Sven-Olof Sällström

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället.

Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer.

Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag

Fru talman! I dag debatterar vi om ett förslag från EU-kommissionen att ge EU större inflytande över gemensamma upphandlingar på det försvarspolitiska området bryter mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Vid voteringen senare i eftermiddag kommer som det verkar en enig riksdag som anser att kommissionens förslag bryter mot just subsidiaritetsprincipen besluta om att skicka ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Fru talman! Subsidiaritetsprincipen gäller enligt fördraget om Europeiska unionen på de områden där EU inte har exklusiv befogenhet. Den innebär att EU ska vidta en åtgärd endast om målet för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva.

I dag finns inga hinder för medlemsstaterna att bilateralt, genom avtal mellan ett eller flera medlemsländer, genomföra gemensamma upphandlingar på försvarsområdet.

Fru talman! Försvarsutskottet konstaterar att förslaget saknar en ordentlig konsekvensanalys. Försvarsutskottet anser också att den europeiska försvarsindustrin stärks genom konkurrens och konsolidering på marknadsmässiga grunder.

Försvarspolitik, krav på informationssäkerhet och försörjningstrygghet utgör grunden för om försvarsmateriel ska upphandlas nationellt eller unionsgemensamt. Utskottet anser att förordningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, då dessa frågor i första hand är nationella kompetenser.

Fru talman! Slutligen, även om vi i dag behandlar om kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen, vill jag ändå nämna något om ärendet i sak.

Just nu lever vi i en orolig tid. Efter Rysslands snart åtta månader långa brutala anfallskrig mot Ukraina finns ett stort behov hos de flesta EU-länder att dels ersätta den försvarsmateriel som överförts till Ukraina, dels för framtiden kraftigt förstärka den nationella försvarsförmågan.

Vi går alltså därmed förmodligen mot en situation där den europeiska försvarsindustrin kommer att gå på högvarv under de närmaste 10-15 åren. Att i det läget lägga fram ett förslag som i förlängningen minskar konkurrensen, konsoliderar försvarsindustrin och styr mot gemensamma upphandlingar riskerar att försena uppbyggnaden av försvarsförmågan.

Vi behöver tvärtom en situation där ett stort antal leverantörer genom sund konkurrens och spjutspetskompetens inom forskning och utveckling kan bidra till vår gemensamma säkerhet. Kommissionens förslag riskerar i stället genom att prioritera vissa leverantörer att försena leveranserna, skapa flaskhalsar, driva upp priser och på sikt försämra vår gemensamma försvarsförmåga.

Jag vill avsluta genom att yrka bifall till utskottets förslag om att skicka ett så kallat motiverat yttrande.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).