Johan Pehrson

Herr talman! Jag ska väl inte hålla på alltför länge med att berätta politisk historia, vilka partier i den här kammaren som emanerar från Liberalerna och vad som har skett genom historien. Det kanske är någon som ska med ett tåg klockan sex i kväll eller något. Men Miljöpartiet bildades ju en gång för att man tyckte att Folkpartiet, Liberalerna, då gick lite för långsamt fram. Det finns också andra partier som bildats för att man tyckte att det var något fel på Liberalerna. Det har bestått lite grann. Det är inte alla liberaler som är helt eniga om allting hela tiden. Det kanske ni har noterat.

Jag är jätteglad för den här boken. Den kommer att komma till användning. Jag är faktiskt lite besatt, men inte så mycket av aktier som Nooshi Dadgostar tror. Däremot sitter jag ibland mot förmodan framför skärmen. Det händer även mig, en äldre man. Jag är besatt av övergivna gårdar och hus som människor tar sig an. Det kan vara ett uppdrag, att hitta ett övergivet hus och se till att få lagfart på det på ett lagligt sätt. Det är lämpligt. Jag kanske renoverar ett sådant. Återbruk är ju ganska bra.

(DANIEL HELLDÉN (MP): Gör du det och återbrukar ställer jag gärna upp och hjälper dig.)

Det är bra. Du kan få ta vindflöjlarna.

(Applåder)

Herr talman! Bland alla människor man har fått möta i politiken är det några som sticker ut med värme och glöd. Du är en av dem, Ebba. Vi har verkligen inte alltid tyckt lika, men jag är otroligt glad att ha fått arbeta tillsammans med dig under de här åren och innan dess för att slå vakt om viktiga värderingar och om hur man skapar välstånd. Att vårda de välståndsskapande krafterna är ju något som Liberalerna har pratat om i över hundra år.

Att sätta sprätt på pengar, begåvat eller obegåvat, är inte svårt. Men när vi funderat på hur man skapar välstånd för framtiden har vi oftast gått hand i hand.

Jag vill också tacka för alla de samtal om livets stora utmaningar som vi har haft. Dem har jag uppskattat mycket, och de kan få fortsätta lite.

Det var bra – perfekt – att jag hann fria till Marie först!

(Applåder)

Herr talman! Då får jag gå från pärm till skärm; det blir lite fram och tillbaka. Att vara liberal är att vara kluven, säger en del. Hur ska man ha det med digitaliseringen? Hur ska man ha det med böckerna? Jag lovar att jag nu har ett utbyggt bibliotek hemma.

Jag är ju för datorer. Jag vill att Sverige ska ha de bästa systemarna och de bästa programmerarna. Vi ska äga AI, men det börjar med att man läser en bok i första klass och med att man kan läsa när man lämnar nian.

Jag hoppas att jag, som hyfsat vuxen, kommer att klara av att balansera detta på ett klokt sätt – annars ringer jag till Rickard Nordin och får lite tips på vägen. Tack, Rickard Nordin!

(Applåder)

Herr talman! Jag ska ringa till Nooshi vid olämpliga tillfällen och läsa högt ur den här boken om hur välstånd skapas och hur vi med ett starkt näringsliv får förutsättningar att finansiera det vi tycker är viktigt, oavsett om det är försvaret, polisen, omsorg om min gamla mamma och pappa som behöver hjälp i sjukvården eller vad det nu är. Det är så man får ihop ett samhälle. Det gäller att vårda de välståndsskapande krafterna. Jag uppmanar även Nooshi Dadgostar att köpa sig en liten aktie, trots att det kanske kan ta emot om man vill att allt ska ägas kollektivt.

Tack, snälla Nooshi! Vi ses igen – jag lovar!

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ulf, för de här viktiga böckerna, som är otroligt intressanta! Jag kommer att skicka den senaste vidare.

Du nämnde skickliga medarbetare, vilket jag tycker att vi har. En karaktär i den senaste boken av Lena Andersson är en statssekreterare på Utbildningsdepartementet, Douglas Fett. Han är en man av karaktär som inte låter sig medryckas. Han har lite svårt att läsa av kvinnor; det är något som jag hoppas att jag själv inte har.

Jag ska läsa dem igen, framför allt de första. Detta är samtidslitteratur som handlar rätt mycket om livet, meningen med livet, vad vi söker och vad vi har för uppgift när vi gör vår korta vandring här på jorden.

(Applåder)

Herr talman! Min korta replik till Jimmie Åkesson är: Vi är en härlig samling här inne. Här finns alla åsiktsriktningar. Herregud, vad det tycks olika här inne! Men vi har ett uppdrag att vakta och skydda demokratin och att tillsammans komma överens. Man får ge, och man får ta. Det betyder inte att vi ska tycka lika.

Sedan tycker jag att vi behöver föra in det här med tonen, som jag sa där uppe i talarstolen innan jag nästan började gråta. Det är viktigt att man funderar på det. Vi gör det här för Sverige, och man måste kunna skilja på sak och person.

Jag ser även fram emot att du kan köpa nya böcker. Han har skrivit andra; det är inte bara idioter han har skrivit om. Jag tänker på euron, som sagt. Tack, Jimmie!

(Applåder)

Herr talman! Efter sex år av partiledardebatter – de tre första gjorde jag som stand-in, så Rickard Nordin får passa sig, för man vet aldrig hur det slutar – lämnar jag uppdraget som ordförande för Liberalerna och därmed också partiledardebatterna. Jag kommer också att sakna det lite. Jag skojar. Jag kommer också att lämna Örebrobänken i riksdagen för andra och förmodligen sista gången.

Nu är det läge för lite tack. Stort tack till talmannen och talmanspresidiet! Ett stort tack till riksdagens kammarkansli!

Tack till alla er riksdagsledamöter som jag har mött genom åren! En del av er som i dag är folkvalda i riksdagen var inte ens födda när jag började. Det säger väl en del om min egen ålder.

Jag vill också tacka alla er i riksdagen som får arbetet att fungera för oss riksdagsledamöter, så att vi verkligen kan utföra det som är vårt uppdrag. Jag tänker på alla i förvaltningen som ser till att it-stödet funkar och som räddar våra mejl, på alla säkerhetsvakter, på all administrativ ledamotsservice och på biblioteket. Kammarkansliet har jag nämnt. Jag tänker på gruppledarkonferensen, herr talman, och på lokalbokningen – ja, på alla er som verkar här.

Stort tack till er som har bevakat de här debatterna, till er journalister som granskar makten! Jag håller inte alltid med er, men utan er vore demokratin betydligt sämre.

Jag vill tacka alla statsrådskollegor och alla medarbetare i Regeringskansliet och på Utbildningsdepartementet. Tack för allt ni gör för att reformera svensk skola tillbaka till en svensk kunskapsskola!

Jag vill också tacka alla partiledare, ni som kliver fram och tar ansvar för någonting som är otroligt svårt men otroligt viktigt. Ni sliter – jag vet det. Ni sliter för det Sverige som ni älskar. Jag tycker inte alltid lika som ni. Ibland har jag blivit lite yr i huvudet av era argument, men det kanske är ömsesidigt. Men jag har aldrig tvivlat på ert engagemang för Sverige.

Mitt enda medskick är det som någon närstående till mig i familjen brukar säga när det hettar till: Tänk på tonen! Den spelar roll.

Kort och gott: Tack för att jag har fått göra demokratisk värnplikt med er!

(Applåder)

Herr talman! Sverige och världen ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med 1998, när jag fick plats i Sveriges riksdag. Då, efter minst sju svåra år av budgetsanering, började vi se en ljusning i svensk ekonomi. Med EU-medlemskapet växte hopp och välstånd. Liberala idéer om frihet med ansvar hade globalt sett stark medvind.

Under den tid jag fått verka i politiken har Sverige gått igenom ett antal stora kriser. Det har varit globala finanskriser, regionala kriser, ett antal sammanbrott i Mellanöstern och en global pandemi, för att nämna några.

Men tyvärr är det geopolitiska läge vi nu befinner oss i kanske det svåraste sedan jag klev in i den här kammaren. Den regelbaserade världsordningen har satts på kraftigt undantag, för att inte säga kastats över bord, av vissa nationer. Det pågår ett krig i Europa. Auktoritära krafter växer sig starka. 1800-talets tullar är på väg tillbaka. Av världens kontinenter är det möjligen Europa genom EU som har en chans att klara klimatmålen. Kriminella, separatister och extremister skor sig på svensk välvilja. Stater som vill oss illa använder vår öppenhet emot oss.

Herr talman! Uppdraget som partiledare har för mig varit att ta ansvar för Sverige och utveckla liberala svar på samhällsproblem. Mycket är gjort, men det återstår som sagt en del att göra. Regeringen levererar nu på det som vi liberaler argumenterat för långt före många andra. Det handlar om kärnkraft, språkkrav för medborgarskap, en ny socialtjänstlag och relevant rättspolitik. Jag vet att vi kommer att nå framgång för Sverige på flera punkter.

Jag ser fram emot att träffa dig, Ulf, kanske när vi tillsammans köper biljetter med euro till en Kentkonsert – de kommer heller aldrig att sluta spela. Då har Moderaterna insett att Sverige blir rikare och tryggare med en gemensam världsvaluta.

Magdalena Andersson och jag kanske ses av en slump som pensionärer, om väldigt många år såklart, när vi hämtar barnbarn – inte gemensamma, men ändå – vid en skola som staten tagit ansvar för i fråga om likvärdigheten när Socialdemokraterna insett att kommunaliseringen var ett misstag.

Liberalerna kommer att fortsätta leverera relevanta och realistiska svar på svåra samhällsproblem.

Skolan är Sveriges viktigaste lägereld. Det är platsen där generationer rustas för vuxenlivet med glosor och algebra och där unga kan vaccineras mot extremism och tillägna sig demokratiska värderingar. Det är därför Liberalerna nu i regering levererar kunskapsskola. Vi har börjat resan från skärm till pärm. Vi sätter stopp för friskolor som inte fokuserar på bara kunskap. Oron i klassrummen ska ersättas av studiero. Med disciplin och med respekt för lärarna och varandra blir alla elever tryggare och kan lära sig mer.

Genom åren har det ena eller det andra partiet lovat att det ska bli Sveriges nya skolparti. Men det finns bara ett skolparti, och det heter Liberalerna. Så är det sedan gammalt – sedan 1842, faktiskt.

Till sist vill jag säga något som lär glädja Daniel Helldén: Jag vill faktiskt se fler miljöpartister i Sverige. Ja, Ebba, jag vill se fler kristdemokrater också. Till alla er: Jag vill se fler demokratiska företrädare i alla riksdagspartier. Att bevara demokratins fysiska vaktposter är ett gemensamt ansvar vi har i detta land. Det räcker inte att bara prata om att vi ska värna den liberala demokratin. Någon måste göra jobbet. Någon måste ta vakten. Det är fler som behöver göra sin demokratiska värnplikt i Sverige. Vi i denna kammare har förmånen att göra detta på heltid. Andra avsätter halvdagar, kvällar och helger och bidrar till att göra Sverige starkare med vartenda fullmäktigemöte, vartenda nämndsammanträde och vartenda medlemsmöte. Tack till alla er!

Nu är min tid för partiledardebatter över, men mitt engagemang kommer att fortsätta. Som medlem i Liberalerna tänker jag dyka upp på gator och torg. Jag kanske kommer hem till någon av er och knackar på dörren med ett flygblad i handen. Jag kommer att fortsätta uppmana alla jag möter att engagera sig demokratiskt för det Sverige vi älskar. Det är ett ansvar vi delar.

(Applåder)

Fru talman! Tack för de vänliga orden, Linus Sköld! Jag får sätta upp en stor spegel som svar – en sådan där rymdspegel som reflekterar solen. Jösses, vad det är viktigt med debatt! Vad viktigt det är att vi bryter idéer mot varandra för att se att det kan komma någonting ännu bättre ur det! Det farligaste som finns är nämligen att tro att det egna partiet alltid har haft rätt, har rätt och alltid kommer att ha rätt. Det har inte ens Liberalerna, vill jag säga.

Jag välkomnar Socialdemokraternas engagemang för att se till att vi inom det nordiska och det europeiska samarbetet gör allt vi kan för att vara en motkraft mot det vi ser hos den amerikanska administrationen i dag. De biter sig själva i svansen, de biter mänskligheten i svansen och de utsätter viktiga forskningsområden för väldigt stora risker. Det gäller exempelvis life science, vilket gör att risken för pandemier kan öka. Alla varningsklockor ringer. Det är mycket allvarligt.

Från regeringens sida arbetar vi för att försöka ha en konstruktiv dialog med den amerikanska regeringen för att förklara att den förlorar på detta. Öppenheten är central. Det är viktigt med det internationella samarbetet. Det betyder inte att man ska vara naiv gällande olika former av hot som finns; det kan handla om länder som inte vill vare sig Sverige, USA eller andra EU-länder väl utan som vill oss illa. Det är klart att vi ska vara så öppna som möjligt men också så säkra som nödvändigt i det arbetet.

Tack för många bra debatter, Linus Sköld! Jag är helt säker på att vi ses igen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Först och främst är jag otroligt tacksam över att det finns en insikt om att en svensk utbildningsminister ensam inte riktigt rår på den amerikanska administrationen. Däremot kan vi inom det nordiska och europeiska samarbetet göra mycket tillsammans med allierade som står upp för den akademiska friheten och värna det som är så viktigt och som har skapat välstånd och tjänat mänskligheten under minst ett århundrade. Detta arbete ska såklart fortsätta.

Inte minst är utvecklingen i EU central. Vi ser tyvärr att vissa länder av olika skäl drar ned på forskningen, medan vi i Sverige kan satsa. Jag noterar att Socialdemokraterna i opposition naturligtvis vill satsa ännu mer, och jag välkomnar detta.

Jag tycker att det är rätt attityd av Socialdemokraterna att stå upp för en internationalisering där vi hanterar riskerna men inte utestänger omvärlden, även om det råkar handla om amerikaner eller personer som har varit verksamma eller tänkt vara verksamma vid amerikanska universitet.

Regeringen har redan avsatt medel för strategisk rekrytering som, fullt utbyggd, ligger och tickar på en halv miljard per år – utöver de andra satsningar som är avgörande. När man tittar ut över Universitets- och högskolesverige blir man inte annat än stolt när man ser hur det vid de akademiska högtider som i regel hålls årligen görs enorma presentationer över stora framsteg vid respektive lärosäte. Prominenta forskare inom AI, robotik, life science och så vidare kommer till Sverige för att visa att Sverige är ett land att räkna med, och det blir man ju väldigt stolt över.

Resurser finns alltså. Vetenskapsrådet har i uppdrag att se till att vi stöttar de enskilda lärosätena, som naturligtvis – som sig bör – har en hög grad av självbestämmande gällande hur det här ska utlysas. Vi jobbar dock också på med de migrationsrättsliga frågorna för att exempelvis underlätta handläggningstiderna för forskare.

Inom Work in Sweden-projektet jobbar man för att ta hand om hela familjer och se till att det blir attraktivt att komma till Sverige.

Linus Sköld räknade upp ett flertal skäl till att forskare ska välja Sverige, fru talman. Ibland tittar en del på marginalskatterna och tycker att de är lite höga. Därför ska man upplysa även Linus Sköld om att det kanske inte är så smart att höja dem ytterligare om man tycker att det är viktigt att attrahera spetskompetens.

Business Sweden har ett pågående och förstärkt projekt att jobba med att marknadsföra Sverige som en talangdestination.

Det där pågår alltså, men vi följer detta noga. Jag utesluter ingenting – inte ens socialdemokrater som i opposition vill lägga ännu mer pengar till forskning. Det är i grunden mycket bra.

Tillbaka till autonomifrågan: Jag tycker att Linus Sköld beskriver det här på ett ganska bra sätt, det vill säga att det är annat som spelar in.

Vi har en mycket hög grad av akademisk frihet i Sverige, men det är ju lärosätena själva som driver den här frågan. När jag träffar dem – och det vet jag att Linus Sköld också gör – säger de att det här ska förstärkas. De tycker nämligen att det är väldigt speciellt när de är i internationella sammanhang och ska förklara att de formellt – men absolut inte praktiskt – är underställda en regering som, oavsett politisk färg, alltid tvingas göra prioriteringar när den ska anslå medel och reformera utbildningar, vilket är helt nödvändigt.

Det där kommer att pågå under lång tid, men det är framför allt lärosätena som vill ha autonomi.

Fru talman! Internationaliseringen är ju otroligt viktig. Den svenska forskningssektorn och den amerikanska forskningssektorn har gått hand i hand i långt över 80 år. Detta har tjänat mänskligheten väl. Det har tjänat både USA och Sverige väl. Det har skapat välstånd och bidragit till stora forskningsframsteg. Därför är det lite sorgligt att se det som den amerikanska administrationen nu gör. Man går väldigt hårt fram, vilket innebär ett kraftigt avsteg från den princip om akademisk frihet som vår regering håller högt. Jag vet att flera andra partier i riksdagen också håller den väldigt högt.

Sverige ligger i topp när det gäller akademisk frihet, men det finns saker vi kan förbättra för att säkerställa att den akademiska friheten fortsätter att vara en stark dragningskraft för internationalisering som kommer till Sverige. Därför har vi tillsatt utredningen om akademisk frihet. Vi har dessutom aviserat i en proposition att vi gärna vill se en förnyad autonomiutredning. Några av de utbildningsanordnare som Linus Sköld nämnde här, till exempel KI, är mycket kritiska till att svenska universitet och högskolor – formellt sett – inte har en högre grad av autonomi. Därför tycker vi att det är dags att utreda detta igen. Jag har sett att Socialdemokraterna inte tycker så, och det beklagar jag. Vi behöver vara många som kämpar för den akademiska friheten och autonomin för våra universitet, särskilt med tanke på vad som händer på andra håll i världen.

De svenska universiteten och högskolorna jobbar intensivt med dessa frågor och har olika insatser. Karolinska institutet har till exempel inrättat en tvärfunktionell resursgrupp som jobbar brett för att säkerställa att så mycket som möjligt av den verksamhet man bedriver ska kunna säkras och fortsätta på nya sätt. Regeringen har såklart en öppen dialog med samtliga universitet och högskolor, men ännu återstår ganska många frågor och många utmaningar innan vi kan se exakt var detta landar.

Jag har ingenting emot att några universitet eller institut, till exempel Karolinska institutet, tittar på om man ska tillåta amerikanska universitet att öppna filialer i Sverige. Det är upp till dem att finna det bästa samarbetet på internationell nivå i detta svåra läge.

I grunden har Vetenskapsrådet huvudansvaret för att göra vad man kan för att samla och stötta alla som vill ha internationalisering och som vill ha forskare som kommer till deras universitet eller högskola i Sverige för att ägna sig åt forskning. Här handlar det dels om det stöd vi har gett till forskningen, dels om stödet till Vetenskapsrådet för att man ska jobba med denna strategiska rekrytering. Vi välkomnar alla med excellens – detta rör inte bara amerikaner, eller människor som i dag är verksamma i Amerika, för vilka dörren har stängts.

Vi bedriver detta arbete med stor kraft, och det finns resurser. Jag utesluter inte att vi behöver vidta ytterligare åtgärder, inte minst för att säkra olika former av forskningsinfrastruktur.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att vi som forskningsnation ska gå oskadda ur den rådande internationella situationen.

Utvecklingen i USA påverkar forskningen internationellt, inklusive i Sverige. Jag och regeringen har agerat på ett flertal sätt för att säkra svenska forskningsprojekt och minska osäkerheten i forskningssektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har lagt fram en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition (2024/25:60). I propositionen aviseras långsiktiga och omfattande satsningar om drygt 2,2 miljarder på fri forskning av högsta kvalitet. Det är permanenta medel som beräknas, vilket skapar förutsägbarhet både för universiteten och för de forskare som vill komma till Sverige.

Konsekvenser av nedskärningar inom forskningsfinansiering, självcensur i forskningsansökningar och nedläggningar av viktiga forskningsdatabaser diskuteras både på nordisk nivå och inom EU. En akut utmaning är risken för att forskningsdata blir otillgängliga eller manipulerade, vilket direkt hotar viktiga forskningsområden som klimat och hälsa men även kan ha långsiktig negativ inverkan på förtroendet för vetenskapen. Där följer vi utvecklingen för att få en samlad bild, vilket Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket kan bidra till inom ramen för sina uppgifter att samordna och främja det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata respektive vetenskapliga publikationer.

Sverige ska stå upp för akademisk frihet när andra länder nedmonterar den. Så skapas forskning och utbildning i världsklass, och så värnas ett öppet debattklimat. Men läget för den akademiska friheten försämras runt om i världen, inte minst i USA där situationen är oroväckande. Även i Sverige har samtalsklimatet blivit hårdare och mer polariserat. Det är viktigare än någonsin att säkerställa ett tillräckligt skydd av forskares och lärares individuella akademiska frihet i Sverige. Därför har regeringen tillsatt en utredning om stärkt akademisk frihet.

Fru talman! Ingenting är så bra för att minska brister, köer och tillkortakommanden som en väl fungerande marknad. Men jag håller fast vid regeringens uppdrag för att få en bredare bild än denna mycket läsvärda rapport och kanske slutsatsen att vi ska höja bidrag eller trycka statliga böcker. Intervention är Linus Skölds favoritord i debatten.

Jag utesluter ingenting, för det är klart att det enda målet är att studenter i Sverige ska vara världsmästare på att läsa, och de ska läsa litteratur. Men de får nog anpassa sig och vara beredda på att läsa litteratur på både svenska och engelska och på andra språk framöver.

Tack för en viktig debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är väl klart att vi befinner oss i dyrtider. Den extrema, höga inflation som har rått i Sverige under lång tid, inte minst när regeringen tillträdde, har vi nu sett pressas tillbaka. Men priserna består. Dock har den här regeringen varit tydlig med att vi håller fast vid de uppräkningar av studiemedlen som sker på ett sätt som gör att Sverige fortfarande har ett av världens mest konkurrenskraftiga studiefinansieringssystem. I Sverige får man ett stort statligt skattefinansierat stöd för att läsa till läkare, ingenjör, lärare eller sjuksköterska. Det är fantastiskt, och det ska vi behålla.

Att vi har effektivare andrahandsmarknader för cirkulär ekonomi tänker åtminstone jag som liberal fortsätta att tycka är något som är positivt. Vi behöver mindre av köp och släng i samhället, och det hoppas jag att Linus Sköld håller med om.

Vi vet att tillgången till böcker och kunskap är grunden för bildning och forskning. Vi ser hur det förändrade medielandskapet påverkar studenternas sätt att inhämta kunskap och ta del av kunskap. Det kan påverka bland annat utvecklingen av läsförmågan.

Jag vill i alla fall å regeringens vägnar vara tydlig med att vi bedömer det som att det behövs ett bättre kunskapsunderlag om hur studenter använder kurslitteraturen för att möta den frågan, som bygger på den här rapporten som jag tycker är klart intressant. Jag vill ha ett bredare underlag innan vi skrider till verket med några ytterligare åtgärder för att se till att de blir träffsäkra.

Vi ser i kartläggning som gjorts tidigare att studenters användning av kurslitteratur har varierat. Därför är de här två uppdragen så viktiga. De har tillkommit för att bland annat möta det som återges i den här rapporten.

Fru talman! Jag gläds åt Linus Skölds intresse för en fungerande marknad där producenter, oftast privata företag, ska kunna leverera bra produkter i form av litteratur – i detta fall läromedel.

Det är i grunden allvarligt om studenterna i en bredare bild är sämre på att läsa och blir sämre på att tänka. Förmågan att läsa och tänka hänger ihop. Vi tittar nu på olika åtgärder, inte minst i direkt kontakt med olika universitet och högskolor, för att se vad man kan göra för att hjälpa studenter. Bland annat måste vi se till att de som går i första klass i dag lär sig att läsa bättre så att de slipper problem i framtiden, men här och nu bör man jobba mer med studieteknik och lästeknik. Där bedrivs mycket bra arbete på många universitet och högskolor.

När det gäller den specifika frågan om Legimus har vi gett Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställa att det bara är individer med berättigade behov av anpassad kurslitteratur som ges tillgång till den digitala bibliotekstjänsten. Jag förstår den fråga som Linus Sköld lyfte upp. Syftet är att hantera tillträdet så att det blir mer robust, rättssäkert och likvärdigt. Uppdraget ska redovisas senare under denna månad, och det är något som är specifikt.

Ju mer resurser man satsar på forskning generellt sett, brett på hela sektorn, desto mer avgörande är det för hur mycket intressant vetenskap som kan produceras, vilket i sig leder till att man kan producera mer litteratur.

Svenskan är ett relativt litet språkområde – ett vackert språk – men det blir mer internationaliserat. Vi vill se denna riktning, det vill säga att Sverige ska vara öppet, och det kan leda till en ökad internationalisering och en ökad användning av annan kurslitteratur än den som är skriven på svenska.

Vi följer frågan mycket noga, men just vad gäller Legimus väntar vi med stort intresse på MTM:s rapport.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att tillse att det även i framtiden ges ut svensk kurslitteratur. Han har även frågat mig hur jag avser att skapa förutsättningar för en fungerande kurslitteraturmarknad.

Vi befinner oss i en läskris i Sverige, och regeringen genomför en rad satsningar på litteratur och läsfrämjande för att möta detta. Lärare vid universitet och högskolor larmar om att krisen börjar visa sig även där. Dessa uppgifter är allvarliga. Läskrisen riskerar inte bara att påverka studenternas förmåga att tillgodogöra sig akademiska texter, utan den har även direkt påverkan på svensk kurslitteratur. Tillgången till böcker och kunskap är grunden för både bildning och forskning.

Jag träffade så sent som i december aktörer i högskolesektorn för att diskutera hur vi tar oss an de möjligheter och utmaningar vi står inför. Det var en bra första diskussion, men för att kunna bedöma behovet av åtgärder behöver vi få en bättre bild av hur utvecklingen ser ut.

Regeringen har därför i vårändringsbudgeten för 2025 föreslagit att Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att kartlägga hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur i högskolan har utvecklats över tid. Vi har även föreslagit att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att kartlägga hur läsförståelsen bland högskolestudenter har utvecklats. Dessa kartläggningar kommer att vara viktiga underlag för framtida åtgärder.

Fru talman! Jag tar med mig detta. Sverige ska vara en stark förkämpe för högkvalitativ forskning över hela fältet, inte minst i frågor om internationell rätt, humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Det bedrivs viktig verksamhet vid många universitet och institut här i Sverige, och samtliga av dessa förtjänar stöd. Men resurserna måste fördelas efter kvalitet.

Vi får återkomma till detta, men med tanke på riksdagens starka företrädare för Raoul Wallenberg-institutet kommer det att vara omöjligt för regeringen att inte ha ögonen på denna fråga även framöver.

Interpellationsdebatten var därmed avslutad.

Fru talman! Det är klart att Raoul Wallenberg-institutet ser det tillskott på 10 miljoner vi nu pratar om som ett viktigt erkännande av dess betydelse, dess roll inom detta område och dess starka internationella anseende. Jag är medveten om att man förutom biblioteket arbetar med en bredd av forskning och utbildningsaktiviteter. Man har mastersutbildningar i humanitär rätt, och man arbetar inte minst mycket nära den juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Forskningen vid Raoul Wallenberg-institutet har varit flervetenskaplig och inte minst internationell genom många partner över hela världen.

När jag har träffat institutets ledning har det varit viktigt för mig att lyssna in, se vilka möjligheter som finns och tydliggöra att forskningsinfrastrukturen i form av biblioteket är unik och har ett nationellt värde.

Vad gäller stöd till forskning i övrigt tycker jag och regeringen att man ska söka på sina meriter. Om instituten, högskolorna eller universiteten är gamla, nya, stora eller små bryr jag mig inte om. Jag är bara intresserad av att de håller hög kvalitet, något vi i kammaren håller armslängds avstånd till och andra bedömer.

Det står samtliga forskare vid Raoul Wallenberg-institutet fritt att söka de medel som finns tillgängliga.

Finansieringen efter den tid som nu säkerställts genom de resurser regeringen har valt att satsa på denna viktiga verksamhet får man återkomma till i sedvanliga budgetprocesser. Jag förstår intresset, inte minst från företrädare för Skåne. De vill gärna ha ett besked nu, men jag kan inte ge det. Men om man satsar 10 miljoner i vårändringsbudgeten gör man inte det för att man tycker att det är en dålig verksamhet, tvärtom.

Fru talman! Jag gläds åt detta starka engagemang för svensk forskning och den forskningsinfrastruktur som biblioteket och de databaser som finns utgör vid Raoul Wallenberg-institutet.

Vi hoppas att vi när vårändringsbudgeten fastställts ordentligt har 10 miljoner som säkrar själva biblioteket under en tid framöver. Det är ett välbehövligt tillskott just för att stödja biblioteksverksamheten.

Jag är den första att hålla med interpellanten och de övriga debattörerna här i riksdagen om att institutet spelar en mycket viktig roll i arbetet med att främja kunskap om de mänskliga rättigheterna och om humanitär rätt. Detta behövs onekligen i dagens värld – både i Sverige och i världen. Vi fick ju exempel här på hur det också används av andra än svenska forskare, inte minst när det gäller utlåtanden.

Vi vet också att det är centralt med hög kvalitet i forskningsverksamheten, och för regeringen är forskningens kvalitet avgörande för huruvida man ska kunna få medel. Man får söka det i konkurrens. Genom den forsknings- och innovationsproposition som gäller görs stora satsningar på möjligheten till denna typ av forskning – om den håller hög kvalitet. Jag välkomnar såklart också att Raoul Wallenberg-institutet eller dess nära anknutna forskare söker detta för att möjliggöra sin egen forskning i ämnet.

Frågan om huruvida det blir ytterligare medel till Raoul Wallenberg-institutet ber jag att regeringen i så fall får återkomma till i kommande budgetpropositioner.