Riksflödet
Logga in
Jessica Rodén
Jessica Rodén

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Jessica Rodén

Socialdemokraterna · 98 partikamrater i riksdagen
Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Nej · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med minoriteten
Bifall215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Talade i kammaren · 11 aug 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:567 om regeringens planer för arbetsskadeförsäkringen

Herr talman! Jag får väl tydliggöra att ministern inte har sagt i denna debatt att det bereds, men ministern har sagt det i tidigare debatter vi har haft om samma fråga.

Den här debatten handlar egentligen om en enkel fråga: Vad vill nuvarande regering göra med arbetsskadeförsäkringen? Vad är nuvarande regering och ansvarig ministers besked till alla arbetstagare i landet?

Utredningen har som sagt varit klar sedan 2023. Det har snart gått fyra år. Jag saknar fortfarande tydligt besked om vilka förändringar Anna Tenje vill genomföra. Ministern är väldigt bra på att svara utan att ge några besked. Det får jag ändå ge ministern.

För oss socialdemokrater är utgångspunkten tydlig. Den som arbetar och bidrar ska kunna lita på att tryggheten finns där när den behövs. Ingen ska behöva få först kroppen eller hälsan förstörd av jobbet och sedan få också sin ekonomi utslagen. Vi vill stärka arbetsskadeförsäkringen. Vi vill att fler som har skadats på arbetet eller blivit sjuka av sitt arbete ska få den ekonomiska trygghet som försäkringen är till för. Och vi vill ha en försäkring som bättre ser till kvinnors arbetsliv och kvinnors arbetsskador. Vi vill också ta bort undantagen.

Det ska inte spela någon roll om kroppen har slitits ut på bygget, i industrin, på ett LSS-boende eller efter 30 år i äldreomsorgen. Har jobbet gjort dig sjuk eller skadad ska tryggheten finnas där.

Jag tackar för debatten.

(Applåder)

Talade i kammaren · 11 aug 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:567 om regeringens planer för arbetsskadeförsäkringen

Herr talman! Många gånger svarar regeringsföreträdare att utredningar och betänkanden bereds i Regeringskansliet. Men vad betyder det egentligen? Det vet inte jag. Jag har inte varit riksdagsledamot när mitt parti har suttit i regeringsställning. Människor där hemma kanske inte heller riktigt förstår vad det betyder.

Betyder det att man väljer ut vissa delar som man tycker är bra och låter andra delar ligga? Vilka är de delarna i så fall? Vilka delar i utredningen tycker man är bra? Kan inte ministern ge oss besked om det?

Kommer undantagen att försvinna när analyserna ger ministern de besked som hon vill ha? Kommer man att jobba vidare med att stärka arbetsmiljön för alla kvinnor och män i välfärden? Vilka delar i Arbetsskadeutredningen är det som bereds och som inte bereds?

Vad vill ministern och regeringen framåt? Analys måste också leda till handling. Man kan beställa analyser, och man kan läsa analyser. Men vad vill regeringen och ministern ha ut av sina analyser? Vad vill man framåt?

Bakom varje arbetsskada finns en människa. Det kan vara undersköterskan som har lyft tungt år efter år och inte längre klarar jobbet. Det kan vara industriarbetaren. Och det kan vara någon som har haft väldigt hög press. Arbetsskadeförsäkringen ska finnas till för dem. Den finns där för att den vars hälsa skadas av jobbet inte ensam ska behöva bära den bördan. Det är solidaritet.

Jag tycker att min fråga kräver svar. Vad vill regeringen göra med arbetsskadeförsäkringen om man får förnyat förtroende?

(Applåder)

Talade i kammaren · 11 aug 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:567 om regeringens planer för arbetsskadeförsäkringen

Herr talman! Jag tackar ministern för möjligheten att debattera arbetsskadeförsäkringen en sista gång i kammaren denna mandatperiod.

Arbetsskadeförsäkringen ska vara tryggheten för den som blir sjuk eller skadad av sitt arbete. Den som går till jobbet, arbetar och bidrar ska kunna lita på att samhället finns där om kroppen eller hälsan inte håller hela vägen. Men arbetsskadeförsäkringen fungerar inte tillräckligt bra i dag. Det var också därför Arbetsskadeutredningen tillsattes av den socialdemokratiska regeringen.

Utredningen blev klar i september 2023 och lämnade konkreta förslag för en bättre ekonomisk trygghet och en mer rättssäker arbetsskadeförsäkring. Sedan dess har nästan en hel mandatperiod gått.

Inför den här debatten frågade jag vad Anna Tenje vill göra i framtiden. Vilka förändringar anser ministern behövs för att försäkringen ska vara just ändamålsenlig, rättssäker och begriplig för den enskilde, så som ministern angav i sitt svar? Vad vill ministern genomföra under nästa mandatperiod, om hon får förlängt förtroende? Hur ska försäkringen bli bättre på att fånga upp de arbetsskador som bland annat drabbar kvinnor i välfärden? Vill ministern ha kvar undantagen eller ta bort dem?

Jag har läst statsrådets svar flera gånger. Jag får veta vad Försäkringskassan har analyserat, vad ISF ska analysera, vilka uppdrag SBU och andra myndigheter har fått. Men jag får inte veta vad ansvarig minister Anna Tenje vill eller tycker. Och det tycker jag är anmärkningsvärt.

Politik kan inte bara handla om att beställa nästa analys. En regering och en minister måste ju vilja något. Man måste kunna säga: ”Det här fungerar inte. Det här vill vi förändra. Hit vill vi komma.” Eller helt enkelt säga: ”Vi tycker att försäkringen fungerar bra.”

Utredningen har alltså funnits sedan 2023. Regeringen har haft flera år på sig att agera, och nu hänvisar ministern till ytterligare analyser som ska läggas fram först efter valet.

Men människor som har slitit ut kroppen på jobbet kan inte leva på analyser. De behöver en försäkring som fungerar. Jag vill därför, herr talman, ge ministern en ny möjlighet att svara på min fråga. Om Anna Tenje får fortsätta som socialförsäkringsminister efter valet, vad vill hon förändra i arbetsskadeförsäkringen? Vad ska vara bättre om fyra år än i dag?

Talade i kammaren · 11 aug 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:562 om antagningen till specialskolan för döva elever

Herr talman! Jag noterar att ministern inte svarade på de frågor som jag ställde i mina tidigare anföranden.

Vi närmar oss slutet av den här mandatperioden. Därför vill jag inte avsluta debatten med ytterligare en beskrivning av hur reglerna ser ut i dag, utan jag vill veta vad ministern tänker göra framåt. Det finns en grundläggande fråga som regeringen behöver förhålla sig till: Är det tillräckligt att ett dövt barn kan gå i grundskolan, eller ska vi kräva att barnet faktiskt får tillgång till utbildningen på lika villkor?

För mig är svaret självklart. Rätten till utbildning måste vara verklig och inte bara finnas på papperet. Ett barn ska inte behöva misslyckas först därför att systemet kräver det. Och teckenspråket ska inte behandlas som en stödinsats som vi sätter in när något redan har gått fel. Vi ska ge alla barn rätt förutsättningar från början.

Därför vill jag veta om ministern, om hon får förnyat förtroende efter valet, är beredd att se över reglerna för mottagandet i specialskolan så att döva barns rätt till svenskt teckenspråk och behov av en teckenspråkig utbildningsmiljö får en starkare ställning.

Tack för debatten!

Talade i kammaren · 11 aug 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:562 om antagningen till specialskolan för döva elever

Herr talman! Jag pratar inte om elever som vill lära sig teckenspråk. Jag pratar om elever vars modersmål är teckenspråk.

Ministern säger i sitt svar att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller i den anpassade grundskolan ska tas emot i specialskolan om de är döva eller hörselskadade.

Här tycker jag att vi behöver kan stanna upp lite grann. Vad betyder det egentligen att ett barn ”kan gå” i grundskolan? Ett dövt barn kan naturligtvis gå till en kommunal grundskola varje morgon. Barnet kan sitta i klassrummet och vara där hela skoldagen. Men det betyder inte automatiskt att barnet faktiskt har tillgång till utbildningen. Kan barnet kommunicera direkt med läraren? Kan barnet följa diskussionerna i klassrummet? Kan barnet delta på lika villkor i grupparbetet? Kan barnet prata spontant med sina klasskompisar? Får barnet möjlighet att utveckla sitt teckenspråk tillsammans med andra barn och vuxna som använder språket, så som språklagen säger? Det är skillnad mellan att ”kunna gå” i en skola och att faktiskt ha tillgång till utbildningen.

Herr talman! För mig är detta inte bara en principiell skolpolitisk fråga. Jag har egna erfarenheter som förälder till barn med hörselskada och dövhet, så jag vet hur mycket ansvar som hamnar på föräldrarna när skolan inte fungerar som den borde. Man behöver förklara sådant som man tycker borde vara självklart, hålla koll på att kommunikationen funkar, påminna, fråga och ligga på – allt för att ens barn ska få det som alla andra barn får utan att någon förälder behöver kämpa för det.

Många döva barn växer dessutom upp med hörande föräldrar. För familjen kan dövhet, hörselnedsättning och svenskt teckenspråk vara en helt ny värld. Då kan vi inte ha ett system där föräldrar förväntas förstå exakt vilken språklig och pedagogisk miljö deras barn behöver och att de sedan själva ska behöva strida och driva på tills det går att visa att skolan inte fungerar.

Och medan vuxenvärlden utreder, prövar stödinsatser och väntar på att se hur det går fortsätter barnets skolgång. Barnet har bara en skoltid. Språkutvecklingen sker nu, kunskaperna byggs nu, kompisrelationerna skapas nu. Vi kan inte ge dessa år tillbaka till barnen.

Det är därför jag vänder mig mot ett system där man riskerar att vänta tills barnet har börjat halka efter innan en annan skolmiljö kan bli aktuell. Ett barn ska inte behöva misslyckas för att få rätt utbildning. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lyfter också fram teckenspråk, dövas språkliga identitet och betydelsen av en utbildningsmiljö som ger möjlighet till största möjliga kunskapsmässiga och sociala utveckling.

Vi behöver kanske ställa en annan fråga än om barnet ”kan gå” i grundskolan. I stället borde vi fråga: Var får just detta barn bäst förutsättningar att lära sig, utveckla sitt språk och vara fullt delaktigt?

Därför frågar jag ministern: Borde inte barnets behov av en teckenspråkig utbildningsmiljö väga betydligt tyngre när beslut fattas om mottagande i specialskola?

Talade i kammaren · 11 aug 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:562 om antagningen till specialskolan för döva elever

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, men när hörde det blev jag faktiskt bekymrad.

Jag tycker att svaret visar att regeringen missar själva kärnan i min fråga. Jag frågade om döva barns rätt till utbildning och till en teckenspråkig utbildningsmiljö. Ministern svarade med skollagens bestämmelser om stöd till elever med funktionsnedsättning. Hon berättade om satsningar på elevhälsan och om undervisning i svenskt teckenspråk.

För ett dövt barn är teckenspråket inte en stödinsats utan ett språk – det är barnets språk och identitet. En teckenspråkig utbildningsmiljö är något helt annat än extra stöd i en skola där nästan all kommunikation sker på talad svenska. Det handlar om att få undervisning direkt på det språk som man fullt ut förstår. Det handlar om att kunna ställa en spontan fråga till läraren, följa diskussionen i klassrummet, förstå vad kompisarna säger vid lunchbordet och hänga med i leken på rasten – sådant som hörande barn kan ta för givet. Det handlar helt enkelt om att kunna vara elev på samma villkor som andra.

Ministern hänvisade till språklagen och rätten att utveckla och använda svenskt teckenspråk. Då måste vi också prata om hur den rätten ser ut i verkligheten.

Hur ska ett dövt barn utveckla och använda sitt teckenspråk i en skola där det kanske inte finns teckenspråkiga lärare eller teckenspråkiga kamrater och där språket inte används naturligt under skoldagen? Regeringens satsning på undervisning i svenskt teckenspråk kan absolut vara bra, men här finns en avgörande skillnad: Det är inte samma sak att få undervisning i teckenspråk som att få undervisning på teckenspråk och vara en del av en teckenspråkig miljö.

Herr talman! Jag har svårt att förstå varför ministern i sitt svar lyfte fram satsningen på elevhälsan. Det kan av många olika skäl vara viktigt att ha fler kuratorer, psykologer och skolsköterskor och fler anställda inom andra professioner, men det skapar inte en teckenspråkig utbildningsmiljö. Detta är inte en medicinsk fråga, utan det handlar om språk, kunskap, delaktighet, identitet och – framför allt – rätten till utbildning.

Min fråga till ministern är enkel: Om ett dövt barn går i en grundskola där det saknas en teckenspråkig pedagogisk och social miljö, anser ministern då att barnets rätt till utbildning är fullt ut tillgodosedd?

Ställde en interpellation till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje · 17 juni 2026

Regeringens planer för arbetsskadeförsäkringen

Interpellation 567
Arbetsskadeutredningen presenterade sitt betänkande En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) redan hösten 2023. Sedan dess har utredningen remissbehandlats, och regeringen har låtit genomföra ytterligare analyser. Samtidigt kvarstår många av de problem som utredningen identifierade. Människor som skadas eller blir sjuka av sitt arbete har fortfarande svårt att få sina arbetsskador godkända och få den ekonomiska trygghet som arbetsskadeförsäkringen är tänkt att ge. Särskilt tydligt är detta inom yrken med hög fysisk eller psykisk belastning, där många arbetstagare riskerar att få bestående konsekvenser för hälsa och försörjning. Nästa mandatperiod närmar sig. Därför finns det anledning att fråga regeringen vilka förändringar den faktiskt vill genomföra på området. Jag vill därför fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje: Vilka förändringar av arbetsskadeförsäkringen anser ministern behöver genomföras för att stärka tryggheten för personer som drabbas av arbetsskador? Vilka förslag avser ministern att verka för att genomföra under nästa mandatperiod om hon fortsatt har ansvar för frågorna? Hur anser ministern att arbetsskadeförsäkringen behöver utvecklas för att bättre fånga upp arbetsskador inom kvinnodominerade yrken och andra yrken med hög fysisk eller psykisk belastning?
Ställde en interpellation till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje · 16 juni 2026

Sjukersättning för personer som saknar arbetsförmåga

Interpellation 563
Allt fler människor blir kvar länge med sjukpenning trots att de helt saknar arbetsförmåga. Människor som har varit sjuka i många år, som har omfattande medicinsk dokumentation och som gång på gång bedömts sakna möjlighet att arbeta nekas ändå sjukersättning. För många innebär det ett liv i ovisshet och ekonomisk otrygghet, trots att de egentligen borde få långsiktig trygghet genom sjukersättningen. Jag vill därför fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje: Anser ministern att dagens regelverk för sjukersättning fungerar väl för människor som saknar arbetsförmåga? Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att fler människor som varaktigt saknar arbetsförmåga ska kunna beviljas sjukersättning?
Ställde en interpellation till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson · 16 juni 2026

Antagningen till specialskolan för döva elever

Interpellation 562
Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning utifrån sina förutsättningar. För döva elever är tillgång till en teckenspråkig miljö en avgörande förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och nå utbildningens mål. Samtidigt vittnar föräldrar och organisationer om att döva elever inte alltid får tillgång till den skolform som bäst motsvarar deras behov. Det finns en oro för att elever hinner tappa både kunskaper och möjligheter till språkutveckling innan de får en utbildningsmiljö som är fullt tillgänglig. Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson: Hur säkerställer ministern att döva elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd när undervisningen i hemskolan inte fullt ut motsvarar elevens behov? Avser ministern att vidta några åtgärder för att stärka döva elevers möjligheter att få tillgång till en teckenspråkig utbildningsmiljö när det behövs för att de ska kunna nå utbildningens mål?
Talade i kammaren · 25 maj 2026 · Västra Götalands läns södra

Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen

Herr talman! Nu debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande om bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen.

Regeringens förslag innebär bland annat nya sanktionsavgifter och möjligheten att stänga av människor från ersättning under en viss tid, en så kallad bidragsspärr.

Detta handlar ytterst om hur vi ska skydda välfärden mot fusk och felaktiga utbetalningar men också om rättssäkerhet och människors trygghet när livet går sönder.

Herr talman! Sveriges trygghetssystem bygger på tillit. Människor ska veta att allas gemensamma pengar går till det de är avsedda för. Fuskar man medvetet ska det få konsekvenser. För oss socialdemokrater är det självklart att välfärden ska skyddas mot fusk och medvetna felaktiga utbetalningar, och därför står vi bakom propositionen.

Samtidigt är det här mycket ingripande åtgärder, vilket vi också skriver om i vårt särskilda yttrande. De kan vara ingripande för människor som redan lever nära marginalen, och då kan konsekvenserna bli mycket stora. Den här typen av förslag måste därför också ses utifrån människors verklighet. Det kan handla om personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning eller om människor som har svårt att hantera komplicerade regelverk.

För oss socialdemokrater är det särskilt allvarligt att människor ska kunna stängas av från ersättning under så lång tid som tre år. Vi ser också risker med att sanktionsavgifter kan beslutas även utan krav på uppsåt eller oaktsamhet.

Herr talman! Socialförsäkringarna är en av grundbultarna i det svenska samhället. När människor blir sjuka, när kroppen säger ifrån och när livet förändras ska samhället finnas där. Det är inte välgörenhet; det är solidaritet. Det som har gjort Sverige starkt är att människor vet att de inte står ensamma när livet vänder. Socialförsäkringarna handlar nämligen ytterst om människovärde och om vilket samhälle vi vill ha.

Herr talman! Jag är genuint orolig för utvecklingen inom socialförsäkringsområdet om den här regeringen och Sverigedemokraterna får fyra år till, för under mandatperioden har vi sett ett tydligt mönster: mer kontroll, hårdare regler och ökad misstänksamhet.

Missförstå mig rätt. Självklart ska vi ha ordning och reda i våra trygghetssystem. Fusk ska bekämpas. Men det får aldrig ske på bekostnad av trygghet, rättssäkerhet och människovärde.

När regeringen vill genomföra förändringar går det snabbt. Vi ser nya kontrollsystem, hårdare regler och ökade sanktioner. Men när det handlar om att stärka tryggheten för människor som blir sjuka eller skadade saknas viljan. Arbetsskadeförsäkringen har utretts, och problemen är väl kända. Ändå händer inget. Människor som uppenbart saknar arbetsförmåga fastnar fortfarande år efter år i sjukpenningen. Detta vet regeringen, men ändå ser vi inga reformer. Det är därför prioriteringarna blir så tydliga.

I fredags debatterade jag undantaget vid dag 180 med ansvarig minister, ett undantag som infördes av oss socialdemokrater just för att människor inte är maskiner. Ibland behövs mer tid för rehabilitering för att människor ska kunna komma tillbaka till sitt arbete. Men trots att frågan är avgörande för många långtidssjukskrivna får vi inga besked om regeringens väg framåt.

Samma sak gäller arbetsskadeförsäkringen. Utredningar finns, och problemen är väl kända. Alldeles för många människor får fortfarande inte sina arbetsskador erkända. Många som har slitit ut sina kroppar i arbetslivet hamnar mellan stolarna, och försäkringen är omodern.

Herr talman! Det räcker inte att tala om kontroll. Politiken måste också handla om att människor ska kunna lita på att tryggheten faktiskt finns där när arbetslivet gör dem sjuka eller skadade. Den stora majoriteten människor i Sverige vill göra rätt för sig. De vill arbeta, försörja sig själva och bidra till samhället. Då måste systemen bygga på rättssäkerhet och respekt för människor. Legitimiteten i socialförsäkringarna hotas inte bara av fusk. Den hotas också om människor upplever systemen som orättvisa, kalla eller omänskliga.

Herr talman! Ja, vi ska bekämpa fusk och felaktiga utbetalningar. Men vi får aldrig bygga ett socialförsäkringssystem där människor känner större rädsla än trygghet. Socialförsäkringarnas uppgift är att ge människor trygghet när livet går sönder och ge dem möjlighet att komma tillbaka. Det är den principen vi socialdemokrater kommer att fortsätta försvara.

(Applåder)

Ställde en interpellation till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje · 25 maj 2026

Sjukersättning för personer som saknar arbetsförmåga

Interpellation 513
Allt fler människor blir kvar länge med sjukpenning trots att de helt saknar arbetsförmåga. Människor som har varit sjuka i många år, som har omfattande medicinsk dokumentation och som gång på gång bedömts sakna möjlighet att arbeta, nekas ändå sjukersättning. För många innebär det ett liv i ovisshet och ekonomisk otrygghet, trots att de egentligen borde få långsiktig trygghet genom sjukersättningen. Jag vill därför fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje: Anser ministern att dagens regelverk för sjukersättning fungerar väl för människor som saknar arbetsförmåga? Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att fler människor som varaktigt saknar arbetsförmåga ska kunna beviljas sjukersättning?
Talade i kammaren · 22 maj 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:450 om undantaget i sjukförsäkringen efter dag 180

Herr talman! Jag tror egentligen att ministern och jag delar samma grundläggande mål att ingen människa ska behöva bli sjuk eller skadad av sitt arbete och att ingen människa ska behöva vara sjukskriven längre än nödvändigt. Då måste hela kedjan fungera.

Vi måste bygga ett arbetsliv där människor inte blir sjuka av sitt arbete. Det är därför som arbetsmiljön är så pass viktig just när det gäller undersköterskor, lärare, socialsekreterare och andra välfärdsarbetare så att de orkar ett helt arbetsliv.

Om människor ändå blir sjuka behöver stödet sättas in tidigt. Det behövs arbetsanpassningar, rehabilitering och samverkan. Människor måste få verkliga möjligheter att komma tillbaka till sitt arbete och inte bara prövas bort från det. Många människor upplever i dag att de bedöms mot normalt förekommande arbeten innan samhället ens gjort det som krävs för att de ska kunna komma tillbaka till sitt ordinarie arbete.

Ministern har inte en enda gång svarat på min fråga trots att jag har ställt samma fråga både i den inskickade interpellationen och nu i mina anföranden. Jag ger ändå statsrådet Tenje en sista chans, herr talman.

Vad är det egentligen regeringen och Sverigedemokraterna vill göra med undantaget? Tänker man göra tillämpningen hårdare? Kommer man att begränsa möjligheten att få sin arbetsförmåga bedömd mot sitt ordinarie arbete? Eller står regeringen bakom grundtanken att människor ska få en verklig möjlighet att rehabiliteras tillbaka till sitt arbete?

Talade i kammaren · 22 maj 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:450 om undantaget i sjukförsäkringen efter dag 180

Herr talman! Arbetsmarknaden har förändrats, och vi ser i dag helt andra typer av sjukfall än tidigare. Den stressrelaterade ohälsan och utmattningen står för en allt större del av de långa sjukskrivningarna, främst bland kvinnor. Många av dessa människor jobbar i kontaktyrken där tempot är högt, återhämtningen liten och arbetsbelastningen konstant. Det handlar om människor som varje dag jobbar med andra människor – i vården, i skolan och i omsorgen.

När arbetslivet förändras måste också synen på rehabilitering och återgång i arbete göra det. Arbetsskadeförsäkringen är dock fortfarande dåligt anpassad till dagens arbetsliv och dess sjukdomsmönster och skademönster. Vi är många som väntar på att regeringen ska gå från ord till handling. Statsrådet har i en tidigare interpellationsdebatt sagt till en kollega att det är oceaner av tid kvar. Vi får väl se vad regeringen och ministern hinner presentera på området. Vi väntar med spänning!

Fackförbundet Kommunal har länge vittnat om att det är för hög arbetsbelastning, för få kolleger, stress och brist på återhämtning – anställda går hem från jobbet med känslan av att inte ha räckt till. När välfärden pressas hårdare år efter år är det människor som får bära konsekvenserna i sina egna kroppar. Det är ingen slump att det framför allt är kvinnor i välfärdens yrken som blir sjukskrivna.

Det som provocerar är att ansvaret hela tiden hamnar på den som blivit sjuk. Kvinnor i välfärdens yrken slits ut av för hög arbetsbelastning och stress. Men när rehabiliteringen brister, när arbetsanpassningarna uteblir och när människorna inte ens får rätt stöd är det ändå den sjukskrivne som får bära konsekvenserna genom avslag och ekonomisk otrygghet. Det är inte kvinnorna i äldreomsorgen som har skapat underbemanningen, och det är inte lärarna som har skapat den höga arbetsbelastningen. Men det är ändå de som får betala priset när sjukförsäkringen stramas åt.

Det är många människor som upplever att de bedöms mot normalt förekommande arbete innan samhället ens gjort vad som krävs för att de skulle kunna få möjlighet att komma tillbaka till sitt vanliga arbete. Riksrevisionens granskning visar att kontakt med arbetsgivare bara skedde i ungefär hälften av de granskade ärendena innan undantaget användes. I en stor andel av ärendena hade Försäkringskassan alltså inte ens haft kontakt med arbetsgivaren innan människor bedömdes i systemet. Handläggare själva beskriver att rehabiliteringsåtgärder och samverkan med arbetsgivare prioriteras ned. Hur ska människor kunna komma tillbaka till sitt arbete snabbare om rehabiliteringen och samordningen inte fungerar?

Eftersom detta inte är första gången vi har den här typen av debatt inom området och eftersom statsrådet har använt de här svaren tidigare har jag bett riksdagens utredningstjänst granska vilka konkreta effekter regeringens arbete har haft gällande stressrelaterad psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar. Enligt den rapport jag fick går det inte att se några effekter.

Statsrådet vill inte heller ge mig svar på vad man tänker om det undantag som vi debatterar. Vi socialdemokrater tror inte att människor rehabiliteras snabbare av oro. Vi tror att trygghet och rehabilitering hänger ihop. Återigen: Vad tänker regeringen och Sverigedemokraterna göra med undantaget? Tänker man göra tillämpningen hårdare?

Talade i kammaren · 22 maj 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:450 om undantaget i sjukförsäkringen efter dag 180

Herr talman! Stort tack till ministern för möjligheten att debattera frågan i dag, och jag tackar för svaret så här långt.

Herr talman! De allra flesta människor vill arbeta. De vill gå till jobbet, känna sig behövda och vara en del av gemenskapen. Men det finns människor som inte orkar hela vägen genom dagens arbetsliv. Just den stressrelaterade psykiska ohälsan och långa sjukskrivningar har vi under en tid sett öka. När människor blir sjuka måste sjukförsäkringen ge verkliga möjligheter att komma tillbaka, inte bara pröva människor bort från deras arbete. Det var just därför den socialdemokratiska regeringen införde undantaget efter dag 180 i sjukförsäkringen.

Grundtanken var enkel. Människor som har möjlighet att komma tillbaka till sitt ordinarie arbete ska få rimliga förutsättningar att rehabiliteras färdigt först. Människor är inga maskiner. En utmattad undersköterska blir inte frisk bara för att Försäkringskassan börjar prata om normalt förekommande arbete. En lärare som har gått in i väggen blir inte frisk av ekonomisk oro, och en förälder till ett barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir inte mindre stressad av att behöva kämpa mot systemet.

Riksrevisionens rapport visar faktiskt att reformen hade positiva effekter – eller har positiva effekter. Den som fick sin arbetsförmåga bedömd med stöd av begreppet övervägande skäl har haft större möjlighet att återgå till sitt arbete. Det är viktigt, och det visar att rehabilitering och trygghet hänger ihop.

Men vi ser också att avslagen vid dag 180 återigen ökar. Jag noterar att statsrådet egentligen inte gav mig ett svar på min fråga. I stället blir det uppräkningar av satsningar, strategier och myndighetsuppdrag. Det är bra, men människor behöver också få veta.

Vi behöver jobba på flera fronter samtidigt. Ja, vi behöver forskning om stressrelaterad ohälsa och utmattning för att förstå varför så många människor går sönder i arbetslivet. Vi behöver stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi behöver fler kollegor i välfärden så att undersköterskor, socialsekreterare och lärare orkar göra sitt jobb utan att bli sjuka själva.

Sanningen är att människor inte blir sjuka i ett vakuum. Försäkringskassan konstaterar att stressrelaterad psykisk ohälsa står för en allt större del av de långa sjukfallen och att just arbetsbelastningen är en central orsak, och därför räcker det inte att diskutera kontrollstationer i sjukförsäkringen.

Vi behöver prata om arbetsvillkor, arbetsmiljö och hur pressen i samhället ser ut. Jag noterar också att statsrådet i sitt svar sa att de längre sjukfallen delvis är en följd av regeländringarna kring undantaget vid dag 180. Därför är det rimligt att fråga vad regeringen och Sverigedemokraterna egentligen vill göra med undantaget. Tänker man göra tillämpningen hårdare? Tänker man begränsa möjligheten att få arbetsförmågan bedömd mot ordinarie arbete? Står regeringen bakom grundtanken att människor ska få en verklig möjlighet att rehabiliteras tillbaka till sitt arbete?

Lade fram en motion · 13 maj 2026

med anledning av prop. 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd

Motion 4154
Lade fram en motion · 13 maj 2026

med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt

Motion 4153
Ställde en interpellation till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje · 27 april 2026

Undantaget i sjukförsäkringen efter dag 180

Interpellation 450
Den socialdemokratiska regeringen införde ett undantag i sjukförsäkringen som gör det möjligt att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden efter dag 180, om det finns skäl att tro att den sjukskrivne kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare. Syftet var enkelt: att ge människor en verklig chans att bli friska och komma tillbaka till sitt jobb. Riksrevisionen har visat att förändringen fungerade och ökade möjligheten att återgå i arbete. Samtidigt finns det tecken på att tillämpningen blivit mer restriktiv och att avslagen ökar. Jag vill därför ställa följande frågor till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje: Avser regeringen att förändra eller ta bort undantaget i sjukförsäkringen efter dag 180? Vilka andra konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att ge människor möjlighet att komma tillbaka i arbete efter sjukdom?
Talade i kammaren · 16 april 2026 · Västra Götalands läns södra

Socialförsäkringsfrågor

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag är glad att ledamoten Högström nämnde just Finsam, och jag hoppas att vi under den korta tid som är kvar av mandatperioden kan få se att regeringen och Sverigedemokraterna vill göra stora satsningar på denna fantastiska verksamhet.

Jag skulle vilja prata lite om arbetsskadeförsäkringen. Om man skadar sig på sitt arbete eller blir sjuk av det borde man, tycker jag, kunna lita på att försäkringen fungerar. Det gör den dock inte i dag. Arbetsskadeförsäkringen är omodern; den är utformad för ett arbetsliv som inte längre finns. I dag handlar ju arbetslivet i allt större utsträckning om stress, hög belastning och psykisk ohälsa, vilket ledamoten Högström nämnde i sitt anförande.

Det finns ett färdigt betänkande. Jag och andra ledamöter har regelbundet frågat den ansvariga ministern i interpellationer, men vi får inga svar. Ledamoten Högström kanske vet något som inte statsrådet vet. När kommer regeringen att genomföra de förslag som utredningen har lagt fram?

Talade i kammaren · 16 april 2026 · Västra Götalands läns södra

Socialförsäkringsfrågor

Fru talman! Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att ledamoten Högström ondgör sig över hur ett borttagande av karensavdraget skulle falla på undersköterskans axlar. Regeringens och Sverigedemokraternas politik tynger redan undersköterskan och alla andra välfärdsarbetare ganska rejält; de får betala när regeringen och Sverigedemokraterna ger skattesänkningar till höginkomsttagare. Det kan vi dock tjafsa om en annan dag.

Sjukförsäkringen handlar ju om någonting ganska enkelt: Den som blir sjuk ska få möjlighet att komma tillbaka i arbete. Tidigare prövades människor efter ett halvår mot så kallade normalt förekommande arbeten. Det var arbeten som oftast inte fanns i verkligheten men som ändå användes för att dra in sjukpenningen. Konsekvenserna blev allvarliga – människor kastades ut ur sjukförsäkringen och in i arbetslöshet och ekonomisk otrygghet.

Som jag sa tidigare: Människor blir inte friska av att göras fattiga. Det var därför den socialdemokratiska regeringen införde det här undantaget. Om det fanns goda skäl att tro att personen skulle kunna återvända till sitt arbete skulle den få en verklig chans att göra det. Då kunde prövningen mot hela arbetsmarknaden skjutas upp. Vi vet att detta fungerar, för det har Riksrevisionens rapport visat.

Nu ser vi dock att antalet avslag ökar igen. Min fråga till ledamoten Högström är därför: Varför vill Moderaterna begränsa ett verktyg som faktiskt hjälper människor tillbaka till arbete? Ledamoten Högström pratade dessutom i sitt anförande just om att hjälpa människor tillbaka till arbete.

Talade i kammaren · 16 april 2026 · Västra Götalands läns södra

Socialförsäkringsfrågor

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 26, som handlar om att avskaffa karensavdraget.

Man skulle kunna säga att den här debatten är ett bokslut. Den är ett bokslut över vad regeringen och Sverigedemokraterna har åstadkommit under mandatperioden. Eller kanske snarare: Ett bokslut över vad man inte har gjort.

Fru talman! Vi hörde nyss ledamoten från Sverigedemokraterna i talarstolen. Det är ett parti som före valet hade ett högt tonläge om sjukförsäkringen och som talar om att stärka tryggheten. Men nu, efter nästan en hel mandatperiod med inflytande, ser vi vad det var värt. Tryggheten har inte stärkts. I stället har ojämlikheten ökat. Det väcker såklart en enkel fråga: Vad är Sverigedemokraternas löften egentligen värda?

Fru talman! Det finns en tydlig skillnad mellan den politik som regeringen och Sverigedemokraterna står för och den vi socialdemokrater står för. Det handlar om synen på trygghet och i grunden om synen på människor, om vi som land tror på solidaritet och jämlikhet eller om vi lämnar människor att klara sig själva.

Fru talman! För mig som socialdemokrat är det viktigt att säga att sjukförsäkringen inte bara är en teknisk konstruktion. Den ska inte användas som ett verktyg för att pressa ned sjuktalen. Människor blir inte friska av att göras fattiga. Nej, sjukförsäkringen är ett löfte. Den är ett löfte om att den som blir sjuk ska få trygghet och en chans att komma tillbaka.

Vi socialdemokrater står upp för det löftet. För oss handlar arbetslinjen inte om att pressa människor utan om att ge människor förutsättningar att kunna arbeta, att gå från arbetslöshet till arbete och från sjukdom till återhämtning. Men framför allt handlar det om att ge människor förutsättningar till ett friskt arbetsliv. Det är så vi bygger ett starkt samhälle.

Låt oss titta på verkligheten. Försäkringskassan visar att de långa sjukskrivningarna i högre grad handlar om psykisk ohälsa. Arbetet är ofta en bidragande orsak. Det handlar om stress, höga krav och för lite återhämtning. Det är kvinnor som drabbas hårdast. Det är kvinnor som har jobbat tills de inte orkar längre.

Fru talman! Det här händer inte i ett vakuum. När välfärden går på knäna ökar sjukskrivningarna. När undersköterskan springer mellan för många brukare, när schemat inte håller och när återhämtningen uteblir blir människor sjuka. Vi ser ett arbetsliv som pressar människor från alla håll.

Det är därför det förebyggande arbetet är så avgörande. Det handlar om att arbetsmiljön fungerar, att människor får stöd i tid och att det finns tillräckligt med kollegor. För det är alltid bättre att förebygga ohälsa än att reparera den i efterhand.

Fru talman! Det börjar faktiskt tidigare än så. Hur du klarar skolan påverkar hur du mår som vuxen. Den som inte får rätt stöd i tid får en svagare ställning på arbetsmarknaden och en ökad risk för ohälsa längre fram i livet, så även skolan är en del av sjukförsäkringspolitiken.

Fru talman! Vi socialdemokrater menar att sjukförsäkringen är en spegel av hur samhället fungerar i stort. När arbetsmarknadspolitiken fungerar kan människor få stöd tillbaka till arbete. När arbetsmiljön är rimlig orkar människor jobba ett helt yrkesliv. När välfärden har resurser finns det kollegor nog så att ingen behöver gå sönder på jobbet.

Hur har mandatperioden varit? Det är ett ganska dystert bokslut. När hushållen kämpade som mest med höga matpriser, ökade räntor och oro valde regeringen och Sverigedemokraterna att stå fast vid sin linje. Det var skattesänkningar som prioriterades framför stöd till barnfamiljerna, framför välfärden och framför skolan.

Mitt i den värsta inflationen var Sverige det enda landet i Norden som inte höjde barnbidraget. Det är ett politiskt val. Det är ett val bort från jämlikheten. Det mönstret ser vi på område efter område.

Sverige riskerar till exempel att missa sina klimatmål. Klimatpolitiska rådet har varit tydligt i sin kritik mot regeringens politik. Men i stället för att ta ansvar saknas både riktning och långsiktighet.

Fru talman! Det här hänger ihop. Ett samhälle som inte klarar av att ta ansvar för framtiden har också svårare att ta ansvar för människor här och nu.

Arbetslösheten är hög. Fler barn växer upp i familjer där pengarna inte räcker till det mest grundläggande, och välfärdens medarbetare går på knäna.

Allt det här spiller över. Det landar till slut här, hos sjukförsäkringen, på människors hälsa och på deras möjlighet att arbeta. När samhället inte håller ihop är det människor som faller igenom. Men det behöver det inte vara så, fru talman.

I det här betänkandet säger regeringen och Sverigedemokraterna nej till flera förslag som skulle kunna förbättra sjukförsäkringen. Karensavdraget är kvar, och människor tvingas fortfarande gå till jobbet sjuka för att ekonomin inte håller annars.

Vi vet vilka som betalar priset. Det är undersköterskan och polisen, busschauffören och sotaren och hästskötaren och byggnadsarbetaren. Det är alla de yrkesgrupper som inte kan jobba hemifrån. Där tar vi socialdemokrater ansvar. Människor ska inte behöva välja mellan hälsa och ekonomi.

Det gäller också den som skadas av sitt arbete. Arbetsskadeförsäkringen är omodern. Den fångar inte dagens arbetsliv. Alldeles för få får den ersättning som de har rätt till.

Vi socialdemokrater står fast vid att den som sliter ut sin kropp i jobbet ska kunna lita på att samhället finns där. Det är solidaritet i praktiken.

Lika viktigt är att rehabiliteringen fungerar. Den som blir sjuk eller skadad ska inte lämnas ensam att hitta tillbaka. Det är ett gemensamt ansvar.

Det gäller också hur vi ser på arbete i dag. Fler har otrygga anställningar, flera inkomster och olika uppdrag, men systemet hänger inte ihop.

Den sjukpenninggrundande inkomsten går inte att fastställa på ett rimligt sätt. Människor riskerar att stå utan skydd trots att de har arbetat och betalat in. Det urholkar tilliten.

Fru talman! Vill man se konsekvenserna fullt ut ska man också se hur personer med funktionsnedsättning fastnar i fattigdom för att ersättningarna helt enkelt är för låga. De blir helt beroende av sina anhöriga. Det är inte värdigt ett land som Sverige. Jämlikhet handlar om rätten till ett självständigt liv.

Fru talman! Det här är inte en naturlag. Det är politiska val. Vi ser också hur regeringen agerar. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte till exempel en utredning för att se över sjuk- och aktivitetsersättningen för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Den utredningen lade regeringen och Sverigedemokraterna ned, för detta är inte deras prioritering.

Vi hör också gång på gång hur regeringen talar om människor i våra trygghetssystem med en ton som misstänkliggör, som om det skulle handla om brist på vilja. Men verkligheten ser annorlunda ut. Det handlar om människor som har blivit sjuka, människor med funktionsnedsättning, människor som har skadat sig på sitt arbete och människor som står långt från arbetsmarknaden och som behöver stöd för att komma tillbaka.

Vi måste våga säga som det är: Det är inte människorna som är problemet, utan det är bristen på rätt politik. Det är inte människorna som har misslyckats, utan det är samhället som inte har gett dem rätt förutsättningar.

Vårt uppdrag är inte att peka finger utan att ta ansvar. Vi ska ge människor en verklig chans att gå från arbetslöshet till arbete och från sjukdom till återhämtning.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill gå i en annan riktning. Vi vill bygga ett samhälle som håller ihop och ett samhälle där trygghet inte bara är ett ord utan något som man känner. Om livet går sönder ska man veta att samhället finns där.

Det är därför vi vill ta bort karensavdraget och stärka sjukförsäkringen. Vi vill att samma arbetsmarknadsbegrepp ska gälla i både sjukpenning och sjukersättning. Vi vill modernisera arbetsskadeförsäkringen, uppdatera SGI så att fler omfattas och skapa riktiga vägar tillbaka till arbete. Vi vill utveckla Finsam så att fler människor får samordnat stöd och inte bollas runt mellan olika system.

I ett starkt samhälle som bygger på solidaritet och jämlikhet ska ingen behöva vara rädd för att bli sjuk eller för att falla.

Fru talman! Ett samhälle mäts inte i hur det går för de starkaste utan i hur vi behandlar dem som behöver oss allra mest. Vi socialdemokrater är beredda att ta ansvar för att bygga just ett sådant samhälle.

(Applåder)

Ställde en skriftlig fråga till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm · 16 april 2026

Tillgång till gymnasieutbildning för döva elever

Skriftlig fråga 710
Enligt dagens regler krävs det minst fyra elever för att ett nationellt program ska starta inom riksgymnasiet för döva och hörselskadade. I praktiken innebär det att döva elever nekas utbildningar de är behöriga till. Inte på grund av bristande vilja eller förmåga, utan på grund av systemets utformning. Detta begränsar inte bara ungas rätt att välja utbildning. Det påverkar också deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. När unga inte får utbilda sig inom det område de vill och har förutsättningar för riskerar de att få en svagare ställning på arbetsmarknaden och sämre möjligheter till egen försörjning. Det väcker allvarliga frågor om likvärdig utbildning. Mot bakgrund av detta vill jag fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm: Avser ministern att ta initiativ till att förändra regelverket i gymnasieförordningen så att döva elever kan välja gymnasieutbildning på lika villkor som hörande elever och därmed få bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden?
Lade fram en motion · 25 mars 2026

med anledning av skr. 2025/26:137 Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen

Motion 3968
Talade i kammaren · 3 mars 2026 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellation 2025/26:342 om trygghet för elitidrottare och kulturarbetare

Fru talman! Tack till ministern för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga här i dag!

SGI är alltså fundamentet i vår sjukförsäkring. Den avgör vilken ersättning du kan få vid sjukdom, den påverkar din föräldraförsäkring och den är helt avgörande när det gäller arbetsskadeförsäkringen.

Arbetsskadeförsäkringen ska alltså kompensera för inkomstbortfall när någon skadas i sitt arbete, men den bygger på att det finns en fastställd inkomst att jämföra med. Utan en stabil SGI påverkas hela ersättningen.

Systemet hänger inte alltid med i hur människor faktiskt arbetar. Jag vill lyfta fram skådespelare som går från produktion till produktion, musiker som varvar turnéer med undervisning, tekniker och scenarbetare som arbetar intensivt under en föreställningsperiod och sedan står utan uppdrag ett tag och journalister, illustratörer och författare som kombinerar korta anställningar med uppdrag, kanske i egen firma, eller en projektanställning. Det är alltså människor som kombinerar olika typer av inkomster för att kunna försörja sig på sitt yrke. De betalar skatt, de arbetar och, som sagt, de betalar in till våra gemensamma försäkringar.

Många kulturarbetare vittnar om hur svårt det är att få sin SGI fastställd när inkomsten kommer från flera olika håll och varierar kraftigt över året. Systemet är byggt för en jämn månadslön från en och samma arbetsgivare, inte för projektanställningar, frilansuppdrag, stipendier eller egen verksamhet i kombination. Konsekvensen blir att SGI:n kan bli låg, svajig eller i värsta fall noll, trots att personen har arbetat och haft inkomster över tid. Det innebär att man betalar för en försäkring som man inte har möjlighet att ta del av. Man riskerar alltså att hamna utanför det skydd man själv har varit med och finansierat. Och när SGI:n blir osäker slår det mot hela trygghetskedjan – mot sjukpenning, föräldrapenning och arbetsskadeersättning.

Fru talman! Arbetsskadeförsäkringen i sig behöver moderniseras. Antalet beviljade livräntor har minskat över tid. Regelverket är komplext, inkomstberäkningarna är svåra att förstå och många upplever att det är svårt att förutse sin rätt till ersättning. Jag vet att ärendet bereds på Regeringskansliet, så vi ska inte grotta ned oss i det. Men om SGI:n inte fungerar för kulturarbetare och andra med projektbaserat arbete och om arbetsskadeförsäkringen samtidigt är konstruerad för ett mer linjärt arbetsliv, då bygger vi ju trygghetssystem för gårdagen.

Kulturen är inte ett särintresse. Den är en del av vårt samhälle, vår demokrati och vår ekonomi. Vi kan inte ha ett system som bygger på att människor ska skapa, bidra och ta risker men som inte ger dem skydd när något händer. Trygghetssystemen är en del av arbetsmarknadens infrastruktur. De ska ge människor mod att arbeta, utvecklas och bidra. Just därför behöver SGI:n bli förutsägbar också för kulturarbetare.

Talade i kammaren · 24 feb 2026 · Västra Götalands läns södra

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar

Fru talman! Vi behandlar i dag förslaget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för unga mellan 19 och 23 år.

Vi socialdemokrater kommer inte att reservera oss i detta ärende eftersom vi värnar den sammanhållna budgetprocessen. Förslaget ingick i budgeten, och vi har presenterat en annan ekonomisk politik. Vi har däremot ett särskilt yttrande.

Låt mig börja i det självklara: Unga människor ska ha jobb. De ska få in en fot på arbetsmarknaden, och de ska känna att samhället tror på dem. Men politik handlar inte bara om intentioner, utan politik handlar om prioriteringar och om vilket samhälle vi bygger.

Fru talman! Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög, och ungdomsarbetslösheten är högre. Tillväxten är svag, och kommuner och regioner pressas hårt. Samtidigt har antalet personer som lever i fattigdom ökat kraftigt. Enligt SCB har siffran ökat från omkring 150 000 till över 400 000 personer, och det rör sig om människor som inte har råd med grundläggande levnadsstandard.

Fru talman! Regeringen får nu den skarpaste kritik den hittills fått av Finanspolitiska rådet. Rådet beskriver årets rapport som den allvarligaste hittills. Man pekar på motsägelsen i att regeringen säger att det är nödvändigt att låna till ökade försvarsutgifter och samtidigt genomför stora skattesänkningar. Det innebär att framtida generationer både ska finansiera ett starkare försvar och ska betala räntekostnaden för dagens lånefinansierade reformer.

Det här läget är inte en slump, utan det är resultatet av en politik som har prioriterat breda skattesänkningar framför investeringar och gynnat dem med högst inkomster samtidigt som barnfamiljer har fått det tuffare. Regeringen har sänkt skatten för höginkomsttagare och valt att inte höja barnbidraget. Det är inte en politik som sluter klyftor.

Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgiften kostar 6 miljarder kronor. Forskning visar att generella sänkningar i stor utsträckning subventionerar anställningar som ändå skulle ha kommit till. IFAU:s utvärdering av den tidigare sänkningen visade att reformen ökade sysselsättningen men att kostnaden per skapat jobb låg på i storleksordningen 1 miljon kronor per jobb. Det är dyrt.

Problemet i svensk ekonomi i dag är inte i första hand att det är dyrt att anställa unga; problemet är att efterfrågan är svag. Företag håller igen. Investeringar uteblir, och kommuner och regioner kämpar. När hjulen snurrar långsamt hjälper det inte att bara göra det billigare att anställa, utan då måste man få fart på hela ekonomin.

Fru talman! Socialdemokratisk ekonomisk politik bygger på tre enkla saker: att investera när tiderna är svåra, att stärka hushållens köpkraft och att se till att jobben växer fram genom utbildning och framtidssatsningar. Vi tror inte på att låna till breda skattesänkningar, utan vi tror på att låna till investeringar – investeringar i infrastruktur, i klimatomställning, i industrins utveckling och i välfärden. Det är så man skapar riktiga jobb.

Regeringens linje är i stället att sänka skatter och hoppas på effekt. Vi vet att det inte räcker. Nästan var fjärde ung person saknar jobb, och då räcker det inte med en rabatt. Det krävs utbildning, det krävs matchning och det krävs en stark arbetsmarknadspolitik. Vi socialdemokrater föreslår fler arbetsmarknadsutbildningar, utbyggt yrkesvux och komvux, jobbkontrakt för unga och riktade insatser för dem som står längst från arbetsmarknaden. Det är skillnad på att göra unga billigare och att göra dem starkare.

Fru talman! Arbetsgivaravgifter är inte bara en kostnadspost. De finansierar våra gemensamma trygghetssystem – pensioner, sjukförsäkring och föräldraförsäkring. När man sänker dem måste man också vara beredd att förklara hur välfärden egentligen ska finansieras.

Vi väljer en politik som sätter arbete före skattesänkningar, som sätter barnfamiljer före höginkomsttagare och som investerar i människor, inte i tillfälliga rabatter. Vi bygger Sverige starkare, inte genom att göra unga billigare utan genom att göra dem starkare.

Som jag sa i början av mitt anförande kommer vi inte att reservera oss i detta ärende eftersom vi värnar den sammanhållna budgetprocessen.

(Applåder)

Ställde en skriftlig fråga till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje · 16 feb 2026

Handläggningstider för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

Skriftlig fråga 515
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång syftar till att ge unga med funktionsnedsättning eller sjukdom möjlighet att slutföra grundskolan eller gymnasieskolan när studier behöver förlängas. Försäkringskassan anger att ersättning kan beviljas oavsett skolform och att bedömningen ska utgå från hur funktionsnedsättningen har påverkat skolgången. Föräldrar vittnar om att handläggningstiderna är så långa att skolterminen hinner starta innan besked från Försäkringskassan kommer. I praktiken innebär det att unga med funktionsnedsättning tvingas välja mellan att avstå studier eller stå utan försörjning. Med anledning av ovan vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje: Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att rätten till utbildning för unga med funktionsnedsättning inte hindras eller begränsas av långa handläggningstider, och i så fall vilka?
Ställde en interpellation till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje · 22 jan 2026

Handläggningstider för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

Interpellation 299
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång syftar till att ge unga med funktionsnedsättning eller sjukdom möjlighet att slutföra grundskolan eller gymnasieskolan när studier behöver förlängas. Försäkringskassan anger att ersättning kan beviljas oavsett skolform och att bedömningen ska utgå från hur funktionsnedsättningen har påverkat skolgången. Föräldrar vittnar om att handläggningstiderna är så långa att skolterminen hinner starta innan besked från Försäkringskassan kommer. I praktiken innebär det att unga med funktionsnedsättning tvingas välja mellan att avstå studier eller stå utan försörjning. Med anledning av ovanstående vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje: Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att rätten till utbildning för unga med funktionsnedsättning inte hindras eller begränsas av långa handläggningstider, och i så fall vilka?
Talade i kammaren · 14 jan 2026 · Västra Götalands läns södra

Socialavgifter

Fru talman! Socialdemokraterna står bakom utskottets förslag till beslut, och jag yrkar bifall till det.

Detta betänkande handlar främst om tillit. Det är tillit till att våra trygghetssystem fungerar som de ska, att de är rättvisa och att de finns där om livet vänder.

Socialavgifter kan låta tekniskt och abstrakt, men i grunden handlar det om något mycket större än procentsatser och regelverk. Det handlar om den försäkring som vi har byggt tillsammans – ett gemensamt löfte till varandra om trygghet genom hela livet.

Socialförsäkringen är inte ett bidrag; den är en försäkring. Den är ett löfte om att ingen ska lämnas ensam när och om man blir sjuk eller när och om arbetsförmågan sviktar. Den är själva hjärtat i den svenska modellen, där vi tar ansvar för varandra och där ingen lämnas åt sitt öde. Den är ett samhällskontrakt.

Trygghetssystemen måste fortsätta att utvecklas. De måste följa samhällsutvecklingen, annars tappar de både sin funktion och sin legitimitet. Ett trygghetssystem som människor inte längre känner tillit till är ett system som till slut slutar att fungera.

Fru talman! Löntagare har fått bära en allt större börda av inflationen. Priserna på mat, boende och el har ökat kraftigt medan löneutrymmet har begränsats. För många hushåll går kalkylen helt enkelt inte ihop. Det är för mycket månad kvar när lönen är slut på kontot.

Barnfamiljerna vittnar om att de tvingas göra allt svårare prioriteringar. Föräldrar avstår från att äta sig mätta för att barnen ska kunna göra det. Det är en verklighet som borde oroa varje ansvarstagande politiker.

Sverige är samtidigt det enda land i Norden som inte har höjt barnbidraget under denna kostnadskris. Under Tidöregeringens vakt har hushållen fått det tuffare och arbetslösheten stigit, och barnfattigdomen ökar.

Detta är inte en naturlag. Det är ett politiskt vägval, och det säger mycket om regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar.

Fru talman! Till detta kommer ett sjukförsäkringssystem som i vissa delar slår orättvist. Karensavdraget innebär i praktiken att sjukdom kostar mer för den som inte kan arbeta hemifrån. För undersköterskan, den butiksanställda och industriarbetaren blir en sjukdag ett direkt avdrag i plånboken.

Det är en ordning som delar upp arbetsmarknaden och som undergräver tilliten till våra gemensamma system. När vanliga löntagare pressas hårdare väljer regeringen och Sverigedemokraterna att stå passiva.

Vi socialdemokrater vill någonting annat. Vi vill höja barnbidraget, slopa karensavdraget och modernisera arbetsskadeförsäkringen. Med socialdemokratisk politik får nio av tio hushåll mer pengar i plånboken genom rättvisa skatter, starka trygghetssystem och ett tydligt stöd till hushållen.

I stället har regeringen och Sverigedemokraterna prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare, som om det är de som behöver mer pengar på banken. Det är klassisk högerpolitik, och det är de svenska löntagarna som får betala priset.

Fru talman! Försäkringskassans senaste lägesrapport visar tydligt att stressrelaterad psykisk ohälsa i dag är den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar. Det är framför allt kvinnor i välfärdens yrken – i vården, skolan och omsorgen – som drabbas hårdast.

Arbetslivet har förändrats, men trygghetssystemet hänger inte riktigt med. Den som skadas på jobbet måste kunna lita på att arbetsskadeförsäkringen fungerar. Den ska ge trygghet, rättvisa och upprättelse, oavsett om skadan syns utanpå kroppen eller om det handlar om psykisk ohälsa. I dag gör den inte alltid det. Många möts av höga beviskrav och snäva bedömningar trots att sambandet mellan arbetet och ohälsan är tydligt. Det är inte värdigt ett starkt välfärdsland.

Fru talman! Trygghetssystemet ska vara en bro tillbaka, inte en återvändsgränd. Den som drabbas av sjukdom eller skada ska inte bara få ersättning utan också förutsättningar att komma tillbaka och leva ett värdigt liv.

Vi socialdemokrater vet att trygghet inte är motsatsen till ansvar. Trygghet är en förutsättning för ansvar. När människor känner trygghet vågar de utbilda sig, byta jobb och bidra till samhällets utveckling.

Ett starkt samhälle byggs inte av rädsla och misstro utan av gemenskap, tillit och en politik som håller ihop.

Det är därför vi socialdemokrater står bakom utskottets förslag till beslut, och jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Talade i kammaren · 12 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellationerna 2025/26:165, 171 och 187 om karensavdraget

Fru talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ministern ägnar ett helt inlägg åt att recensera oppositionens politik utan att med ett enda ord nämna hur ministern, regeringen och Sverigedemokraterna ska öka jämlikheten på arbetsmarknaden.

När jag hör statsrådets svar slås jag av hur mycket det handlar om beteendeeffekter och hur lite det handlar om de människor som drabbas av denna klasslagstiftning. Verkligheten är inte en departementsrapport, utan verkligheten är snickaren som står i blåsten med värk i kroppen, rörmokaren som kryper under diskbänkar, djurskötaren som tar morgonpasset, busschauffören, polisen, undersköterskan, läraren och lastbilsföraren – människor som håller samhället igång. Det är i dessa yrken, där man alltid måste vara på plats, man drabbas hårdast av karensavdraget.

Fru talman! Det är inte svårt att se vilka som bär riskerna här; det är bara svårt om man inte vill se. Arbetsmarknaden är delad. Vissa kan jobba hemifrån, och andra kan inte det. En modern arbetslinje kan inte vara byggd så att halva arbetsmarknaden slipper kostnaden för att bli sjuk medan andra får ta hela smällen.

Det låter på ministern som att hela Sverige stannar om vi tar bort karensavdraget, för då stannar alla hemma. Vad är det för människosyn? Vi vill öka jämlikheten på arbetsmarknaden på riktigt. Men Sverigedemokraterna och regeringen har ingen arbetsmarknadspolitik över huvud taget, och det visar även denna debatt.

Tack för debatten!

Talade i kammaren · 12 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellationerna 2025/26:165, 171 och 187 om karensavdraget

Fru talman! Jag tackar de ledamöter som har lyft denna viktiga fråga och statsrådet som är här och besvarar de frågor som ställs.

Fru talman! Jag vill ta tillbaka kammaren till den tid då pandemin slog till – inte till rubrikerna och presskonferenserna, utan till min arbetsplats: ett LSS-boende i Horred i Sjuhärad.

Från den ena dagen till den andra ställde vi om. Vårt uppdrag ändrades inte; vi skulle fortfarande skapa goda levnadsvillkor. Men vi fick ett uppdrag till: att skydda människor från ett virus som vi knappt visste någonting om. Det fanns ingen tid att tänka efter – vi bara ”gjorde”. Vi spritade händerna tills huden sprack. Med immande glasögon och svetten rinnande under plastförklädena försökte vi hålla fokus. Vi skulle skydda oss själva och de människor vi fanns där för. Vi slogs mot viruset och kämpade för att få tag på skyddsutrustning. Vi lärde oss nya rutiner fortare än vi hann reflektera över dem.

Men det svåraste var inte skyddsutrustningen. Det svåraste var det som hände när dörrarna stängdes för anhöriga. När de boende inte längre kunde träffa sina familjer blev vi den enda kontakten med omvärlden. Vi log med ögonen, eftersom resten av ansiktet var dolt av plast. Vi höll händer genom prasslande plasthandskar, torkade tårar och försökte ge trygghet när allt omkring oss var otryggt. Vi försökte skapa normalitet när ingenting var normalt. Kort sagt: Vi gjorde det som krävdes för dem som behövde oss som mest, för så gör man. Man lämnar inte människor i sticket. Man gör sitt jobb även när det brinner i knutarna. Jag vill vara tydlig: Om det skulle krävas ställer vi upp igen.

Under pandemin hyllades vi. Vi fick applåder och kallades för hjältar. Det värmde. Men applåder försvinner snabbt, och applåder betalar inte räkningar. Nu när applåderna har tystnat står vi kvar i samma verklighet som tidigare – underbemannade, lågavlönade och med en klasslagstiftning som slår hårt ekonomiskt just mot dem som alltid måste vara på plats. En modern arbetsmarknad kan inte bygga på att vissa grupper straffas ekonomiskt när de blir sjuka medan andra kan logga in från soffan. Därför hör karensavdraget inte hemma i ett modernt Sverige. Det är dags att ta bort det.

Talade i kammaren · 12 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellationerna 2025/26:137 och 186 om återkrav från Försäkringskassan

Fru talman! Vi socialdemokrater menar att trygghetssystemen ska bygga på tillit och inte misstänksamhet, att tryggheten ska finnas när den behövs och att den inte ska bli en fälla för den som försöker göra rätt. Men nu har Sverige ett system där återkraven har ökat med 600 procent, där Försäkringskassan orsakar majoriteten av felen, där människor skuldsätts trots att de har gjort rätt och där livräntan försvinner trots att inkomstförlusten består.

Fru talman! Det här är inte den svenska modellen. Det är inte en försäkring utan ett lotteri. Det är ett system som är så komplext att inte ens myndigheten klarar av att hantera det korrekt, vilket gör att löntagare som har försökt följa alla regler ändå får kravbrev på hundratusentals kronor.

Men det handlar inte bara om ekonomi; det handlar om rättvisa, tillit och ett samhälle som håller sitt löfte till den som gör rätt för sig. Lösningen finns i en statlig utredning som pekar på hur man kan ta bort undantag, införa rättvis indexering och bygga en arbetsskadeförsäkring som håller över tid för både män och kvinnor och för både fysisk och psykisk ohälsa. Det är dags att gå från ord till handling.

Tack för debatten!

(Applåder)

Talade i kammaren · 12 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Svar på interpellationerna 2025/26:137 och 186 om återkrav från Försäkringskassan

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Vi har alltså en arbetsskadeförsäkring som är så komplicerad att inte ens Försäkringskassan själv klarar av att tillämpa den korrekt. Trots det läggs hela ansvaret på individen – på den som redan är skadad, sjuk eller utsliten.

Försäkringskassans egna system pratar inte med varandra. En person som anmäler en ny inkomst i ett SGI-ärende får inte automatiskt den uppgiften uppdaterad i sitt livränteärende. Det betyder att Försäkringskassan har rätt uppgifter på plats, men de når inte fram. Sedan kommer återkravet. Det är då inte medborgaren som har gjort fel, utan det borde vara systemet som vi adresserar här.

Detta gäller inte bara enstaka fall. 68 procent av alla felaktigt utbetalda livräntor beror på att Försäkringskassan har gjort fel; det slår både intern granskning och domstolar fast gång på gång. Men det är ändå individen som får ta hela smällen, och smällen kan vara brutal. Vi har hört om återkrav på 280 000 kronor för att lönen har höjts med 10 kronor i timmen. Vi har hört om 2 500 ärenden som ligger på hög – återkraven tickar på i tysthet i flera år, och när brevet till slut kommer har skulden vuxit till en halv miljon.

Fru talman! Man blir inte frisk av att göras fattig.

Vi måste också prata om livräntans indexering. Livräntan är tänkt att täcka inkomstförlusten, men när indexeringen halkar efter löneutvecklingen blir skillnaden mindre – inte för att arbetsförmågan har ökat utan för att systemet räknar fel. När livräntan försvinner på papperet, trots att inkomstförlusten är kvar, kommer återkravet – ofta på hela beloppet.

Statsrådet säger att det är individens ansvar att rapportera in nya uppgifter, men vad är statens ansvar när den offentliga sektorn brister, när systemen inte är samordnade och när myndigheten själv står för felen?

Vad är regeringens plan för att komma till rätta med dessa uppenbara systemfel i arbetsskadeförsäkringen?

Skriv till Jessica Rodén

Tjänstgörande riksdagsledamot. Brevet skickas från din egen e-postadress — annars kan inget svar komma tillbaka till dig. Formuläret skriver bara ihop texten och öppnar ditt e-postprogram; ingenting skickas härifrån.

Uppdragshistorik
  • Kammaren Riksdagsledamot
    28 sep 202623 sep 2030
  • Socialförsäkringsutskottet Ledamot
    25 juni 202428 sep 2026 · Socialförsäkringsutskottet
  • OSSE-delegationen Suppleant
    11 okt 202213 okt 2026 · Riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling
  • Civilutskottet Suppleant
    4 okt 202228 sep 2026 · Civilutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet Suppleant
    4 okt 202225 juni 2024 · Socialförsäkringsutskottet
  • Kammaren Riksdagsledamot
    26 sep 202228 sep 2026