Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Acko Ankarberg Johansson, statsrådet Lotta Edholm, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall och statsrådet Jessica Rosencrantz.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Acko Ankarberg Johansson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är en oerhört prioriterad fråga. När inflationen drabbade regionerna extra hårt, beroende på det pensionsavtal de tecknat, valde vi att lägga 9 miljarder extra till dem, bara för att täcka upp för inflationens kostnader. Det extra stöd de har fått motsvarar 10 500 sjuksköterskor. Det fick de för att de under det år som var så besvärande skulle kunna behålla personal. Och det har ju lett till att vi inte har fått massuppsägningar.

Vi befarade, när vi kom med den sista delen om 6 miljarder, att kanske 5 000– 6 000 skulle riskera att sägas upp beroende på de varsel som fanns. Det har inte blivit så. Jag är glad över både att pengarna gett effekt och att regionerna har kunnat hantera situationen bättre än de först trodde.

Däremot har det skett förändringar när det gäller bland annat administrativ personal. Men man har kunnat …

Herr talman! Ledamoten! Precis som ledamoten lyfter fram handlar det om att ha tillräckligt med personal. Jag är glad över att regionerna nu har gjort omsvängningen från att tidigare ha haft mycket bemanningsanställda till att nu ha fast anställd personal.

Det har också blivit en förändring för medarbetare, som inte alltid har varit med på förändringen. Det har inneburit stora problem och utmaningar för personalen. Jag är medveten om det. Men inriktningen är rätt. Fast anställd personal är bättre för patienterna. Det bygger också kontinuitet och är bättre när man ska utveckla kvaliteten i verksamheterna.

Herr talman! Ledamoten! Jag uppskattar inte när man omformulerar min åsikt. Den åsikt som regeringen har haft alltsedan i våras är att vi inte utesluter att Sverige ska ta emot patienter från Gaza. Men situationen i Gaza går först, det vill säga hur vi bäst kan ge hjälp och humanitärt stöd till befolkningen på plats. Det har varit det vägval som regeringen stått inför.

Därför har vi sett till att ge ett mångmiljonstöd, senast nyligen med ytterligare 400 miljoner i humanitärt stöd till Gaza för att stödja befolkningen. Det går till FN-organ som jobbar med sjukvård, mödravård, hälsovård och socialt stöd på olika sätt. De pengarna når nämligen flest människor.

Medicinsk evakuering når väldigt få. Dessutom är det kopplat till stora svårigheter. Norge lovade i somras att ta emot väldigt många. Efter fem sex månader kom sex personer, vilket visar hur svårt det är.

Vår bed…

Herr talman! Ledamoten! Om man läser allt jag sa – det var ganska mycket – kan man se att jag var tydlig med att det inte är ett nej till att göra det men att det handlar om situationen. Hur kan vi bäst stödja de civilbefolkningar som är drabbade av en oerhörd humanitär katastrof till följd av situationen?

Vi har hittills valt den metod som vi bedömer är bäst. Det är att ge stöd och hjälp på plats. Men det innebär inte att man utesluter att någonsin hjälpa på andra håll, till exempel när det gäller den stora katastrof som också finns i Sudan. Vi ser det även i Kongo. Vi ser det på många fler håll nu.

Det finns alltså inget förbud, utan vi utgår från situationen.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Alla berörs vi av detta dagligen. När man handlar sina matvaror är det tufft att betala för dem. Att det har skett en prishöjning råder det inget tvivel om.

Vi förstod prishöjningarna när inflationen var som högst. Det är också därför regeringen har lagt all energi vi har kunnat ur ett regeringsperspektiv på att få ned inflationen. Det har haft stor betydelse för hushållen att vi nu är tillbaka på normala nivåer. Då behöver också resten av marknaden ställa om till den nya situationen. Jag tror att det är nödvändigt att även livsmedelsindustrin tittar på sina kostnader och vad man kan göra för att hitta rätt nivåer.

Sedan är det dock svårt för en stat och en regering att styra priser, om det nu inte är Venezuelas metoder man använder – jag hörde inte att ledamoten föreslog det. Men det är svårt att styra för att hitta den…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för följdfrågan. Det finns ganska många olika saker man kan göra, inte minst det arbete som görs inom livsmedelssektorn för att säkerställa att vi blir mer självförsörjande på livsmedel. Det är i dag alldeles för många livsmedel som behöver importeras, och där har priserna ökat rejält. Jag tror att det nästan bara är morötter vi är självförsörjande på. Vi behöver alltså öka mängden livsmedel som vi har bättre beredskap för i närområdet. Om vi har mer produktion på hemmaplan skulle vi klara svängningarna på marknaden bättre.

Det är olämpligt att styra en marknad, men att kunna klara hushållsekonomin är prioriterat.

Herr talman! Jag tackar ledamoten så mycket för en viktig fråga. Frågor om samhällets mest utsatta med funktionsnedsättningar är viktiga och prioriterade.

När man har en beredskap eller det pågår en beredning i Regeringskansliet handlar det om att det pågår ett arbete.

Regeringen är mycket medveten om vikten av ledsagning och de här olika delarna, inte minst för personer med nedsatt syn. Därför följer vi utvecklingen mycket noga.

Det måste dock understrykas att kommunerna har ett oerhört viktigt ansvar när det gäller att tillgodose individens behov, oavsett om ledsagningen ges enligt LSS eller enligt socialtjänstlagen.

Vi följer utvecklingen noga, och det sker en beredning inom Regeringskansliet på området.

Herr talman! Det tillkännagivande som riksdagen lämnade om avgiftsfri ledsagning och möjligheten till en särskild lag kopplad till detta bereds som jag sa just nu i Regeringskansliet. Det är ett arbete som pågår. Jag avser att återkomma längre fram i det här arbetet med besked om regeringens nästa steg i frågan.

Herr talman! Jag tackar Märta Stenevi så mycket för en oerhört angelägen och viktig fråga.

Regeringens omfattande arbete handlar om att stärka utsatta barns situation. Det är ett pågående arbete. Vi har presenterat en rad förslag gällande olika lagstiftningar. Vi arbetar vidare för att barns rättigheter ska gå före föräldrars rättigheter. Det ska gå som en röd tråd genom all den lagstiftning vi arbetar med.

Det är en självklarhet att barn aldrig ska behöva vara rädda för vårdnadshavare som de har umgänge med eller träffar på något annat sätt. Det var också därför propositionen Tryggare hem för barn, som den här riksdagen har fattat beslut om, började gälla den 1 januari i år. Jag vill understryka att inga barn ska vara rädda för att behöva vistas tillsammans med vårdnadshavare som har utövat våld mot dem eller deras närstående.

(Applåder)

Herr talman! Som jag beskrev i mitt förra inlägg arbetar regeringen nu steg för steg vidare med att säkra utsatta barns skydd. Vi är långt ifrån klara. Vi är inte heller klara med den utredning som Märta Stenevi hänvisar till. Nästa steg på familjerättens område är nu att se över hur barns ställning i mål om vårdnad, boende och umgänge kan stärkas ytterligare. Där avser vi nu att tillsätta en utredning kopplad till införande av rättsliga ombud.

Herr talman! Tack så mycket till Ludvig Ceimertz för frågan!

Att samhället har ett enormt stort ansvar för barn och unga som placeras i samhällsvård är en självklarhet. Det är naturligtvis jätteviktigt att den placeringsform som väljs motsvarar barnets behov och förutsättningar och att vården ska vara trygg och säker.

Det regeringen har gjort hittills är bland annat att säkerställa att Sis nu har helt andra befogenheter att kunna säkerställa att man till exempel inte kan använda sig av mobiltelefoner för att just bli kontrollerad inifrån, vilket har förekommit. På HVB finns inte de befogenheterna i dag. Men den utredning som arbetar med motsvarande befogenheter kommer att presenteras inom några månader.

Långsiktigt ser vi att barn- och ungdomsvården behöver reformeras i grunden. Därför är den utredning som nu ser över hela barn- och ungdomsvården och som också…

Herr talman! Tack så mycket, Ludvig Ceimertz!

Precis som jag beskriver arbetar en utredning just nu. Jag kommer att få förslagen presenterade om några månader. Direktiven har varit tydliga. Personalen på HVB-hem är väldigt tydliga med att de inte i dag kan stoppa de kriminella nätverken från att hämta de här barnen och ungdomarna. Det handlar i väldigt stor utsträckning om att kunna begränsa tillgången till mobiltelefoner. Det ser jag framför mig.

Herr talman! Jag håller med ledamoten om att vårdköerna verkligen har bitit sig fast. Det är nästan så att en patient inte förväntar sig att få en operation i tid utan att det är en lång väntetid.

Det är också stora skillnader. Vi har regioner där man klarar vårdgarantins 90 dagar och andra områden där man har stora svårigheter. Det innebär att åtgärderna behöver se olika ut.

Det kan inte vara lika i alla regioner, utan man måste jobba utifrån lokala förutsättningar. Därför ger vi 5,9 miljarder för att öka vårdkapaciteten, där man får jobba på det sätt som passar bäst.

Vi har nu de statliga engångsinsatserna där vi lyfter fram tre speciella operationer. Där får regionerna betalt efter utförda operationer. Det innebär en klar styrning. Genomför fler operationer, så får ni betalt för den delen.

Vi kommer att återkomma i närtid om hur det ska ske. Men det g…

Herr talman! Jag hade önskat att vi hade haft en nationell bild över vårdkapacitet. Vi saknar en sådan. Men arbetet pågår i Regeringskansliet och hos myndigheter för att få fram den.

Exempelvis besökte Region Jämtland Härjedalen departementet i går. Vi talade just om de kommande statliga engångsinsatserna. De berättade att de har ledig vårdkapacitet inom vissa områden där de kan bistå andra regioner. Region Jönköping gav samma besked i morse vid ett möte.

Det finns också privata utförare. Jag har besökt både Ersta här i Stockholm och Carlanderska i Göteborg. Båda två är stiftelser, och pengarna går tillbaka in i verksamheten. De har kapacitet.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag delar verkligen engagemanget för gränshinderarbetet. Sverige var ordförandeland för Nordiska ministerrådet förra året. Nu är Sverige ordförande i Nordiska rådet.

Det är väldigt glädjande att se att både ministerrådet och Nordiska rådet nu har fokus just på gränshinderfrågor. Jag skulle vilja säga att det är en gemensam svensk prioritering.

Vad vi gjorde under förra året under svensk ledning var att verkligen ta frågan om gränshinderarbetet närmare den politiska ledningen. Det är ytterst ett politiskt ansvar att verkligen ta oss an gränshinderfrågorna.

Vi tog under förra året fram ett program för fri rörlighet. Vi förstärkte utformningen av Gränshinderrådet i att bistå politiken genom att verkligen ta fram konkreta lösningar på gränshinderområdet.

Jag kom just i går från ett möte i Köpenhamn med mina kollegor. …

Herr talman! Svensk skola har under ganska många år präglats av en inkluderingstanke som i grund och botten är god, det vill säga att alla barn ska gå tillsammans. Men det har också visat sig att mycket av detta inte fungerar, och jag skulle säga att det bland annat är därför vi har så stora problem när det gäller till exempel läsinlärning liksom att vi här i Sverige har skolor som är stökigare än i alla andra jämförbara länder. Vi kan till exempel se att anmälningarna till Arbetsmiljöverket när det gäller våld och hot har ökat med 150 procent på tio år.

Det som ledamoten efterfrågar är ju en form av hjälpklasser, och Liberalerna har väckt tanken att sådana klasser behövs för elever med väldigt mycket beteendeproblematik. Det är dock för tidigt i dag att säga hur vi kan gå vidare med det förslaget, så jag ber att få återkomma.

Herr talman! Det är alldeles uppenbart att många människor, både i Sverige och runt om i Europa, upplever att marginalerna i tillvaron är väldigt pressade. Matpriserna stiger, och vi ser elpriser som är väldigt höga runt om i Europa. Hushållen är pressade från flera håll. Det här är såklart en återkommande fråga som i någon mening ligger på EU-ministerns bord men som också diskuteras i många andra konstellationer inom EU och olika ministrars sakområden.

Vi arbetar aktivt på flera håll inte minst med att adressera frågan om de väldigt höga elpriserna, som vi vet slår hårt mot både hushåll och företag. Det är en sak som drabbar både konkurrenskraften för Europa och hushållens marginaler. För att ta det området som ett exempel är det alldeles uppenbart att vi nu behöver arbeta offensivt för att bygga ut elproduktionen för att på så sätt få ned energipriserna.

Det finns saker …

Herr talman! Tack, Anna Lasses, för frågan!

Låt det inte råda någon tvekan om att stödet till Ukraina är den här regeringens absolut viktigaste uppgift att hålla i och att öka. Det är någonting som vi är väldigt tydliga med från svensk sida också gentemot samtliga EU-kollegor. Just nu är verkligen tidpunkten att kliva fram och öka stödet. Det har Sverige gjort på flera områden, bland annat genom att nu rikta det största militära stödpaketet till Ukraina sedan den fullskaliga invasionen.

Det är också alldeles uppenbart att det nu finns många förslag på bordet kring hur man ytterligare kan öka investeringarna i vår egen försvarsförmåga. Det är viktigt att göra just detta, och vi utesluter ingenting. Men det är en välkänd uppfattning att gemensam upplåning inte är den första stenen som Sverige lyfter på, utan där är vi kritiska.

Det finns många förslag på bordet just nu…

Herr talman! Tack så mycket till ledamoten för frågan!

När det gäller finansieringen av svensk skola är det ett ansvar först och främst för kommunerna. Ansvaret för skolan är ju kommunaliserat sedan ungefär 30 år tillbaka. Jag tillhör ett parti som anser att det var ett stort misstag.

Det är klart att även staten har ett stort ansvar, och därför satsar vi varje år stora resurser på att förbättra skolan också i de kommuner som satsar ganska lite pengar på sin skola. Vi satsar till exempel på läroböcker, mer skönlitteratur, fler speciallärare, skolsociala team, akutskolor och fler mindre undervisningsgrupper, allt i akt och mening att stärka den regelstyrda skolan så att vi får en skola som är likvärdig över hela Sverige. Så är det inte i dag.

Herr talman! Tack till ledamoten för frågan!

Det här är en otroligt viktig utredning. Man kan säga att den sopar ut de sista resterna av ett postmodernistiskt synsätt på kunskap. Vi blir av med den relativistiska synen på kunskap; i stället är det ett mycket, mycket starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Jag är i grund och botten mycket positiv till den här utredningen.

Det som nu händer är att utredningen kommer att skickas ut på remiss. Det kommer att ta sin lilla tid. Sedan måste det, utöver att vi fattar beslut om läroplanen, också komma kursplaner för varje ämne. Det återstår att se hur det arbetet kommer att ske. Det är dock klart att med en tydlig läroplan i botten blir möjligheterna till tydliga kursplaner också betydligt större. Det finns också i utredningen exempel på hur kursplaner i olika ämnen skulle kunna utfor…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Självklart har vi ett ansvar att se till att alla, oavsett var man bor, får del av den sjukvård man behöver.

Som jag nämnde var jag i går i Region Jämtland Härjedalen. Ni vet hur geografin ser ut. Merparten av alla i regionen bor inom tre mils radie från Östersund, men sedan bor det ändå ganska många väldigt långt bort. Hur gör man för att tillförsäkra dem den sjukvård de behöver med akuttransporter och annat?

Nu tog jag Jämtland Härjedalen som exempel. Det krävs ganska mycket resurser till helikopter och till ambulanser som är stationerade långt borta, kanske i Gäddede. Det blir en hög kostnad, och det är tufft för en region att hantera den.

Vi har dock den ordningen att det är regionerna som ansvarar för detta och inte staten. Vi har ingen statlig sjukvård. Regionerna löser det på olika sätt. Det är också klokt om regio…

Herr talman! Jag tackar för denna extremt viktiga fråga. Jag delar Aylin Nouris resonemang till fullo. Det som har skett ska naturligtvis inte ske. Det visar bland annat att huvudmän är alldeles för dåliga på att begära referenser. Det skulle jag säga är ett problem i offentlig sektor, och säkert också i privat sektor, i alldeles för hög utsträckning.

Det som nu sker är till exempel att vi kommer att utöka antalet brott som man kan få ut registerutdrag om. Tidigare har väldigt grova brott och sexualbrott varit det enda man kunnat få ut registerutdrag om. Nu kommer den möjligheten att utökas till fler typer av brott.

Jag är dock inte alls främmande för att vidta fler åtgärder om det krävs. Det här ska inte kunna hända.

Herr talman! Tack så mycket, Pontus Andersson Garpvall, för en viktig fråga!

Jag delar ledamotens inställning att vi naturligtvis måste hindra och stoppa den här rekryteringen. Då är det oerhört viktigt att samhällets samlade kraft får en möjlighet att verka. Där har sekretessen varit ett stort bekymmer – att man inte har kunnat sitta runt samma bord och tidigt ge varandra information när de första signalerna börjat komma. Ju tidigare signalerna kan komma, desto mer kan vi förstås använda förebyggande insatser. Där kommer den nya socialtjänstlagen att vara viktig.

Den proposition som ledamoten nämner handlar dock bara om information åt ett håll. Vi nöjer oss inte där, utan vi skriver nu fram lagstiftning som innebär att man kan sitta runt samma bord. Skola, socialtjänst och polis kan då delge varandra information tidigt. Där bryter vi rekryteringen.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Förslaget från TLV är riktigt bra. Det handlar om att hitta en ny metod, en ny struktur, där man inte går på de vanliga premisserna utan faktiskt möjliggör att fler läkemedel kan komma i fråga just vid sällsynta sjukdomar.

Förslaget kom den 2 januari, tror jag, och ledamoten drar redan nu slutsatsen att det inte kommer att leda till fler läkemedel. Det är imponerande att ledamoten har den kunskapen och den förmågan att se in i framtiden.

Jag är väldigt glad över att TLV nu har kommit med detta förslag, som utvidgar möjligheten att släppa fram fler läkemedel. Glädjande nog ser vi redan att nya har kommit, till gagn för människor med väldigt svåra tillstånd som nu har fått rätt till de läkemedel de behöver. SMA är det som det särskilt har pekats på.

Vi kommer dock att behöva göra mer. Därför arbetar vi med en strategi…

Herr talman! Jag tackar Nils Seye Larsen för en viktig fråga.

Jag kan lämna ett positivt svar på frågan. Arbetet löper enligt tidsplanen. Det finns en arbetsgrupp som tillsammans med Socialdepartementet och Finansdepartementet nu arbetar fram en indexeringsmodell. Jag vet att den har varit oerhört efterlängtad och efterfrågad under lång tid. Det är naturligtvis oerhört viktigt för de långsiktiga förutsättningarna för assistansen.

Gruppen arbetar just nu, och jag har mycket goda förhoppningar om att vi ska kunna leverera i enlighet med den tidsplan vi har föresatt oss, nämligen i tid till budgetpresentationerna inför hösten.

Arbetet pågår, och jag återkommer gärna när vi har kommit lite längre.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. I dag, tror jag, går förslaget ut på remiss, och det arbetet kommer att ta ett par månader. Det går inte att avgöra i förväg eftersom allt beror på vad remissinstanserna tycker. Ibland får vi tillbaka remissvar som är spretiga, om jag får uttrycka mig så. Då behöver man göra ett vägval och se hur man ska väga av. Ibland är svaren entydiga. Regeringen tycker lika, eller regeringen tycker tvärtom.

Hur snabbt arbetet går kan innebära olika tidpunkter. Vi vill göra arbetet så snabbt som möjligt därför att vi uppfattar att det finns en bred politisk enighet. Vi har i utredningen förslag som – vid en hastig anblick är det bäst att säga – ändå ser genomförbara ut. Men i utredningen finns några saker som behöver utredas vidare. Inte minst där blir det intressant att se vad remissinstanserna tycker framöver.

Vi hoppas att vi kan …

Herr talman! Jag tackar Gustaf Lantz för en viktig fråga.

Jag vet att vi båda hyser ett varmt engagemang för att säkerställa att barn och unga som befinner sig i samhällets vård ska ha det tryggt och säkert. Vi delar upprördheten över att skattebetalarnas pengar har gått till kriminella. Därför gör regeringen just nu ett omfattande arbete för att säkerställa att vi på alla håll och kanter arbetar mot den omfattande välfärdskriminalitet som vi ser äter sig in i hela samhällets kapillärer.

När det gäller barn- och ungdomsvården önskar jag att mycket hade gjorts tidigare, inte minst att de 40 författningsförslag som Ivo lade på den tidigare socialdemokratiska regeringens bord hade bearbetats tidigare. Då hade Ivo haft andra förutsättningar.

Förra året lade regeringen 30 miljoner kronor på en rad olika uppdrag, och vi arbetar nu konsekvent med en rad olika myndigheter fö…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en väldigt viktig fråga.

Det är klart att vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge i världen, i Europa och ärligt talat i Östersjön. De nordiska och baltiska länderna har ett gemensamt ansvar, i tätt samarbete med Polen, Tyskland och andra länder, att verkligen säkerställa att vi har ordning och reda på vad som sker i Östersjön.

Detta handlar om att både adressera frågan om kabelbrott och att möta den ryska skuggflottan. Här pågår ett samarbete inom både Nato och EU. Vi vet att det diskuteras strategier för att öka säkerheten kring kabelinfrastrukturen på EU-nivå, och vi har ett tätt samarbete mellan de nordisk-baltiska länderna. Det här är en fråga som vi återkommer till i varje format där vi träffar våra kollegor från andra länder. Inte minst har detta inneburit en ökad sjöövervakning och ökat informationsutbyte mella…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är oerhört viktigt att fortsätta bedriva klimatarbetet på både svensk och europeisk nivå. Inte minst är det viktigt att vi är 27 länder som verkligen agerar för att hejda klimatutsläppen och inte bara agerar på medlemsstatsnivå.

Här pågår ett intensivt arbete. Sverige är ett av de länder som tydligt driver på för att EU ska anta ett nytt offensivt klimatmål för 2040 för att minska utsläppen med 90 procent. I det sammanhanget är vi också noga med att betona varje medlemsstats ansvar att göra sitt och beakta bioekonomins viktiga roll i omställningen. Vi agerar såklart i många olika spår för att hitta goda och konstruktiva lösningar, och vi har en aktiv dialog med kommissionen och andra medlemsstater för att säkra det stöd som krävs för att få på plats så effektiva lösningar som möjligt.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan, och inte minst för att hon lyfter den. Kring händelser som dessa finns ett stigma att berätta om dem. Det finns många som bär på upplevelser och hemskheter som de inte har vågat berätta om, men de förföljer en hela livet och kan påverka hälsa och möjlighet till utveckling och jobb under resten av livet.

Det är väldigt viktigt att det finns en väl utbyggd vård och omsorg med hjälp att få när man berättar att man är utsatt och behöver hjälp. Det är också viktigt att adekvat hjälp ges.

Vi har två åtgärder i närtid som jag kan berätta om. I en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner har vi med denna del. Man ska arbeta särskilt med detta, och det finns pengar avsatta. Vi har dessutom gett Socialstyrelsen i uppdrag att hjälpa till med kunskapsstöd. Regionerna har alltså särskilt med detta i det avtal som vi har slutit me…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag deltog själv i Nordiska rådets session i Reykjavík. En diskussion som vi hade där mynnade sedan ut i en rekommendation från Nordiska rådet om att se över Helsingforsavtalet och vad som kan förändras över tid för de olika parter som ingår i dag. Man skulle även se över vilka områden som Nordiska rådet och det nordiska samarbetet ska behandla.

Vid det möte som jag i går deltog i tillsammans med de nordiska ministrarna fattades beslut om att tillsätta en utredare som ska undersöka de rättsliga och juridiska förutsättningarna för att se över Helsingforsavtalet. Hur påverkar EU-rätten, våra olika grundlagar och folkrätten möjligheten att se över vilka frågor vi ska samarbeta om och vilka länder eller självstyrande områden som ska ingå i samarbetet som fullvärdiga parter?

Nästa steg är att tillsätta en utredning som ska se …

Herr talman! Ledamotens fråga anknyter till en tidigare fråga.

Jag gör inte samma bedömning som ledamoten. Det besked som TLV gav var inte en fråga om utan att de tänker börja arbeta på ett annat sätt för att möjliggöra att fler läkemedel vid sällsynta sjukdomar och tillstånd kan inkluderas i läkemedelsförmånen. Jag ser verkligen fram emot deras arbete och att se vilken effekt det får, om de hittar en metod och struktur för detta.

Vi arbetar samtidigt med strategin för sällsynta sjukdomar och tillstånd, som är ett komplement och som är lite bredare och berör andra områden.

Jag håller fullt ut med ledamoten om vikten av att jag får det läkemedel jag behöver för den sjukdom eller det tillstånd jag har. Just det faktum att allt fler läkemedel blir mer precisa och går till en mindre grupp innebär en utmaning för oss alla också ekonomiskt. Kostna…

Herr talman! Precis som jag har nämnt tidigare verkar vårdköer ha blivit ett naturligt fenomen, något man nästan räknar med ska vara så. Det är det inte.

Det är jättenödvändigt att vi bryter utvecklingen och tar oss an detta samlat. Dels har vi gett 5,9 miljarder till regionerna för att öka vårdkapaciteten. Det innebär att alla slags operationer och behandlingar ska förbättras. Fler ska få vård i tid. Dels lägger vi till en metod med statliga engångsinsatser vid tre speciella diagnoser för att kunna följa dem och se en rakare koppling mellan utförd operation och betalning. Då kan vi följa vad som händer.

Vi har nämligen lagt miljard efter miljard utan att vi har fått den effekt vi velat. Vi vet heller inte varför det har blivit si eller så. Nu tänker vi följa det hela noggrant och lära av det vi gör så att vi i nästa steg kan bli ännu mer träffsäkra och säkerställa att all…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en viktig men också väldigt svår fråga. Den psykiska ohälsan i samhället handlar inte bara om vad skolan gör eller inte gör, utan detta måste ses i ett mycket större sammanhang.

När det gäller skolan har vi tillsatt en elevhälsoutredning. Tanken är att elevhälsan ska återfå sitt vårduppdrag. En del i utredningen handlar också om vikten av att sätta in särskilt stöd tidigt till elever som har olika slags problem, till exempel att de har svårt att lära sig läsa. En del av dessa individer har ju problem på många olika fronter.

Det handlar också om rena säkerhetsfrågor. Skolor ska till exempel kunna se till att obehöriga inte befinner sig där. Men detta är inte bara en fråga för skolan utan även för det övriga samhället.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en väldigt viktig fråga! Det är precis som ledamoten säger: EU halkar efter globalt. Vi ser hur mer än 90 procent av världens tillväxt förväntas ske utanför Europa de kommande åren.

Under det svenska ordförandeskapet satte den här regeringen konkurrenskraftsfrågorna högt på dagordningen. Jag skulle också säga att vi har hög trovärdighet. Det är många som tittar på Norden och Sverige som föredömen.

Vi i Europa måste bygga på våra styrkor. Vi har en av världens absolut största hemmamarknader. Vi har god potential till innovation. Nu måste vi se till att det blir enklare att starta och driva företag och att stanna som företag i Europa.

Det handlar om flera delar. Det handlar om att fördjupa och bredda den inre marknaden, förenkla våra regelverk, satsa mer på forskning och innovation, få till en verklig kapitalmarknad och få fram …

Herr talman! Tack så mycket, Malin Höglund, för frågan! Precis som ledamoten beskriver är detta en stor utmaning för landets 290 socialtjänster: att man oavsett om man är en stor eller en liten socialtjänst måste ringa runt och säkerställa att man hittar rätt plats för varje ung person.

Medan regeringen nu arbetar med att få en nationell placeringsfunktion på plats är jag oerhört glad över att regeringen har ingått en överenskommelse med SKR om detta. Det ska hjälpa kommuner att hitta rätt placering och göra rätt matchning för varje barn när det gäller placeringsformen. Det är väldigt tydligt att kommuner och stat måste arbeta gemensamt för att kunna säkerställa en hög kvalitet och rätt placeringsform för varje ung person.

Frågestunden var härmed avslutad.