Jennie Wernäng

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Det har genom åren förekommit några utspel i talarstolen, men även sång har jag hört. Jag ska inte sjunga, fru talman. Men jag vill ändå sända ett tack!

Efter 14 år på olika nivåer slutar jag helt inom politiken efter denna mandatperiod. Därför vill jag säga tack: Tack för ett bra samarbete, tack för en god ton och tack för ett hårt arbete tillsammans.

Till de influencers som säger att just de har det viktigaste jobbet skulle jag vilja säga: Det är här det sker – arbetet med att värna och skydda demokratin, som vi inte får ta för given i dessa tider av oro. Det har varit en förmån att ha fått vara en del av detta arbete i demokratins hjärta.

Fru talman! I dag behandlar vi betänkande 2025/26:CU22. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! För fyra år sedan lämnade jag mitt uppdrag som ensam överförmyndare. Uppdraget gav mig en väldigt nära inblick i arbetet som görs och som är helt avgörande i många människors vardag.

Jag har sett behoven och sårbarheten och när det vi ibland tar för givet inte längre fungerar. Det kan handla om dödsfall, sjukdomar och ålderdom eller om ensamhet som plötsligt omsluter en människa. Ni kan inte ana vad det gör när någon då ställer sig upp och tar det ansvaret.

Det jag tar med mig från mitt uppdrag som överförmyndare är att det inte handlar om system. Det handlar om ansvar och trygghet i livets allra svåraste stunder.

Det är vårt ansvar här inne att det arbetet fortlöper och att det finns förutsättningar för att man ska våga och vilja vara ställföreträdare. Men det gäller också att trygghet och tillit finns inbyggda i systemet.

Även i mitt jobb som undersköterska i hemtjänsten har jag ägnat många timmars dialog åt gode män, där jag plötsligt varit den som står närmast personen som är i behov av stöd.

Där får man tillsammans lägga ett pussel utifrån den personens liv. Hur har han eller hon levt? Hur har man velat ha det? Vad är viktigast? Hur borde personen ha velat ha det, nu när minnet sviker?

Ett ställföreträdarskap att lita på är titeln på propositionen. Det är en reform för ökad trygghet och självbestämmande. Jag anser att denna proposition har precis de steg som vi behöver ta nu. Det är fler steg som behöver tas, men detta är ett steg på den resan.

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Vi befinner oss i minst sagt osäkra tider just nu, och vi ökar vår beredskap, förbereder lantbruket och spetsar våra argument för ett självförsörjande land. Hur ser arbetet ut för att stärka svenskt fiske? Det behövs fler landningsplatser och filémöjligheter, men det behövs även insatser för att konsumenterna ska välja just fisk till middag.

I dag försvinner mycket av vår fisk till grannlandet på grund av hur just infrastruktur och efterfrågan ser ut. Möjligheterna att importera vår fisk tillbaka till Sverige vid en krigssituation riskerar att vara små. Men arbetet att få tillbaka svenskt fiske borde vara goda i det här läget.

Hur jobbar regeringen med att stärka svenskt fiske och våra möjligheter att säkra protein för en hel befolkning vid risk för kris eller krig?