görs digitalt av kunderna själva. Digitaliseringen är bra, men tyvärr har säkerheten inte hängt med i utvecklingen. Vi kan se att det uppstått en obalans mellan kund och bank. Mycket ansvar har förskjutits till kunden, som nu står för risken. Vi kristdemokrater menar att bankerna behöver ta större ansvar för att förebygga denna brottslighet. Därför vill vi utreda frågan om att skärpa bankernas ekonomiska ansvar vid bedrägerier för att de ska skapa säkrare betalsystem.

Att motverka organiserad brottslighet är en av Kristdemokraternas och regeringens mest prioriterade frågor. Att bekämpa bankbedrägerier som göder kriminella gäng och drabbar de mest utsatta och sårbara människorna i samhället är en viktig del i detta arbete.

(forts. § 19)