Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi och näringsminister Ebba Busch, försvarsminister Pål Jonson, statsrådet Erik Slottner och statsrådet Paulina Brandberg.
En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.
Herr talman! Det finns en hel del exempel på att enskilda hushåll får hundratusentals kronor i elstöd, och det har i medierna rapporterats om ett exempel där stödet överstiger 700 000 kronor.
Det kan dessutom vara så att många enskilda som får så här stora belopp inte alls har betalat onormalt mycket för sin el, eftersom man kan ha haft ett lågt, bundet elpris under perioden. Man kan alltså i praktiken ha fått hundratusentals kronor i bidrag fast man inte har haft motsvarande ökade kostnader.
Samtidigt har många människor i vårt land inte fått någon hjälp alls från regeringen. Det gäller framför allt dem som bor i den norra delen av Sverige. Jag undrar om Ebba Busch var medveten om att det skulle bli så här när beslutet om elstödet fattades och, om det var så, varför man helt enkelt inte gjorde någonting åt den här uppenbara orättvisan.
Herr talman! Fredrik Olovsson ställer en fråga om elstödet. Jag kan börja med att konstatera för kammaren, åhörarna på läktaren och dem som sitter där hemma och lyssnar att det här elstödet som nu betalas ut i en första omgång alltså är betydligt större, kommer betydligt snabbare och är mycket säkrare än den variant som prövades under den förra mandatperioden. Dock är det inte utan brister, för det är svårt att lappa och laga i ett system som i grunden inte fungerar och försöka kompensera för det bakvägen.
Nej, man har inte kunnat förutse alla utfall av detta. Jag vill dock vara tydlig med att det som betalas ut nu baseras på det som bolagen har rapporterat in och den faktiska förbrukning som man har haft. Men det är klart att det inte är ett perfekt system, och det är därför fokus måste ligga på att bygga energisystemet i stort starkt igen.
Herr talman! I debatten sägs det ibland att en del av dem som får de här stora beloppen skulle vara företag. Om det är på det sätt som har framförts ska det också så småningom komma ett stöd till just företag, men i den frågan väntar regeringen på en statsstödsprövning.
Skulle det vara så att det är företag som får ta del av de här mycket stora stöden undrar jag om regeringen är säker på att man klarar statsstödsregelverket och inte i så fall sätter dessa företag i en väldigt svår situation.
Herr talman! Statsstödsprövningen kommer vi att återkomma till. Det är ju en del av det som prövas nu gentemot kommissionen och som vi har skickat in.
Jag vill understryka att det faktum att enskilda medborgare kan känna sig trygga med att staten inte i efterhand tar sig rätten att öppet till allmänheten dela ut uppgifter som borde kunna vara privata, dessutom i ett svårt säkerhetspolitiskt läge, inte är samma sak som att stödet inte går att granska. Fusk och fiffel kommer att beivras mycket hårt, och det uppdraget har Försäkringskassan.
Herr talman! Internationell forskning visar att så många som 75 procent av dem som utsatts för annat våld i nära relationer också kan ha utsatts för ekonomiskt våld. Just nu pågår en studie i Sverige som handlar om 20 kvinnor som förutom sexuellt, psykiskt och fysiskt våld också har utsatts för ekonomiskt våld. Nästan alla hade, efter att de lyckats lämna relationen, betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden som de själva inte hade orsakat.
Ekonomiskt våld är inte bara identitetsstöld eller bedrägeri. Det är ofta en förlängning av annat våld och förekommer inte sällan i samband med hedersrelaterat våld och förtryck. Vad kan civilministern göra för att säkerställa att den som utsatts för ekonomiskt våld inte också hamnar i en skuldfälla på grund av någon annans agerande?
Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Lundberg för den här viktiga frågan som är väldigt lite uppmärksammad, får man ändå säga. Våld i nära relation är ju ett ämne som ofta kommer upp på agendan, men just ekonomiskt våld pratas det väldigt lite om. Jag tycker därför att det är bra att frågan lyfts.
Frågan om överskuldsättning generellt är viktig för regeringen, och som minister med ansvar för just konsumentfrågor har jag sagt att överskuldsättning är en av de prioriteringar som jag vill jobba med.
Det sitter nu en utredning som ska komma med förslag på hur vi både kan förebygga och motverka överskuldsättning i samhället. Utredningen ska också omfatta förslaget om ett nationellt skuldregister. Vi har inte landat i frågan riktigt än, men det skulle kunna vara en åtgärd som underlättar för de här kvinnorna att faktiskt se om en närstående har tagit lån i deras namn.
Herr talman! Trots att ekonomiskt våld inte är något nytt fenomen lyser de politiska förslagen med sin frånvaro. Mörkertalet är stort, och kunskapen på området är, precis som ministern säger, helt enkelt för dålig. Vi har därför ett gemensamt ansvar att lyfta upp frågan på dagordningen.
Jag vill fråga civilministern om han i dag kan lova att göra allt han kan inom sitt område för att säkerställa att det är gärningsmannen och inte offret som får ta konsekvenserna av skulderna.
Herr talman! Det sistnämnda tycker jag är viktigt över huvud taget när vi pratar om brott och straff - att det är gärningspersonen som ska ta ansvar och inte brottsoffret. Ibland kan man, tycker jag, se exempel där brottsoffret får ta ett för stort ansvar och där gärningspersonen ibland kan komma lindrigt undan.
Jag vill och kommer alltså gärna att göra det jag kan inom mitt ansvarsområde för att motverka ekonomiskt våld. Våra kommuner och regioner måste också ta ansvar, för den här typen av ekonomiskt våld kan även förekomma exempelvis inom äldreomsorgen, och det är viktigt att upptäcka det.
Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsministern.
EU-kommissionen lägger i dagarna fram ett förslag om en reform av den europeiska elmarknaden. Nu vill jag att ministern lyssnar noga så att jag verkligen får ett svar, för det fick jag inte förra veckan då jag försökte med samma tema.
Energiministrarna måste ha vädrat frågan hur medlemsstaterna ställer sig till nuvarande marknadsmodell. Tycker Sveriges regering att dagens marginalprissättning fungerar bra gentemot svenska konsumenter när Sverige som har de lägsta produktionskostnaderna samtidigt är den största exportören av el till andra EU-länder?
Herr talman! Tack så mycket för frågan, Birger Lahti! Vi har anledning att tala mycket om dessa frågor via näringsutskottet.
Det är helt uppenbart att vi i dag har ett system som inte fungerar särskilt väl. Sverige är, delvis på grund av ett nedmonterat elsystem där 3 000 megawatt planerbar elproduktion har försvunnit från Sverige de senaste åren, mycket mer sårbart nu för elpriserna i övriga omvärlden och det som händer med det fruktansvärda invasionskriget i Ukraina.
Jag tror att man på sikt kommer att behöva se över hur prissättningen går till även inom Sverige.
Vi har nu tagit emot förslaget från kommissionen om en ny elmarknadsdesign. Vi konstaterar att alla kraftslag välkomnas och att det har skett en förändring genom att även kärnkraften finns med, vilket vi välkomnar. Men stora problem återstår i Sverige, och dessa arbetar vi med.
Herr talman! Är Sveriges svar till kommissionen alltså att man ska ändra på marginalprissättningen som metod? Kommer ni att driva den frågan, Ebba Busch? Den är inte gångbar så att säga, och den gynnar inte Sveriges konsumenter.
Jag fick aldrig något svar på vad som är regeringens syn på den nya reformen. Har ni drivit på när det gäller marginalprissättningen? Den kan inte sägas fungera då vi har de högsta priserna och de lägsta produktionskostnaderna.
Herr talman! Jag kan hålla med om att det är uppenbart att något skaver i hur systemet nu är utformat.
Nu när kommissionen har presenterat sitt förslag kommer vi att ta hem och analysera det för att se om det är ett bra eller dåligt upplägg. Sedan kommer vi i rätt ordning att förankra i EU-nämnden vad som blir den svenska ståndpunkten utöver det ordförandeskapsuppdrag som vi har att få till en helhet som fungerar för hela unionen. Jag tror att det kan samverka.
Herr talman! I måndags höjdes priset vid pump med 5 kronor för biogas. En gårdsproducent som har en omsättning på 600 000 får nu en skatt på 1 miljon. Det är en absurd situation.
Efter en EU-dom som kom i december och som regeringen valde att inte överklaga är läget för både producenter och konsumenter av biogas akut. Den enda åtgärd som regeringen har vidtagit är att man har skrivit ett brev till kommissionen för att se om vi kan få ny skattebefrielse, en process som i normalfallet tar 18 månader.
Regeringen har ägnat hela valrörelsen åt att prata om pumppris. Uppenbarligen gäller detta engagemang inte biogasen, ett bränsle som vi producerar själva, som är klimatsmart, som skapar lokala jobb och som stärker vår säkerhet.
Åkare får nu skenande kostnader, producenter diskuterar inte om de ska lägga ned utan hur och när de ska lägga ned och klimatutsläppen ökar. Därför…
Herr talman! I måndags höjdes priset vid pump med 5 kronor för biogas. En gårdsproducent som har en omsättning på 600 000 får nu en skatt på 1 miljon. Det är en absurd situation.
Efter en EU-dom som kom i december och som regeringen valde att inte överklaga är läget för både producenter och konsumenter av biogas akut. Den enda åtgärd som regeringen har vidtagit är att man har skrivit ett brev till kommissionen för att se om vi kan få ny skattebefrielse, en process som i normalfallet tar 18 månader.
Regeringen har ägnat hela valrörelsen åt att prata om pumppris. Uppenbarligen gäller detta engagemang inte biogasen, ett bränsle som vi producerar själva, som är klimatsmart, som skapar lokala jobb och som stärker vår säkerhet.
Åkare får nu skenande kostnader, producenter diskuterar inte om de ska lägga ned utan hur och när de ska lägga ned och klimatutsläppen ökar. Därför vill jag fråga energiminister Ebba Busch: Vad tänker regeringen göra för biogasen i närtid?
Herr talman! Jag vill börja med att understryka att den svenska hållningen ligger fast. Biogas är en viktig del i den svenska förbrukningen och något viktigt som vi kan bidra med till omvärlden, inte minst till övriga EU. Den är också en viktig del i hela det system som följer av den stolta svenska gröna skogsnäringen.
Vi beklagar verkligen djupt det beslut som man har landat i. Detta är anledningen till att vi har tillskrivit kommissionen å det skarpaste med vår synpunkt på detta, undertecknat av mig personligen men också av finansministern.
Vi gör också allt vi kan i de förhandlingar som nu pågår och som på olika sätt rör detta område, för att hålla den svenska fanan högt. Det ligger i Sveriges intresse att värna biogasen, men jag menar att det också ligger i hela Europeiska unionens intresse.
Herr talman! En fast hållning hjälper inte den åkare som har investerat i lastbilar och nu får se miljonerna rulla i väg. Och att man är bekymrad räcker inte för den konsument som nu får priset vid pump höjt med 5 kronor.
Min fråga är: Vad gör regeringen här och nu? Man kan sänka minimiskatterna, man kan införa konverteringsstöd så att fler kan köra på biogas och marknaden blir bättre och man kan ändra körkortsreglerna så att det blir bättre förutsättningar. Det finns en mängd åtgärder som regeringen skulle kunna vidta här och nu.
Min fråga är därför: Vad tänker regeringen göra, förutom att skriva brev?
Herr talman! Jag tycker att jag var väldigt tydlig med att vi slåss hårt för dessa frågor i de förhandlingar som just nu pågår och som kommer att påverka svensk skogsindustri och många av våra företagare och åkare. Utöver detta tittar vi självfallet på om det finns ytterligare åtgärder som vi kan vidta till följd av beslutet.
Det ska presenteras både en vårändringsbudget och ännu en höstbudget, och vi kommer att få anledning att återkomma till detta. I vårt regeringsunderlag finns det inga motsättningar när det gäller skogen, och det är solklart även i EU.
Herr talman! Det är lockande att i skenet av stigande matpriser påminna om hur valrörelsens svischande falukorvar nu har tystnat, men det här är inte en tid för vare sig rekvisita eller raljans.
I går presenterade fyra tunga samhällsaktörer en djupt oroväckande rapport som visar att ensamstående föräldrar med låga inkomster - nu var tredje person - lever i en så akut fattigdom att de inte kan köpa näringsrik mat till sina barn. Var tredje har så lite pengar att de inte kan köpa vinterkläder till sina barn, och var fjärde tvingas låna pengar varje månad till grundläggande utgifter som hyra och mat.
Herr talman! Vi riskerar att förlora en hel generation barn till barnfattigdomen, och läget är akut. Jag vill därför fråga statsrådet Ebba Busch: Kommer regeringen att möta civilsamhällets larm om barn som far illa genom att höja bostadsbidraget och barnbidraget och införa gratis…
Herr talman! Det är lockande att i skenet av stigande matpriser påminna om hur valrörelsens svischande falukorvar nu har tystnat, men det här är inte en tid för vare sig rekvisita eller raljans.
I går presenterade fyra tunga samhällsaktörer en djupt oroväckande rapport som visar att ensamstående föräldrar med låga inkomster - nu var tredje person - lever i en så akut fattigdom att de inte kan köpa näringsrik mat till sina barn. Var tredje har så lite pengar att de inte kan köpa vinterkläder till sina barn, och var fjärde tvingas låna pengar varje månad till grundläggande utgifter som hyra och mat.
Herr talman! Vi riskerar att förlora en hel generation barn till barnfattigdomen, och läget är akut. Jag vill därför fråga statsrådet Ebba Busch: Kommer regeringen att möta civilsamhällets larm om barn som far illa genom att höja bostadsbidraget och barnbidraget och införa gratis frukost till alla barn i skolan?
Herr talman! Detta är verkligen en fråga som gör ont därför att många barn just nu bär sina föräldrars och familjers oro över om de ska klara att betala räkningarna i slutet av månaden. Jag vill tacka Märta Stenevi både för hennes engagemang och för hennes fråga, som är otroligt angelägen.
Vi behöver göra det vi kan nu för att bekämpa det som är underliggande och som driver inflationen och matpriserna uppåt. Det handlar om att sänka reduktionsplikten, vilket vi kommer att göra. Det handlar om att titta på det som gör att priset på elen är så högt, vilket vi också gör. Vi har även sedan tidigare förlängt och bibehållit bostadstillägget för de allra mest utsatta, och det är en viktig fråga att hålla koll på även framöver.
Vi kommer att återkomma med fler åtgärder för att hjälpa de allra mest utsatta i detta svåra läge.
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.
Det här handlar om familjer som inte har bil och som inte har stora villor. Det handlar om barn som går hungriga till skolan i dag, om barn som fryser därför att deras föräldrar inte kan köpa vinterjackor i dag och om mammor som sätter sig i skuld för att betala hyran i dag.
Jag vill upprepa min mycket enkla fråga: Kommer regeringen att svara upp mot larmen från civilsamhället och höja bostadsbidraget permanent, höja barnbidraget och erbjuda gratis frukost för alla barn i skolan?
Herr talman! Bostadsbidraget har vi förlängt, och det är inte uteslutet att det kan komma att fortsätta.
Ingen del i den första budget vi lade fram i höstas var så tydligt prioriterad som att stötta hushållen i detta svåra läge och därtill stötta kommunerna så att de i sin tur har möjlighet att hjälpa vidare. Det sker en tydlig prioritering av civilsamhället.
Men Stenevi och jag själv behöver inte ett höjt barnbidrag, utan vi behöver se till att de allra mest utsatta nås.
Herr talman! Min fråga till näringsministern gäller svensk företagsamhet och konkurrenskraft. Sverige är som vi vet ett fantastiskt land, inte minst tack vare den företagarkraft som finns här. Men strålande förutsättningar till trots toppar vi inga tillväxtlistor i dag, tvärtom. Bromsande byråkrati och betungande administration har länge hämmat svenska företags konkurrenskraft och lönsamhet och därmed tillväxt.
Småföretagen drabbas hårdast när entreprenörer får lägga tid på regelkrångel i stället för på själva jobbet. Samtidigt står vår industri och stampar i väntan på ändlösa tillståndsprocesser. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. Det är därför mycket välkommet att regeringen har aviserat en hög ambition när det gäller att stärka svensk företagsamhet.
Min fråga till näringsministern är: Hur kommer regeringen att jobba för att minska regelbördan och onödig byråkrati…
Herr talman! Min fråga till näringsministern gäller svensk företagsamhet och konkurrenskraft. Sverige är som vi vet ett fantastiskt land, inte minst tack vare den företagarkraft som finns här. Men strålande förutsättningar till trots toppar vi inga tillväxtlistor i dag, tvärtom. Bromsande byråkrati och betungande administration har länge hämmat svenska företags konkurrenskraft och lönsamhet och därmed tillväxt.
Småföretagen drabbas hårdast när entreprenörer får lägga tid på regelkrångel i stället för på själva jobbet. Samtidigt står vår industri och stampar i väntan på ändlösa tillståndsprocesser. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. Det är därför mycket välkommet att regeringen har aviserat en hög ambition när det gäller att stärka svensk företagsamhet.
Min fråga till näringsministern är: Hur kommer regeringen att jobba för att minska regelbördan och onödig byråkrati för våra företagare?
Herr talman! Anna af Sillén har helt rätt i hur allvarliga konsekvenserna blir för dem som är Sveriges jobbskapare, nämligen Sveriges företagare, när man lägger till mer och mer. Man tittar bara på den enskilda lilla frågan och ser inte helheten för företagen eller den enorma administrativa börda och regelbörda som det innebär. Denna börda hindrar företag att över huvud taget startas och hindrar företag från att växa och kunna anställa fler.
Detta är anledningen till att vi har gjort det till en av fyra topprioriteringar under det svenska ordförandeskapet att driva på för den långsiktiga konkurrenskraften och en minskning av regelbördan för företag inom EU i stort. Därtill genomför vi ett antal förändringar inom Sverige som bland annat handlar om att EU-regler inte ska överimplementeras och om att stärka sådant som Verksamt.se. Vi kommer också att göra verkstad av de utre…
Herr talman! Anna af Sillén har helt rätt i hur allvarliga konsekvenserna blir för dem som är Sveriges jobbskapare, nämligen Sveriges företagare, när man lägger till mer och mer. Man tittar bara på den enskilda lilla frågan och ser inte helheten för företagen eller den enorma administrativa börda och regelbörda som det innebär. Denna börda hindrar företag att över huvud taget startas och hindrar företag från att växa och kunna anställa fler.
Detta är anledningen till att vi har gjort det till en av fyra topprioriteringar under det svenska ordförandeskapet att driva på för den långsiktiga konkurrenskraften och en minskning av regelbördan för företag inom EU i stort. Därtill genomför vi ett antal förändringar inom Sverige som bland annat handlar om att EU-regler inte ska överimplementeras och om att stärka sådant som Verksamt.se. Vi kommer också att göra verkstad av de utredningar som har gjorts om minskad regelbörda.
Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Det väcker hoppfullhet, för det behövs en politisk kraftsamling för att stärka Sverige som företagarnation. I den här regeringens arbete med regelförenkling är detta en väldigt viktig kugge, och det behöver ske så skyndsamt som möjligt.
Låt oss komma ihåg att den avbyråkratisering som skulle gynna våra företagare naturligtvis också bidrar till att effektivisera staten, vilket ju är en välgärning i sig.
Herr talman! Korrekt så. Det finns ju en hel del som har legat på den förra regeringens bord som inte har rörts. Det kan tyckas märkligt att man inte gjorde någonting åt danstillståndet; detta fanns utrett och klart. Det gjorde vi verkstad av. Vi har också aviserat att vi kommer att komma med ett implementeringsråd - det ser jag verkligen fram emot. Denna fråga bereds just nu för att regelbördan ska kunna minskas ytterligare. Det finns även mycket mer som är på gång.
Herr talman! Jag vill rikta min fråga till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.
För en vecka sedan var det internationella kvinnodagen. Det är en dag då vi lyfter fram väldigt många viktiga frågor om kvinnors rättigheter och som är betydelsefull ur många perspektiv. Bland annat låg starkt fokus på mäns våld mot kvinnor. Siffrorna när det gäller kvinnor som blir utsatta är alarmerande, och detta är något som vi aldrig kan acceptera. Kampen mot våldet mot kvinnor måste fortsätta varje dag.
Min fråga till jämställdhetsministern är: Har regeringen påbörjat något arbete för att motverka, förhindra och förebygga detta?
Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en otroligt viktig fråga. Det är också en fråga som jag innan jag blev statsråd arbetade med i våra rättssalar i egenskap av åklagare.
När det gäller att bekämpa våld i nära relationer måste det tas ett helhetsgrepp. Vi måste se till att fler kan lagföras och att det blir adekvata straff för dessa brott, vilket denna regering kommer att se till att det blir. Regeringen kommer att titta på ett antal straffskärpningar. Vi måste dock också titta på vad vi kan göra för att förebygga dessa brott innan de sker. Där tror jag att vi måste se till att varje människa får faktisk möjlighet att lämna en relation som man inte vill vara kvar i. I detta ligger till exempel att man inte är ekonomiskt beroende av förövaren.
Det finns ett stort paket. Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi för att bekämpa detta. Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en otroligt viktig fråga. Det är också en fråga som jag innan jag blev statsråd arbetade med i våra rättssalar i egenskap av åklagare. När det gäller att bekämpa våld i nära relationer måste det tas ett helhetsgrepp. Vi måste se till att fler kan lagföras och att det blir adekvata straff för dessa brott, vilket denna regering kommer att se till att det blir. Regeringen kommer att titta på ett antal straffskärpningar. Vi måste dock också titta på vad vi kan göra för att förebygga dessa brott innan de sker. Där tror jag att vi måste se till att varje människa får faktisk möjlighet att lämna en relation som man inte vill vara kvar i. I detta ligger till exempel att man inte är ekonomiskt beroende av förövaren. Det finns ett stort paket. Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi för att bekämpa detta.Visa hela anförandet
Herr talman! Jag är jätteglad för det svaret. Jag är också glad för hur statsrådet uttryckte svaret, för jag är övertygad om att det finns ett stort mörkertal när det gäller förhållanden i andra nära relationer. Vi vet att det fortfarande i många fall är skambelagt att våga anmäla. Det gäller definitivt mäns våld mot kvinnor, men det gäller även kvinnors våld mot män och våld i samkönade relationer.
Min fråga är vad regeringen gör för att förhindra våld i nära relationer oavsett vem man lever tillsammans med. Jag tycker att du var inne på det, Paulina Brandberg, även om du valde att uttrycka dig annorlunda.
Herr talman! Det är ingen slump att jag väljer att uttrycka mig på detta sätt. När jag har suttit i våra rättssalar har jag sett att detta våld även har förekommit i andra konstellationer.
Det finns definitivt ett stort mörkertal. Alla som utsätts för våld av en partner eller före detta partner ska såklart ha rätt att åtnjuta samhällets skydd. Detta är någonting som jag kommer att arbeta hårt med under denna mandatperiod.
Herr talman! Min fråga går till civilminister Slottner.
Att använda artificiell intelligens ger en stor potential för förbättring på en lång rad områden, inte minst när det gäller sjukvård och självkörande bilar. Vi i Sverige ligger bra till på vissa områden, men vi ligger betydligt sämre till på andra. Generellt ligger Sverige efter.
Samtidigt finns det exempel på teknik där AI används för att härma personers röster. Man tror att det är en släkting som ringer och kan bli lurad på pengar.
Ett annat exempel är det aktuella EU-förslaget och avvägningen när det gäller att upptäcka barnpornografibrott och att tillåta AI att gå igenom alla privatpersoners bilder och texter på internet.
Min fråga är hur statsrådet ser på detta. Vi behöver driva på utvecklingen med AI, men samtidigt finns kopplingen till personlig integritet och etik.
Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Gellerman för ytterligare en mycket viktig fråga som vi måste sätta starkt fokus på.
Vi vet alla att digitaliseringen ger vårt samhälle enorma möjligheter; det har vi goda exempel på. Men vi har mycket mer att göra när det gäller digitaliseringen - inte minst när det gäller artificiell intelligens är vi bara i början av en resa som kan ge oss otroligt många fördelar. En beräkning har visat att vi inom offentlig förvaltning kan spara 140 miljarder kronor på att använda AI-teknik i större omfattning.
Med dessa möjligheter kommer dock också stora risker, inte minst utifrån ett etiskt perspektiv. Det är jätteviktigt att vi har med oss detta när vi utvecklar artificiell intelligens.
Inom EU pågår nu ett stort arbete gällande hur man ska få en gemensam reglering för utveckling och implementering av ny AI-teknik inom unionen. Det…
Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Gellerman för ytterligare en mycket viktig fråga som vi måste sätta starkt fokus på.
Vi vet alla att digitaliseringen ger vårt samhälle enorma möjligheter; det har vi goda exempel på. Men vi har mycket mer att göra när det gäller digitaliseringen - inte minst när det gäller artificiell intelligens är vi bara i början av en resa som kan ge oss otroligt många fördelar. En beräkning har visat att vi inom offentlig förvaltning kan spara 140 miljarder kronor på att använda AI-teknik i större omfattning.
Med dessa möjligheter kommer dock också stora risker, inte minst utifrån ett etiskt perspektiv. Det är jätteviktigt att vi har med oss detta när vi utvecklar artificiell intelligens.
Inom EU pågår nu ett stort arbete gällande hur man ska få en gemensam reglering för utveckling och implementering av ny AI-teknik inom unionen. Detta tror jag är väldigt viktigt. Där klassificerar man AI med olika säkerhetsrisker, vilket är en bra början på detta arbete.
Herr talman! Det är väldigt positivt att man jobbar så mycket med dessa frågor, för Sverige måste verkligen steppa upp när det gäller att använda AI.
Låt mig gå in på vad EU och EU:s länder tycker om detta, för det påverkar ju väldigt mycket hur vi kan använda AI. Hur ser andra länder på utvecklingen av AI när det gäller hur de kan använda AI för sitt eget lands utveckling och för EU:s utveckling generellt? Vi är ju beroende av andra länders inställning till detta för att få lite driv i de här frågorna.
Herr talman! Jag är inte säker på att jag kan svara för andra länder, men jag håller helt med frågeställaren om att Sverige som land behöver steppa upp på detta område.
Jag besöker många techföretag runt om i Sverige för att få en bild av hur de jobbar med AI och vad vi kan göra med ny AI-teknik. En förutsättning är att vi bygger ut 5G-nätet, för utan 5G är det svårt att implementera ny AI-teknik.
Vi jobbar nu aktivt med att se över den samlade it-strategin i Sverige. Där finns det mycket kvar att göra.
Herr talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Paulina Brandberg.
Landets arbetarkvinnor utgör enligt SCB 54 procent av landets alla kvinnor. Detta är en grupp som relativt sett har fått det sämre och mer ojämlikt över tid - det syns i arbetarkvinnors löner, arbetsvillkor, hälsa och livslängd.
Det var dessa arbetarkvinnor som tog en hård smäll för att bära de viktiga samhällsfunktionerna i välfärden under pandemin. Det är dessa arbetarkvinnor som betalar ett mycket högt pris i den ekonomiska kris som vi nu befinner oss i. Det är rent av ovärdigt.
Regeringens första budget gav inte i närheten av de resurser som välfärden är i behov av. I stället gick resurserna till att stärka den övre medelklassens mäns ekonomi.
Min fråga till statsrådet är: Tänker regeringen göra något för att underlätta arbetarkvinnors tuffa ekonomiska situation?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Ja, det är svåra ekonomiska tider, och arbetarkvinnor är absolut en grupp som har det tufft. En anledning till det är vår könssegregerade arbetsmarknad, där vissa branscher är kvinnodominerade och vi ser en ojämställdhet i lönerna.
Regeringen lägger om skattepolitiken eftersom vi tror att skattesänkningar kan föra med sig andra effekter som gynnar alla i vårt samhälle och kan stärka välfärden.
Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.
Brist på personlig utrustning i Försvarsmakten har varit ett tema under flera år. Det handlar om för små storlekar, för små kvantiteter, förråd som saknar utrustning och så vidare.
Försvarsmakten, som under lång tid strävat efter jämställdhet, har också haft svårt att få fram anpassad utrustning för kvinnor. Jämställdhet visas inte bara i fina policydokument utan kanske än mer i handling och i detta fall tillgång till anpassad utrustning.
Kvaliteten på utbildningen av såväl värnpliktiga som fast anställda samt hemvärnet och övriga frivilligorganisationer blir direkt lidande om man inte har adekvat utrustning.
Har statsrådet tagit eller tänker statsrådet ta några initiativ gentemot Försvarsmakten och Försvarets materielverk med anledning av detta?
Herr talman! Jag tackar Lars Wistedt för frågan beträffande mängdmateriel.
Både 2016 och 2020 års försvarsbeslut fokuserade på det vi kallar basplattan, och här skulle ökad kraft läggas på övning, träning och personlig utrustning.
Till det kommer också att vi nu har lagt om organisationen av Försvarsmakten genom att stärka försvarsgrenschefernas rådighet över bland annat materielfrågor. Jag tycker att det är ett steg i rätt riktning att de som är verksamhetsutövare ges bättre förutsättningar att påverka utformning och tilldelning av materiel.
Vid sidan av detta har regeringen i sitt regleringsbrev uppmanat Försvarsmakten att löpande återkomma om hur det går med just arbetet med tilldelning av personlig utrustning. Vi har fått indikationer på att detta utgör ett problem i vissa förband, och därför kommer regeringen att följa upp detta i regleringsbrevet och i dialog …
Herr talman! Jag tackar Lars Wistedt för frågan beträffande mängdmateriel.
Både 2016 och 2020 års försvarsbeslut fokuserade på det vi kallar basplattan, och här skulle ökad kraft läggas på övning, träning och personlig utrustning.
Till det kommer också att vi nu har lagt om organisationen av Försvarsmakten genom att stärka försvarsgrenschefernas rådighet över bland annat materielfrågor. Jag tycker att det är ett steg i rätt riktning att de som är verksamhetsutövare ges bättre förutsättningar att påverka utformning och tilldelning av materiel.
Vid sidan av detta har regeringen i sitt regleringsbrev uppmanat Försvarsmakten att löpande återkomma om hur det går med just arbetet med tilldelning av personlig utrustning. Vi har fått indikationer på att detta utgör ett problem i vissa förband, och därför kommer regeringen att följa upp detta i regleringsbrevet och i dialog med Försvarsmakten.
Herr talman! Jag vänder mig till Paulina Brandberg.
Matpriser, hyror och elpriser har ökat, men löner och arbetstid har inte ökat i samma takt. Många får därför allt svårare att klara av sin vardag. Man hyvlar till och med arbetstider för människor så att de kan hamna på så lite som fem timmar i veckan.
För ungefär en månad sedan ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet om hon tänker verka för att förändra lagstiftningen så att hyvling förbjuds, och svaret var ett tydligt nej.
Min fråga blir därför: Vilket råd har statsrådet till alla de H & M-anställda som har fått sina arbetstider hyvlade och oroar sig för hur de ska få ekonomin att gå ihop?
Herr talman! Under förra regeringen genomfördes en stor reform av LAS, vilket många känner till. När en sådan stor reform görs är det givetvis viktigt att se hur den faller ut, för annars blir politiken bara ett lapptäcke av olika åtgärder.
Det finns absolut problem på svensk arbetsmarknad med att många som vill jobba heltid i stället får jobba deltid. Jag tycker dock att det är oansvarigt att bara lappa på nya åtgärder innan man har sett hur den nya LAS-reformen faller ut, men därefter måste man givetvis vara beredd att göra förbättringar. Först måste man dock titta på utfallet av befintlig lagstiftning.
Herr talman! Polens premiärminister har i dag berättat att Polen kommer att skicka fyra stridsflygplan till Ukraina. Centerpartiet har tidigare varit tydligt med att Sverige borde förbereda för att sända Jas till Ukraina, för Ukraina behöver stridsflyg för att slå tillbaka den ryska invasionen - med detta har Zelenskyj varit oerhört tydlig. Han har också konkret efterfrågat Jas-plan från statsministern.
Centerpartiet är redo för att Sverige skickar Jas-plan och börjar utbilda piloter.
Min fråga till försvarsministern är enkel: Kommer regeringen att följa Zelenskyjs önskemål och Centerpartiets förslag och säga ja till att skicka Jas till Ukraina?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan och engagemanget för Ukraina.
Sverige tar ett mycket stort ansvar för Ukrainas säkerhet. I dag presenterar vi ett förslag på extra ändringsbudget med stridsvagnar, Archer och möjlighet att stärka luftförsvaret.
När det gäller Jas Gripen har jag sagt att de sex divisioner som vi har för försvaret av Sverige kommer vi att behöva fortsätta att ha. Ryssland är kraftigt försvagat när det gäller markstridskrafterna, men när jag tittar på de ryska flygstridskrafterna och marinstridskrafterna ser jag att de är nästan intakta. Därför bedömer jag att de Gripen som vi har för försvaret av det svenska territoriet kommer vi att behöva ha för att fortsätta skydda vår territoriella integritet och frihet. Dem kan jag alltså inte göra avkall på.
Jag utesluter inget inför framtiden. Vi har inga principiella invändningar mot det Polen…
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan och engagemanget för Ukraina.
Sverige tar ett mycket stort ansvar för Ukrainas säkerhet. I dag presenterar vi ett förslag på extra ändringsbudget med stridsvagnar, Archer och möjlighet att stärka luftförsvaret.
När det gäller Jas Gripen har jag sagt att de sex divisioner som vi har för försvaret av Sverige kommer vi att behöva fortsätta att ha. Ryssland är kraftigt försvagat när det gäller markstridskrafterna, men när jag tittar på de ryska flygstridskrafterna och marinstridskrafterna ser jag att de är nästan intakta. Därför bedömer jag att de Gripen som vi har för försvaret av det svenska territoriet kommer vi att behöva ha för att fortsätta skydda vår territoriella integritet och frihet. Dem kan jag alltså inte göra avkall på.
Jag utesluter inget inför framtiden. Vi har inga principiella invändningar mot det Polen gör kopplat till MiG 29, men här står vi i dag.
Jag kan också konstatera att det skulle ta några år att producera nya Gripen om vi skulle skicka plan till Ukraina.
Det finns andra sätt att stötta Ukraina än med stridsflyg.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg och gäller den angelägna reformen att få på plats en ny könstillhörighetslag.
Denna lagändring har beretts under väldigt lång tid, och jag kan påminna om några av de senaste händelserna. Ett utkast till en lagrådsremiss skickades i november 2021 av S-MP-regeringen. Därefter kom en lagrådsremiss i juli 2022. Enligt propositionslistan för våren skulle det komma en proposition den 21 februari, som sedan flyttades det till den 7 mars.
Kommer denna proposition att presenteras i närtid?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Som vi alla känner till gick Barbro Westerholm bort i veckan. Hon var en kämpe för hbtqi-rättigheter, och det hon gjorde kan inte överskattas. Som ansvarig för dessa frågor känner jag ett stort ansvar att föra Barbros arv vidare. Jag ser det som en självklarhet.
En av de viktigaste frågorna på mitt bord på hbtqi-området är en ny könstillhörighetslag. Nuvarande lagstiftning är från 1972. Den är omodern och inte anpassad till dagens syn på dessa frågor.
Det är förstås viktigt att den nya lagen blir så bra som möjligt. Jag hade önskat att vi hade haft en proposition klar, men Regeringskansliet arbetar fortfarande intensivt med den. Jag hoppas inom en snar framtid kunna presentera en proposition så att vi kan uppdatera denna uråldriga lag.
Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Paulina Brandberg.
Med tanke på att det bara är två dagar sedan hjälten för alla oss hbtq-personer, Barbro Westerholm, gick bort vill jag fortsätta på temat hbtq i min fråga till statsrådet.
En av de frågor som jag tror är viktigast att adressera och som har stor betydelse handlar givetvis om hedersförtryck och det hedersvåld som också drabbar personer inom denna grupp. Det är en fråga som vi moderater och ni liberaler har jobbat med i många herrans år för att uppmärksamma. När andra har velat vända bort blicken och sopa problemen under mattan har våra partier stått upp för detta rakryggat och ärligt och vågat adressera dessa frågor.
Därför var höstens regeringsskifte välkommet även ur detta perspektiv, för nu kan vi äntligen få mer gjort på detta område. Jag vet att regeringen såväl i Tidöavtalet som i annan do…
Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Paulina Brandberg.
Med tanke på att det bara är två dagar sedan hjälten för alla oss hbtq-personer, Barbro Westerholm, gick bort vill jag fortsätta på temat hbtq i min fråga till statsrådet.
En av de frågor som jag tror är viktigast att adressera och som har stor betydelse handlar givetvis om hedersförtryck och det hedersvåld som också drabbar personer inom denna grupp. Det är en fråga som vi moderater och ni liberaler har jobbat med i många herrans år för att uppmärksamma. När andra har velat vända bort blicken och sopa problemen under mattan har våra partier stått upp för detta rakryggat och ärligt och vågat adressera dessa frågor.
Därför var höstens regeringsskifte välkommet även ur detta perspektiv, för nu kan vi äntligen få mer gjort på detta område. Jag vet att regeringen såväl i Tidöavtalet som i annan dokumentation har aviserat åtgärder.
Jag vill därför fråga statsrådet: Hur kommer regeringen att säkerställa att hbtq-perspektivet finns med i den fortsatta kampen mot hedersvåldet och hedersförtrycket?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Frågan om hbtqi-personers utsatthet i en hederskontext är en fråga som vi inte har diskuterat tillräckligt mycket. Den frågan kommer den här regeringen inte att blunda för. Vi har nyligen gett ett uppdrag till Forum för levande historia - som alltså är en hbtqi-strategisk myndighet - som innebär att myndigheten i sin verksamhet ska främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, och det gäller alla områden i myndighetens arbete.
I Tidöavtalet står också en åtgärd som jag är otroligt stolt över: Vi ska se över en kriminalisering av så kallad omvändelseterapi, det vill säga att man försöker förmå personer att byta identitet, något som är vanligt förekommande just i en hederskontext. Vi är på den här bollen - det kan jag lova!
Herr talman! Vi kan, som tidigare talare har nämnt, nu se hur många familjer behöver kämpa för att få vardagsekonomin att gå ihop.
Regeringen har ju sett till att elstödet nyligen har betalats ut, vilket har gett ett välbehövligt ekonomiskt stöd till bland annat familjerna. Det tillfälliga tillägget till bostadsbidraget finns också kvar under första halvåret 2023. Men man kan också se att kostnaderna för alla Sveriges invånare kommer att vara fortsatt höga under 2023, och kommande vinter kommer vi nog att se höga energikostnader likt dem som många hushåll upplevt det senaste året.
Min fråga till energi- och näringsministern är därför: Vad är regeringens analys av familjernas ekonomiska situation för resten av 2023, och även den kommande vintern? Och utifrån det: Vilka åtgärder bedömer regeringen kan vara lämpliga för att ge familjerna det stöd som de behöver för att skapa …
Herr talman! Vi kan, som tidigare talare har nämnt, nu se hur många familjer behöver kämpa för att få vardagsekonomin att gå ihop.
Regeringen har ju sett till att elstödet nyligen har betalats ut, vilket har gett ett välbehövligt ekonomiskt stöd till bland annat familjerna. Det tillfälliga tillägget till bostadsbidraget finns också kvar under första halvåret 2023. Men man kan också se att kostnaderna för alla Sveriges invånare kommer att vara fortsatt höga under 2023, och kommande vinter kommer vi nog att se höga energikostnader likt dem som många hushåll upplevt det senaste året.
Min fråga till energi- och näringsministern är därför: Vad är regeringens analys av familjernas ekonomiska situation för resten av 2023, och även den kommande vintern? Och utifrån det: Vilka åtgärder bedömer regeringen kan vara lämpliga för att ge familjerna det stöd som de behöver för att skapa en trygg och förutsägbar hemmiljö för sina barn och ungdomar? Vi vet ju att trygga familjer är en god grund för ett tryggt samhälle.
Herr talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan! Som sagt hade väldigt många, 98 procent, av alla som var berättigade till elstödet i den första omgången fått det den 7 mars. För en hel del människor med vanliga inkomster och med en typförbrukning för en normalstor villa innebär det ett elstöd på ungefär 16 000 kronor eller 10 000 kronor, beroende på vilket område man bor i. Det kommer att komma en andra omgång också, men det här är en lindring i en svår tid.
Det kommer att vara tufft ekonomiskt för många familjer under lång tid. Därför tittar vi på om det finns ytterligare förlängningar eller förstärkningar vi kan göra i den kommande vårändringsbudgeten just när det gäller barnfamiljer som har det tufft. Det är också därför det är så viktigt att vi får på plats det fritidskort som har aviserats för att barns fritid inte ska få bära ansvaret för att få familjens ekonomi …
Herr talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan! Som sagt hade väldigt många, 98 procent, av alla som var berättigade till elstödet i den första omgången fått det den 7 mars. För en hel del människor med vanliga inkomster och med en typförbrukning för en normalstor villa innebär det ett elstöd på ungefär 16 000 kronor eller 10 000 kronor, beroende på vilket område man bor i. Det kommer att komma en andra omgång också, men det här är en lindring i en svår tid.
Det kommer att vara tufft ekonomiskt för många familjer under lång tid. Därför tittar vi på om det finns ytterligare förlängningar eller förstärkningar vi kan göra i den kommande vårändringsbudgeten just när det gäller barnfamiljer som har det tufft. Det är också därför det är så viktigt att vi får på plats det fritidskort som har aviserats för att barns fritid inte ska få bära ansvaret för att få familjens ekonomi att gå ihop.
Herr talman! I december kunde vi läsa att regeringen hade valt att förlägga den nya Utbetalningsmyndigheten till Stockholm i stället för till Södertälje eller någon annan ort. Det sades att det gjordes av bland annat lokalskäl.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen arbetade aktivt för att om och nylokalisera statlig verksamhet till platser i hela landet, både för att statliga jobb faktiskt ska finnas i alla delar av Sverige och för att det i grunden handlar om statens legitimitet.
Riksrevisionen har nyligen granskat lokaliseringen av statliga myndigheter utanför Stockholm och kommit fram till att det finns många positiva effekter men att mer skulle behöva göras. Min enkla fråga till statsrådet Erik Slottner är: Avser regeringen att agera aktivt för att om- och nylokalisera statliga myndigheter och verk i hela landet?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Myndighetsplaceringar ska vara ändamålsenliga. Vi kan inte se myndighetsplaceringar endast som en landsbygdspolitisk åtgärd, utan vi lägger myndigheter där vi tror att de har bäst effekt och störst verkan, och då ska myndigheter finnas i hela Sverige. En del myndigheter passar bäst i Stockholm. Andra myndigheter - det finns det många exempel på - passar i andra delar av landet. Vi kommer att ta myndighet för myndighet när nya myndigheter etableras för att se var de kan passa bäst.
Statliga arbetsplatser ska finnas i hela Sverige. Jag tycker också att de statliga servicekontoren är ett bra exempel på hur staten kan komma närmare lokalsamhället genom etableringar över hela Sverige. Vi fortsätter arbetet med att etablera fler statliga servicekontor. Men, som sagt, för varje myndighet måste man granska var de lämpligast ska ligga.
Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch och handlar om Hybrit, det omtalade stål-utan-kol-projektet som förväntas kosta hundratals skattemiljarder. Jag har satt mig in i projektet, och efter möten med både Energimyndigheten och Svenska kraftnät kan jag som före detta investeringscontroller konstatera att det finns väldigt stora affärsmässiga risker och samhällsmässiga konsekvenser med projektet. Jag kan också konstatera att många grundläggande frågor ännu ej är besvarade. Till exempel: Hur ska elbehovet motsvarande hela Finlands elbehov tillgodoses? Vilka blir konsekvenserna för elpriset och därmed för andra hushåll och företag i regionen? Vad händer med all kostsam infrastruktur om projektet misslyckas?
Ja, personligen har jag många frågor som faktiskt saknar ett svar. Min fråga till statsrådet är om hon känner några tveksamheter inför den …
Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch och handlar om Hybrit, det omtalade stål-utan-kol-projektet som förväntas kosta hundratals skattemiljarder. Jag har satt mig in i projektet, och efter möten med både Energimyndigheten och Svenska kraftnät kan jag som före detta investeringscontroller konstatera att det finns väldigt stora affärsmässiga risker och samhällsmässiga konsekvenser med projektet. Jag kan också konstatera att många grundläggande frågor ännu ej är besvarade. Till exempel: Hur ska elbehovet motsvarande hela Finlands elbehov tillgodoses? Vilka blir konsekvenserna för elpriset och därmed för andra hushåll och företag i regionen? Vad händer med all kostsam infrastruktur om projektet misslyckas?
Ja, personligen har jag många frågor som faktiskt saknar ett svar. Min fråga till statsrådet är om hon känner några tveksamheter inför den här miljardsatsningen och om hon känner sig bekväm med de riskanalyser och lösningar som har presenterats.
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag skulle vilja understryka en sak som jag tycker har försvunnit ganska rejält i mediediskussionen kring Hybritprojektet, vilket handlar om möjligheterna att producera stål fossilfritt, grönt stål utan en massa koldioxidutsläpp: Det är inte så att den svenska staten ska pumpa in miljarder av skattebetalarnas pengar i detta. Det går att söka EU-medel för olika typer av större, gröna omställningsprojekt, och det är våra myndigheter i Sverige som bestämmer vilka som ska tilldelas de stöden.
I övrigt behöver vi hålla hårt på ordningen om att företag kan söka möjlighet till etablering. Vi ska bana väg för företag att kunna göra investeringar, bland annat genom kraftigt utbyggd elproduktion.
Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.
Jag vill börja med att understryka den tidigare frågan som ställdes angående materiel. Vi hade Pliktrådet på besök i försvarsutskottet i dag, och de har mycket stora problem med materiel till många av de värnpliktiga. Vi kan faktiskt inte ha det så. Därför ser vi fram emot en uppföljning från regeringen i den frågan.
Men min fråga handlar om en annan sak som Pliktrådet tog upp med oss i dag. Det handlar om indexeringen av ersättningen till de värnpliktiga. Värnplikt gör man ju inte för att tjäna pengar utan av andra anledningar, men trots allt har även värnpliktiga utgifter och kostnader. Det kan vara allt ifrån mobilabonnemang till att man faktiskt har en hyra att betala. Indexeringen av ersättningen till värnpliktiga har inte höjts på ganska många år. Jag vill därför fråga ministern hur han ser på möjligheterna att höja …
Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.
Jag vill börja med att understryka den tidigare frågan som ställdes angående materiel. Vi hade Pliktrådet på besök i försvarsutskottet i dag, och de har mycket stora problem med materiel till många av de värnpliktiga. Vi kan faktiskt inte ha det så. Därför ser vi fram emot en uppföljning från regeringen i den frågan.
Men min fråga handlar om en annan sak som Pliktrådet tog upp med oss i dag. Det handlar om indexeringen av ersättningen till de värnpliktiga. Värnplikt gör man ju inte för att tjäna pengar utan av andra anledningar, men trots allt har även värnpliktiga utgifter och kostnader. Det kan vara allt ifrån mobilabonnemang till att man faktiskt har en hyra att betala. Indexeringen av ersättningen till värnpliktiga har inte höjts på ganska många år. Jag vill därför fråga ministern hur han ser på möjligheterna att höja ersättningen.
Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!
Beträffande dagersättningen för värnpliktiga sågs den över 2017 när man återaktiverade värnplikten. Om jag är rätt informerad får man 146 kronor i dagersättning och lika mycket som en form av utbildningspremie. Vid sidan av detta får man också gratis resor och gratis husrum och logi. Regeringen har inte för avsikt nu att ändra i förmånerna för värnpliktiga.
Låt mig också tillägga en sak kopplat till materiel, eftersom Hanna Gunnarsson lyfte också detta. Det är en mycket angelägen och prioriterad fråga för oss i regeringen som vi kommer att fortsätta att arbeta med i regleringsbrevet. Både de värnpliktiga och de anställda ska ha bra förutsättningar, och det är väldigt viktigt att Försvarsmakten är en bra arbetsgivare i ett läge där försvaret ska växa snabbt under de kommande åren.
Herr talman! Den 9 december stod energi- och näringsministern på en pressträff och berättade att läget var akut. Fokus för pressträffen var risken för bortkoppling av elkonsumenter ifall elen i Sverige inte skulle räcka till, och det var många som fick ont i magen av den informationen.
Huruvida någonting är akut är förvisso en definitionsfråga, men tack vare Dagens Nyheters granskande reportage vet vi att regeringens egna expertmyndigheter - framför allt Svenska kraftnät - inte delade regeringens bedömning. Risken för bortkoppling var låg, menade man, och detta var något man enligt chefer på myndigheten tydligt kommunicerade till regeringen. Läget avseende risken för bortkoppling var alltså inte akut.
Jag måste medge att jag blev mycket förvånad när jag läste detta. Det handlar alltså om att vår energi- och näringsminister har spridit onödig oro och desinformation. Man k…
Herr talman! Den 9 december stod energi- och näringsministern på en pressträff och berättade att läget var akut. Fokus för pressträffen var risken för bortkoppling av elkonsumenter ifall elen i Sverige inte skulle räcka till, och det var många som fick ont i magen av den informationen.
Huruvida någonting är akut är förvisso en definitionsfråga, men tack vare Dagens Nyheters granskande reportage vet vi att regeringens egna expertmyndigheter - framför allt Svenska kraftnät - inte delade regeringens bedömning. Risken för bortkoppling var låg, menade man, och detta var något man enligt chefer på myndigheten tydligt kommunicerade till regeringen. Läget avseende risken för bortkoppling var alltså inte akut.
Jag måste medge att jag blev mycket förvånad när jag läste detta. Det handlar alltså om att vår energi- och näringsminister har spridit onödig oro och desinformation. Man kan undra varför. En tanke kan vara att det handlar om att skapa legitimitet och fortsätta sprida myten att Sveriges energisystem är förstört.
Mot den här bakgrunden skulle jag vilja fråga energi- och näringsministern: Ångrar ministern hur hon valde att uttrycka sig på pressträffen? Och kommer svenska folket att få en ursäkt med anledning av att man så uppenbart valde att vantolka den information man fått från sina myndigheter i syfte att skrämma upp vanligt folk?
Herr talman! Det underlag som kom från våra myndigheter till mig som ansvarig minister innehöll allvarlig information. Det var att Sverige, som har varit ett land med god tillgång till säker, billig och förhållandevis utsläppsfri el, nu hade gått från en låg risk för frånkoppling till reell risk för frånkoppling. Det var också anledningen till att vi höll pressträffen och förde vidare det som var myndigheternas information till ansvarigt departement.
Sedan var vi också noggranna med att gå ut och informera om behovet av att, inte bara av kostnadsskäl utan också av solidaritetsskäl, hushålla med elförbrukningen. Vi tackade också svenska folket för att man hjälpte till med detta. Ansvarig myndighet kunde efter det gå ut och informera om att risken hade gått från reell tillbaka till låg. Detta gick myndigheten ut och kommunicerade externt, och även jag som ansvarig minister såg ti…
Herr talman! Det underlag som kom från våra myndigheter till mig som ansvarig minister innehöll allvarlig information. Det var att Sverige, som har varit ett land med god tillgång till säker, billig och förhållandevis utsläppsfri el, nu hade gått från en låg risk för frånkoppling till reell risk för frånkoppling. Det var också anledningen till att vi höll pressträffen och förde vidare det som var myndigheternas information till ansvarigt departement.
Sedan var vi också noggranna med att gå ut och informera om behovet av att, inte bara av kostnadsskäl utan också av solidaritetsskäl, hushålla med elförbrukningen. Vi tackade också svenska folket för att man hjälpte till med detta. Ansvarig myndighet kunde efter det gå ut och informera om att risken hade gått från reell tillbaka till låg. Detta gick myndigheten ut och kommunicerade externt, och även jag som ansvarig minister såg till att bidra med det.
Det är viktigt med korrekt information, men det är också viktigt att man förstår följderna av att följa den och vara varsam med förbrukningen när så behövs.
Herr talman! I juli äger Natos toppmöte rum i Vilnius. Generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att mötet blir en chans för allierade statschefer och regeringar att komma överens om vidare steg för att stärka Natos avskräckande medel och dess försvar.
Man kommer bland annat att diskutera hur de Natoländer som är belägna nära Ryssland och Ukraina kan stärka sina försvar samt det fortsatta stödet till det krigshärjade Ukraina. Jens Stoltenberg understryker också vikten av bandet mellan Europa och Nordamerika inom Nato när det gäller förmågan att garantera säkerheten för invånarna. Detta är frågor som faktiskt i allra högsta grad påverkar oss i Sverige.
Vilka kommentarer har försvarsministern till att dessa frågor är i fokus, och hur påverkar det Sveriges integration i Nato?
Herr talman! Tack för frågan, Helena Bouveng! Låt mig säga två saker beträffande generalsekreterare Jens Stoltenbergs kommentarer.
Det ena handlar om det politiska samarbete som finns inom Nato. Det som ytterst gör Nato unikt är naturligtvis att det är det främsta uttrycket för den transatlantiska länken. Nato är det enda ställe där européer och nordamerikaner träffas på daglig basis för att diskutera olika former av säkerhetsproblem, och det är viktigt. Den andra dimensionen av detta är att samarbetet mellan EU och Nato aldrig har varit så starkt som det har varit inför och under kriget i Ukraina, och det är också mycket bra.
Det andra handlar om Natos militära roll. Den roll Nato spelar och den typen av hård säkerhet som Nato kan leverera blir självklart allt viktigare i ljuset av att vi befinner oss i det kanske allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra värld…
Herr talman! Tack för frågan, Helena Bouveng! Låt mig säga två saker beträffande generalsekreterare Jens Stoltenbergs kommentarer.
Det ena handlar om det politiska samarbete som finns inom Nato. Det som ytterst gör Nato unikt är naturligtvis att det är det främsta uttrycket för den transatlantiska länken. Nato är det enda ställe där européer och nordamerikaner träffas på daglig basis för att diskutera olika former av säkerhetsproblem, och det är viktigt. Den andra dimensionen av detta är att samarbetet mellan EU och Nato aldrig har varit så starkt som det har varit inför och under kriget i Ukraina, och det är också mycket bra.
Det andra handlar om Natos militära roll. Den roll Nato spelar och den typen av hård säkerhet som Nato kan leverera blir självklart allt viktigare i ljuset av att vi befinner oss i det kanske allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Där blir Natos roll och dess förmåga till avskräckning helt avgörande för stabiliteten och säkerheten i närområdet.
Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Pål Jonson.
Vi socialdemokrater vill att Sverige ska ha ett folkförsvar - ett totalförsvar av och för svenska folket, med folklig förankring, kompetens, personalförsörjning och en militär närvaro i hela landet. Vi socialdemokrater vill se minst 10 000 värnpliktiga som nästa etappmål och en krigsorganisation som ökar till minst 100 000 befattningar till 2030. I detta vill vi se antalet kvinnor öka, både värnpliktiga och anställda. Vi har sett hur ett ökat antal kvinnor i Försvarsmakten har gett viktiga och kvalitetsmässiga bidrag.
Min fråga är därför: Vad har försvarsministern för plan för att öka andelen kvinnor i Försvarsmakten?
Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är angelägen. Jag vet att Försvarsmakten arbetar hårt med att vara en jämställd arbetsgivare.
Det finns en utvecklingspotential här; vi har inte minst en utmaning ibland när det gäller utrustning för kvinnor. Jag är glad att de ballistiska kroppsskydden nu kommer att vara anpassade för kvinnor. Jag tycker också att det är bra att alla persedlar kommer att vara anpassade för både män och kvinnor när vi nu får det som heter Nordic Combat Uniform, det vill säga den nya uniformen. Det är viktiga steg att ta. Jag vet också att man inom Försvarsmakten jobbar med att implementera jämställdhetsplanen.
Något som också är positivt är att vi sedan återinförandet av värnplikten har fått in fler kvinnor i försvaret. Det är bra. Vi ligger i dag på ungefär 19-20 procent kvinnor, och under den tid då det byggde på frivillig rekrytering var det ungef…
Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är angelägen. Jag vet att Försvarsmakten arbetar hårt med att vara en jämställd arbetsgivare.
Det finns en utvecklingspotential här; vi har inte minst en utmaning ibland när det gäller utrustning för kvinnor. Jag är glad att de ballistiska kroppsskydden nu kommer att vara anpassade för kvinnor. Jag tycker också att det är bra att alla persedlar kommer att vara anpassade för både män och kvinnor när vi nu får det som heter Nordic Combat Uniform, det vill säga den nya uniformen. Det är viktiga steg att ta. Jag vet också att man inom Försvarsmakten jobbar med att implementera jämställdhetsplanen.
Något som också är positivt är att vi sedan återinförandet av värnplikten har fått in fler kvinnor i försvaret. Det är bra. Vi ligger i dag på ungefär 19-20 procent kvinnor, och under den tid då det byggde på frivillig rekrytering var det ungefär hälften så många. Viktiga framsteg sker alltså, och för att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga är det väldigt viktigt att man fortsätter att arbeta även med jämställdhetsfrågor.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.
Vid utredning av arbetsmiljöbrott involveras flera myndigheter - Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Detta är ministern med sin bakgrund säkert väl medveten om. Utredningstiden är ofta lång, och utredningsläget är ofta komplicerat på grund av sakfrågans natur. Entreprenader sker oftast i flera led, och tekniskt kan det vara komplicerade orsaksförlopp. Det kan även vara komplicerade organisatoriska förhållanden som råder. Det är ofta flera aktörer involverade, och det är i skarven mellan aktörerna som utredningsläget försvåras.
Den samlade bilden av problematiken i dessa utredningar visar att en utökning av preskriptionstiden skulle underlätta. Preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott av normalgraden är i dag två år, och vid grova brott är den fem år.
Min fråga till statsrådet är: …
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.
Vid utredning av arbetsmiljöbrott involveras flera myndigheter - Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Detta är ministern med sin bakgrund säkert väl medveten om. Utredningstiden är ofta lång, och utredningsläget är ofta komplicerat på grund av sakfrågans natur. Entreprenader sker oftast i flera led, och tekniskt kan det vara komplicerade orsaksförlopp. Det kan även vara komplicerade organisatoriska förhållanden som råder. Det är ofta flera aktörer involverade, och det är i skarven mellan aktörerna som utredningsläget försvåras.
Den samlade bilden av problematiken i dessa utredningar visar att en utökning av preskriptionstiden skulle underlätta. Preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott av normalgraden är i dag två år, och vid grova brott är den fem år.
Min fråga till statsrådet är: Anser man från regeringens sida att en översyn av preskriptionstiderna för arbetsmiljöbrott skulle kunna vara en del i arbetet för en bättre arbetsmiljö och i kampen mot arbetslivskriminaliteten?
Herr talman! Arbetsmiljöbrott är en otroligt viktig fråga som vi måste bekämpa dels genom åtgärderna i den arbetsmiljöstrategi vi arbetar efter, dels genom att bekämpa skuggsamhället, där det finns oseriösa aktörer som gör att det blir en konkurrensnackdel att ha vissa skyddsåtgärder på arbetsplatsen.
Dessa utredningar vinner på att gå snabbt. Tidigare var det så att Åklagarmyndighetens och polisens förundersökning började efter att Arbetsmiljöverket var klar med sin utredning. Det har nu slopats, vilket har gjort att detta går snabbare. I nuläget finns det inga planer på att se över preskriptionstiderna, men det är klart att det är en fråga vi kan följa och se hur vi ska hantera framöver.
Herr talman! Ingenting är så riskabelt för vårt energisystem och våra energipriser som en fragmenterad energipolitik där budskapen varierar och hoppar mellan mandatperioder. De investeringar som görs går in i ett energisystem som ska stå i många år och under många mandatperioder.
År 2019 valde Kristdemokraterna och Moderaterna att kliva av den då rådande energiöverenskommelsen. Sedan dess har vi sett en stor osäkerhet på marknaden, vilket har lagt en våt filt över investeringar, utveckling och möjligheten att attrahera kapital till energimarknaden.
Min fråga går till energiministern. Är det dags att visa ledarskap och bjuda in övriga partier i riksdagen, i akt och mening att åter försöka få på plats en bred energiöverenskommelse?
Herr talman! Jag uppfattar att det har skett ett skifte i svensk politik. Vi har fått tydligare besked från Socialdemokraterna att de visst är för kärnkraft. Det är väldigt bra. Några av de vantolkningar som har skett kring mitt eget partis uttalanden kring vindkraft, där vi tydligt markerat att det inte går att möta motsvarande en fördubblad elkonsumtion med primärt förnybar kraft och vindkraft, för att det då kommer att bli stålskogar, har också landat lite grann bortom valrörelseretorik. Och man har förstått att den nya regeringen också välkomnar vindkraft och kommer att göra det som socialdemokrater och miljöpartister misslyckades med, nämligen att snabba på tillståndsprocesserna.
Jag uppfattar därför att det nu finns ett väldigt brett stöd i Sveriges riksdag för den nya energipolitiken, och jag hoppas på stöd också för det nya målet om att gå från 100 procent förnybart til…
Herr talman! Jag uppfattar att det har skett ett skifte i svensk politik. Vi har fått tydligare besked från Socialdemokraterna att de visst är för kärnkraft. Det är väldigt bra. Några av de vantolkningar som har skett kring mitt eget partis uttalanden kring vindkraft, där vi tydligt markerat att det inte går att möta motsvarande en fördubblad elkonsumtion med primärt förnybar kraft och vindkraft, för att det då kommer att bli stålskogar, har också landat lite grann bortom valrörelseretorik. Och man har förstått att den nya regeringen också välkomnar vindkraft och kommer att göra det som socialdemokrater och miljöpartister misslyckades med, nämligen att snabba på tillståndsprocesserna.
Jag uppfattar därför att det nu finns ett väldigt brett stöd i Sveriges riksdag för den nya energipolitiken, och jag hoppas på stöd också för det nya målet om att gå från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt som en långsiktig, hållbar spelregel.
Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern. I havet utanför Oskarshamns kärnkraftverk planeras en havsbaserad vindkraftspark. Detta projekt vill använda en anslutningspunkt till stamnätet som tidigare har använts av de nedlagda reaktorerna i Oskarshamn.
Vi vet att vindkraft, oavsett om den är lands eller till havs, inte är planerbar och inte heller ger de stödtjänster till kraftnätet som särskilt södra Sverige är i stort behov av.
Den storskaliga planerbara kraften har ursprungligen placerats geografiskt bland annat baserat på elsystemskäl, till exempel i Oskarshamnsverket.
En anslutning av en havsvindpark skulle högst sannolikt blockera en nybyggnad av planerbar kraft vid Oskarshamnsverket under ganska lång tid framöver.
Herr talman! Jag har därför en fråga till energiministern. För att kunna nyttja en anslutningspunkt gäller li…
Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern. I havet utanför Oskarshamns kärnkraftverk planeras en havsbaserad vindkraftspark. Detta projekt vill använda en anslutningspunkt till stamnätet som tidigare har använts av de nedlagda reaktorerna i Oskarshamn.
Vi vet att vindkraft, oavsett om den är lands eller till havs, inte är planerbar och inte heller ger de stödtjänster till kraftnätet som särskilt södra Sverige är i stort behov av.
Den storskaliga planerbara kraften har ursprungligen placerats geografiskt bland annat baserat på elsystemskäl, till exempel i Oskarshamnsverket.
En anslutning av en havsvindpark skulle högst sannolikt blockera en nybyggnad av planerbar kraft vid Oskarshamnsverket under ganska lång tid framöver.
Herr talman! Jag har därför en fråga till energiministern. För att kunna nyttja en anslutningspunkt gäller lite grann av först till kvarn får först mala. Jag anser att detta belyser ett behov av att en myndighet ges ansvaret för helheten i vårt energisystem avseende lokalisering, behov och egenskaper. Hur ser energiministern på detta, och vilka generella åtgärder anser ministern bör vidtas?
Herr talman! Jag skulle vilja börja med lite smör och tacka Lars Engsund för en komplicerad och mycket initierad fråga som pekar på det stora problemet med att vi under så många år inte har funderat på vad energisystemet som helhet behöver och vilka egenskaper som ska premieras - att vi inte bara pumpar in mer utan säkerställer hur vi har tillräckligt med el där det behövs och när det behövs till rimliga priser för både hushåll och företag.
I detta ingår också att fundera på om vi bör vikta vad som är samhällskritiskt och vad som gör störst samhällsnytta även när det avsätts kapacitet i elnätet. Vi kollar alltså på hur vi kan utveckla och expandera systemet, där elproduktion med rätt egenskaper ska anslutas.
Det handlar inte om att kunna paxa anslutningar, utan det handlar om att kunna ansluta alla goda krafter om vi ska kunna möta elbehoven. Men vi behöver också titta p…
Herr talman! Jag skulle vilja börja med lite smör och tacka Lars Engsund för en komplicerad och mycket initierad fråga som pekar på det stora problemet med att vi under så många år inte har funderat på vad energisystemet som helhet behöver och vilka egenskaper som ska premieras - att vi inte bara pumpar in mer utan säkerställer hur vi har tillräckligt med el där det behövs och när det behövs till rimliga priser för både hushåll och företag.
I detta ingår också att fundera på om vi bör vikta vad som är samhällskritiskt och vad som gör störst samhällsnytta även när det avsätts kapacitet i elnätet. Vi kollar alltså på hur vi kan utveckla och expandera systemet, där elproduktion med rätt egenskaper ska anslutas.
Det handlar inte om att kunna paxa anslutningar, utan det handlar om att kunna ansluta alla goda krafter om vi ska kunna möta elbehoven. Men vi behöver också titta på incitament för att den som gör störst nytta också ska ha möjlighet att ansluta sig först.
Herr talman! I förslaget till elstöd för företag, som skickats ut på remiss, framhålls att den som får ta del av elstödet ska vara en så kallad elslutskund, och det har satts ett tak på 20 miljoner kronor. Det innebär att små och medelstora företag som saknar eget elabonnemang och får sin el debiterad av fastighetsägare kan bli utan elstöd eftersom fastighetsägaren lär slå i taket ganska snabbt när man hyr ut lokaler till ganska många företag.
Vad är beskedet från statsrådet Busch till de små och medelstora företag som saknar elabonnemang i dag och därför kan bli utan stöd?
Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en av de delar som verkligen har vållat mycket huvudbry, därför att det är otroligt svårt att utforma systemet på ett sådant sätt att det är förenligt med krisinterventionsförordningen, som är det EU-regelverk som möjliggör att vi över huvud taget kan använda dessa medel på detta sätt, och att det också är förenligt med statsstödsreglerna samtidigt som vi vill hålla ett högt tempo och säkerställa att det kommer ut så snart som möjligt.
Detta visar på svårigheten med att i efterhand försöka lappa och laga i fråga om ett grundproblem som inte har att göra med flaskhalsintäkterna utan som har att göra med att vi helt enkelt inte har tillräckligt med planerbar elproduktion som kan göra att vi inte blir lika sårbara för de höga elpriserna runt om i Europa.
Detta är ett svårlöst problem, och vi kommer att behöva jobba med mång…
Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en av de delar som verkligen har vållat mycket huvudbry, därför att det är otroligt svårt att utforma systemet på ett sådant sätt att det är förenligt med krisinterventionsförordningen, som är det EU-regelverk som möjliggör att vi över huvud taget kan använda dessa medel på detta sätt, och att det också är förenligt med statsstödsreglerna samtidigt som vi vill hålla ett högt tempo och säkerställa att det kommer ut så snart som möjligt.
Detta visar på svårigheten med att i efterhand försöka lappa och laga i fråga om ett grundproblem som inte har att göra med flaskhalsintäkterna utan som har att göra med att vi helt enkelt inte har tillräckligt med planerbar elproduktion som kan göra att vi inte blir lika sårbara för de höga elpriserna runt om i Europa.
Detta är ett svårlöst problem, och vi kommer att behöva jobba med många andra lättnader primärt gentemot de företag som drabbas hårt av de höga elpriserna och som inte nås av elstödet.
Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.
Under veckan som gått har Sveriges Radio släppt en rad artiklar om sin granskning av närmare 300 LVU-domar i Sverige.
I var tredje flickas fall tas sexuella skäl eller relationer upp av socialnämnden eller domstolen i domen, jämfört med i var sextonde pojkes fall.
När en 14-årig flicka tvångsomhändertogs hävdade socialnämnden exempelvis att hon är lättledd och godtrogen och att hon trots sin låga ålder är sexuellt aktiv. I domen står det: Det finns risk att hon hamnar i situationer där hon blir sexuellt utnyttjad eller gravid i unga år.
I en annan dom gällande en 14-årig flicka står det: Genom sitt beteende har hon låtit sig utsättas för sexuella övergrepp.
Oavsett vad orsaken till placering utifrån eget beteende innebär är det viktigt att myndighetsutövning sker korrekt och sak…
Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.
Under veckan som gått har Sveriges Radio släppt en rad artiklar om sin granskning av närmare 300 LVU-domar i Sverige.
I var tredje flickas fall tas sexuella skäl eller relationer upp av socialnämnden eller domstolen i domen, jämfört med i var sextonde pojkes fall.
När en 14-årig flicka tvångsomhändertogs hävdade socialnämnden exempelvis att hon är lättledd och godtrogen och att hon trots sin låga ålder är sexuellt aktiv. I domen står det: Det finns risk att hon hamnar i situationer där hon blir sexuellt utnyttjad eller gravid i unga år.
I en annan dom gällande en 14-årig flicka står det: Genom sitt beteende har hon låtit sig utsättas för sexuella övergrepp.
Oavsett vad orsaken till placering utifrån eget beteende innebär är det viktigt att myndighetsutövning sker korrekt och sakligt och att skulden läggs på den som är gärningsman och inte på den som är offer. Sverigedemokraterna har sedan de kom in i riksdagen varit en stark röst i kampen för just detta.
Avser ministern att se över tvångsvården av unga flickor för att säkerställa en jämlik vård och ett tryggt bemötande vid myndighetsutövning?
Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.
Som statsråd kan jag inte kommentera enskilda fall, som ledamoten känner till. Men låt mig vara oerhört tydlig med att ingen som utsätts för sexualbrott bär någon skuld. Oavsett hur man klär sig och oavsett hur man beter sig bär man aldrig skulden om man utsätts för sexualbrott.
Jag har tagit del av denna granskning, och det har även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall gjort. Frågan ligger på hennes bord, och vi kommer att prata om denna fråga för att se över om det finns någonting som behöver förändras framöver. Signalen måste nämligen vara supertydlig.
Herr talman! Också min fråga riktas till statsrådet Brandberg.
Jämställdhet handlar om alla människors lika värde och möjlighet att leva fria liv. Men för att kunna vara just fri och kunna göra egna val behöver man kunna stå på egna både socialt och ekonomiskt.
I Sverige är det bara drygt 4 miljoner människor som är helt självförsörjande. Sveriges arbetsmässiga utanförskap kostar samhället i storleksordningen 270 miljarder kronor årligen. Arbetslösheten har varit hög under lång tid, och Sveriges arbetsmarknad har också utvecklats sämre än arbetsmarknaden i klart jämförbara länder.
Lägst självförsörjningsgrad har utrikes födda kvinnor. Det är uppenbart att den politik som har varit rådande under de senaste åtta åren inte har fungerat på detta område. Vi har svikit dessa kvinnor. Det påverkar inte bara deras egna möjligheter till självförverkligande och samhä…
Herr talman! Också min fråga riktas till statsrådet Brandberg.
Jämställdhet handlar om alla människors lika värde och möjlighet att leva fria liv. Men för att kunna vara just fri och kunna göra egna val behöver man kunna stå på egna både socialt och ekonomiskt.
I Sverige är det bara drygt 4 miljoner människor som är helt självförsörjande. Sveriges arbetsmässiga utanförskap kostar samhället i storleksordningen 270 miljarder kronor årligen. Arbetslösheten har varit hög under lång tid, och Sveriges arbetsmarknad har också utvecklats sämre än arbetsmarknaden i klart jämförbara länder.
Lägst självförsörjningsgrad har utrikes födda kvinnor. Det är uppenbart att den politik som har varit rådande under de senaste åtta åren inte har fungerat på detta område. Vi har svikit dessa kvinnor. Det påverkar inte bara deras egna möjligheter till självförverkligande och samhället, utan det påverkar givetvis också deras närmaste familj och generationer efter dem.
Jag vet att regeringen tar dessa frågor på stort allvar. Men jag undrar ändå vad regeringen har för konkreta åtgärder för att fler kvinnor som står långt från arbetsmarknaden ska få ett jobb. Detta är en viktig åtgärd.
Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag delar helt uppfattningen att detta är en otroligt viktig fråga. Att få in utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden är en oerhört prioriterad fråga för regeringen. Därför kan jag stolt berätta att regeringen just i dag har fattat ett beslut som syftar just på detta. Detta beslut innebär att det kommer att genomföras en gemensam satsning av SKR och regeringen för att genom våra öppna förskolor nå ut till denna grupp. I det segregerade samhälle som vi har är det nämligen ofta väldigt svårt att över huvud taget nå ut till denna grupp med åtgärder. Vi ser öppna förskolan som en möjlighet att nå denna grupp.
Därför har vi nu satsat 20 miljoner kronor. Det kommer att vara en satsning som kommer att löpa under 2023-2025 just i syfte att få denna grupp närmare arbetsmarknaden.
Herr talman! I veckan presenterade SNS en rapport med rubriken Sexuella trakasserier på jobbet ökar den ekonomiska ojämställdheten. Där konstateras att kvinnor som jobbar i mansdominerade branscher löper tre gånger så stor risk att utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Rapporten visar också att kvinnor som har utsatts i stället söker sig till kvinnodominerade arbetsplatser där lönen oftast är lägre.
Rapporten visar med andra ord att sexuella trakasserier bidrar till att befästa både uppdelningen mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och löneskillnaderna.
Vad vill statsrådet Paulina Brandberg göra för att stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier på jobbet för att på så sätt få en bättre arbetsmiljö på våra arbetsplatser och en mer jämställd arbetsmarknad?
Herr talman! Jag tackar för frågan.
Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier. Där måste det råda nolltolerans. Något annat är såklart inte acceptabelt.
Här är det två saker som måste ske. Vi måste se till att Arbetsmiljöverket kan följa upp denna fråga som en väldigt viktig arbetsmiljöfråga och ha effektiva medel att sätta till.
Men det är också ofta fråga om sexuella trakasserier som utgör brott. Då måste vi ha ett rättsväsen som kan hantera frågorna och ha adekvata straff så att vi från samhällets sida tydligt markerar på alla sätt att det inte på något sätt får accepteras.
Jag delar helt bilden av att detta är ett problem som är mer utbrett på typiskt mansdominerade arbetsplatser. Om vi ska ha en arbetsmarknad där det finns en reell frihet för både män och kvinnor att söka olika arbeten är detta någonting som vi verkligen måste få bukt med.…
Herr talman! Jag tackar för frågan.
Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier. Där måste det råda nolltolerans. Något annat är såklart inte acceptabelt.
Här är det två saker som måste ske. Vi måste se till att Arbetsmiljöverket kan följa upp denna fråga som en väldigt viktig arbetsmiljöfråga och ha effektiva medel att sätta till.
Men det är också ofta fråga om sexuella trakasserier som utgör brott. Då måste vi ha ett rättsväsen som kan hantera frågorna och ha adekvata straff så att vi från samhällets sida tydligt markerar på alla sätt att det inte på något sätt får accepteras.
Jag delar helt bilden av att detta är ett problem som är mer utbrett på typiskt mansdominerade arbetsplatser. Om vi ska ha en arbetsmarknad där det finns en reell frihet för både män och kvinnor att söka olika arbeten är detta någonting som vi verkligen måste få bukt med.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.
För att säkerställa genomförandet av det lokala arbetsmiljöarbetet måste antalet lokala skyddsombud öka, då de saknas i tusental. I dagens modell har socialdemokratiskt styrda fackförbund vetorätt på att utse lokala skyddsombud.
Det innebär tyvärr att ett stort antal löntagare utestängs från möjligheten att axla denna viktiga roll, då partitillhörighet och lojalitet mot Socialdemokratiska arbetarepartiet värderas tyngre än kompetens, lämplighet och förtroende bland kollegor.
Det finns flera exempel på detta. Senast i går informerades jag om ett nytt fall i min hemregion Halland. Det var ett ombud som avskildes från sitt uppdrag enbart med hänvisning till sin partitillhörighet.
Min fråga är: Kommer regeringen att utreda och se över regelverket så att vi kan ge fler chansen att axla den viktiga rollen …
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.
För att säkerställa genomförandet av det lokala arbetsmiljöarbetet måste antalet lokala skyddsombud öka, då de saknas i tusental. I dagens modell har socialdemokratiskt styrda fackförbund vetorätt på att utse lokala skyddsombud.
Det innebär tyvärr att ett stort antal löntagare utestängs från möjligheten att axla denna viktiga roll, då partitillhörighet och lojalitet mot Socialdemokratiska arbetarepartiet värderas tyngre än kompetens, lämplighet och förtroende bland kollegor.
Det finns flera exempel på detta. Senast i går informerades jag om ett nytt fall i min hemregion Halland. Det var ett ombud som avskildes från sitt uppdrag enbart med hänvisning till sin partitillhörighet.
Min fråga är: Kommer regeringen att utreda och se över regelverket så att vi kan ge fler chansen att axla den viktiga rollen som lokalt skyddsombud?
Herr talman! Skyddsombuden fyller en otroligt viktig funktion på våra arbetsplatser. Det är otroligt viktigt att skyddsombuden har förutsättningar att utföra sitt arbete.
Det finns mycket man kan titta på när det gäller skyddsombuden och hur de fungerar. Mitt fokus just nu ligger på att utreda om skyddsombuden har tillräckliga förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb på bästa möjliga sätt.
Den fråga som lyfts fram av frågeställaren är någonting som jag kommer att följa. Men i dagsläget finns det inga förslag som bereds av regeringen inom det området.
Herr talman! Biogas är ett drivmedel som skapat såväl klimatnytta som cirkularitet. År 2020 godkände EU-kommissionen fortsatt skattebefrielse för Sverige.
Den skattebefrielsen har nu överklagats av tribunalen och förklarats ogiltig. De förändringarna slår skoningslöst mot transportsektorn med ökade kostnader på cirka 10 kronor milen. Många transportföretag har också kunder, inte minst dagligvaruhandeln, som kräver lägre utsläpp för att främja omställningen.
Min fråga till näringsminister Ebba Busch är vad regeringen tänker göra för att hantera den ohållbara situationen för transportföretagen. Hur ska ministern se till att dessa kostnader inte ytterligare ökar de enormt höga matpriserna, som hårdast drabbar dem med lägst inkomster, oftast ensamstående kvinnor med barn?
Herr talman! Jag vill börja i en annan ände. Jag hoppas verkligen på Socialdemokraternas stöd framöver i sänkningen av reduktionsplikten när vi går fram med det. Det har stor påverkan på matpriser och väldigt många företagare och i förlängningen på väldigt många av familjerna med de tuffaste ekonomiska marginalerna.
Som ledamoten påpekar sätter domen många svenska företag i en mycket svår sits. Vi i regeringen har gjort bedömningen att vi har mycket begränsade möjligheter att nå framgång genom att överklaga. Vi har i stället siktat in oss på att så snabbt som möjligt få nya godkännanden för skattebefrielser på plats.
Vi tror på att det är viktigt att gå på en realistisk väg här. Jag delar ledamotens synpunkt att det drabbar företagen väldigt hårt. Det är därför vi ämnar återkomma med förslag på nya skattebefrielser så snart det bara är möjligt. Ett överklagande skulle kunn…
Herr talman! Jag vill börja i en annan ände. Jag hoppas verkligen på Socialdemokraternas stöd framöver i sänkningen av reduktionsplikten när vi går fram med det. Det har stor påverkan på matpriser och väldigt många företagare och i förlängningen på väldigt många av familjerna med de tuffaste ekonomiska marginalerna.
Som ledamoten påpekar sätter domen många svenska företag i en mycket svår sits. Vi i regeringen har gjort bedömningen att vi har mycket begränsade möjligheter att nå framgång genom att överklaga. Vi har i stället siktat in oss på att så snabbt som möjligt få nya godkännanden för skattebefrielser på plats.
Vi tror på att det är viktigt att gå på en realistisk väg här. Jag delar ledamotens synpunkt att det drabbar företagen väldigt hårt. Det är därför vi ämnar återkomma med förslag på nya skattebefrielser så snart det bara är möjligt. Ett överklagande skulle kunna innebära att hela processen drar ut ytterligare på tiden. Det har företagarna inte råd med.
Frågestunden var härmed avslutad.
