Monica Haider (S) svarade Josef Fransson i en replik om Elmarknadsfrågor i debatten ”Protokoll 2025/26:102 Onsdagen den 1 april” den 1 april 2026.
Josef FranssonSD· i en replikAtt det inte skulle vara politiska beslut som ligger bakom de senaste kärnkraftsnedläggningarna menar jag är ren historierevisionism. Det fanns ett tydligt krav från inte minst Miljöpartiet för att bilda regering eller…Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande Elmarknadsfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.
Herr talman! Sverige befinner sig i en omfattande elektrifiering. Industrin ställer om, transportsektorn förändras och hela samhället ska bli fossilfritt. Det ställer höga krav på elsystemet men också på hur elmarknaden fungerar i praktiken.
Det som är viktigt är att hushåll och företag har tillgång till stabila, rimliga och förutsägbara elpriser. Så ser det inte riktigt ut i dag. Elmarknaden präglas i alltför hög grad av stora prisvariationer, osäkerhet och oförutsägbarhet. Det skapar otrygghet för hushåll och försämrar konkurrensvillkoren för företag.
Detta förstärks av det som händer i vår omvärld just nu. Kriget i Mellanöstern, ett osäkert säkerhetsläge och stigande energi-, olje- och gaspriser på världsmarknaden påverkar elpriserna i Europa och därmed här i Sverige. Vi har ett integrerat energisystem där priser smittar av sig mellan länder och energislag. När gaspriset stiger i Europa påverkar det elpriset här.
Herr talman! Elmarknaden levererar inte likvärdiga villkor i hela landet. De stora prisskillnaderna mellan elområdena är inte rimliga eller rättvisa. De slår hårdast i södra Sverige och påverkar både hushållens ekonomi och företagens möjligheter att växa. I dag är spotpriset 6,55 öre per kilowattimme i norra Sverige och 102,08 öre per kilowattimme i södra Sverige. Det är faktiskt inte rimligt. Vi behöver stärka överföringskapaciteten inom landet och utveckla elsystemet där behoven är som störst. Elnätet måste ha tillräcklig kapacitet för att transportera elen dit där den behövs.
Herr talman! Energisystemet är grunden för det moderna samhället och avgörande för vår utveckling. En framgångsrik elektrifiering är nödvändig för att öka tillväxten, skapa jobb och välstånd samt nå våra klimatmål. Den stärker Sveriges konkurrenskraft och möjliggör export av klimatsmarta produkter som bidrar till minskade utsläpp även i andra länder. Elektrifiering ger stora möjligheter till energieffektivisering och minskade utsläpp, särskilt inom transportsektorn och basindustrin. Tillgång till billig och stabil el är en avgörande konkurrensfördel för svenska företag.
Vi vill att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att nå dit krävs fortsatt utbyggnad av både elproduktion och elnät i hela landet. Det behövs mer el från vattenkraft, vindkraft, solkraft, kärnkraft och bioenergi samtidigt som samhället behöver ta ett större ansvar för elförsörjningen för att säkerställa stabila och långsiktigt låga priser. Vi anser därför att regeringen aktivt bör driva på inom EU för förändringar som kan bidra till lägre elpriser här i Sverige.
Herr talman! Vi konstaterar att elektrifieringen och den gröna omställningen kräver ett elnät som kan möta en kraftigt ökad efterfrågan. Samtidigt ser vi i dag kapacitetsbrist och långa köer för företag som inte får tillgång till den el de behöver.
Elnäten måste byggas ut mer proaktivt och med ett tydligare samhällsperspektiv. Det kräver en högre investeringstakt men också en reformerad intäktsreglering som möjliggör investeringar och skyddar elkunderna från kraftiga kostnadsökningar. Inte bara investeringar i nät ska premieras utan även smartare användning av nätet.
Svenska kraftnät måste säkerställa att andra lösningar används för att hantera den ökade elanvändningen och elproduktionen. Digitalisering, AI, kraftelektronik och energilagring kan bidra till ett mer effektivt utnyttjande av elsystemet. Även flexibilitetstjänster och aggregering utgör viktiga verktyg i detta arbete.
Utvecklingen av smarta elnät måste fortsätta. Vi behöver bygga ut den havsbaserade vindkraften, speciellt i södra Sverige, där behovet är störst. Regeringens beslut om ändrat uppdrag till Svenska kraftnät vad gäller att inte ta kostnaderna för anslutningsavgifter har fått stora konsekvenser för utbyggnaden av havsvindkraft, som nu helt har stannat av. Det uppdraget bör återupptas.
Den socialdemokratiska regeringen tog viktiga initiativ för att korta tillståndsprocesserna, vilket gjorde ledtiderna mycket kortare och mindre resurskrävande. Detta arbete måste man fortsätta, vilket regeringen också gör.
Herr talman! Regeringen måste ta ansvar för de höga elpriserna. Att elstöd nu kommer på plats och betalas ut är bra, men det borde ha kunnat göras med flaskhalsintäkter om regeringen hade stått på sig nere i Bryssel. Regeringen behöver komma till riksdagen med förslag om hur man ska hantera de anvisade avtalen så att kunderna inte står utan avtal.
Herr talman! Ett modernt elsystem måste vara robust och motståndskraftigt. Just i ett läge med ökad geopolitisk oro blir detta ännu tydligare. Sverige ska ha en elförsörjning som är robust och med tillfredsställande beredskapsnivå. Hotbilden är tydligare än tidigare, och sårbarheten med ökad elektrifiering gör frågan mer angelägen.
Vi behöver ha en långsiktig och stabil energipolitik i en orolig värld. Vi behöver en långsiktig energiöverenskommelse för svenska hushåll och företag. Långsiktigheten behövs för att företag ska våga investera. Det handlar om stabilitet i ett läge där världen är instabil.
Herr talman! Tack för anförandet, Monica Haider!
Som politiker tycker jag att det är bra om det man säger och det man gör hänger ihop. Det är lätt att säga att man vill ha billig och stabil el och att man vill ha mindre prisskillnader mellan norr och söder. Men jag tycker inte att det stämmer överens särskilt väl med vad Socialdemokraterna i sina reservationstexter i betänkandet, eller i det här anförandet för den delen, säger sig vilja göra.
Socialdemokraterna vill ha mer väderberoende kraft, alltså från sol och vind, som vi vid det här laget vet kommer att lämna Sverige på export eftersom vi inte kan ta hand om den i Sverige.
Socialdemokraterna vill också ha mer nät, och mer nät kostar pengar. Den primära orsaken till att man bygger nät är att man vill kunna forsla ut el från Sverige. Jag säger detta lite raljerande, men det finns en väldigt viktig sanning i det.
Man har tidigare lagt ned en massa kärnkraftverk – sex stycken totalt. Det har skapat stora behov av överföring, dels från norr till söder, dels till utlandet.
Man säger sig vilja ha havsbaserad vindkraft, vilket innebär enormt höga anslutningskostnader som man vill lägga inte bara på elkonsumentkollektivet utan till och med på skattekollektivet genom en massa subventioner. I slutändan blir det ett väldigt dyrt system. Samtidigt säger man sig vilja ha billig och stabil el. Det går inte ihop.
Herr talman! Monica Haider får jättegärna förklara för åhörarna hur hon får ihop den här ekvationen, för jag får det då verkligen inte.
Herr talman! Det vore bra om ledamoten på något sätt hade historien med sig när han talar om hur det faktiskt var för fem sex år sedan vad gäller energisituationen i Sverige. Vi hade väldigt låga elpriser – och vi har fortfarande de lägsta elpriserna i Europa. Det gjorde att de investeringar i kärnkraft som behövdes inte lönade sig. Man fick inte ihop kalkylen. Att lösningen på alla energiproblem i Sverige skulle vara kärnkraft stämmer inte, och det vet Josef Fransson mycket väl.
Politiken har inte lagt ned kärnkraften i Sverige. Det enda kärnkraftverk som har lagts ned av politiken är Barsebäck. De andra nedläggningarna gjordes på helt marknadsmässiga grunder. Det kan man läsa i artikel efter artikel. De som styrde företagen vid den tiden bekräftar detta. Det var alltså inga politiska beslut. Kom inte dragande med effektskatten, för den var inte avgörande i detta fall!
Vad gäller väderberoende kraft tror jag att det är framtiden också i Sverige. Jag tror dessutom att det behövs mer kärnkraft. Men det behövs även mer både sol- och vindkraft och allt annat. Med tanke på hur det just nu ser ut i världen är ensidigt beroende av vissa energikällor ganska farligt och kan bli väldigt dyrt. Jag håller alltså absolut inte med Josef Fransson om hans analys, men ingen blev väl förvånad över att vi inte har samma åsikt i denna fråga.
Herr talman! Att det inte skulle vara politiska beslut som ligger bakom de senaste kärnkraftsnedläggningarna menar jag är ren historierevisionism. Det fanns ett tydligt krav från inte minst Miljöpartiet för att bilda regering eller släppa fram en socialdemokratisk regering att kärnkraftverk skulle läggas ned. Det löste man genom att skattebelägga och höja effektavgiften på kärnkraft, inte minst. Politiskt höjde man helt enkelt priset på ett sådant sätt att det inte blev lönsamt.
Elpriserna var låga för fem sex år sedan, precis som Monica Haider säger. Men det berodde ju på att man med subventioner tryckt in en massa vindkraft i elsystemet, som marknaden aldrig någonsin efterfrågade. När det är vindstilla är det inte särskilt låga elpriser. Men så fort det börjar blåsa dyker de. Det är ofta till och med negativa elpriser. Vi måste dumpa elen eftersom vi inte kan ta hand om den i Sverige.
Samtidigt som vi har stora överskott på el har vi elkonsumenter – företag – som vill investera i energiintensiv verksamhet. Ett särskilt känt exempel är ett bageri som inte kunde göra sin investering på grund av att de inte fick någon effekttilldelning. Att det på årsbasis finns jättestora överskott på el som vi inte kan använda i Sverige räcker inte till för att i varje enskilt ögonblick låta det här företaget få el för att kunna expandera. Det är en direkt konsekvens av kärnkraftsnedläggningen, som Socialdemokraterna och Miljöpartiet och ytterligare några partier stod bakom.
Herr talman! Jag tror att varken jag eller Josef Fransson behöver tala om för varandra hur elmarknaden fungerar. Det vet vi ganska väl, båda två.
Vad gäller nedläggningen av kärnkraft var det inga politiska beslut, men Josef Fransson vet tydligen mer än någon annan i denna kammare – även den som var med på den tiden vi på den rödgröna sidan hade regeringsmakten. Det var definitivt inga politiska beslut som ledde till att kärnkraft lades ned. Det var dålig lönsamhet och att det hände en olycka i Fukushima, som innebar att säkerhetskraven höjdes väldigt radikalt. Då kostade det för mycket att göra i ordning de kärnkraftverk som fanns.
(Applåder)
(forts. § 18)
Herr talman! Monica Haider pratade i sitt anförande om stabilitet i en orolig värld. Det är mycket klokt och bra. Men en av de största sårbarheterna i vårt elsystem är de många milen av överföringsledningar. Det är luftledningar som byggs med stora intrång, med liten förståelse för dem som påverkas och till otillräckliga ersättningsnivåer.
Ändå vill Socialdemokraterna att luftledning ska vara standardvalet vid nybyggnation, trots att det ökar sårbarheten, trots att det ökar intrånget och trots att det folkliga motståndet är kompakt.
Min fråga till Monica Haider är följande. Hur kan man rättfärdiga att man fortsätter att bygga luftledningar trots att man vet att de ökar sårbarheten och trots att de tar extremt lång tid att bygga?
Herr talman! Svaret på frågan är enkel. Vi vill ha stabila och låga priser. Att gräva ned ledningarna i marken är minst dubbelt så dyrt som att bygga luftledningar, säger de experter som kan detta bättre än vad jag kan. Det är det enkla svaret.
Ibland behöver man i alla fall gräva ned ledningarna. Skulle vi göra det överallt skulle våra elpriser bli ännu dyrare än i dag. Det tycker vi inte är rimligt.
Herr talman! Nu finns det professorer, till exempel på Uppsala universitet, som säger att kostnaderna inte alls behöver bli högre, speciellt om man räknar in de intrång som sker när man jobbar med luftledning, ännu mer när man räknar med den sårbarhet som man automatiskt bygger in i systemet med ledningar ovan jord.
Det finns dessutom andra tekniker än att bara titta på luftledningar, som Socialdemokraterna gör. Vi behöver inte bara prata om att gräva ned saker, utan det finns andra mer marksnåla tekniker. Det kan handla om att se till så att vi bygger ut marginaler i det vi bygger. Det kan handla om ökade spänningsnivåer. Det kan handla om att bygga mer på höjden eller mer på bredden i befintliga ledningsgator. Det finns en mängd olika åtgärder som inte bara handlar om att gräva ned.
Ändå anser Socialdemokraterna att standardvalet ska vara luftledning, vilket ökar intrånget och ökar sårbarheten – trots att vi lever i den oroliga tid som Monica Haider pratade om. Det tycker jag och Centerpartiet är problematiskt eftersom det ökar vår sårbarhet helt i onödan.
Hur ska man, Monica Haider, hantera den sårbarhet som hennes politik leder till när man bara ska fokusera på luftledningar – speciellt i denna oroliga tid?
Herr talman! De metoder som Rickard Nordin radar upp, förutom att gräva ned ledningen i marken, har vi socialdemokrater inget emot. Det är ju inte riktigt vi politiker som bestämmer metoderna. Så fungerar det faktiskt inte.
En professor i Uppsala säger att det är billigt att gräva ned ledningen i marken, men den uppgiften har inte jag. Det är lite märkligt när det finns många andra experter som jobbar med frågan, inte bara nätbolagen, som säger att det är dubbelt så dyrt. Uppgiften att det skulle vara billigt att gräva ned har inte jag, Rickard Nordin.
