Herr talman! Det är viktigt att ha höga ambitioner när det gäller att hjälpa människor som är i en mycket smärtsam arbetslöshet.

Det är korrekt att Sverige sedan många år har en hög nivå på sysselsättningen jämfört med många andra länder i världen och Europa. Vi är många, både män och kvinnor, kan man väl säga att det handlar om, som går till jobbet och får den egenmakt som är så central.

Men det är tyvärr 534 000 inskrivna vid Arbetsförmedlingen. De möter mängder av olika åtgärder. Den neddragning som nu, korrekt, sker handlar om pengar som inte har kommit till användning. Vår bedömning är att det finns goda möjligheter att möta en eventuellt stark lågkonjunktur när de rejäla satsningarna på garantier och program och - snart, hoppas jag - de tillkommande etableringsjobben är på plats.

Herr talman! De regleringsbrev som nu har funnits, från den tidigare regeringen, har inneburit att miljardbelopp som inte har använts har skickats tillbaka. Det är den intäkten vi har nu.

Vår bedömning är att Arbetsförmedlingen är väl rustad genom de reformer som nu har kommit på plats, den sista i dag, den 1 december. Dessa gör att man har ett helt annat utrymme för att kunna jobba i lugn och ro med de viktiga garantier och program som finns i Arbetsförmedlingen. Och snart kommer det att kompletteras, hoppas jag, med etableringsjobben, som är en viktig ny språngbräda för att man ska slippa smärtan med arbetslöshet.

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag kan bara instämma i vikten av att svenska skattebetalare alltid upplever att de får valuta för de pengar som de väljer att lägga på bistånd. Det kommer nästa år att vara 56 miljarder kronor, vilket är en mycket stor summa pengar.

Regeringens uttalade ambition - det har framgått i både Tidöavtalet och regeringsförklaringen - är att öka effektiviteten och även kvaliteten i biståndet. En viktig del i det är, precis som nämns här, att på ett helt annat sätt än tidigare lägga ihop handel och bistånd. De sakerna står inte emot varandra på något sätt, herr talman. De är tvärtom olika sidor av samma mynt. Båda behövs. Det handlar inte minst om den viktiga handelsaspekten, inte bara för att bekämpa fattigdomen i världen, för det kan man göra med bistånd, utan för att ge en väg till välstånd. Detta är denna regerings ambition, och v…

Herr talman! Just antalet samarbetsländer är en fråga som vi kommer att få återkomma till. Det styrs framför allt genom olika strategier som vi just nu arbetar med och som vi kommer att återkomma till i regleringsbrevet.

Men jag kan påpeka en sak: Det faktum att vi nu har ett krig i Europa kommer under överskådlig tid att få en väldigt stor inverkan på det svenska biståndet. Jag skulle inte bli förvånad om Ukraina nästa år kommer att vara den största bilaterala mottagaren av svenskt bistånd, och det kommer såklart att få följder på en lång rad olika områden.

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. Det är klart att många av de 534 000 människor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har varit borta väldigt länge från arbetsmarknaden.

Vi inventerar nu möjligheterna att göra stora omtag. Man ärver ju inte bara den svåra situationen, en lågkonjunktur och ett väldigt högt ränteläge som gör det otroligt svårt att manövrera för att klara den långsiktiga ekonomiska situationen i Sverige.

Låt mig peka på de förstärkningar som vi gör på yrkesvuxenutbildning och på att få fler i praktiktjänster. Vi förstärker nystartsjobben och ser till att det finns ett rejält extra stöd beroende på hur lång tid som man har varit borta från arbetsmarknaden. Detta görs tillsammans med hela den övriga paletten.

Slutligen vill jag också lägga till vikten av att vi lyssnar på de branscher där det saknas människor. Det saknas i dag lokfö…

Herr talman! Jag ser mycket fram emot att prata med hela riksdagen om detta. Det är klart att det är någonting som är lite udda i Sverige när det är 534 000 människor inskrivna på Arbetsförmedlingen samtidigt som vi saknar bussförare, vi saknar lokförare, vi saknar många människor i vården, vi saknar människor i skolan och vi saknar poliser. Vi saknar till och med Jas-piloter. Men jag vill understryka att det är ganska svårt att tänka sig att de ska komma direkt från en arbetsmarknadsutbildning. Vi behöver göra så mycket mer för att matcha bättre. Det är också därför som vi står bakom den förändring som vi har gjort av Arbetsförmedlingen för att få mer kraft i hjälpen att minska smärtan i arbetslöshet.

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Det stämmer att mäns våld mot kvinnor är en ständigt pågående pandemi som vi måste ta krafttag mot på ett sätt som vi inte har gjort tidigare.

Jag har i min tidigare roll som åklagare noterat att det finns väldigt stora geografiska skillnader i vårt land när det gäller vilket skydd som man kan få om man som våldsutsatt kvinna söker skydd - söker sig till en kvinnojour eller ett skyddat boende - för att kunna leva tryggt. Detta är givetvis helt oacceptabelt. Det ska vara på samma nivå i hela landet. Oavsett var i landet man bor ska man ha rätt till skydd.

Detta är absolut en viktig fråga som denna regering kommer att följa upp. Hur säkerställer vi att detta skydd blir på en hög nivå i hela landet? Exakt hur denna utredning kommer att utfalla kommer vi att få återkomma till. Men ambitionsnivån är solklar.

Herr talman! Vi kommer att säkerställa att skyddade boenden kommer att fungera för kvinnor i hela Sverige. Det finns alltid olika sätt att hantera frågor på. Vi kommer att få återkomma till exakt hur detta ska genomföras. Men att problematiken finns ser denna regering, och vi kommer att agera utifrån det.

Herr talman! Vi lyssnar alltid på dessa argument. Jag hade nyligen besök av Diskrimineringsombudsmannen. Vi diskuterade hur vi kan ta ytterligare steg för att se till att vi förvisar rasismens fula tryne dit den hör hemma.

Jag har också nyligen träffat representanter för den nystartade verksamheten Institutet för mänskliga rättigheter. Det är någonting som vi har saknat i Sverige men som nu kommer på plats med uppemot ett femtiotal anställda. När de kommer igång vill jag gärna se vad de vill ha för verktyg och vilken lagstiftning som de vill att regeringen ska ta fram och som riksdagen kan anta med finansiering. Det handlar också om vad de myndigheter som driver verksamheten saknar.

Låt mig därför få återkomma i frågan när denna verksamhet är igång och när jag har pratat med dem ordentligt.

Herr talman! Detta håller jag absolut med Annika Hirvonen om. Det är helt självklart att det är oacceptabelt.

Jag ser hur man jobbar hos Diskrimineringsombudsmannen och hur man tittar på och driver olika fall. Man gör det inte för att säga vad som är oacceptabelt, vad som förekommer och vad som är dåligt, utan man går in på område efter område och försöker strategiskt rätta till det som gör att människor far illa. Det handlar om människor vars mänskliga rättigheter, som de är inskrivna i den svenska grundlagen, helt enkelt blir kränkta.

Jag vill återkomma när jag har fördjupat våra diskussioner på Arbetsmarknadsdepartementet. Då får vi se om det är en ny utredning eller den existerande som man i så fall ska vrida och vända på. Låt mig därför återkomma.

Herr talman! Det här är en viktig och helt central fråga. Sveriges samhällsbärare ställer ofta upp på relativt höga skatter som går till rätt saker - skatter som går till att finansiera den a-kassa man tjänar in och skaffar sig rätt till, en sjukförsäkring eller andra system som är till för att hålla ihop Sverige. Samhällsbärare blir dock i regel rätt ilskna när skattepengar systematiskt används på ett felaktigt sätt och väldigt lite händer.

Våra åtgärder för att komma till rätta med detta handlar nu om att försöka att hyvla ned de sekretesströsklar som finns mellan olika myndigheter. Vi jobbar med att ge ett förstärkt uppdrag, i mitt fall till just Arbetsförmedlingen, för att de ska intensifiera detta. Rätt a-kasseersättning ska gå till rätt person, inte till någon som inte ska ha den. Detta gäller även andra ersättningar och inte minst garantier och program inom Arbetsförmedli…

Herr talman! Det gör vi i regleringsbrevet i den nya förordningen för Arbetsförmedlingen som nu kommer på plats, faktiskt i dag. Det är viktigt.

Det är också centralt att fundera på hur kontrollen sker på plats, alltså vilket förarbete som görs innan människor kommer ut på olika former av praktik som vi tycker ska vara väldigt arbetsplatsnära. Är det här en bra arbetsplats? Är det här okej?

Vi genomför också förstärkningar för att stötta andra aktörer i att kunna göra kontroller tidigt och tydligt för att ingen ska utnyttjas men även så att personer själva inte gör något fel.

Herr talman! Det är ett fantastiskt viktigt uppdrag som jag har i min roll som arbetsmarknadsminister. Det handlar om att både rusta och matcha människor till ett jobb, människor som kanske under väldigt lång tid har befunnit sig i ett ganska besvärligt utanförskap där smärtan har blivit ett ok som blir svårt att bära och som påverkar hela familjer. Sanningen är den att vi har områden i Sverige där många människor är utsatta för samma smärta, vilket kan leda till andra sociala problem i form av utanförskap.

Vårt mål är att jobba brett och se till att många olika aktörer, inte minst ideella sådana, medverkar till att i olika program och åtgärder försöka att steg för steg flytta en människa in i egenmakten, bort från den smärtsamma arbetslösheten och det utanförskap som det innebär att vara arbetslös väldigt länge.

Herr talman! Många av de satsningar som har funnits på plats sedan den stora katastrofen när många människor tvingades att fly, inte minst från Syrien, och sedan kom till vårt land håller man nu på och anpassar till en ny situation. Vi står som bekant inför en mycket smalare migration, något som har debatterats här i kammaren i andra sammanhang.

Det är många som måste hjälpa till, för även om det är enkelt sagt är detta komplicerat, och jag har hört många från i stort sett alla partier här i kammaren säga att alla vuxna som kan jobba också ska jobba.

Herr talman! Tack så mycket, Anna Starbrink, för frågeställningen! Precis som jag har sagt här tidigare kommer svensk biståndspolitik att fortsätta att vara generös. Den kommer att koncentreras till ett antal strategier, och vi kommer på ett helt annat sätt att sätta kvalitet och effektivitet i fokus snarare än ett mål för just hur mycket pengar som ska betalas ut.

En av hörnstenarna kommer att vara arbetet för global hälsa. Det kommer vi att få anledning att återkomma till inte minst inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen, där vi också väntar oss viktiga slutsatser på EU-nivå. Vi kommer också i våra regleringsbrev inom bara några veckor att presentera mer kopplat till olika tematiska prioriteringar och i förlängningen också vilka organisationer vi ska samarbeta med och på vilket sätt.

Man kan konstatera att Sverige under lång tid, vilket är bekan…

Herr talman! Precis som jag sa kommer vi i närtid att presentera våra regleringsbrev. Där kommer det att klarna lite mer exakt vilka organisationer vi kommer att samarbeta med och på vilket sätt.

Flera av strategierna löper under flera år. Unaids startade för några år sedan och löper några år till, och där kan man få viss vägledning. Vi har under flera års tid gett ett omfattande ekonomiskt stöd, bland annat till dem.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Som angavs i samband med att budgetpropositionen lades fram befinner sig Sverige i ett svårt ekonomiskt läge. Det gör vi tillsammans med många andra. Det är krig och prisrusningar.

Finansinspektionen har i sin stabilitetsrapport - och det har även Riksbanken gjort - beskrivit de problem som kan finnas för hushållens och företagens motståndskraft mot höjda räntor. Samtidigt pressas hushållens ekonomi av inflationen, och vi har tidigare i dag diskuterat arbetslösheten.

Om man ska vända en negativ utveckling som har rått under lång tid måste vissa fundamenta vara i god ordning. Elisabeth Svantesson har varit tydlig med att man inte ska störa inflationsbekämpningen med finanspolitiken. Vi har vidare tydligt sagt att vi ska återkomma om amorteringskravet. Och jag har haft mitt första möte med Finansinspektionen.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Återigen är jag glad för att denna fråga uppmärksammas. Det är en otroligt viktig fråga. För att man ska ha möjlighet att lämna en destruktiv relation eller en våldsam relation är det viktigt att man känner sig trygg.

Precis som det har påpekats höll jag och Gunnar Strömmer en pressträff i förra veckan där vi meddelade att vi kommer att påbörja arbetet med en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram för att stärka kvinnor och flickor som är utsatta för våld i nära relationer.

Som en del i detta kommer vi naturligtvis att se över hur skyddet fungerar vad gäller kvinnojourer och skyddade boenden så att vi kan skapa ökad trygghet för kvinnor som utsätts för våld.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det korta svaret är: Ja, vi delar oron.

Låt mig först säga att det naturligtvis är positivt att den amerikanska administrationen tar ett kliv framåt i den gröna omställningen. Problemet är det sätt lagen är utformad på, som gör att den tyvärr har starka protektionistiska drag. Det är förmodligen inte i enlighet med WTO-regelverket, även om det kan vara svårt att vandra just den vägen för att få en ändring eftersom deras överprövningssystem ligger nere sedan ett antal år tillbaka.

Vi följer frågan noga. Den upptar mycket av min arbetstid, inte minst i europeisk kontext. Jag har talat direkt med USA:s handelsrepresentant ambassadör Tai och påpekat att detta kan få stora negativa konsekvenser inte bara för Sverige och Europa utan även för USA eftersom det här potentiellt sett skulle kunna eskalera till ett handelskrig. Det finn…

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Ja, vad gör man med den enorma mentala fattigdom som så många barn uppenbart befinner sig i? Det är fråga om ekonomisk och mental fattigdom. De har inget tillträde till vettiga fritidsaktiviteter - det som annars skulle stödja en ung människa som har det tufft.

Regeringen satsar på föräldrastödsinsatser för att tidigt nå fram till de familjer som har det jobbigt. Även inom skolan jobbar vi med tanke på att fler sociala team ska skapas för att verkligen nå fram till killen med en V8 i bröstet som måste få hjälp - kanske i en mindre undervisningsgrupp i skolan.

Vi gör också insatser för att agera tidigare och tydligare med lite tvång, så att säga, från socialtjänsten. Det kan handla om saker som börjar riktigt tidigt. Vi stärker också förutsättningarna för barn- och ungdomspsykiatrin.

Herr talman! Jag tackar för frågan och hälsningen.

Regeringens bedömning är att bilden av Sverige utomlands är väldigt stabil och på många sätt även utomordentligt positiv. Vi kan konstatera att Sverige senast i dag framställs som det allra bästa landet att leva i enligt US News & World Reports årliga rankning. Tittar man på de rapporter som har kommit från Svenska institutet - jag har tagit del av dem själv - kan man även se att det under lång tid har varit en positiv utveckling. Valets utgång har inte heller förändrat den beskrivningen.

Sedan kan man naturligtvis alltid säga att bilden kan förändras framöver. Där tror jag inte att det här valet var något undantag, utan så har det väl alltid varit tidigare. Det finns ett antal problem, och är man mån om Sverigebilden tror jag att det allra bästa sättet att hantera det på är att hantera de väldigt allvarliga samhällsprobl…

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Kreditgivning från bank till kund är givetvis någonting som i första hand banken ska besluta om. Sedan vet vi att vi som samhälle och det finansiella systemet blir väldigt exponerat ifall kreditgivningen blir för expansiv eller ges utan goda grunder eller på ett sådant sätt att de som har tagit krediterna helt enkelt inte kan betala dem. Det har vi sett hända i andra länder.

Det är därför inte regeringens intention att försöka lägga sig i kreditgivningen på ett sådant sätt att det utfärdas krediter som i grunden så att säga inte är återbetalbara. Däremot ska vi självklart alltid verka för ett effektivt system. En central sak är dock att det ställs krav på banker att alltid ha motståndskraft ifall ekonomin blir sämre, men särskilda typer av särregleringar är inte vägen framåt.

Herr talman! Jag tackar för att, precis som har varit fallet i de andra frågorna, en synnerligen viktig sak tas upp. Hur ser vi till att detta värdskap får medarbetare i tillräcklig omfattning för att Sverige ska vara ett land dit man kommer för att turista och där människor reser runt för att få den fantastiska rekreation som vårt vackra land erbjuder?

Ja, det handlar ju om att öka attraktionen i dessa utbildningar så att fler ungdomar känner att detta är viktigt att utbilda sig för. Där har vi haft en diskussion, och inte minst från Liberalernas sida - även om vi står samlade - står vi bakom det nya regelverket för gymnasieskolan som innebär att man kan välja bort delar av det teoretiska om det skulle vara aktuellt för en sådan utbildning. Det handlar om att snabbt kunna komma ut i jobb och om att få en examen över huvud taget.

Det stora problemet är att det är för mån…

Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi har stora och akuta humanitära behov i världen, inte minst på Afrikas horn, och regeringen har sagt att vi kommer att förstärka de humanitära insatserna. Även Ukraina är ett exempel på det.

När det gäller de mer långsiktiga delarna kommer vi att inleda en förändring av svenskt bistånd. Det håller på många sätt redan i dag hög kvalitet, men man kan samtidigt konstatera att många länder runt om i världen som under flera decennier har fått mycket stora summor i svenskt bistånd fortsätter att vara väldigt beroende av svenskt bistånd. Uppenbarligen finns det alltså potential för förbättringar här.

En mycket tydlig sådan prioritering som vi har gjort är att på ett helt annat sätt än tidigare gjuta ihop bistånd med handel. Här ligger en väldigt stor potential att få in mer av företagande, marknadsekonomi, rättsstat och demokrati, ja, allt …

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Detta är en viktig fråga. För att vi ska ha en stark demokrati krävs det att vi har ett högt valdeltagande och att människor i alla områden i vårt land är med och röstar och deltar i vår demokrati.

Denna regering har gjort en särskild satsning i budgeten som jag är oerhört stolt över. Vi har satsat öronmärkta pengar på kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Vi ser att det oftast är de som kanske står absolut längst ifrån samhället. Vi tycker att det är viktigt - och inte minst en viktig jämställdhetspolitisk åtgärd - att se till att de får möjlighet att bättre organisera sig, så att de kan ta vara på sina demokratiska rättigheter och ställa krav på samhället som de har rätt att göra.

Herr talman! Jag har ju haft förmånen att före min nuvarande roll ha varit riksdagsledamot. Jag minns när jag satt ute i kammaren och Mona Sahlin stod här i talarstolen. Ämnet var: Ska vi prata svenska i Sverige?

Mitt svar var: Självklart! Det var dock inte så att alla riksdagens partier då tyckte att det var självklart, utan det blev en väldigt lång debatt. Jag är därför väldigt glad att vi nu förtydligar något som jag gärna vill trycka på i integrationspolitiken, nämligen att den som har rätt att komma till Sverige - och kommer till Sverige - ska vara välkommen och välkomnas med tydlighet.

Det ska vara tydligt: Här jobbar vi, här pratar vi svenska och här sköter vi oss. Gör man inte det måste man möta tydliga drivkrafter att göra det ändå. Min uppfattning är att detta i 99,9 procent av fallen även ligger i individens intresse. Vem kommer till ett land utan att vil…

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär, och jag vänder mig till statsrådet Johan Pehrson.

Den 1 januari 2023 tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Vi har en period framför oss som av många skäl är väldigt aktiv. Väldigt stora och för klimatpolitiken avgörande delar av EU:s klimatpaket Fit for 55 kommer förhoppningsvis att klubbas under denna tid.

Min fråga till Johan Pehrson är hur tidsplanen ser ut och vilka kontakter som tas med anledning av detta. Det pågår ju en del spekulation om att Sverige inte vill ta den här ledande rollen under ordförandeskapet. Det sägs att Sverigedemokraterna bestämmer vad Sverige ska tycka på miljö- och energiområdet. Jag vill därför veta om Sverige är berett att ta över den ambitiösa klimatpolitik som Sverige har präglats av under den socialdemokratiska regeringen.

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

Av en rapport från Kronofogdemyndigheten som kom nyligen framgår att skulderna växer hos unga personer, framför allt unga kvinnor. Ökningen beror främst på konsumtionsskulder. Näthandel utgör en stor andel av inkomna mål mot unga vuxna och är den vanligaste orsaken till skulder hos unga. Det är naturligtvis alarmerande, och åtgärder behövs för att motverka överskuldsättningen.

En utredning om åtgärder mot överskuldsättning tillsattes av den förra regeringen efter kraftfulla påtryckningar från myndigheter, experter och den politiska oppositionen.

Från Sverigedemokraternas sida lanserar vi ett kraftfullt åtgärdspaket mot överskuldsättning. Överskuldsättning är ett enormt problem både för den skuldsatta, som drabbas av att må dåligt och fara illa, och för den ekonomiska stabiliteten i stort.

Min fråg…

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.

Häromveckan kunde vi läsa i Aftonbladet att ett sextiotal elektriker på Facebookbygget i Umeå blivit utan lön. Elektrikerna är anställda i ett bolag som i sin tur är entreprenör i flera led från det bolag som fått kontraktet. Detta är tyvärr inte ovanligt, och leden av entreprenörer gör det svårt att följa upp och kräva ansvar.

Arbetslivskriminaliteten breder ut sig och får stora konsekvenser för hela samhället. Den socialdemokratiska regeringen tog fram en strategi mot arbetslivskriminalitet som innehåller flera punkter som ska ge oss en tryggare arbetsmarknad, bland annat en punkt om entreprenörsansvar.

Hur ska regeringen arbeta vidare med strategin, och vilka nya initiativ avser regeringen att ta utöver strategin för att stoppa arbetslivskriminaliteten?

Herr talman! Min fråga går också till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket görs genom sex jämställdhetspolitiska delmål.

Det första målet, jämn fördelning av makt och inflytande, har två indikatorer som bägge är rent numerära, vilket riskerar att leda till kvotering, som ligger nära till hands för att nå en bra statistik. Detta verktyg har regeringspartierna till skillnad från den tidigare regeringen varit tydliga med att de inte ser som rätt väg att gå.

Ser man till de rent numerära faktorerna skulle ett parlament med 49 procent kvinnor som inte har något som helst att säga till om ses som mer jämställt än ett parlament bestående av säg 40 procent kvinnor där samtliga har ett konkret inflytande och stor möjlighet att påverka.

Herr talman! Svensk biståndspolitik förändras nu i grunden på ett mycket oroande sätt. Biståndet skärs ned, och den SD-styrda moderatledda regeringen ger upp enprocentsmålet. Rättighetsperspektivet och de fattigas och utsattas perspektiv får ge vika för svenska egenintressen.

Dessutom aviseras nu kraftiga nedskärningar i kärnstödet till FN-organ. Dessa kärnstöd är otroligt viktiga för att FN ska kunna agera snabbt och flexibelt när kriser uppkommer och när inga andra organisationer når fram. När talibanerna tar över, när kriget i Ukraina bryter ut och när juntan i Myanmar begår brott mot mänskligheten är det ofta bara FN som finns kvar på marken, och de kan ofta vara där tack vare kärnstöd från Sverige.

Jag frågar därför biståndsministern: Vilka konsekvensanalyser har regeringen gjort av nedskärningen av kärnstödet till FN?

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

Den förra socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde stora satsningar för att lyfta, trygga och modernisera den svenska äldreomsorgen. Vårt äldreomsorgslyft, där vård- och omsorgspersonal har fått studera på betald arbetstid, blev en succé. Över 25 000 personer har hittills påbörjat en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller annan adekvat kompetens.

Satsningen finns med i regeringens budget men inte efter 2023. Detta kommer sannolikt att medföra en förvärrad situation när det gäller vårdens och omsorgens kompetensförsörjning och bristande språkkunskaper.

Varför ska Äldreomsorgslyftet avslutas efter 2023 när det är en succé?

Herr talman! I en artikel i Dagens industri den 3 oktober stod det att läsa: "Tidigare Skatteverksanställda hjälper företagare att komma undan vinstskatt. För 300 000 kronor erbjuds . ett utlandspaket där inte en krona går till den svenska statskassan."

Vi socialdemokrater har alltid arbetat mot skatteflykt, av moraliska skäl men också av mer pragmatiska. Min fråga till finansmarknadsminister Niklas Wykman är: Vad gör statsrådet och regeringen för att stoppa detta omoraliska och eventuellt olagliga agerande?

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

I Agenda i söndags påstod arbetsmarknadsministern att Sverige står väl rustat inför en ekonomisk kris därför att vi har en stark arbetsförmedling. Samtidigt har ministerns eget parti, Liberalerna, sedan många år medverkat till att genomföra drakoniska nedskärningar både på AF:s förvaltningsanslag och på Arbetsförmedlingens program.

I nästa års budget bekräftas mönstren från tidigare år. Vi socialdemokrater förstärker både program och anslag inom arbetsmarknadspolitiken, medan regeringen återigen skär ned på åtgärder och anslag.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför: Hur kan ministern påstå att Arbetsförmedlingen står väl rustad när ministerns eget parti i åratal har drivit på för att skära ned myndighetens möjligheter att bedriva rustande och jobbskapande verksamhet?