Lars Engsund

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag ska svara på frågan, men först och främst: Under hela den här granskningen har jag noterat att ämnet Northvolt är som ett minfält i KU. Jag vet att vi har balanserat och kanske haft en övervikt mot det icke-konstitutionella, men syftet har varit att förstå helheten. Jag står bakom konstitutionsutskottets ställningstaganden alla dagar i veckan. Det finns inget annat på min agenda. Det jag försöker beskriva är tidsandan och vad som händer. Även den så kallade Arkwrightrapporten, Finansdepartementets utredning, pekar på att det sannolikt inte fanns någon direkt politisk styrning.

Fru talman! Då förstår jag ledamoten lite bättre.

Per Bolund gjorde sitt uttalande hösten 2019, och det jag försökte beskriva i mitt anförande var den tidsanda och den agenda som gällde för politiken, med det gröna och det hållbara. Återigen: Jag har inga problem med vare sig grönt eller hållbart, men det måste stå på egna ben. Det jag har svårt för är gröna krediter och andra bidrag och lån som har delats ut till den här typen av investeringar.

I mitt anförande nämnde jag att på sidan 233 i betänkandet står det: ”Avslutningsvis kan det konstateras att AP-fondernas investering i Northvolt väckt flera frågor som inte är en del av utskottets granskning.” Det var precis detta jag tog sikte på i mitt anförande.

Fru talman! Jag är inte säker på att jag uppfattade frågan, men som jag var noga med att säga försökte jag i mitt anförande göra en personlig reflektion över ärendet som sådant. Det finns ju ett medialt och publikt intresse, och jag har flera vänner som har hört av sig till mig kopplat till AP-fonderna. Därför tror jag att det är ganska angeläget att folk får veta hur jag ser på saken.

Jag inser dock att det inte är konstitutionsutskottets uppgift att granska den affärsmässiga grunden i detta ärende.

Fru talman! Jag ska nu hålla mitt sista anförande från den här talarstolen som riksdagsledamot i Sveriges riksdag. Jag kommer enbart att tala om ett ärende, nämligen statliga AP-fonders och bolags investering i Northvolt.

Jag vill inleda det här anförandet med att göra en liten inflygning för att ge dem som lyssnar på det här den större bilden så att de förstår vad det handlar om. Det finns både ett medialt och ett publikt intresse för frågan om pensionsmiljardförlusterna efter AP-fondernas investering i Northvolt via riskkapitalbolaget 4 to 1 Investments.

Fru talman! Våren 2021 bildade Första–Fjärde AP-fonderna ett så kallat riskkapitalbolag som döptes till 4 to 1 Investments. Detta skedde efter AP-fondernas egen tolkning och tillämpning av de ändringar i AP-fondslagstiftningen som genomfördes 2019 och 2020. I lagstiftningen ges AP-fonderna större möjlighet att indirekt investera i onoterade bolag eller så kallade illikvida tillgångar.

Det förefaller som att det enda syftet med riskkapitalbolaget 4 to 1 Investments var att investera i Northvolt. Inga andra investeringar fanns i 4 to 1:s portfölj. En normal omfattning i en sådan portfölj hade snarare varit kanske tio bolag, men 4 to 1 investerade bara i Northvolt.

Fru talman! I början av juni 2021 skedde en första investering i Northvolt med 3,3 miljarder av svenskarnas pensionskapital. I augusti 2022 skedde en andra investering, då med 2,5 miljarder av pensionskapitalet.

Som bekant gick Northvolt i konkurs för drygt ett år sedan. Det är tillsammans med Kreugerkraschen på 1930-talet den i särklass största konkursen i Sverige. Samhällskostnaderna är oerhörda, och Northvolts skulder överstiger enligt medieuppgifter 80 miljarder kronor. Northvolts konkurs har dessutom åsamkat stor ekonomisk påverkan på lokalsamhället i Skellefteå och Västerås.

Således har 6 miljarder av svenska folkets pensionskapital gått förlorade. Vi talar om pensionskapital som skulle ha gått till undersköterskor, byggnadsarbetare, poliser och lärare, för att nämna några yrkesgrupper.

Fru talman! Vi har genomfört ett antal utredningsåtgärder i konstitutionsutskottet. Vi har kikat på tidningsartiklar med intervjuer av statsråd, vi har läst transkriberingar från riksdagsdebatter, vi har ställt skriftliga frågor till statsråd, vd:ar och ordföranden för AP-fonderna och vi har, inte minst, haft ett antal utfrågningar av dessa personer.

Vi har utrett frågan på konstitutionell basis, men som vi säger i betänkande KU20 på sidan 233: ”Avslutningsvis kan det konstateras att AP-fondernas investering i Northvolt väckt flera frågor som inte är en del av utskottets granskning.” I mitt anförande ska jag strax uppehålla mig vid just den delen. Jag bedömer att det ligger i allmänhetens intresse att få veta varför 6 miljarder av vårt gemensamma pensionskapital försvann.

Fru talman! Allt verkar ha tagit sin början 2017. Vd:n för Fjärde AP-fonden angav vid utfrågningen att det var då man började intressera sig för Northvolt. För egen del kan jag säga att det gjorde jag också 2017. På den tiden var jag företagare och arbetade med industriprojekt. Jag var i sällskap med några kollegor inbjuden till Northvolts Stockholmskontor på Gamla Brogatan, inte så långt härifrån, i december 2017.

Jag har en ganska klar minnesbild av vårt besök hos Northvolt. Det var en salig röra, och teknikutvecklingen hade långt kvar till tillverkning av en battericell. Något år senare var en av mina kollegor med och genomförde en due diligence av Northvolt på en privat investerares uppdrag. Resultatet var illrött. Det var ofärdiga tekniska lösningar och en avsaknad av kompetens för processteknik och industribyggnation, kryddat med en överoptimistisk tidsplan för industriprojektet.

I skenet av detta undrar jag vad det var som gjorde AP-fonderna så intresserade av Northvolt vid denna tidpunkt. Jag tror att svaret på den frågan ligger i två delar, fru talman.

För det första var det tidsandan, som det kallas. Vd:n för Andra AP-fonden berättade om bland annat detta vid utfrågningen. Gröna och hållbara investeringar präglade den så kallade tidsandan, eller som Magdalena Andersson uttryckte det i en riksdagsdebatt: ”Vi ser nu den våg av investeringar som sköljer över Sverige med batterifabriker i norr men också i Västsverige, fossilfri stålproduktion och grön gruvverksamhet. … Det hade inte sett ut så här om inte Miljöpartiet hade funnits i Sveriges riksdag … och drivit på.” Vidare nämnde hon att det var med en kombination av piskor och morötter.

För det andra tryckte den dåvarande miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen på för gröna och hållbara investeringar, med allt från gröna krediter till ny lagstiftning som AP-fonderna skulle förhålla sig till. Den senare antogs av en enig riksdag; det ska vi vara noga med att säga.

Jag anser att detta belyser ett problem, nämligen att politiker styr vilka industriprojekt som ska få statliga pengar och förmåner. Vi har sett flera exempel på dåliga och olönsamma investeringar: Northvolt, grön etanol och vindkraftssatsningar, för att inte tala om Stålverk 80, för den som minns det. Den gemensamma nämnaren är att staten på olika sätt har stöttat projekten med krediter, bidrag och/eller lån.

Fru talman! I skenet av tidsandan kan man ta in före detta finansmarknadsminister Per Bolunds uttalande om AP-fondernas hållbarhetsarbete med anledning av den nya lagstiftningen från 2019 och 2020. Han sa: ”Jag har upplyst dem väldigt tydligt.” Vidare sa han: ”Om de inte förstår regeringens signaler kan vi behöva rekrytera nya styrelser, som har bättre förståelse för vad vi förväntar oss. Det är en väldigt konkret möjlighet som vi har. Jag förväntar mig att det ska ske stora förändringar.”

Utskottets ställningstagande är att detta kunde riskera att uppfattas som ett indirekt ifrågasättande av AP-fondernas självständighet. Noterbart är att uttalandet diskuterades på styrelsenivå i AP-fonderna. Bland annat anförde vd:n för Tredje AP-fonden olämpligheten i sådana uttalanden av statsråd. Jag instämmer helt i det ställningstagandet.

Vidare kan man ta in Magdalena Anderssons beröm av Miljöpartiet i riksdagens kammare. Jag tror att det är uppenbart för alla att tidsandan satte en agenda för industripolitiken, mot grönt och hållbart. Alla sprang åt samma håll, i flera fall dessvärre med dåligt eller mycket dåligt resultat.

Fru talman! Under granskningen av AP-fondernas misslyckade investering i Northvolt har jag vid flera tillfällen fått till mig av såväl kollegor i konstitutionsutskottet som före detta statsråd och vd:ar för AP-fonderna att 6 miljarder är lite pengar i förhållande till AP-fondernas portföljvärde på över 2 000 miljarder. Vd:n för Fjärde AP-fonden nämnde vid utfrågningen att AP-fondernas vinster uppgick till 480 miljarder under en fyraårsperiod.

Fru talman! Såklart är 6 miljarder lite i förhållande till 480 eller 2 000, men jag anar att den inställningen är till för att förminska skadan. 6 miljarder är oerhört mycket pengar, och samhällskostnaderna är skyhöga: mänskliga tragedier och folk som har fått lämna sina hem och kastats ut i arbetslöshet.

Jag tycker att det vore klädsamt om man i stället hade valt en mer ödmjuk inställning till hela affären, där 6 miljarder av svenska folkets pensionskapital gick upp i rök. Jag vill också påminna om att hela konkursen uppgår till 80 miljarder kronor.

Fru talman! Jag är inte på något sätt emot gröna eller hållbara investeringar. Jag är även väl medveten om att investeringar i nya projekt i sig medför en risk. Det jag har problem med är det sätt på vilket det skedde i det här fallet, med politiker som lade sig i indirekt eller direkt och AP-fonder som rundade lagstiftning och brast i genomlysningen av det företag och projekt som skulle få kapital. Alla nya projekt och satsningar måste kunna stå på egna ben.

Fru talman! När det gäller det sätt på vilket AP-fondernas investering i Northvolt gick till är kritiken från bland annat Finansdepartementets externa utredning entydig: Det blev inte bra.

Jag vill avslutningsvis säga till Första–Fjärde AP-fonderna och före detta statsrådet Per Bolund: Skämskudde på!

Fru talman! Regeringens lagförslag om sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt, som finns i KU:s betänkande 7, har vållat en del uppmärksamhet den senaste tiden. Det kanske till och med är så att fru talmannen har fått ett och annat mejl i ärendet.

Låt mig vara tydlig och kort inleda med en sammanfattning av vad lagförslaget handlar om. Lagförslaget gäller en möjlighet till sekretess för de företag som vill ansöka om att få sitt nettonollprojekt klassificerat som ett strategiskt nettonollprojekt. Således kan endast ansökningsförfarandet sekretessbeläggas. Sekretess gäller inte beslutet, som kommer att fattas av svenska myndigheter. Det gäller heller inte efterföljande tillståndsprövningar.

Lagförslaget är inte kopplat till statliga ekonomiska stöd, bidrag eller kreditgarantier. Emellertid ges de projekt som är klassade som strategiska nettonollprojekt kortare tidsfrister och tillståndsprocesser på 9–18 månader beroende på typ av projekt.

Fru talman! Bakgrunden till propositionen är EU:s nettonollförordning från 2024, som ska främja tillverkning av så kallad nettonollteknik, vilket bland annat kan omfatta kärnteknik, batteriteknik och vätgasteknik.

Enligt förordningen krävs en ansökan för att ett projekt inom nettonollteknik ska kunna bli klassat som ett strategiskt nettonollprojekt. Det är Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning som ger erkännanden av strategiska nettonollprojekt.

Fru talman! Dessa ansökningar, som företag lämnar in till myndigheter, innehåller ofta mycket känsliga uppgifter. Det kan handla om affärsstrategier, produktionsmetoder, leverantörskedjor och tekniska lösningar. Om allt detta skulle vara helt offentligt redan i ett tidigt skede finns det enligt regeringen en stor risk att dessa företag väljer att inte investera i Sverige. Därför föreslår regeringen att sekretess ska gälla för uppgifter om företags affärs- och driftsförhållanden om det kan antas att företaget lider skada om informationen röjs.

Men – och det är viktigt att understryka – själva besluten i ärendena ska fortfarande vara offentliga. Det är också viktigt att understryka att lagförslaget inte handlar om stöd, kreditgarantier eller andra finansiella fördelar för dessa projekt.

Besluten, motiven och myndigheternas bedömningar ska kunna granskas. Det handlar inte om att minska insynen utan om att skydda företagshemligheter i en global konkurrens.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i KU:s betänkande, KU7.

Fru talman! Vi diskuterar nu vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen. Vi har granskat fyra ärenden inom området. Det finns en risk för att jag upprepar lite grann vad som har sagts tidigare, och jag ber om ursäkt för det.

Ett av ärendena gäller finansministerns hantering av ett interpellationssvar. Den slutliga utgåvan av finansministerns interpellationssvar sändes inte till riksdagen som den ska enligt rutin, varpå interpellanten som bara hade tagit del av det preliminära svaret stod som ett frågetecken här i kammaren när det slutliga svaret lästes upp, vilket är förståeligt.

Finansdepartementet justerade omedelbart sina rutiner i syfte att detta inte ska upprepas igen. Rent konstitutionellt finns inga krav på att interpellationssvar ska delges innan debatten, men praxis är att så ska ske. Här har konstitutionsutskottet funnit att detta är en brist, men en svag sådan enligt min bedömning.

Fru talman! Ett annat ärende gäller en så kallad not, eller ett non-paper, som ledamoten Lindahl redogjorde för nyligen. Denna anmälan till KU hade enligt min bedömning sannolikt kunnat undvikas om en god dialog hade skett på det EU-nämndssammanträde som föregick förhandlingen.

Vidare kommer handlingar inför EU-nämndens sammanträden ofta in sent. Det medför att EU-nämndens ledamöter får ta del av handlingar ganska tätt inpå EU-nämndssammanträden. Det är generellt inget som regeringen kan lastas för. Det är viktigt att påpeka detta i sammanhanget.

Fru talman! I ärendet som gäller landsbygdsministerns agerande i rådet i frågan om fiskekvoter vill jag peka på några viktiga fakta.

Vi är många som känner oro för fiskbeståndet i Östersjön, till exempel när det gäller strömming och torsk. I det aktuella granskningsärendet gäller det frågan om regeringens förhandling i EU-rådet om sill och strömming.

Sveriges ståndpunkt, som var förankrad i såväl miljö- och jordbruksutskottet som i EU-nämnden, var att verka för en mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Kommissionens förslag var ökade kvoter. Sverige var som enda land i förhandlingen för sänkta kvoter.

I det läget finns två val. Antingen agerar man aktivt i en förhandling och driver på för sin ståndpunkt, eller så lämnar man förhandlingen och låter andra göra klart. Det sistnämnda alternativet hade högst sannolikt medfört betydligt större fiskekvoter än vad som blev utfallet.

Fru talman! Sverige och statsrådet i fråga deltog i förhandlingen och bidrog till att begränsa ökningen av fiskekvoterna för sill och strömming i Östersjön.

Fru talman! Ett annat ärende inom området vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen gäller en anmälan om överläggning med Utrikesnämnden inför fångutväxling.

Anmälan tar sikte på huruvida statsministern har respekterat grundlagens bestämmelse om skyldighet att hålla Utrikesnämnden underrättad.

Fru talman! I alla utrikesärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om så kan ske.

Lördagen den 15 juni 2024 sitter fem ministrar på Rosenbad redo att fatta beslut i ett fångutväxlingsärende. En möjlighet har hastigt uppkommit som kan göra att fängslade svenskar i Iran kan få komma hem. Händelseförloppet som KU har fått ta del av sker i tim- och minutskala.

Fru talman! Det är uppenbart för mig och för utskottet att det i detta läge inte fanns utrymme för att kalla in Utrikesnämnden för överläggning.

Jag är oerhört glad att Johan Floderus och Saeed Azizi har fått komma hem till sina nära och kära. Utrikesnämnden kunde inte sammankallas i denna brådskande hantering där händelseförloppet helt enkelt inte medgav detta.

Herr ålderspresident! På ett riksdagsseminarium tidigare i vår träffade jag Björn Rosengren. Mitt i sitt anförande råkade han säga: Jag lade ned kärnkraften, och det var ju korkat.

Låt oss lägga det tragiska avsnittet i vårt elsystems historia till handlingarna. De rödgrönas politik har bidragit till nedläggning av välfungerande baskraft, framför allt i Sydsverige. Vi ska i stället fokusera på var vi står här och nu. Vi ser ett elsystem som åsamkar företag volatila priser och effektbrist, framför allt i Sydsverige. Besök dem och fråga vad problemet är, så får ni ett entydigt svar: Gör något åt saken nu!

Det finns inga exempel i världen där energifattigdom ger välstånd till samhället. Vi behöver förstå att vi inte kan lita till väderberoende kraftkällor. Det fungerar inte. Man pratar om att utbyggda väderberoende kraftkällor, främst vindkraft och solkraft tillsammans med kraftelektronik, batterilagring och vätgaslagring ska leverera den effekt vi behöver och förse elsystemet med de egenskaper och stödtjänster som behövs i ett robust elsystem – detta i stället för leveranssäker, 24:7-producerande baskraft.

Herr ålderspresident! När kommer detta? Var finns detta? Vad kommer det att kosta? Har ni koll på storheterna i systemen? Nej, sanningen är att man helt enkelt inte har koll på vare sig storheter eller fysik. Det går inte att lura naturlagar. Vi behöver baskraft. Baskraften har tjänat oss väl i decennier.

Den typ av frågeställningar som diskuteras i dag med volatilitet, effektbrist med mera fanns inte innan den väderberoende kraften kom in i vårt elsystem. Elsystemet fungerade alldeles utmärkt med enkom baskraft. Baskraften är en förutsättning för att vi ska kunna ha väderberoende kraft i systemet. Se er om i världen, eller se på Tyskland! Det fungerar inte. Man har fått återstarta kolkraftverk för att ersätta nedlagd kärnkraft.

Herr ålderspresident! Som gammal ingenjör i kärnkraftsbranschen vill jag försöka ta död på två klyschor som används flitigt. Man säger att det är dyrt med kärnkraft och att det tar lång tid att bygga. Man hänvisar till Finland 5, Hinkley Point och Vogtle i USA. Har ni varit där och frågat vad problemen berodde på och tagit reda på varför de projekten gick fel? Har någon kikat på vad som hände i Sverige mellan 1966 och 1985?

Om man jämför projekt med varandra måste man ha en jämförelsebas. Man ska jämföra päron med päron och äpplen med äpplen. Glöm inte det! Projekt som går dåligt beror vanligen på att man inte har koll på sin tillståndshantering, konstruktion och logistik och inte har säkrat sina leverantörskedjor, för att ta några exempel. Jag har besökt Finland 5 och Vogtle i USA och inhämtat kunskaper och erfarenheter. Det är entydigt att dessa problem finns och fanns i de projekten.

Herr ålderspresident! Som jag nämnde nyss hände något i Sverige mellan 1966 och 1985. Vi byggde elva reaktorer i Sverige. Asea Atom levererade i tid och inom budgeten. Det tog 50 månader att bygga Oskarshamn 3.

Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft

Vi borde kunna göra samma resa igen. Kunskapen finns, och tekniken finns. Våra största reaktorer har prestanda i världsklass när det gäller säkerhet, ekonomi och drifttillgänglighet. Låt oss sätta igång och göra samma sak igen! Det här skulle generera tiotusentals arbetstillfällen i vårt land.

För att åstadkomma detta krävs ledarskap och samverkan mellan politik, finans och industri. Fortum och Vattenfall är entydiga: Utan finansieringsmodell blir det ingen ny kärnkraft.

Vi har gjort det förut, och vi kan göra det igen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Fru talman! Riksrevisionen fick en ny ledning efter den kris som Riksrevisionen genomgick 2016. Nuvarande riksrevisor Helena Lindberg tillsattes som en av tre riksrevisorer 2017. Sedan 2020 är Helena Lindberg ensam på ämbetet.

Riksrevisionen har under Helena Lindbergs ledning gjort en fantastisk resa med att återskapa ett förtroende hos medarbetare, riksdag och övriga intressenter. Det brukar kallas för ett Riksrevisionen. Det är en viktig nyckel bakom framgången med Riksrevisionen.

Riksrevisionen förefaller i dag vara en välmående myndighet vars rapporter allt som oftast är träffsäkra, relevanta och ges stor uppmärksamhet. Inte minst här i Riksdagen används de flitigt i debatten på olika sätt.

Med dessa ord vill jag framföra ett varmt tack till avgående riksrevisor Helena Lindberg för ett enträget och systematiskt arbete tillsammans med övriga medarbetare på Riksrevisionen. Jag önskar vidare Helena Lindberg lycka till med framtida uppdrag och utmaningar.

Fru talman! Därmed föreslår jag att vi lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2023 till handlingarna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)

Herr talman! Jag ska dyka ned i några av de tolv granskningsärenden som handlar om vissa frågor om statsråds tjänsteutövning. I två av de tolv ärendena har utskottet funnit en brist, om än en svag sådan.

Det första gäller klimat- och miljöministerns uttalande om klimathandlingsplanen. I en tv-sänd intervju uttalade klimat- och miljöministern att klimathandlingsplanen "bör" överlämnas före årsskiftet. Detta var givetvis felaktigt då det är ett ska-krav att lämna in klimathandlingsplanen vart fjärde år, året efter ett ordinarie riksdagsval.

Emellertid kan vi konstatera att ministern rättade sitt uttalande några timmar senare, vilket är bra. I övrigt finns inget att tillägga i ärendet.

Herr talman! Det andra bristärendet gäller klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft.

Vid en pressträff som avsåg åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft uttalade statsrådet att minst tio nya kärnkraftsreaktorer behövs fram till år 2040. Denna information publicerades också på regeringens hemsida. Informationen togs senare bort från webben och ersattes av ny information men utan att man förklarade orsaken.

Det finns naturligtvis rutiner för publicering och avpublicering av information på regeringens webbplats. I det aktuella fallet har inte dessa rutiner följts, vilket utskottet funnit vara en brist.

Uttalandet om tio nya reaktorer användes som ett exempel för att beskriva den storhet i energimängd och elmängd som behövs för att bygga upp vårt elsystem. Min personliga ingång i detta - jag är gammal kärnkraftsingenjör - är att vi sannolikt behöver mer kärnkraft än tio nya reaktorer i framtiden. Jag hoppas att vi snart ser första spadtaget i marken för ny kärnkraft.

Herr talman! Det finns några andra granskningsärenden som jag väljer att lyfta.

Det gäller till exempel klimat- och miljöministerns hantering av handlingar inkomna som sms. Anmälan gäller klimat- och miljöministerns hantering av sina sms-konversationer. Det gäller främst sms-konversationer som ministern har haft med vissa företagsledare som ministern raderat eller gallrat i enlighet med Regeringskansliets rutiner.

Utskottet har inte funnit att ministern gjort något felaktigt. Således finner utskottet ingen anledning att göra något uttalande.

Vidare gäller det utrikesministerns användande av en social medieplattform. Anmälaren tar sikte på utrikesministerns hantering av känslig information på plattformen X. Anmälaren ifrågasätter lämpligheten i utrikesministerns informationshantering på X och undrar över dess eventuella konsekvenser för Sveriges säkerhets- och utrikespolitik. Vid granskningen av ärendet har det framkommit att utrikesministern inte hanterat uppgifter som omfattas av säkerhetsskyddsförordningen på X. Utskottet noterar vidare att man i allmänhet inte kan råda över vilket innehåll olika avsändare skickar på olika medieplattformar.

Herr talman! Slutligen rör flera av ärendena uttalanden av statsråd. I inget av dessa uttalandeärenden har utskottet funnit några brister. En uppmaning till riksdagens ledamöter är att vi behöver ha lite större förståelse för att det ibland kan gå fort i val av ord och annat, särskilt då anföranden inte är förberedda och kanske ska ges på momangen. Det gäller statsråd, och det gäller oss. Vi är som bekant inga maskiner, så ibland blir det fort och fel.

Fru talman! 20 miljarder kronor är en så stor summa pengar att de flesta av oss har svårt att greppa det. Jag ska ta några exempel. 20 miljarder kronor motsvarar ungefär 2 000 kronor per svensk eller 100 000 kronor om dagen i 548 år. Det motsvarar vidare två årsbudgetar för våra tre public service-bolag.

Regeringen bedömer i budgetpropositionen för 2024 att upp till 20 miljarder svenska kronor betalas ut felaktigt från våra gemensamma välfärdssystem. Ungefär 90 procent av dessa utbetalningar har sin orsak i att felaktiga uppgifter ligger till grund för besluten om utbetalningarna som görs av våra myndigheter.

Fru talman! Detta är helt oacceptabelt.

Enligt förslaget i det betänkande som vi nu debatterar ska den nya lagen ge ett antal myndigheter förutsättningar att utbyta uppgifter som behövs för att säkerställa ett korrekt beslutsunderlag och motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Jag tänker inte rabbla upp alla myndigheter som berörs av den nya lagen utan nöjer mig med att nämna några exempel: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket.

Den nya lagen ska även ge ett antal myndigheter tillgång till de uppgifter som behövs för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk och fiffel, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Några exempel på myndigheter som berörs av den här delen av lagförslaget är: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.

Fru talman! Konstitutionsutskottets betänkande innehåller även ett förslag om förtydligande i lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar. Regeringens förslag bedöms utgöra ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten med de föreslagna skyldigheterna för informationsdelning mellan berörda myndigheter. Lagen medger nämligen begränsningar för informationsutbyte av särskilt känsliga uppgifter, till exempel om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför att uppgifter lämnas ut.

I sammanhanget är det värt att notera att Lagrådet inte haft några invändningar mot lagförslaget.

Fru talman! Till min stora glädje noterar jag att vi har ett enigt utskott. Med detta sagt yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet KU27.

Herr talman! Jag lyssnade på Samuel Gonzalez Westlings anförande och blev en smula förvånad eftersom vi är här för att debattera likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet men fick höra ett förstamajtal.

Jag studsade till på minst en fråga. Gonzalez Westling är inte känd för att vara marknadsliberal och vill säkert förstatliga det mesta som finns, men han lyfte samtidigt upp att det finns vissa verksamheter som lämpar sig för privata aktörer. Då skulle jag vilja veta vilka de verksamheterna i så fall skulle vara.

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet om likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförande av kommunal verksamhet och avslag på reservationerna.

Betänkandet behandlar en proposition angående likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet. Detta innebär att kommunerna ska anta mål och riktlinjer för all verksamhet, oavsett om den utförs i kommunens regi eller i privat regi. Syftet är att det ska råda likvärdiga villkor för privat och offentlig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet

Enligt 5 kap. 3 § kommunallagen ska fullmäktige och regioner anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Syftet med bestämmelserna är att förtydliga kommunernas och regionernas ansvar för att systematiskt följa upp och kontrollera privata utförares verksamhet.

I denna proposition föreslås att den skyldigheten ska gälla även den verksamhet som kommuner och regioner driver i egen regi.

Herr talman! En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på innehållet i propositionen. Bland annat anförs att förslaget främjar likvärdighet i kommunal verksamhet, oberoende av driftsform, och att det inte kommer att medföra några betydande konsekvenser för kommunens ekonomi eller administration, eftersom det ger kommuner och regioner ett stort utrymme att själva avgöra på vilken nivå styrningen och uppföljningen ska läggas.

Vidare anförs att förslaget inte inskränker den kommunala självstyrelsen i någon betydande omfattning, särskilt eftersom det inte inverkar på kommunens rådighet över nivån av uppföljning. Det anförs att förslaget främjar kommunernas och regionernas kvalitetsarbete och att det bidrar till att medborgarnas berättigade förväntningar på en god kvalitet uppfylls även för verksamhet i egen regi.

Konkurrensverket anser att förslaget kan bidra till att skapa bättre möjligheter för kommuner och regioner att bedriva ett strategiskt arbete med att följa upp och kontrollera sin verksamhet.

Herr talman! Det är viktigt att förstå att verksamhet som finansieras av kommuner och regioner i detta avseende ska behandlas så likvärdigt som möjligt, oavsett om verksamheten bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av privata utförare. Då kan man öka fokuset på kvalitet genom utvecklad konkurrensneutralitet mellan de olika utförarna.

Sett ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att medborgarna kan förvänta sig att kommuner och regioner bedriver ett likvärdigt uppföljningsarbete. På så sätt ökar medborgarnas tillgång till tjänster av god kvalitet.

Herr talman! Jag anser att likvärdiga krav på mål och riktlinjer bör gälla för samtliga utförare av kommunal verksamhet.

Fru talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern.

Jag är glad att vi det senaste året har tagit stora steg med en bra energipolitik. Vi har tagit många bra beslut, senast i går här i kammaren om ny kärnkraft.

Prognoser från Svenskt Näringsliv, Energiföretagen med flera pekar på ett fördubblat energibehov fram till 2045 - 330 terawattimmar jämfört med dagens 140 terawattimmar. Den energimängd som behöver tillföras systemet motsvarar ungefär 20 kärnkraftsreaktorer av den större modellen. Samtidigt vet vi att det krävs ungefär 1 000 miljarder i investeringar på Svenska kraftnät.

Jag undrar hur regeringens prognos och scenario ser ut för framtiden när det gäller effekt- och energibehovet till 2045, till exempel när det gäller topplast- och baslasteffekten.

Herr talman! Jag är sist ut i debatten om konstitutionsutskottets granskningsbetänkande i fråga om den så kallade vårgranskningen. Mycket har redan nämnts i debatten, och jag finner inte anledning att upprepa det. Och för att spara tid och eventuellt förhindra att någon somnar, stänger av tv:n eller gäspar sig igenom mitt anförande väljer jag helt enkelt att korta ned det en smula.

Jag tar den sida av ett rivjärn som strimlar betänkandet i bitar och väljer därmed att dyka ned i några bitar vi har behandlat i KU sedan i vintras.

Herr talman! Ett av ärendena gäller bland annat skolminister Lotta Edholms hantering av sitt aktieinnehav i en skolkoncern i samband med tillträdet som statsråd. I anmälan till KU står att läsa följande: Skolministern gjorde börsklipp på sitt eget tillträde.

Här är det viktigt att poängtera att man inte enligt regelverket kring insiderbrott kan gå händelserna i förväg och handla med finansiella instrument innan marknaden är informerad. Hade hon avyttrat sitt aktieinnehav före offentliggörandet av hennes utnämning till skolminister hade hon således högst sannolikt gjort sig skyldig till ett insiderbrott.

Således agerade skolministern korrekt då hon hanterade sina engagemang i skolkoncernen i samband med att hennes tillträde som statsråd offentliggjordes.

Ett annat ärende som KU har granskat gäller energi- och näringsministerns uttalanden om ett järn- och stålprojekt. I en artikel i Dagens industri intervjuas energi- och näringsminister Ebba Busch kring industrisatsningar i den så kallade gröna omställningen, i detta specifika fall kring projekt för att fossilfritt producera stål - exempelvis projektet Hybrit.

Energi- och näringsministerns uttalande är generellt och handlar om projektet Hybrit eller liknande projekt, och hennes uttalande kan därmed inte anses påverka de myndighetsgranskningar som pågick vid tiden för uttalandet och således inte vara föremål för så kallat ministerstyre.

Herr talman! I en interpellationsdebatt om möjliggörandet för byggande av ny kärnkraft i hela landet är svaret till interpellanten missvisande och ger inte en rättvisande bild av förutsättningarna för nyetablering av kärnkraft i Sverige.

KU framhåller att det är en självklar utgångspunkt att uttalanden av ministrar ska vara korrekta, särskilt i exempelvis svaret på en interpellation som är en del i riksdagens kontroll av regeringen. Svaret på en interpellation har dessutom kunnat förberedas med hjälp av exempelvis expertis i Regeringskansliet.

Dåvarande klimat- och miljöministern Annika Strandhäll svarade interpellanten inledningsvis att det inte föreligger några hinder för ny kärnkraft i Sverige.

Interpellanten har emellertid god sakkunskap i ämnet och påpekar att det är förbjudet att bygga kärnkraft i 287 av landets 290 kommuner, som tidigare påpekats i debatten, och att man också måste äga en reaktor för att få ersätta denna. Och således är nya aktörer förhindrade att bygga ny kärnkraft i landet. Vidare är det därmed tillåtet med endast maximalt tio kärnkraftverk i Sverige under gällande lagstiftning. Och det är förbjudet att bygga ny kärnkraft i exempelvis elområde 4, eftersom Barsebäcksverket inte får ersättas, då miljöbalken endast ger tillåtlighet att ersätta reaktorer som varit i drift efter den 31 maj 2005.

Dåvarande klimat- och miljöministern Annika Strandhäll gör till slut en smärre korrigering av sitt förberedda svar på interpellationen men ger inte en fullt ut rättvisande bild i svaret.

KU har funnit att detta är en brist och påpekar vikten av korrekthet i ärenden som är en del av riksdagens kontrollmakt, särskilt i förberedda situationer som svar på interpellationer.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag kommentera några av de uttalandeärenden som vi har placerat i den så kallade kappan, det vill säga betänkandets avsnitt 3.8.

Det finns ett antal uttalandeärenden med en gemensam nämnare: energipolitik i allmänhet och kärnkraft i synnerhet. Som nämnts av talare före mig i debatten har KU ingen uppgift att avgöra vad som är rätt eller fel, vad som är sant eller falskt. Den politiska debatten får avgöras i andra forum, till exempel i denna kammare, i debattartiklar, i frågestunder och liknande.

Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 3)

Men, som gammal kärnkraftsingenjör och i sammanhanget förhållandevis sakkunnig inom energipolitik kan jag inte låta bli att göra ett medskick till den energipolitiska debatten. Om man i debatten ägnar sig åt att utgå från elsystemets behov snarare än att enskilda kraftslag ställs mot varandra är det min förhoppning att vi framöver kan få se en mer saklig och faktabaserad energidebatt.

Slutligen vill jag rikta ett tack till alla kollegor i KU och inte minst till kansliet som har lyckats få med alla diskussioner i ett väl avvägt betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utskottets anmälan lades till handlingarna.