Andreas Norlén

Riksdagen ska enligt 6 kap. 4 § andra stycket regeringsformen pröva ett förslag till ny statsminister inom fyra dagar. Förslaget ska enligt 11 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen bordläggas två gånger.

Jag lämnade fredagen den 30 oktober förslaget att Elisabeth Thand Ringqvist från Centerpartiet ska utses till statsminister i en regering bestående av representanter från Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget har bordlagts två gånger och ska prövas vid dagens sammanträde.

Efter riksdagsvalet den 13 september 2026 inlämnade statsminister Ulf Kristersson en begäran om entledigande. Jag genomförde då samtal med partiledarna för riksdagens partier och uppdrog därefter åt Magdalena Andersson, Socialdemokraterna, att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen.

Efter ett uppehåll i sonderingsuppdraget har hon i dag avgivit sin slutrapport till mig. Mot bakgrund av det har jag för avsikt att föreslå henne att godkännas av riksdagen som statsminister. Enligt 6 kap. 4 § första stycket regeringsformen ankommer det på mig att för riksdagens godkännande lämna förslag till ny statsminister.

Jag har som sagt samrått med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen och överlagt med de vice talmännen. Jag har även informerat statschefen, Hans Majestät Konungen. Jag föreslår nu att riksdagen till ny statsminister utser Magdalena Andersson, Socialdemokraterna, som avser att bilda en socialdemokratisk enpartiregering.

I våra överläggningar har Magdalena Andersson varit noga med att framhålla att hon egentligen inte har sonderat förutsättningarna för att bilda en socialdemokratisk enpartiregering. Men det framgår av fast konstitutionell praxis att en statsministerkandidat måste nomineras med vidhängande uppgift om vilken regeringskonstellation personen har för avsikt att bilda. I det här läget har hon gjort bedömningen att hon vill prövas såsom ledare för en socialdemokratisk enpartiregering.

Detta förslag bordlades.

En promemoria om valet av riksdagsdirektör har delats på ledamöternas bänkar. Som framgår av promemorian, som formellt strax kommer att läsas upp av kammarsekreteraren, föreslår talmannen och gruppledarna att Ingvar Mattson ska väljas om till riksdagsdirektör.

Ingvar Mattson har varit riksdagsdirektör i två valperioder sedan 2018. Han har tidigare varit bland annat riksrevisor och generaldirektör för Statskontoret, och han har också en lång karriär inom utskottsväsendet i riksdagen, bland annat som kanslichef för finansutskottet.

Ingvar Mattson är en mycket erfaren statstjänsteman, som enligt min och gruppledarnas uppfattning har utfört sitt uppdrag som riksdagsdirektör på allra bästa sätt. Han arbetar alltid på ett korrekt sätt, och samtidigt har han en stor lyhördhet inför ledamöternas och partigruppernas behov och önskemål. Från mina utgångspunkter tänker jag att det är precis en sådan ledare som Riksdagsförvaltningen behöver, det vill säga en ledare som kan upprätthålla de regler som finns för Riksdagsförvaltningen och för riksdagen och samtidigt är flexibel och lyhörd gentemot de behov som finns i detta hus. Min bild är att han är brett uppskattad också bland riksdagens ledamöter. Det var ett enkelt beslut när han ställde sig till förfogande att föreslå kammaren omval av Ingvar Mattson.

Följande skrivelse upplästes:

Val av riksdagsdirektör

Val av riksdagsdirektör äger rum vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen. Valet gäller för tiden till dess ett nytt val av riksdagsdirektör har genomförts.

Valet ska beredas av en grupp bestående av talmannen och gruppledarna.

Gruppen har sammanträtt denna dag och enhälligt beslutat föreslå att riksdagsdirektör Ingvar Mattson väljs om till riksdagsdirektör.

Stockholm den 28 september 2026

På beredningsgruppens vägnar

Andreas Norlén

Talman

Kammaren biföll det framlagda förslaget och valde därmed Ingvar Mattson till riksdagsdirektör.

Ärade ledamöter! Vi i det nyvalda talmanspresidiet är djupt hedrade och mycket glada över det förtroende kammaren visat oss.

Riksdagen är folkets främsta företrädare, så att vara ledamot av Sveriges riksdag är att inneha det kanske finaste förtroendeuppdrag man kan få i vårt land. Att därutöver få förtroendet att leda riksdagens arbete i egenskap av talman eller vice talman är en möjlighet och ett ansvar som förpliktigar. Stort tack!

Det har gått mer än 40 år sedan en talman senast omvaldes för en tredje mandatperiod, och det var på den tiden vi fortfarande hade treåriga valperioder. Jag är ödmjukt tacksam över att ha fått detta ovanliga förtroende och kommer att anstränga mig till det yttersta för att fortsätta vara hela riksdagens talman. Även om jag i dag inte har fått samtliga ledamöters röster är min strävan och förhoppning att jag genom mitt sätt att utöva talmansämbetet kan upprätthålla samtliga ledamöters förtroende.

Allt som sker i den här kammaren har förstås en politisk dimension, inklusive talmansval. Men att vara talman är samtidigt att bära ett i hög grad personligt förtroendeuppdrag. När riksdagsordningen skrevs kom det till uttryck genom att valet skulle förrättas med slutna valsedlar, inte genom en öppen, elektronisk omröstning.

Partierna nominerar talmanskandidater, men varje riksdagsledamot har en röst i den slutna omröstningen. Ingen kan alltså veta om en ledamot avviker från partilinjen för att den ledamoten har en annan uppfattning än sitt parti om vem som är lämplig att vara talman.

Detta står i skarp kontrast mot statsministeromröstningarna, som sker öppet och elektroniskt och där medborgarna kan utkräva politiskt ansvar av varje ledamot för hur ledamoten har röstat.

Att talmansämbetet har karaktären av ett personligt förtroendeuppdrag är något jag tar på stort allvar, och jag åtar mig uppdraget ånyo med stor ödmjukhet.

När jag först valdes till talman 2018 formulerade jag tre ledord för mitt arbete som talman: demokratin, utskotten samt begreppsparet historia och framtid.

Ordet demokrati handlade om att i det utåtriktade arbetet gentemot allmänheten lyfta fram vår svenska demokrati i dåtid, nutid och framtid och berätta om riksdagen och demokratin som ett sätt att öka kunskapen om och värna förtroendet för vårt styrelseskick.

Att lyfta fram utskotten handlade om att peka på deras centrala roll i riksdagens inre liv och ta initiativ för att stärka och utveckla utskottsarbetet.

Begreppsparet historia och framtid handlade om att ha ett förhållningssätt i det dagliga arbetet som bygger på respekt för riksdagen som institution och dess ursprung men hela tiden med blicken riktad mot den framtid som de politiska besluten syftar till att forma – att stå stadigt i historia och etablerad praxis men också att hela tiden utveckla allt från arbetsformer till riksdagens byggnader.

För mig är de här tre ledorden fortfarande i hög grad relevanta.

Utöver dem vill jag också nämna arbetet med att lyfta fram betydelsen av forskning, vetenskap och bildning för politiskt beslutsfattande och strävan att Riksdagsförvaltningens arbete alltid ska bedrivas med ledamoten i fokus.

Ärade ledamöter! Jag vill hälsa er alla välkomna, såväl nya som omvalda, till riksdagen och det viktiga uppdrag som väljarna har gett er. Med uppdraget följer ett stort ansvar.

Ni har naturligtvis ett ansvar att efter bästa förmåga företräda de väljare som röstat fram er. Men ni, och jag, har även ett ansvar gentemot samtliga väljare att vårda förtroendet för riksdagen som institution. Det gör vi genom att i vårt parlamentariska arbete söka lösningar på de problem som väljarna har identifierat och i våra debatter skilja på sak och person.

Det är kanske ett tråkigt konstaterande när en ny mandatperiod just har inletts, men även den mest lysande politiska karriär tar slut någon dag. Just din tid i riksdagen kan bli kortare eller längre, men den är alltid begränsad. Andra har suttit på din stol före dig, och åter andra kommer att sätta sig där när du har åkt hem. Det du kan göra är att förvalta ditt uppdrag under den tid du innehar det och göra ditt allra bästa för att leva upp till det förtroende som just du har fått. Jag önskar dig varmt lycka till med den uppgiften.

Det politiska och parlamentariska läge som råder efter valet ställer oss alla inför utmaningar. Det kan dock vara klokt att då och då ta ett steg tillbaka och försöka dra ut de långa linjerna. Riksdagsledamöter kommer och går, regeringar kommer och går och partier kommer och går, men riksdagen och den svenska demokratin består.

Det har skett förändringar förut. Vi har ställts inför problem förut. Men med gemensamma krafter har generation efter generation av politiskt förtroendevalda lyckats slå vakt om vår demokratiska samhällsordning.

Jag är fast besluten att som talman, tillsammans med talmanspresidiet, göra det allra bästa för att ge er så goda förutsättningar som möjligt att utföra ert uppdrag. Jag ser fram emot att göra det tillsammans med er ledamöter, med gruppledarna, med riksdagsstyrelsen och med medarbetarna i Riksdagsförvaltningen.

Med de orden vill jag än en gång tacka för det förtroende som ni har visat mig och det övriga talmanspresidiet. Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack till ålderspresidenten och hans presidium och övriga funktionärer här i dag. Varmt tack till er!

(Applåder)

Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Vi samlas nu för avslutning av riksmötet och mandatperioden, men det är kanske inte ett riktigt avslut. Det blir interpellationsdebatter under flera ytterligare dagar inom kort, och i augusti samlas vi för debatter och beslut om flera lagförslag och även för interpellationsdebatter. Under tiden däremellan planeras inga debatter här i kammaren, men flera utskott och EU-nämnden ska sammanträda. Ni ledamöter kommer också redan då att vara engagerade i valarbete. Jag hoppas att ni kan varva ned under några veckor, men mer än så blir det ju sällan – allra minst ett valår.

Om vi ändå ska summera mandatperioden kan vi se tillbaka på fyra år då vi har fått hantera ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

En morgon i mars 2024 markerade vi Sveriges inträde som fullvärdig medlem i Nato med en ceremoni på Riksplan. I november 2025 stod riksdagen värd för det fjärde internationella talmansmötet inom ramen för Krimplattformen till stöd för Ukraina. Och nyligen kom beskedet att Gripen ska patrullera himlen över Ukraina.

Sverige är ett land med en liten befolkning. Trots det förmår vi ge viktiga bidrag till såväl Natos som Ukrainas försvarsförmåga. Det beror inte minst på de försvarsbeslut som riksdagen fattat under tidigare mandatperioder, beslut som gjort att vi i dag har en framstående försvarsindustri.

Riksdagen är en del av samtiden, och besluten här formar framtiden.

Precis som tidigare försvarsbeslut påverkar vår försvarsförmåga i dag kommer de många beslut om försvarssatsningar och om stöd till Ukraina som ni fattat under denna mandatperiod att bidra till att forma framtiden för Sverige, Ukraina och Europa.

”Vår tid var en tid för hjältar” heter det i Louise Hoffstens låt om krigsåret 1939. Men det gäller även i Ukraina alltsedan Rysslands fullskaliga invasion för mer än fyra år sedan. Det ukrainska folket kämpar för sin frihet och hela Europas frihet. Därför kommer det svenska stödet att fortsätta, oavsett hur det går i höstens val.

(Applåder)

Det allvarliga säkerhetspolitiska läget ställer krav på oss alla – inte minst på riksdagen som en central institution i vår demokrati. Medborgarna ska veta att deras riksdag har satsat mycket på riksdagens egen beredskap. Vi har informerat alla er ledamöter om säkerhet och beredskap ur ett riksdagsperspektiv, och krigsdelegationen har utvecklat sitt arbete och genomfört flera övningar.

Samtidigt stärker vi säkerheten här i riksdagen. Balansen mellan öppenhet och säkerhet är ett ständigt närvarande perspektiv, men det behöver inte vara en motsättning. Endast i en trygg miljö kan det fria, öppna och stundtals intensiva demokratiska samtalet fullt ut komma till sin rätt. Den här kammaren ställde sig nyligen bakom förslag som innebär utökade säkerhetskontroller och andra åtgärder för att förebygga och motverka ordningsstörningar, särskilt på åhörarläktaren här i kammaren.

Vi arbetar också med att öka säkerheten för riksdagens ledamöter. Det handlar om allt från säkerhetsrådgivning och säkerhetshöjande insatser i övernattningsbostäder till en fördjupad samverkan mellan de myndigheter som ansvarar för att skydda företrädare för demokratin. Det är ett av många exempel på utvecklingsarbete som bedrivs med ledamoten i fokus.

En långsiktig satsning som jag gärna vill nämna i samband med avslutningen i dag är renoveringen av kvarteret Cephalus. Arbetet pågår intensivt och beräknas vara klart 2029.

Ärade ledamöter! När jag tillträdde som talman 2018 fastställde jag tre ledord som skulle prägla mitt arbete: demokratin, utskotten och begreppsparet historia och framtid.

Demokratin har varit ett tema i min och riksdagens externa kommunikation. Under mandatperioden har många av er ledamöter deltagit i riksdagens projekt med att besöka skolor för att tala om riksdagsarbetet, och vi i talmanspresidiet har besökt samtliga län för att samtala inte minst med unga om riksdagen och demokratin. Riksdagen har också utarbetat flera utställningar, varav den senaste just nu turnerar i Sverige. Demokratin behöver dig! heter den. Och nyligen gav jag vid en ceremoni den västra innergården i Ledamotshuset namnet Det fria ordets plats, för att lyfta fram yttrandefrihetens betydelse för demokratin. Dessa olika ansträngningar känns extra angelägna i en tid då demokratin runt om i världen utmanas av auktoritära krafter.

Ledordet om utskotten har omsatts i verksamhet för att stödja och stärka utskottsarbetet. Arbetet i ordförandekonferensen med erfarenhetsutbyte om utskottens arbetsformer har fortsatt, och vi har även denna mandatperiod genomfört ett ledarskapsprogram för utskottsordförande.

I linje med ambitionen att vara förankrade i historien men alltid ha blicken riktad mot framtiden har vi uppmärksammat flera jubileer, vilket har gett oss tillfälle att lära om och av vår historia och därigenom förstå var vi är i dag och vart vi bör sträva i framtiden. Jag tänker på demokratijubileet under förra mandatperioden men också på 50-årsjubileet av 1974 års regeringsform och årets uppmärksammande av statsministerämbetets 150-årsjubileum.

Många historiker menar att Sveriges första riktiga riksdag ägde rum i Västerås 1527. Nästa år fyller alltså riksdagen 500 år. Det ska vi fira!

(Applåder)

Om man tittar sig omkring här i kammaren kan man dock få intrycket att riksdagen kom till på 1970- eller 1980-talet, för inredningen präglas av den tidens estetik. Jag har länge tyckt att det borde finnas något föremål här som symboliskt påminner om att riksdagen är mycket äldre än så, och jag är därför glad över att kunna berätta att riksdagens marskalkstav från och med i dag kommer att ha sin plats här i kammaren.

Den ritades av riksdagshusets arkitekt Aron Johansson och var en gåva från Sveriges riksbank till riksdagen vid flytten hit till Helgeandsholmen 1905, och den användes från början vid ett väldigt speciellt tillfälle. Till och med 1974 ägde riksdagens högtidliga öppnande som bekant rum i Rikssalen på slottet. När ledamöterna tågade från Riksdagshuset till slottet gick portvakten med marskalkstaven i spetsen för processionen. Numera står en av riksdagens vakter med marskalkstaven i stora trapphallen vid särskilt högtidliga tillfällen, och i övrigt kommer staven alltså att stå här i kammaren och påminna oss om de långa linjerna.

Ärade ledamöter! I dag har vi också samlats för att tacka dem av er som inte kandiderar för en ny valperiod eller som har lämnat riksdagen det senaste året. Jag vill nu rikta mig särskilt till er.

Det politiska engagemang som utgör grunden för att få väljarnas förtroende att representera parti och valkrets i Sveriges riksdag har burit er genom ledamotsuppdraget – ett av de finaste uppdrag man kan ha i vårt land – fram till den stund när vi nu hedrar er och tackar för era förtjänstfulla insatser för riksdagen.

En ledamot som lämnar riksdagen kan få ett diplom och en guldfärgad riksdagsnål. Efter minst sex års tjänstgöring i följd kan ledamoten också få riksdagens medalj i åttonde storleken. Den som lämnar efter minst tolv års tjänstgöring i följd kan få medaljen i tolfte storleken.

Några har tyvärr inte möjlighet att närvara i dag, men jag ber er som finns i salen att resa er när ni hör ert namn och sedan förbli stående, så tackar vi av er gruppvis med en gemensam applåd.

Diplom och riksdagsnål tilldelas 27 ledamöter: Mats Arkhem, Madeleine Atlas, Sara-Lena Bjälkö, Malin Björk, Ludvig Ceimertz, Dzenan Cisija, Louise Eklund, Torsten Elofsson, Lars Engsund, Rashid Farivar, Cecilia Gustafsson, Göran Hargestam, Malin Höglund, Lars Jilmstad, Kent Kumpula, Ulf Lindholm, Katarina Luhr, Agneta Nilsson, Susanne Nordström, Helene Odenjung, Jakob Olofsgård, Cecilia Rönn, Inga-Lill Sjöblom, Annika Strandhäll, Katarina Tolgfors, Pia Trollehjelm och Jennie Wernäng.

Varmt tack för era insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Riksdagens medalj av åttonde storleken tilldelas 25 ledamöter: Alireza Akhondi, Lars Andersson, Gulan Avci, Emma Berginger, Gudrun Brunegård, Johnny Cato, Malin Danielsson, Lorena Delgado Varas, Jamal El-Haj, Helena Gellerman, Jörgen Grubb, Tony Haddou, Ulrika Heindorff, Kjell Jansson, Tomas Kronståhl, Sanne Lennström, Ann-Sofie Lifvenhage, Mats Persson, Linus Sköld, Magdalena Thuresson, Vasiliki Tsouplaki, Anna Vikström, John Widegren, Mats Wiking och Carina Ödebrink.

Varmt tack för era insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Medaljen av tolfte storleken tilldelas följande ledamöter: Hans Ekström, Marianne Fundahn, Caroline Helmersson Olsson, Malcolm Momodou Jallow, Anders W Jonsson, Ellen Juntti, Maj Karlsson, Serkan Köse, Helena Lindahl, Magnus Manhammar, Ingela Nylund Watz, Mattias Ottosson, Saila Quicklund, Daniel Riazat, Karin Rågsjö, Robert Stenkvist, Jimmy Ståhl, Roland Utbult, Hanna Westerén och Markus Wiechel.

Varmt tack för era insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Medaljen av tolfte storleken tilldelas också elva ledamöter som har tjänstgjort i 20 år eller mer. Till er vill jag säga några ord om vars och ens tid i riksdagen. Jag ber även er att resa er upp när ni hör ert namn och förbli stående, så tackar vi också er med en gemensam applåd.

Patrik Björck! Du representerar Västra Götalands läns östra valkrets och Socialdemokraterna. Du blev invald i riksdagen 2006, alltså samma år som många av de andra som vi tackar av här i dag. Under din tid i riksdagen har du varit ledamot av skatteutskottet, arbetsmarknadsutskottet och EU-nämnden.

Helena Bouveng! Du representerar Jönköpings län och Moderaterna och blev invald i riksdagen 2006. Under din tid i riksdagen har du varit ledamot av flera utskott såsom försvarsutskottet och skatteutskottet liksom ledamot av Nordiska rådets svenska delegation.

Gunilla Carlsson! Du representerar Göteborg och Socialdemokraterna och blev invald i riksdagen 2002. Under din tid här har du varit ledamot av flera utskott såsom kulturutskottet och trafikutskottet samt även vice ordförande i finansutskottet, valberedningen och Nordiska rådets svenska delegation. Vi samarbetade mycket under det förra svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet.

Margareta Cederfelt! Du representerar Stockholms stad och Moderaterna och kom till riksdagen för första gången 1999. Under din tid här har du framför allt arbetat med utrikespolitik, men du och jag arbetade tillsammans i konstitutionsutskottet, för att nämna ett annat exempel. Du har även varit ordförande i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen, vice ordförande i OSSE-delegationen och president i OSSE:s parlamentariska församling.

Jan Ericson! Du har representerat Västra Götalands läns södra valkrets och Moderaterna sedan 2006. Du har bland annat varit ledamot i EU-nämnden, finansutskottet och utbildningsutskottet samt varit ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson! Du har representerat Skåne läns västra valkrets och Moderaterna sedan 2006. Du har framför allt varit verksam i näringsutskottet, men du har även varit ledamot av finansutskottet och kvittningsperson för Moderaterna.

Lars Mejern Larsson! Du representerar Värmland och Socialdemokraterna sedan 2006. Under denna tid har du bland annat varit ledamot av kulturutskottet, trafikutskottet och Nordiska rådets svenska delegation.

Johan Löfstrand! Du blev invald i riksdagen 2002 för Östergötland och Socialdemokraterna och har under denna tid varit bland annat förste vice ordförande i civilutskottet, ledamot av lagutskottet och vice gruppledare för Socialdemokraterna. Du och jag har suttit både på östgötabänken och i riksdagsstyrelsen tillsammans.

Fredrik Malm! Du har varit riksdagsledamot för Stockholms län och Liberalerna sedan 2006. Under denna tid har du varit bland annat ordförande i utbildningsutskottet, men vi tänker framför allt på dig som utrikespolitiker. Du har även suttit i andra utskott, såsom arbetsmarknadsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Helén Pettersson! Du valdes in i riksdagen 2006 för Västerbottens län och Socialdemokraterna. Under denna tid har du bland annat varit ordförande i försvarsutskottet och ledamot i arbetsmarknadsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Olle Thorell! Också du har varit riksdagsledamot sedan 2006. Du representerar Västmanlands län och Socialdemokraterna. Under denna tid har du bland annat varit ledamot i utrikesutskottet, ledamot i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen och ordförande i riksdagens delegation till den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet.

Till sist vill jag vända mig till Lotta Johnsson Fornarve, som under den förra mandatperioden var andre vice talman. Vi hade ett mycket fint samarbete i talmanspresidiet, och du gjorde viktiga insatser för riksdagens jämställdhetsarbete. Du har varit ledamot för Södermanland och Vänsterpartiet sedan 2014 och bland annat varit ledamot i försvarsutskottet och ordförande för riksdagens styrgrupp för det bilaterala demokratifrämjande samarbetet.

Varmt tack till er alla för era insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Kära vänner! När jag läste listan över ledamöter som inte ställer upp för omval kände jag spontant: Riksdagen kommer inte att bli densamma utan er. Vi tackar i dag av många ledamöter med lång erfarenhet av riksdagsarbete, många som satt sin prägel på kammardebatter med färgstarka och engagerade anföranden och många som dragit ett tungt lass i utskotten. Många av er har jag lärt känna och samarbetat med i olika sammanhang. Ni kommer att vara saknade.

När vi tänker tillbaka på de ledamöter som gått före oss, som hanterat svåra frågor och fattat framsynta beslut kan vi vara tacksamma över att ledamöterna då inte ryggade tillbaka för svårigheterna de ställdes inför under sin tid i riksdagen. Detsamma gäller er. Även ni har under er tid i riksdagen ställts inför svåra beslut, och inte heller ni har ryggat tillbaka – tvärtom. Ni har sett de problem som medborgarna möter i sin vardag, och ni har försökt finna lösningar på dem utifrån era olika politiska utgångspunkter. På så sätt har ni förvaltat förtroendet för riksdagen som en demokratisk institution som finns till för medborgarna.

Jag vill också berömma er ledamöter, både er som lämnar och er som blir kvar, för att ni trots ibland väldigt långa debatter med starka meningsskiljaktigheter förmår skapa en fin stämning och god kamratanda över partigränserna. Vi har de senaste dagarna här i kammaren sett prov på denna anda i form av de många vänliga ord som framförts till ledamöter som hållit sina sista anföranden. Det visar på den fina respekt som finns ledamöter emellan, och det är en styrka för vår demokrati.

Vars och ens insats som riksdagsledamot är unik. Ingen annan ledamot kommer någonsin att göra exakt detsamma som just du som nu lämnar riksdagen har gjort. Också Riksdagshuset är unikt. Det är en stark symbol för vår demokrati, och det bär på så mycket av historia, kultur och traditioner, men det är samtidigt en levande arbetsplats där demokratin återskapas varje dag. När du kommer hem i kväll och ser tillbaka på just din unika tid i detta unika hus hoppas jag att du kan tänka: Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat min övertygelse.

Å riksdagens vägnar: Ett stort tack till var och en som nu lämnar riksdagen. Tack för din gärning som riksdagsledamot, tack för dina insatser för riksdagen och tack för ditt arbete för allas vår demokrati!

(Applåder)

Jag vill be er som har tackats av att följa med mig till en mottagning i Sammanbindningsbanan direkt efter avslutningen.

Jag vill också informera kammaren om att jag har utdelat riksdagens medalj till några personer som inte är riksdagsledamöter: utskottsrådet Peder Brynolf, utskottsrådet Hans Hegeland och skyddsvakten Jarmo Rahikainen samt docent Katarina Barrling och professor Lena Wägnerud.

Jag hörde att det var en spontan applåd på väg när jag hade nämnt Jarmo. Jag tycker att vi släpper fram den!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill tacka er alla för ert arbete i riksdagen under den här speciella mandatperioden. Jag vill tacka talmanspresidiet och gruppledarna samt ledamöterna i riksdagsstyrelsen. Tack för ett mycket gott samarbete trots ibland komplicerade frågor att hantera!

Jag vill även tacka riksdagsdirektören och övriga medarbetare i Riksdagsförvaltningen för utomordentliga insatser.

Partikanslierna med sin personal är också viktiga för det politiska arbetet och en del av alla som har sin dagliga arbetsplats i riksdagens fina hus. Tack också till er!

(Applåder)

Låt mig också avslutningsvis framföra ett varmt tack till er alla för att jag har fått förtroendet att vara riksdagens talman under såväl denna som den förra mandatperioden. Det är ett fantastiskt uppdrag – ansvarsfullt men också intressant och stimulerande. Jag kan lova att jag har gjort mitt allra bästa för att vara hela riksdagens talman, för att utveckla arbetet i riksdagen med respekt för dess historia och för att bidra till att vårda och värna vår demokrati.

Jag har sagt det förut, men jag säger det gärna igen: Jag har älskat varje sekund av varje minut av varje timma av varje dag av varje vecka av varje månad av varje år som jag har fått vara er talman. Tack!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Låt mig avsluta med en sommardikt. Då undrar ni: Vilken poet har han valt? Möjligen överraskar jag en och annan genom att säga att jag tänkte läsa en sommardikt av Göran Greider.

Du begär för mycket av sommaren.Sommaren begär ingenting av dig.

Lägg dig på rygg i gräset.Gräset bär dig och när du rest dig väntar det några timmar och reser sig igen.Det har all tid i världen.

Du tror att du har ont om tid.Den här gamla björken är bräddfull av tidoch delar med sig när du kommerpå trädgårdsgången.

På stenbänken sätter sig en fjärilför att vila ut från allt doftande arbete.Den säger: Gör som jag, vik ihop dina vingaroch flyg genom dig själv.

Du begär för mycket av sommaren.Sommaren begär ingenting av dig.

Med dessa ord önskar jag er alla en skön sommar!

(Applåder)

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi och näringsminister Ebba Busch, försvarsminister Pål Jonson, civilminister Erik Slottner och kulturminister Parisa Liljestrand.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Ärade ledamöter! I would first like to invite you to rise to welcome Her Excellency the Ambassador of Ukraine, Svitlana Zalisjtjuk, to the Swedish Parliament.

(Applåder)

För på dagen fyra år sedan välkomnade jag ambassadörens företrädare hit till riksdagen. Den fullskaliga ryska invasionen hade då bara pågått i några timmar. Det var ett laddat ögonblick när ingen visste vad som skulle hända, men när alla insåg att vi stod inför ett avgörande ögonblick i Europas historia. Då närmade sig här i Sverige riksdagsvalet i september 2022. Nu närmar sig riksdagsvalet i september 2026.

En hel mandatperiod, fyra långa år, har passerat. Fyra år, under vilka den ukrainska civilbefolkningen har fått utstå massakrer och terrorbombningar, sorg och lidande. Men vi ser också tillbaka på fyra år då Ukraina, till en början mot alla odds, lyckats hålla angriparen tillbaka – fyra år av kamp, hjältemod och motståndsvilja.

Jag besökte Ukraina förra året och minns starkt det jag såg genom tågfönstret när vi rullade in på järnvägsstationen i Kyjiv. På en annan perrong stod en liten flicka med ett knippe ballonger i handen. Kanske fyllde hon år. Kanske var hon på väg för att fira någon annan. Oavsett vilket blev jag djupt berörd. Den ögonblicksbilden visade både på krigets konsekvenser och på motståndsviljan. Att miljoner ukrainska barn växer upp i skuggan av den ryska krigföringen är en av krigets grymmaste konsekvenser. Men jag blev samtidigt varm om hjärtat av trotset och motståndsviljan som finns i att vilja fira sina födelsedagar även i en ond tid.

Att Ukraina lyckats hejda den ryska framryckningen beror i första hand på den ukrainska befolkningens enighet, initiativkraft och offervilja. Men även omvärldens stöd har spelat roll. Därför är jag glad och stolt över den enighet som den här riksdagen har visat i stödet för Ukraina, nu senast manifesterat under förra veckans utrikespolitiska debatt här i kammaren. Denna enighet är en styrka. Den visar att vi alla, trots åsiktsskillnader i många andra frågor, sluter upp bakom vikten av att försvara demokratin, friheten och varje nations rätt till självbestämmande. Det är en enighet som även avspeglas i ett brett folkligt stöd för Ukraina här i Sverige.

Ett annat belägg för det stöd Ukraina åtnjuter var talmansmötet inom ramen för Krimplattformen, som hölls här i riksdagen i höstas. Mötet samlade representanter från nästan 70 av världens parlament, från alla världsdelar. Att så många länder var representerade visar inte bara hur brett stödet för Ukraina är. Det visar också att många fler än vi inser att det inte enbart är Ukrainas frihet som står på spel i denna strid. De som kämpar, lider och dör i Ukraina gör det i försvaret av allas vår frihet.

Ukrainas civilbefolkning genomlider nu sin fjärde krigsvinter. Extrem kyla och upptrappade ryska attacker på civil infrastruktur gör den till den svåraste krigsvintern hittills. Fyra år av strider har inte enbart lämnat spår i form av en mängd nya gravar. Även naturen har ödelagts. Krigets konsekvenser tas upp vid ett lunchseminarium här i riksdagen i dag. Vardagslivet i Ukraina efter fyra år av krig är ett perspektiv, säkerhetspolitiska utmaningar ett annat. Men även de svåra effekterna på miljön belyses.

Ärade ledamöter! De frusna frontlinjerna, skyttegravarna, taggtrådshindren och ett ingenmansland täckt av kratrar minner om första världskrigets fasor. Till detta kan vi snart foga ytterligare en likhet. Rasar kriget fortfarande när vi samlas här till avslutning i juni har det då pågått lika länge som första världskriget.

Versaillesfredens följder har diskuterats i mer än ett sekel. Många varnar nu för konsekvenserna ifall Ukraina tvingas underteckna ett fredsavtal som dels belönar angriparen Ryssland, dels riskerar att bara ge en kort respit inför nya ryska angrepp. Men det finns en avgörande skillnad mellan de båda krigen. Medan första världskriget bröt ut som en följd av komplicerade stormaktsförvecklingar är Rysslands krig mot Ukraina just detta: Rysslands krig mot Ukraina. Kriget startades av Ryssland och kan upphöra på ett ögonblick om Ryssland skulle följa internationell lag och dra tillbaka sina trupper från ukrainskt territorium.

Det enda sättet att säkra en rättvis och varaktig fred är att fortsätta stödja Ukraina och öka pressen på Ryssland. Därför är de villigas koalition så viktig. Därför kommer Sveriges stöd att bestå fram till den dag kriget är avslutat och hela Ukraina åter är fritt, och också långt därefter.

(Applåder)

Ärade ledamöter! Den ukrainska författaren Viktorija Amelina debuterade 2015 och har belönats med flera litterära priser. Efter den fullskaliga ryska invasionen började hon dokumentera krigsbrott. Den 27 juni 2023 blev hon allvarligt skadad vid en rysk robotattack mot Kramatorsk, där hon åt på en pizzarestaurang. Hon avled tre dagar senare, 37 år ung, som ett av 13 dödsoffer för den ryska attacken.

En tid innan hon dog skrev hon en dikt om sorg, smärta och hopp. Jag vill avsluta med att läsa den. Jag läser den för att den hjälper oss att förstå krigets konsekvenser för människorna. Jag läser den till minne av Viktorija Amelina och till minne av alla de andra liv som släckts under Rysslands orättfärdiga krig. Jag läser den för att den är ett uttryck för den ukrainska kultur som Ryssland påstår inte finns – den kultur som Ryssland vill förinta.

På den karga våråkernstår en kvinna klädd i svartoch ropar ut sina systrars namnsom en fågel på den tomma himlen

Hon ska ropa dem alla ur sigDen som flög bort för tidigtDen som tiggde om att få döDen som inte kunde hejda dödenDen som aldrig slutade väntaDen som aldrig slutade troDen som alltjämt sörjer i tysthet

Hon ska ropa dem alla ned i jordensom sådde hon åkern med smärtaoch ur smärtan och kvinnonamnenska hennes nya systrar växa upp ur jordenoch åter sjunga muntert om livet

Men hur ska det gå för henne, kråkan?Hon stannar för alltid här på åkerneftersom hennes rop är det endasom håller alla svalorna flygande

Hör du hur hon kallarvar och en vid namn?

Tack! Slava Ukraini!

(Applåder)