Fredrik Lindstål

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete.

Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete.

Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp. Den övergripande slutsatsen är att både regeringen som ägare och LKAB i huvudsak har agerat affärsmässigt. Riksrevisionen anser dock att processen för att fastställa ekonomiska mål för de statliga bolagen är bristfällig och rekommenderar regeringen att säkerställa att det beräknade lönsamhetsmålet tillämpas konsekvent.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Samtidigt framhåller regeringen att rutinerna för beslut om ekonomiska mål i bolag med statligt ägande förändrats sedan den granskade perioden.

Riksdagen vill understryka vikten av regeringens fortsatta arbete för att säkerställa att omställningen av LKAB:s verksamhet till produktion av järnsvamp sker affärsmässigt, och riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett betydelsefullt underlag i detta arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Herr talman! Frågan har redan varit uppe, och det blir lite av en repetition. Men det sägs ju att repetition är kunskapens moder.

Det har kommit många kommentarer om att kulturministern valde att inte närvara på årets Guldbaggegala. Jag har i min egenskap av riksdagsledamot inte för avsikt att recensera statsrådets kalenderplanering eller prioriteringar. Bilden som dock målas upp av filmbranschen är nedskärningar, en avsaknad av reformer och att våra nordiska grannländer springer ifrån oss.

Sverige behöver en stark och oberoende filmbransch. Filmbranschen har förståelse för det som regeringen beskriver som breddad finansiering, men den är också tydlig med att svensk film behöver en stark statlig finansiering. Vi riskerar annars att urholka den svenska filmindustrin och därmed förlora en viktig kulturnäring och den höga ställning i världen som svensk film har.

Herr talman! Hur kommer regeringen att verka för att stärka förtroendet hos filmbranschen och låta svensk film åter ta plats?

Herr talman! Vi är här för att debattera betänkande 2025/26:KU5 Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Det är något av en tungvrickare, men jag ska göra mitt allra bästa. Jag noterar den fortsatta enigheten och goda tonen i samtalet i kammaren.

Herr talman! Jag har inga illusioner om att vi har något annat än en väldigt kunnig publik. Men låt oss ändå förtydliga subsidiaritetsprincipens innebörd. Det handlar alltså om den princip inom EU som innebär att beslut ska fattas så nära medborgare som möjligt – lokalt, regionalt och nationellt – och att EU ska agera om medlemsstaterna inte kan uppnå målen tillräckligt bra själva. Principen begränsar EU:s befogenheter och stärker medlemsländernas och de lokala organens roll, med nationella parlament som övervakar att EU följer principen genom så kallad subsidiaritetsprövning.

Som centerpartist vurmar jag givetvis för lokalsamhället och för att beslut ska tas så nära människan som möjligt. Det är den principen som har format Centerpartiet, och vi står stadigt i våra rötter.

Men vi är också tydliga med vikten av EU:s roll och betydelsen av ett nära samarbete länder emellan, inte minst i tider som den vi nu befinner oss i, när det verkligen stormar. Tillsammans är vi starka, och vi har allt att vinna på att stå enade. Den kritiska situationen i Ukraina och den eskalerande utvecklingen när det gäller Grönland är tydliga exempel där det är viktigt med enighet.

Herr talman! Jag vill också i detta sammanhang säga att jag om ett par veckor kommer att åka till Grönland för att i handling visa att Grönlands sak är vår. Vi står bakom Danmark och Grönland, och vi låter oss inte utpressas.

Herr talman! Åter till subsidiaritetsprincipen och den årliga prövningen 2024. Det var 45 förslag som prövades, och riksdagen lämnade 6 motiverade yttranden, det vill säga invändningar mot EU-kommissionens lagförslag, vilket alltså var flest av alla EU-länder, som föregående talare har poängterat. Detta är en position som Sverige haft historiskt. Med undantag av ett tidigare år intar man en i jämförelse mer kritisk hållning än övriga medlemsländer.

Sveriges invändningar spänner över flera politikområden, exempelvis regelverk för inkomstbeskattning av företag, internprissättning inom koncerner och förstärkt polissamarbete mot människosmuggling. Man har också motsatt sig vissa regler för praktikanters arbetsvillkor samt förslag om att undanröja administrativa hinder i gränsregioner och om informationstjänster på inre vattenvägar.

Herr talman! Riksdagen anser, som säkert är bekant i denna kammare, att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen och att beslut följaktligen borde fattas på nationell eller lokal nivå snarare än på EU-nivå.

Trots de svenska protesterna var inget lagförslag under 2024 i närheten av att utlösa det så kallade gula kortet. Det förslag som fick mest kritik var det om bolagsskatter, som utöver kritiken från Sverige fick kritik även från Irland och Malta.

Herr talman! Vi välkomnar att Sverige är på tårna och fortsätter att använda subsidiaritetsprincipen när vi anser att beslut ska fattas nära våra medborgare. Samtidigt upprätthåller vi en god balans och fortsätter att värna ett gott, produktivt och stabilt EU-samarbete i en tid där samarbete över gränserna är en förutsättning för en stabil, fredlig och respektfull värld.

Herr talman! Vi är här för att debattera betänkande KU10 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

I betänkandet har utskottet behandlat flera områden. Många har nämnts av föregående talare – på ett mycket förtjänstfullt och respektfullt sätt, vill jag passa på att säga. Jag ska göra mitt bästa för att inte grusa den goda ton som hållits i debatten.

Jag kommer i mitt anförande att fokusera på den del av ärendet som avser granskning av regeringens remittering till Lagrådet.

Under granskningsperioden överlämnades 580 propositioner, varav 454 granskades av Lagrådet. Av dessa avstyrkte Lagrådet 37, helt eller delvis. Detta är att se som en ökning.

Vilka ärenden som kritiserades framgår inte i betänkandet, då KU:s roll är att förhålla sig till den konstitutionella aspekten. Men låt mig ändå nämna ett par av dessa ärenden för att sätta frågan i ett sammanhang.

När det gäller propositionen som hanterade anonyma vittnen avstyrkte Lagrådet att man skulle kunna vittna anonymt i domstol. De anförde att förslaget inte skulle vara träffsäkert och att det fanns en betydande risk för att den tilltalade ändå skulle förstå vittnets identitet. Lagrådet bedömde att anonyma vittnesmål skulle få ett mycket lågt bevisvärde och endast kunna användas som stödbevisning.

När det gäller propositionen som hanterade informationsutbyte mellan myndigheter avstyrkte Lagrådet delar av förslaget om att skolor, kommuner och myndigheter skulle tvingas dela information med polisen. Kritiken rörde främst hotet mot den personliga integriteten och risken för diskriminering.

När det gäller propositionen som hanterade säkerhetszoner eller visitationszoner krävde Lagrådet att lagen om säkerhetszoner skulle tidsbegränsas och menade att möjligheten att överklaga zonbeslut behövde utredas bättre. De varnade även för oönskade sidoeffekter och godtyckliga ingripanden.

När det gäller propositionen som hanterade preventiva tvångsmedel mötte förslaget om utökade möjligheter till hemlig avlyssning och övervakning i brottsförebyggande syfte utan konkret brottsmisstanke stark kritik för att vara alltför långtgående.

När det gäller propositionen som hanterade kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer kritiserade Lagrådet förslaget för att vara otydligt och onödigt och riskera att leda till en för vidsträckt kriminalisering som skulle strida mot föreningsfriheten.

När det gäller propositionen som hanterade begränsningar i elektronisk kommunikation på Sis fick förslaget att ge Statens institutionsstyrelse större befogenheter att begränsa ungdomars tillgång till telefon och internet bakläxa på grund av bristande rättssäkerhet och otydlig reglering av individens rättigheter.

Herr talman! Ur ett konstitutionellt perspektiv fyller Lagrådet en viktig funktion i förhandsgranskningen av regeringens lagförslag innan dessa läggs fram för riksdagen, och lagstiftningsarbetet får inte urholkas. Historiskt är det dock inte ovanligt att detta sker. Vad som då är viktigt är att argumentationen för varför man väljer att inte följa Lagrådets rekommendation tydligt framgår för att riksdagen ska kunna överväga de skäl som ligger bakom. Vår granskning visar att detta måste framgå tydligare.

Utöver enskilda lagar har Lagrådet återkommande kritiserat att lagar stressas fram, att remisstiderna är för korta och att kvaliteten på regeringens underlag då påverkas negativt. Detta har delvis hörsammats av regeringen, som föreslagit en tillfällig utökning av antalet avdelningar inom Lagrådet för att de ska hinna med granskningen, vilket välkomnas.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga ett par ord om affärsverken, vars styrning också har granskats. Vi talar alltså om Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Det upplevs fortfarande som svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Det bör också sägas att det eftersom affärsverken primärt är avgiftsfinansierade, i kontrast till anslagsfinansierade, också finns en oro för svårigheter att följa finansieringen på ett tydligt sätt.

Herr talman! Jag vill tacka för den positiva anklangen i svaret på frågan. Jag delar bilden att kulturlivet måste få leva i hela Sverige.

Låt mig bredda frågan och tala lite om besöksnäringen, som är helt beroende av ett starkt kulturliv. Det jag hör mest just nu är hur de skenande kostnader som vi har sett generellt i samhället de senaste åren av olika anledningar gör att kostnaderna också skenar inom kulturen där stöden inte hänger med.

Hur får vi kulturstöden att hänga med när världen förändras?

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till kulturministern.

Många människor vill bo i levande städer med ett starkt kulturliv. Men kulturdöden fortsätter att breda ut sig, och fortfarande händer ingenting i bullerfrågan annat än att fler klubbar och livescener stänger.

Visst rör det sig lite för de stora kulturdrakarna. Där talar vi om en förändrad hyresmodell, vilket är välkommet. Men för de mindre aktörerna som ligger i framkant för kulturen går utvecklingen åt fel håll.

Städer urholkas och förlorar sin attraktivitet, och hårdast faller Stockholm. När Sveriges huvudstad faller i världens ögon faller också allt annat: jobben, företagen och människor.

Unga kommer att tvingas välja bort Sveriges städer. Varför? Därför att livet som de vill leva och möjligheterna som de söker finns någon annanstans.

Herr talman! Låt oss fokusera på städers framtid och de unga som utgör framtiden. Hur skapar vi levande städer som sätter kulturen i fokus?

Herr talman! Vi är här för att tala om EU:s förordning om politisk reklam. Jag vill börja med att å Centerpartiets vägnar yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Den typ av reklam vi pratar om är, som tidigare företrädare har sagt, politiska budskap som skapas, publiceras eller sprids mot ersättning. De politiska budskap som skapas och sprids organiskt utan ersättning omfattas alltså inte av de nya reglerna.

Budskapet i politisk reklam måste vara kopplat till en politisk aktör eller vara utformat för att påverka resultatet av till exempel ett val, en folkomröstning eller ett röstbeteende, och det gäller också lagstiftnings- eller regleringsprocesser.

Herr talman! Den som vill påverka genom politisk reklam måste nu träda fram i ljuset. Jag hoppas verkligen att vi kan hjälpa väljarna att bedöma vem som står bakom reklamen. Vem är avsändare, vad är avsändarens agenda och vad vill reklamen få mig som mottagare att göra? Den som försöker bygga sitt stöd på att pumpa in pengar i anonyma trollfabriker kommer att få det svårt.

Vi bedömer att förslaget som utskottet har presenterat är väl avvägt. Det belyser tydligt hur vi ur ett konstitutionellt perspektiv bör resonera för att införa de nationella regleringar som varje medlemsstat i EU åläggs att göra.

Vi delar bilden att normhierarki ska råda, det vill säga att grundlagen har företräde framför vanlig lag, och att ingen ändring kommer att behöva göras i varken tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det fria ordet kvarstår och är intakt.

I utskottets övervägande har också tagits stor hänsyn till frågor om den personliga integriteten, vilket förstås är mycket angeläget och inte minst uppskattat. Men den myndighet som kommer att ansvara för frågan, Mediemyndigheten, kommer att få en diger uppgift i sin myndighetsutövning.

En viktig fråga som lämnas till medlemsstaterna är att reglera tillsynen av att lagen efterföljs, och sedan inte minst vad som händer om man inte gör det. Vilka sanktioner ska gälla? Hur kan ett vitesföreläggande se ut? De nya reglernas verkan kommer att behöva ses över och formas över tid för att ha någon effekt.

Vi i Centerpartiet välkomnar att väljaren sätts i fokus. De nya reglerna kommer att leda till att politiska partier och kandidater behöver information för att säkerställa vem som säger vad och att budskapet är och förblir autentiskt. Samtidigt skrapar vi bara på ytan av AI-genererad falsk reklam. Lika mycket arbete kommer sannolikt att läggas på vilka budskap som inte är autentiska.

Reklambyråer, mediehus och plattformar som producerar eller publicerar politisk reklam kommer också att åläggas ett ansvar, eftersom man just ansvarar för att samla in, bevara och tillgängliggöra relevant information om reklamen samt märka den på ett visst sätt.

Aktörer som tillhandahåller politiska reklamtjänster i EU, till exempel reklambyråer, som inte är etablerade i EU kommer nu att ha en skyldighet att utse en rättslig företrädare som ska registreras i varje medlemsstat där tjänsten erbjuds.

I en global värld där sociala plattformar existerar kommer detta att bli en av Mediemyndighetens största utmaningar. Vi ser fram emot att följa det kommande arbetet.

Herr talman! För att avsluta där jag började välkomnar vi i Centerpartiet att väljaren nu sätts i fokus. Vi kommer att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Engagemanget är tydligt. Jag har även läst om detta engagemang, och det känns mycket glädjande.

Det är svårt att mäta ljud. Den tillåtna inomhusnivån efter klockan 22 är 25 decibel, vilket kan jämföras med en viskning eller prasslande löv. Mätningar är svåra att genomföra. De är godtyckliga, kostsamma och tidskrävande. Lagstiftningen, som mycket riktigt regleras i miljöbalken och där det ges rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, är förlegad och trubbig och allt annat än skapt för att hantera nattlivsfrågor.

Hur skapar vi en mer träffsäker bullerlagstiftning?

Fru talman! Jag önskar ställa min fråga till klimat- och miljöministern.

Håller Sverige på att bli tråkigt? Om vi frågar alla de klubbar och livescener som hotas av stängning är svaret ja. Anledningen är klagomål på buller.

Vi har kulturarrangörer att tacka för mycket. Tack vare dem får vi levande och attraktiva platser som sätter människan i fokus. Men i frågan om buller känner de sig väldigt övergivna.

Fru talman! Nattlivet är hotat. Med dagens lagstiftning räcker det att endast en person klagar på ljud för att hela verksamheten kan behöva stängas. Detta sker i hela Sverige.

De här mötesplatserna, som är viktiga för att stärka platsers identitet och attraktion, är också stora arbetsgivare för unga. Ofta skapas den första raden i cv:t i nattlivet.

Många uttrycker sitt stöd i frågan, men inget händer och problemen skjuts på framtiden. Vi måste gå från tanke till handling.

Min fråga är: Hur arbetar denna regering för att rädda Sveriges nattliv?

Herr talman! Tack för möjligheten att få ställa en fråga! I egenskap av nytillträdd riksdagsledamot ställer jag nu också min första fråga i denna kammare, och jag önskar ställa den till Elisabeth Svantesson.

Regeringens initiativ om återvandring delar Sverige och stärker utanförskapet. Det får personer i Sverige som inte är födda i Sverige, som jag själv, att känna sig mindre svenska och ovälkomna. Det får personer som tagit sig till Sverige att känna sig oönskade. Det får personer som vill ta sig till Sverige att tänka om.

Frågan har juridiska, sociala och politiska konsekvenser men också ekonomiska. Därför ställer jag frågan till finansministern.

Det är inte bara människor som nu väljer bort Sverige utan också företag, både utländska och svenska. Stora investeringar som skapar jobb, välfärd och möjligheter försvinner därför att Sverigebilden är skadad.

Hur ser regeringen på den negativa ekonomiska konsekvens som förslaget om återvandring har när Sverige som land väljs bort?