Adnan Dibrani

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Herr talman! Det var verkligen inte något fuffens i detta. Regeringskansliet har säkert ett uppdrag att spara, men tittar man på budgetposten ser man att de i stället bygger ut. Man har dessutom pratat om att anställa ännu fler för att hantera Tidöprojektet och annat. Nu ska man också ge sig in i löner och annat. Det kan vara så att statsrådet inte vet detta, men jag tycker att det sänder en helt felaktig signal till de andra myndigheterna om Regeringskansliet är den enda som får svälla lite extra.

Detsamma gäller nedskärningarna på servicekontor och annat. Man kan tycka vad man vill, men för mig är det otroligt viktigt att både stad och land får leva, att det ges förutsättningar för fler servicekontor och annat och att staten finns ute på landsbygden. Även där skär ni ju ned - kanske inte så mycket som jag var rädd för, men det är ändå så att ni skär ned medan vi satsar lite extra.

Det är framför allt signalen jag är ute efter. De där hemma får höra att de måste spara, men regeringen själv behöver inte göra det. Hur tror du, Erik Slottner, att de tar emot det?

Herr talman! Jag håller med om mycket av statsrådets beskrivning inom detta utgiftsområde, som gäller myndigheterna. Jag tycker verkligen att myndigheterna ska vara effektiva. Man ska se över verksamheten och prioritera. Man ska använda digitalisering i största möjliga mån, liksom all ny teknik som kommer med AI och så vidare. Vi har tidigare hört att det är viktigt att även kommunerna och regionerna gör samma sak som alltså ska göras i myndigheterna.

Men då har jag en fråga. Det finns en myndighet, nämligen Regeringskansliet, som inte behöver göra detta. Vad sänder det för signal till alla andra? När alla andra måste spara och effektivisera ska Regeringskansliet bygga ut. Dessutom har man börjat med den nya grejen att vissa tjänstemän, kanske framför allt de som sysslar med frågor som berör dem som styr, ska få lite extra pengar i plånboken för att de jobbar med just detta och jobbar så hårt, till skillnad från de "vanliga" tjänstemännen. Vad är detta för signal att sända till alla myndigheter, kommuner och regioner?

Herr talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen redan har avslagit vår budgetmotion vill jag, för dem som är väldigt intresserade, hänvisa till vår partimotion i FiU1 där man kan se hur det hade sett ut om vår motion hade gått igenom.

I Sverige pressas hushåll och företag både av hög inflation och av höga räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Sverige står inför en tuff tid. Det ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans.

Vanliga löntagare har verkligen tagit ansvar. Många företag har också gjort detta, men många företag, framför allt inom vissa branscher, har inte gjort det utan har stora övervinster. Till exempel har matpriserna ökat med 26 procent de senaste två åren, och en rapport nu i veckan visade att priserna har ökat mer än kostnaderna. Var tredje familj kämpar för att få ekonomin att gå ihop varje månad. Inflationskrisen och lågkonjunkturen drabbar hela Sverige och alla svenskar.

Herr talman! Vi socialdemokrater hade hoppats att vår budgetmotion skulle vinna, för då hade vi gemensamt kunnat bära bördan av de svåra tiderna. Genom att stötta alla barnfamiljer som har det extra tufft och genom att ta ansvar för välfärdens finansiering hade vi kunnat undvika de nedskärningar som verkar komma.

Vi föreslår en extra utbetalning av barnbidraget i januari, då det brukar vara tufft för många. Vi föreslår också 500 kronor mer i månaden för ensamstående föräldrar, en tankrabatt för familjer i glesbygden med mera. Vi går även fram med ett skarpt förslag om att avskaffa den orättvisa funkisskatten, som det är helt obegripligt för mig att man har.

Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion med rejäla investeringar i välfärden och i hushållens ekonomi för att öka tryggheten för vanligt folk. Ett sätt att göra detta är att fortsätta att bygga ut den statliga närvaron och servicen i hela landet genom fler servicekontor. Detta kämpade vi för under de år vi satt i regeringsställning, och vi hoppas att detta arbete ska fortsätta, även om mycket pekar åt ett annat håll.

Dessvärre möter inte regeringens budget för 2024 den situation vi står inför, i alla fall inte alla utmaningar. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden först, som tar kampen mot de samhällsproblem vi ser framför oss och som rustar Sverige och svenska folket för de tider som kommer.

Listan över högerregeringens och SD:s valsvek blir bara längre och längre, till exempel högkostnadsskyddet, som vi lyfte fram redan förra året, då norra Sverige var undantaget. I mitt hemlän Halland fick Falkenbergs kommun lite stöd, men det ska man nu betala tillbaka. Och så var det amorteringskrav, falukorv, kraftigt sänkta drivmedelspriser och så vidare.

Herr talman! Det finns faktiskt bra saker också i regeringens budget, men flera av förslagen är förlängningar av bra socialdemokratisk politik. Ett exempel är stärkt a-kassa, ett annat förlängningen av bostadsbidraget till de mest utsatta barnfamiljerna. Man fortsätter även med satsningar på både rättsväsen och polis. Det finns alltså bra delar.

Herr talman! Regeringens och Sverigedemokraternas politik duger inte med tanke på den lågkonjunktur vi tyvärr verkar stå inför. När jag jobbade på bank 2008-2009 såg jag hur vanligt folk fick det när krisen slog till. Jag såg hur välfärden fick ta smällen och hur massuppsägningar kom i skola, vård och omsorg. Därför är jag på riktigt orolig över det som komma skall. Jag hoppas att det inte blir så.

Det är skillnad jämfört med den regering som Magdalena Andersson styrde när coronapandemin slog till med full kraft, då Sverige ur ett ekonomiskt perspektiv klarade sig mycket bra därför att man kompenserade välfärden för skattebortfallet tre gånger om. Hundratusentals löntagare kunde behålla sina jobb med hjälp av korttidspermittering, och svensk ekonomi återhämtade sig snabbt.

Vi socialdemokrater menar att politiken i stället borde kliva fram och ta kontroll över utvecklingen. Vi föreslår att tillskotten till sjukvården fördubblas. Och vi vill satsa 6 miljarder kronor utöver det som föreslås i regeringens budget. Vi vill även se en ny princip för hur välfärden ska finansieras. Vi vill att resurser automatiskt ska öka i takt med inflationen så att vi inte hamnar i samma läge som i dag, där sjukvården varje år tvingas till smygbesparingar samtidigt som politiker av olika politisk färg talar om satsningar - som äts på annat håll.

Vi vill öka tillskotten till kommunsektorn med 26 miljarder kronor nästa år. Vi vill använda dessa pengar till att stötta barnfamiljer som har det extra tufft och ta ansvar för välfärdens finansiering, så att vårdens medarbetare får drägliga arbetsvillkor och kanske fler kompisar på arbetet, men framför allt så att vi slipper uppsägningar och neddragningar.

Herr talman! Med dessa ord vill jag önska dig och alla som jobbar runt dig god jul och gott nytt år. Men jag vill även önska god jul och gott nytt år till mina kollegor i utskottet och kanske framför allt till det fantastiska utskottskansliet.

(Applåder)

Herr talman! Även min fråga går till finansmarknadsminister Wykman.

Den senaste tiden har vi vaknat upp till nyheter om skjutningar och sprängningar så gott som varje dag. Gängvåldet utgör ett stort hot mot vårt demokratiska samhälle, och därför bör det mötas med samhällets fulla kraft.

Den organiserade brottsligheten har flyttat fram positionerna på en rad områden, och det finansiella systemet används för att begå ekonomisk brottslighet och tvätta pengar. Man använder företag för att begå bedrägerier och utnyttja våra välfärdssystem, som många tidigare frågeställare har varit inne på.

Bedrägerierna har gått om narkotikahandeln som intäktskälla för gängen. Regeringen pratar ofta om hårdare tag samt om att man ska gå på gängens pengar och försvåra penningtvätt genom att ge bättre verktyg till våra myndigheter. Detta är bra, men frågan är om det kommer att räcka.

Jag har en fråga till statsrådet. Är regeringen beredd att vidta mer långtgående och om nödvändigt systemförändrande åtgärder för att på så sätt se till att finansmarknadsområdet kväver hela finansieringen av brottsligheten?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 5, så har jag inte glömt det i ett sådant här läge.

I grund och botten handlar vår reservation om att följa upp de väldigt höga matpriserna som just nu drabbar svenska hushåll. Redan i somras gav vi ett uppdrag till Konjunkturinstitutet att följa upp och granska priserna och se om de är rätt eller fel. Sedan vet vi ju alla att vi förlorade valet och att en ny regering kom på plats. Vi har fortsatt att stötta den nya regeringen, eller pusha den framåt, för att försöka göra verklighet av de saker som vi tror är viktiga för att svenska folket ska kunna äta mat.

Fru talman! Vi har en vinter bakom oss som inte liknar någonting annat och som vi inte har upplevt på decennier. Inflationen har ätit djupa hål i vanligt folks plånböcker. Barnfamiljer larmar om att det är svårt att få pengarna att räcka. Skolorna larmar om att barnen äter mer efter helgen. Skulderna hos kronofogden växer. Bara häromveckan presenterade ett flertal olika organisationer en undersökning som visar att var tredje ensamstående mamma har problem att få ihop sin ekonomi och ge näringsriktig mat till sina barn.

Inflationen och lågkonjunkturen slår direkt och stenhårt mot svenska barnfamiljer, pensionärer och mot dem som redan innan levde på marginalen. Vi tror att det för alla - eller i alla fall för de flesta av oss - är helt uppenbart att vi befinner oss i en ny ekonomisk verklighet. Det är för oss socialdemokrater självklart att någonting måste göras. Åtgärderna som hittills har vidtagits räcker inte.

Vi socialdemokrater krävde att regeringen skulle samla matjättarna. Vi krävde att myndigheterna skulle få verktyg att granska prisutvecklingen, och vi krävde att regeringen skulle ge besked om bostadsbidrag för barnfamiljer. Nu har det gått sex månader sedan valet. Inflationen är på rekordhöga nivåer. Vi står på branten av en lågkonjunktur. Svenska folket förtjänar bättre. Nu har regeringen mött vårt krav på att samla matjättarna och ge myndigheterna i uppdrag att granska matpriserna. Men det räcker inte.

Nu riktar vi ett nytt krav och föreslår att regeringen omgående inrättar en priskommission. Utgångsläget är att vi har en inflation som i februari låg på 12 procent - en uppgång sedan januari. Vi ser att den ökar trots något lägre elpriser, och vi ser tydligt att det beror på att vi har för höga matpriser, och det påverkar inflationen väldigt mycket. Faktum är att de kraftigt ökade matpriserna ökar mer än på 70 år. De har ökat även tidigare, men inte i den här hastigheten. Det här skapar enorma problem för de svenska hushållen.

Det absolut viktigaste - och det här råder det en bred samsyn om i politiken - är att försöka pressa ned inflationen så gott det går. Men det är lika angeläget att lindra inflationens effekter. Det var därför vi redan i höstas lade förslag om tillfälligt höjt barnbidrag under vintermånaderna, förslag om en elräkningsakut och en rad andra förslag - för vi såg att den här kostnadskrisen skulle slå hårt mot svenska familjer.

Fru talman! Regeringen har hittills valt att göra nära nog ingenting, och när de väl har agerat har det varit alldeles för sent. Allt är dock inte fel. Det var bra att regeringen kunde lämna besked om att det tillfälliga bostadstillägget för barnfamiljer blir kvar året ut. Det är precis så som vi socialdemokrater tänkte när vi införde det och hoppades att regeringen skulle fortsätta göra.

Hade regeringen visat ledarskap och faktiskt hanterat situationen med matpriserna hade den här diskussionen med matkedjorna kommit igång mycket tidigare. Det har skett runt om i Europa, till exempel Frankrike, och det har faktiskt gett resultat.

Vi hoppas att finansministern nu än en gång lyssnar på oss, för vi brukar ha de bra förslagen. Det var kanske inte så ödmjukt sagt, men hittills har man alltid kommit en två tre veckor senare och verkligen lytt dem.

I den här priskommissionen är det också viktigt att se till att inte bara hela livsmedelskedjan ingår utan också pensionärsorganisationerna och studentorganisationerna, för de vet många gånger hur det ser ut med priserna.

Fru talman! Det är vanligt folks ekonomi som drabbas. De grupper som redan gör vad de kan och som kämpar för att få ekonomin att gå ihop drabbas hårdast. Då har politiken ett ansvar för att agera. Det handlar om sammanhållningen i vårt land, om respekt och rättvisa och om att gemensamt ta ansvar i en väldigt tuff situation för många därhemma.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar ministern för ett tydligt svar: Ja, det är ett bekymmer.

Jag är helt med på att varje regering måste ompröva de utredningar som finns, men om man på riktigt tycker att det här är ett bekymmer borde kanske just denna utredning ha fått vara kvar.

Ministern nämner kommunarrest och säger att man är fri att flytta vart man vill. Det är ingen som har förslagit något sådant. Problemet är inte att människor inte skulle vara fria att flytta vart de vill utan att rika kommuner skickar bostadslösa och ekonomiskt utsatta människor till fattiga glesbygdskommuner för att slippa kostnaden för hjälpinsatser. Det är det som är bekymret, inte att man inte skulle vara fri. Rika kommuner vältrar över kostnader på glesbygdskommuner. Det är ett bekymmer.

När utredningen lades ned skickades ett brev som ministern har läst. Jag har själv inte läst brevet. Ministern får gärna redogöra för vilka åtgärder som ska hindra social dumpning. Han nämner även den utredning som både Eva Lindh och jag sitter i. Kommer det några tilläggsdirektiv? Kommer ett av tilläggsdirektiven i så fall att vara att man ska titta på social dumpning? Kommer utredningen att få mer tid?

Om det kommer sådana tilläggsdirektiv tycker jag att man sänder en felaktig signal till Kommunsverige. Den signal man i så fall sänder är: Fortsätt göra som ni gör, för vi kompenserar ändå detta! Jag tycker inte att det är en bra signal. En bra signal vore att framföra att det här är fel, att man inte ska göra så här och att vi lever i ett land där vi tillsammans hjälps åt och tillsammans är starkare.

Jag vill slutligen kommentera det som ministern flera gånger har tagit upp om att han inte sitter inlåst utan att han faktiskt lyssnar. Det är helt rätt; man ska lyssna på vad folk säger, men man ska också ta det till sig.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag börjar där interpellanten Eva Lindh slutade, nämligen med att ställa en väldigt enkel fråga: Tycker ministern att social dumpning är ett problem?

Utifrån ministerns redogörelse skulle man, om man vill vara lite illasinnad, kunna säga att detta inte är ett bekymmer. Men för mig är det ett stort bekymmer. Det finns kommuner, framför allt i storstäderna, som har det rätt bra rent ekonomiskt men som i princip kör medborgare till andra kommuner som har det väldigt tufft för att på så sätt slippa ta de kostnaderna. Man välter över dem på kommuner som allt som oftast har det mycket tuffare. Det är ju helt sjukt!

Det är beklagligt att ministern i princip bara svarar att det är en komplex fråga. Man lägger ned en utredning som jobbar med just detta och hänvisar till exempelvis kommunalutjämningsutredningen som pågår nu och som jag också sitter med i. Vi tittar inte på social dumpning där. Men det kanske kommer sådana direktiv framöver.

Det är konstigt att hänvisa till andra utredningar. Jag börjar fundera. Jag hoppas verkligen att ministern också tycker att detta är ett problem. Hela utredningen kring utjämningssystemet handlar ju om att hjälpa kommuner i vårt land med olika strukturella bekymmer, både socioekonomiska och demografiska. Den handlar inte om att möjliggöra social dumpning, vilket man skulle kunna tolka svaret som. Jag hoppas att jag hört fel och vill gärna ha ett svar på detta, för jag vill inte delta i en utredning som möjliggör att fler kommuner skjutsar medborgare till en annan kommun och på så sätt vältrar över kostnader. Det är inte den solidariska tanke som jag lever efter i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag avslutar alltså med att än en gång ställa frågan om denna företeelse är ett komplext problem eller ett riktigt bekymmer för ministern.

Fru talman! Som interpellanten Eva Lindh nämnde har vi under de år som vi har styrt fått över 100 000 fler i välfärden. Det är för att vi har satsat på våra kommuner och regioner - rekordstora satsningar som de verkligen har uppskattat.

Ministern nämnde i sitt svar att kommunerna har en airbag genom resultatutjämningsreserven. Det ska vi vara glada för. Det har de därför att den socialdemokratiskt ledda regeringen satsade enorma summor som kommunerna och regionerna har kunnat spara för att använda när det är lite kärvare tider. Detta har ingenting att göra med den nuvarande regeringen.

Min oro gäller både framtiden och den tid vi nu lever i. Jag ställde en fråga till ministern om vad det innebär att jobba mer innovativt och effektivt och varför mer pengar inte behöver tillskjutas till kommunsektorn.

Jag ska lägga till två saker för att belysa problemet här och nu. Vi har i dag kommuner där de drar in på fruktstunderna för små barn eller drar in på ett ägg till barnen. Man kan fundera på vad detta ger, men det är vad de behöver göra för att försöka få balans i ekonomin. I det läget får de höra att de inte behöver mer pengar och att de får arbeta mer effektivt.

Vad ska jag enligt ministern svara de barn som just nu tycker att det är ganska jobbigt att inte få frukt, ägg eller vad det kan vara? Men, framför allt, vad ska jag svara den personal som tycker att det är oerhört jobbigt att säga nej till barnen? I dessa ekonomiskt kärva tider är detta kanske den enda frukt som barnen får för att de har det tufft där hemma.

Här och nu har vi bekymmer. Ekonomin är oerhört svår i våra kommuner, och jag hade önskat att ministern hade svarat. Han kanske gör det i sitt nästa inlägg genom att säga att vi behöver mer resurser. Det innebär inte att man inte behöver jobba effektivt. Men mer resurser behövs.

Fru talman! Jag vill börja att säga tack till ministern för att han är här. Men jag kommer nu att säga något som många kanske inte tror att man som socialdemokrat skulle säga här, nämligen att jag saknar den moderata finansministern. Jag uppskattar henne! Vi har suttit tillsammans i många år i finansutskottet. När vi ska debattera en sådan viktig fråga som välfärdens finansiering hade jag hoppats att hon skulle vara på plats. Men jag förstår att det inom regeringen har skett olika arbetsfördelningar som gör att civilministern är den som ska svara.

För oss socialdemokrater är en fungerande välfärd kärnan i det starka samhället. Det handlar om så många viktiga frågor som är betydande för oss: trygghet, en god äldreomsorg, att se till att människor får en jämlik vård, en bra skola och bra förutsättningar att klara sig i livet. Därför är det för oss alltid viktigt att prioritera välfärden, och det har vi gjort i varje givet läge då vi har lämnat fram en budget.

I den senaste budgeten, som den nya regeringen lade fram, satsade man väldigt många miljarder på att sänka skatten för de allra rikaste. Dubbelt så mycket av reformutrymmet, skulle man kunna hävda, satsades på sänkt skatt i stället för på kommuner och regioner. Vi satsade dubbelt så mycket på att se till att kommuner och regioner har de resurser som de behöver. De behöver ännu mer än det som vi lade fram, men det var en bra start.

Jag har fastnat för en mening i ministerns svar där han säger att kommunerna inte kommer att lösa alla problem bara genom att få pengar. Det kan man kanske hålla med om, men min fråga till ministern är: Vad säger det till den personal som just nu går på knäna där ute? Är svaret att de ska få arbeta mer innovativt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig zooma ut från detta: Många gånger när man ska hitta nya arbetssätt för att klara ekonomin och annat och bli mer produktiv brukar man skicka in mer medel tills det nya sätter sig och man kan hämta hem det, om vi nu ska prata i de termerna. Men här har man inte skickat in nya medel utan snarare underfinansierat hela systemet. Svaret från ministern är att pengar inte kommer att lösa detta utan att den som jobbar mer effektivt och mer innovativt kommer att kunna hantera detta.

Jag tycker synd om personalen där ute, och jag ger civilministern möjlighet att svara dem som just nu går på knäna: Tycker ministern att det är tillräckligt med resurser och att de behöver jobba mer effektivt, eller kommer det att tillskjutas mer medel framöver?

Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som vi socialdemokrater önskar avstår vi från ställningstagande i fråga om detta utgiftsområde. Vårt budgetalternativ ska ses som en helhet. Och vårt förslag till statens budget finns i vår partimotion, som behandlas i betänkandet FiU1.

I Sverige pressas hushåll och företag både av hög inflation och av ökande räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Sverige står inför en lågkonjunktur. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans.

Dessvärre möter inte regeringens budget för 2023 den situation vi står inför. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden först och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och det svenska folket för de tider som kommer.

Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion med rejäla investeringar i välfärden, i hushållens ekonomi och för att öka tryggheten för vanligt folk. Ett sätt att göra detta är att fortsätta att bygga ut den statliga närvaron och servicen i hela landet genom fler servicekontor, beslut om omlokaliseringar och nyinrättade myndigheter. Då finns förutsättningar för tusentals nya jobb runt om i landet. Arbetet med omlokaliseringar och etableringen av nya servicekontor bör därför fortsätta.

Fru talman! Vi socialdemokrater hade hoppats att vår budgetmotion skulle vinna, för då hade vi gemensamt kunnat bära bördan av de svåra tider som kommer, och den kommande krisvinterns konsekvenser hade kunnat mildras. Genom att stötta alla de barnfamiljer som har det extra tufft och genom att ta ansvar för välfärdens finansiering hade vi kunnat undvika de nedskärningar som kommer. I stället vann högerregeringens och Sverigedemokraternas budgetalternativ, där en av de viktigaste satsningarna är en stor skattesänkning för dem som tjänar allra mest i vårt land.

Listan på högerregeringens och SD:s valsvek blir bara längre och längre. Det högkostnadsskydd som skulle ha varit på plats den 1 november kommer i bästa fall i februari. Då är hela norra Sverige undantaget från stöd. Svenska företag är också hårt drabbade och vet än i dag inte riktigt när stödet kommer och hur det kommer att se ut. Det stora, tydliga budskapet kring kraftigt sänkta priser på drivmedel slutade som bekant med några ören.

Fru talman! Det finns faktiskt även bra saker i regeringens budget. Flera av förslagen i regeringens budget är förlängningar av bra socialdemokratisk politik. Ett exempel är en fortsatt stärkt a-kassa, ett annat förlängningen av bostadsbidraget till de mest utsatta barnfamiljerna. Man fortsätter också med satsningar på rättsväsen och polis. Det finns alltså även bra delar.

Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas politik duger inte för att möta den lågkonjunktur vi står inför. Högerkonservativ ekonomisk politik har prövats förut. Finanskrisen 2008-2009 gör sig påmind i mitt huvud. Då satt jag på mitt jobb på banken och såg hur vanligt folk drabbades när den dåvarande regeringen förhöll sig oerhört passiv. Inte heller då kompenserade högerregeringen kommuner och regioner för minskade skatteintäkter. Välfärden fick ta smällen, och stora uppsägningar kom i skola, vård och omsorg. Sverige förlorade tiotusentals jobb i onödan.

Tittar man så på coronapandemin, som vi till viss del lever med än i dag, klarade sig Sverige ur ett ekonomiskt perspektiv rätt så bra. Vi kompenserade välfärden för skattebortfallet tre gånger om. Hundratusentals löntagare kunde behålla sina jobb med hjälp av korttidspermitteringen. Svensk ekonomi återhämtade sig relativt snabbt och är i dag en av de starkare i Europa. Fler människor är i arbete i dag än någonsin tidigare.

Fru talman! Vi står inför en svår ekonomisk situation. Det ställer krav på en smart konjunkturpolitik som stärker Sverige och stöttar vanligt folk utan att motarbeta penningpolitiken. Vi vill ju inte driva upp inflation och räntor ytterligare.

I vår budgetmotion visar vi att det är möjligt och att det är viktigt att prioritera. Vi socialdemokrater föreslår en höjning av barnbidraget de första tre månaderna 2023. Vi har dessutom lagt fram en ny tankrabatt som är riktad till de människor som behöver bilen allra mest, till exempel en familj på landsbygden med två bilar som skulle få ett stöd på upp till 4 000 kronor.

Välfärden står inför en kostnadskris. Många kommuner och regioner varnar för att de kommer att gå med underskott 2023, och man kan räkna med att nedskärningar kommer. Vi måste till varje pris från statlig nivå försöka hejda en sådan utveckling. Därför satsar vi ytterligare 6 miljarder i generella statsbidrag för att försöka hjälpa till så gott det går. Det är faktiskt inte rimligt att just höginkomsttagare kompenseras fullt ut för inflationen, medan i princip alla andra grupper får stå tillbaka.

Använd de här pengarna till att stötta de barnfamiljer som har det extra tufft i vinter när rekordhöga elräkningar väntar! Ta ansvar för välfärdens finansiering så att vårdens medarbetare får drägliga arbetsvillkor och kanske fler kompisar på arbetet men framför slipper uppsägningar och neddragningar! Det är bara så vi kan ta oss igenom den här krisvintern tillsammans.

Med de orden vill jag önska fru talmannen och alla i talmanspresidiet och på kansliet en god jul och ett gott nytt år. Detsamma önskar jag mina kollegor och vår fantastiska personal i utskottet.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman, men innan jag ställer min fråga vill jag gratulera till det nya uppdraget.

Herr talman! Vallöfte efter vallöfte sviks av regeringen och Sverigedemokraterna. Det är dessutom frågor som är viktiga för gemene man och familjers planer i viktiga plånboksfrågor. Vi pratar om ISK-beskattning, som i princip skulle tas bort. Den blir nu dubbelt så hög. Vi pratar elstöd, som skulle komma på plats den 1 november men nu i bästa fall kommer på plats i februari/mars. Vi pratar drivmedelspriser med 4, 6- och 10-kronorssänkningar som blev de berömda 14 örena.

En ännu viktigare fråga för många i dessa räntetider är amorteringskravet.

Vi vet fortfarande inte om det ska ges ett stöd eller när. Nuvarande finansminister sa att hon skulle peka med hela handen, men det har fortfarande inte skett någonting där. När kommer ett stöd?