Crister Carlsson (M) svarade Anders Karlsson i en replik om Inkomstskatt i debatten ”Protokoll 2025/26:97 Onsdagen den 25 mars” den 25 mars 2026.
Anders KarlssonC· i en replikFrågan var om ledamoten inte ser förstärkningar av utjämningssystemet som ett sätt att få en mer jämlik välfärd i hela landet. Det kan faktiskt vara så att även en kommun med lågt skattetryck slösar med sina pengar, som…Fru talman! Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag i betänkande 13 Inkomstskatt och avslag på motionerna.
Sverige befann sig 2022 i en djup lågkonjunktur driven av höga räntor och kraftiga prisökningar som pressade hushållens köpkraft. I en lågkonjunktur faller skatteintäkterna automatiskt, och transfereringarna ökar. Det är grundläggande ekonomi och ingen politisk skandal som vissa vill göra gällande ibland. Den oansvariga nedläggningen av kärnkraften har också drivit upp priserna, vilket Tidöpartierna nu försöker ändra på.
Moderaterna har förstärkt jobbskatteavdraget med fokus på låg- och medelinkomsttagare i tre budgetar i rad. Budgetarna har sammanlagt procentuellt sett gett mest till dem som tjänar minst. Vi har extremt starka statsfinanser. Med reformerna i budgeten för 2026 får en vanlig familj med två barn runt 5 000 kronor mer i plånboken varje månad.
Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov; det är precis den politik vi nu bedriver. Vi sänker inkomstskatterna för hårt arbetande människor och kombinerar det med hårdare krav på dem som går på bidrag. Det är en riktig och rättvis politik. Det ska löna sig att arbeta och inte gå på bidrag. Svenskt Näringsliv har även gett oss stöd för att det leder till fler arbetade timmar och driver tillväxt.
Vad är alternativet? Jo, höjd skatt på arbete, återinförd arvs- och gåvoskatt, statlig fastighetsskatt på miljontals familjers bostäder och höjd skatt på kapitalinkomster. Är det det vi kommer att få se om olyckan är framme och Socialdemokraterna bildar regering med Vänstern, Miljöpartiet och Centerpartiet? Den typen av skattechock skapar inte fler jobb – den förstör.
Alltför höga skatter och en överreglerad ekonomi har historiskt hämmat tillväxt och jobbskapande och ibland drivit ekonomin i kris. Socialdemokraterna har inte bara Vänstern och Miljöpartiet att tampas med utan också sin egen intresseförening Reformisterna, som vill driva Socialdemokraterna vänsterut. Hur kommer den socialdemokratiska politiken att se ut om de vinner valet? Det tycker jag att svenska folket borde få veta före valet.
Klyftorna minskar inte av att man beskattar bort framgång. De minskar av att fler kommer i arbete. Det finns många människor i Sverige som inte är självförsörjande. Det är det verkliga problemet. Sysselsättningen har dock ökat. Moderaternas svar är att göra det mer lönsamt att arbeta och att bryta bidragsberoendet, inte att höja skatterna för dem som redan sliter och bidrar. Välfärden finansieras bäst av en växande ekonomi med fler i arbete. Den ekonomiska politiken ska skötas med respekt för skattebetalarnas pengar och det finanspolitiska ramverket.
Fru talman! Utbildning måste löna sig. De som pluggar vidare, kämpar och kanske går upp till sex år på universitet eller högskola får många gånger en studieskuld på hundratusentals kronor plus missad arbetsinkomst. Tanken är väl att det ska kompenseras av höga löner, men enligt OECD lönar det sig inte i samma utsträckning i Sverige som i andra länder.
Så fort lönen går över drygt 50 000 kronor per månad inträder den statliga inkomstskatten. Från och med den punkten kommer varje löneökning, varje bonus och varje extra timme att beskattas med mer än hälften. En sjuksköterska eller läkare som jobbar mycket, tar många övertidspass och kommer över brytgränsen borde väl åtminstone få behålla hälften av sin lön, liksom den som ställer upp och åker från sin familj och tar ett extrapass på julafton för att det fattas folk eller åker till jobbet en ljummen fredagskväll när det luktar grillat i kvarteret? Är det verkligen rätt att höja skatterna för vårdpersonal som ställer upp och tar ett extrapass för samhällets bästa? Här har Socialdemokraterna varit motståndare till att höja brytgränsen.
Frågan om skatt för de allra rikaste tas med jämna mellanrum upp av vänstersidan. Dansk Industri har med hjälp av en ny studie från Princeton University uppskattat effekterna av det förslag de har om en halv procents skatt på förmögenheter över 25 miljoner kronor, vilket var danskarnas förslag. Analysen visar att skatten skulle sänka dansk bnp med en halv procent, vilket motsvarar 16 miljarder svenska kronor. Hela 850 000 jobb i familjeägda företag vore i farozonen.
Anledningen till att de flesta länder har avskaffat sådana skatter – Danmark 1997 och Sverige 2007 – är att de skadar hela ekonomin och att företagare och investeringskapital riskerar att fly landet.
Studien stödde sig på uppgifter från införandet av fastighetsskatt i Norge.
Regeringen vill försvåra för kommuner och regioner att höja skatten. En utredare har lagt fram ett konkret förslag om en skattebroms. En regering måste kunna få genomslag för sin skattepolitik. Om politiker på riksplanet beslutar att sänka inkomstskatten ska det inte ätas upp av att lokala politiker passar på att höja sin skatt.
Det skiljer 6,72 procentenheter mellan den kommun som har högst skatt i Sverige och den som har lägst. Den enorma skillnaden beror på politik, inte på dessa kommuners och regioners förutsättningar. Det finns ett utjämningssystem som ska kompensera för skillnader mellan kommuner beträffande invånarnas inkomstnivåer, åldersstruktur, geografi och så vidare. Alla kommuner ska så att säga ha samma chans.
När skattesatsen är hög kan det mycket väl bero på att lokalpolitiker inte har orkat sköta sin kommun eller region på bästa sätt utan i stället valt den enkla vägen att höja skatten.
Min region Dalarna har höjt skatten med 35 öre. Per år blir det en kvarts miljard kronor, och på två år har dalfolket betalat ungefär en halv miljard kronor. Med allt rensat har man gått 700 miljoner plus, men vad har dalfolket fått för det? Socialdemokraternas skattehöjning där har varit dålig för Dalarna – precis som Leksands uttåg ur SHL i går.
Får människor lite lägre skatt kan de lyxa till det med ett restaurangbesök, tapetsera om eller vad de nu prioriterar. Den privata konsumtionen är en central drivkraft och utgör 50 procent av Sveriges samlade bruttonationalprodukt. Lägre inkomstskatt är alltså en bra drivkraft för konsumtion. De allra flesta vet att höjd skatt drabbar dem med minst marginaler mest. Ofta gäller det fattigpensionärer och inte dem med redan höga löner.
Den 1 april sänks matmomsen för att människor med mindre marginaler ska få lite mer utrymme i plånboken. Att arbetsgivaravgiften sänks för unga är därtill ett sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig en försörjning.
Tidöpartierna har verkligen gjort skillnad. Bland mycket annat har inflationen sjunkit, räntan sjunkit, tillväxten ökat och skjutningarna minskat. Tyvärr har dock tragiska händelser skett de senaste dagarna.
Vad är alternativet på den vänstra sidan? Miljöpartiet tänker inte sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Centern ska inte ha Vänstern i en regering, men Vänstern ska in i en regering. Som jag ser det har man blandat ihop flera pussel och försöker nu få ihop bitarna till ett pussel, vilket är omöjligt.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten Carlsson talade mycket om vikten av att jobba, och det är något som vi socialdemokrater håller med om. Den som kan jobba ska också jobba. Däremot har vi en verklighet att förhålla oss till.
Sverige har de senaste åren presterat sämre än övriga Europa. Stora svenska företag har lagt varsel och sagt upp personal. Konkurserna är även fortsättningsvis på rekordnivåer. Sedan regeringen tillträdde har nästan 30 000 företag gått i konkurs.
Man har misslyckats med arbetslösheten. När arbetslösheten har minskat i Europa har den fortsatt att öka i Sverige. Under det senaste året har Sverige haft en arbetslöshet som är den tredje högsta i EU. Över en halv miljon människor är arbetslösa. Fler personer saknar jobb i dag än under pandemin. Vi ser även att arbetslösheten ändrar form och äter sig in i nya grupper. Allt fler unga människor börjar sitt yrkesliv i arbetslöshet.
Det här är inte bara statistik. Bakom siffran cirka 9 procents arbetslöshet finns en halv miljon människoöden. Det handlar om personer som inte har råd att betala räkningar, föräldrar som inte har råd att låta sina barn idrotta och vanligt folk som inte har råd att hämta ut sina mediciner.
Man kan tro att regeringen inte förstår hur hårt arbetslösheten slår, framför allt för människor som vill göra rätt för sig, vill ha ett jobb att gå till och vill känna tryggheten av en egen inkomst. Jag vill därför fråga ledamoten: Anser inte ledamoten att detta är ett problem?
Fru talman! Enligt SCB går barnfattigdomen ned. Andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard minskar. Regeringens ekonomiska politik över mandatperioden gynnar dem med lägst inkomster procentuellt sett mest.
Gini-koefficienten, det vill säga det vanligaste sättet att mäta ekonomisk ojämlikhet i form av inkomstspridning, beräknas minska över mandatperioden. Sverige har alltså blivit mer jämlikt sedan vi tog över.
Vi har även stärkt jämställdheten. Kvinnors inkomster beräknas i genomsnitt öka procentuellt något mer än mäns över mandatperioden.
Alla inkomstgrupper bedöms alltså ha fått stärkt köpkraft. Inkomsterna räcker till mer i slutet av mandatperioden än vad de gjorde i början av mandatperioden.
(Applåder)
Fru talman! Vi kan se att klyftorna har ökat i Sverige sedan början av 2000-talet. Det totala välståndet har stigit, men inkomstökningen har varit ojämnt fördelad. Det här borde vi göra något åt.
Mellan 2003 och 2022 har de 10 procent med högst ekonomisk standard haft en dubbelt så bra ekonomisk utveckling som den övriga befolkningen. Den översta decilen har dubblerat sin ekonomiska standard, medan den övriga befolkningen har sett den öka med mellan 35 och 50 procent.
I det här sammanhanget försvarar ledamoten Crister Carlsson att man har tagit bort avtrappningen i jobbskatteavdraget. Man har alltså velat ha en skattesänkning exklusivt riktad till dem som tjänar allra mest pengar.
I gårdagens Dagens Nyheter kunde man återigen läsa om rapporter från Rädda Barnen, Röda Korset och Majblomman. Föräldrar vittnar där om att de inte har råd att köpa näringsrik mat till sina barn. De har inte råd att betala medlemsavgiften till barnens idrottande.
Vi socialdemokrater anser att det här är ett problem och tycker därför att den orättvisa avtrappningen av jobbskatteavdraget inte borde vara kvar. Vi vill ta bort den, och vi vill även se en översyn av hela skattesystemet.
Jag kan inte riktigt förstå hur ledamoten inte kan se att det här är ett problem. Jag vill därför ge honom en chans att återigen förklara hur det kan vara rätt att de som tjänar allra mest ska få det ännu bättre samtidigt som en stor del av Sveriges befolkning bara fått det sämre under hans partis regeringstid.
Fru talman! Vilka är de som tjänar allra mest? Är det de som har gått många år på universitet och tagit stora studieskulder? Som jag sa i mitt anförande kan det handla om läkare som har gått fem sex år på universitet och därigenom fått en arbetsinkomstförlust. Är de inte värda att få tjäna lite extra? Och är inte de som startar företag också värda att kunna tjäna lite pengar på de arbetsinsatser de gör?
Om man jämför med när de rödgröna styrde Sverige är det ganska slående. Ojämlikheterna ökade från 2014 för att nå en ny toppnivå under 2021. Ojämlikheterna ökade alltså när Socialdemokraterna styrde Sverige. Det är ytterligare en negativ trend som vi har vänt under den här mandatperioden.
(Applåder)
Fru talman! Jag blev lite paff, måste jag säga, när Crister Carlsson sa att kommuner som har hög skatt missköter sin ekonomi. För ett par år sedan kom en enig utredning fram till att man behövde ändra utjämningssystemet. Men Crister Carlsson säger alltså här att det inte behövs. Jag har hört andra moderater säga att det pågår en beredning i Regeringskansliet gällande ett nytt utjämningssystem, men ska jag tolka Crister Carlssons inlägg som att det inte kommer att komma ett förslag om ett nytt utjämningssystem för att kommuner med hög skatt är kommuner som missköter sin ekonomi?
Det skiljer ungefär 7 kronor i skatt mellan de kommuner som har högst skatt och de som har lägst skatt. Den som har lägst skatt är en Stockholmskommun, och den som har högst skatt är Dorotea. I Dorotea bor det knappt 2 300 personer. Här måste man hålla igång skolor med tio elever, för det är tio mil till nästa skola. Behöver man göra det i de tätbefolkade Stockholmsorterna? Det kostar att vara en liten kommun som också är en glesbefolkad kommun.
Jag skulle vilja att Crister Carlsson förklarar för sina partikamrater i Norrland hur de ska klara ekonomin när Moderaterna och Crister Carlsson anser att det är dåligt skött ekonomi som gör att det är svårt att få ekonomin att gå ihop i Norrlands inland.
Fru talman! Jag märker att ledamoten Waldau medvetet missförstår det jag sa här i talarstolen. Jag sa att det kan vara så. Och jag säger inte att det är så överallt. Det kan vara så. Och jag vet inte, ledamoten Waldau, om alla kommuner sköter sina ekonomier exemplariskt och gör exakt allting effektivt. Är det så?
Jag sa att det kan vara så.
Fru talman! Tack, ledamoten, för icke-svaret! Jag har fortfarande inte fått svar på vad regeringen avser att göra med Utjämningskommitténs förslag. Tycker Moderaterna att man inte ska ändra utjämningssystemet?
Jag tänker berätta lite mer om Dorotea. Dorotea är till ytan lika stort som Blekinge och nästan lika stort som halva Stockholms län. I Dorotea bor det, som jag sa, knappt 2 300 personer och i Stockholms län över 2,4 miljoner. För att Dorotea och andra små glesbygdskommuner ska klara sig behöver vi ett utjämningssystem som utjämnar mer.
Skälet till att kommuner och regioner höjer skatten är inte att regeringen ger det utrymmet genom att sänka skatten, utan det beror på att högerregeringen när den sänkt skatten inte har några pengar kvar till statsbidragen till kommuner och regioner. Alltså höjer man skatten i kommuner och regioner för att kunna bekosta det som man inte längre klarar, på grund av inflation och liknande, när den här regeringen väljer att inte öka statsbidragen. Det hänger ihop.
Ge kommunerna och regionerna ett statsbidrag som gör att de kan ha en bra verksamhet i stället för att hålla på och sänka skatter och, framför allt, i stället för att införa en stopplag som straffar kommuner som måste höja skatten och belönar kommuner som har ett ekonomiskt utrymme att sänka skatten. Vi behöver ett nytt utjämningssystem.
Jag ber om ursäkt, fru talman, för att vi diskuterar detta här när det egentligen ligger på finansutskottet.
Fru talman! Jag har inte hundra procent koll på utjämningssystemet. Men det ska ju fördela utifrån de behov som finns i kommunerna.
Jag vill påpeka att jag sa att det kan vara så att man ibland lite lättvindigt höjer skatten. Sedan finns det också många kommuner med väldigt stora utmaningar – det ska vi hålla i minnet.
Vad gäller utjämningssystemet har allting sin process. Det kan mycket väl behöva ses över, absolut. Men det är en annan fråga än den som vi diskuterar i dag.
(Applåder)
Fru talman! Tack, ledamoten Crister Carlsson, för ditt anförande!
Jag häpnade lite över hur ledamoten beskrev skatteutjämningssystemet. Även om ledamoten nämnde att han menade att det kan vara så var ledamoten övertydlig med hur det kan uppfattas att kommuner som inte klarar sin ekonomi slösar med skattemedel. Precis som har beskrivits här är det stora skillnader i landet. I norra Sverige är skatten väsentligt högre än i södra Sverige, med undantag för höglandet och några andra delar.
Menar ledamoten att nuvarande skattesystem är tillräckligt för att få ett mer jämlikt samhälle genom just skatten? Jag anser att vi måste förstärka detta för att få ett bättre fungerande system.
Tittar man på de kommuner som har höga skatter ser man att de inte har bäst välfärd. Där görs många gånger prioriteringar. En del kommuner får ta bort exempelvis cykelvägar och annat som anses vara självklarheter för att klara av välfärdens kärna, som skola och omsorg.
Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan. Men jag får lov att upprepa det jag tidigare sa i min replik till en annan ledamot: Det kan finnas kommuner som lite lättvindigt höjer sina skatter. Men det finns absolut också kommuner som har stora utmaningar. Norrlandskommuner är exempel på detta.
Jag uppfattade alltså inte riktigt frågan utan får kanske be om lite förtydliganden.
Fru talman! Frågan var om ledamoten inte ser förstärkningar av utjämningssystemet som ett sätt att få en mer jämlik välfärd i hela landet. Det kan faktiskt vara så att även en kommun med lågt skattetryck slösar med sina pengar, som ledamoten uttrycker det. Det behöver inte vara den som har ett högt skattetryck.
En annan sak som ledamoten lyfte i sitt anförande är skatten på arbete. Centerpartiet anser att vi bör gå ännu längre när det gäller att sänka skatten på arbete, för den är skadlig i ett välfärdssamhälle.
Samtidigt måste man få in finansiering. Ledamoten var negativ till en breddning av skattebasen, men på något sätt måste vi ändå få ihop detta. Om vi är överens om att vi vill få ned skattetrycket på arbete måste pengarna in någonstans. Jag undrar alltså också vilken väg Moderaterna vill gå.
Fru talman! Vi är inte emot skattesänkningar där de behövs. Skadliga skatter ska naturligtvis bort.
Jag funderar ändå lite över Centerpartiet här. Nu blir det en retorisk fråga, men hur ska Centerpartiet få igenom sin politik när man står tvärtemot vad Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och även Miljöpartiet står för?
Jag välkomnar Centerpartiet i ett Tidösamarbete framöver för att vi ska kunna jobba med att sänka våra skatter och ta bort skadliga skatter.
(Applåder)
