Riksflödet
Logga in
Acko Ankarberg Johansson
Acko Ankarberg Johansson

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Acko Ankarberg Johansson

Kristdemokraterna · 22 partikamrater i riksdagen
AnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/ledamot/0796071663617
QR-kod till din sida
Spara QR-koden
0
Socialdepartementet skickade ett betänkande på remiss
16 okt 2025 · S 2023:09
Redovisad

Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista – en del i en ny nationell infrastruktur för datadelning

58 remissvar hittills.

En särskild utredare ska se över möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista genom att fler uppgifter läggs till, att regleringen blir tydligare, mer förutsägbar och flexibel samt att hälso- och sjukvården och öppenvårdsapoteken har anpassade arbetsprocesser.

Proposition
Särskild utredareSofia Wallström
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 1 sep 2025

Transplantationsverksamhetenen vid Skånes universitetssjukhus och patientsäkerheten

Skriftlig fråga 1408
I Sverige finns fyra transplantationscentrum som är godkända för att utföra organtransplantationer: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Akademiska sjukhuset och Skånes universitetssjukhus. Dessa centrum är alla anslutna till det nordiska samarbetet Scandiatransplant, som möjliggör organutbyte mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och Estland. Nu planerar Region Skåne att ersätta nuvarande transplantationskoordinatorer – högutbildade specialistsjuksköterskor med avancerad kompetens – med personal utan högskoleutbildning. Detta är en nedmontering av patientsäkerheten eftersom transplantationskoordinatorerna är en helt avgörande länk i donationskedjan. Dessa samordnar, håller kontakten med intensivvård och transplantation och ser till att allt sker med högsta kvalitet och säkerhet. Vårdförbundet har kritiserat beslutet och menar att ett sänkt kompetenskrav inte bara hotar patientsäkerheten i Skåne utan också riskerar att få konsekvenser för hela Sveriges donationsverksamhet. Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Anser statsrådet att det fortsättningsvis blir patientsäkert för organtransplantationsverksamheten om transplantationskoordinatörer undantas från den utbildning och specialistkompetens som tidigare varit standard och om så inte är fallet, avser statsrådet att vidta några generella åtgärder i anledning av en sådan förändring?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 29 aug 2025

Kapacitet i svensk sjukvård för barn från Gaza

Skriftlig fråga 1402
Sjukvårdssystemet i Gaza har brutit samman. FN och WHO beskriver en situation där barn dör i kuvöser som saknar ström, där operationssalar används utan narkosmedel och där brännskadade barn lämnas utan intensivvård. Läget förvärras av att svält används som ett vapen. Barnen i Gaza riskerar inte bara livet här och nu utan också långvariga följder; undernäring leder till kroniska sjukdomar, hämmad tillväxt och försämrad kognitiv utveckling. Psykologiska experter varnar för att en hel generation riskerar att växa upp med svåra trauman, depressioner och posttraumatisk stress. WHO har vädjat till världssamfundet om hjälp, och EU-kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att ta emot patienter. Andra länder har redan agerat: 223 patienter och 503 medföljande har evakuerats till EU-länder som Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Irland, och även till länder utanför EU såsom Norge och Turkiet. Bara i juni 2025 evakuerades 17 patienter till Italien. Sverige har sjukvårdskapacitet och erfarenhet. Under Balkankrigen togs skadade patienter emot på svenska sjukhus. Svenska regioner har specialistkompetens för att vårda barn med svåra skador. Att Sverige inte agerat väcker frågan om det inte är brist på kapacitet som är problemet – utan brist på politisk vilja. Barnkonventionen, som är lag i Sverige, kräver att barnets bästa alltid sätts främst. Sverige har förbundit sig att skydda barn i väpnade konflikter. När vi inte gör det, trots att vi kan, blir vi medansvariga för barns lidande. Regeringens passivitet ger bilden av att hänsyn till Sverigedemokraternas politik väger tyngre än barns liv och hälsa. Det är ovärdigt ett land som vill kalla sig en humanitär stormakt. Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Avser statsrådet, inom ramen för sitt ansvar, att vidta åtgärder för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård inom svensk sjukvård?
Ställde en interpellation till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 29 aug 2025

Patienter från Gaza

Interpellation 750
Flera partier i riksdagen och vissa fackliga organisationer har ställt det absurda kravet att palestinier som skadats i konflikten mellan Hamas och Israel ska transporteras till Sverige för att få vård på svenska sjukhus. Länge har sjukvårdsministern varit klok nog att stå emot dessa krav på symboliska åtgärder som endast skulle belasta svenska sjukhus och som i grunden är en politisk åtgärd, då det uppenbarligen finns rätt många andra lämpliga sjukhus mellan Sverige och Gaza. Men på senare tid har budskapet från sjukvårdsministern blivit mer otydligt, då sjukvårdsministern i flera svar på skriftliga frågor sagt att regeringen inte utesluter att ta emot patienter från Gaza för vård i Sverige som ett komplement till stöd på plats. Sverige har tagit emot patienter från kriget i Ukraina. Men skillnaden där är att vi har tagit emot ukrainska patienter då det finns en allmän uppfattning om att Ukraina kämpar för hela Europas frihet mot en antagonist till Sverige, Ryssland. Sverige har tagit ställning i kriget mellan Ukraina och Ryssland och stöder Ukraina. Därav är det naturligt att ukrainska patienter får vård i Sverige. Det har däremot inte framgått varför svensk sjukvård ska ta emot patienter från Gaza och på vilken princip detta skulle vila. Det har inte heller framgått hur riskerna omkring detta skulle hanteras. En uppenbar risk är att med tanke på att Hamas gömmer sig bland civilbefolkningen är det omöjligt för svensk sjukvård att skilja mellan terrorister och civila när man ger sjukvård. Därmed kan en terrorist skickas till Sverige för att få sjukvård om Sverige skulle ta emot patienter från Gaza. Mot bakgrund av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson följande: Kan statsrådet utesluta möjligheten att patienter från Gaza transporteras till Sverige för att få sjukvård? Om statsrådet inte kan utesluta detta, hur motiverar statsrådet en sådan åtgärd med tanke på avståndet och antalet länder och sjukhus mellan Sverige och Gaza? Har statsrådet tagit initiativ till en analys av riskerna för att Hamas skulle kunna infiltrera gruppen av patienter som eventuellt skulle skickas till Sverige? Om statsrådet inte kan utesluta möjligheten att patienter från Gaza får sjukvård i Sverige, har statsrådet övervägt hur det kan påverka den svenska sjukvården?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 26 aug 2025

Mottagande av patienter från Gaza för vård i Sverige

Skriftlig fråga 1394
Den humanitära situationen i Gaza är obeskrivlig. Den beror inte på någon naturkatastrof – den är politiskt skapad. Den högsta nivån av svält har konstaterats i delar av Gaza. De medicinska behoven i Gaza är enorma, samtidigt som sjukvården i stora drag är utslagen. Den 25 augusti 2025 attackerade Israel dessutom den sista fungerande kirurgavdelningen i Khan Yunis. WHO uppskattar att över 12 000 människor i Gaza är i akut behov av att evakueras för vård. Bland dem finns tusentals barn. 14 europeiska länder, däribland Norge, har öppnat upp för att ta emot patienter från Gaza. I ETC den 25 augusti 2025 förklarar Fredrik Ottesen som koordinerar det norska mottagandet att det inte är en stor resursfråga att ta emot patienter och att sjukhusen gärna vill hjälpa till. Detsamma har uttryckts av det svenska Vårdförbundet. Systemen finns också på plats efter liknande evakueringar från Ukraina. Det är snarare en fråga om politisk vilja. Tidigare har regeringen i svar på en skriftlig fråga från Daniel Helldén (MP) understrukit vikten av att stödja vård på plats, men också öppnat för möjligheten att ta emot patienter till Sverige. Med tanke på den senaste utvecklingen och den fullständigt raserade sjukvården i Gaza vill jag därför fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Är statsrådet och regeringen, med hänsyn till den akuta situationen i Gaza, beredda att nu vidta konkreta åtgärder för att ta emot patienter från Gaza till svensk sjukvård?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 25 aug 2025

Tillgången till individuellt utformade preparat

Skriftlig fråga 1386
Sverige är ett fantastiskt land med en välutvecklad välfärd, men i dagens samhälle står fortfarande många patienter inför utmaningen att få tillgång till medicinska behandlingar som är avgörande för deras hälsa och livskvalitet. Ett sådant exempel har vi kunnat läsa om i Aftonbladet där en kvinna öppet berättar om dessa svårigheter. Nämnda problem gäller särskilt för personer som använder sig av specialtillverkade läkemedel, exempelvis individuellt utformade preparat som inte är godkända i standardiserad form men som har bevisad effekt för att lindra svår kronisk smärta eller andra komplexa sjukdomstillstånd. Dessa patienter kan ha stor nytta av sådana behandlingar, vilket ofta innebär en betydande förbättring av patienternas funktion och vardagsliv. Samtidigt kan dock vägledande regelverk och ekonomiska aspekter skapa hinder för tillgången till dessa läkemedel, i synnerhet om de inte täcks av offentligt finansierade högkostnadsskydd. I vissa fall innebär detta att patienter tvingas betala mycket höga kostnader för att kunna fortsätta sin behandling, något som kan leda till försämrad hälsa och ökade sociala och ekonomiska problem. Detta fenomen väcker viktiga frågor om rättvisa, tillgång till vård samt respekt för individers hälsorelaterade rättigheter, eftersom det riskerar att skapa ojämlikhet i hälsovården och förneka vissa grupper deras medicinska behov. Det är därmed en viktig samhällsfråga att säkerställa att regelverk för läkemedelshantering och finansiering inte underminerar patienters rätt att få behandling som är medicinskt motiverad och som kan avsevärt förbättra deras livssituation. Alla individer förtjänar att ha tillgång till den vård och de läkemedel som kan bidra till ett så värdigt och funktionellt liv som möjligt utan att ekonomiska eller administrativa hinder förhindrar detta. Det är ett grundläggande principiellt krav att hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla på lika villkor, särskilt när det gäller behandlingar som kan rädda liv eller ge lättnad åt människor i svåra situationer. Mot bakgrund av ovanstående önskas statsrådet Acko Ankarberg Johansson svara på följande fråga: Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder i syfte att finna lösningar på nämnda problematik, och vilka åtgärder avser man i sådana fall att vidta?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Nina Larsson · 22 aug 2025

En inkluderande abortlagstiftning

Skriftlig fråga 1377
Tidigare i år presenterade abortutredningen sitt betänkande. Där framgick bland annat att de ville förändra språkbruket så att alla berörda personer inkluderas genom att ta bort ordet "kvinna" ur lagstiftningen. Anledningen till detta är naturligtvis att det numera, sedan tvångssteriliseringarna av personer som vill ändra juridiskt kön togs bort, finns personer med manligt personnummer som kan bli gravida. Förändringen av lagstiftningen kan också ses som en ren förenkling av en tidigare ganska otympligt skriven lagtext. Efter bara några veckor stod det dock klart att regeringen och samarbetspartiet enats om att ordet kvinna ska vara kvar i lagtexten. Exakt hur lagtexten ska formuleras har dock inte blivit känt hittills. Med anledning av det vill jag fråga statsrådet Nina Larsson: Har statsrådet för avsikt att verka för att abortlagen kommer att inkludera alla som berörs – och hur kommer lagtexten i så fall att formuleras? – eller kommer regeringen att lägga fram ett förslag som utesluter några av dem som kan komma att behöva få tillgång till abortvård?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 11 aug 2025

Könsbekräftande kirurgi och dess förenlighet med hälso- och sjukvårdslagens krav

Skriftlig fråga 1347
I Sverige är det enligt lag (1982:316) förbjudet att utföra könsstympning, även i de fall där individen själv samtycker till ingreppet. Lagstiftningen vilar på principen att kroppen har ett skyddsvärde och att det inte är förenligt med rättsstatens grundläggande värderingar att tillåta permanenta ingrepp på friska könsorgan utan tydligt medicinskt behandlingsmål. Detta med all rätt. Samtidigt erbjuder svensk hälso- och sjukvård könsbekräftande kirurgi, där friska könsorgan och andra kroppsliga strukturer avlägsnas eller rekonstrueras för att anpassa kroppen till en självupplevd könsidentitet. Ingreppen är irreversibla, innebär sterilitet och kan leda till komplikationer och livslångt beroende av hormonbehandling. Dessa ingrepp genomförs utan att det föreligger någon objektivt fastställd kroppslig sjukdom eller skada i traditionell medicinsk bemärkelse men utförs och finansieras ändå inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården. Detta ska inte förväxlas med fall där det föreligger medfödda variationer i könsutvecklingen, där medicinska ingrepp i vissa fall kan vara motiverade utifrån tydliga biologiska förhållanden. Fokus i denna fråga rör könsbekräftande kirurgi som utförs på personer utan biologiska avvikelser, där syftet inte är att behandla ett kroppsligt tillstånd, utan att anpassa kroppen till en subjektiv könsidentitet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) definieras hälso- och sjukvård som ”verksamheter som avser att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador”. Frågan är om könsbekräftande kirurgi, särskilt i de fall där medicinsk diagnos saknas eller evidensen för nytta är bristfällig, verkligen kan sägas uppfylla dessa kriterier. Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har vid upprepade tillfällen påtalat betydande kunskapsluckor när det gäller effekterna av könsbekräftande behandlingar. Det finns i dag ett nationellt kvalitetsregister för könsdysfori, men deltagandet är frivilligt och registret är inte heltäckande. Det saknas även ett system för att långsiktigt följa upp kirurgiska komplikationer, ånger, psykisk hälsa eller andra utfall hos samtliga patienter. Detta innebär att samhället inte har en fullständig bild av konsekvenserna av dessa oåterkalleliga ingrepp, trots att de genomförs och subventioneras med offentliga medel. I ljuset av detta uppstår en rättslig, medicinsk och etisk inkonsekvens. Mot denna bakgrund vill jag därmed fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Anser statsrådet och regeringen att könsbekräftande kirurgi uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på legitim, evidensbaserad vård trots att syftet inte är att behandla en kroppslig sjukdom eller skada, att Socialstyrelsen och SBU påtalat betydande kunskapsluckor, att långsiktig uppföljning är bristfällig samt att liknande ingrepp i andra sammanhang, såsom könsstympning, är förbjudna även med samtycke, och avser statsrådet att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 11 aug 2025

En jämlik och ändamålsenlig vård för patienter med sköldkörtelsjukdomar

Skriftlig fråga 1346
Sköldkörtelsjukdomar som hypotyreos, hypertyreos, Hashimotos och Graves är bland de vanligaste endokrina sjukdomarna i Sverige. Trots detta möter många patienter utmaningar inom vården. Det handlar bland annat om svårigheter att få tillgång till rätt diagnos, adekvat uppföljning samt individuellt anpassad behandling. Det är vedertaget att sköldkörtelsjukdomar kan vara komplexa och att symtombilden varierar mellan individer. Flera rapporter och erfarenheter från patienter visar att vården inte alltid tar tillräcklig hänsyn till detta. Patienter uppger att de nekas vidare utredning trots kvarstående symtom och att behandlingen ofta baseras på generella riktlinjer snarare än individuella behov. I vissa fall upplevs vården som otillräcklig eller oförstående, vilket lett till att ett växande antal patienter söker sig till privata kliniker, ofta till betydande kostnad, för att få tillgång till bredare provtagning, specialistbedömning och mer anpassad behandling. Det innebär att möjligheten till god vård i praktiken blir beroende av ekonomiska resurser, vilket hotar principen om jämlik vård. Sverigedemokraterna menar att staten har ett ansvar för att säkerställa att patienter med sköldkörtelrelaterade sjukdomar får en trygg, evidensbaserad och tillgänglig vård, oavsett bostadsort eller privatekonomi. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att patienter med sköldkörtelsjukdomar får en jämlik, ändamålsenlig och individuellt anpassad vård inom ramen för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och för att motverka att patienter tvingas söka dyr privat vård på grund av bristande kompetens eller bemötande i den offentliga vården?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 7 aug 2025

Mottagande av patienter från Gaza

Skriftlig fråga 1343
Döden, lidandet, svälten och den humanitära katastrofen i Gaza till följd av Israels skoningslösa krig är obeskrivlig. Tusentals barn har dödats, skadats och traumatiserats för livet. Sjukvårdssystemet har slagits i spillror efter att sjukhus bombats sönder, och vårdpersonal tvingas arbeta under fruktansvärda och livsfarliga förhållanden, oförenliga med både medicinsk etik och mänsklig värdighet. Ambulanser hindras och beskjuts, och blockaden stryper tillgången till mediciner, utrustning, vatten och elektricitet. Redan i maj 2024 bad EU:s hälsovårdskommissionär Stella Kyriakides samt kriskommissionär Janez Lenarčič EU:s medlemsländer om hjälp. WHO har identifierat cirka 10 000 svårt sjuka personer som är i behov av vård, varav EU då uppmanades att ta emot 109. Det är patienter som är svårt sjuka och skadade samt patienter med kroniska sjukdomar som inte kan få livsnödvändig behandling i Gaza. 14 europeiska länder har tagit emot patienter från Gaza, men den svenska regeringen säger nej. Sverige reagerade snabbt vid Rysslands brutala attack på Ukraina. Vi tvekade inte att ta emot patienter därifrån, och många ukrainare har fått nödvändig vård i Sverige – en rimlig sak att göra när ett land ockuperas och sjukvården i stora delar slås ut. Vänsterpartiet är mycket kritiskt mot regeringens besked angående Gaza. Skillnaderna i hur regeringen behandlat civila som drabbats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och av Israels attacker mot Gaza är talande för den människosyn regeringen representerar och ytterst beklaglig. Vänsterpartiet anser att regeringen bör ge Gazas svårt sjuka och skadade sjukvård i Sverige. I det svenska svaret på vädjan om hjälp från EU-kommissionen skrev hälso- och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson att Sveriges regering håller med om att säker evakuering av patienter för livräddande vård utanför Gaza i många fall är nödvändig men att möjligheten att ta emot medicinskt evakuerade patienter behöver ”analyseras närmare”. Någon sådan analys har dock aldrig gjorts. I andra sammanhang har sjukvårdsministern hänvisat till bristande resurser inom den svenska vården. Påståendet får dock inget stöd från vårdpersonalen, som i stället sluter upp i upprop för att ta emot skadade från Gaza och menar att kapaciteten finns. Bland annat har nästan 500 barnläkare över hela landet skrivit under ett upprop. Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Avser statsrådet att verka för att Sverige ska ta emot medicinskt evakuerade patienter från Gaza?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 1 aug 2025

Rätten till kejsarsnitt

Skriftlig fråga 1335
Enligt patientlagen ska vård utformas och genomföras i nära samråd med patienten, i den mån det är möjligt. Lagen tydliggör vidare att vården ska främja patienters integritet, självbestämmande och delaktighet. Kapitel 7 i patientlagen stadgar att ”när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar”. Enligt Sveriges läkarförbunds etiska regler (punkt 5) är det förbjudet att behandla patienter utan att visa empati, omsorg och respekt. Läkaren får inte genom sin yrkesauktoritet inskränka patientens rätt att bestämma över sin egen kropp. Baserat på dessa rättsliga och etiska riktlinjer är det självklart att kvinnor som ska föda ska erbjudas deras grundläggande rätt till självbestämmande och möjlighet att välja mellan två likvärdiga alternativ. Trots detta förekommer i dag en paternalistisk inställning som ofta tvingar kvinnor till ett visst förlossningssätt, vilket kan anses vara ett övergrepp från samhällets sida och ett brott mot patientlagen. I dagsläget är det endast cirka 7–8 procent av alla gravida kvinnor som önskar kejsarsnitt. Bland dessa finns kvinnor med tidigare negativa erfarenheter av förlossningar, med befintliga förlossningsskador och med starka psykologiska skäl. Dessa kvinnor har giltiga skäl att önska att få sin vilja igenom, en helt rimlig hållning också sett till den omfattande vetenskap som finns tillgänglig. Undertecknad har mot bakgrund av detta under många år varit engagerad i denna fråga samt motionerat om att möjliggöra för rätten till kejsarsnitt. Det är således tydligt också att många av dem som lade sin röst på Kristdemokraterna i senaste valet, gjorde detta till följd av att man ansåg dem som trovärdiga i just denna fråga. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson: På vilket sätt har statsrådet och regeringen verkat för att stärka rätten för kvinnor att välja kejsarsnitt?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 1 aug 2025

Mottagande av patienter från Gaza för vård i Sverige

Skriftlig fråga 1334
Över 60 000 palestinier har dött under kriget i Gaza. Nu svälter Israel befolkningen, och för allt fler internationella bedömare blir det tydligt att det är ett folkmord som begås. Det mänskliga lidandet är oöverskådligt, och behoven är enorma. EU, WHO och FN vädjar till världens länder att ta emot patienter från Gaza för att vara med och rädda liv. Svenska sjukhus står redo, och läkare runt om i landet kräver att Sverige ska ta emot patienter från Gaza. Men regeringen säger nej. Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är: Vilka omständigheter krävs för att regeringen ska omvärdera sin ståndpunkt?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 1 aug 2025

Öppenvård vid kejsarsnitt

Skriftlig fråga 1333
Kristdemokraterna har under en tid utmärkt sig för att förespråka en mer decentraliserad och nationellt tydlig styrning av vården i Sverige. Denna inställning är jag positiv till, eftersom den kan bidra till effektivisering av vården och kortade vårdköer samt stärker patientens självbestämmande och möjligheten att få vård utifrån sina individuella behov. Regeringen har också tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat flera förslag som går i denna riktning, vilket tyder på en vilja att förbättra och främja en mer patientcentrerad vårdpolitik. Det är avgörande att vårdvalet blir mer flexibelt och att patienter ges större makt att påverka vilken behandling och vårdform de får. Vad som sedan länge har varit möjligt för patienter i hela Sverige är att söka vård var som helst i Sverige inom öppenvården utan att behöva remiss. Detta gäller för både vaginala förlossningar och andra medicinska behandlingar. Denna princip ger patienter ett direkt inflytande och stärker deras rätt att skapa en vårdplan som är anpassad till deras behov och önskemål. Dock finns det en skiljaktighet när det gäller möjligheten att välja vård för kvinnor som ska föda med kejsarsnitt. I dag är det möjligt att välja mellan olika förlossningskliniker och vissa behandlingar i hela landet, men för kvinnor som av medicinska eller personliga skäl önskar ett planerat kejsarsnitt finns inte samma fria vårdalternativ tillgängliga. Detta kan leda till att kvinnor inte ges möjlighet att påverka sina födandeavgöranden, trots att rätten till självbestämmande enligt patientlagen borde omfatta även denna grupp. Det är därmed viktigt att även kvinnor som önskar planerat kejsarsnitt har rätten till fritt vårdval för att säkra rätten till självbestämmande – oavsett vilken förlossningsmetod de önskar eller behöver. Det skulle också kunna bidra till att minska onödiga lidanden och frustrationer bland kvinnor med starka skäl att föda med kejsarsnitt, samtidigt som det främjar en rättvis och individanpassad förlossningsvård. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Har statsrådet och regeringen vidtagit några åtgärder i syfte att säkra öppenvården också för kvinnor som föder med kejsarsnitt eller kan vi förvänta oss åtgärder inom detta område?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson · 28 juli 2025

Svensk vårdhjälp för skadade barn från Gaza

Skriftlig fråga 1322
Dagligen bevittnar vi hur den civila befolkningen i Gaza lider och lever under omänskliga förhållanden. Värst är det att se bilderna på barn som svälter eller som blivit svårt skadade i det blodiga kriget mellan Hamas och Israel. Dagens Nyheter rapporterade den 23 juli 2025 att ”totalt 14 europeiska länder har hjälpt till att ta emot skadade och sjuka patienter från det krigsdrabbade Gaza sedan krigets utbrott. Däribland Norge som är ett av de länder i Europa som tagit emot flest patienter från Gaza. Hittills har de hjälpt totalt 20 av de 227 patienter, mestadels skadade barn, som unionen har evakuerat för att få vård. Sveriges regering säger fortsatt nej”. Regeringens argument har hittills handlat om dels att det inte släpps ut några patienter ur Gaza, dels att svenskt bistånd går till att hjälpa skadade på plats eller i nära angränsande områden. Det finns två problem med dessa argument – det första är att andra länder har lyckats ta emot evakuerade skadade barn från Gaza, det andra är att Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att minst 10 000 patienter är i akut behov av vård som inte kan ges i närområdet. Sveriges regering säger fortsatt nej trots att både EU-kommissionen och FN-organ vädjat om hjälp från Sverige. Flera vårdgivare i Sverige har svarat att de har kapacitet och är redo att ta emot patienter från Gaza. Även Vårdförbundet har uppmanat Sveriges regering att agera. Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är därför i all enkelhet: När ska Sverige ta emot skadade barn från Gaza?
Socialdepartementet skickade ett betänkande på remiss
25 juni 2025 · S 2023:10
Redovisad

Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens – utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov

89 remissvar hittills.

En särskild utredare ska analysera möjliga förändringar som kan behövas i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården och tandvården för att möta de utmaningar som dessa verksamheter står inför.

Proposition
Socialdepartementet skickade ett betänkande på remiss
25 juni 2025
Redovisad

Ansvaret för hälso- och sjukvården

111 remissvar hittills.

En parlamentariskt sammansatt kommitté ska ta fram beslutsunderlag som möjliggör ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

Proposition
Parlamentarisk kommitté13 ledamöter från KD, L, M, MP, S, SD, V
Socialdepartementet fick ett betänkande
17 juni 2025 · SOU 2025:71 · S 2023:09
Redovisad

Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista – en del i en ny nationell infrastruktur för datadelning

En särskild utredare ska se över möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista genom att fler uppgifter läggs till, att regleringen blir tydligare, mer förutsägbar och flexibel samt att hälso- och sjukvården och öppenvårdsapoteken har anpassade arbetsprocesser.

Proposition
Särskild utredareSofia Wallström
Socialdepartementet fick ett betänkande
17 juni 2025 · SOU 2025:71 · S 2023:09
Redovisad

Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista – en del i en ny nationell infrastruktur för datadelning

En särskild utredare ska se över möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista genom att fler uppgifter läggs till, att regleringen blir tydligare, mer förutsägbar och flexibel samt att hälso- och sjukvården och öppenvårdsapoteken har anpassade arbetsprocesser.

Proposition
Särskild utredareSofia Wallström
Talade i kammaren · · Jönköpings län

Svar på interpellation 2024/25:693 om kriminella och oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården

Fru talman! Jag tror att vi är helt överens om att kriminella inte ska finnas i välfärden. Jag känner inte igen siffran 25 miljarder för hela välfärden, så jag får läsa på om hur mycket som rör sjukvården.

Jag tänker så här: För all sjukvård som utförs måste vi veta att den når patienterna på bästa sätt, oavsett vem som utför den. Men även för det som utförs i egen regi måste vi se till att det finns rimlig kontroll och uppföljning. Det vi har sett nu är att administration och uppföljning sväller jättemycket. Det är ena sidan.

Den andra sidan är att vi ser ett behov av ökad kontroll för att det finns kriminella. Här gäller det att vi klarar av balansen. Vi måste se till att ha ändamålsenlig administration, kontroll och uppföljning och att vi hittar det som faktiskt stoppar de kriminella. Det handlar om miljarder som försvinner ut, och regeringens uppfattning är att hälso- och sjukvården ska vara behovsstyrd – den ska styras av vem som har störst behov, inte av efterfrågan.

Det finns inga mål om hur stor del som ska vara privat. Den enda styrningen i dag gäller att man ska tillhandahålla vårdval inom primärvården. Hälften av svenskarna har valt att gå till en privat vårdcentral.

Vi tänker fortsätta vårt arbete med att göra allt vi kan för att stoppa kriminella i alla delar som rör välfärden. Ledamotens krav om ett treårigt stopp får hon väl ta med den koalition som hon har tänkt ingå i efter nästa val. Men vi tänker göra vad vi kan för att stoppa kriminella.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Talade i kammaren · · Jönköpings län

Svar på interpellation 2024/25:693 om kriminella och oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården

Fru talman! Nej, vi ser verkligen inte mellan fingrarna. Vi gör allt vi kan från nationell nivå.

Jag vet att ledamoten ogillar att jag talar om att det är regionernas ansvar, men det är ju det. Det är regionerna som sluter avtal med privata aktörer. Vi har ingen statlig vård. Vi har ingen möjlighet att påverka hur avtalen ser ut. Vill ledamoten att vi från statens sida ska ha det välkomnar jag det. Jag skulle inte ha någonting emot att vi också statligt beslutar om hur ett avtal borde se ut, både för att försäkra oss om att det inte blir onödig administration och för att stoppa dem som är kriminella. Jag skulle välkomna ett sådant initiativ från Vänsterpartiet.

Det är nödvändigt att de som ändå lyckas någorlunda kan dela med sig av goda erfarenheter, men det är för många som inte bryr sig. Jag delar ledamotens uppfattning att det är för många politiker som inte bryr sig om de här avtalen.

Allt man överlåter till någon annan måste man enligt lag sluta avtal om, och bryr man sig då inte om hur avtalen ser ut, eller låter bli att följa upp dem, kan man lätt hamna där man nu har hamnat.

Låt mig ändå säga att Stockholm har jobbat länge med den här frågan. Det tidigare styret startade arbetet och har bedrivit det hårt. Västra Götaland har också bedrivit ett sådant arbete. Men till och med i Västra Götaland, där man har drivit detta länge, drabbas man av problem, vilket ju, precis som ledamoten säger, visar att dessa kriminella är extremt duktiga.

Vi måste se till att vi ligger före. Där delar jag ledamotens uppfattning: Vi ligger inte före utan efter. Hela tiden upptäcker vi nya upplägg som vi stoppar. Sedan upptäcker vi ännu ett nytt upplägg och stoppar det. Vi ligger liksom inte före de kriminella, för de är påhittiga och väljer system.

Vad kan man då göra? Ledamotens uppfattning är att vi ska sluta använda privata utförare. Jag tror inte att vi ska göra det. Hälften av alla invånare har möjlighet till privat vårdcentral, och jag tycker att de ska fortsätta att ha det. Det är det enda som är lagstyrt. I övrigt är det upp till varje region att besluta vilka områden man vill ha som vårdval och vilka krav som ska gälla.

När man snabbt ska göra något kan man släppa in problem. Vi såg det under 2015, då vi behövde många hem för vård och boende för barn som kom ensamma till Sverige. Det öppnade för en kriminalitet som vi fortfarande lever med. Under pandemin behövde vi både kontroll – har jag covid eller inte? – och så småningom också vaccination. Det skulle ske snabbt. Sett i backspegeln var det många som inte ens gjorde de tester de skulle, och det var inte patientsäkert. Dessutom försvann pengar till andra.

Detta visar att när mycket ska göras snabbt behöver vi bli ännu bättre på att se till att det sker patientsäkert och att vi inte släpper in kriminella. Det andra är det långsiktiga, och det gör vi just nu genom de utredningar vi har tillsatt och de tillskott vi har gjort för att kunna stoppa kriminella.

Jag delar ledamotens uppfattning: Här måste stat, region och kommun gå gemensamt och trycka till. Om vi försvårar olika delar kanske vi kan trycka tillbaka en del av brottsligheten. Helst vill vi få ut allt, men vi vet att en stor del av de pengar som går till brottslingar kommer via utbetalningar i socialförsäkringssystemet. Där pågår arbete från regeringens sida. Det pågår arbete inom socialtjänsten och inom HVB och andra boendetyper för att stoppa detta, liksom inom hälso- och sjukvården.

Oseriösa aktörer kan vara kriminella. De kanske inte har kopplingar till maffian men ändå vara oseriösa som nyttjar systemet. Vi behöver alltså ha garden uppe. Jag tycker att det är viktigt med en tillitsstyrd verksamhet i någon mening. Vi ska inte tro att alla som vill vara med är kriminella, men vi måste samtidigt förutsätta att det kan finnas någon som är det. Då måste vi se till att ha rimliga kontroller.

Uppdrag
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    9 sep 2025 - 16 sep 2025
  • Socialdemokraterna - Sjukvårdsminister
    8 sep 2025 - 9 sep 2025 · Socialdepartementet
  • Socialdemokraterna - Statsråd
    10 sep 2024 - 7 sep 2025 · Socialdepartementet
  • Socialdemokraterna - Statsråd
    18 okt 2022 - 10 sep 2024 · Socialdepartementet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    18 okt 2022 - 9 sep 2025 · Camilla Rinaldo Miller 2022-10-24 - 2025-09-09
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    12 okt 2022 - 18 okt 2022 · Konstitutionsutskottet
  • Socialutskottet - Ordförande
    4 okt 2022 - 18 okt 2022 · Socialutskottet
  • Socialutskottet - Ledamot
    4 okt 2022 - 4 okt 2022 · Socialutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    26 sep 2022 - 18 okt 2022
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Civilutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Civilutskottet
  • Finansutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Finansutskottet
  • Justitieutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Justitieutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Kulturutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Näringsutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Socialförsäkringsutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Skatteutskottet
  • Trafikutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Trafikutskottet
  • Utbildningsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Utbildningsutskottet
  • Försvarsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Försvarsutskottet
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Konstitutionsutskottet
  • Utrikesutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Utrikesutskottet
  • EU-nämnden - Suppleant
    18 mars 2020 - 4 okt 2022 · EU-nämnden
  • Socialutskottet - Ordförande
    25 okt 2018 - 26 sep 2022 · Socialutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    24 okt 2018 - 26 sep 2022
  • Socialutskottet - Ledamot
    24 okt 2018 - 25 okt 2018 · Socialutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    24 sep 2018 - 23 okt 2018 · Mattias Ingeson 2018-09-24 - 2018-10-23
  • Kristdemokraterna - Partisekreterare
    17 dec 2010 - 11 sep 2018 · Kristdemokraterna