Riksflödet
Logga in
Anette Rangdag
Anette Rangdag

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Anette Rangdag

Sverigedemokraterna · 62 partikamrater i riksdagen
Ställde en skriftlig fråga till Energi- och näringsminister Ebba Busch · 24 nov 2025

Näringspolitiken för landsbygden

Skriftlig fråga 252
En hel del har gjorts, inte minst inom regelförenklingsområdet, men fortfarande finns mycket kvar att göra inom den nationella näringspolitiken. Småföretagare, jordbrukare och lokala producenter möter hinder i form av bristande infrastruktur och svårigheter att få tillgång till kapital. Detta riskerar att försvaga både konkurrenskraften och utvecklingen på landsbygden. Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch: Avser ministern att vidta åtgärder för att stärka landsbygdens småföretag och jordbrukares konkurrenskraft inom ramen för näringspolitiken, särskilt vad gäller tillgången till finansiering?
Röstade Ja · 19 nov 2025 · UbU4 punkt 3

Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

  • Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
  • Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
  • Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
  • När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
  • Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Röstade med majoriteten
Bifall169 ja mot 129 nej
Ja 169Nej 129Avstår 0Frånvarande 51
Röstade Ja · 19 nov 2025 · UbU4 punkt 2

Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

  • Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
  • Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
  • Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
  • När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
  • Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Röstade med majoriteten
Bifall170 ja mot 128 nej
Ja 170Nej 128Avstår 0Frånvarande 51
Röstade Ja · 19 nov 2025 · SoU8 punkt 2

Inspektionen för vård och omsorg ska kunna stoppa oseriösa aktörer

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

  • tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
  • verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
  • den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
  • det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
  • kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Röstade med majoriteten
Bifall279 ja mot 19 nej
Ja 279Nej 19Avstår 0Frånvarande 51
Röstade Nej · 12 nov 2025 · KU12 punkt 2

En ny lag ska komplettera EU:s mediefrihetsförordning

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

  • Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
  • medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Röstade med minoriteten
Bifall237 ja mot 64 nej
Ja 237Nej 64Avstår 2Frånvarande 46
Var frånvarande vid omröstningen · 5 nov 2025 · TU4 punkt 2

Effektivare sanktioner inom luftfarten införs

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten.

  • Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt.
  • Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri.

Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Bifall276 ja mot 21 nej
Ja 276Nej 21Avstår 0Frånvarande 52
Talade i kammaren · 23 okt 2025 · Jämtlands län

Frågestund

Fru talman! Min fråga går till infrastruktur- och bostadsministern. Jämtlands län har en stor andel lokal företagsamhet och har stor potential att öka den, särskilt inom småföretagandet.

Tyvärr begränsas utvecklingen av bristfällig infrastruktur. Exempelvis är det inte sällan dåligt vägunderhåll, otillräckliga vägförbindelser, begränsad flyg- och kollektivtrafik och svag digital täckning. Dessa faktorer försvårar både etablering och expansion av företag i länets mindre orter på landsbygden.

Hur avser ministern att säkerställa att mindre orter på landsbygden i Jämtlands län som brottas med dessa problem får möjligheter till företagsutveckling och investeringar som är likvärdiga med dem som finns i övriga delar av landet?

Röstade Ja · 22 okt 2025 · KrU2 punkt 5

Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Röstade med majoriteten
Bifall172 ja mot 130 nej
Ja 172Nej 130Avstår 0Frånvarande 47
Röstade Ja · 22 okt 2025 · KrU2 punkt 8

Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Röstade med majoriteten
Bifall173 ja mot 129 nej
Ja 173Nej 129Avstår 0Frånvarande 47
Röstade Ja · 22 okt 2025 · KrU2 punkt 6

Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Röstade med majoriteten
Bifall173 ja mot 129 nej
Ja 173Nej 129Avstår 0Frånvarande 47
Ställde en skriftlig fråga till Energi- och näringsminister Ebba Busch · 14 juni 2024

Uppföljning av projekt finansierade med offentliga medel

Skriftlig fråga 989
Enligt medieuppgifter har statliga Energimyndigheten delat ut mer än en halv miljard kronor i olika slags lån till så kallade förhoppningsbolag på börsen. Det rapporteras att merparten av de lånen skrevs av genom att omvandlas till bidrag. Lånen beviljades till 90 bolag åren 2007–2016. De aktuella projekten var tänkta att främja utveckling och innovation inom klimatvänlig teknologi, men flera av dem har inte levererat de förväntade resultaten. Denna typ av utlåning uppmärksammades redan 2019, där bolagen som lånat pengar ”kunnat bryta mot avtalen och strunta i att betala tillbaka lånen utan några konsekvenser”. Vidare att detta skett ”utan uppföljning och kontroll”. Förhoppningsbolagens projekt som myndigheten finansierat har misslyckats, och därmed saknas förutsättningarna att betala tillbaka lånen enligt de villkor som gavs för stödet. Nyligen beslutade Energimyndigheten att man skrivit av lån på mer än 300 miljoner kronor, således mer än hälften av det utlånade beloppet. Skattebetalarna får notan för myndighetens pengarullning. Med anledning av detta vill jag rikta följande fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch: Avser ministern att vidta några åtgärder för att förbättra övervakningen och utvärderingen av framtida projekt finansierade med offentliga medel för att säkerställa att de uppnår sina mål?
Ställde en skriftlig fråga till Energi- och näringsminister Ebba Busch · 14 juni 2024

Energimyndighetens lån

Skriftlig fråga 988
Enligt medieuppgifter har statliga Energimyndigheten delat ut mer än en halv miljard kronor i olika slags lån till så kallade förhoppningsbolag på börsen. Det rapporteras att merparten av de lånen skrevs av genom att omvandlas till bidrag. Lånen beviljades till 90 bolag åren 2007–2016. De aktuella projekten var tänkta att främja utveckling och innovation inom klimatvänlig teknologi, men flera av dem har inte levererat de förväntade resultaten. Denna typ av utlåning uppmärksammades redan 2019, där bolagen som lånat pengar ”kunnat bryta mot avtalen och strunta i att betala tillbaka lånen utan några konsekvenser”. Vidare att detta skett ”utan uppföljning och kontroll”. Förhoppningsbolagens projekt som myndigheten finansierat har misslyckats, och därmed saknas förutsättningarna att betala tillbaka lånen enligt de villkor som gavs för stödet. Nyligen beslutade Energimyndigheten att man skrivit av lån på mer än 300 miljoner kronor, således mer än hälften av det utlånade beloppet. Skattebetalarna får notan för myndighetens pengarullning. Med anledning av detta vill jag rikta följande fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch. Avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att liknande situationer inte uppstår igen?
Ställde en skriftlig fråga till Energi- och näringsminister Ebba Busch · 5 juni 2024

Olyckor vid vattensläpp från vattenkraft

Skriftlig fråga 962
Den 29 mars i år släppte ett kraftverksbolag helt utan förvarning ut stora mängder vatten vid Skålandammen utanför Åsarna i Jämtland. Boende i närheten har rapporterat om omfattande skador på bryggor och en handikappramp nedströms samt att det såg ut som om en ”flodvåg dragit fram med enorma krafter i omlopp”. Hade människor varit i vägen så hade det slutat riktigt illa. Vid ett tidigare vattensläpp från dammen var två ungdomar ute på isen och de lyckades med nöd och näppe undkomma de framrusande vattenmassorna och ta sig till land med sina skotrar. Enligt kraftverksbolaget flödade det som mest 75 kubikmeter vatten per sekund, vilket resulterade i att sjöns vattennivå sjönk med flera meter. Detta vattensläpp skedde före islossningen och drog därav med sig stora mängder is som bidrog till de omfattande skadorna. Dessutom utgör den hängande isen längs sjöstränderna en stor fara för människor och djur som tänker sig ut på isen. Det är inte första gången det här händer. Med anledning av detta vill jag rikta följande fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch: Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att minska risken för framtida olyckor kopplade till oväntade och kraftiga utsläpp från vattenkraft?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Andreas Carlson · 22 mars 2024

Upphandling med kravspecifikation på flygoperatör

Skriftlig fråga 761
I sin utredning Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet (Ds 2023:3) föreslår Peter Norman ett antal förändringar av den allmänna trafikplikten. För att öka kvaliteten på den upphandlade trafiken är det viktigt att inte enbart fokusera på lägsta pris utan också att kunna ställa krav såsom storlek på flygplan (antal stolar) och möjlighet till sömlöst resande (interlineavtal, code-share, passagerarhantering och möjlighet att synliggöra produkten utomlands). Vidare skulle man kunna ställa krav på bolagens miljöarbete såsom användning av förnybara flygbränslen (SAF) och inriktning kring kommande alternativ (el, hybrid eller vätgas) för att bidra till att minska flygets miljöpåverkan. Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Andreas Carlson: Vad har statsrådet generellt för inställning till att ställa kompletterande krav i samband med upphandling av trafikplikt och till att berörda kommuner och regioner medverkar i kravställningen, och avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att ta några initiativ i linje med detta?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Andreas Carlson · 22 mars 2024

Temporär trafikplikt

Skriftlig fråga 760
När pandemin slog till försvann Karlstad Airports sista reguljära flyglinje och varken Stockholmsflyget eller någon annan flyglinje har återupptagits. Det är därför välkommet att Peter Norman i sin utredning Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet (Ds 2023:3) föreslår att en ny flyglinje med allmän trafikplikt inrättas mellan Karlstad och Arlanda, men först från oktober 2027. Det är en lång tid för kommunen och det lokala näringslivet som har stora behov av bra tillgång till tidskritiska resor och transporter över långa avstånd. Samtidigt föreslår Norman att de kommunala och regionala myndigheterna bör ges möjlighet att finansiera ett kompletterat utbud, utöver det utbud av flyglinjer som följer av det statliga åtagandet, så länge det sammantaget ryms inom bestämmelserna enligt EU:s lufttrafikförordning. Jag är medveten om att statsrådet inte kan ta ställning i enskilda ärenden, men då även andra kommuner och regioner kan tänkas stå inför liknande utmaningar vill jag ställa följande fråga till statsrådet Andreas Carlson: Avser statsrådet att ta några initiativ till temporär trafikplikt enligt pandemimodell eller några andra initiativ för att komplettera utbudet av flyglinjer?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Andreas Carlson · 22 mars 2024

Kompletterande utbud av flyglinjer

Skriftlig fråga 759
Det är i dag Trafikverket som bestämmer vilka flyglinjer som ska omfattas av allmän trafikplikt. Det ekonomiska utrymmet för finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt påverkas i stor utsträckning av statens budget. Vid beslut om allmän trafikplikt och upphandling av flyglinjer måste även bestämmelserna i EU:s lufttrafikförordning beaktas. Från kommuner och regioner finns det intresse för att påverka eller i vissa fall genomföra egna upphandlingar av flygtrafik. Flygplatserna och flyglinjerna har stor betydelse för medborgare och näringsliv. Många flyglinjer är viktiga för regionernas tillgänglighet, vilket också påverkar utvecklingen av regionerna vad gäller näringsliv, kompetensförsörjning, arbetstillfällen, samhällsservice med mera. Näringslivet framhåller ofta att tillgången till en regional flygplats och dess linjeutbud är en förutsättning för etablering eller bibehållande av verksamhet i regionen. De icke statliga flygplatsernas betydelse manifesteras dessutom i högsta grad genom kommunernas och regionernas ekonomiska stöd till flygplatserna i form av betydande ägartillskott och underskottstäckning, vilket uppgår till flera hundra miljoner kronor per år. Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Andreas Carlson: Avser statsrådet att ta några initiativ för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att finansiera ett kompletterat utbud, utöver det utbud av flyglinjer som följer av det statliga åtagandet, så länge det sammantaget ryms inom bestämmelserna enligt EU:s lufttrafikförordning?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Paulina Brandberg · 12 maj 2023

Vindkraft och säkerhet

Skriftlig fråga 665
Det har återigen skett en allvarlig vindkraftsolycka. I maj fattade ett vindkraftverk i Ystad eld och vingarna föll ned. Enligt uppgift var det en svårhanterad brand, men ingen skadades och det fanns ingen spridningsrisk eftersom verket stod ensamt. Räddningstjänsten beslutade att låta det brinna ned och uppmanade allmänheten att inte närma sig vindkraftverket på grund av att delar kunde lossna från det. Detta är dessvärre inte den första incidenten utan bara en av flera på senare år. Till exempel bröts ett rotorblad av vid ett vindkraftverk i Björkvattnet i Ragunda i september 2021. Olyckor kopplade till vindkraft sker återkommande, och det pågår en offensiv utbyggnad av energislaget, vilket innebär risker för att fler olyckor kommer att inträffa framöver. Mot denna bakgrund vill jag rikta följande fråga till statsrådet Paulina Brandberg: Anser statsrådet att den marknadskontroll som utövas leder till ett önskat resultat, och avser statsrådet och regeringen att vidta några ytterligare åtgärder för att stärka säkerheten för såväl allmänheten som den personal som arbetar med vindkraft?
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Romina Pourmokhtari · 11 maj 2023

Vindkraftens närmiljö

Skriftlig fråga 656
Det har återigen skett en allvarlig vindkraftsolycka. I maj fattade ett vindkraftverk i Ystad eld och vingarna föll ned. Enligt uppgift var det en svårhanterad brand, men ingen skadades och det fanns ingen spridningsrisk eftersom verket stod ensamt. Räddningstjänsten beslutade att låta det brinna ned och uppmanade allmänheten att inte närma sig vindkraftverket på grund av att delar kunde lossna från det. Detta är dessvärre inte den första incidenten utan bara en av flera på senare år. Till exempel bröts ett rotorblad av vid ett vindkraftverk i Björkvattnet i Ragunda i september 2021. Olyckor kopplade till vindkraft sker återkommande, och det pågår en offensiv utbyggnad av energislaget, vilket innebär risker för att fler olyckor kommer att inträffa framöver. Konsekvenserna för den närliggande miljön vid denna typ av olyckor är svåra att överblicka. Det kan dock antas ske fler olyckor med stora miljökonsekvenser framöver både på land och till havs. Mot denna bakgrund vill jag rikta följande fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari: Avser statsrådet och regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa att vindkraftens närmiljö skyddas vid dessa återkommande olyckor?
Talade i kammaren · 30 nov 2022 · Jämtlands län

Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! Jag vill, i likhet med övrig majoritet, yrka på att riksdagen ställer sig bakom regeringens proposition Upphovsrätten på den digitala inre marknaden i sin helhet. Propositionen presenterades för riksdagen under förra mandatperioden av den förra regeringen men stöds av den nytillträdda.

Förslagen i propositionen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som syftar till att anpassa upphovsrätten till den tekniska utvecklingen. Tack vare denna proposition underlättas undervisning och forskning, samtidigt som kulturarvet kan bevaras och äldre konstverk enklare återges. I propositionen ryms även förslag för att framställare av presspublikationer ska kunna ges ny ensamrätt till sina publikationer för att förenkla ersättningar när material brukas på nätet.

Det är delvis frågor av teknisk natur, men det är vår, regeringsunderlagets och förra regeringens uppfattning att detta i praktiken kommer att resultera i förbättrade förutsättningar för dem som det berör. Med detta sagt har jag full förståelse för att det finns olika ingångar i dessa frågor. Att det är radikalt olika ingångar får ändå tillstås sett till de olika intressenter som uppvaktat oss riksdagsledamöter i ärendet. Alla intressen kan inte omhändertas, men det är vår uppfattning att detta är en bra medelväg.

Herr talman! Om jag tillåts att tala lite brett om Sverigedemokraternas politik på det immaterialrättsliga området vill jag betona att vår utgångspunkt är att immateriella värden i takt med teknikens utveckling och informationssamhällets mognad har kommit att bli en alltmer betydelsefull del av samhällsekonomin.

Samtidigt har utvecklingen inneburit att teknik och information sprids, konsumeras och förbrukas snabbare än tidigare. Digital teknik och internet har kommit att ta platsen som den primära plattformen för såväl den demokratiska debatten och spridning av information och nyheter som för konsumtion av kulturalster och underhållning. Trots detta bygger det upphovsrättsliga regelverket fortfarande i stora delar på den ordning som tillkom när tryckpresstekniken var den gängse plattformen för informationsspridning.

En modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska kunna fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle, vilket nu delvis sker. Jag och Sverigedemokraterna välkomnar därför att EU-gemensamma regler med ett sådant syfte nu införs i svensk rätt. Jag och majoriteten vill dock framhålla vikten av att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade och leder till att upphovsrätten kommer att fungera på ett bättre sätt på den digitala inre marknaden. Riksdagen bör därför anta de lagändringar som föreslås i propositionen.

Skriv till Anette Rangdag

Tillgänglig ersättare. Brevet skickas från din egen e-postadress — annars kan inget svar komma tillbaka till dig. Formuläret skriver bara ihop texten och öppnar ditt e-postprogram; ingenting skickas härifrån.

Uppdragshistorik
  • Näringsutskottet Extra suppleant
    14 okt 202520 nov 2025 · Näringsutskottet
  • Kammaren Ersättare
    13 okt 202520 nov 2025 · Josef Fransson
  • Arbetsmarknadsutskottet Extra suppleant
    3 april 202430 juni 2024 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Finansutskottet Extra suppleant
    3 april 202430 juni 2024 · Finansutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet Extra suppleant
    3 april 202430 juni 2024 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet Extra suppleant
    3 april 202430 juni 2024 · Näringsutskottet
  • Kammaren Ersättare
    2 april 202430 juni 2024 · Josef Fransson
  • Arbetsmarknadsutskottet Extra suppleant
    30 jan 202431 mars 2024 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Finansutskottet Extra suppleant
    30 jan 202431 mars 2024 · Finansutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet Extra suppleant
    30 jan 202431 mars 2024 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet Extra suppleant
    30 jan 202431 mars 2024 · Näringsutskottet
  • Kammaren Ersättare
    26 jan 202431 mars 2024 · Josef Fransson
  • Kammaren Ersättare
    26 april 202312 maj 2023 · Josef Fransson
  • Kammaren Ersättare
    10 april 202325 april 2023 · Josef Fransson
  • Arbetsmarknadsutskottet Extra suppleant
    10 april 202312 maj 2023 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Finansutskottet Extra suppleant
    10 april 202312 maj 2023 · Finansutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet Extra suppleant
    10 april 202312 maj 2023 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet Extra suppleant
    10 april 202312 maj 2023 · Näringsutskottet
  • Kammaren Ersättare
    12 nov 202212 dec 2022 · Josef Fransson
  • Arbetsmarknadsutskottet Extra suppleant
    12 nov 202212 dec 2022 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Finansutskottet Extra suppleant
    12 nov 202212 dec 2022 · Finansutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet Extra suppleant
    12 nov 202212 dec 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet Extra suppleant
    12 nov 202212 dec 2022 · Näringsutskottet
  • Skatteutskottet Extra suppleant
    12 nov 202212 dec 2022 · Skatteutskottet