Adnan Dibrani

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Motion till riksdagen 2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) Finansiell stabilitet, finansmarknadsfrågor och betalningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka konsumenternas ställning och rörligheten på bolånemarknaden samt stärka de ekonomiska incitamenten för längre räntebindningstider och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån samt om att utreda SBAB:s avkastningskrav i syfte att förbättra konkurrensförhållandena på bolånemarknaden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ny statistik över hushållens tillgångar och skulder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma med förslag avseende en skyldighet för bankerna att erbjuda en fördröjning för alla överföringar över ett visst belopp eller till vissa konton i syfte att försvåra bedrägerier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt tillsätta en utredning i syfte att utreda möjligheten att införa ett krav på att ta emot kontanta betalningar för livsmedel och drivmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Den snabbt stigande inflationen har gjort Sverige fattigare samtidigt som den har tvingat centralbanker runt om i världen att bedriva en allt stramare penningpolitik. De stigande räntorna har fått konsekvenser för de finansiella marknaderna, där tillgångar som tidigare ansågs säkra har förlorat i värde i takt med att räntorna gått upp. Samtidigt innebär den nya digitaliserade bankvärlden att det har blivit enklare än någonsin att flytta pengar, vilket minskat tröskeln för bank­rusning. Under året har vi sett viss finansiell oro i omvärlden. Oroligheterna på de finansiella marknaderna har ännu inte spridits till Sverige och den svenska finansiella sektorn är motståndskraftig. Dock finns det risker. Räntehöjningarna ökar trycket på högt belånade bolag i fastighetssektorn såväl som på högt belånade svenska hushåll. Strukturella förändringar i människors köpvanor såsom den allt mer omfattande näthandeln innebär att den kommersiella fastighetsmarknaden står inför stora utmaningar. För att garantera den finansiella stabiliteten är det viktigt att regeringen och relevanta myndigheter följer utvecklingen i fastighetssektorn noggrant. Den ekonomiska situationen har blixtbelyst de strukturella problemen inom Sveriges banksektor och bolånemarknad. Svenska hushåll utmärker sig internationellt med höga skulder och korta räntebindningstider. Hushållen är mycket räntekänsliga och den strama penningpolitiken har fått snabbt genomslag på konsumtion och BNP-tillväxt. Samtidigt har bristande konkurrens i banksektorn och hinder för att byta bank inneburit att storbankerna kunnat göra rekordvinster på konsumenternas bekostnad. Att kostnadskrisen slår hårt mot vanliga hushåll, samtidigt som några få gått oskadda genom krisen, är ingen naturlag. Det är ett resultat av Sverigedemokraternas och reger­ingens politiska vägval. I oroliga tider behöver Sverige ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner. Sveriges motståndskraft mot kriser ska stärkas, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet och ta krafttag mot bedrägerier och kriminella som utnyttjar vår mellanmänskliga tillit för att sko sig själva. Istället för en politik som ökar de ekonomiska klyftorna behöver vi en politik som ser till att vi möter krisen tillsammans. Stärk konsumenternas ställning och rörlighet på bolånemarknaden Hushållen pressas allt hårdare av höjda räntor, samtidigt som bankernas vinster har rusat. Vinsterna har framförallt drivits upp av stigande räntenettomarginaler, skillnaden mellan räntekostnaderna vid inlåning och ränteintäkter från utlåning. Det slår direkt mot hushållen genom högre bolåneräntor men fortsatt relativt låga sparräntor. Vinsterna i svenska banker var höga i ett europeiskt perspektiv redan innan räntehöjningarna. Kostnadskrisen för hushållen har snarast blixtbelyst de strukturella problemen i den svenska banksektorn och på bolånemarknaden. Korta räntebindningstider på bolån innebär inte bara en risk för individen, utan utgör också en sårbarhet för Sveriges finansiella stabilitet. Vi behöver se över regler och göra det mer attraktivt att binda sina lån längre tid. Samtidigt är rörligheten på bolåne­marknaden för låg och som konsument har man ett informationsunderskott jämfört med banken vid förhandling om räntenivå. Vi anser därmed att konsumentens ställning på bolånemarknaden måste stärkas. Idag betalar konsumenten ett högt pris om den vill sänka sin riskexponering genom att binda lån på längre bindningstider, i form av att behöva betala ränteskillnadsersättning om lånen ska lösas i förtid eller vid en försäljning av bostaden. Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning i syfte att ta fram förslag för att stärka konsumenternas ställning och rörlighet på bolånemarknaden samt stärka de ekonomiska incitamenten för längre räntebindningstider. Utredningen bör dock väga fördelarna ur ett konsumentperspektiv mot potentiella risker för den finansiella stabiliteten. En utredning bör titta vidare på flera förslag: Sverige behöver reformera systemet med ränteskillnadsersättningen i syfte att göra det mindre kostsamt att lösa eller amortera på lån i förtid. Stärka bolånetagarens rätt till byte av säkerhet vid flytt. Bankernas bruttomarginaler, skillnaden mellan finansieringskostnaden och bolåne­räntan, bör redovisas för en potentiell bolånekund på ett mer transparent sätt. Till exempel genom att i likhet med systemet i Finland redovisa bolåneräntan som ett påslag på Stibor. I en översyn bör även förändringar i riktning med det danska systemet övervägas. I Danmark, liksom i Sverige, finansieras bolånen genom obligationsmarknaden, men i Danmark är löptiderna betydligt längre och räntan ofta bunden i 20 eller 30 år. Till skillnad från Sverige är det vanligt med realkreditlån, där låntagaren i princip ställer ut sin egna bostadsobligation. Det innebär en möjlighet för bolånetagaren att köpa tillbaka obligationen och binda om räntan. Konkurrensen på den svenska bankmarknaden måste stärkas. Staten bör använda den statliga banken SBAB på ett mer effektivt sätt för att öka konkurrensen på bolåne­marknaden. Till exempel genom att ändra SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån. Regeringen bör även utreda SBAB:s avkastningskrav i syfte att det ska bidra till bättre konkurrensförhållanden på bolånemarknaden. Statistik över hushållens tillgångar och skulder Den nya ekonomiska verkligheten, med hög inflation och avmattning i den reala ekonomin samtidigt, ställer nya krav på såväl penning- som finanspolitiken. Men Riksbankens och regeringens möjligheter att bedriva en välavvägd politik begränsas idag kraftigt av avsaknaden av statistik över hur hushållens tillgångar och skulder fördelas. Behovet av bättre statistik har belysts av såväl internationella organisationer som IMF och EU, samt Riksbanken och Finansinspektionen. Frågan om att samla in statistik över hushållens tillgångar och skulder väcktes av Riksbanken och riksdagen beslutade 2019 i bred enighet om ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning för att möjliggöra insamlandet av sådan statistik. Utredningen, SOU 2022:51, överlämnades till regeringen i november 2022. Det är angeläget att statistik över hushållens tillgångar och skulder börjar samlas in så snart som möjligt och att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett sådant förslag. Försvåra bedrägerier Antalet anmälda bedrägerier har ökat kraftigt den senaste tiden. Bedrägerier används alltmer av gängkriminella för att finansiera köp av narkotika och vapen. Brottsvinsterna från bedrägerier bedöms vara i nivå med dem för narkotika. I dag går det snabbt att genomföra digitala transaktioner och det finns ett behov av att försvåra bedrägerier, inte minst mot grupper eller individer som är särskilt sårbara. Genom att möjliggöra en fördröjning av transaktioner skulle bedrägerier kunna undvikas. Vi föreslår därför en skyldighet för bankerna att erbjuda en fördröjning på till exempel 24 eller 48 timmar för alla överföringar över ett visst belopp eller vid över­föringar till icke i förhand godkända konton. Regeringen bör utreda och återkomma med ett sådant förslag. Utökad skyldighet att ta emot kontant betalning Digitaliseringen av betalningar har gått snabbt i Sverige och allt färre betalningar sker kontant. Det finns flera fördelar med att alltfler transaktioner sker digitalt idag. Möjlig­heten att betala med kort eller Swish innebär minskade kostnader och en ökad flexibi­litet för både konsument och handlare och det har till exempel möjliggjort obemannade butiker på landsbygden. Den minskade kontanthanteringen försvårar också penningtvätt och innebär en ökad trygghet för personalen i restaurangbranschen och handeln. Samtidigt medför den långtgående digitaliseringen en sårbarhet för samhället. Den digitala betalningsinfrastrukturen är mer sårbar för cyberangrepp och bedrägerier. Kontanter är också viktiga ur ett beredskapsperspektiv. Det är ytterst statens ansvar att infrastrukturen för betalningar fungerar också i händelse av krig och kris. Möjligheten att använda kontanter är särskilt viktig för vissa grupper i samhället, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning, som inte har samma möjligheter att använda digitala betalningsmedel och som är mer utsatta för bedrägerier. Betalningsutredningen (SOU 2023:16) har föreslaget att skyldigheten att ta emot kontanter ska utvidgas till att också omfatta fysiska apotek så att läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet ska kunna betalas med sedlar och mynt. Det är ett bra förslag som regeringen bör gå vidare med. Betalningsutredningen (SOU 2023:16) föreslår också att behovet av en särskild lagstiftning avseende kontanternas ställning och tillgången till kontanttjänster bör prövas inom ramen för en översyn av kontanternas ställning senast 2025. Motivet som anförs är att det är viktigt för samhället att livsnödvändiga varor som läkemedel, livs­medel och drivmedel av inkluderings- och beredskapsskäl ska kunna betalas med flera olika betalningsformer, inklusive sedlar och mynt. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget finns det enligt vår mening skäl att skyndsamt tillsätta den föreslagna utredningen i syfte att utreda möjligheten att utvidga kravet på att ta emot kontanta betalningar för livsmedel och drivmedel. Utredningen bör lämna förslag som inte medför att verksamheter med små marginaler riskerar att slås ut av kostnaden för kontanthanteringen eller omöjliggör obemannade butiker som förbättrar servicen på landsbygden. Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S)

Motion till riksdagen 2023/24:2648 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekono­misk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta. Statens servicekontor är viktiga för att öka tillgängligheten till statlig service och förenkla kontakten med statliga myndigheter i hela landet. Regeringens förslag om generell besparing i statsförvaltningen innebär en nedskärning på Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är i en lågkonjunktur och det finns tecken på avmattning på arbetsmarknaden. Därtill är många hushåll hårt pressade av de stigande priserna på mat samt högre hyror och räntor. I det här läget är det centralt att ge människor möjlighet till stöd från statliga myndigheter så som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Statens servicecenter bör undantas från den generella besparingen i statsförvaltningen. Vi avvisar därmed regeringens nedskärning på anslag 1:15 Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. En effektiv statlig förvaltning Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi är därför kritiska till att regeringen har föreslagit en sammanslagning av Stats­kontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) utan att först utreda frågan. Statskontoret och ESV har idag två skilda uppdrag som fyller olika syften. Medan ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för statliga myndigheter har Statskontoret i uppgift att granska statlig verksamhet. Det är inte självklart att en sammanslagning förbättrar förutsättning­arna för de båda myndigheterna att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Det kan tvärtom vara så att en sammanslagning skulle påverka verksamheterna negativt. Innan ett beslut tas om sammanslagning bör frågan utredas och den positiva effekten av eventuell kostnadsbesparing vägas mot negativa konsekvenser för verksamheterna. Gå på pengarna – slå hårt mot gängens finansiering och organisation Vi ser en eskalering när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensifiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finansiering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas, därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra fel­aktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Offentlig upphandling Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering. Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 109 732 ±0 1:2 Kammarkollegiet 164 511 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 350 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 16 712 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 704 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 007 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 120 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 624 174 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 365 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 808 217 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 378 441 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 306 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 452 ±0 1:15 Statens servicecenter 945 404 9 554 1:16 Finansmarknadsforskning 59 353 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 99 917 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 161 927 ±0 Summa 20 881 058 9 554 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S)

Motion till riksdagen 2023/24:2647 av Mikael Damberg m.fl. (S) Offentlig upphandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag på en begränsning av antalet underleverantörsled och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för att utesluta leverantörer från att delta i valfrihetssystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag gällande samordnade registerkontroller vid offentlig upphandling och valfrihetssystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta vissa samhällsintressen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning i syfte att se över hur nationell säkerhet kan beaktas vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om offentlig upphandling (LOU) inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag och tillkännager detta för regeringen. Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över offentlig upphandling De senaste åren har det blivit alltmer tydligt att samhället förlorat den demokratiska kontrollen över välfärden. Oseriösa aktörer och vinstdrivande koncerner har kunnat flytta fram sina positioner med vinstjakt och ökade klyftor i välfärden som följd. Vi ser att oseriösa, och ibland rent kriminella, företag etablerar sig inom ramen för våra valfrihets­system och på marknader för offentlig upphandling. Varje år upphandlar staten, kommuner och regioner för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Det är gemensamma skattepengar som ska användas på ett ansvarsfullt sätt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att motverka korruption, godtycke och slöseri med skattemedel. Men lagstiftningen ger också utrymme att ställa krav. Politiken har ett särskilt ansvar att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog flera steg för att förbättra upphandlings­lag­stift­ningen. Vi genomförde förenklingar av regelverket och såg till att det inom offentliga upphandlingar, om det är behövligt och överskrider gällande tröskelvärden, ska ställas arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektiv­avtal. Men det behöver göras mer. En effektivare överprövning av offentlig upphandling Antalet överprövningar inom offentlig upphandling är betydligt högre i Sverige jämfört med andra länder. Det drabbar både beställare och leverantörer, då många och långa överprövningar leder till osäkerhet och förseningar. För att säkerställa en effektiv offentlig upphandling och användning av skattemedel är det angeläget att minska de negativa konsekvenserna av överklaganden av offentliga upphandlingar. Fördelar och effektivitetsvinster med en mer reglerad överprövning måste balanseras mot det grund­läggande behovet av en rättssäker offentlig upphandling. Under den socialdemokratiskt ledda regeringen togs steg för att till exempel förkorta tidsfrister för att ansöka om överprövning och väcka talan om skadestånd. Vi socialdemokrater anser att regeringen bör fortsätta arbeta med den här frågan. Stoppa möjligheterna till brott och fusk i offentliga upphandlingar Offentlig upphandling ska aldrig bidra till osund konkurrens eller till att dumpa villkoren på svensk arbetsmarknad. Tvärtom behövs fler verktyg i kampen mot välfärds­brotts­lighet och arbetlivskriminalitet. Oseriösa leverantörer som har gjort sig skyldiga till brott eller inte betalar sina skatter eller andra avgifter ska inte kunna få offentliga kontrakt genom upphandling. Fusk och brottslighet på arbetsmarknaden – s.k. arbetslivskriminalitet – göder den organiserade brottsligheten och ska bekämpas med samhällets fulla kraft. Långa leverantörskedjor innebär en ökad risk för att överenskomna avtalsvillkor inte respekteras och försvårar uppföljning av efterlevnad hos samtliga underleverantörer. Vi socialdemokrater anser att antalet underleverantörsled bör begränsas och att en utredning bör ges i uppdrag att se över hur en sådan begränsning skulle kunna utformas. Den 3 juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen Effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt. Den 21 augusti 2023 presenterade utredningen ett förslag om att låta Bolagsverket ansvara för en funktion som möjliggör samordnade registerkontroller. På så sätt kan den upphandlande organisationen få tillgång till idag sekretessbelagda uppgifter från register hos Bolags­verket, Polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och länsstyrelserna. Förslaget skulle innebära ett viktigt steg för att bli av med oseriösa aktörer på marknaden för offentlig upphandling och inom valfrihetssystemen. Regeringen bör snarast åter­komma med förslag på en sådan funktion som föreslås av utredningen. Det är också angeläget att se över reglerna för att utesluta leverantörer från att delta i valfrihetssystem. För att intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet behöver Arbetsmiljöverket mer resurser. Arbetsmiljöverket är den myndighet som håller ihop det myndighets­gemen­samma arbetet mot arbetslivskriminalitet där även bland andra Skatteverket, polisen och Försäkringskassan ingår. Genom att anställa fler arbetsmiljöinspektörer och göra fler arbetsplatskontroller kan samhället bekämpa arbetslivskriminaliteten. Skyldighet att beakta samhällsintressen vid offentlig upphandling Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbets­tagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering. De nya upphandlingslagarna som trädde i kraft 2017 har ökat möjligheterna för de ca 3 800 upphandlande myndigheterna att ställa och följa upp krav. Samtidigt kan vi se att det finns mycket kvar att önska när det gäller arbetsrättsliga villkor och krav i offentlig upphandling. Upphandlingsmyndighetens nationella enkät från 2022 visar att många organisationer ställer arbetsrättsliga krav, men att färre än hälften följer upp att leverantörerna lever upp till kraven.[1] Den 16 juni 2022 beslutade den dåvarande socialdemokratiska regeringen om en lagrådsremiss, om skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphand­ling. Den lyfter fram att det ska införas en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter. Vi socialdemokrater anser att regeringen bör gå vidare med förslagen i lagrådsremissen. Nationell säkerhet vid offentlig upphandling Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Under den socialdemokratiska regeringen påbörjades en historisk förstärkning av både det militära och det civila försvaret. Sverige behöver vara väl rustat och motståndskraftigt i tider av både kris och krig, något som även borde beaktas vid offentlig upphandling. Det kan till exempel handla om upphandling av uppförande eller drift av samhällsviktig och strategisk infra­struktur. Samtidigt bör hänsyn tas till dagens mål vid offentlig upphandling såsom effektivitet, rättssäkerhet och miljömässig samt social hållbarhet. Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över hur nationell säkerhet kan beaktas vid offentlig upphandling. Allmännyttiga bostadsföretag bör få undantag från LOU De allmännyttiga bostadsföretagen står för de flesta nyproducerade hyresrätterna och leder utvecklingen i att pressa boendekostnader. Samtidigt innebär kravet på tillämpning av lagen om offentlig upphandling (LOU) att allmännyttan möter högre kostnader än privata bostadsföretag. Den statliga utredningen om bättre konkurrens i bostadsbyggandet konstaterade att allmännyttan har en företagsekonomisk nackdel av att behöva tillämpa LOU. En studie som Sveriges Allmännytta låtit genomföra visar att allmännyttan har omkring tio procent högre byggpriser samt längre byggtid än privata byggherrar på grund av LOU. Utredningen ”Sänk tröskeln till en god bostad” (SOU 2022:14) har föreslagit att LOU ändras så att ett organ som verkar på normala marknadsmässiga villkor, har ett vinstsyfte och bär sina egna förluster inte ska behöva omfattas av LOU. Förslaget, som har fått stöd av flera kommuner och organisationer, skulle innebära att allmännyttiga och privata bostadsföretag konkurrerar på lika villkor. Idag ser vi hur bostadsbyggandet rasar, till följd av hög inflation, höjda räntor samt regeringens beslut att avskaffa investeringsstödet för hyresbostäder med lägre hyres­nivå. Att ta bort kravet på LOU för allmännyttiga bostadsföretag vore ett steg i rätt riktning för att förenkla bostadsbyggandet och se till att vi får fler hyreslägenheter till hyror som vanligt folk har råd att betala. Vi socialdemokrater föreslår att lagen om offentlig upphandling (LOU) inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag. Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S) [1] https://www.upphandlingsmyndigheten.se/nyheter/2023/risk-for-oskaliga-arbetsvillkor-nar-krav-i-upphandling-inte-foljs-upp/.

Motion till riksdagen 2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny princip om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämpliga riktade statsbidrag ska omvandlas till generella statsbidrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och avveckla möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter samt att utveckla icke vinstdrivande alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att den pågående utredningen om skatteutjämningssystemet bör utveckla förslag som leder till att det i större utsträckning än i dag främjar en likvärdig välfärd i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla möjligheterna till samverkan mellan idéburna organisationer och kommuner, regioner och statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell för kommunala intäkter vid djupa konjunkturnedgångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kompetenscentrum för specialkompetens som kan avropas av kommunerna vid behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka samverkan mellan statliga myndigheter och kommunerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för att motverka social dumpning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje ytterligare satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Den svenska välfärden utmanas från flera håll. Det svåra ekonomiska läget drabbar inte bara hushållen utan slår också hårt mot välfärden: mot skolan, vården, omsorgen och det brottsförebyggande arbetet. I ett läge där kommunsektorns verksamheter redan var hårt pressade före den ekonomiska krisen kommer kostnadskrisen nu att leda till nedskär­ningar med färre kollegor på nattpasset, färre specialpedagoger och lärare i klassrummen, färre fältassistenter och socialsekreterare och längre köer på vårdcentralerna. Därtill ser vi hur privatiseringar och marknadsexperiment slukar skattepengar. Barns utbildning har blivit en handelsvara och pengar som behövs i våra klassrum, i hemtjänsten och på våra sjukhus tas istället ut till vinst av internationella riskkapitalister. En stark välfärd är vårt bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Välfärden ska ge lika bra förskola och skola åt alla barn oavsett föräldrarnas ekonomi och sjukvård efter behov – inte efter plånbok. Den ska ge samma trygga äldreomsorg till byggnads­arbetaren som till direktören. Vår välfärd ska inte vara beroende av riskkapital för att fungera och svenska folket ska kunna vara med och styra den välfärd som de betalar för med sina skattepengar. Det är en förutsättning för vår samhällsgemenskap och för att vi ska ha ett Sverige som håller ihop, också i tuffa tider. Utmaningarna blir särskilt framträdande inom vissa områden. Revorna inom äldre­omsorgen blev särskilt tydliga under pandemin. Nu när pandemin är över finns behoven kvar men strålkastarljuset har riktats om. Det kommer krävas resurser och satsningar på kompetensförsörjning för att säkerställa en äldreomsorg av hög kvalitet också i fram­tiden när allt fler blir äldre. Jämlikheten i svensk skola måste stärkas. Alla barn har rätt till en utbildning som ger goda framtidsutsikter. Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samtidigt upplevs vården ofta som otillgänglig och många får vänta alltför länge på att få vård. Situationen förvärrades och vårdskulden växte under coronapandemin. Nu har kostnads­krisen slagit till i regionerna och sjukvården har satts på svältkur. Historiska nedskär­ningar är att vänta om ingenting görs och regeringen fortsätter att prioritera sänkta skatter framför resurser till välfärden. Gängbrottsligheten, skjutningarna och otryggheten hotar vår samhällsgemenskap och måste bekämpas med full kraft. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. Nu behöver vi också satsa mot­svarande på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare satsad krona på polisen ska satsa lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Det är en viktig princip inför kommande budgetar. Trygga grundfinansieringen till kommuner och regioner Sverige befinner sig i en ny ekonomisk verklighet, med höga matpriser, hyror och räntor. Men kostnadskrisen drabbar inte bara hushållen. Det svåra ekonomiska läget slår också hårt mot välfärdens verksamheter. Hittills har regeringen inte presenterat någon plan för att möta kostnadskrisen. Påstådda satsningar på välfärden har i reala termer inte kompen­serat för kostnadsökningarna. I år prognostiseras underskotten i regionerna bli större än under 90-talskrisen. Inför 2024 väntar historiska nedskärningar i skolan, vården, omsorgen och det brottsförebyggande arbetet. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden genom att inflations­skydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar. Därför vill vi införa en ny princip för statens budget, en automatisk indexering av de generella statsbidragen. Det skulle innebära en bottenplatta och en tryggare grund­finansiering av vår välfärd. Vi föreslår att de generella statsbidragen räknas upp med inflationen, juni-KPI, varje år. För att ytterligare lätta bördan för kommunsektorn bör regeringen se över vilka riktade statsbidrag som kan omvandlas till generella statsbidrag. Riktade statsbidrag bör användas varsamt. Fördelarna med att detaljstyra statens resurser måste vägas mot kommunsektorns behov av flexibilitet och möjlighet till långsiktig planering. Därutöver ser möjligheterna för kommuner och regioner att ta del av små, sökbara eller prestations­baserade statsbidrag olika ut och användandet av riktade statsbidrag riskerar därmed att minska likvärdigheten mellan landets kommuner och regioner. Det kan också leda till att resurserna inte används där de behövs som mest. Det är viktigt att fortsätta det lång­siktiga arbetet med att minska antalet riktade statsbidrag och omvandla riktade stats­bidrag till generella statsbidrag. Regeringen bör därtill se över vilka statsbidrag som tillfälligt kan omvandlas för att frigöra resurser i den akuta ekonomiska krisen. Att tillfälligt omvandla riktade stats­bidrag under ekonomiska kriser är egentligen ingenting nytt. Det gjordes under både 90‑talskrisen och pandemin och är ett bra sätt att minska den administrativa bördan samtidigt som vi ser till att resurserna används där de behövs som mest. Därför föreslår vi att lämpliga riktade statsbidrag tillfälligt ska omvandlas till generella statsbidrag under krisen. Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten inom sjukvården och spä på segregationen inom skolan. Marknadiseringen har också inneburit försämrade arbetsvillkor för de som arbetar inom välfärden och att vården splittras. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otrygga anställningsformer för personalen. Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård – inte till stora vinstuttag. Vi socialdemokrater vill ha en god och jämlik vård, och då måste vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Skattepengar som är avsedda för välfärden borde gå till välfärd, inte privata vinster. Jämlika förutsättningar i hela Sverige Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Förra mandatperioden beslutade riksdagen om en ny kostnadsutjämning, och nu tas större hänsyn till gles bebyggelse och socioekonomiska faktorer. Men skillnaderna är alltjämt för stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre skattekraft. Nu pågår en utredning av hela utjämningssystemet. Utan att föregå den utredningen vill vi socialdemokrater se ett utjämningssystem som i större utsträckning än i dag kan främja en likvärdig välfärd i hela landet. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner för att hela Sverige ska leva och växa. Det är en fråga om rättvisa. År 2022 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt statsbidrag till kommuner med strukturella utmaningar, inom ramen för ett landsbygdspaket. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från utjämningssystemet samt de kommuner som har färre än 9 000 invånare. Vi föreslår en förlängning av stödet på anslag 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner, för 2025 och framåt. I samband med en förlängning av stödet bör stödets utformning ses över för att säkerställa träffsäkerhet. Säkra kompetensförsörjningen till välfärden Tiotusentals nya medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, räknar med att 410 000 personer kommer att behöva anställas de kommande tio åren. Det beror på den demografiska utvecklingen, där andelen och antalet äldre ökar kraftigt, samtidigt som många med­arbetare går i pension de närmaste åren. Det är bra att regeringen nu har valt att förlänga Äldreomsorgslyftet. Vi föreslår därtill en särskild personalsatsning inom sjukvården (UO9). Förbättrade möjligheter för idéburna aktörer att bidra till välfärden De idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn är liten i Sverige jämfört med de flesta andra länder i Norden och Europa. De senaste decenniernas ökning av andelen upp­handlade välfärdstjänster har i huvudsak skett i form av kommersiella aktörer på bekostnad av de idéburna. För att främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning om de idéburna aktörernas förutsättningar (SOU 2019:56). Riksdagen antog lagen som trädde i kraft den 1 januari i år. Idéburna organi­sationer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska nu kunna registrera sig i ett särskilt register och upphandlande myndigheter kan reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer. Regeringen bör fortsätta främja utvecklingen av idéburen välfärd. Samhället håller på att förlora den demokratiska kontrollen över välfärden, och oseriösa aktörer och vinstdrivande koncerner har flyttat fram sina positioner med vinst­jakt i välfärden och ökade klyftor som följd. Förtroendet för välfärden hotas framför allt av brister i kapacitet och tillgänglighet och av en okontrollerad privatisering. Inkomstgaranti vid djupa lågkonjunkturer När skola, äldreomsorg och sjukvård försämras drabbas vanligt folk och samhälls­gemenskapen i Sverige urholkas. Staten måste därför ge förbättrade förutsättningar för kommuner och regioner att klara välfärden. I utredningen En god kommunal hushållning (SOU 2021:75) föreslås bland annat en statlig garanti för kommuners och regioners intäkter som är tänkt att skydda resurserna till välfärden vid djupare konjunkturnedgångar. I utredningens förslag skulle staten förbinda sig att skjuta till medel som innebär att en viss lägsta nivå för skatteunderlags­utvecklingen i kommuner och regioner uppnås. Ett sådant system med en sorts inkomst­garanti för kommuner och regioner skulle förbättra deras möjligheter till långsiktig planering för att upprätthålla kvaliteten i välfärden även under konjunktursvackor. Regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell så att välfärdens finansiering är tryggad inför kommande kriser. God kommunal hushållning För att vi ska få väl avvägda ramar för den kommunala ekonomin behöver vi se över relevant lagstiftning och befintligt regelverk. Ett förslag som finns i utredningen En god kommunal hushållning är att fullmäktige ska hantera och åtgärda en betydande budget­avvikelse för att få ekonomin i balans. Utredningen föreslår också att kommuner och regioner ska upprätta ett tioårigt program för god kommunal hushållning för att öka långsiktigheten i planeringen. Det skulle ge en mer sammanhållen ekonomisk styrning och tydligt koppla samman kommunernas och regionernas ekonomiska planering till det övergripande kravet på god ekonomisk hushållning. Det finns ett stort behov, inte minst i mindre kommuner, av att få stöd och vägledning i hanteringen av den ekonomiska förvaltningen. I utredningen En god kommunal hus­hållning finns ett förslag om en central funktion som kan ge vägledning och stöd till kommuner och regioner i form av generell rådgivning i frågor som rör ekonomisk styr­ning och förvaltning. Det skulle vara ett bra sätt att öka kvaliteten i arbetet, samtidigt som det skulle ge en bättre översiktsbild av hur regeltillämpningen ser ut runt om i landet. Kunskaperna om hur kommunsektorn sammantaget arbetar med produktivitets­utveckling skulle också kunna öka och spridas. Vi socialdemokrater anser att förslagen är väl avvägda och uppmanar regeringen att överväga att införa en sådan ordning. Modell för specialkompetens Många kommuner kämpar med otillräckliga resurser, svårigheter att finna personal med rätt kompetens samt utmaningen i att hantera de specialkompetenser som varje kommun behöver för att klara sina åtaganden. Mindre kommuner har en särskilt stor utmaning i att leva upp till sina åtaganden. För att stödja de kommuner som inte har möjligheten att själva eller i samverkan med andra leverera åtaganden borde en modell utarbetas för att stödja kommunerna på ett mer konkret sätt. Vi föreslår en modell, med början i mindre skala, med ett kompetenscentrum som kan erbjuda mindre kommuner möjlighet att avropa specialkompetens och ge goda exempel från andra kommuner. Ge kommuner möjlighet till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott Bestämmelserna i sekretesslagen är till för att skydda individens integritet och begränsa vilka som får ta del av personliga förhållanden och uppgifter. Det är viktigt. Samtidigt finns det ett behov av nära samverkan mellan olika myndigheter och möjlighet att dela uppgifter för den enskildes bästa. När det gäller utsatta barn kan ibland omsorgen om barnets bästa förhindras av att informationsutbyte inte kan ske och rätt avpassade insatser ges. Sekretessen kan också vara ett hinder för myndigheter att samverka för att upptäcka fusk och bedrägerier. Om myndigheterna skulle kunna få ökade möjligheter att samverka, och kommunerna också inbegreps i detta arbete, skulle fler välfärdsbrott och arbetslivs­kriminalitet kunna förhindras. Sekretess kan inte få stå i vägen för att upptäcka och bekämpa välfärdsbrott och fusk eller för att barn och utsatta personer ska få den bästa och samordnade hjälpen. Vi anser att det bör göras en översyn av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka möjligheter till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott. Motverka social dumpning Social dumpning är när en kommun får personer i utsatthet och behov av stöd att mot sin vilja flytta till en annan kommun. Ett stort antal kommuner har larmat om förekomsten av social dumpning och rapporter från Statskontoret och länsstyrelserna belägger detta. Oftast handlar det om rikare kommuner som får personer att flytta till kommuner med hög arbetslöshet och hårt ansträngd ekonomi. Det är ovärdigt Sverige och innebär sämre förutsättningar för människor att skapa sig ett självständigt liv. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att motverka social dumpning. Den utredningen lades ned av den SD-styrda regeringen. Vi anser att en utredning om social dumpning bör tillsättas på nytt. Tillväxtpaket till kommuner vid nyindustrialisering I Sverige pågår just nu en grön industriell revolution, med tusentals nya jobb i hela landet. Den gröna industriella revolutionen märks på många olika håll i Sverige, men framförallt i landets norra delar. För kommuner och regioner som tidigare sett utflyttning och minskande ekonomiska resurser innebär denna tillväxt hopp och framtidstro, men också särskilda utmaningar. Det krävs investeringar i bland annat industrimark, vägar, avlopp, bostäder och inte minst i människor för att klara kompetensförsörjningen. Det kräver även en utökad välfärd i form av exempelvis förskolor och skolor. För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. För att stötta snabbväxande kommuner och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige behövs ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering. Bostadsbyggandet i Sverige har rasat, men de snabbväxande kommunerna har inte råd att vänta ut lågkonjunkturen. Vi föreslår därför en byggstimulans för byggande av hyresrätter särskilt riktad till snabbväxande kommuner. Därtill föreslår vi statliga byggkrediter för bostadsbyggande. (Se kommittémotion UO18.) För att säkra kompetensförsörjningen föreslår vi ett pilotprojekt för nationellt intag till yrkesvux, så att vuxna över hela landet kan söka utbildningar med säkra jobb i snabbväxande kommuner. Därtill finns ett behov av tillväxtsamordning från staten, som kan stötta kommuner och andra regionala aktörer vid extremt snabb tillväxt. Nyetablering av industrier kräver stora och riskfyllda investeringar av det offentliga. Vi föreslår därför statliga kreditgarantier till kommunsektorn, då det skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnad. Akuta insatser för att bekämpa gängvåldet Skjutningarna och sprängningarna sprider skräck i hela bostadsområden. Det kommer att kräva uthållighet och långsiktighet för att pressa tillbaka gängen. Men det krävs också akuta åtgärder här och nu för att skapa trygghet och för att bekämpa gängvåldet. Vi socialdemokrater föreslår en miljardsatsning på lokala kristeam. När ett gängrelaterat våldsbrott har skett, eller när oron ökar i ett område, ska kommunerna ha resurser att omgående kunna sätta in lokala kristeam. De kan utgöras av socialtjänsten, fältassisten­terna, kommunala ordningsvakter, frivilligorganisationer eller kyrkan. När oroligheterna ökar måste samhället vara synligt och närvarande. Vi föreslår att ett nytt statsbidrag inrättas under ett nytt anslag 99:1 Bidrag till kommuner för akuta insatser mot gängvåld. Statsbidraget ska gå till hela landet, men vara särskilt viktat mot de kommuner som har utsatta områden. Förstärkning av välfärdens resurser För att stötta välfärden genom kostnadskrisen föreslår vi ett permanent tillskott på generella statsbidrag på 6 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Läget är särskilt allvarligt inom sjukvården. Vi föreslår därför att tillskottet fördelas så att 5 miljarder kronor går till regionerna och 1 miljard kronor till kommunerna. Vi föreslår därmed en ökning av anslag 1:1 kommunalekonomisk utjämning med 6 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 167 870 852 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 727 268 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 375 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 99:1 Bidrag till kommuner för akuta insatser mot gängvåld ±0 1 000 000 Summa 174 280 270 7 000 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) En grön och rättvis omställning i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av el- och energiförsörjning för att klara omställningen i Västsverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av kompetensförsörjning för en världsledande grön industri i Västsverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av infrastruktur för en hållbar framtid i Västsverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om AI:s roll i den digitala och gröna omställningen i Västsverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför en av de största utmaningarna i vår tid – att ställa om till ett hållbart, grönt och rättvist samhälle. Socialdemokraterna tror på en omställning som inte bara tar hänsyn till miljön, utan också sätter människorna i centrum. Det är därför av yttersta vikt att vi ser till att alla regioner i vårt land är delaktiga i denna omställning. Det gäller inte minst västra Sverige i form av Västra Götalandsregionen, Halland och Värmland. Västsverige utgör en internationell förebild när det kommer till framför allt elektrifi­er­ingen inom fordonsindustrin. Nu krävs ytterligare krafttag för att Västsverige ska vara en tillväxtregion som tar ledartröjan i den gröna omställningen. El- och energiförsörjning för att klara omställningen När allt fler sektorer ska ställa om är tillgången till el till konkurrenskraftiga och rimliga priser avgörande. Det förutsätter ett robust energisystem med hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan där investeringar i fossil energi fasas ut. Därför krävs ytterligare investeringar i fossilfri energi för att skapa nya jobb och stärka industrins konkurrens­kraft. Genom en fortsatt utbyggnad av förnybar energi, energieffektivisering, energi­lagring och ökad flexibilitet i systemet kan vi trygga elförsörjningen i Västsverige och resten av landet. Klimatomställningen innebär en kraftigt ökad efterfrågan på el till år 2045. Enligt de senaste prognoserna förväntas Sveriges elbehov fördubblas redan till år 2035. Om industrins elbehov inte kan mötas på kort sikt riskerar Västsverige att gå miste om viktiga investeringar och arbetstillfällen. Därför har vi socialdemokrater föreslagit ett energipolitiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri el till år 2030. I det tids­perspektivet finns det inte något realistiskt alternativ för ökad elproduktion som inte inkluderar mer havs- och landbaserad vindkraft. Vindkraften är helt avgörande för att få ny elproduktion på plats så snabbt som möjligt. Därutöver är det viktigt med solenergi såväl som effekthöjningar i befintliga vatten- och kärnkraftsanläggningar. Vidare behöver de västsvenska hushållen tillgång till låga och stabila elpriser. Vi socialdemokrater har föreslagit ett system med s.k. folkhemsel, som innebär att vi använder statens muskler för att ta tillbaka kontrollen över elmarknaden. Förslaget innebär att staten kan auktionera ut långa kontrakt på el som garanterar elproducenter en stabil intäkt. Den elproducent som vill ha minst betalt för att sälja elen vinner auktionen och därefter förmedlar staten vidare den billiga elen till hushållen. På så sätt kan hus­hållen få en stor andel billig el som bottenplatta i sin elförbrukning. Minst 60 procent av ett hushålls normalförbrukning skulle kunna levereras som ”folkhemsel” där ett elpris på ungefär 40 öre/kWh kan vara möjligt att uppnå. Ett sådant system skapar stabila villkor för investeringar samtidigt som det garanterar hushållen stabila och låga elpriser. För att trygga elförsörjningen i Sverige i allmänhet och i Västsverige i synnerhet behöver vi förstärka elnätet i hela landet och fördubbla takten i elnätsutbyggnaden. Den nationella elektrifieringsstrategin, som säkerställer långsiktiga spelregler för att möta det ökade elbehovet, behöver således genomföras. Det är en förutsättning för att röja undan hinder för utbyggnaden av elproduktion och säkerställa att det finns leveranser av el alla timmar på dygnet, årets alla dagar. Vätgas kommer att spela en allt viktigare roll i den gröna omställningen. Med hänsyn till den ökade användningen av vätgas i produktion och för lagring av energi krävs ytterligare satsningar på svensk produktion av vätgas. För att effektivt stödja och samordna dessa insatser krävs en nationell plan för vätgasinfrastruktur som samplaneras tillsammans med elinfrastrukturen. Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet. Långa och oförutsäg­bara tillståndsprocesser riskerar dock att äventyra investeringar i utbyggnaden av elnät och elproduktion, inte minst i Västsverige. Därför krävs kortare och mer effektiva tillståndsprocesser. Frågan har varit föremål för ett flertal statliga utredningar och det finns en hel del förslag som är möjliga att genomföra omgående för att öka förutsägbar­heten och korta handläggningstiderna. Utöver det krävs en välfungerande samverkan mellan myndigheter, regionala aktörer och berörda branscher i Västsverige. Kompetensförsörjning för en världsledande grön industri Västsverige har en rik industrihistoria och en stark arbetskraft, men den nyindustriali­ser­ing som genomförs ställer nya krav. Många företag i Västsverige genomgår en snabb utveckling och har svårt att hitta rätt kompetens till de gröna jobb som växer fram. Det är inget storstadsproblem utan gäller också i stor utsträckning företag på mindre orter. Kompetensbristen riskerar att bli ett betydande hinder för de stora investeringar som nu planeras i Västsverige. Installatörsföretagen varnade redan för två år sedan om att det saknades 17 500 elinstallatörer. Enligt en kartläggning från Energiföretagen kommer det att behövas 8 000 fler tekniker och ingenjörer de kommande tre åren. I toppen bland de mest efterfrågade yrkesrollerna i energibranschen finns redan i dag bland annat elkraft­ingenjör, data/it-ingenjör och distributionselektriker. Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att klara klimat- och energiomställ­ningen och för att säkra jobben i Västsverige. Därför föreslog vi socialdemokrater i vårt budgetförslag över en miljard på utbildning och omställning motsvarande över 20 000 utbildningsplatser. Vi vill se en fortsatt utbyggnad av branschskolorna och ytterligare satsningar på vuxenutbildningen. Dessa satsningar bör utformas på ett sätt som tar hänsyn till skillnaderna i lokala och regionala förutsättningar. Därutöver krävs ytterligare satsningar på kompetensutveckling och omskolning. För att möta de nya behoven på arbetsmarknaden vill vi se utbildningsformer för kompetens­utveckling under anställning. Kompetensbristen i Västsverige och övriga landet ställer nya krav på såväl arbets­givare som arbetstagare. Partsmodellen är central för genomförandet av en grön omställning som skapar nya jobb med bra villkor. Arbetsgivare behöver prioritera och ta ett större ansvar för kompetensutveckling av anställda, medan arbetstagare ges förut­sättningar att ställa om genom det införda omställningsstudiestödet. Omställnings­studiestödet är avgörande för att Västsverige och resten av landet fortsatt ska ligga i framkant när det gäller teknisk utveckling, industri och innovation. Därför behöver det säkerställas att CSN (Centrala studiestödsnämnden) får de resurser som krävs för att handlägga stödet och att det finns tillräckligt många utbildningsplatser. Samarbetet med näringslivet i Västsverige är grundläggande för att se till att de insatser som genomförs faktiskt matchar det behov som finns på arbetsmarknaden. Det förutsätter ett starkt partnerskap som kan utveckla lämpliga utbildningsinitiativ och identifiera kommande kompetensbehov inom relevanta branscher. Infrastruktur för en hållbar framtid Infrastrukturen i en region är inte bara fysiska strukturer som vägar, broar och byggnader. Den speglar regionens historia, nuvarande status och framtida riktning. Den är ryggraden som binder samman våra samhällen, stöder arbetsmarknaden och företag och skapar en känsla av samhörighet. Genom att betrakta infrastrukturen kan vi förstå regionens utmaningar och framgångar genom tiderna. Västsverige illustrerar detta perfekt. Regionen, med sina pulserande städer bebodda av hårt arbetande individer, sina industriella nav som genererar jobb och välstånd och en historia som förbinder generationer, är ständigt i rörelse och anpassning. Men för att säkerställa en hållbar tillväxt och en ljus framtid för alla invånare, krävs en robust och samtida infrastruktur. Det handlar inte enbart om att bygga mer, utan om att bygga med eftertanke. Vi behöver en infrastruktur som är framtidssäkrad, som kan svara på de utmaningar vi står inför och som kan dra nytta av de möjligheter som ny teknik medför. En grundförutsättning för att digitaliseringens potential ska kunna realiseras fullt ut är att den digitala infrastrukturen är utbyggd, även där marknaden inte räcker till. Västsveriges unika position vid Sveriges västkust har alltid haft en stark anknytning till vatten. Göta älv, som flyter genom regionen, och knyter ihop Karlstad och Vänern med Göteborgs hamn och världen, har historiskt varit en kritisk transportkanal. Kust­städerna, med Göteborg i spetsen, har varit avgörande för Sveriges handel och sjöfart. Denna djupa maritima tradition är inte bara en del av Västsveriges arv, utan också en vägvisare för dess framtid. Göteborgs hamn, Nordens största, är en kritisk knutpunkt för internationell handel. Men det finns också andra hamnar i regionen, som Uddevalla och Varberg, som var och en bidrar till det lokala ekosystemet. För att maximera dessa hamnars potential behöver vi göra strategiska investeringar. Detta inkluderar modernisering av hamninfra­struk­turen, investeringar i hållbara transportlösningar och förbättring av anslutningar mellan hamnar och andra transportmedel. Genom dessa initiativ kan vi inte bara förbättra effektiviteten i godstransporter, utan också minska vår miljöpåverkan. Västsveriges vattenvägar, som Trollhätte kanal, erbjuder också enorm potential. Genom att investera i dessa kanaler kan vi skapa alternativa transportvägar som minskar trängsel och miljöpåverkan. Dessa vattenvägar kan också bli en del av en grönare transportlösning, som prioriterar miljövänliga transportmetoder. All denna infrastruktur kommer inte bara stödja Västsveriges ekonomiska tillväxt, utan även Sveriges tillväxt och det kommer också gynna vår planet. I en tid när klimat­förändringarna är en av våra mest akuta utmaningar, måste vi bygga på ett hållbart sätt. Detta innebär att vi väljer miljövänliga material, investerar i förnybar energi och ser till att våra städer är i harmoni med naturen. Som socialdemokrater tror vi på att bygga en bättre framtid för alla, och det börjar med en hållbar infrastruktur. Därför är det av största vikt att riksdagen stöder initiativ som främjar en robust och hållbar infrastruktur i regionen. AI:s roll i den gröna och digitala omställningen Artificiell intelligens (AI) är inte bara en teknologisk innovation; den är en katalysator för den gröna och digitala omställning som Sverige står inför. Med sin rika tradition av att anamma teknologiska framsteg har Västsverige en unik möjlighet att integrera AI i sina ansträngningar för att skapa en mer hållbar och digitaliserad framtid. AI kan hjälpa Sverige att effektivisera energianvändningen, optimera resurs­förvalt­ningen och minska koldioxidavtrycket. Genom att använda AI för att analysera och förutsäga energiförbrukning kan företag och hushåll minska sitt beroende av fossila bränslen och övergå till förnybara energikällor. Detta stärker inte bara regionens ekonomi utan bidrar också till globala ansträngningar för att bekämpa klimatföränd­ringarna. Dessutom kan den digitala omställningen, driven av AI, omforma vårt ekonomiska landskap. Startups och småföretag kan använda AI för att utveckla innovativa lösningar inom områden som smarta städer, digital hälsa och hållbar transport. Dessa AI-drivna innovationer kan positionera Västsverige som en ledare inom den gröna digitala revolutionen. För att stödja denna omställning är det viktigt med investeringar i utbildning och forskning. Västsverige är väl positionerade att introducera specialiserade utbildnings­program inom AI och hållbarhet, vilket skulle skapa nya arbetstillfällen och rusta nästa generation för en grönare, mer digitaliserad framtid. För att maximera dessa möjligheter krävs en samordnad strategi. En nationell AI‑strategi, med särskilt fokus på den gröna och digitala omställningen, kan säkerställa att Sverige och Västsverige är väl positionerade för att dra nytta av de möjligheter som AI erbjuder. Joakim Järrebring (S) Adnan Dibrani (S) Gunilla Carlsson (S) Ida Ekeroth Clausson (S) Jessica Rodén (S) Lars Mejern Larsson (S) Louise Thunström (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1842 av Adnan Dibrani och Lars Mejern Larsson (båda S) Regionala skyddsombuds tillträde till arbetsplatser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regionala skyddsombud ska ges möjlighet att besöka alla arbetsplatser med kollektivavtal oavsett om det finns medlemmar i aktuellt förbund eller inte och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regionala skyddsombud får bara besöka arbetsplatser där facket har medlemmar/en medlem. Det begränsar skyddsombudens möjligheter. Den förra regeringen arbetade för att ge regionala skyddsombud rätt att också besöka arbetsplatser där facket saknar medlemmar. Därför föreslår vi att regionala skyddsombud ges möjlighet att besöka alla arbetsplatser med kollektivavtal oavsett om det finns medlemmar i aktuellt förbund eller inte. Adnan Dibrani (S) Lars Mejern Larsson (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1573 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Allmänt fritidshem och lovverksamhet för barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att alla barn i F-klass t.o.m. att barnet fyller 12 år ska erbjudas fritidshem minst tio timmar per vecka samt under lovverksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att barn som är berättigade till skolskjuts får denna anpassad efter vistelse på fritidshem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra allmänt fritidshem tio timmar/vecka samt lovverksamhet avgiftsfritt för alla barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fritidshemmen ska vara en självklar del av skoldagen. Det är en plats där barn har möj­lighet att leka, lära och utvecklas utanför den obligatoriska skoltiden. För många barn och föräldrar är fritidshemmet en omtyckt och viktig verksamhet. Tyvärr har resurserna till fritidshemmen minskat under lång tid, vilket har påverkat kvaliteten och tillgänglig­heten. Den tidigare regeringen vidtog flera åtgärder för att förbättra fritidshemmens kvalitet och personaltäthet. Fritidshemmen kan främja barns utveckling, inklusive kunskaper, samarbetsförmåga, självkänsla och sociala kompetenser. Därför har fritidshemmen potential att bidra till högre kunskapsresultat och jämlika livschanser. Idag beläggs barnomsorg på fritidshem med en avgift där kommunerna använder max­taxan. Det innebär att det finns ett tak för den högsta avgiften som gäller för både kommu­nala och fristående fritidshem. För 2022 är den högsta avgiften för ett barn på fritidshem 1 048 kronor per månad om hushållets sammanlagda inkomst överstiger 52 410 kronor per månad. En föreslagen åtgärd är att erbjuda alla barn minst 10 timmar per vecka på fritidshem utan avgift. Detta skulle eliminera ekonomiska hinder och ge alla barn lika möjligheter att delta i fritidshemmens aktiviteter. Det skulle också bidra till mer jämlika uppväxtvillkor för barn som annars riskerar att uteslutas från fritidshemmen av ekonomiska skäl. Det är av yttersta vikt att alla barn får tillgång till fritidshemmens undervisning, minst tio timmar per vecka och under lov, för att säkerställa barns rätt till kunskap, kultur och kreativitet. Detta åtgärdspaket skulle vara ett positivt steg mot en mer inkluderande och jämlik utbildning och fritid för alla barn i Sverige. Adnan Dibrani (S) Aida Birinxhiku (S) Jennie Nilsson (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av blocköverskridande samtal om energifrågan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Sveriges elprisområden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Behovet av el i Sverige beräknas fortsätta öka. Det beror bland annat på att befolkningen ökar, men även på att en av de viktigaste lösningarna för att minska utsläppen av växthus­gaser är att ersätta fossila energislag inom industrin och transportsektorn med el. Vi behöver därför bygga ut elproduktionen av alla slag. Den nytillträdda regeringen måste vidga blickfånget och se potentialen i samtliga energislag. Den situation vi befinner oss i idag kräver långsiktiga och stabila förutsättningar, både i det korta och i det långa perspektivet. Det ställer krav på politiskt ansvarstagande och långsiktiga spelregler. Av denna anledning krävs blocköverskridande energisamtal för att säkerställa goda förutsättningar för samtliga energislag. Sverige ska ha ett robust system för elproduktion med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrens­kraftiga och rimliga priser. Ett annat stort problem är att det uppstår flaskhalsar i kraftnätet som dimensionerats för att försörja Sverige med el. Dessa flaskhalsar leder till höjda elpriser i södra Sverige, det vill säga elområde 3 och 4. Det kan handla om kostnadsökningar med mångmiljon­belopp för elintensiva företag. Det är inte rimligt att elkonsumenter i södra Sverige ska bära de kraftiga elprisökningar som kan uppkomma till följd av detta. För att elpriserna ska bli lägre i södra Sverige behöver flaskhalsar byggas bort och mer elproduktion skapas i elområde 3 och 4. Höga elpriser innebär påtagligt försämrade investeringskalkyler i sådan industri som är beroende av konkurrenskraftiga elpriser. Det kan i sin tur leda till att investeringar i produktion görs i andra länder och att konkurrenskraften hos företagen i södra Sverige hotas. Till slut riskerar vi att hamna i en situation där det inte längre är lönsamt för elintensiva industriföretag i södra Sverige att ha produktion kvar i landet. Industri­företag är nödvändiga för våra framtida jobb och för vår välfärd. Det är regeringens ansvar att underlätta företagandet, till exempel genom att skapa liknande förutsättningar för företagande oavsett elområde. Adnan Dibrani (S) Jennie Nilsson (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1571 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) Myndigheter till Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet för en statlig närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i arbetet för en statlig närvaro i hela landet särskilt studera förutsättningarna för omlokalisering av myndigheter till regioner som ännu inte fått någon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Det är viktigt att hela landet känner sig delaktigt i myndighetsutövningen. Utan statlig närvaro i landet minskar känslan av samhörighet och det riskerar att leda till polarisering och fragmentering. Den förra socialdemokratiska regeringen har flyttat ut eller fattat beslut om att flytta ut myndigheter från Stockholm ut i landet. Det handlar om E‑hälsomyndigheten till Kalmar, Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd till Skellefteå, delar av Strålsäkerhetsmyndigheten med 120 anställda till Katrineholm, Polarforskningssekretariatet till Luleå, Myndigheten för kulturanalys till Göteborg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till Växjö, delar av ESF-rådet till Gävle, delar av Universitets- och högskolerådet till Visby och delar av Tillväxtverket till Östersund. En utredning har också föreslagit ökad statlig närvaro i Härnösand. Den parlamentariska landsbygdskommittén presenterade ett förslag om flytt av 10 000 statliga jobb i Stockholmsregionen till mindre orter och glesbygd. Detta under fem till sju år. Det återstår att se vad den nya högerkonservativa regeringen kommer att göra med omlokaliseringen. Historiskt har de inte visat samma intresse för att statliga myndigheter ska finnas representerade i hela landet. Även under de socialdemokratiska åren har Halland blivit utan omlokaliserad myndighet. Det är i längden inte rimligt att en vital landsände, hem åt mer än 300 000 svenskar, på detta sätt lämnas utanför. Om hela landet ska leva så borde det vara Hallands tur härnäst. Adnan Dibrani (S) Jennie Nilsson (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1569 av Aida Birinxhiku m.fl. (S) Stärkt försvar i Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka det militära och civila försvaret i Halland och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av luftvärnsregementet, Lv 6, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi lever i en orolig tid. Rysslands angreppskrig mot Ukraina och en allt mer aggressiv retorik gentemot Sverige och våra grannländer ökar kraven på ett starkt militärt och civilt försvar i Halland och i hela Sverige. Det svenska försvaret spelar en avgörande roll för att bevara vår fred och självstän­dighet, trygga stabiliteten i vårt närområde och bidra till att stärka internationell fred och säkerhet. De nationella behoven utgör grunden för våra prioriteringar – försvaret av Sverige börjar i Sverige. Sveriges försvar ska vara modernt, effektivt och kunna stå emot såväl traditionella som nya säkerhetshot. Ett stärkt försvar i Halland gynnar hela landet. I Halmstad finns Sveriges enda luft­värnsregemente, Lv 6. Lv 6 har som uppgift att skydda mot hot från luften, såsom fient­liga helikoptrar, flygplan, granater eller raketer. Luftvärnets huvuduppgift utförs alltså i luftrummet i samverkan med flygvapnet, men regementet tillhör armén och förbandets soldater är även tränade i markstrid. Lv 6 har beredskap för både nationella och interna­tionella insatser. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato tillsammans med Finland. Sverige är nu på god väg att bli full­värdig medlem i försvarsalliansen. Samma regering beslutade om ett ökat anslag till för­svaret, vilket välkomnades av Lv 6. Nu krävs ytterligare satsningar, särskilt inom luft­värnet. Det finns fortfarande stora utmaningar när det kommer till personal, materiel och infrastruktur. Lv 6 måste få rätt förutsättningar för att hantera dagens och morgondagens utmaningar. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är det vårt gemensamma ansvar att säkerställa att vi har ett starkt, robust och pålitligt försvar. Försvaret i Halland är en fråga om hela Sveriges säkerhet och måste prioriteras därefter. Aida Birinxhiku (S) Adnan Dibrani (S) Jennie Nilsson (S)