Riksflödet
Logga in
Laila Naraghi
Laila Naraghi

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Laila Naraghi

Socialdemokraterna · 99 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/ledamot/0619928872229
QR-kod till din sida
Spara QR-koden
0
Röstade Ja · · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Nej · · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med minoriteten
Bifall — 215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Ställde en skriftlig fråga till Justitieminister Gunnar Strömmer · 4 juni 2026

Justitiedepartementets inbjudan till organisationer

Skriftlig fråga 875
Justitiedepartementet har under mandatperioden bjudit in civilsamhället till olika möten, rundabordssamtal och dylikt i frågor som rör våld mot barn och kvinnor. Jag vill ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer: Vilka kriterier har använts vid urvalet av organisationer som bjuds in till dessa möten på departementet?
Talade i kammaren · · Kalmar län

Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon

Herr ålderspresident! Riksrevisionen har granskat om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva. Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att se över de nuvarande regelverken för just utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet i syfte att möjliggöra en hantering av dödsbon som är snabb och smidig och samtidigt värnar om de berördas intressen.

Herr ålderspresident! Liksom regeringen instämmer vi i civilutskottet i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det. Utskottet noterar att regeringen avser att noga följa utvecklingen i de frågor som Riksrevisionen lyfter fram i sin granskning.

Herr ålderspresident! När det gäller en översyn av regelverket konstaterar vi att det i utredningsbetänkandet SOU 2025:91 Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor lämnas flera förslag på modernare regler om arv och testamente, liksom språkliga förenklingar och moderniseringar av bland annat bestämmelserna om utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.

Just detta, herr ålderspresident, tarvas det att säga lite mer om. Det har här i riksdagen vid flera tillfällen de senaste två decennierna diskuterats huruvida dagens ordning gällande upprättande av testamente är tillfredsställande. Flera ledamöter med olika partibeteckningar har både motionerat i saken och ställt skriftliga frågor till ansvariga statsråd.

Skatteverket redovisade i maj 2008 resultatet av ett utredningsarbete som de gjort. Skatteverket föreslog då att det skulle införas en möjlighet att registrera testamenten i ett officiellt testamentsregister. Men den dåvarande regeringen, som var moderatledd, valde att inte gå vidare med förslaget.

Herr ålderspresident! Frågan har dock fortsatt att vara aktuell. Riksdagen har också gjort tillkännagivanden. Att inrätta ett statligt testamentsregister kräver naturligtvis noggranna överväganden och lagändringar. Den förra regeringen – Sregeringen – gav i september 2021 Skatteverket i uppdrag att se över frågan och redovisa sin bedömning av hur en sådan tjänst skulle kunna utformas och administreras på ett effektivt sätt. Skatteverket redovisade uppdraget till Justitiedepartementet 2022. Justitieministern angav därefter att Skatteverkets redovisning utgjorde ett bra underlag inför det fortsatta arbetet med att överväga alla de rättsliga frågeställningar som aktualiserats och ta fram författningsförslag. Utifrån riksdagens tillkännagivande om testamentsregister och det arbete vår socialdemokratiskt ledda regering initierade och genomförde är det angeläget att detta följs upp och slutförs av denna regering.

Herr ålderspresident! Detta har vi socialdemokrater skrivit motioner om och ställt frågor om till regeringen eftersom det skulle underlätta hanteringen avsevärt. Särskilt viktigt är det för enskilda individer, som ofta också är i sorg. Detta rör sig ju om några av livets svåraste stunder, då frågor kring testamenten aktualiseras både när de förbereds och tankar om döden finns nära och när de sedan ska följas när någon älskad har gått bort. Då är det viktigt att reglerna och funktionerna kring testamenten är tillfyllest. Här finns stor förbättringspotential, och staten har en uppgift att fylla som ingen annan kan axla. Det är därför viktigt att ett testamentsregister kan komma på plats.

Herr ålderspresident! Vi socialdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag, men vi vill alltså ta tillfället i akt och rikta ännu en uppmaning till regeringen att återkomma till riksdagen om frågan om testamentsregister.

Talade i kammaren · · Kalmar län

Ett ställföreträdarskap att lita på

Fru talman! Gode män och förvaltare ska vara viktiga stöttepelare för de personer i vårt land och vårt samhälle som är i behov av ställföreträdare, men det har framkommit omfattande brister i den reglering som funnits.

Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen som 2019 tillsatte utredningen om ett ställföreträdarskap att lita på. Det var en översyn som syftade till att förbättra tillsynen, skapa bättre förutsättningar för att kompetenta personer ska ställa upp som ställföreträdare och stärka enskildas ställning och skydd.

I slutändan handlade utredningen om att de personer i vårt samhälle som är i behov av stöd och av en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp som behövs. Utredningens betänkande presenterades 2021 och remissbehandlades.

Fru talman! Vi socialdemokrater har varit mycket måna om att utredningen ska tas vidare av nuvarande regering utan dröjsmål, så att lagen kan förbättras. Därför har vi tagit upp detta med justitieministern åtskilliga gånger. Vi har ställt skriftliga frågor och interpellationer, skrivit motioner och ordnat möten. Vi har haft möten med kunniga personer och organisationer, runt om i landet, bland annat gode män, förvaltare, överförmyndare, SKR, alltså Sveriges Kommuner och Regioner, och Centrum för rättvisa, som företrätt utsatta och bedragna individer som blivit lidande till följd av lagen.

Tillsammans har vi arbetat för att regeringen ska ta utredningen vidare. Vi har legat på, för att tala klarspråk, i flera år. Det har vi gjort, fru talman, därför att vi vet att det är många som väntat på en ny lag och som behövt att lagen ändras.

Det här blev tydligt i fallet Therese, som Uppdrag granskning uppmärksammade häromåret. Det var 2024 som SVT rapporterade om en kvinna som tre år tidigare försvunnit från sitt hem i Värmland. Hennes förvaltare hade bestämt att hon skulle hållas gömd. I Uppdrag granskning framgick dock att de som kände kvinnan var övertygade om att beslutet var fel, och hennes föräldrar sökte förtvivlat efter dottern.

Fram tills för några år sedan bodde kvinnan, som har flera funktionsnedsättningar, hemma hos sina föräldrar i Värmland, med hjälp av assistenter och en förvaltare som har företrätt henne och skött hennes ekonomi. Granskningen beskriver dock att samarbetet mellan föräldrarna, assistenterna och förvaltaren hade kantats av konflikter.

Förvaltaren ansökte om kontaktförbud för föräldrarna, men det avslogs av åklagare som konstaterade att det inte fanns risk för hot och våld mot kvinnan. Då ansökte förvaltaren i stället om skyddad folkbokföring i kvinnans eget namn, hos Skatteverket. Kvinnan flyttades till hemlig adress och försvann från alla offentliga register.

Föräldrarna upplevde att deras dotter hade kidnappats. Flera personer i familjens närhet ställde sig frågande till att kvinnan hölls gömd. Det fanns heller ingen dokumenterad tillsyn som motiverade att hon hölls gömd av förvaltaren. När SVT lyckades spåra kvinnan, som flyttats till en lägenhet 65 mil från sitt hem, uttryckte hon en önskan om att kunna bjuda familj och vänner till sin födelsedag, men det kunde hon inte. Hon sa till SVT: ”Jag har ju ingen telefon.”

Fru talman! Det som framkom i granskningen är oerhört allvarligt. En förvaltare, i detta fall företaget Optio, har tillåtits agera så här mot utsatta individer och dessutom fått betalt av staten för det, från skattepengar! Företaget har via sin vd låtit meddela att de har som policy att inte tala med journalister. Med hjälp av Skatteverket kunde förvaltaren och företaget sopa undan insyn, i ett system som redan dras med bristande tillsyn. Samma företag var även förvaltare åt Arne Gavelin i Västernorrland. Han blev satt under förvaltarskap mot sin vilja men fick efter lång kamp rätt mot staten i domstol.

Fru talman! Det har varit tydligt att lagen brustit och att enskilda individer som Therese, Arne och många fler har lidit oerhört till följd av detta. Det rör sig om systemfel. Vi välkomnar därför att propositionen äntligen har kommit till riksdagen så att vi kan få en ny reglering på plats. Till exempel införs nu ett ställföreträdarregister, vilket vi socialdemokrater länge har velat ha.

Fru talman! Även om det är bra att regeringen går vidare med det vi startade har regeringens lagförslag stora brister. Det är en allvarlig brist att regeringen lämnar fri lejd åt privata företag som Optio att fortsätta att utnyttja enskilda individer och få betalt från skattemedel. Detta marknadsmisslyckande, som många lidit till följd av, måste bort, men regeringen väljer att inget göra.

Fru talman! Systemet med gode män och förvaltare bygger på människors ideella engagemang, det vill säga att det finns personer som på sin fritid och mot en relativt låg ersättning ställer upp och tar hand om en annan persons ekonomiska och personliga angelägenheter.

Det finns många ställföreträdare runt om i landet som gör fantastiska insatser för sina huvudmän, sina medmänniskor. Dessa ställföreträdare ska ha vårt erkännande och vår respekt. Vi socialdemokrater delar regeringens bedömning att det ideella engagemanget är en styrka för samhället och viktigt att bevara.

Bland dem som behöver en god man eller förvaltare finns dock personer med ett stort hjälpbehov som får vänta länge på att en ställföreträdare förordnas. Det förekommer även att överförmyndaren inte alls kan hitta en lämplig ställföreträdare för den som behöver hjälp.

Fru talman! Sedan några år tillbaka finns ett antal privata företag som tillhandahåller ställföreträdare. För att möta behovet av ställföreträdare i komplicerade ärenden har vissa kommuner även inrättat en så kallad förvaltarenhet. Justitieombudsmannen har uppmärksammat att kommunala förvaltarenheter kan fylla en funktion när det hos en överförmyndare råder brist på ställföreträdare som är beredda att åta sig nya och särskilt krävande uppdrag.

Vi socialdemokrater instämmer i regeringens bedömning att anställda ställföreträdare behövs i vissa fall, men vi motsätter oss regeringens förslag att vinstdrivande privata aktörer ska tillåtas tjäna pengar på utsatta individer. Det är inte värdigt att fortsätta så.

Fru talman! Efter att Ställföreträdarutredningens betänkande presenterats skrev professor emerita Eva Blomberg på DN Debatt häromåret om utredningens förslag. Hon skrev bland annat: ”Om jag vore kriminell skulle jag satsa på denna bransch. Cirka 40 miljarder kronor ligger i potten. Dagligen annonseras vilka som kan vara lämpliga offer och inte sällan var de bor. Det borde inte vara så svårt att lura pengar av dem i ett kontrollsystem som enbart bygger på att räkenskaper granskas en gång om året av överbelastade tjänstemän.”

Också andra har pekat på detta problem, bland annat Uppdrag granskning, som jag nämnde och som visat hur företaget Optio utnyttjat både Therese i Värmland och Arne i Västernorrland.

Det är fel att företag tillåts fortsätta så här. Det förstör enskildas liv. Samtidigt tjänar företag pengar på det, och det finansieras av våra svenska skattemedel. Det är uppseendeväckande att regeringen ställer sig på de här företagens sida och tycker att det är okej att de fortsätter att tjäna pengar på utsatta individer.

Vi socialdemokrater säger nej till detta. Vårt förslag är i stället att den som på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man eller förvaltare ska få förordnas som sådan ställföreträdare inom kommunala förvaltarenheter eller annan icke-vinstdrivande organisation, om det finns särskilda skäl. Därför, fru talman, yrkar jag å Socialdemokraternas vägnar bifall till reservation 4.

Fru talman! En annan brist i regeringens förslag är deras slapphet mot kriminalitet. Vi socialdemokrater menar att om överförmyndaren har anledning att anta att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har begått ett brott – oavsett vilket brott det handlar om och oavsett vem som drabbats – ska överförmyndaren omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten eller åklagare. Varför säger SD-regeringen nej till det? Varför denna slapphet mot kriminalitet som drabbar funktionshindrade och samhällets mest utsatta?

Fru talman! Låt mig ge ett exempel. Om en ställföreträdare exempelvis misstänks ha begått barnpornografibrott innebär det en riskfaktor för huvudmannen om denne är ett barn, även om huvudmannen i ett inledande skede inte misstänks vara brottsoffer för gärningen eller brottet inte har skett ”i samband med verksamheten”.

Ett annat exempel, fru talman, är om en ställföreträdare har ägnat sig åt bedrägerier och förskingring. Då finns det också en risk för huvudmannen, och det bör polisanmälas även om misstanken om bedrägeri och förskingring inte gäller huvudmannen. Personer som begått brott ska som regel inte parallellt vara ställföreträdare åt utsatta människor. Självklart måste det polisanmälas, oavsett vad. Varför håller Moderaterna, SD, L och KD inte med om detta?

Fru talman! Regeringens lagförslag brister också avsevärt när det kommer till barnen. För utsatta barn är det viktigt att vuxna som uppmärksammar oro kring barnet anmäler detta till socialtjänsten. För barn med ställföreträdare, eller barn som har föräldrar som har ställföreträdare, kan just överförmyndaren vara den enda som faktiskt har insyn och ser helheten kring ett barn som far illa. Precis som för andra kommunala tjänstemän som kommer i kontakt med barn ska det finnas en anmälningsplikt vid oro, menar vi.

Därutöver, fru talman, anser vi att barn har rätt till insyn i det som gäller dem, i enlighet med barnkonventionen, som är svensk lag. Vi socialdemokrater välkomnar regeringens förslag om ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet men menar att barns rättigheter måste tydliggöras.

Vårt förslag är att gode män och förvaltare löpande ska hålla huvudmannen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även förordnade förmyndare ska ha en sådan skyldighet i förhållande till barn som har fyllt 16 år. Förmyndare ska även informera ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa.

Att den förordnade ställföreträdaren har fullgjort sin informationsskyldighet ska redovisas i årsberättelsen, menar vi. Om yngre barn inte har informerats ska det i årsberättelsen motiveras varför, så att det blir transparent. Vad är anledningen till att Moderaterna, SD, KD och L säger nej till det?

Fru talman! Regeringen meddelar i propositionen sina planer om vilken myndighet som ska få de uppgifter som uppstår med lagändringarna. Då regeringens redogörelse för vald myndighet upptar ett visst utrymme i propositionen har vi i vår följdmotion framställt vad som saknas.

Kortfattat handlar det om att regeringen avser att utse MFoF. Men regeringens överväganden framstår som bristfälliga då inget nämns om de stora problem som framkommit om myndigheten.

I vår följdmotion tar vi upp det. Sammanfattningsvis rör det sig om att MFoF har uppvisat omfattande brister i fråga om sin rättstillämpning och verksamhet. Det har drabbat många utsatta individer, inklusive många barn.

Det torde därför vara uppenbart att MFoF inte har den kapacitet som krävs för att ta sig an ännu ett ansvarsområde som rör mycket utsatta individer, varav många barn.

Socialdemokraterna ifrågasätter därför regeringens ansats att göra MFoF ansvarig. Det framstår som ett dåligt underbyggt ställningstagande från regeringens sida. Vår förhoppning är att regeringen gör ett omtag och lägger uppgifterna annorstädes.

Fru talman! Avslutningsvis: Det är angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får effekt samt om ytterligare lagändringar är motiverade. Erfarenheten visar att lagändringar inom detta område ofta får sina verkliga konsekvenser först i tillämpningen, exempelvis vad gäller rekrytering, arbetsbelastning och rättssäkerhet. Därför bör en kontrollstation om tre till fem år finnas, varför vi har föreslagit detta.

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Markus Kallifatides (båda S).

Lade fram en motion · 15 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokus

Motion 4078
Motion till riksdagen 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokus Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation och tillkännager detta för regeringen. Motivering Socialdemokraterna välkomnar proposition 2025/26:222 Ersättningsregler med brotts­offret i fokus. Det är välkommet att brottsoffer enklare ska kunna få ut sin ersättning efter att ha varit utsatt för brott och det är i linje med Socialdemokraternas förda brottsofferpolitik. Under föregående mandatperiod genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen den största reformen av brottsskadeersättningen på över 20 år. Proposition 2021/22:198 Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer innebar kraftigt höjda skadestånds- och kränkningsersättningar till brottsoffer, i många fall en fördubbling av ersättnings­nivåerna. Ersättningen höjdes särskilt vid allvarliga vålds- och sexualbrott. Efterlevande anhöriga till personer som dödats genom brott fick stärkt rätt till ersättning genom införandet av en ny särskild anhörigersättning. Samtidigt förbättrades möjligheterna för brottsoffer att faktiskt få ut sitt skadestånd, genom företräde vid löneutmätning och utvidgad möjlighet att utmäta ersättning för felaktiga frihetsberövanden. Reformen syftade till att minska skadeverkningarna av brott och innebar ett tydligt erkännande av brottsoffers rätt till respekt, upprättelse och ekonomisk kompensation. Det är bra att det viktiga arbetet som den socialdemokratiska regeringen inledde nu tas vidare. Bäst för brottsoffer är om brotten kan förebyggas och aldrig begås – men när någon ändå utsätts för brott måste samhället stå på brottsoffrets sida. En ny brottsofferlag Samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs. Det bästa sättet att skydda brottsoffer är att stoppa brotten. När brott ändå sker måste samhällets samlade resurser stå på brottsoffrets sida. Det handlar i första hand om att brottet ska klaras upp och den skyldiga lagföras. Men det handlar också om bemötandet vid anmälan liksom under utredning och rättsprocess, om att som brottsoffer känna att man blir lyssnad på och tagen på allvar, om att sedan också kunna få samhällets hjälp och stöd i att gå vidare. Ofta känner brottsoffer att samhället inte står tillräckligt på deras sida. Känslan av att lämnas ensam efter att ha drabbats av ett brott är alltför vanlig. Dagens regler är splittrade mellan flera olika regelverk och aktörer, vilket försvårar förutsägbarhet, likvärdighet och rättssäkerhet för brottsoffer. Brottsoffrets ställning och rättigheter måste stärkas. För att underlätta för brottsoffer att orientera sig bland lagar, regler och olika aktörers olika ansvar anser vi socialdemokrater att det bör införas en samlad brottsofferlag­stift­ning där brottsoffers rättigheter samlas och stärks. En brottsofferlag skulle tydliggöra vilket stöd som samhället ska ge till brottsoffer, t.ex. i form av rätten till målsägandebiträde, information om förundersökning, möjlig­heten till stöd i domstol, rätten till skadestånd och det psykiska, praktiska och ekono­miska stöd som kan behövas för att kunna gå vidare och leva ett tryggt liv efter att ha varit utsatt för brott. Det är en fråga om upprättelse, respekt och rättvisa. Moderaterna lovade i valrörelsen 2022 att införa en ny brottsofferlag, vilket vi socialdemokrater välkomnade. Att man nu förbättrar ersättningsreglerna är bra, men långt ifrån tillräckligt i det brottsofferperspektiv regeringen säger sig vilja värna. Socialdemokraternas förslag är därför: Tillsätt en utredning om en särskild brottsofferlag. En kontrollstation Det råder en bred enighet i riksdagen kring behovet att stärka brottsoffers rättigheter. Det är välkommet att ytterligare åtgärder nu vidtas för att förenkla och förbättra möjligheterna för brottsoffer att få ersättning för sina skador. Dock är det angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får den effekt som avses i propositionen, samt om fortsatta justeringar i lagen är motiverade. En uppföljning som ser över konsekvenserna av kommande lagändringar skulle ge viktig information till riksdag och regering om utfallet. Vi noterar också att flera remissinstanser ifrågasätter förslagen om skärpningar av principalansvaret för föräldrar, samt att regeringens utredning bedömer att det belopp som principalansvaret är begränsat till inte bör höjas. Till exempel säger Uppsala universitet, juridiska fakulteten: ”Mot bakgrund av befintlig kunskap om socioekonomisk utsatthet och dess betydelse som riskfaktor för att dras in i kriminell verksamhet framstår ett förslag om utökat principalansvar som närmast kontraproduktivt. Ett utökat principalansvar riskerar att leda till ekonomiska och sociala negativa konsekvenser för individer, familjer och samhället.” Åklagar­myndigheten har liknande invändningar. Vi socialdemokrater menar att de jämkningsregler som finns i befintlig lagstiftning för att motverka orimliga resultat är avgörande. Utrymmet för jämkning och hur det används i praktiken behöver följas så att inte det utökade principalansvaret utsätter redan ekonomiskt utsatta familjer, och kanske framför allt ensamstående föräldrar och syskon till det barn som gjort sig skyldig till brott, för en alltför svår levnadssituation, då det inte förbättrar förutsättningarna att vara en trygg, närvarande och gränsdragande förälder till ett barn som är på glid. Socialdemokraternas förslag är därför: Regeringen ska upprätta en kontrollstation där en översyn görs av lagändringarnas genomförande och effekter samt om ytterligare lagändringar är motiverade. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Ställde en skriftlig fråga till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard · 9 april 2026

Kommande översynskonferens för icke-spridningsavtalet

Skriftlig fråga 695
Som svar på fråga 2025/26:647 om regeringens åtgärder för negativa säkerhetsgarantier svarade utrikesministern bland annat att Sverige som medordförande tillsammans med Tyskland varit drivande för att, både muntligt och i skrift, uppmärksamma och få genomslag för Stockholmsinitiativets rekommendationer och förslag, bland annat som stöd till ordförandens vid NPT:s översynskonferens ansträngningar att bygga konsensus för ett slutdokument. Det är välkommet att utrikesministern lyfter detta. På den kommande översynskonferensen för icke-spridningsavtalet i vår är det av största vikt att detta kommer upp igen. När staterna möttes för översyn av icke-spridningsavtalet senast, i augusti 2022, fanns en punkt (143) med i utkastet som förelåg staterna som handlade om att just stärkandet av negativa säkerhetsgarantier skulle bygga förtroende för icke-spridningsregimen, ge framsteg för kärnvapennedrustning samt förbättra den generella säkerhetsmiljön. Utkastet påminde därtill om FN:s säkerhetsrådsresolution 984 (1995) och de unilaterala uttalanden av alla kärnvapenstater som gjorts om negativa säkerhetsgarantier, att inte använda, eller hota om att använda, kärnvapen mot en icke-kärnvapenstat och att översynskonferensen skulle återbekräfta negativa säkerhetsgarantier från kärnvapenstaterna. Punkten lyfte också att total avrustning av kärnvapen är den enda garantin att kärnvapen aldrig kan användas eller hotas om att användas. Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard: Kommer ministern och regeringen även vid kommande översynskonferens att verka för att denna punkt ska komma med i årets slutdokument?
Ställde en skriftlig fråga till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard · 2 april 2026

Arbetet med Stockholmsinitiativet

Skriftlig fråga 679
Den 25 februari 2020 antog utrikesministrar från 15 länder, däribland Sverige, inom samarbetet som kallas Stockholmsinitiativet en deklaration inför den då kommande tionde översynskonferensen av icke-spridningsavtalet. Till denna deklaration hörde ett annex med 22 punkter, så kallade stepping stones. Dessa 22 punkter innehåller främst redan överenskomna åtaganden som icke-spridningsavtalets statsparter har enats kring, många från 2010 års slutdokument. Punkterna ska representera ett brett urval av praktiska åtgärder som kan utföras för att främja klimatet för framtida nedrustning och arbetet för en kärnvapenfri värld. Regeringen har klargjort att arbetet inom Stockholmsinitiativet kvarstår som en prioritet. Initiativet består av en geografiskt och politiskt spridd grupp stater. Staterna har i detta enats om att minska kärnvapnens roll i policyer och doktriner. En punkt som staterna enats kring uppmanar kärnvapenstater, kollektivt eller individuellt, att diskutera och vidta praktiska åtgärder för att minska kärnvapens roll i sina policyer och sina doktriner. En annan av de 22 punkterna uppmanar kärnvapenstater att fördjupa diskussionerna om kärnvapendoktriner och uttalade policyer, både sinsemellan och med icke-kärnvapenstater. Med anledning av den kommande översynskonferensen vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard: Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för att minska kärnvapnens roll i policyer och doktriner, också i samband med NPT, på det sätt som Stockholmsinitiativet lyfter?
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostad

Motion 4012
Motion till riksdagen 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition när det gäller den föreslagna lagen om hyrköp. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett förslag till modell för hyrköp som inte förenas med samma risker för kringgående av jordabalkens regler om skälig hyra och som uppfyller högt ställda krav på konsumentskydd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi socialdemokrater välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden. Vi eftersträvar jämlika villkor för olika former av boende – ägt, hyrt eller blandformer. Hyresgästernas inflytande över sin bostad och sitt bostadsområde ska öka. Vi vill dessutom att fler som vill ska kunna äga sitt boende. Den statliga banken SBAB ska användas mer effektivt för att öka konkurrensen på bolånemarknaden. Vi vill se en ny egnahemssatsning så att familjer får ökade möjligheter att ta klivet in på bostadsmarknaden, exempelvis genom startlån och olika hyrköpsmodeller. Det förslag till lag om hyrköpsmodell som nu föreligger i regeringens proposition har dock allvarliga brister. Enligt Lagrådet finns det inte skäl att betvivla att den föreslagna lagen kan minska trösklarna för att bostadssökande ska kunna komma in på bostads­marknaden och äga sitt boende, men Lagrådet menar att det finns skäl att ifrågasätta om den föreslagna lagen om hyrköp av bostad tillgodoser de syften som har angetts i lagrådsremissen – att tillhandahålla ett tryggt regelsystem och ett gott konsumentskydd. Lagrådet pekar i sammanhanget på ett antal risker för hyrköparen som är kopplade till förändringar som kan ske under ett hyrköpsavtals löptid, exempelvis att hyrköps­objektet förändras, att hyrköparens ekonomiska förhållanden kan försämras eller att hyrsäljaren drabbas av insolvens. Sammantaget menar Lagrådet att ett hyrköp enligt lagen för hyrköparen kommer att vara förenat med betydande risker om förhållandena ändras på dessa sätt innan optionen kan utnyttjas, och att riskerna är svåra att uppfatta för konsumenter. Lagrådets yttrande ligger i linje med uppfattningar som en rad remissinstanser framfört under remissförfarandet, där ytterligare risker för att det föreslagna systemet för hyrköp kan utnyttjas i penningtvättssammanhang också lyfts fram. En rad remissinstanser, däribland Fastighetsmäklarinspektionen, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen och Mäklarsamfundet, anser att förslagen brister i fråga om konsumentskydd då de ser risker för att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och därmed kan omöjliggöra ett sparande för hyrköparen. Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kungliga Tekniska högskolan, Riksbyggen samt Hyres- och arrendenämnderna i Göteborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall uttrycker på olika sätt farhågor om att hyrköpsmodellen kan användas för att kringgå reglerna om skälig hyra i jordabalken. Skatteverket anser att det bör förtydligas om hyrköpsavgiften skattemässigt kan bedömas som en optionspremie till någon del. Vi konstaterar slutligen att flera remissinstanser, däribland Bofrämjandet, Bostadsrätterna, Byggföretagen, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Kungliga Tekniska högskolan, OBOS AB, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Kommuner och Regioner, anser att det hade varit fördelaktigt om utredningen fått ett bredare uppdrag avseende olika boköps­modeller, även innefattande s.k. delägarköp av bostad. Mot denna bakgrund menar vi att riksdagen bör avslå regeringens proposition vad avser den föreslagna lagen om hyrköp. Regeringen bör återkomma med förslag till modell för hyrköp som inte förenas med samma risker för kringgående av jordabalkens regler om skälig hyra samt som uppfyller högt ställda krav på konsumentskydd. Förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter som del av samfällighet ställer vi socialdemokrater oss bakom. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknad

Motion 4011
Motion till riksdagen 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i de delar som handlar om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i 7 kap. 11 § bostadsrättslagen. Riksdagen avslår propositionen i de delar som handlar om utökade möjligheter att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra av bostäder i 12 kap. 45 a § jordabalken samt förslaget om anpassad hyra i 12 kap. 55, 55 b och 55 f §§ jordabalken. Enklare privatuthyrning Vi socialdemokrater välkomnar en ny lag för privatuthyrning för ökad tydlighet, men med fokus på att värna partsmodellen, begränsa risken för ockerhyror på andrahands­marknaden och säkerställa att regeländringar inte bidrar till en parallell hyresmarknad med svagare skydd för hyresgäster. Vår utgångspunkt är att hyresmarknaden ska fungera bättre, men att detta måste ske inom ramen för den svenska hyresmodellen och med ett starkt skydd för hyresgästerna. Utökade möjligheter till andrahandsuthyrning Vi socialdemokrater menar, i enlighet med vad många remissinstanser framfört, att för­slagen om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning kommer att medföra att bostads­rätter köps eller behålls enbart för att hyras ut, utan ett egentligt bostadsbehov och i rent spekulationssyfte. Detta undergräver viktiga aspekter av bostadsrätten som tryggt boende i föreningsform och skapar i sin tur en större andrahandsmarknad där människor utnyttjas och får betala höga andrahandshyror samt tvingas leva under osäkra villkor. Vi menar vidare att detta slår särskilt hårt mot dem som redan har mindre resurser och därmed ökar ojämlikheten på bostadsmarknaden. Vi anser därför att riksdagen bör avvisa dessa förslag. En förbättrad modell för blockhyra Vi socialdemokrater välkomnar förslag som underlättar för blockuthyrning där ett seriöst och angeläget syfte att tillskapa exempelvis företagsbostäder föreligger. Förslagen till en förbättrad modell för blockhyra medför dock i nuvarande utformning en mycket stor risk för missbruk genom att besittningsskyddet kan förhandlas bort i efterföljande led vid blockhyra av bostäder till företag. I likhet med de remissinstanser som dagligen arbetar för att värna modellen för kollektiva hyresförhandlingar menar vi att besittnings­skydd och skälig hyra i jordabalkens mening är intimt sammanlänkade delar av skyddet för hyresgästers ställning på bostadsmarknaden. Vi godtar därför delar av förslagen om blockhyra, men inte förslaget om utökade möjligheter att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra av bostäder, och inte heller förslaget om anpassad hyra. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnad

Motion 4010
Motion till riksdagen 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att lättnader i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsningen av följdkrav vid större byggnadsändringar inte ska leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp reformens konsekvenser för bostadskvalitet, tillgänglighet, hälsa och rättssäker tillämpning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi socialdemokrater ställer oss bakom propositionen om förenklade regler vid ändring av byggnader. Det är rimligt att regelverket moderniseras och görs mer flexibelt, så att vi bättre kan ta till vara det befintliga byggnadsbeståndet och underlätta ombyggna­tioner. I ett läge där bostadsbyggandet bromsar in är det avgörande att vi använder de hus vi redan har på ett smartare och mer resurseffektivt sätt. Att tydliggöra regelverket, bland annat genom att ersätta begreppet ombyggnad med större byggnadsändring och skapa en mer förutsägbar tillämpning, är i grunden positivt. Det finns också ett brett stöd bland remissinstanserna för att dagens regelverk upplevs som otydligt och svårtillämpat, vilket i sig kan hämma nödvändiga investeringar. Samtidigt är det tydligt att remissinstanser också har pekat på risker med de föreslagna förändringarna. Flera aktörer lyfter att förändringar i kravsystemet kan få konsekvenser för tillgänglighet, tillämpning och rättssäkerhet, och att det finns en risk att förenklingar går ut över grundläggande kvaliteter i byggandet. Vi delar den oron. När möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas finns en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas i samband med större förändringar. Det gäller inte minst frågor som rör tillgänglighet, boendekvalitet och långsiktig hållbarhet. Särskilt problematiskt är de utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng. Förslagen innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet i vissa fall kan sättas åt sidan. Det riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Vi yrkar därför avslag på dessa delar i propositionen. Vi menar också att det finns skäl att noga följa reformens konsekvenser. När regel­verket förändras på ett sätt som påverkar balansen mellan kostnadseffektivitet och kvalitetskrav behöver staten ta ansvar för att utvärdera utfallet. Det gäller särskilt effekter på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, men också hur regelverket tillämpas i praktiken. Vår utgångspunkt är tydlig. Förenklingar behövs, men de får inte ske på bekostnad av grundläggande krav på tillgänglighet, hälsa, säkerhet och god boendestandard. Bostaden är inte vilken vara som helst, och regelverket måste spegla detta. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning

Motion 4009
Motion till riksdagen 2025/26:4009 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att tillämpningen av undantagsbestämmelserna sker efter individuella proportionalitetsbedömningar och på tillräckliga beslutsunderlag samt återkommande redovisa för riksdagen hur undantagsbestämmelserna tillämpas och vilka konsekvenser det får, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att ta fram nationell vägledning samt metodstöd för tillämpningen av undantagsbestämmelserna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp om aktuella kompensationsåtgärder är effektiva och medför faktisk miljönytta och tillkännager detta för regeringen. Motivering Socialdemokraterna ställer sig bakom regeringens förslag och delar bedömningen att Sverige bör kunna använda de undantagsmöjligheter som följer av EU-rätten i samband med vattenkraftens omprövning fullt ut. Vattenkraften är en central del av Sveriges fossilfria elsystem och bidrar med regler­förmåga, effektbalans och systemstabilitet. Samtidigt har den historiska utbyggnaden haft stora konsekvenser för vattenmiljöer, vandrande fiskbestånd och biologisk mång­fald i våra vattendrag. Reformen om moderna miljövillkor syftar till att hantera denna påverkan genom nödvändiga miljöanpassningar samtidigt som vattenkraftens betydelse för elsystemet värnas. För oss socialdemokrater är det centralt att säkerställa en rimlig balans mellan miljönytta och elsystemets behov. Varje undantag ska därför föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag. Nationell vägledning och metodstöd kan bidra till en mer effektiv och likformig tillämpning. Samtidigt bör riksdagen löpande få en samlad bild av hur undantagsbestämmelserna används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemets funktion. De kompensationsåtgärder som aktualiseras vid undantag ska vara effektiva och säkerställa faktisk miljönytta. Den nationella planeringsramen om högst 1,5 TWh årlig produktionspåverkan har varit en grundläggande förutsättning för reformen och bör ligga fast som samlad nationell ram. Samtidigt ersätter denna ram inte den individuella prövning som följer av EU-rätten. Det bör vidare poängteras att genomförandetakten i omprövningen har bromsats under den nuvarande mandatperioden. Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT 2025:1658) har regeringens hantering bidragit till att fördröja processen, vilket riskerar att både skapa osäkerhet för energisystemet och fördröja nödvändiga miljö­åtgärder. Den osäkerhet som länge fått råda behöver därför snarast vändas till tydlighet och förutsägbarhet. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

Motion 4008
Motion till riksdagen 2025/26:4008 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del som handlar om att proportioneringsprincipen lagfästs såvitt avser sambor (7 kap. 4 § utsökningsbalken). Motivering Det finns goda skäl att effektivisera och modernisera utsökningsförfarandet. Vi socialdemokrater stöder därför i huvudsak de förslag som återfinns i propositionen. Proportioneringsprincipen lagfästs Vår invändning gäller den del som handlar om att proportioneringsprincipen lagfästs och omfattar sambor. Vi delar den kritik som framförs av flera remissinstanser. Lagrådet är tydligt med att förslaget strider mot sambolagens (2003:376) utgångs­punkt att sambor förmögenhetsrättsligt ska betraktas som självständiga och oberoende av varandra. Man pekar på att förslaget innebär att en sambo som har högre lön än gäldenären indirekt tvingas att betala gäldenärens skulder. Lagrådet hävdar vidare att förslaget strider mot den allmänna förmögenhetsrättsliga principen att endast gäldenären, eller någon som har åtagit sig att betala gäldenärens skuld, kan bli betalningsansvarig för skulden. Att regeringen trots denna kritik väljer att gå vidare med förslaget är för oss social­demokrater svårbegripligt. När dessutom Yrkesföreningen för budget- och skuld­rådgivare framför liknande kritik leder det sammantaget till att vi yrkar avslag på denna del i propositionen. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Ställde en skriftlig fråga till Statsminister Ulf Kristersson · 26 mars 2026

Statsministerns pressekreterare

Skriftlig fråga 651
Nedanstående fråga ställdes vid statsministerns frågestund, men statsministerns svar handlade inte om frågan. Därför upprepades den i en skriftlig fråga 2025/26:619. Men i statsministerns svar, via justitieministern, slogs denna fråga samman med andra frågor. I detta svar nämndes inte vad pressekreteraren gjort och om det föranlett några åtgärder från statsministern. Därför ställs denna fråga igen. Statsministerns pressekreterare är en av statsministerns närmaste medarbetare och arbetar på direkt uppdrag av honom. När Henrik Landerholm skrev inlägg i sociala medier om en av säkerhetsincidenterna som medierna avslöjat var det pressekreteraren som hjälpte honom att skriva inläggen. Det som skrevs innehöll flera felaktigheter och vilseledde om Landerholms förehavanden. Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsminister Ulf Kristersson: Agerade statsministerns pressekreterare på eget bevåg, och föranledde det i så fall några åtgärder från statsministern?
Ställde en skriftlig fråga till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard · 25 mars 2026

Negativa säkerhetsgarantier

Skriftlig fråga 647
Den 25 februari 2020 antog utrikesministrar från 15 länder, däribland Sverige, inom samarbetet som kallas Stockholmsinitiativet en deklaration inför den då kommande tionde översynskonferensen av icke-spridningsavtalet. Till denna deklaration hörde ett annex med 22 punkter, så kallade stepping stones. Dessa 22 punkter innehåller främst redan överenskomna åtaganden som icke-spridningsavtalets statsparter har enats kring, många från 2010 års slutdokument. Punkterna ska representera ett brett urval av praktiska åtgärder som kan utföras för att främja klimatet för framtida nedrustning och arbetet för en kärnvapenfri värld. Regeringen har klargjort att arbetet inom Stockholmsinitiativet kvarstår som en prioritet. Initiativet består av en geografisk och politiskt spridd grupp stater. En av punkterna som initiativet har enats kring är att kärnvapenstaterna ska stärka och bekräfta så kallade negativa säkerhetsgarantier (NSA:er) gentemot icke-kärnvapenstater. Punkten i 22-punktsprogrammet som handlar om detta lyfter att kärnvapenstater, kollektivt eller individuellt, uppmanas att skärpa negativa säkerhetsgarantier, inklusive i samband med avtal om upprättande av kärnvapenfria zoner. Negativa säkerhetsgarantier innebär att kärnvapenstaterna officiellt utfäster löften om att inte använda kärnvapen mot länder som inte innehar kärnvapen. Negativa säkerhetsgarantier sänker risken för kärnvapenanvändning och syftar även till att stärka icke-spridningsavtalet. Senast på 2025 års förberedande kommitté för icke-spridningsavtalet lämnade Sverige tillsammans med initiativet in ett arbetspapper där Stockholmsinitiativets stater återigen bland annat bekräftade vikten av negativa säkerhetsgarantier som en av de högsta prioriteringarna vid NPT och andra relevanta forum och betonade deras roll i att stärka icke-spridningsregimen, som en riskminimerande åtgärd och för att främja kärnvapennedrustning. Nästa översynskonferens kommer snart att hållas. Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard: Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för att negativa säkerhetsgarantier från kärnvapenstaterna ska kunna bidra till icke-spridning på det sätt som Stockholmsinitiativet lyfter?
Lade fram en motion · 25 mars 2026

med anledning av prop. 2025/26:172 Effektiv och säker byggprocess

Motion 3975
Motion till riksdagen 2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:172 Effektiv och säker byggprocess Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocesserna utan att rättssäkerheten, den offentliga tillsynen och kontrollsystemets oberoende försvagas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering För oss socialdemokrater handlar den politiska avvägningen om hur byggprocesserna kan effektiviseras utan att rättssäkerheten och den offentliga tillsynen försvagas. Kortare ledtider och mer effektiva processer är viktiga för att få fram fler bostäder. Men för­ändringar i kontrollsystemet får inte innebära att samhällets möjlighet att säkerställa kvalitet, säkerhet och efterlevnad av regelverket försvagas. Regeringen gör i denna proposition myndighetsnära offentlig kontroll till en privat marknadslösning. Det minskar samhällets egen förhandsgranskning, ökar beroendet av privata intyg och skapar större sårbarhet för osunt beroende och otillbörlig påverkan. Riskerna försvinner inte; de flyttas från ett offentligt kontrollsystem till människor som ska leva med konsekvenserna om kontrollen brister. Regeringens förslag innebär konkret att certifierade privata aktörer i större ut­sträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remiss­instanser har pekat på risker med en sådan modell. När kontrollfunktioner flyttas från offentlig tillsyn till privata aktörer kan det uppstå otydliga ansvarsförhållanden och negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktör. Det kan i sin tur leda till att tilliten till kontrollsystemet försvagas och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Vår utgångspunkt är att byggprocesserna behöver bli mer effektiva, men att effektivisering inte får ske på bekostnad av rättssäkerhet, transparens eller kvalitet i byggandet. Det offentliga måste även fortsättningsvis ha ett tydligt ansvar för tillsyn och uppföljning, och kontrollsystemet måste vara utformat så att det finns oberoende granskning och tydlig ansvarsfördelning. Det är därför viktigt för oss socialdemokrater att vara konstruktiva kring åtgärder som kan minska onödig byråkrati och korta ledtider i byggprocessen, samtidigt som vi tydligt markerar att samhällets kontroll över byggandet inte får försvagas och att till­synsansvaret ytterst måste ligga hos det offentliga. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 25 mars 2026

med anledning av prop. 2025/26:157 Lag om avgift för områdessamverkan

Motion 3974
Motion till riksdagen 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:157 Lag om avgift för områdessamverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om avgift för områdessamverkan. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som i praktiken drabbar hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Regeringen föreslår att en obligatorisk avgift ska kunna tas ut av fastighetsägare för att finansiera områdessamverkan. Vi socialdemokrater delar målet om tryggare bostads­områden, men den modell som regeringen valt är fel väg. För att lyfta Sveriges utsatta områden vill vi att avtal ska ingås mellan staten och kommuner med utsatta områden, där även lokala aktörer som näringsliv, fastighetsbolag och civilsamhället är med – en nationell Sverigeförhandling. Förhandlingarna ska utgå från en nationell lista med tydliga och transparenta kriterier för klassning av utsatta områden. Avtalen ska omfatta långsiktiga, sociala investeringskontrakt och konkreta handlingsplaner. Men i stället för att stärka statens ansvar för tryggheten väljer regeringen att föra över kostnaderna på privata fastighetsägare och därmed i förlängningen på hyres­gästerna – ofta i områden som redan är socioekonomiskt utsatta. Detta är en principiellt felaktig ordning. Trygghet är ett offentligt ansvar. När staten inte klarar att prioritera polisens närvaro, socialt förebyggande arbete och insatser riktade mot brott och otrygghet, kan svaret inte vara att låta hushåll med svagast ekonomi betala för det genom höjda boendekostnader. Frivillig områdessamverkan fungerar i dag i stora delar av landet, det finns goda exempel på detta där samverkan bygger på lokalt förtroende och gemensamt ansvars­tagande. Den bygger inte på tvång. Regeringens förslag hotar att underminera dessa fungerande samarbeten och skada det engagemang som i dag finns hos fastighetsägare, föreningsliv och andra lokala aktörer. En genomgång av remissvaren visar att reger­ingens förslag inte har ett brett stöd. Flera remissinstanser är kritiska och avstyrker ordningen med obligatorisk avgift. Man pekar bland annat på att det kan leda till att ansvaret för trygghet och stadsutveckling flyttas från det offentliga till privata aktörer. Lagrådet riktar skarp kritik mot förslaget. Lagrådet konstaterar att remissutfallet varit splittrat, regeringen ändrat förslaget i betydande delar utan ny remiss, behovet av lagstiftningen inte är visat, frivillig samverkan redan fungerar väl, motivet bakom avgiften främst är av ”rättvisekaraktär” och saknar ett tydligt samhällsintresse och att dessa frågor är av sådan dignitet att förslaget inte bör genomföras. Lagrådet lyfter dessutom att avgiftsmodellen hotar att slå ut befintliga frivilliga samverkansformer och att den föreslagna ordningen inte är efterfrågad av dem som berörs. Vi delar denna bedömning. Regeringen väljer en lösning som inte adresserar orsakerna till otrygghet. Man lägger kostnaderna på de boende i de områden som har minst marginaler, samtidigt som staten avstår från att ta det ansvar som krävs för att öka tryggheten på riktigt. Det är en politik som varken är effektiv eller rättvis. Trygghet ska inte finansieras genom avgifter riktade mot hushåll som redan har det ekonomiskt tufft. Trygghet ska finansieras genom det gemensamma och genom en stat som tar sitt fulla ansvar. Förslaget innebär en otillbörlig ansvarsförskjutning från staten och kommunerna till fastighetsägare och i förlängningen boende i områden som redan har socioekonomiska utmaningar, samtidigt som kommuner ges ytterligare en administrativ uppgift att hantera. Trygghet är en offentlig kärnuppgift och ska inte finansieras genom riktade avgifter i enskilda bostadsområden och i vissa typer av hus. Därmed yrkar vi socialdemokrater avslag på regeringens förslag om lag om avgift för områdessamverkan, då behovet inte är visat och konsekvenserna hotar att försämra tryggheten. Vi socialdemokrater föreslår vidare att regeringen ska återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för det brottsförebyggande trygghetsskapande arbetet och säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som i praktiken drabbar hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Ställde en skriftlig fråga till Statsminister Ulf Kristersson · 19 mars 2026

Riksdagens kontrollmakt

Skriftlig fråga 630
Nedanstående fråga ställdes vid statsministerns frågestund, som slutreplik vid ett replikskifte, men statsministerns svar handlade inte om frågan. Därför upprepas den här. De frågor som jag har ställt rör statsministerns ansvar och agerande. De hanteras alltså inte i den pågående rättsprocessen mot den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren. Trots detta blockeras granskningen i konstitutionsutskottet. Det är allvarligt när en regering med sin majoritet tillåts blockera granskningen av sig själv på det här sättet. Då riskerar riksdagens kontrollmakt att sättas ur spel. När regeringen på det sättet medvetet hindrar insyn närmar det sig någonting som skulle kunna beskrivas som en politisk mörkläggning. Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsminister Ulf Kristersson om hans tjänsteutövning: Vad är skälet till att statsministern inte vill komma till KU?
Ställde en skriftlig fråga till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard · 19 mars 2026

Sveriges representation vid översynskonferensen

Skriftlig fråga 626
Icke-spridningsavtalet har sedan sitt ikraftträdande 1970 tjänat icke-spridningen av kärnvapen väl. Det är ett av de avtal i världen som har störst antal anslutna stater och det absolut högsta antalet anslutna till avtal om vapenbegränsning med sina 191 anslutna stater. Det ses alltjämt som en hörnsten för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Svenska regeringar – oavsett partifärg – har i decennier understrukit icke-spridningsavtalets betydelse för internationell fred och säkerhet. Det finns flera exempel på det, bland annat i utrikespolitiska deklarationer och tal i FN. Här följer några exempel. 1. Utrikesminister Margaretha af Ugglas (M) betonade i den utrikespolitiska deklarationen 1993 just avtalets betydelse: ”Nästa år skall icke-spridningsfördragets femte granskningskonferens hållas. Det blir den viktigaste hittills, eftersom beslut om fördragets framtid skall fattas. Det är av största vikt att granskningskonferensen kan enas om att förlänga fördraget på obestämd tid.” 2. Utrikesminister Anna Lindh (S) sa i den utrikespolitiska deklarationen 1999: ”Indiens och Pakistans kärnvapenprov har visat att hotet från massförstörelsevapen har förnyad aktualitet. Vårt mål är en värld fri från massförstörelsevapen. Regeringen verkar aktivt för att stärka det internationella samarbetet för icke-spridning och nedrustning av kärnvapen.” 3. Utrikesminister Carl Bildt (M) sa i sitt anförande på NPT RevCon 2010 följande (översatt från engelska): “Vikten av konferensen som vi öppnar här idag är självklar för oss alla. Den bör förstärka vårt ställningstagande för icke-spridningen av kärnvapen, och visa oss vägen till en värld utan dem. Denna vision kommer inte att bli verklig imorgon. Men idag måste vi alla vara redo att ta konkreta steg som ger den trovärdighet och styrka.” 4. Utrikesminister Margot Wallström (S) sa i den utrikespolitiska deklarationen 2015: ”I en orolig tid är det avgörande att agera kraftfullt för nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Sverige kommer att samverka med likasinnade länder för att uppmärksamma kärnvapens humanitära konsekvenser och för att avskaffa alla kärnvapen. Vi ska verka för att stärka icke-spridningsavtalets genomförande, för att fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar träder i kraft samt för att FN:s vapenhandelsfördrag ATT görs universellt och genomförs.” 5. Utrikesminister Tobias Billström (M) sa i sitt anförande på NPT PrepCom 2024 (översatt från engelska): “Nuvarande säkerhetsläge är alarmerande. Spänningarna mellan länder med kärnvapen – och utan – har ökat. Tillbakadragandet från internationella överenskommelser om vapenkontroll och ökningen av kärnvapenstridsspetsar med bristen på transparens är oroväckande. Medan kärnvapenstater är speciellt ansvariga för att följa Artikel VI, bör alla statsparter aktivt följa genomförandet av fördraget om icke-spridning. Vi anmodar alla icke-spridningsavtalets statsparter att avstå från verksamheter som motverkar eller underminerar fördragets målsättningar. Med tanke på de negativa utvecklingarna som vi ser över världen är ansträngningar att minska risken för användningen av kärnvapen mer brådskande än någonsin. Följaktligen bör vi alla fortsätta våra ansträngningar att förstärka icke-spridningsavtalet som en hörnsten för icke-spridningsregimen.” När staterna möts för den elfte översynskonferensen, den 27 april till den 22 maj, på FN:s högkvarter i New York är det av största vikt att alla avtalets parter tar ett krafttag för att säkerställa avtalets framtid och tar hot om användning och risken för spridning på allvar. De senaste två översynskonferenserna har inte kunnat enas om slutdokument från konferensen, där olika grupperingar av kärnvapenstater har blockerat möjligheten att enas. Senast ett slutdokument kunde antas var 2010. Sveriges roll här är viktig och skulle kunna vara avgörande. Vi har sedan avtalets start varit en stark försvarare av avtalets mål och syfte, bidragit med konstruktivitet och varit en tydlig röst mot kärnvapenupprustning och kärnvapenstaternas underlåtenhet att uppfylla sina nedrustningsåtaganden inom avtalet. Det är av största vikt att Sveriges röst mot kärnvapenanvändning, mot hot om användning, mot upprustning och spridning samt för nedrustning och icke-spridning är tydlig, kontinuerlig och stark. Med anledning av ovanstående – inte minst i ljuset av det starka blocköverskridande stödet för icke-spridningsavtalet – vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard: Kommer ministern att delta på översynskonferensen, och hur kommer Sveriges representation i övrigt att se ut?
Uppdrag
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    16 okt 2025 - 28 sep 2026 · Konstitutionsutskottet
  • Civilutskottet - Ledamot
    4 okt 2022 - 28 sep 2026 · Civilutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    26 sep 2022 - 28 sep 2026
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Civilutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Civilutskottet
  • Finansutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Finansutskottet
  • Justitieutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Justitieutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Kulturutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Näringsutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Socialförsäkringsutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Socialutskottet
  • Trafikutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Trafikutskottet
  • Utbildningsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Utbildningsutskottet
  • Försvarsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Försvarsutskottet
  • Utrikesutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Utrikesutskottet
  • EU-nämnden - Suppleant
    18 mars 2020 - 4 okt 2022 · EU-nämnden
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    15 feb 2020 - 26 sep 2022
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    11 nov 2019 - 14 feb 2020 · Nermina Mizimovic 2019-11-11 - 2020-02-14
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    8 maj 2019 - 10 nov 2019
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    22 jan 2019 - 7 maj 2019 · Nermina Mizimovic 2019-01-22 - 2019-05-07
  • Nato-delegationen - Ledamot
    24 okt 2018 - 24 okt 2022 · Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling
  • Konstitutionsutskottet - Ledamot
    2 okt 2018 - 26 sep 2022 · Konstitutionsutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    2 okt 2018 - 26 sep 2022 · Skatteutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    24 sep 2018 - 21 jan 2019
  • Nato-delegationen - Suppleant
    18 okt 2016 - 24 okt 2018 · Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    12 sep 2016 - 24 sep 2018
  • Konstitutionsutskottet - Ledamot
    12 sep 2016 - 24 sep 2018 · Konstitutionsutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    12 sep 2016 - 24 sep 2018 · Skatteutskottet