Riksflödet
Logga in
Anna-Caren Sätherberg
Anna-Caren Sätherberg

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Anna-Caren Sätherberg

Socialdemokraterna · 98 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@annacaren.sätherberg
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 29 sep 2014 · jämfört med riksdagens snitt

0
Röstade Ja · · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Nej · · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med minoriteten
Bifall — 215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Talade i kammaren · · Jämtlands län

(forts. från § 9) Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (forts. NU27)

Herr talman! Dagens debatt i Sveriges riksdag handlar alltså om huruvida det verkligen är klokt att ta bort beslutanderätten från dem som berörs, ta bort det kommunala vetot när det gäller uranbrytning, som är viktigt för jämtarna, närkingarna, skaraborgarna, skåningarna, västerbottningarna med flera.

Från kommunerna och medborgarna runt Storsjön har flera inbjudningar skickats till ansvariga statsråd, Romina Pourmokhtari och Ebba Busch, om att komma på besök till berörda bygder, föra dialog med befolkningen och själva se vilka konsekvenser regeringens beslut i Stockholm faktiskt innebär för byborna och lokalsamhällena.

Herr talman! Medborgarna runt Storsjön har också länge gjort ett stort och gediget arbete för att informera sig om vad brytning efter uran innebär, speciellt eftersom uranet ligger i alunskiffer. De besitter också en stor kunskap i frågan. Men statsråden gjorde inga besök och såg inte byborna i ögonen innan man fattade beslut. Vad ska man kalla det, herr talman? På jämtska skulle vi säga: Det är int grett.

Jag läste också i Länstidningen hemma om Agnes Wåger Widell, Rio Keita Edvall och Maja Edin, som alla är fjärdeklassare på Tavelbäcksskolan. De skrev till Östersunds kommun om sin oro. De skrev bland annat:

Hej, kommunen! Vi har hört att regeringen vill bryta uran här. Vi vet ju att om bassängerna börjar läcka blir Storsjön förgiftad. Vi får inget rent dricksvatten, och de som bor runt Storsjön kommer att få svårare att leva här. Vi vill att ni i Östersunds kommun tackar nej.

Östersunds kommun tackade nej. Det gör också Åre, Krokom och Berg. Till och med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, gör det, och definitivt också vi socialdemokrater, för vi vill behålla det kommunala vetot.

Herr talman! I dag skickade regeringen ut ett pressmeddelande om att man avser att tillsätta en utredning om ett eventuellt veto mot brytning i alunskiffer, men här i kammaren sa Sverigedemokraterna att de inte står bakom det förslaget.

Vi har, som alla i kammaren vet, en väldigt liten regering, vars underlag tillsammans faktiskt är mindre än Socialdemokraternas. Vi har ju här i riksdagens kammare redan hört att det inte blir något veto mot brytning i alunskiffer om Sverige får en regering med SD, M, KD och L efter valet. En regering fattar nämligen kollektiva beslut, och hur ska då ett förslag från den regeringen komma till Sveriges riksdag?

Det här är någonting som alla där ute som delar denna oro faktiskt behöver höra – högt och tydligt – före valet. I dag, herr talman, har vi nämligen sett att det vi har hört statsministern säga så många gånger om att ”på min sida av politiken är vi överens” helt har krackelerat i flera frågor framför allas våra ögon.

Herr talman! Jag bor i Åre kommun, och det är en av de kommuner som berörs, för Häggåns fyndighet går även in där. Det är en av kommunerna där det kommunala vetot nu ska tas bort. Det är en kommun där vi som bor där inte vill riskera vårt dricksvatten, våra odlingsmarker och vår kommunala utveckling under generationer framåt. Det här är ingen liten fråga för oss som bor på Sveriges landsbygder, där alunskiffret finns, och detta ska inte beslutas på ett kontor i Stockholm. Det här är en fråga där medborgarnas delaktighet måste värnas.

Jag och Socialdemokraterna kommer därför att rösta ja till att behålla det kommunala vetot.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)

Talade i kammaren · · Jämtlands län

Frågestund

Herr talman! Om Tidöpartierna hade tagit ansvar i fråga om bioekonomin, elektrifieringen och Sveriges säkerhet, i form av insatsvaror, hade Sveriges lantbrukare och landsbygdsborna dock sett en helt annan framtid just nu.

Min fråga återstår alltså: Ångrar inte statsrådet att regeringen prioriterat diktaturers olja i stället för att göra Sverige starkt och investera i det som Sverige är bra på, det vill säga bioekonomi och elektrifiering?

(Applåder)

Talade i kammaren · · Jämtlands län

Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Simona Mohamsson.

I förra valrörelsen pratade Tidöpartierna om Magdapriser för att beskriva höga drivmedels- och energipriser, trots Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det efterföljande ekonomiska läget. I dag möter hushåll, inte minst på landsbygden, höga kostnader för energi och drivmedel och en stor osäkerhet.

Retoriken från Tidöpartierna är dock en helt annan. Man pratar om att det ljusnar vid horisonten. Det är inte något som många svenskar känner igen sig i. Resultatet av snart fyra år med Tidöpartierna är ju att Sverige är i ett mycket tuffare läge än det hade behövt vara. Tidöpartierna har totalvägrat att investera i den svenska bioekonomins alla hektar och i elektrifiering.

Min fråga till statsrådet Simona Mohamsson är därför: Är det ransonering? Är det Jimmiepriser, eller är det Uffepriser vi ser just nu?

(Applåder)

Svarade Jesper Skalberg Karlsson i en replik · · Jämtlands län

Förbudet mot utvinning av uran tas bort

Jesper Skalberg KarlssonM· i en replikJag tackar ledamoten Sätherberg för svaret! Jag uppfattar det som att man baserat på en teknikalitet om att den här propositionen inte handlar om alunskiffer inte tänker rösta för ett förbud mot brytning i alunskiffer.…

Fru talman! Jag hade önskat att debatten också hade kunnat handla om det som Patrik Björck förtjänstfullt lyfte upp, nämligen att ta närkingarnas, jämtarnas, skaraborgarnas, skåningarnas och västerbottningarnas åsikter på allvar – de människor som bor runt om i dessa områden.

Vi röstar på våra egna reservationer. Vi röstar ja på Socialdemokraternas reservationer. Jag tror att Moderaterna också brukar göra motsvarande. Det är sällan jag ser er springa och rösta på en liberal reservation eller någon annan reservation. Vi röstar på våra egna reservationer och på propositionen som handlar om uranbrytning.

Däremot är vi tydliga med vårt beslut om alunskiffer. Jag vet att Moderaterna vill lära sig lite mer om alunskiffer. Jag föreslår att Jesper Skalberg Karlsson besöker alla jämtar som under årtionden har tagit reda på fakta om brytning med alunskiffer, som har tagit reda på att det inte finns en säker brytningsmetod, och helt enkelt visar att han respekterar kunnandet där man är drabbad av frågan. Kanske Jesper Skalberg Karlsson och de övriga ledamöterna lär sig något.

Ta saker och ting på allvar när det gäller människor på orter som inte ligger precis mitt i den här staden. Det skulle jag respektera.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Svarade Jesper Skalberg Karlsson i en replik · · Jämtlands län

Förbudet mot utvinning av uran tas bort

Jesper Skalberg KarlssonM· i en replikVi pratade ju lite om alunskiffer i början av debatten, men det är möjligt att ledamoten Sätherberg kom först på slutet för att leverera sitt anförande. Det må vara hänt. Jag hör i anförandet att man ska stå på…

Fru talman! Ledamoten Jesper Skalberg Karlsson får inte glömma bort Bergs kommun. Du glömde det i din replik. Det är ju faktiskt där den största delen av den här gruvan ligger, alltså i Oviken.

Vi har ju svarat på en proposition. Regeringens proposition handlar om att öppna för uranbrytning. Sist vi hade den debatten stod jag också i den här kammaren. Jag har för mig att det var i maj 2018. Då var jag väldigt glad över att kunna leverera svar på frågan, till jämtarna och till alla andra orter där man är orolig för att det ska öppnas för uranbrytning, att det blev ett tydligt nej.

Eftersom den här propositionen handlar om uranbrytning är det detta vi svarar på. Vi svarar avslag till propositionen, och vi säger också: Tafsa inte på det kommunala vetot!

Vad gäller just alunskiffer har vi socialdemokrater ett starkt kongressbeslut. Jag tror att det fattades beslut nu på Moderaternas stämma om att man ville lära sig lite mer om alunskifferbrytning. Vi har dock redan ett beslut om att riskerna med brytning av alunskiffer är för stora, vilket gör att vi nästa gång en alunskifferfråga kommer upp i den här kammaren definitivt kommer att rösta enligt vårt kongressbeslut.

Jag har också en fråga till Jesper Skalberg Karlsson. Om man har bott i de här områdena vet man att prospekteringarna ända sedan regeringsskiftet 2006 har fortsatt och hela tiden lagt en våt filt och en död hand över utvecklingen av de här områdena. När Fredrik Reinfeldt i Umeå öppnade för uranbrytning 2009 blev det ännu värre.

Ser inte Jesper Skalberg Karlsson att vi inte kan ha någon utveckling på landsbygderna, i jordbruket och besöksnäringen och annat när man hela tiden för den här diskussionen?

Talade i kammaren · · Jämtlands län

Förbudet mot utvinning av uran tas bort

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU7, Förbudet mot utvinning av uran tas bort. Jag vill börja med att hålla med om allt som Isak From och Patrik Björck har sagt i debatten i dag.

Jag har fått höra att vi som bor i de områden där Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill börja bryta uran är ”lite oroliga” och att vi inte vill ha uranbrytning på vår bakgård. Jag bor i en av de kommuner i Jämtland där regeringen nu öppnar för brytning.

Våra fyra kommuner – Berg, Åre, Krokom och Östersund – ligger alla runt Storsjön som är en viktig vattentäkt för alla fyra kommuner. En del av Jämtlands bördiga jordbruk finns runt Storsjön – som så många andra landsbygder med alunskiffer har vi bördig jordbruksmark, och det är en av anledningarna till att LRF säger nej till brytning av uran.

Jag vet inte om ledamöterna i den här kammaren förstår hur stort det här dagbrottet i Oviken skulle bli av den lilla mängd uran som finns per ton. Så, fru talman, vi är inte oroliga – vi är välinformerade om riskerna med att bryta uran i alunskiffer. Vi är också välinformerade om att det i dag inte finns säkra metoder vare sig för exploatering i alunskiffer eller för att hantera avfallet.

Kommunerna runt Storsjön har flera gånger bjudit in ansvariga ministrar att besöka dem och tala med medborgarna. Näringsministern hörsammade till slut inbjudan, men det var ju först efter att regeringen hade fattat beslut. Som grädde på moset för medborgarna i Jämtland är nu den politiska viljan från SD-regeringen att ta bort det kommunala vetot.

Jag vill yrka bifall till reservation 1, som är ett avslag på propositionen, och erbjuda riksdagens ledamöter att besöka oss i Jämtland, där jämtarna faktiskt anser att det här är fel väg att gå. Jag ser också, fru talman, att vi har en annan jämtländsk ledamot i kammaren, Saila Quicklund, som jag också hoppas står på jämtarnas sida i den här frågan.

(Applåder)

Lade fram en motion · 6 okt 2025

Jämtlands länstransportplan

Motion 2677
Motion till riksdagen 2025/26:2677 av Anna-Caren Sätherberg och Lena Bäckelin (båda S) Jämtlands länstransportplan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för en översyn av fördelningsmodellen mellan länstransportplanerna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det statliga vägnätet i Jämtlands län är mycket omfattande; de drygt 600 milen statlig väg kan delas in i två grupper, de nationella vägarna och de övriga statliga vägarna. Särskilt viktiga stråk för länet är E14 som, i likhet med E45, är en nationell stamväg finansierad via nationell plan och en viktig förbindelse Sundsvall–Östersund–Trondheim. E14 är en del av Mittnordenstråket som därutöver innefattar Mittbanan och dess förlängning i Norge, Meråkerbanan. Den pågående elektrifieringen av Meråker­banan väntas ytterligare öka Mittbanans betydelse, avseende både gods- och person­trafik. Inlandsbanan är en annan viktig pulsåder med stor potential, inte minst när det gäller att föra över gods från väg till järnväg. Trafikföretagens senaste rapport visar att andelen statliga vägar i mycket dåligt skick i Jämtlands län har ökat från 20,1 procent till 20,5 procent på bara ett år. Detta sker samtidigt som andelen minskar i många andra län. Regeringen har avsatt 354 miljarder kronor till vägunderhåll fram till år 2037, men Jämtlands del av satsningen är begränsad. Den höjning som aviserats för länet motsvarar 20 procent mer i anslag, vilket i praktiken innebär cirka 120 miljoner kronor. Det räcker knappt för att täcka index­uppräkningar och är långt ifrån tillräckligt för att möta det stora underhållsbehov som finns. Jämtland är det län som har störst andel av befolkningen boende i glesbygdsområden. Omkring en tredjedel av befolkningen bor i glesbygdsområden. Befolkningsstrukturen ställer således krav på ett vitt förgrenat och fungerande vägnät i länets alla delar. Med nuvarande anslagsnivåer finns en uppenbar risk att nuvarande standard på det finmaskiga vägnätet på sikt kommer att försämras och att hastigheterna sänks längs de större vägstråken. Förutom ett omfattande och finmaskigt vägnät och en befolkning utspridd över ett stort område, tolv procent av landets yta, bidrar turism och tunga transporter från skogsnäringen till stora underhållsbehov för vägnätet. Årligen avverkas cirka 8 miljoner kubikmeter timmer i Jämtlands län, motsvarande ungefär 7 miljoner ton, varav cirka 75 procent vidareförädlas utanför länet. Skogsnäringen är således helt beroende av bärkraftiga vägar för att möjliggöra effektiva transporter till och från skogsindustrierna både inom och utanför länet. Både det allmänna och det enskilda vägnätet måste därför ha full bärighet under hela året. Besöksnäringen i Jämtlands län står för en betydande andel av näringens totala omsättning i Sverige. Omsättningen i länet uppgick 2022 till 6,57 miljarder kronor. I länet finns ett tjugotal större eller mindre destinationer, varav merparten är helt beroende av väl fungerande vägtransporter. Exempelvis reser över 90 procent av besökarna till västra Härjedalen med bil. I Åre samhälle med cirka 3 000 folkbokförda invånare bor det under högsäsong cirka 30 000 personer, som dessutom byts ut varje vecka. Vikten av att upprätthålla vägkvaliteten i Jämtlands län har blivit ännu mer påtaglig sedan Sverige gick med i Nato. Jämtland har en strategisk roll som ett transitområde för militära transporter, och vägarna i länet är avgörande för att säkerställa rörlighet och logistik. Om vägkvaliteten inte upprätthålls riskeras inte bara civil trafik och regional utveckling, utan också Sveriges förmåga att leva upp till sina åtaganden inom Nato. Det är därför av yttersta vikt att vägnätet i Jämtland inte bara underhålls, utan också förstärks för att möta de krav som ställs i detta nya säkerhetspolitiska läge. Tågförbindelser är en annan viktig del av infrastrukturen som inte får förbises. Tåget är inte bara ett miljövänligt transportmedel, utan också en kritisk länk för både invånare och besökare i Jämtlands län. När nattåget mellan Göteborg och Jämtland lades ner fick det tydliga konsekvenser för regionens tillgänglighet och attraktivitet. Likaså är nattåget mellan Stockholm och Åre/Duved nu hotat. Dessa förändringar riskerar att försvaga Jämtlands läns kontakter med övriga Sverige och minska både invånarnas rörlighet och regionens attraktionskraft. För att säkerställa att Jämtland förblir tillgängligt och enkelt att nå från resten av Sverige är det avgörande att tågen fortsätter att gå. Både fördelningsmodellen gällande länstransportplanerna och prioriteringen av medel för investeringar och underhåll via den nationella planen behöver ses över. Den springande punkten är att den faktiska trafikmängden, där bland annat besöksnäringen och transporterna från skogsnäringen tydligare vägs in, måste tillmätas större vikt. Anna-Caren Sätherberg (S) Lena Bäckelin (S)
Lade fram en motion · 3 okt 2025

Anmälningsplikt för medlemskap i ordenssällskap och hemliga sällskap

Motion 1874
Motion till riksdagen 2025/26:1874 av Tomas Kronståhl m.fl. (S) Anmälningsplikt för medlemskap i ordenssällskap och hemliga sällskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anmälningsplikt för medlemskap i ordenssällskap och s.k. hemliga sällskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering I över 300 år har det funnits ordenssällskap och olika sorters mer eller mindre hemliga brödraskap som avger olika typer av löften till varandra och sina bröder, tysthetslöften är dominerande och vanligast. Det är ofta mytomspunna slutna sällskap med mycket hemliga ritualer och hälsningskoder. Oftast är det brödrasällskap utan kvinnlig med­verkan. Här finns inte sällan makteliten med stora ekonomiska resurser som tyvärr går helt utanför det mediala strålkastarljuset och de formella organisationerna. Det handlar oftast om broderlöften som ges och ska gälla livet ut. Löften som ingen utanför sällskapen ska ha kännedom om, men som gäller även i livet utanför orden­sällskapet. Vi anser att om man är förtroendevald på högre positioner i kommun, region eller riksdag och har i sitt uppdrag att företräda och tjäna det svenska folket samt ha folkets bästa för ögonen är det mer än rimligt att folket då också har kännedom om vilka andra löften och intressen och förpliktelser man företräder och har intressen i. Denna anmälningsplikt bör även gälla högt uppsatta tjänstemän i offentliga organisationer. Tomas Kronståhl (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Laila Naraghi (S)
Lade fram en motion · 3 okt 2025

Tillgång till distansstudier vid högre utbildning

Motion 1854
Motion till riksdagen 2025/26:1854 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S) Tillgång till distansstudier vid högre utbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna tillgången till distansundervisning vid högre utbildning där det finns behov och tillkännager detta för regeringen. Motivering När Socialdemokraterna inledde utbyggnaden av högskolan på 1900-talet var en av målsättningarna att stärka den regionala anknytningen till högre utbildning, skapa en närhet mellan medborgare och akademi och på så vis söka bryta de förhärskande sociala strukturerna. Det är ett faktum att det fortfarande är en stark social snedrekrytering till högre studier. I en rapport från dåvarande Högskoleverket 2012 visades på stora skillnader mellan dem som söker till högre utbildning. I Östersund och Sundsvall var det i jämförelse med Danderyd mindre än hälften så många som valde att studera vidare. Senare studier visar att dessa skillnader alltjämt består. Från borgerligt håll har man aldrig visat något större intresse för att föra ut den högre utbildningen närmare med­borgarna. Tvärtom har man både i tal och praktisk handling gett sig på de nyare hög­skolorna, ifrågasatt deras verksamhet och valt att styra resurser mot de större lärosätena. Så var det under regeringen Reinfeldt och vi ser nu tecken på att Tidöregeringen upp­repar samma misstag. Den här gången skjuter man in sig på fristående kurser och kurser på distans. För Jämtland och Västernorrlands län med stora avstånd och generellt lägre övergångs­frekvens för unga till högre studier, fyller möjligheten till distanskurser en viktig roll. Också utifrån ambitionen att möjliggöra ett livslångt lärande, kunna ställa om mitt i livet, kan möjligheten till distansstudier vara värdefull. Socialdemokraterna har under årtionden aktivt verkat för att alla unga, oavsett bak­grund, ska ha möjlighet till högskolestudier. Vi har därför arbetat för att bygga nya högskolor och universitet runt om i landet. Dessa har en mycket stor betydelse för att locka ungdomar från studieovana hem till högskolan. För många är det lättare att börja studera om utbildningen finns på nära håll. Det finns således all anledning att värna tillgängligheten till högre studier på distans. Lena Bäckelin (S) Anna-Caren Sätherberg (S)
Lade fram en motion · 3 okt 2025

Uppdaterad strategi för norra Sverige

Motion 1852
Motion till riksdagen 2025/26:1852 av Lena Bäckelin m.fl. (S) Uppdaterad strategi för norra Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strategin för den gröna industriella omställningen i norra Sverige bör uppdateras till att omfatta de sex nordligaste länen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sommaren 2024 lanserade regeringen sin strategi för norra Sverige. När strategin året innan aviserades var det oklart vad som avsågs med norra Sverige. Nu har detta tydlig­gjorts; dokumentet har fått namnet ”Strategi för nyindustrialiseringen och samhälls­omvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län”. Regeringen identifierar i strategin flera angelägna frågor. Bland annat påpekar man att ”statens styrning och koordinering av det komplexa samspel som krävs för att lyckas med nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen behöver öka”. Insatser som nämns är till exempel ökad statlig närvaro, snabbare tillståndsprocesser, bättre fungerande transportinfrastruktur. Det är lätt att skriva under på att staten väsentligt måste flytta fram sina positioner för att möjliggöra den gröna industriella omställningen. Problemet är således inte så mycket vad som står i strategin, utan snarare vad som inte står, nämligen hur den gröna industriella omställningen utvecklar sig i övriga landet. Den gör nämligen inte halt söder om Västerbotten. Tvärtom ser vi en våg av gröna investeringar svepa över framför allt mellersta och norra Sverige. I berörda kommuner upplever man likartade utmaningar som de som regeringen identifierat i Västerbotten och Norrbotten. Att Norrbotten och Västerbotten har en självklar plats i en strategi för grön industriell omställning behöver knappast påpekas. Det är en exceptionell samhällsomvandling som pågår i de två nordligaste länen, och det är verkligen på tiden att dessa län, inte minst de berörda kommunerna, möter en rejäl statlig uppbackning. Problemet är att kommuner som till exempel Timrå, Ludvika och Östersund, som ligger utanför upptagnings­området för regeringens strategi, också efterfrågar likartat stöd. Det är orimligt, rent dumdristigt, att som regering fixera sig vid några linjer på en karta och därmed exkludera mångmiljardinvesteringar som sker i grön industri i län som Jämtland, Västernorrland och Dalarna. Lena Bäckelin (S) Åsa Karlsson (S) Marie Olsson (S) Anna-Caren Sätherberg (S)
Lade fram en motion · 3 okt 2025

Justitiekanslerns resurser

Motion 1839
Motion till riksdagen 2025/26:1839 av Isak From och Anna-Caren Sätherberg (båda S) Justitiekanslerns resurser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av JK:s resurser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en politisk lösning av jakt och fiske på statens mark och tillkännager detta för regeringen. Motivering Frågan om vem som ska styra över jakten och fisket på statens mark i fjällen har sedan den så kallade Girjasdomen varit en het fråga. Renmarkskommittén tillsattes därför av regeringen sommaren 2021 med uppdraget att se över rennäringslagstiftningen och lämna förslag till en ny renskötsellag. Bakgrunden var bland annat Girjasdomen, där Högsta domstolen fastställde att Girjas sameby har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på sitt område. Kommittén skulle också utreda vilka andra samebyar som kan ha liknande rättigheter. Regeringen menade år 2024 att kritiken mot kommittén varit betydande och att det är tydligt att ett omtag behövs här. Tidöregeringens kommunikation utgick från att reger­ingen så snart som möjligt skulle tillsätta en ny utredning av rennäringslagen med nya direktiv. Det som också har hänt är att ytterligare fyra samebyar stämde staten under våren 2024. Det är samebyarna Sirges, Ran, Baste Čearru och Unna Tjerusj som vill ha ensamrätt till småviltsjakten och fisket på sina åretruntmarker. Ytterligare samebyar för samtal med Samefonden om finansiering för att stämma staten. Staten företräds i det här fallet av Justitiekanslern, JK. Staten bestrider stämningarna från de fyra samebyarna. Samtidigt framstår det som att staten backar, då staten via Justitiekanslern menar att målen kan avgöras utan muntlig förberedelse eller huvudförhandling. Det innebär att samebyarna kan få kontroll över jakten och fisket utan huvudförhandling. Tidöregeringen har inte presenterat någon ny rennäringsutredning, för att om möjligt hitta en politisk lösning. Samtidigt framstår det som om staten backar undan i den juridiska processen. Exakt vad Justitiekanslern och Tidöregeringen har för syfte med detta är svårt att avgöra utifrån hanteringen. Men en sak är tydlig: risken för att staten förlorar målen ökar, och i varje fall kan processen och ett avgörande gå snabbt. Många, däribland berörda länsstyrelser, Svenska Jägareförbundet och Sportfiskarna, anser att agerandet är defensivt och märkligt. Regeringen presenterar ingen ny utredning, och staten – via Justitiekanslern – vill inte hävda den nuvarande lagstiftningen och det upplåtelseförbud som finns i rennäringslagen. De märkliga juridiska turerna, där Justitiekanslern nu plötsligt inte vill hävda att befintlig svensk lag gäller, visar också att frågan är mångbottnad och lämpar sig dåligt att avgöras i en domstol. Det har tidigare framkommit att de juridiska processerna är kostsamma för staten, och det har också framkommit att Justitiekanslern inte är rustad för att ta det initiativ och engagemang som krävs i sådana här långa juridiska processer. Mot bakgrund av ovanstående frågade jag justitieminister Gunnar Strömmer om regeringen avsåg att ta några initiativ så att Justitiekanslern har de resurser som krävs för att hävda svensk lag så att frågan om jakt- och fiskerättigheterna på statens mark kan få en långsiktig politisk lösning. Av justitieministerns svar kunde inte utläsas hur regeringen avser att hantera de juridiska aspekterna av de nu pågående rättsprocesserna mot staten som kommer av Girjasdomens efterverkningar. Riksdagen bör därför tydligt påtala betydelsen och nödvändigheten av att JK står upp för och tar strid för svensk lag i de nu pågående rättsprövningarna. Isak From (S) Anna-Caren Sätherberg (S)
Lade fram en motion · 2 okt 2025

Reform av matkravet i alkohollagstiftningen

Motion 1566
Motion till riksdagen 2025/26:1566 av Heléne Björklund och Anna-Caren Sätherberg (båda S) Reform av matkravet i alkohollagstiftningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera matkravet i alkohollagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den nuvarande alkohollagen trädde i kraft 2011. Sedan dess har det blivit tydligt att vissa bestämmelser snarare utgör hinder än stöd för en modern och levande restaurang- och besöksnäring. Kravet på att serveringsställen ska tillhandahålla ett varierat utbud av lagad mat för att få serveringstillstånd har visat sig skapa onödiga problem, höga kostnader och en osäkerhet som särskilt drabbar små aktörer som vinbarer, pubar och caféer. Den svenska alkoholpolitiken utmärks av ett tydligt ansvarstagande för folkhälsan. Det så kallade matkravet i alkohollagstiftningen infördes i slutet av 1970-talet. Syftet var att kravet på tillredd mat i eget kök skulle bidra till att minska missbruket av alkohol. Lagstiftningen har dock förändrats genom åren, bland annat i samband med att Sverige blev medlem i EU. Utöver matkravet finns även ett krav på eget kök i anslutning till serveringslokalen. Det är ett krav som försvårar samarbete mellan lokala företag, hindrar användandet av centralkök och gör det svårt att utveckla moderna och mer hållbara lösningar för matservering. Många företag tvingas att investera i kök som de varken behöver eller använder i den omfattning som lagen förutsätter, något som leder till både ekonomiska och praktiska hinder för en hel bransch. Besöksnäringen är en av Sveriges viktiga framtidsbranscher. Den skapar jobb, lockar till turism och bidrar till attraktiva stadsmiljöer över hela landet. Det är inte rimligt att stelbenta regler står i vägen för utveckling, mångfald och nya affärsmodeller. Närings­idkare behöver tydliga och förutsägbara regler, men också ett regelverk som svarar mot dagens behov. 2011 ändrades kravet så att kommunerna fick ett större lokalt tolkningsutrymme, vilket har medfört en större bredd i hur lagstiftningen tolkas. I vissa fall så har detta upplevts som att en del kommuner tolkar lagstiftningen lite stramare och därmed ställer högre krav på restaurangerna. Alkohollagens grundläggande syfte – att värna folkhälsan och motverka skador – måste självklart stå fast. Men detta syfte uppnås inte genom att små företag tvingas att hålla kök de inte använder eller genom att det detaljstyrs vilken typ av mat som måste serveras för att alkoholservering ska tillåtas. Ordning, nykterhet och tillsyn kan upprätthållas genom andra och mer ändamålsenliga regler. Det är därför dags att reformera alkohollagen. Kravet på lagad mat bör reformeras både vad gäller öppettider och utbud av maträtter. Utredningen SOU 2024:23 En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas har presenterat förslag som medför ytterligare justeringar av matkravet i alkohollag­stiftningen. Förslagen innebär en reformering av öppettider och utbud av maträtter, vilket skulle tillmötesgå krav som har framförts av näringen. Förslagen medför en reformering av alkohollagstiftningen samtidigt som folkhälsan fortsatt värnas. Heléne Björklund (S) Anna-Caren Sätherberg (S)
Lade fram en motion · 2 okt 2025

Kooperativa hyresrätter

Motion 1260
Motion till riksdagen 2025/26:1260 av Louise Thunström m.fl. (S) Kooperativa hyresrätter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och belysa villkoren för den kooperativa hyresrätten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk bostadsmarknad står inför stora utmaningar. Nyproduktionen av bostäder har minskat samtidigt som byggkostnaderna stadigt ökar. Ökade amorteringskrav och hårdare kreditgranskningar från bankerna gör det allt svårare att köpa bostadsrätter. Alltför höga presumtionshyror och höga inkomsttrösklar gör det omöjligt för det stora flertalet hushåll som i dag är i behov av ny bostad att hyra en lägenhet. Bankernas kreditrestriktioner riktar sig även mot fastighetsägarna, som får allt svårare att få tillräckliga banklån för byggandet av hyresrätter. Med en kraftigt ökad nyproduktion av kooperativa hyresrätter skulle en bättre balans mellan fastighetslån och bostadslån kunna uppnås. Fler hushåll skulle få åtkomst till nyproducerade lägenheter och, med föreningarnas egna ansvar för fastighetsförvaltningen och hyressättningen, få en gynnsammare hyresutveckling än inom hyresrätten. En ytterligare utmaning är det fortsatta ombyggnadsbehovet av miljonprogrammet. Allt fler allmännyttiga bostadsbolag saknar kapital för att kunna genomföra hållbara ombyggnadsprogram och väljer istället att sälja ut delar av beståndet till privata intressen, ofta med följd av höga hyreshöjningar och oönskad omflyttning. Med de senaste årens utveckling kommer det snart att saknas ett hyresbestånd med hyresnivåer som även låginkomsttagare har möjlighet att betala. Till detta kommer ett växande problem med trångboddhet och andrahands­uthyrningar i dessa områden. Forskningen är inte enig om vilka åtgärder som är nödvändiga för att bryta negativa grannskapseffekter i segregerade bostadsområden. För att i grunden kunna stimulera positiva sociala nätverk och normer, minska negativ konkurrens och exkludering och förbättra den egna närmiljön kommer strukturella förändringar i områdena att bli nödvändiga. En sådan avgörande förändring är att ge de boende ökat ansvar för sin egen vardag och närmiljö genom ombildning till kooperativ hyresrätt. Dessa nödvändiga förändringar av bostadsmarknaden måste ske med utgångspunkt i att såväl det befintliga som det nytillkommande bostadsbeståndet utvecklas till ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara bostäder och bostadsmiljöer, där de framtida upplåtelseformerna kommer att spela en allt större roll för att möta dessa utmaningar på de boendes villkor. Hyres-, bostads- och äganderätten kommer trots reformer inte att kunna fylla alla dessa behov utan behöver kompletteras med en reformerad kooperativ hyresrätt. Samtidigt behöver finansieringsförutsättningarna för kooperativa hyresrättsföreningar förbättras. Redan i propositionen (SOU 2000:95) om kooperativ hyresrätt anges att ”någon form av ekonomisk stimulans torde krävas” om kooperativ hyresrätt ska förekomma i större omfattning. Ett tydligt ägardirektiv till SBAB med uppdrag att prioritera finansiering av nyproduktion och ombildning till kooperativ hyresrätt skulle vara en väg, i kombination med Boverkets kreditgarantier. Bostadsmarknaden är med den utveckling vi beskrivit på väg att bli en marknad för rika. Unga, vanliga löntagare får allt svårare att komma in på bostadsmarknaden då hyresrätterna blir färre i takt med att många kommuner säljer ut sina allmännyttiga bostäder och bostadsrätterna blir allt dyrare och mer kapitalkrävande. Samtidigt blir det allt svårare att bygga hyresrätter i landets minsta och medelstora kommuner. Den kooperativa hyresrättens mer balanserade och spekulationsfria omfördelning av lån mellan medlemmen och föreningen/fastighetsägaren framstår som allt mer angelägen. Den kooperativa hyresrätten permanentades av riksdagen 2002 som den fjärde upplåtelseformen i Sverige. Det har nu gått 23 år sedan lagstiftningen trädde ikraft, med en idag ny bostadspolitisk verklighet. Vissa villkor för den kooperativa hyresrättens förutsättningar att fungera så bra som möjligt behöver därför reformeras. Upplåtelseformens grundläggande värden är dock viktiga att hålla fast vid. Kooperativ hyresrätt är en upplåtelseform som kan beskrivas som en mellanform mellan hyresrätt och bostadsrätt. Kooperativ hyresrätt utvecklar den vanliga hyresrätten samtidigt som den ger nya möjligheter i nyproduktionen och bidrar till ökad boendedemokrati. I en kooperativ hyresrätt hyr hyresgästen sin lägenhet på ungefär samma villkor som gäller för en vanlig hyreslägenhet. Skillnaden är att hyresgästen hyr av en ekonomisk förening, en kooperativ hyresrättsförening. Medlemmarna i föreningen betalar då dels medlemsinsatser, dels upplåtelseinsatser. Medlemsinsatserna uppgår vanligtvis till symboliska belopp medan de spekulationsfria upplåtelseinsatserna varierar betydligt. En nivå som riksdagen inte förutsåg vid införandet av kooperativ hyresrätt utan som drivits upp av de allt mer ökande byggkostnaderna under de senaste åren. Boverket har visat att det finns ett stort potentiellt intresse för den kooperativa hyres­rätten som upplåtelseform. Samtidigt råder utbredd kunskapsbrist hos såväl myndig­heter som allmänheten och fastighetsägare, något som i sin tur leder till att alltför få ges reella förutsättningar att kunna uttrycka en klar efterfrågan. Hyresgäster som ställs inför utförsäljnings- eller ombildningssituationer ges i praktiken ingen möjlighet att pröva den kooperativa hyresrätten som ett alternativ. Bristen på information och rådgivning gör även att upplåtelseformen osynliggörs i samhällsdebatten och därmed blir negativt särbehandlad jämfört med övriga upplåtelse­former. Sveriges Allmännytta har gjort en kartläggning av befintliga kooperativa hyresrättsföreningar och med vilka bevekelsegrunder de kommit till. Men det finns i dag ingen myndighet som har ett uttalat uppdrag att bistå med information, statistik eller annan relevant kunskap om den kooperativa hyresrätten. SCB:s statistik över bostads­beståndet särredovisar inte kooperativa hyresrätter som egen upplåtelseform, för att ta ett exempel. En kooperativ hyresrätt ger de boende förutsättningarna som behövs för att besluta över hyresnivå och hur fastighetsförvaltning ska gå till. Det stärker både eget engagemang och ansvarstagande. Hyresgästerna själva bestämmer vilken hyra som ska tas ut, grundat på föreningens kostnader. Ju mer man hushållar med vatten och värme och sköter utemiljö, städning och reparationer själv, desto lägre blir boendekostnaden. Detta är något som boende i traditionell hyresrätt ofta är missnöjda med att de saknar inflytande över. Både bostadsrätten och den kooperativa hyresrätten är ekonomiska föreningar av särskilt slag. Det finns dock en avgörande skillnad mellan bostadsrätt och kooperativ hyresrätt. I bostadsrätten finns en fast koppling mellan medlemmens andel i föreningen och nyttjanderätten. Detta gör att man kan köpa och sälja nyttjanderätten i föreningen. I den kooperativa hyresrätten finns ingen fast koppling mellan medlemmens andel i föreningen och nyttjanderätten. Detta medför att nyttjanderätten inte heller kan köpas och säljas. Ett spekulationsfritt boende kan bidra till en väl fungerande bostadsmarknad och fler jobb. Vi föreslår därför att det skyndsamt görs en översyn för att se över och belysa villkoren för den kooperativa hyresrätten utifrån dagens samhällsutmaningar samt reformera och lägga förslag för att anpassa gällande rätt. Louise Thunström (S) Johan Andersson (S) Peter Hedberg (S) Mattias Vepsä (S) Isak From (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Tomas Kronståhl (S) Mathias Tegnér (S) Hans Ekström (S) Hanna Westerén (S) Adrian Magnusson (S) Lars Mejern Larsson (S) Heléne Björklund (S) Monica Haider (S)
Lade fram en motion · 2 okt 2025

Stopp för brytning i alunskiffer

Motion 1247
Motion till riksdagen 2025/26:1247 av Anna-Caren Sätherberg och Lena Bäckelin (båda S) Stopp för brytning i alunskiffer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör överväga att införa ett stopp för gruvbrytning i alunskiffer till dess att det kan visas att sådan brytning kan ske utan risk för vattenmiljöer och människors hälsa och tillkännager detta för regeringen. Motivering Brytning i bergarten alunskiffer innebär särskilda risker som skiljer sig markant från andra typer av gruvbrytning. Alunskiffer innehåller inte bara eftertraktade metaller som vanadin och uran, utan också höga halter av giftiga ämnen såsom kadmium, arsenik och bly. Brytning riskerar därför att sprida gifter till luft, vatten och mark. Bergarten har dessutom en så hög kolhalt att utvinning utan avancerad koldioxidavskiljning kan leda till betydande utsläpp med negativ påverkan på klimatet. Det är just alunskifferns särskilda egenskaper som gör att den är så riskfylld att bryta. I Sverige har vi inte bedrivit storskalig brytning i alunskiffer sedan 1960-talet och de erfarenheter som finns från tidigare försök visar på stora miljöproblem. Det saknas idag verifierade hållbara metoder för att hantera hela processen, från brytning till avfalls­hantering, på ett sätt som inte äventyrar miljö och hälsa. I Jämtlands län har det under många år bedrivits prospektering efter fyndigheter i alunskiffer, bland annat i området runt Storsjön. Här finns unika natur- och kultur­värden, omfattande jordbruksmark, länets största tätort och hela länets sjukhus. Från Storsjön tas dricksvatten till tusentals människor, och området är en viktig motor för länets utveckling genom växande befolkning, företagande och en stark besöksnäring. Att öppna för storskalig brytning i alunskiffer skulle innebära stora risker för både vattenkvaliteten och samhällsutvecklingen i länet. Utmaningen stannar dock inte vid Jämtland. Fyndigheter av alunskiffer finns på fler platser i Sverige och skulle, om de började brytas, kunna hota viktiga dricksvattentäkter även i andra delar av landet. I ett läge där Sverige, genom EU:s ramdirektiv för vatten, åtagit sig att uppnå god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer, måste vi agera kraftfullt för att skydda dricksvattnet. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och resurs. Vi vill därför att Sverige inför ett stopp för gruvbrytning i alunskiffer till dess att det kan visas att sådan brytning kan ske utan risk för vattenmiljöer och människors hälsa. Anna-Caren Sätherberg (S) Lena Bäckelin (S)
Lade fram en motion · 2 okt 2025

Statlig närvaro i hela landet

Motion 1246
Motion till riksdagen 2025/26:1246 av Anna-Caren Sätherberg och Lena Bäckelin (båda S) Statlig närvaro i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statens ansvar för att upprätthålla och utveckla den statliga servicen i hela landet, som statliga servicekontor, lokalisering av nya myndigheter och omlokalisering av befintliga, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den statliga servicen är en grundläggande del av samhällskontraktet. När staten är närvarande med kontor och verksamhet i hela landet bidrar det till trygghet, jämlikhet och utveckling. För många människor är det statliga servicekontoret en central punkt för kontakt med Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten – myndigheter som hanterar viktiga delar av människors vardag. Den nuvarande regeringens politik har lett till att statliga servicekontor lagts ned på flera platser i landet. I Norrland gäller det bland annat Piteå, Nordmaling och Ånge, där kontoren har varit en viktig lokal servicepunkt. I Jämtlands län har vi dessutom sett hur den statliga närvaron har minskat genom beslutet att lägga ned Riksarkivets verksamhet i Östersund. Detta är en nedmontering av både arbetsplatser och kulturarv, och det innebär samtidigt att viktiga kompetenser och resurser försvinner från vår region. Att staten är närvarande i hela landet är inte bara en fråga om service och tillgäng­lighet – det är också en fråga om utveckling och effektiv resursanvändning. Genom att samlokalisera myndigheter kan man skapa samordningsvinster, stärka kompetens­försörjningen och bygga upp starka arbetsplatser på fler orter. Ett tydligt exempel är den tilltänkta jaktmyndigheten, som enligt utredning bäst skulle lämpa sig i Jämtland när den kan samlokaliseras med länsstyrelsens kontor, där relevant kompetens redan finns. För ett sammanhållet Sverige behövs en aktiv politik för statlig närvaro. Staten måste inte bara värna befintliga kontor och verksamheter, utan även pröva nya etableringar i de delar av landet som i dag saknar tillgång till statlig service. Det är särskilt viktigt i en tid då digitala lösningar inte alltid kan ersätta det personliga mötet och då många invånare i glesbygd riskerar att hamna utanför. Vi socialdemokrater anser att statlig närvaro ska vara en självklarhet i hela Sverige. Det kräver långsiktiga beslut som tryggar och utvecklar de statliga servicekontoren, stärker den lokala servicen och tar vara på möjligheterna att lokalisera fler myndigheter där de gör störst nytta. Detta är avgörande för att hålla samman landet och ge lika förutsättningar oavsett var man bor. Anna-Caren Sätherberg (S) Lena Bäckelin (S)
Uppdrag
  • Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond - Ledamot
    1 nov 2026 - 31 okt 2030 · Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
  • Kristdemokraterna - Ledamot
    13 okt 2026 - 8 okt 2030 · Krigsdelegationen
  • Trafikutskottet - Ledamot
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Trafikutskottet
  • Riksdagsstyrelsen - Ersättare
    6 okt 2026 - 1 okt 2030 · Riksdagsstyrelsen
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    28 sep 2026 - 23 sep 2030
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Ledamot
    19 okt 2022 - 1 okt 2025 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    18 okt 2022 - 28 sep 2026
  • Kristdemokraterna - Ledamot
    11 okt 2022 - 13 okt 2026 · Krigsdelegationen
  • N - Statsråd
    7 okt 2022 - 18 okt 2022 · Näringsdepartementet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    26 sep 2022 - 18 okt 2022 · Anders Frimert 2021-11-30 - 2022-09-26, Lena Bäckelin 2022-09-26 - 2022-10-18
  • N - Statsråd
    30 nov 2021 - 6 okt 2022 · Näringsdepartementet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    30 nov 2021 - 26 sep 2022 · Anders Frimert 2021-11-30 - 2022-09-26
  • Näringsutskottet - Vice ordförande
    10 sep 2020 - 30 nov 2021 · Näringsutskottet
  • Näringsutskottet - Ledamot
    3 sep 2020 - 9 sep 2020 · Näringsutskottet
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Civilutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Civilutskottet
  • Finansutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Finansutskottet
  • Justitieutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Justitieutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Kulturutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Socialförsäkringsutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Skatteutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Socialutskottet
  • Utbildningsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · Utbildningsutskottet
  • Försvarsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Försvarsutskottet
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Konstitutionsutskottet
  • Utrikesutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Utrikesutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Näringsutskottet
  • EU-nämnden - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 nov 2021 · EU-nämnden
  • Trafikutskottet - Tredje vice ordförande
    7 mars 2019 - 3 sep 2020 · Trafikutskottet
Visar 30 av 42 ·Rådata