Johan Britz

Herr talman! Jag noterar att Patrik Björck inte hade någonting att säga om andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen, som alltså var lägre i maj 2026 än den var i maj 2022, då Patrik Björcks parti var ansvarigt i regeringsställning.

Jag noterar att Patrik Björck inte hade någonting att säga om att andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar var lägre första kvartalet 2026 än första kvartalet 2022.

Jag noterar att Patrik Björck förbiser det jag tidigare meddelade: att bedömningen nu är att jämviktsarbetslösheten tack vare regeringens reformer trendmässigt kommer att minska framöver, för första gången på 20 år.

Jag noterar också att Patrik Björck inte berättade att vi har höjt taket i akassan och har gjort akassan till den omställningsförsäkring den ska vara: en trygghet mellan jobb, inte en långvarig försörjning som låser in människor i passivitet.

Svaret på arbetslöshet är inte bidrag, i alla fall inte på lång sikt. Det är nämligen farligt. Det är farligt för Sverige. Och det är farligt för de människor som är arbetslösa. Långvarig arbetslöshet leder till psykosociala problem. Det leder till större risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det leder till större risk för suicid. Det leder till större risk för riskbeteende eller riskbruk av alkohol. Det är livsfarligt att vara arbetslös.

Vi bekämpar arbetslösheten. Det gör vi nu med framgång. Det går för långsamt, men kurvorna har vänt.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är Patrik Björck som behöver uppdatera sitt språk. Slagordspolitik är det jag hör i kammaren i dag från Patrik Björck. Dags att uppdatera talepunkterna.

Vi har en lägre statsskuld nu än när Magdalena Andersson var finansminister. Vi har en plan för att hantera den situation som råder på arbetsmarknaden, där det råder alldeles för hög arbetslöshet och långvarigt utanförskap. Hälften av de arbetslösa är utrikes födda. Av dem som är långtidsarbetslösa är ungefär sex av tio utrikes födda. Det handlar om utbildningar som leder till jobb. Successivt, steg för steg, skruvar vi om i utbildningssystemet.

Detta var inte den stora frågan 2006. Då var den stora frågan att göra om akassan. Det har vi visserligen också gjort, och framför allt har vi gjort det mer lönsamt att arbeta genom att sänka skatten för dem som jobbar och som har jobbat. Är Patrik Björck emot det? Det vore intressant att få höra. Är Socialdemokraterna emot det? Det vore intressant att få höra.

Vi genomför en bidragsreform med syftet att aktivera de människor som har varit passiva och tvingats in i passivitet under lång tid. Det sker med hjälp av ett aktivitetskrav. Det finns i många borgerliga kommuner, och där har det en god effekt. Däremot finns det inte i så många socialdemokratiskt styrda kommuner. Det är därför vi genomför detta på nationell nivå.

Är andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen i maj 2026 högre eller lägre än den var i maj 2022? Jag ska hjälpa ledamoten att uppdatera sina talepunkter. Andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen är i maj 2026 lägre än den var i maj 2022. Är andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar lägre första kvartalet 2026 eller högre jämfört med första kvartalet 2022? Jag hjälper ledamoten på traven här också. Den är lägre.

Herr talman! Patrik Björck har, precis som jag, varit med ett tag i svensk politik. Vi har sett reformer och förslag komma och gå. Vi har sett arbetslöshet stiga, och vi har sett arbetslöshet sjunka.

Problemet 2006 som alliansregeringen adresserade var att Göran Persson hade förtidspensionerat bort en halv miljon människor. Sverige hade 2006 fler förtidspensionärer än företagare. Därför var det extremt viktigt att då återupprätta arbetslinjen, inte bara för Sveriges ekonomi och för företagens skull utan också för människornas skull. Arbetslinjen handlar om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i passivitet och utanförskap, vilket alltid är Socialdemokraternas recept.

Nu ser utmaningen lite annorlunda ut. Nu är det inte Göran Persson som har förtidspensionerat bort människor från arbetsmarknaden, utan nu är det Socialdemokraterna som har bedrivit en oansvarig migrationspolitik som, precis som interpellanten påpekar, gör att de som i dag står utanför arbetsmarknaden till stor del saknar de kompetenser och färdigheter, inte minst svenska språket, som företagen efterfrågar.

Visst är det ändå märkligt att vi har en hög, för hög, arbetslöshet – där håller vi med varandra – samtidigt som företagen skriker efter kompetens? Vad är det tecken på? Jo, det är tecken på att asylinvandringen har varit för hög och att utbildningssystemen inte levererar vad de lovar. Därför är den viktigaste frågan att ta tag i, som vi har jobbat med under mandatperioden, att säkerställa att det finns utbildningar och insatser som leder till jobb, inte till passivisering och förtidspensionering. Där har vi vänt om politiken.

Det ska finnas fler yrkesutbildningar som är anpassade efter vad arbetsgivarna efterfrågar, fler möjligheter att bygga på en utbildning och fler kombinationsutbildningar. Yrkesutbildningar i något som av oss kan uppfattas som lätt, exempelvis att städa hotellrum, kombinerade med språkutbildningar är vägen framåt om vi vill bryta det farliga utanförskap och den långvariga passivitet som många människor i dag upplever.

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig om det är min bedömning att regeringens arbetsmarknadspolitik har uppnått det den avsåg att uppnå eller om jag avser att verka för att ytterligare åtgärder ska vidtas för att minska antalet arbetslösa.

Jag vill börja med att tacka interpellanten för frågan.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att minska arbetslösheten genom att stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden. Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, om reformer för ökad tillväxt och om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.

Många arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen har därför gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att med egen personal förstärka stödet till långtidsarbetslösa och förbättra matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb samt kontrollen av de arbetslösa.

Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Regeringen har därför gjort stora satsningar på bland annat regionalt yrkesvux och yrkeshögskolan.

För att minska arbetslösheten är det även viktigt att öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande samt förbättra kontrollen och uppföljningen av de arbetslösa.

I vårpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:100) gör regeringen bedömningen att jämviktsarbetslösheten trendmässigt kommer att minska framöver, för första gången på 20 år.

Regeringen fortsätter arbetet med att effektivisera arbetsmarknadspolitiken med stöd och insatser anpassade till de arbetslösas olika förutsättningar och behov.

Fru talman! Jag vill tacka Marie Olsson så mycket för den här diskussionen. Den process som ledamoten har beskrivit i sina anföranden är inte bara lärorik i sig att följa, utan den visar också på olika typer av beslutspunkter och målkonflikter som kan uppstå – och som vi har till uppgift att väga av gemensamt. Det är vad det handlar om.

Vad gäller frågan i just detta enskilda ärende behöver jag återigen påpeka att det är ett pågående förvaltningsärende och att jag inte bör föregripa ett beslut genom att gå närmare in på frågan.

Jag vill också säga att det var helt utan ironi som jag berömde Marie Olsson för hur väl insatt hon är. Det är med respekt jag säger det.

Avslutningsvis tackar jag så mycket för hälsningen om en trevlig sommar. Låt mig returnera den och säga: Glad sommar till dig också, Marie Olsson!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Av förarbetena till miljöbalken framgår att sakägare är den som saken angår. En klagande part måste dock på ett mer konkret sätt vara berörd av ett beslut för att anses som sakägare.

Den som har äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till en berörd fastighet är enligt etablerad praxis sakägare och har rätt att överklaga beslut om naturreservat. Det här följer av ett flertal domstolsavgöranden från Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen. Enligt praxis är det också möjligt att överklaga beslut om jakt på en art som omfattas av art- och habitatdirektivet i enlighet med Århuskonventionen. I praxis framgår även att rätten att klaga på beslut enligt jaktförordningen i stort bör bedömas i enlighet med organisationers rätt att överklaga enligt miljöbalken.

Bedömningen av om en jägarorganisation är en miljöskyddsorganisation görs från fall till fall. Organisationer som uppfyller de krav som gäller för att klassas som en miljöorganisation anses också vara en sådan organisation. Enligt miljöbalkens krav ska en miljöorganisation ha som huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- och miljöintressen.

Fru talman! Låt mig förtydliga en sak kring de frågor som har ställts gällande att Jägareförbundet Dalarna har getts en möjlighet att styrka sin rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Detta är en rutinmässig handläggningsåtgärd utifrån miljöbalkens regelverk.

I svaret redogjorde jag också för hur lagstiftningen ser ut. Det finns inte någon anledning att utifrån det här svaret dra några slutsatser om huruvida Jägareförbundet Dalarna har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut eller inte, utan jag ville bara redogöra för gällande rätt.

Det är inte jag som statsråd som genomför analyser av jägarnas roll att tillvarata naturskydds- och miljöintressen, och även om de frågor som ledamoten ställt är lite allmänt hållna är de starkt kopplade till ett pågående ärende – som är ett förvaltningsärende, ska jag påpeka. Beredningen och utredningen av det görs av Regeringskansliets tjänstemän enligt gängse rutiner och regelverk inom ramen för det överklagade ärendet.

Jag kommer inte att föregripa den fortsatta handläggningen i det här ärendet. Jag har alltså inga sådana analyser som ledamoten efterfrågar att jag ska delge henne.

Fru talman! Marie Olsson har frågat mig om jag gjort en analys av jägarnas roll när det gäller att tillvarata naturskydds- och miljöskyddsintressen och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Vidare har Marie Olsson frågat om jag gjort en analys av jägarorganisationernas möjligheter att överklaga beslut som rör jaktmöjligheter och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Slutligen har Marie Olsson frågat om jag är beredd att ta initiativ till att se över lagstiftningen för att säkerställa att jägarorganisationer har möjlighet att överklaga beslut som rör jaktmöjligheter i naturreservat och tydliggöra när de innehar äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet.

Jag vill inleda med att tacka Marie Olsson för frågorna. De har ställts med anledning av att Jägareförbundet Dalarna 2023 begärde att Länsstyrelsen i Dalarnas län skulle upphäva en föreskrift som inskränkte jakten i naturreservatet Korpimäki i Orsa kommun.

Begäran ledde till att länsstyrelsen beslutade att upphäva den aktuella jaktföreskriften. Detta beslut överklagades till regeringen, som upphävde beslutet och lämnade tillbaka ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Efter den fortsatta prövningen beslutade länsstyrelsen att avslå Jägareförbundet Dalarnas begäran. Beslutet har överklagats till regeringen av Jägareförbundet Dalarna, och detta är alltså den övergripande bakgrunden till varför vi står här i dag.

När det gäller de frågor som Marie Olsson har ställt noterar jag att de ställts med anledning av att Regeringskansliet nu har gett Jägareförbundet Dalarna en möjlighet att styrka sin rätt att överklaga länsstyrelsens beslut, vilket är en rutinmässig handläggningsåtgärd utifrån miljöbalkens regelverk.

Jag får berömma Marie Olsson för hur väl insatt hon är i Klimat- och näringslivsdepartementets pågående handläggning av detta ärende.

Rätten att överklaga ett beslut enligt miljöbalken följer av 16 kap. 12 § miljöbalken. Bestämmelsen säger bland annat att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår. När det gäller beslut om naturreservat följer det av praxis att ett beslut angår den som har äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till en fastighet som omfattas av det överklagade beslutet. Ett ytterligare krav är att beslutet också försämrar möjligheten att utnyttja den aktuella rättigheten.

När det gäller ideella föreningars och andra juridiska personers rätt att överklaga beslut enligt miljöbalken framgår det av 16 kap. 13 § att sådana bland annat ska ha till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds eller miljöskyddsintressen. Av samma bestämmelse framgår vilka beslut som dessa organisationer kan överklaga.

I övrigt kan jag inte föregripa ett beslut i det aktuella ärendet genom uttalanden i frågan då det är ett pågående förvaltningsärende som fortfarande bereds i Regeringskansliet och avvaktar regeringens avgörande.

Fru talman! Återigen tack, Adrian Magnusson, för den här viktiga diskussionen! Till stora delar håller jag med om det som ledamoten anförde i sitt senaste inlägg.

Låt oss också vara tydliga med att det alltid är arbetsgivaren som enligt arbetsmiljölagstiftningen har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar för arbetsmiljölagstiftningen. Under förra året hade Arbetsmiljöverket ett särskilt fokus på inspektion av branscher där unga mellan 18 och 24 år vanligen arbetar. Det handlar om branscher som hotell, campingar och vandrarhem, detalj- och partihandel, lager och restauranger, snabbmatsställen och kaféer.

En sådan tillsynsinsats bidrar till att uppmärksamma arbetsgivarna på att förebyggande arbete är centralt och att de har ett ansvar att minska risker för olyckor och tillbud. Det innebär också att arbetsgivarnas kunskaper om sitt arbetsmiljöansvar ökar.

Som en del av det regeringsuppdrag till Myndigheten för arbetsmiljökunskap som jag nämnde tidigare satte myndigheten samman en kampanj, kallad Arbetsmiljömannen, som innehåller korta, informativa filmer för att göra unga arbetstagare medvetna om vad arbetsmiljö är. Kampanjen hade i december förra året över 400 000 visningar.

Låt mig slutligen poängtera att i den svenska modellen har arbetsmarknadens parter stort ansvar för arbetsvillkoren. De har också en viktig roll i att bidra till ett gott inträde i arbetslivet för unga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt oss verkligen inte fastna i diskussioner om den svenska partsmodellen!

Jag vill ändå förbehålla mig rätten att uttrycka en viss oro för den linje som jag uppfattar att Socialdemokraterna har slagit in på rörande processen för att korta arbetstiden i Sverige. Men det var inte på något sätt en ambition att läxa upp ledamoten, inte alls. Det är en genuin fråga och en genuin oro. Men vi kan ta den diskussionen vid ett annat tillfälle.

Vad gäller övervakning av arbetstagare vill jag lyfta fram att den nya tekniken gör det möjligt för arbetsgivare att övervaka och kontrollera arbetstagare i högre utsträckning i dag än vad som har varit fallet tidigare. Däremot är arbetsgivare fortfarande skyldiga att göra de intresseavvägningar och följa de regelverk som är tillämpliga på sådana situationer. Och arbetsgivaren får enligt dagens regelverk inte utföra vilka kontroller som helst. Exempelvis måste kontrollåtgärder som innebär behandling av personuppgifter vara proportionerliga och ändamålsenliga och stödja sig på rättslig grund enligt EU:s dataskyddsförordning, alltså GDPR. Dessutom finns det krav på arbetsgivaren att ge information till arbetstagare om den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske på arbetsplatsen. Kamerabevakning av arbetstagare kan vara tillåtet under vissa särskilda förutsättningar, men jag vill understryka att det krävs starka skäl för att det ska vara tillåtet.

Jag tycker att det är viktigt att vi säkerställer att alla på svensk arbetsmarknad förstår sina rättigheter. Inom det område som ledamoten lyfter upp, övervakning, kan det vara särskilt svårt. Här har också parterna på arbetsmarknaden – arbetsgivarorganisationerna men kanske allra mest fackförbunden – en extremt viktig roll att spela.

Fru talman! Adrian Magnusson brukar stå här och hylla den svenska partsmodellen. Det är väldigt trivsamt, men problemet med de förslag om arbetstidsförkortning som Socialdemokraterna har fört fram är att det finns ett latent hot om lagstiftning.

Jag ska kvalificera min fråga lite grann: Vad gör Socialdemokraterna om parterna inte kommer i mål med den typ av breda arbetstidsförkortning som Socialdemokraterna själva har föreslagit? Parterna diskuterar ju arbetstidsförkortning i varje avtalsrörelse – det vet både Adrian Magnusson och jag. Lön och arbetstid är två sidor av samma mynt, kan man säga.

Partsmodellen kan ju inte vara ett smörgåsbord där man säger: Om ni tar ansvar för de här frågorna på det sätt som vi vill är det okej, men om ni landar i något annat än det eller inte kommer överens kliver vi in med lagstiftning.

Adrian Magnusson frågade mig vad jag gör för att stärka den svenska partsmodellen. Det bästa vi kan göra är att låta parterna vara i fred och låta dem fullfölja sitt viktiga uppdrag.

Nåväl, vi kanske kan återkomma till den frågan här eller i något annat sammanhang, men detta är mycket viktigt för svensk konkurrenskraft och för att vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Arbetsmiljöstrategin nämndes, och hur man har det på jobbet är förstås en central arbetsmiljöfråga. Den sociala miljön är lika viktig som den fysiska arbetsmiljön på jobbet. Brister, till exempel trakasserier och sexuella trakasserier, kan leda till sjukskrivningar. Förutom konsekvenserna för de drabbade individerna påverkar det kompetensförsörjningen och i förlängningen hela ekonomin.

Mot bakgrund av de arbetsmiljörisker som unga kan utsättas för och som jag nämnde inledningsvis är strategins delmål Ett tryggt arbetsliv viktigt. Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att ansvara för en nationell samordningsfunktion för att genomföra regeringens arbetsmiljöstrategi.

Arbetsmiljöverket ska inom ramen för uppdraget och i samverkan med medverkande myndigheter, arbetsmarknadens parter och övriga berörda formulera prioriteringar för insatser som bedöms bidra till strategins delmål och målbilder.

I anslutning till arbetsmiljöstrategin har Arbetsmiljöverket fått i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att förebygga arbetsolyckor med dödlig utgång och andra allvarliga arbetsolyckor. Det arbetet ska bidra till säkrare arbetsplatser, också för unga.