Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av försvarsminister Pål Jonson, statsrådet Anna Tenje, statsrådet Niklas Wykman och statsrådet Andreas Carlson.

Frågestund

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Försvarsminister Pål Jonson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Tack så mycket, Aylin Nouri, för frågan!

Det finns fler exempel som har uppmärksammats. Jag förstår att det väcker frågor och att det finns frustration, men jag vet att kammarens ledamöter känner till att jag som statsråd inte kan uttala mig i enskilda fall.

Det jag kan uttala mig om är det arbete som redan nu är igång på Transportstyrelsen med att uppdatera de regler som styr de medicinska kraven om alkohol och narkotika vid körkortsinnehav. Uppdateringarna kommer att leda till att reglerna förtydligas, och bedömningen är att det kommer att leda till färre körkortsåterkallelser.

Det är viktigt för regeringen att få klargöranden i den uppkomna situationen så fort som möjligt. Därför kommer jag i morgon att ha ett möte med Transportstyrelsens generaldirektör där jag förväntar mig att få en redogörelse för arbetet med att uppdatera regelverket och inte min…

Herr talman! Tack så mycket, Aylin Nouri, för att du noterar det engagemang som regeringen har i den här frågan!

Det är ett ansvar som ligger på Transportstyrelsen, och därför har jag bjudit in generaldirektören för ett möte där jag förväntar mig en redovisning av tidsplanen för åtgärder som skulle leda till att färre förlorar sitt körkort på det här sättet.

En viktig fråga är hur man återfår körkortet utifrån de nya reglerna, som nu uppdateras. Det är en fråga som jag förstås kommer att ställa till generaldirektören i morgon. Jag misstänker att den kommer att ställas till generaldirektören även av trafikutskottet nästa vecka.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det var ju så att I 21 i Sollefteå återetablerades i samband med försvarsbeslutet 2020. Verksamheten där går framåt, och man har lyckats väl med rekryteringen. Det är naturligtvis bra för Sveriges försvar, men framför allt skapar det förutsättningar för regional tillväxt.

När det gäller utformningen av vården är det en fråga för regionen. Det är inte en fråga för mig som minister eller för regeringen som sådan.

Det jag fått mig till livs är att man haft svårt att rekrytera till sjukhuset och att det skulle kunna vara en av bevekelsegrunderna. Men det här är en regional fråga. Det är inte en fråga för mig som försvarsminister eller för regeringen i dess helhet.

Herr talman! Det vi genomför är åtgärder för att stärka vården och vårdens motståndskraft och vårdsektorn som sådan.

Regeringen har avsatt 2 miljarder i sektorsbidrag för att stärka sjukvården. Vi har fördelat 3,7 miljarder genom ökade statsbidrag för att tillgodose behovet av bra och jämställd vård och 5,9 miljarder till regionerna. Men det är övergripande åtgärder. Den ordning vi har är att detta är en regional fråga och inte en statlig fråga för regeringen.

Herr talman! Stort tack för frågan från ledamoten Isabell Mixter!

Att det ska vara lätt att göra rätt är ett genomgående fokus som vi har när det gäller både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Man ska lämna riktiga uppgifter. Om allt är rätt och riktigt ska man också kunna få ersättning. Är man sjuk ska man känna sig trygg med att man har en sjukpenning att lita på och falla tillbaka på.

Det finns många olika sätt att förstärka detta, inte minst genom att se till att det är lätt att göra rätt. Det behöver också finnas fler vägar tillbaka till arbete. Detta jobbar Försäkringskassan mycket fokuserat med. Myndigheten har ett uppdrag i regleringsbrevet att fokusera på de här sakerna: Den som har rätt till sjukersättning ska få den, och vägarna tillbaka till arbete ska vara många.

Herr talman! Alldeles oavsett om vi pratar om sjukpenning eller garantipension är det viktigt att det är lätt att göra rätt och att det är tryggt och säkert. Systemet ska också vara förutsägbart. Man ska kunna ta del av uppgifterna på ett enkelt sätt från både Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens sida så att vi vet att pengarna hamnar i rätt fickor. Just nu har vi en ganska stor problematik med ökad organiserad brottslighet och bidragsbrottslighet. Vi har ökat antalet kontroller och tillfört mer medel och mer resurser till myndigheterna just för att rätt pengar ska hamna i rätt fickor. Det är fortsatt i fokus för oss.

Herr talman! Jag tackar för en angelägen fråga. Har Sverige råd att inte ha startups i försvarssektorn? Svaret är entydigt nej.

Vidtar då regeringen ett antal åtgärder på den här sidan? Ja, det gör vi definitivt. Vi har gett i uppdrag till FMV att jobba med försvarsinnovationsupphandlingar. Man ska arbeta mer med det som heter SME-företag. Elisabeth Thand Ringqvist vet naturligtvis väl hur viktig den sektorn är. Ofta är de mindre företagen avknoppningar från stora. De har hög innovationsgrad. Vi har öppnat för ett civil-militärt utvecklingsprogram på teknikområdet för att få in nya civila startups som ska jobba med Försvarsmakten. Vi har även ett försvarsinnovationsråd som jag själv leder. Där ingår det SME-företag.

Jag vågar påstå att regeringen arbetar väldigt systematiskt med att få in fler civila företag och mindre bolag som är extremt innovativa för att vi ska få star…

Herr talman! Sverige har alla förutsättningar att vara världsledande. Vi har en enormt innovativ civil sektor som vi nu arbetar stenhårt med att också få in i den militära sektorn; det behöver bli fler, och den sektorn behöver växa.

Ett uttryck för att vi är framgångsrika på det här området är Natos utlysning Diana för små och medelstora företag: Av 75 företag som valts ut inom de 32 medlemsländerna var 5 från Sverige, så vi ligger väldigt väl till även inom Nato. Det finns också goda förutsättningar att jobba inom EU med MIP-program, som är direkt riktade mot små företag och startups.

Herr talman! Stort tack till ledamoten Malte Tängmark Roos för en väldigt angelägen fråga! Jag delar helt och fullt ledamotens beskrivning av hur bra det skulle vara om man kunde jobba på ett enklare och effektivare sätt och dela information mellan myndigheter i betydligt större utsträckning. Får man in rätt uppgifter i systemen minskar risken för de felaktiga utbetalningar som genererar återkrav, vilka ligger på hög nivå i dag. Att ha månatliga uppgifter för exempelvis bostadsbidraget är någonting som vi har aviserat i budgeten och som vi jobbar hårt med att få till.

Herr talman! Stort tack för följdfrågan från ledamoten!

Ledamoten själv sätter nästan fingret på det. Det borde gå, säger han. Ja, det borde gå. Men de tekniska systemen och it-systemen behöver uppgraderas. Vi behöver bygga systemet så att det går att använda på ett enkelt och effektivt sätt.

Men frågan är inte om detta ska ske utan när. Vi jobbar hårt med det, för jag tror verkligen att det skulle lösa många problem och dessutom förhindra att många familjer försätter sig i en situation som definitivt inte var meningen.

Herr talman! Stort tack, ledamoten Högström, för en väldigt viktig och bra fråga!

Jag kan glädjande nog informera kammaren om att regeringen så sent som i dag fattade beslut om att gå vidare med just möjligheten till arbetsprövning för personer som har heltidssjukskrivning och sjukpenning.

Precis som ledamoten beskriver fanns det tidigare en möjlighet för en individ som hade sjukpenning att komma tillbaka till arbete. Utan att man riskerade sjukpenningen och utan att arbetsgivaren behövde stå för kostnaden hade man möjlighet att komma tillbaka, umgås på arbetsplatsen utan krav och prova på att arbeta. Den möjligheten har varit borta sedan 2016. Det tyckte vi från regeringens sida var fel, och nu skapar vi åter den möjligheten – just för att fler ska kunna hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden och återgå i arbete.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för följdfrågan! Detta är onekligen en fråga som vi båda brinner väldigt mycket för.

De onödigt många och långa sjukskrivningarna blir som sagt fler. Det är särskilt kvinnor mitt i livet som ofta drabbas av psykisk stress och press och då får en sjukskrivning i stället för rätt vård och behandling. Detta vill vi vända på. Vi vill såklart ge dem bättre förutsättningar att återgå i arbete och ha ett arbetsliv. Här är vägarna många och stora, och i budgeten för 2025 har vi en hel repertoar med åtgärder just för att människor ska återgå i arbete.

Herr talman! Stort tack, ledamoten Dan Hovskär, för en väldigt viktig och angelägen fråga!

Alla ska kunna känna sig trygga och säkra i sina egna hem och veta vem det är de släpper över tröskeln. Det gäller särskilt när man är äldre och i behov av hjälp och stöd eller för den delen när man har olika funktionsvariationer och har hjälp.

För mig var det väldigt viktigt att jobba med frågan om bakgrundskontroller och skapa den möjligheten för landets kommuner. Därför ger vi redan nu i sommar ett tydligt lagstöd för kommuner att göra bakgrundskontroller, och vi jobbar också med en snabbutredning för att se om vi faktiskt ska ta steget och göra det obligatoriskt att begära utdrag ur belastningsregistren – precis som det är inom skola och förskola i dag, vilket för mig är ganska självklart.

Herr talman! Stort tack för kommentaren som ledamoten gav!

Jag tycker att detta är en viktig och angelägen fråga. Jag vill dock understryka att samtidigt som kommunerna nu får möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret och det så småningom kanske görs obligatoriskt – kanske ska de dessutom titta i misstankeregistret – är det oerhört viktigt att kommunerna genomför ordentliga referenstagningar och ordentliga intervjuer för att se till att de får rätt person på rätt plats. Våra äldre ska kunna känna sig trygga och säkra i sina hem.

Herr talman! Det finns väldigt många olika hinder som i dag påverkar bostadsbyggandet negativt. Regeringen påbörjade ett arbete redan dag ett och har i ett högt tempo påbörjat åtgärder för att tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen, korta ledtider och förenkla regelverk.

När det gäller den specifika fråga som ledamoten lyfter, herr talman, är det naturligtvis så att skyddet för fridlysta djur inte ska kunna användas som en förevändning av grannar som vill stoppa ett lovgivet byggprojekt. Regeringen beslutade den 16 januari i år om ett tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen där den fråga som är aktuell i det här fallet ska belysas ur ett detaljplaneperspektiv. Det är förstås viktigt att arbetet nu löper på i den utredning som är tillsatt i syfte att undanröja hinder för bostadsbyggande, för att hela Sverige ska fungera.

Herr talman! Jag förstår att Patrik Karlson är otålig – det är jag också, och det är många som är det. Det finns mycket som hade behövt vara på plats för länge sedan när det gäller reformer som förenklar byggande samt tydliggör och klargör regelverk.

Precis som ledamoten säger är det inte så att någon är emot att man ska kunna överklaga. Det ska man kunna göra, men det behöver kunna ske på ett balanserat sätt. Det är viktigt att utredningen nu arbetar på i ett högt tempo enligt den plan den har. Sedan ska vi kunna åtgärda en del av de hinder som finns för bostadsbyggande i Sverige.

Herr talman! Jag tackar Kalle Olsson för frågan.

Den ökning som vår regering gör i länsplanerna är ju väsentligt större än tidigare. Vi tillför 20 procent mer till länsplanerna. I den förra nationella planen, som Kalle Olssons dåvarande regering var ansvarig för, sköt man bara till 8 procent. Det går förstås att ha en diskussion bakåt, men diskussionen framåt är ju viktigare.

Jag tror att det är viktigt att tydliggöra att den historiskt stora satsning vi nu gör också träffar länsplanerna. Specifikt för Jämtland, herr talman, är det viktigt att se den historiskt stora satsning vi gör på vägunderhåll. Jämtland är ett av de områden i Sverige där det ser allra sämst ut när det gäller vägunderhåll.

Nu har vi för första gången en plan för att utradera underhållsskulden för vägunderhåll i hela landet. Det kommer förstås att vara en väldigt viktig åtgärd för att bygga ihop S…

Herr talman! Tack, Bo Broman, för frågorna!

När det gäller kontanterna har vi i Tidösamarbetet ett viktigt projekt där en utredning har sett över behovet av kontanter. Detta arbetar vi vidare med för att säkerställa att systemet har den typ av robusthet och resiliens som behövs.

Kontanter kan såklart spela en viktig roll. En annan betydande del kan vara andra typer av offlinebetalningar. Det är viktigt att banker och den finansiella sektorn som helhet kommer framåt med lösningar på det här området.

Frågeställaren pekade också på de många sårbarheter som finns i våra digitala system. På det här området är det ju inte bara vi i Sverige som är hårt ansatta. Här finns det nya EU-regler – Doraförordningen – som har börjat gälla. Vi har också ett förslag som har utretts, som vi arbetar vidare med, om hur driftsstörningar ska hanteras. Det finns dessutom ett pågående arbete…

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågan! Jag ska svara med två exempel.

Den historiskt stora satsning vi gör på infrastruktur – 1 171 miljarder kronor innebär en ökning med 27 procent jämfört med nuvarande nationell plan, om man räknar på samma sätt – möjliggör investeringar som gör att man ska kunna lita på att man kan transportera sig till och från arbetet. Just arbetspendling är en prioritet, tillsammans med godstrafik. Det är en viktig bottenplatta i arbetet med att rusta upp svensk infrastruktur.

Regeringen har också gett kapitaltillskott till Norrlandsfonden för att hjälpa till att främja bostadsbyggande med en topplånefunktion för att kalkyler ska kunna gå ihop i etablerings- och omställningskommuner. Förra veckan var jag i Ludvika, där man ser att 160 nya bostäder kan komma på plats snabbare tack vare den här träffsäkra mekanismen. Det är ytterligare ett exemp…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här kallas på regleringsspråk för de-risking – finansiella institutioner skjuter på olika sätt bort risk. Så ska det givetvis inte vara. Man ska ha rätt kontroll, och privatpersoner, företag och föreningar ska ha rätt möjligheter att verka inom det finansiella systemet. För detta finns såväl EU-arbete som nationellt arbete.

Man kan dock helt enkelt inte bortse från de bakomliggande motiven och anledningarna till att vi behöver ordning och reda, till att vi behöver tillsyn och kontroll och till att vi inte kan gå tillbaka till hopp och lek i de finansiella systemen. Det beror på att det finns mycket mäktiga krafter som vill vårt samhälle illa. Dessa krafter kan också använda ideella föreningar för att samla in pengar till brottslighet, tvätta brottsvinster eller på annat sätt skada vårt samhälle.

Det handlar hel…

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten Mats Berglund!

Det stämmer att det var ungefär ett år sedan ledamoten ställde denna fråga till mig. Svaret var då att arbete pågår i Regeringskansliet och att vi bereder frågan.

Herr talman! Den utredning som lades på mitt bord var inte fullödig. Det var en diger utredning som var angelägen om att lösa många problem men som inte i allt levererade de faktiska lösningarna.

Här krävs ett stort arbete eftersom det är ett mycket komplicerat system, och det är viktigt att det blir rätt och riktigt och att rätt drivkrafter finns.

Herr talman! Mitt svar är därför även i dag att beredning pågår i Regeringskansliet.

Herr talman! Jag hörde ett lätt skratt från mina regeringskollegor eftersom det är mycket att förklara på en minut. Men generellt finns i det svenska samhället ett nytänt hopp och en stor glädje över att hushåll och industri ska få tillbaka stabila elpriser. Det har kommit glada tillrop från både den industri som vill vara med och bygga ny kärnkraft och fackföreningsrörelsen, med LO, IF Metall och andra, för de ser att detta är en nyckel till inte bara stabil och miljövänlig energiproduktion utan också ökad konkurrenskraft och nya jobb i Sverige.

Idén bakom är enkel. Man ska förena statens möjlighet att låna billigt med företags möjlighet att kunna producera effektivt. Sedan ser man till att skapa el till ett så lågt pris som möjligt med så stabila villkor som möjligt så att man kan komma tillbaka till en unik konkurrensfördel för svensk industri, svenska jobb och svenska hushål…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är uppenbart att det finns ett stort engagemang för Sollefteå sjukhus, och det har jag respekt för. Men det är varken mitt eller regeringens ansvar att identifiera vilken typ av verksamhet som ska ske på sjukhuset, utan det är en regional fråga. Låt mig understryka det.

I hanteringen av frågan har Försvarsmakten fått möjlighet att yttra sig genom Norra militärregionen, och jag tror att även generalläkaren har yttrat sig och gjort en konsekvensbedömning.

Så till den bredare frågan om det är viktigt för svensk beredskap att ha en stark sjukvård. Ja, generellt sett är det ju det, och Acko Ankarberg Johansson arbetar intensivt med dessa frågor. Regeringen har också vidtagit ett antal åtgärder för att stärka sjukvårdsförmågan vid såväl fred som kris och krig.

Men återigen: Det är inte regeringens ansvar att be…

Herr talman! Stort tack till Sanne Lennström för en bra fråga!

Regeringen har stöttat hushållen under en mycket svår tid. Inflationen har grävt djupa hål i både hushållens och Sveriges ekonomi, och därför har det varit angeläget och viktigt att bekämpa inflationen. Jag säger inte att vi har vunnit, men nu är inflationen åtminstone nere på en mer normal nivå, vilket är mycket glädjande för Sveriges hushåll.

Dessutom kan man tanka bilen för tio kronor mindre än vad man kunde när regeringen tillträdde. Det har stor betydelse för inte minst hushåll med flera barn.

De åtgärder regeringen har vidtagit har i ett hushållsekonomiskt perspektiv gett störst effekt hos den tiondel som har det tuffast. Fördelningsmässigt har vi alltså kompenserat.

Men det råder stor oro i vår omvärld, och det ekonomiska läget är svårt. Regeringen följer därför denna fråga mycket noga.

Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för frågan.

Jag svarade på en liknande fråga tidigare under frågestunden, och svaret nu är samma som då: Regeringen ser det som mycket angeläget att få ett klargörande så fort som möjligt.

Jag kommer i morgon att ha ett möte med Transportstyrelsens generaldirektör för att få en beskrivning av och redogörelse för det arbete som pågår med att uppdatera de regler som styr de medicinska kraven om alkohol och narkotika vid körkortsinnehav. Bedömningen är att de uppdaterade reglerna kommer att leda till att färre körkort kommer att återkallas.

Jag kommer också att efterfråga en redovisning av tidsplanen för genomförandet och hoppas att man så snabbt som möjligt kan få detta på plats.

Jag kommer givetvis också att ställa den angelägna frågan om vilka regler som kommer att gälla för att återfå körkort.

Herr talman! Vi har haft en diskussion i kammaren tidigare, ledamoten och jag, där jag redogjorde för Transportstyrelsens pågående arbete. Bedömningen är att det kommer att leda till betydligt färre återkallelser.

Jag är inte nöjd med svaret att det kommer att ta lång tid. Däremot har jag i dag inget svar på hur lång tid det tar. Detta är ett ansvar som ligger på Transportstyrelsen, enligt föreskrift, men det är självfallet angeläget att få ett klargörande så fort som möjligt.

Det handlar både om en redogörelse för det pågående arbetet och, inte minst, om tidsplanen för genomförandet och även, som jag sa i mitt svar på den förra frågan, herr talman, om möjligheten att återfå ett återkallat körkort utifrån det nya uppdaterade regelverket och om hur det ska bli så enkelt, transparent och tydligt som möjligt.

Jag förstår att det finns en oro och frustration. Det …

Herr talman! Tack, Märta Stenevi, för frågan!

Jag måste ärligt säga att jag inte är bekant med uttalandet, och jag är heller inte bekant med att regeringen har intagit någon position där. Jag måste be att få återkomma i en eller annan form. Jag känner faktiskt inte till uttalandet.

Herr talman! Tack så mycket, Ann-Sofie Lifvenhage, för frågan!

Det är självfallet positivt med entreprenörer som vill satsa på svensk infrastruktur och som ser möjligheter där andra kanske ser problem. Jag välkomnar alla sådana initiativ.

Det regeringen gör för att stärka infrastrukturen i Sverige, transportsystemet i stort och specifikt flyget, som frågan gäller, är att se transportsystemet som en helhet och att inte ställa trafikslag mot varandra.

Vi har mer än fördubblat stödet till de regionala flygplatserna. Vid halvårsskiftet tas den skadliga flygskatten bort. Vi har gått in med stöd som också hanterar en del av kostnaderna från pandemin, som drabbade både flygresenärer och flyget i stort.

Flyget är viktigt i vårt avlånga land, som är beroende av tillförlitliga, robusta och – när det gäller flygets utveckling – alltmer hållbara transporter. Detta är först…

Herr talman! Björn Wiechel får kanske börja med att adressera en regering som finns. Det är ett bra sätt att kunna få svar. Det blir faktiskt ganska tramsigt, särskilt då det gäller riktiga och allvarliga problem som penningtvätt.

Det är bra att Socialdemokraterna nu lyfter fram dessa frågor. Frågan är vad de gjorde åt dem när de hade makten. Den organiserade brottsligheten tilläts äta sig djupt in i det svenska samhället. En konsekvens av det är penningtvätt. Man dränerar gemensamma välfärdssystem på pengar, förpestar människors liv, begår bedrägerier mot äldre och använder tvivelaktiga metoder för telefonförsäljning och annat.

Detta tilläts gå väldigt långt. Här pågår ett intensivt arbete i Sverige och på EU-nivå. Delar av det har vi redan pratat om tidigare i dag – att det behövs bättre kontroll och mer övervakning. Vi är inte främmande för hårdare straff. Tvärto…

Herr talman! Stort tack, ledamoten Daniel Persson, för en utmärkt fråga!

Att beivra bidragsbrottslighet och att inte minst strypa den kriminella ekonomin är en mycket angelägen och viktig fråga för regeringen.

Försäkringskassan beräknar att ungefär 800 miljoner kronor varje år betalas ut felaktigt. Det är bidragsbrottslighet inom tillfällig föräldrapenning. Just därför är det onekligen angeläget att beivra den typen av brottslighet, som kanske börjar i det lilla men som växer till något större och som dränerar våra gemensamma pengar och gör att pengarna hamnar i fel fickor.

Att öka kontrollen, att öppna upp systemen och att öka informationsspridningen mellan myndigheter men också mellan arbetsgivare, förskola och Försäkringskassan är angelägna åtgärder för att just beivra bidragsbrottsligheten.

Men regeringen stannar givetvis inte där. Vi har tillfört mycket st…

Herr talman! Tack, Jacob Risberg, för frågan!

Kopplat till försvarsåtagande och det som heter försvarsinvesteringsmålet är Sverige allierat. Som allierade är alla förbundna att leva upp till 2-procentsmålet. Sverige ligger över 2-procentsmålet; vi ligger på 2,4 procent. Bedömningen är att Nato kommer att närma sig ett mål på ungefär 3,5 procent för det militära försvaret i anslutning till Natos toppmöte i Haag.

Var kommer då dessa 3,5 procent ifrån? Det är den bedömda kostnaden för att Nato ska ha en god förmåga för avskräckning och försvar. Man har också tagit fram försvarsplaner. Det finns alltså ett väl underbyggt skäl till att man nu pratar om både 2-procentsmål och 3,5-procentsmål.

När det kommer till det civila försvaret och när det kommer till konfliktförebyggande har inte praxis varit att man har satt en specifik summa. Däremot sker detta naturligtvis daglige…

Herr talman! Stort tack till ledamoten Viktor Wärnick för en utomordentligt bra fråga!

Ja, det har gått kort tid sedan jag tog emot utredningen, men jag är snabb! Redan dagen efter det att jag tog emot utredningen skickade jag ut den på remiss. Remisstiden löper ut den 15 augusti.

Vi är angelägna om att få fler i arbete. Vi är angelägna om att fler ska gå från utanförskap och komma i arbete och till en gemenskap. Fler ska vara inkluderade och integrerade i vårt samhälle.

Den 15 augusti går alltså remisstiden ut. Min förhoppning är att den här delen av bidragsreformen tillsammans med en heltidsaktivering i försörjningsstödet och dessutom ett bidragstak sammantaget ska återupprätta arbetslinjen och inte minst få fler att gå från bidrag till arbete och bygga Sverige starkare.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att Åsa Karlsson har noterat att regeringen har skjutit till mer medel. Det är Trafikverket som upphandlar trafiken. Den svenska järnvägstrafiken ska drivas på kommersiell grund. Om trafiken inte kan drivas på kommersiell grund och behöver upphandlas måste sträckan vara transportpolitiskt motiverad. Trafikverkets bedömning är att det i dagsläget inte är aktuellt på sträckorna Göteborg–Umeå och Göteborg–Duved, då det finns högre prioriterade insatser.

Jag vill ändå upplysa kammarens ledamöter om att efter beskedet att SJ inte längre kommer att trafikera sträckan till Jämtland har en annan aktör, Snälltåget, sedan december trafikerat sträckan mellan Malmö och Jämtland via Göteborg med nattågslinjer. Med SJ går det även att resa via Stockholm till Jämtland från södra Sverige.

Beslutet från aktören Snälltåget visar att det finns intresse för att…

Herr talman! Tack, Josef Fransson, för frågan!

Jag kan av lätt insedda skäl inte göra mig till uttolkare eller talesperson för andra politiska partier. Men det är klart: Givet att vi har problem med anslutning till elnätet, givet att vi har de problem som vi har med väldigt volatila elpriser som försvårar för hushåll och företag, givet att vi har de klimatutmaningar som vi har, givet att vi har de problem vi har i elsystemet, givet de erfarenheter vi också har från den europeiska kontinenten, givet det comfort letter vi har fått från EU och givet hur det ser ut med stödet från både Fackföreningssverige och Industrisverige är det konstigt att man nu inte konstruktivt bidrar med att få detta på plats.

Som tur är finns ändå en majoritet i den här kammaren, och det finns tid att tänka om framöver också för andra partier. Vi vet ju om vad som händer om vi inte har baskraft. Det…

Herr talman! Jag är väl medveten om ledamotens starka engagemang för Kronoberg. Dessa problem finns ju i hela södra Sverige. Det finns givetvis kostnadsövervältringar på alla elkonsumenter på ett eller annat sätt. Så blir det när systemet fungerar sämre och vi dessutom har fått ett krig i vår närhet.

Nedläggningen av kärnkraft var ett misstag för Sverige. Nu kommer vi till rätta med det med en ny finansieringslösning och ny kärnkraft som gör att vi kommer att få tillbaka stabilitet och mindre volatila priser.

Detta är gynnsamt för jobb, det är gynnsamt för hushållen och det är gynnsamt för företagandet. Det är också därför bemötandet är mycket positivt. Svensk industri säger att man är beredd att vara med och investera. Det finns också tydliga tillrop från fackföreningshåll om att vi behöver bygga kärnkraft i Sverige.

Situationen vi har nu är tuff och krävande för hu…

Herr talman! Ja, det är en populär uppfattning att mer Niklas Wykman är en bra lösning på olika typer av problem. Jag kan instämma i ledamotens bedömning där.

När det mer brett gäller mediespekulationer tänker jag inte delta i dem. Sverige har tydliga och transparenta regelverk. Dem kan man ta del av. EU har tydliga och transparenta regelverk för exempelvis statsstödsprövningar. Så ska det skötas i Sverige.

Generellt behöver vi bra villkor för företagande i Sverige. Det måste bottna i – jag vet att Isak From och jag här har en större samsyn än vad som emellanåt kan framkomma i debatten – att det finns goda villkor att arbeta, att vi har bra arbetsmiljö och att vi har bra drivkrafter för att investera.

Jag delar ledamotens stora engagemang för svensk industri, både i norra Sverige och i södra Sverige. Det är så vi har byggt bra löner, jämställdhet och sammanhållning i…