Fru talman! Stort tack, Samuel Gonzalez Westling och praktikanten som har ställt frågan!

Frågan om infrastruktur och att det ska gå att bo och leva i hela Sverige är otroligt viktig för våra fyra samarbetspartier, eftersom den är viktig för Sverige.

Den är viktig för att man ska kunna flytta sin familj någonstans och se barnen växa upp i alla delar av Sverige. Men det gäller också möjligheten att driva företag och näringsliv i alla delar av Sverige.

Därför är jag glad att regeringen har kunnat presentera – med en lite mindre skrovlig röst än vad jag gör just nu – en historiskt stor infrastrukturproposition. Den innebär att vi tillför 200 miljarder mer till infrastruktur i Sverige. Det är en förutsättning för att kunna nolla underhållsskulden för vägar men också för att kunna prioritera järnväg än mer.

Det ger också på sikt möjlighet för SJ och andra som trafikerar våra järnvägar i Sverige att kunna göra det ännu mer framöver.

Fru talman! Tack, Lili André, för frågan!

Det korta svaret är: Mycket dåligt! Vi har i handelsminister Benjamin Dousa en ypperlig företrädare för det svenska näringslivet. Han slåss verkligen för Team Sweden. Det handlar om att värna möjligheten att vara ett mindre men otroligt slagkraftigt land som Sverige är tack vare våra företag och den export som de står för.

Det vi gör nu är att tillsammans med de övriga EU-länderna säkerställa att vi skyddar svenska företag och de värdekedjor som finns så mycket som möjligt. Flera avgörande delar i värdekedjorna behöver säkras ifrån andra länder, och vi ska kunna hitta andra marknader.

Vi kämpar hårt för fler frihandelsavtal mellan EU och andra delar av världen; Sverige är en av EU:s främsta frihandelskämpar när det gäller detta. Vi manar också den övriga världen att se till Sverige som ett viktigt land att investera i och komma till för att studera. Här finns politisk stabilitet, och det ska vi vara stolta över från höger till vänster.

Fru talman! Tack, Robert Olesen, för frågan!

Det är helt uppenbart att näringslivets förutsättningar och konkurrenskraften hos våra företag, inte minst i Kronoberg, starkt hänger ihop med energifrågorna. Därför är jag glad över att vi har lyckats få ned elpriset varje år sedan vi tillträdde i regeringsställning och att vi nu sätter fokus på lång sikt genom att bana väg för ny kärnkraft och inte halka efter i den globala kapplöpning som finns kring ny kärnkraft nu.

Vi sätter också fokus på kort sikt med 70 åtgärder som innebär att vi kan få ut mer av all den el som produceras och som annars bara riskerar att gå på export. En av åtgärderna handlar om sådant som att kunna takta kraftproduktion från till exempel ett vindkraftverk med lagringsmöjligheter i vätgas eller batterier. Det kan bara hjälpa en viss del, men det är en av åtgärderna.

Det vi satte fokus på i och med dagens presskonferens och nyhet handlar om att värna vattenkraften och att bana väg för ännu mer av kraft- och fjärrvärme. Det kan göra skillnad på kort sikt, också för Kronoberg.

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson, för frågan!

Jag ska drista mig till att hålla mig övergripande från regeringens sida. Våra fyra samarbetspartier har bedrivit ett väldigt offensivt arbete för att rensa upp i den djungel och det träsk av omoral som har uppstått kring lotteriverksamheten i Sverige. Det arbetet är jag stolt över att vara en del av.

Det måste finnas tydlighet och transparens i allt som rör spel, där vi vet att det finns en mycket stor risk att utsatta människor utnyttjas. Det har kommit fram fall genom åren där det är uppenbart att tidigare regeringar har haft vetskap om problemen men sett mellan fingrarna. Sådant sätter den här regeringen nu stopp för.

Kommer vi att stanna vid detta? Vi har inga nya besked att ge i dag. Men när man gör en lagändring behöver man såklart se om den når hela vägen fram och om det finns anledning att återkomma. Vi ska stå på folkets sida.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Detta är Finansdepartementets fråga och inte Socialdepartementets, men jag tar mig ändå friheten att svara ledamoten.

Effektivitetsdelegationen är inte en delegation som på egen hand ska tala om hur svensk sjukvård ska utvecklas – inte alls! Detta är i praktiken en nämnd som sammanträder ungefär fyra till sex gånger om året.

Det finns regioner som känner att de måste få ordning på sin ekonomi. De vill effektivisera men ser att det kommer att ta lång tid, och de behöver statligt stöd för att göra förändringarna på ett långsiktigt och hållbart sätt. De har möjlighet att söka stöd från staten på 250 miljoner årligen, för alla regioner, om de vill använda det.

Då behöver vi några som inte själva är berörda av ärendena som kan fattat beslut. Därför har Finansdepartementet lagt fram detta, och Erik Slottner är ansvarigt statsråd. Det handlar om ett antal personer som ska bedöma ansökningarna från regionen och fatta beslut om avslag eller bifall.

Återkom gärna till ansvarigt statsråd när det gäller personfrågorna! Sedan är det en självklarhet att man måste komma åt dem som är oseriösa och inte följer de beslut man har fattat i varje region. Har man ett avtal ser man till att följa upp det. Det är bra att också Stockholm gör det.

Fru talman! Jag vill tacka Jan Riise för att han lyfter den viktiga reform av våra grundlagar som regeringen har lagt på riksdagens bord och som kommer att vara föremål för riksdagens debatt och beslut under hösten, som jag förstår det.

Detta rymmer många viktiga delar, inte minst att vi i ett läge där man i många andra delar av världen går i motsatt riktning och underminerar oberoendet för rättsväsen och domstolarna gör det motsatta, det vill säga stärker det skyddet i en rad olika avseenden.

Det är också helt riktigt att vi lägger fram förslag som tar sikte på formerna i grundlagsändringar, också det i bred politisk enighet. I vilken ordning riksdagen sedan kommer att vilja behandla de här frågorna efter nästa val är en fråga för riksdagen och inte för mig.

Vi kommer att lägga det här underlaget på riksdagens bord så att de första besluten kan fattas på den här sidan valet. Sedan kommer riksdagen att avgöra i vilken ordning olika beslut ska fattas på andra sidan valet.

Fru talman! Tack, Ellen Juntti, för ett mycket uthålligt arbete i de här väldigt viktiga frågorna!

Jag ser inte i nuläget att vi har några processer igång eller har för avsikt att sätta igång några processer vad gäller kemisk kastrering, även om jag också är mycket medveten om att debatten förs på ett seriöst sätt i många sammanhang.

Vi har nu i hög grad fokus på att ta sikte på de personer som vi talar om, fast med andra verktyg. Exempelvis ska vi se till att personer som gör sig skyldiga till upprepade fall av grova våldtäkter sitter inlåsta och inte är ute i samhället.

Detta gör vi på flera fronter. Vi skärper straffen och ser till att den som begår flera våldtäkter kan dömas till livstids fängelse även om inte livstid ingår i straffskalan för det enskilda brottet. Vi har också aviserat att vi den 1 mars nästa år avser att ha på plats det nya säkerhetsstraffet, en tidsobestämd påföljd med inlåsning för dem som är riktigt samhällsfarliga. Flera av dem berörs av Ellen Juntti i den här frågan.

Fru talman! Tack så mycket, Laila Naraghi, för en möjlighet att få diskutera den här viktiga frågan!

Vi har ju redan med gemensamma krafter adresserat den här frågan. Vi har gjort det genom reformen Tryggare hem för barn, som trädde i kraft den 1 januari i år. En central del av den reformen var just att förändra portalbestämmelsen om barnets bästa så att den ska säkerställa att barn som utsätts för våld eller förtryck av det slag som Laila Naraghi tar upp inte ska bli föremål för vårdnad hos den förälder som står för detta våld eller förtryck.

Sedan är det inte min sak att avgöra det i varje enskilt fall, men att vi nu äntligen har en lagstiftning som tar sikte på den situationen är en väldigt viktig sak. Där får jag nog säga, om jag ska vara lite polemisk tillbaka, att den bestämmelse som vi ärvde i utredningsunderlaget från den förra regeringen inte hade gjort det jobbet. Genom att vi spetsade till den bestämmelsen har vi nu väldigt goda förutsättningar att skydda precis de barn som Laila Naraghi nämner i sin fråga.

Fru talman! Tack, Angelica Lundberg, både för frågan och för långvarigt engagemang när det gäller att få in den viktiga aspekten att våld och övergrepp inte behöver vara fysiska för att kunna få väldigt ingripande konsekvenser för den som är utsatt för det. Det gäller inte minst vid bodelningsfrågor.

Bodelningsprocessen är som sagt väldigt central och väldigt efterlängtad, och det är nu på gång i en utredning. Vi har också gett olika uppdrag till myndigheter att sprida information om just ekonomiskt våld.

Jag ska nämna några: Jämställdhetsmyndigheten har fått ett sådant uppdrag att säkerställa att våldsutsatta hänvisas till rätt stödinsats, och Kronofogdemyndigheten och Skatteverket har också den typen av instruktioner för att motverka ekonomiskt våld.

Jag har tagit del av Riksrevisionens granskning, och jag är säker på att den kommer att föranleda oss att vidta ytterligare åtgärder i det här sammanhanget. Bakgrunden är naturligtvis given: Mäns våld mot kvinnor, också det som inte nödvändigtvis är fysiskt men som kan få samma ingripande konsekvenser, ska bekämpas med samma kraft som gängbrottsligheten.

Fru talman! Jag vill tacka för en utomordentligt relevant och viktig fråga.

Jag var härförleden i Uppsala, på plats vid den frisersalong där ett brutalt mord skedde för en tid sedan. Det är klart att det också är en brutal påminnelse om det mörker som den här brottsligheten innebär, förstås för dem som drabbas omedelbart av den men även för hela vårt samhälle.

Jag är av den övertygelsen att flera saker, till exempel straff och annat, är nödvändiga för att vända den utvecklingen, men det är klart att vi även behöver göra andra saker.

Jag ska nämna några: Stora investeringar i socialtjänsten och en ny socialtjänstlag kommer att göra att den delen av systemet kan arbeta väldigt mycket mer offensivt från och med i sommar.

Från den 1 april river vi sekretesshinder för att olika aktörer i samhället – skola, polis, socialtjänst – ska kunna dela information med varandra om barn som är i riskzon och förebygga den typen av allvarlig brottslighet som vi ser alltför många exempel på. Vi gör även investeringar i skolsociala team och föräldrastöd.

Det finns en lång rad saker som vi måste göra, både repressivt och preventivt.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en riktigt angelägen fråga!

Läkemedel är en självklar del av hälso- och sjukvården, och vi förväntar oss att de finns där. Ändå har vi levt med läkemedelsbrist både i Sverige och i Europa under ganska lång tid. Det handlar om många olika saker, till exempel svårigheter med värdekedjor och transporter, men också om bristande konkurrenskraft. Därför driver regeringen på för att förbättra konkurrenskraften i EU genom arbetet med ny läkemedelslagstiftning.

Vi försöker förbättra konkurrenskraften i Sverige, inte minst i arbetet som samarbetspartierna tagit initiativ till med Swetrial, så att det blir lättare att ta kontakt och genomföra kliniska studier och prövningar i Sverige.

Vi vidtar en lång rad åtgärder, ger uppdrag till myndigheter och mycket annat för att Sverige ska bli konkurrenskraftigt men också kunna klara situationen. Jag fick ett utredningsförslag för ett par veckor sedan som visar på åtgärder vi kan vidta om det blir läkemedelsbrist och vi behöver göra prioriteringar.

Vi jobbar med att både stärka konkurrenskraften i Sverige och Europa och hantera situationen när brist uppkommer. Vi behöver göra både och.

Fru talman! Tack, Lars Isacsson, för en väldigt viktig fråga!

Vi vet att det är väsentligt när det gäller att komma åt den organiserade brottsligheten att strypa den kriminella ekonomin. Det är också en hörnsten i den strategi mot organiserad brottslighet som regeringen fattade beslut om förra året och som hela systemet nu arbetar utifrån på ett mycket målmedvetet sätt. Det handlar om att stoppa välfärdsfusket, om att stoppa möjligheten att använda företag som brottsverktyg och förstås om att stoppa narkotikan, som fortfarande är en huvudsaklig intäktskälla för gängen.

Vi behöver få till ett mer effektivt samspel mellan myndigheter och ta tillbaka brottsvinster. Utbetalningsmyndigheten är en viktig del i detta. Den kan göra viktiga insatser i kampen mot den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin. I den instruktion som myndigheten har fått ligger ett tydligt uppdrag att på olika sätt motverka organiserad brottslighet.

Vi har också sett till att myndigheten omfattas av det som heter LUS-förordningen, alltså skyldigheten att dela uppgifter myndigheter emellan. Det är otroligt viktigt.

Vad gäller granskning, uppföljning och analys finns nu ett uppdrag som handlar om att följa upp olika aktörer. Vi ska se om vi också ska följa upp på individnivå på det sätt som Lars Isacsson föreslog.

Fru talman! Jag ska svara rakt på frågan. Ja, jag ser jättestora risker med det – om det vore så som Josef Fransson målar upp. Men den mediala bilden överensstämmer inte alltid med verkligheten och vad regeringen faktiskt lägger fokus på.

Inte minst en del sverigedemokrater har varit aktiva i att sätta fokus på en del av projekten kopplade till grön omställning i medierna, men de är samtidigt väl medvetna om och väldigt engagerade i många av de stora företagsetableringar som inte har det som sin främsta säljsignal.

Jag skulle säga att det som är överordnat för Sverige är vår självständighet, vårt oberoende och vår säkerhet. Det går först. Sedan har vi sagt att konkurrenskraft och minskade utsläpp måste gå hand i hand. Det är därför vi driver en offensiv regelförenklingsagenda. Vi har sett över arbetskraftsinvandringsfrågan och underlättat för kompetensutveckling och energiförsörjning i hela landet. Det är regeringens agenda och inget annat.

Fru talman! Tack, Jennie Wernäng, för möjligheten att diskutera också dessa viktiga frågor i dag!

Jag var i ett tidigare meningsutbyte inne på att det är en otroligt viktig reform som trädde i kraft den 1 januari i år och som tar sikte på ett starkare skydd för barn i tvister om vårdnad, umgänge och boende. Det har hetat hittills att utgångspunkten alltid ska vara barnets bästa, men det har dessvärre alltför ofta inneburit att också en våldsam förälder exempelvis kan få vårdnad eller umgängesrätt. Nu finns verkligen offensiv lagstiftning på det området. Det är en stor landvinning.

Det hindrar inte att det finns fler frågor. En sådan fråga har handlat om hur man kan säkerställa att barn kommer till sin rätt på ett bättre sätt i dessa processer. Vissa har lyft frågan om egna ombud för barn. Vi kommer att ta in det i en ny utredning som tillsätts i närtid. Jag tror att inbjudan att diskutera detta redan har gått ut till ettorna för de olika partierna i civilutskottet. Vi kommer alltså i närtid att dra igång en process som handlar om att stärka stödet för barn i de här väldigt besvärliga tvisterna.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en väldigt viktig fråga!

När jag presenterade förslaget från samarbetspartierna kunde jag konstatera att det inte är önskvärt, men det är nödvändigt. Kostnaderna för läkemedel har nämligen ökat med 49 procent för staten, medan kostnaderna för patienterna har ökat med 17 procent. Vi kommer inte att klara de kostnadsökningar vi ser utan att behöva höja egenavgifterna.

I årets budget behövde vi lägga in en ökning på 6 miljarder. Nu är summan vi lägger på läkemedelskostnader uppe i 41 miljarder. Ytterligare 5 miljarder prognostiseras för nästa år. Vi kommer alltså att behöva göra det.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi inte förändrar när frikortet kommer. Det är på samma nivå som i dag. Efter 7 117 kronor får jag mitt frikort. Att frikortet är kvar på samma nivå som tidigare är väldigt viktigt för de patienter som har kroniska, livslånga sjukdomar.

Fru talman! Tack, Sara Gille, som lyfter en väldigt viktig fråga!

Det raka svaret på frågan är nej. Straffen i dag återspeglar inte allvaret i denna brottslighet. Jag kan förstås inte uttala mig om det enskilda fall som Sara Gille tar upp. Men allmänt sett kan jag säga att våld, andra brott i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck är frågor som vi verkligen har satt sökljus på.

Med gemensamma krafter flyttar vi nu rejält fram positionerna. Vi har utökat möjligheten att meddela utreseförbud för barn. Vi har beslutat om en lagrådsremiss som innehåller förslag, bland annat om att kriminalisera oskuldskontroller. Nästa vecka kommer jag att ta emot en utredning som haft i uppdrag att se över straffen för vissa hedersrelaterade brott, inklusive barnäktenskapsbrott och vilseledande till äktenskapsresa. Vi gör dessutom en generell översyn av straffskalorna som också tar sikte på den här situationen.

Låt mig upprepa mina svar. Återspeglar dagens straff brottens allvar? Nej. Håller vi på att ändra på det nu? Ja, det gör vi, och vi gör det med gemensamma krafter. Det här är oerhört betydelsefullt för enskilda och för samhället i stort.

Fru talman! Vattenkraften är något av det finaste och bästa Sverige har, vill jag påstå. Jag medveten om att det är stora ord.

Vattenkraften är fossilfri. Den vattenkraft vi har haft har varit avgörande för att bygga svenskt välstånd. Även små enheter vattenkraft, även en mindre damm, kan ha väldigt stor och värdefull effekt för energisystemet. Det möjliggör att man, utöver att producera el, kan överföra ännu mer el från punkt A till punkt B, vilket är extra viktigt nu när vi har mycket vindkraft i systemet.

Regeringen pausade omprövningen av vattenkraften 2023 och 2024 för att bättre kunna kartlägga effekterna på elsystemet och genomföra eventuella ändringar. Det här är otroligt snårig materia. Vi fortsätter dock arbetet med att värna vattenkraften. I dag kom en nyhet som bland annat handlade om att ge stöd från Energimyndigheten och Svenska kraftnät till kommunerna för att hjälpa dem att stärka sin beredskap och hantering av vattenkraften för att vi ska få ett starkare Sverige.

Fru talman! Jag kommer att hitta en krok, som det heter.

Först och främst tackar jag Merit Frost Lindberg för att hon tog upp en oerhört angelägen fråga. Kampen mot antisemitismen är en av vår tids stora kamper.

Hur saker och ting ska organiseras i Sveriges riksdag överlåter jag med varm hand till riksdagen. Men jag kan säga vad regeringen gör i samhället i stort. Jag vill peka på en viktig sak.

Så sent som i dag fattade regeringen beslut om Sveriges första strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. För att föra frågorna till mitt område kan jag säga att en väldigt central del i detta är att motverka hatbrott med antisemitiska motiv och säkerställa att rättsväsendets respons på den typen av hat också är kraftfull och återspeglar allvaret i sådan brottslighet. Vi kommer i närtid att återkomma till våra myndigheter med väldigt tydliga uppdrag som ligger i linje med den strategi som regeringen fattade beslut om i dag.

Frågestunden var härmed avslutad.