Ann-Sofie Alm

Herr talman! Jag minns särskilt en morgon i Kiev. Solen sken, och människor hälsade med leenden på gatan fast ingen riktigt hade kunnat sova genom ytterligare en helvetesnatt med ryska missiler och drönare i hundratal och åter hundratal.

Kastanjeträden, som stod i full blom med både vita och rosa blommor, kantade gatorna, och allt såg idylliskt ut. Men när bilen stannade befann jag mig framför ett hus. Fasaden var helt bortsliten så att huset såg ut som ett dockhus. Men i min barndom var inte dockhusets våningar fyllda av splitter, och entrén var inte full av blodfläckar. På fjärde våningen kunde jag se rakt in i ett kylskåp. Dörren hängde lite snett, men allt såg ut som om någon i familjen som bott där precis skulle sträcka in handen och plocka fram frukosten.

Räddningspersonalen berättade om en kvinna som de lyckats rädda ur rasmassornas undre skikt. Hon ville inte bli räddad, för hennes barn fanns inte längre. De var kvar där inne.

Herr talman! Vissa morgnar glömmer man inte, för det finns stunder i historien då rättsordningen sätts på prov och då det inte handlar om principer i teorin utan om huruvida de faktiskt håller när de utmanas.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är en sådan prövning. Det är ett angrepp. Det är en våldtäkt på folkrätten. Det är ett angrepp på den europeiska säkerhetsordningen, och det började inte av en slump. Det började med beslut – beslut fattade av en politisk och militär ledning som valde aggression framför diplomati, våld framför rätt och erövring framför fred. Det är därför begreppet aggressionsbrott är helt centralt. Det pekar ut det yttersta ansvaret hos dem som faktiskt fattade besluten.

Herr talman! Under 1900-talet lärde sig världen en dyrköpt läxa. Efter de största katastroferna i Europas historia etablerades en princip: att den som startar ett anfallskrig ska hållas personligt ansvarig inför internationell rätt.

Det är den här principen som nu åter sätts på prov, för om den urholkas urholkas också den ordning som skyddar små stater från stora. Därför är den särskilda tribunalen inte symbolisk. Den är en nödvändighet därför att en hållbar fred måste bygga på rättvisa genom ansvarsutkrävande.

Herr talman! Sverige har under hela den här perioden varit tydligt. Vi står bakom Ukraina, vi står bakom folkrätten och vi står bakom principen att ansvar ska utkrävas. Jag är otroligt stolt över den enighet som vi har här i riksdagen. Den är unik, och den är oerhört värdefull.

Men jag vill också understryka det målmedvetna arbete som regeringen har bedrivit. Under utrikesminister Maria Malmer Stenergards ledning har Sverige konsekvent prioriterat stödet till Ukraina. Det arbetet är inte bara en utrikespolitisk linje. Det är en moralisk plikt och en säkerhetspolitisk nödvändighet, för när Ryssland försöker ändra Europas gränser med militärt våld hotas inte bara Ukraina. Då hotas hela den europeiska säkerhetsordningen, som gett vår kontinent fred och stabilitet i generationer.

Herr talman! Den tribunal vi nu ansluter oss till är därför ett avgörande steg. Den slår fast att aggressionsbrottet inte är abstrakt, att det har förövare, och att det kommer att utkrävas ansvar.

Sedan Ryssland tog de första stegen in på ukrainsk mark har krigsbrotten dokumenterats av civila organisationer, av journalister, av människor med kroppskameror och mobiler, av myndigheter och av volontärer. Allt som de har dokumenterat är hjärtskärande, men det är också väldigt bra att det är gjort därför att Ryssland kommer att få stå till svars för vartenda ett av de här brotten.

Men, herr talman, det kommer inte att ge barndomen tillbaka till de över 20 000 barn som olagligt deporterats och tvångsförflyttats från sina ukrainska familjer. Jag hoppas och tror att de här brotten kommer att ägnas extra mycket tid och kraft, för att föra bort barn från deras familjer i syfte att utplåna ett folk och dess kultur för att sedan låta dem vända sig mot sina rötter och återvända för att kriga mot sina familjer är nog det mest vidriga och ondskefulla man kan tänka sig.

Tribunalen kommer heller inte att ge livet tillbaka till de pappor och mammor, söner och döttrar som inte längre finns i livet.

Det kommer heller inte att läka de livslånga skadorna, skador som kräver livslångt användande av blöjor, som många lider av efter de systematiska våldtäkter som de utsatts för under ockupation och krigsfångenskap.

Herr talman! Det kommer inte att ge kvinnan som blev räddad ur rasmassorna den där morgonen i Kiev hennes döttrar tillbaka. Men det kommer att utkrävas ansvar för dem som är skyldiga.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde John E Weinerhall (M).

Herr talman! Det här ärendet rör Sveriges anslutning till en internationell mekanism för att hantera skadorna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, genom den internationella skadeståndskommissionen för Ukraina.

Det är ett arbete som i sin kärna handlar om rättsstatens långsiktiga funktion i en tid av krig och förstörelse. När internationell rätt kränks i den här omfattningen måste svaret inte enbart vara politiskt utan också institutionellt och rättsligt hållbart över tid.

Herr talman! Det vi behandlar i dag är ett steg i en större struktur där skador först dokumenteras, anspråk prövas och grunden läggs för framtida ersättningar till de offer som det här handlar om. Det är en ordning som syftar till att säkerställa att rättsliga principer inte enbart formuleras utan också kan genomdrivas, för vad större är: Ansvarsutkrävandet är en viktig del i en hållbar och rättvis fred.

Sverige har konsekvent ställt sig bakom arbetet för att stärka Ukrainas rätt till kompensation och återuppbyggnad. Det är en linje som vilar på folkrättens grundläggande principer: att den som orsakar skada också bär ansvar för den. Regeringen har sedan de ryska tillgångarna frystes arbetat hårt för att dessa ryska tillgångar ska komma att användas för att bygga upp Ukraina igen.

Herr talman! Det är oerhört viktigt att den här processen präglas av rättssäkerhet, tydliga mandat och internationell legitimitet. Endast då kan den bidra till en stabil och trovärdig ordning för framtiden. Sverige ska fortsätta att vara en konstruktiv part i detta arbete, tillsammans med våra europeiska och internationella partner.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Hur ersätter man ett liv? Hur ersätter man ett barn vars skratt man aldrig mer får höra? Hur ersätter man en pappa? Dessa liv är ovärderliga. Hur ersätter man förlorade barndomsår? Hur ersätter man lidandet hos varenda ukrainsk familj vars barn har blivit olagligt deporterat och bortfört av Ryssland?

Jag kan inte svara på det, herr talman, men den här skadeståndskommissionen är nog det närmaste vi under civiliserade former kan komma något slags rättvisa.

Herr talman! När det gäller den här situationen är åtminstone principen enkel. Den som orsakar förstörelse ska också bära ansvar för den. Den som river ned ska bygga upp. Och den som inleder ett anfallskrig ska inte kunna lämna kostnaden till någon annan. Den som urskillningslöst våldtar, mördar och bombar civila och oskyldiga människor ska ställas inför rätta och betala för sina brott.

Herr talman! Därför är den här internationella skadeståndskommissionen ett väldigt viktigt verktyg. Den gör det möjligt att samla anspråken och lägga grunden för den framtida ersättningen. Framför allt slår den fast den viktiga principen att aggression har ett pris.

Herr talman! Jag vill uttrycka min respekt för det ukrainska folket, för den uthållighet som jag och vi har mött vid varje besök, för den styrka som bärs av människor som har förlorat så mycket men ändå vägrar ge upp och för den värdighet som genomsyrar deras kamp för frihet. Det är en motståndskraft som förpliktar omvärlden att inte vända bort blicken.

Herr talman! Sverige har sedan första dagen stått tydligt på Ukrainas sida, för att det har varit rätt och nödvändigt. Under utrikesminister Maria Malmer Stenergards ledning har Sverige konsekvent arbetat för att stärka Ukrainas sak och för att säkerställa att Ryssland inte kan dra sig undan sitt ansvar.

Det är viktigt. Det handlar nämligen inte bara om Ukraina utan om hela Europas säkerhet. När ett land försöker förändra gränser med våld hotas hela den ordning som har gjort vår kontinent fredlig. Vi har en plikt och en skyldighet att stödja Ukraina i kriget och öka pressen på Ryssland. Men vi ska också vara delaktiga i att säkerställa att den som orsakar förstörelsen ska bidra till att reparera den.

Därför är budskapet kort och koncist, herr talman. Ryssland ska ut ur Ukraina, och Ryssland ska få betala för de brott de begått.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Den världsordning som har byggt på samarbete, öppenhet och respekt för internationell rätt utmanas både från öst och från väst. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är det tydligaste och brutalaste exemplet. Men världsordningen utmanas också på ett uppkäftigt sätt från väst, där USA verkar fortsätta att minska sitt engagemang för europeisk säkerhet. Kriget i Ukraina är existentiellt för oss, men det är det inte för USA.

Svaret på hoten från både öst och väst är varje gång ett enat och starkt Europa. För varje centimeter som fronten pressas västerut i Ukraina flyttas fronten en centimeter närmare våra egna hem. Hur detta krig slutar kommer att förändra vår kontinent för generationer framåt. Låt oss vara klarsynta: Dröjsmål är farligt. Varje tvekan, varje försening och varje försök att normalisera aggressionen riskerar att ge Ryssland andrum för att stärka sina arsenaler.

Fredsförhandlingarna gav ett eldupphör mot energikällor i Ukraina. När kylan sedan slog till samtidigt som vapenvilan var över fullkomligen öste Ryssland missiler och drönare mot civilbefolkningen. Det här är omänskligt, vidrigt och oacceptabelt, och för detta ska Ryssland få betala. Någon gång i framtiden kommer vi att se tillbaka och fråga oss varför västvärlden tolererade förhalning och tomma hot så länge. Den insikten måste vägleda oss nu.

Hittills har Putin misslyckats med allt som Ryssland företagit sig. Putin ville kallblodigt mörda president Zelenskyj och hans regering och ta över Ukraina på tre dagar. På tisdag går kriget in på det femte året – totalt är det tolv. Ukraina står fortfarande stolt och starkt. Det är ett stort misslyckande för Putin.

Putin ville splittra väst med kriget. Men Europa har aldrig stått mer enat. Den här riksdagen har aldrig varit mer enad i stödet till Ukraina. Och Ukraina är på väg in i EU. Det här är ett gigantiskt politiskt misstag för Putin.

Putin ville också försvaga Nato. Men Nato blev större och starkare, med Finland och Sverige som medlemmar. Sverige är nu tryggare, och vår försvarsmakt är större, starkare och farligare. Det här är ett enormt politiskt misslyckande för Putin.

Rysslands mål är inte bara territorium. Målet är politisk underkastelse, inte bara för Ukraina utan även för Washington och för Nato. Därför måste svaret vara det motsatta: mer stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland. Sanktionerna måste öka, sekundärsanktionerna verkställas och skuggflottans rörlighet stoppas.

Sveriges stöd till Ukraina uppgår nu till cirka 114 miljarder kronor. Det här är inte välgörenhet. Det är en moralisk plikt och en investering i vår egen säkerhet. Ukraina är i dag en säkerhetsproducent för Europa. De försvarar inte bara sin frihet. Vi ska hjälpa dem så länge det krävs, för deras säkerhet är vår.

Herr talman! Vi står starka därför att vi har valt att stå enade. Sveriges medlemskap i Nato gör vårt land säkrare tillsammans med 31 allierade. Vår försvarsmakt är starkare och farligare. Regeringens utrikespolitiska deklaration för 2026 är tydlig: Stödet till Ukraina är vår främsta uppgift, och vi ska stärka samarbetet inom säkerhet och handel.

Det här är prövningens tid, herr talman, men det är också en tid för ledarskap och hoppfullhet. Ryssland ska stoppas. Ukraina ska segra. Så – och enbart så – säkrar vi en hållbar fred i Europa.

(Applåder)

Den utrikespolitiska debatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill börja med att gratulera utrikesministern till att ha förlänats Furstinnan Olgas orden ur president Zelenskyjs hand. Det var ett stolt ögonblick för många av oss.

I skuggan av de så kallade fredssamtalen visar Ryssland med sina vidriga attacker på civila att landet inte vill ha fred. Rysslands attacker kommer inte att sluta i Ukraina; det blev oerhört tydligt för några dagar sedan när landet oprovocerat och avsiktligt skickade ungefär 20 drönare in i Polens luftrum, bara ett tiotal mil från Sveriges gräns.

Vilket tydligt budskap vill Sveriges utrikesminister ge Ryssland om landet ens överväger att fortsätta skicka drönare, och då kanske över svenskt territorium?

Herr talman! Vänsterpartiet vill förbjuda export till en specifik aktör men inte ta bort produkten från vår egen marknad. Det är inte logiskt. Det är inte rättssäkert. Och det är definitivt inte seriös politik.

Om vi skulle börja lagstifta utifrån vilka länder som vi för tillfället ogillar – det finns alltid majoriteter i den här kammaren – är inte det en farlig väg att gå? Detta frågar jag vänsterpartisten.

Det är en helt annan sak att riva upp en svensk rättstradition för att vinna applåder i en moraldebatt. Det är ungefär lika smart som att låta en Hamasfinansiär hyra en båt för populära miljöaktivister och köra den mot Gaza.

Vi kan stå upp för folkrätten, och vi ska stå upp för folkrätten. Men vi ska inte ge upp rättsstaten.

Herr talman! Jag har inte svårt att känna stor empati för civilbefolkningen i Gaza. De bilder som vi ser är inte särskilt trevliga. Det är hemskt. Men jag hör också Vänsterpartiet tala om att rödpunktsikten inte ska få hamna i Israel. Ni försöker alltså stoppa en storm med en gardinstång. Ni vill införa ett förbud mot civila produkter som används av tusentals laglydiga jägare här i Sverige med argumentet att de potentiellt kan missbrukas någon annanstans.

Det är klart att vi inte ska bidra till att de missbrukas. Men vad ledamoten föreslår är att vi ska klassa civila siktessystem som krigsmateriel, inte på grund av deras tekniska egenskaper utan för att ni ogillar mottagarlandet. Det är att göra symbolpolitik av lagtext, och det är att undergräva förtroendet för hela vår exportkontroll.

Vänsterpartiet vet mycket väl att sådana här beslut ska fattas av Inspektionen för strategiska produkter. De ska inte fattas under oordnade former i ett betänkande om en skrivelse om vad ISP har gjort under föregående år.

Vi har ett rättssäkert system som fungerar. Det är inte där problemet ligger. Men med detta sagt har jag all empati för vad som händer i Gaza.

Herr talman! När vi i dag debatterar strategisk exportkontroll, denna till synes tekniska fråga om regelverk, klassificeringar och tillståndsprövningar, gör vi det i en tid då världen brinner, då Europas säkerhet skakas i sina grundvalar, då ett suveränt demokratiskt land – Ukraina – för fjärde året i rad kämpar för sin frihet och sin rätt att existera mot ett Ryssland som försöker förändra den regelbaserade världsordningen och inte respekterar något liv, inte ens de egnas.

När det svenska utrikesutskottet våren 2023 besökte Ukraina upplevde vi det största flyganfallet som Kiev dittills hade upplevt. Vi och Kievborna överlevde attacken tack vare det luftvärn som sköt ned allt som de förhatliga ryssarna skickade mot Kiev den natten. Den stolthet som fullkomligt lyste ur de ukrainska soldaternas ögon när de visade filmer på hur de hade skjutit ned varenda missil, robot och drönare kommer jag aldrig att glömma.

Jag kommer inte heller att glömma den tacksamhet de visade de länder vars skänkta luftvärnssystem gjorde det möjligt. Inte heller glömmer jag den förtvivlan som stockade sig i halsen på mig vid tanken på vad som hade hänt om de misslyckats. Den känslan och den vreden återkommer vid varje nyhetsrapportering om Ukraina.

Vi visste utan tvekan vad vår uppgift var när vi kom hem: Ryssland ska ut ur Ukraina. Ukraina ska få den hjälp de behöver så länge det krävs. Svensk försvarsförmåga ska bli både stark och farlig.

Sedan dess har det heroiska folket i Ukraina visat upp en exceptionell motståndskraft, och både riksdag och regering i Sverige har varit ett solidariskt föredöme. Med hjälp av svensk försvarsindustri och en svensk försvarsmakt som vet vad som krävs har vi kunnat vara en del av Ukrainas motståndskraft.

Regeringen har efter riksdagens godkännande beslutat att lämna betydande militärt stöd till Ukraina. Det mesta av det här stödet har krävt ISP:s tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Sammantaget beviljade ISP 52 utförseltillstånd under 2024 rörande statliga donationer av krigsmateriel från Sverige till Ukraina. Därutöver beviljades 30 utförseltillstånd som rör direktförsäljning från svensk försvarsindustri av krigsmateriel till Ukraina. Vid 19 tillfällen under året har dessutom andra länder som innehar svensktillverkad krigsmateriel fått rätt att donera dessa materiel till Ukraina.

Det vi ger till Ukraina har inga röda linjer, som en del andra länder har. Det står Ukraina fritt att använda dessa som de vill, med största möjliga verkan i målet. I övrigt är Sveriges exportkontroll en av de striktaste i världen. Det härrör från kalla kriget, när Sverige var alliansfritt och inte skulle göra sig beroende av någon annan stat för vårt försvar. Vi var tvungna att bygga vår egen försvarsindustri stark – och som det har byggts! I dag kan vi stoltsera med en icke-statlig försvarsindustri som producerar bland den vassaste, smartaste och farligaste försvarsmateriel som världen skådat i alla domäner.

Svenska vapen är en garant för fred i Sverige. Därför är det en stark uppmaning till svenska banker, kreditinstitut och fonder, speciellt de som handhar svenska skattepengar, att investera i svensk försvarsindustri för en hållbar fred och en regelbaserad ordning.

Ryssland kommer nämligen inte att stanna i Ukraina. Det är här, i solidariteten med det ukrainska folket, som hjärtat i vår säkerhetspolitiska hållning måste finnas. Deras kamp är Europas, och det är i den andan som vi nu måste förstå varför en tydlig, ansvarstagande och förutsägbar exportkontrollpolitik är avgörande.

Herr talman! Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll visar tydligt att Sverige tar sitt ansvar både som militärt alliansland, som rättsstat och som leverantör av teknologi som måste användas med respekt, med eftertanke och i försvar av friheten. Moderaterna står bakom detta och anser att exportkontrollpolitiken måste bygga på både säkerhet och rättssäkerhet men också principfasthet.

Vår försvarsindustri, från de stora, internationella, välkända företagen till de mindre, innovativa och högteknologiska entreprenörerna är fortfarande en helt avgörande del av Sveriges säkerhet. De utvecklar inte bara vapensystem utan även idéer, teknologier och samarbeten som stärker vår motståndskraft. Deras kompetens är en resurs inte bara för Sverige utan för hela vår gemenskap inom Nato och EU. Det är också därför vi måste vara tydliga med att exportkontroll inte får bli ett verktyg för symbolpolitik. Exportkontrollen måste vara tekniskt grundad, folkrättsligt förankrad och säkerhetspolitiskt nykter.

Det finns de i den här debatten som vill se fler generella förbud, fler listor och fler politiska signaler. Men vår uppgift är inte att skicka signaler. Vår uppgift är att fatta beslut som håller för internationell granskning, som stärker vår trovärdighet och som i verkligheten bidrar till fred och säkerhet.

Herr talman! Vi måste också våga tala om det krig som inte syns i rubrikerna – kriget vars mål är att splittra oss, bryta banden mellan likasinnade demokratier, så misstro och skapa rädsla. Det kriget förs inte med blanka vapen eller missiler utan med lögner, desinformation, cyberattacker och finansiell utpressning. Vi ser till och med hur svenska riksdagspartiers höga företrädare använder sig av lögner för att misskreditera sina motståndare. Så bygger vi inte svensk säkerhet.

Här måste vi därför stå fasta. Vi måste vara som Ukraina – beslutsamma och motståndskraftiga.

Vi ska stå upp för en exportkontrollpolitik som inte gör avkall på våra principer men heller inte låter vår industri och våra partner lida för att vi är rädda för att fatta svåra beslut, för ibland är det svåraste beslutet att säga ja. Vi litar på vårt system. Vi litar på ISP, våra lagar och våra internationella förpliktelser.

Ukrainas kamp för överlevnad visar att vår frihet kräver motståndskraft. Sveriges exportkontroll är en del av den motståndskraften, och det ska den fortsätta att vara. Därför ställer sig Moderaterna bakom utskottets förslag i dess helhet. Jag yrkar bifall till det.

Fru talman! Min fråga går till Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Nyligen bistod Utrikesdepartementet med assisterade resor då ett tjugotal svenskar lämnade Gaza. Sammanlagt har cirka 600 svenskar lämnat Gaza sedan kriget bröt ut. För några dagar sedan kunde vi läsa om en familj som valde att inte lämna Gaza eftersom alla utom pappan stod med på evakueringslistan. Familjen valde därför att stanna kvar.

Jag förstår såklart att utrikesministern inte kan uttala sig om just det specifika fallet. Men kan ministern klargöra, i generella ordalag, hur regeringen arbetar med familjesituationer som den här?

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Utskottet föreslår att riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer samt högst 6 örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Herr talman! Vi står inför ett historiskt beslut som är både strategiskt och symboliskt och som förpliktar oss att ta ansvar - för vårt land, för vårt närområde och för den europeiska säkerhetsordningen.

Propositionen som regeringen lagt fram, Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025, är ett uttryck för viljan att vara en aktiv och pålitlig medlem i Nato och för vår övertygelse att Sverige gör Nato starkare och att Nato gör vårt närområde säkrare.

Jag vill här betona betydelsen av solidaritet och samarbete och visa på vikten av Sveriges aktiva roll i säkerhetsarbetet. Med det här beslutet visar vi tydligt att Sverige är en pålitlig och handlingskraftig partner. Vi står axel mot axel med våra allierade i en tid då säkerheten i vår region är hotad.

Sveriges bidrag till FLF Lettland är en konkret åtgärd för att bidra till ett starkare och säkrare Europa. Det stärker inte bara Lettlands försvarsförmåga utan även vår gemensamma säkerhet och inte minst det militära samarbetet i Östersjöregionen. Det är vårt ansvar som en del av den europeiska gemenskapen att agera både kraftfullt och resolut.

Herr talman! Det är allvarstider. Hotet mot vår gemensamma säkerhet har blivit alltmer påtagligt, och som medlem i Nato är det Sveriges plikt att bidra till den kollektiva säkerheten.

Vi gör detta i en tid då hotet från Ryssland är reellt. Efter Rysslands folkrättsvidriga och fullskaliga invasion av Ukraina har vi bevittnat vad som händer när internationell rätt åsidosätts och när länder lämnas sårbara.

Nu krävs handlingskraft och uthållighet och klarsyntheten att inse att Ryssland inte kommer att ge sig förrän målet att utplåna Ukraina är nått. Ryssland vill skapa ett Europa som bygger på den starkes rätt, en ny världsordning.

Europa har genomlevt det här tidigare i historien, men vi ska inte tillbaka dit. Våra barn ska inte växa upp i ett sådant Europa. Därför är vårt bidrag inte bara en militär insats. Det är en signal om vår beslutsamhet att försvara friheten, demokratin och den internationella rättsordningen. Vi får inte glömma vad som stod på Putins valaffischer i det senaste så kallade valet: Rysslands gränser har inget slut.

Det är genom att vara stark och att vara stark tillsammans med andra som man förhindrar militär aggression. Det är med all tydlighet det enda språk som maktgalna diktatorer förstår. En råtta ger sig inte på en flock schäfrar, alldeles oavsett hur tjock råttan är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Med detta beslut visar vi att Sverige inte bara förväntar sig säkerhet från alliansen utan också bidrar till dess styrka. Våra svenska styrkor är vältränade, moderna och kapabla. Sveriges styrkebidrag förstärker inte bara Natos förmåga utan ger också Sverige värdefull erfarenhet i samarbete och samverkan med våra allierade.

Natos strategi bygger på två pelare: avskräckning och försvar. Genom vår närvaro i Lettland bidrar vi till båda. Vi stärker försvarsförmågan på plats och skickar samtidigt en tydlig signal till Ryssland och andra potentiella hot att varje aggression mot ett Natoland är en aggression mot hela alliansen. När vi står tillsammans står vi starkare.

Herr talman! Låt oss inte underskatta allvaret i det här beslutet. Vi skickar svenska soldater till en potentiell konfliktzon, och vi gör det för att vi förstår vikten av att försvara våra värderingar. Frihet, jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter är inte självklarheter. De måste försvaras, ibland med styrka och beslutsamhet.

Vi gör också detta för framtida generationer, för att våra barn och barnbarn ska kunna växa upp i ett fredligt och stabilt Europa, och för att visa att Sverige är redo att ta sitt ansvar i en osäker värld.

Herr talman! Med det här beslutet befäster vi att vi är Nato. Vi är inte bara en medlem; vi är Nato. Låt oss stå fast vid detta historiska beslut med stolthet, med ansvar och med en klarsynt blick mot framtiden. Vi är numera klarsynta. Vi ser världen som den är, och med det som grund formar vi vår säkerhet,

Men, herr talman, detta historiska beslut hade inte varit möjligt utan det engagemang och de förberedelser som många redan har lagt ned.

Därför vill jag rikta ett varmt och hjärtligt tack till Försvarsmakten. Ni har grundligt förberett er för det här uppdraget. Genom noggranna övningar och strategisk planering har ni säkerställt att vårt bidrag kommer att vara effektivt och betydelsefullt. Sverige är i trygga händer med era insatser.

Tack också till alla er officerare, soldater och sjömän som har tränat och förberett er för att tjänstgöra i Lettland! Tack för ert engagemang och er professionalism! Ni visar mod och beslutsamhet genom att ta på er detta viktiga uppdrag, och ni gör oss alla stolta.

Tack också till era familjer, anhöriga och vänner! Ni är de kanske lite mer osynliga hjältarna i detta. Ert stöd, er styrka och ert tålamod gör det möjligt för våra soldater och sjömän och officerare att utföra sitt arbete. Ni bär ett stort ansvar hemma när de gör sin plikt, och vi vet att detta inte är en lätt börda. Jag vill uttrycka min djupaste tacksamhet för allas ert bidrag till vårt lands säkerhet.

När våra officerare, soldater och sjömän nu reser till Lettland gör de det för att försvara vår gemensamma säkerhet och våra gemensamma värderingar. Vi är medvetna om de risker och utmaningar som detta uppdrag innebär, men vi är också övertygade om att de kommer att utföra det med den professionalism och stabilitet och det mod som kännetecknar Sveriges försvar.

Jag vill därför avsluta med att önska er ett stort lycka till. Vi ser fram emot att ni alla ska komma hem, stärkta av erfarenheten och redo för nya uppdrag. Tack för att ni försvarar oss!

(Applåder)

Fru talman! För drygt ett år sedan var utrikesutskottets gruppledare i Kiev och fick på nära håll se hur missilerna sköts ned utanför hotellrumsfönstret. Vi fick känna vad människor i Ukraina har som sin vardag.

Detta gjorde mig beslutsam. Ingenting i bistånds- och utrikespolitiken är viktigare än att hjälpa Ukraina.

Här hemma sjunger just nu ungdomarna om en strålande framtid. Det är underbart att se lyckan i deras ögon och ta del av bubblan av bekymmerslösa framtidsplaner.

Samtidigt bombar Ryssland sönder skolor i södra Ukraina i det krigets helvete som mördaren Putin är ansvarig för.

Barnen drabbas hårt i krig. Vad kan vi göra för att även deras drömmar om en strålande framtid ska kunna slå in, och vad gör regeringen för att dessa barn ska kunna känna glädje och framtidstro och få ett fint sommarlov?

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 7 under punkt 3. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! Det kan tyckas lite bakvänt att vi debatterar en skrivelse, Verksamheten i Europeiska Unionen under 2023, som ju är en tillbakablick, när vi sedan också ska hantera motioner som är framåtsyftande, men oavsett detta är det vad vi gör i dag.

Jag vill tacka utrikesutskottets kansli för ert goda arbete med betänkandet och även regeringen för denna tillbakablick över verksamhetsåret. Som framgår av skrivelsen har regeringen haft ett stort engagemang och lagt ned tid och kraft för att hålla riksdagen löpande informerad. Det tackar vi extra för.

Herr talman! Det första halvåret 2023 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Detta ska nämnas i särskild ordning då det goda arbete som då gjordes har satt Sverige i en god position för framtida framgångsrika arbeten.

Under det halvåret arbetades det med att göra EU grönare, friare och säkrare med prio på säkerhet, konkurrenskraft, energi och den gröna omställningen samt alltid och främst demokratiska värden och rättsstatsprincipen. Klimatpaketet Fit for 55 överenskoms, och betydande migrationsöverenskommelser ingicks.

Herr talman! Europa befinner sig i ett oerhört spänt läge och i en säkerhetspolitiskt minerad tid, med ett grannland som Ryssland försöker ta med våld. Hela 2023 präglades av Rysslands olagliga, fullskaliga invasion av Ukraina.

Tre sanktionspaket lanserades för att begränsa Rysslands inkomster och krigsförmåga. Det har handlat om bland annat importförbud för petroleumprodukter, diamanter, gasol och vissa metallvaror, om att förhindra Ryssland att komma in på europeisk energimarknad, om införande av en No Russia Clause för att förbjuda vidareexport till Ryssland med mera.

Här måste vi också nämna inrättandet av ett internationellt rättscentrum i Haag för att lagföra aggressionsbrott mot Ukraina och uppstarten för arbetet med att kunna använda de frysta ryska tillgångarna och avkastningen av desamma till återuppbyggnaden av Ukraina. Allt detta är positivt för Ukraina.

EU bidrog även till Ukrainas försvarsförmåga genom att öka det finansiella stödet inom den europeiska fredsfaciliteten och enades om att skicka 1 miljon enheter artilleriammunition till Ukraina under våren 2024.

Sverige lyckades under sitt ordförandeskap ena EU:s medlemsstater och behålla den enigheten för att fortsätta leverera stöd till Ukraina, politiskt, humanitärt och militärt. Den enigheten, herr talman, är vårt europeiska guld. Den enigheten kommer att fortsätta hjälpa Ukraina att vinna freden, ända till dess att Ryssland förlorar kriget. Hela Ukraina ska leva i fred, demokrati och frihet.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är ett fullskaligt politiskt misslyckande för Putins Ryssland. Putin trodde att det skulle ta tre dagar att ta Ukraina; Ukrainas motstånd är nu inne på sitt tredje år.

Putin trodde att kriget skulle splittra Europa; Europa har aldrig varit mer enat än nu. Putin trodde att Nato skulle försvagas av kriget; Nato har aldrig varit starkare än nu.

Europa står som en stolt och stark värdegemenskap mot det brutalt aggressiva Ryssland. Vi välkomnar Ukraina som medlemsstat i EU. Vi välkomnar Ukraina som medlem i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! Anslutningsförhandlingar har inletts med Ukraina och även Moldavien. Georgien är kandidatland, och Bosnien och Hercegovina kommer att inleda anslutningsförhandlingar. Utvidgningen är ett sundhetstecken.

Viljan från de länder som vill ansluta sig att införa de lagar, regler och reformer som krävs är beundransvärd. Att Ukraina klarar av att genomföra alla dessa reformer som krävs mitt under brinnande krig visar på den oerhört starka motståndskraft som människorna i Ukraina har, och det visar också på den oerhört stora längtan och beslutsamhet Ukrainas folk har att fortsätta leva i frihet och europeisk gemenskap.

Den intensitet med vilken det georgiska folket demonstrerar mot den så kallade ryska agentlagen visar med all tydlighet att våra georgiska systrar och bröder också hör hemma i det fria väst. Men det visar också på hur delikat balansgången är för EU, för hur ska man kunna ställa hårda krav på framtida medlemsländer utan att riskera att landets regering förs in i Rysslands famn?

Svaret på detta är mer internationell och västlig närvaro. Därför var det mycket välkommet att Sveriges biståndsminister Johan Forssell i förra veckan besökte Georgien. Att samtidigt meddela att vår svenska regering stöder georgiska ideella organisationer med ytterligare medel var i sammanhanget en viktig markering.

En annan värderingskamp finns i Belarus, mellan folket och den ryssvänliga regeringen. Vi står helhjärtat bakom det belarusiska folkets frihetskamp.

Dessa länders värderingskamp visar på den enorma attraktionskraften inom Europeiska unionen. Vi ska fortsätta att samla den kraften. Vi ska göra EU starkare, grönare, friare och säkrare.

Medan den tidigare regeringen var farligt passiv när det gällde att stå upp för svenskt skogsbruk är vi tvärtom väldigt aktiva. För några år sedan skrev ett tiotal EU-länder ett gemensamt brev för att värna det aktiva skogsbruket. Då avstod den rödgröna regeringen från att skriva under. Nu samarbetar vi tvärtom nära med likasinnade länder.

Det gäller även frågor om ekonomisk konkurrenskraft. De nordiska statsministrarna antar snart i maj en gemensam deklaration om just konkurrenskraft. Sverige och Norden ska vara en motor i arbetet för att stärka den europeiska ekonomin. Vi ska göra EU starkare, grönare, friare och säkrare.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till utrikesministern.

Redan 1994 startade Sveriges relation med Nato när Sverige gick med i Partnerskap för fred. Sedan dess har vi steg för steg närmat oss Natomedlemskapet.

Efter vad historieböckerna kommer att beskriva som en mycket snabb och lyckosam process av regeringen blev vi fullvärdiga medlemmar i Nato på glädjens dag - det måste vi väl ändå säga - den 7 mars 2024. Nu är vi alla med i Nato.

Men nu börjar ju arbetet. Vi är därför nyfikna på vad regeringens ambition med Natomedlemskapet är.

Fru talman! Det svenska ordförandeskapet var inriktat på att göra EU säkrare, grönare och friare. Arbetet med förberedelsernas politiska inriktning inleddes redan 2021. Att genomförandet blev så framgångsrikt har flera ingredienser. De två främsta är kanske våra EU-ministrar: den förre, Hans Dahlgren, och den nuvarande, Jessika Roswall. Ett så pass gott samarbete över ett regeringsskifte i sådana stora och viktiga frågor visar på stabiliteten i vår nation. En annan stor del var det goda samarbetet mellan regeringen och riksdagen. Detta kunde ligga till grund för den förståelse som riksdagen hade för den särskilda roll som regeringen måste anta för att utöva ett sammanhållande ordförandeskap. En stor del av allt detta finner vi också i den stora kompetens som tjänstemännen på våra kanslier här i riksdagen och på departementen besitter.

Fru talman! Förberedelserna för ordförandeskapet ändrades radikalt när Ryssland inledde sin fullskaliga och rättsvidriga invasion av Ukraina. Jag är tacksam för att vår regering såg som sin främsta uppgift att behålla och främja enigheten i stödet till Ukraina och i hanteringen av krigets konsekvenser för både Ukraina och våra medlemsstater i EU. Den enigheten har stärkt EU och tjänat Europas säkerhet väl. Den enigheten är också ett kapitalt politiskt misslyckande för Putin.

Det svenska ordförandeskapet etablerade en arbetsgrupp för att möjliggöra användning av frysta ryska tillgångar till Ukrainas återuppbyggnad. Det finansiella stödet inom den europeiska fredsfaciliteten ökade för att stärka Ukrainas försvarsförmåga, och en överenskommelse om att förse Ukraina med 1 miljon enheter artilleriammunition till våren 2024 nåddes.

Sveriges ordförandeskap i EU var framgångsrikt, och det har stärkt Sveriges roll i EU. Alla de kunskaper, erfarenheter och nätverk som förvärvades under ordförandeskapet är nu en tillgång i det fortsatta arbetet.

Fru talman! En annan framgång för ordförandeskapet som bör framhävas är den historiska uppgörelse som slöts om en mer restriktiv migrationspolitik med tydligare ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater, en enhetligare asylprocess och stärkt kontroll av de yttre gränserna. Migrationsminister Maria Malmer Stenergards ord i den sena förhandlingstimmen - I've got all night - är kanske redan legendariska.

Jag vill nämna de framsteg som gjordes i kampen mot den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. Ordförandeskapet slutförde även, som vi hörde från EU-ministern, förhandlingarna om det viktiga klimatpaketet Fit for 55.

Sveriges ordförandeskap har satt EU:s konkurrenskraft i fokus både genom det långsiktiga arbetet med fler frihandelsavtal och genom att stärka den inre marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Fru talman! Förutom den centrala frågan om enighet för Ukraina, förbindelserna mellan EU och Storbritannien och förbindelserna mellan EU och USA skulle jag, utan att använda mig av neutrala superlativ, särskilt vilja framhäva en viktig fråga för ett mer jämställt Europa, nämligen EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Som vi hörde har det hållits 144 möten bara i Sverige, med sammanlagt 17 000 deltagare. Vi sänder en varm och tacksam hälsning till alla som slet dag och natt - även bakom kulisserna - och därmed gjorde dessa möten möjliga.

Nu lägger vi skrivelsen till handlingarna, fru talman.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Vi närmar oss ju tvåårsdagen av den fullskaliga invasionen av Ukraina, och vi närmar oss även tioårsdagen av annekteringen av Krim. Ryssland rustar för val, och på Putins valaffischer står det: Rysslands gränser fortsätter utan slut.

Om vi inte tar krafttag nu och gemensamt stoppar Ryssland, när ska vi i så fall göra det? En fortsättning på frågan är därför vad regeringen egentligen gör i samarbetet med de baltiska och nordiska länderna för att fortsätta stödet till Ukraina.

Herr talman! Jag önskar få svar av utrikesministern.

I denna oroliga tid med stora säkerhetspolitiska utmaningar behöver vi enighet och samarbete mer än någonsin. Europa och väst, den fria delen av världen, hotas på väldigt många olika sätt. Då är det bra att ha goda grannar som också är goda vänner. Och vi har tur. Finland däremot har det lite värre på sin kant.

Med Norden och Baltikum delar vi geografi, historia och kultur, och vi delar värderingar. Tillsammans har vi en mäktig ekonomi som ger oss motståndskraft. När regeringen tillträdde sa utrikesministern att Norden och Baltikum skulle få ett ökat fokus i utrikespolitiken. Detta har inte blivit mindre viktigt i och med vårt gemensamma Natomedlemskap. Jag undrar alltså helt enkelt hur detta arbete går.

Herr talman! Varmt tack till alla partier i utskottet här i riksdagen som verkligen har jobbat för att få det här beslutet på plats i dag! Tack också till Försvarsmakten som har tränat och gjort sig förberedda för att alltid, vid alla tidpunkter, vara redo att försvara svenska intressen och rädda liv.

Moderaterna ger fullt mandat till Försvarsmakten. Vi har fullt förtroende för den kompetens som Försvarsmakten besitter i fråga om egna förmågor och i samverkan med andra. Vi är dock mer än väl medvetna om att det är enorma risker med den här insatsen.

Varje minut i den här talarstolen är en minut som försenar insatsen som syftar till att rädda liv. Därför, herr talman, yrkar jag med största respekt bifall till utskottets förslag till beslut. Jag önskar av hela mitt hjärta att alla kommer tillbaka hem till sina nära och kära i säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i evakueringsinsats i Sudan

(Applåder)