Daniel Persson

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Det här är mitt sista inlägg, så jag vill passa på att tacka dem som har deltagit i debatten.

Vi vet att Socialdemokraterna återkommande har föreslagit att barnbidraget ska höjas med 200 kronor per barn och månad. Det är en del i deras arbete för att stärka barnhushållen. Det skulle kosta ungefär 4,5 miljarder kronor per år och omfatta alla barnfamiljer, även höginkomsttagare. För min egen del skulle en sådan reform innebära att jag får cirka 400 kronor mer i månaden i bidrag.

Herr talman! Frågan är om detta är det mest effektiva sättet att använda skattebetalarnas pengar. Jag menar att det är en dyr reform som i begränsad utsträckning riktar sig till de familjer som har de största behoven. Om målet är att minska barnfattigdomen är det bättre att stärka stöden till de hushåll som faktiskt har en svår ekonomisk sits.

Detta gör Sverigedemokraterna och regeringen exempelvis genom höjt bostadsbidrag och ett fritidskort som ger 2 500 kronor per år för fritidsaktiviteter. Utöver det har vi förslag som kommer att ge lägre förskoleavgift för i princip alla familjer och även halverad matmoms. Lägre pris på drivmedel gynnar också många barnfamiljer.

Herr talman! Bidrag kan vara nödvändiga för att hjälpa människor genom tillfälligt svåra situationer, men den långsiktiga vägen ut ur barnfattigdom är inte högre generella bidrag. Den långsiktiga vägen är att fler vuxna kommer i arbete och att det lönar sig att arbeta. Det är därför Sverigedemokraterna och regeringen stärker arbetslinjen, sänker skatten på arbete och riktar stöden till de familjer som behöver dem mest. Det är en bra politik som stärker hushållens ekonomi här och nu och skapar förutsättningar för framtiden.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka äldre- och socialförsäkringsministern för svaret på interpellationen. Tack också till interpellanten, som inte är här, för en viktig fråga som vi nu debatterar!

Det är värt att påminna om att människor som arbetar i Sverige nu får behålla mer av sin lön. År 2023 genomfördes inga skattesänkningar. Dock innebar den historiskt höga indexeringen av skattebrytpunkter och grundavdrag att många löntagare fick mellan 200 och 300 kronor mer kvar i plånboken varje månad. Det var en effekt av inflationen och hur vårt skattesystem är utformat. År 2024 genomförde regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag. Tillsammans med nya indexeringar innebar det att en person med en medianinkomst fick omkring 410 kronor mindre i skatt varje månad. Under 2026 har skatten sänkts ytterligare, med upp till 400 kronor per månad.

Herr talman! Sammantaget innebär detta att en genomsnittlig arbetstagare under 2026 får behålla omkring 800–900 kronor mer i månaden av sin lön jämfört med 2022. På årsbasis motsvarar det ungefär 10 000 kronor mer i den egna plånboken, vilket är en betydande förändring. Det ger bättre möjligheter att hantera vardagens kostnader och är en tydlig belöning för arbete.

Herr talman! Samtidigt har Sverigedemokraterna och regeringen genomfört viktiga reformer för de familjer som har det tuffast ekonomiskt. Vi har höjt bostadsbidraget. Familjer med ett barn kan få upp till 800 kronor mer per månad, och familjer med två eller fler barn kan få 1 000 kronor mer i månaden. Det är ett träffsäkert stöd som riktas till dem som har sämst ekonomi. Det är dessutom första gången sedan 1997 som dessa nivåer i bostadsbidraget höjs. Det är också värt att notera att detta inte genomfördes när Sverige hade socialdemokratiskt ledda regeringar.

Vi förändrar också sättet bostadsbidraget beräknas på. I stället för att utgå från en uppskattad årsinkomst ska bidraget beräknas månadsvis. Syftet är att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning för de människor bidraget är till för att hjälpa.

Därtill har vi sänkt matmomsen, vilket kan innebära en besparing på omkring 6 500 kronor per år för en barnfamilj. Den 1 juli i år sänktes också förskoleavgiften för i princip alla barnfamiljer. Hösten 2025 infördes fritidskortet för barn och unga. Grundbeloppet är 550 kronor per barn och kalenderår. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll kan dock få ett högre belopp, 2 500 kronor per år för fritidsaktiviteter.

Vi har dessutom sänkt elskatten i hela landet, vilket ger lägre elkostnader för alla hushåll. Vi har också infört ett högkostnadsskydd för höga elpriser, som ska ge trygghet när elpriserna stiger kraftigt under en längre period.

Sverigedemokraterna och regeringen har genomfört flera förslag för att stärka hushållens ekonomi, och enligt SCB är barnfattigdomen nu den lägsta på tio år. Vår politik gör alltså skillnad.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU25 Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Alla förslag som rör pensionen har sin grund i Pensionsgruppen, vilket är något unikt. En föregångare till dagens grupp bildades redan i december 1991, då man samlades för första gången för att utarbeta ett förslag till ett nytt pensionssystem. Genom åren har dock inte alla partier varit välkomna i denna grupp. Det var först under hösten 2023 som gruppen utvidgades till att omfatta samtliga partier i Sveriges riksdag. Detta är enligt Sverigedemokraternas mening en självklar och välkommen utveckling. Alla partier ska kunna ta ansvar för pensionerna.

Fru talman! Sverigedemokraterna har länge riktat kritik mot Pensionsgruppen. Vi har beskrivit den som en sluten konstruktion med bristande insyn och transparens. Vi har även menat att gruppen under lång tid inte levererat tillräckligt i pensionsfrågorna. Under en längre period har antalet reformer varit få, och den mest framträdande förändringen har varit justeringen av riktåldern.

Men det har nu skett ett efterlängtat omtag. Samtliga partier i riksdagen är nu inbjudna till Pensionsgruppen. Vi sverigedemokrater är glada att få delta i Pensionsgruppen efter att ha varit utestängda från detta forum sedan vi blev invalda i Sveriges riksdag. Detta har i praktiken inneburit att vi inte har kunnat påverka eller ha insyn i Pensionsgruppens arbete.

Sedan omtaget 2023 har en hel del skett. Möjlighet att pausa tjänstepensionen har införts. Man har beslutat om en översyn av både grundskyddet och avgiftsnivåerna i det allmänna pensionssystemet.

En utredning om att införa en gas i pensionssystemet har genomförts. I dag fattar vi beslut om att faktiskt införa denna gas. Det är inte mer än rätt att en gas införs i systemet.

Redan i dag finns en automatisk funktion, den så kallade bromsen, i inkomstpensionssystemet. Den säkerställer att pensionerna inte överstiger systemets ekonomiska bärkraft. När bromsen aktiveras ökar pensionerna långsammare eller till och med minskar.

Gasen fungerar som dess motsats. Den gör det möjligt för pensionerna att öka snabbare när systemet är starkt och har ett överskott. Det skapar en mer balanserad och rättvis utveckling över tid.

Fru talman! Pensionärernas ekonomi har även stärkts genom andra reformer under denna mandatperiod. De skattesänkningar som Tidöpartierna har genomfört har gett mer pengar i plånboken.

Vi ser även att cirka en halv miljon svenskar är så kallade jobbonärer. Det är de som väljer att fortsätta arbeta samtidigt som de tar ut sin pension. Det finns flera positiva effekter av detta.

Det är en ekonomisk vinst genom att de har en arbetsinkomst. Forskning pekar på positiva hälsoeffekter av att trappa ned i stället för att sluta tvärt. Sociala kontakter i arbetslivet minskar ensamhet och motverkar psykisk ohälsa. Dessutom får arbetsplatserna tillgång till värdefull erfarenhet och kompetens.

Fru talman! Det finns flera andra reformer som regeringen och Sverigedemokraterna har genomfört som underlättar för pensionärer. Det är tandvårdsreformen, den så kallade tiotandvården, som trädde i kraft den 1 januari i år. Det är sänkt elskatt och införandet av ett högkostnadsskydd för elkostnader. Det är sänkta bränslepriser och sänkt matmoms. Detta är exempel på åtgärder som stärker pensionärernas ekonomi.

Det är också värt att nämna att de så kallade 57:orna har kompenserats under denna mandatperiod efter att ha hamnat i kläm vid höjningen av pensionsåldern. Satsningen omfattade drygt 3,2 miljarder och betalades automatiskt ut till de drabbade under sommaren 2024.

Ersättningen landade i genomsnitt på cirka 30 000 kronor per person, beroende på inkomst och kommunalskatt. Det var en miss som uppstod när man beslutade om ändrad riktålder under föregående mandatperiod, något som nu Tidöpartierna rättade till.

Fru talman! För oss sverigedemokrater är det glädjande att nu få ta ansvar på riktigt för pensionärernas ekonomi. Som en del av Pensionsgruppen kommer vi att fortsätta arbeta konstruktivt för tryggare pensioner.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Caroline Högström och Viktor Wärnick (båda M).

Fru talman! Tack för din fråga, ledamoten Tony Haddou!

De här verktygen tar ju sikte på individer som uppvisar en påtaglig nonchalans i förhållande till socialförsäkringens syfte och det regelverk som finns. Det bör inte räcka att den enskilde vid något enstaka tillfälle råkar slarva eller göra fel, utan det krävs upprepade tillfällen eller att man kommer på att den här individen verkligen vill lura systemet.

Ledamoten påstår att man inte skulle våga söka stöd och bidrag i socialförsäkringen för att man är rädd att göra fel. Jag delar inte den uppfattningen eller beskrivningen.

Vi har som sagt också vidtagit flera åtgärder under den här mandatperioden för att komma till rätta med bidragsbrott och sluta göda den kriminella världen med bidragspengar. Uppåt 15–20 miljarder beräknas utgå i felaktiga utbetalningar, och hälften går till kriminella.

Vi har rivit sekretesshinder mellan myndigheter så att de bättre kan dela information med varandra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Vi har också gjort det möjligt för myndigheter att få in information från en bredare krets för att se till att de får rätt underlag och betalar ut rätt stöd.

Förra året gjorde vi det möjligt att dra in socialförsäkringsförmåner för personer som häktats i sin utevaro samt för personer som inte inställer sig för att verkställa en frihetsberövande påföljd. Detta kan tyckas vara en självklarhet, men det var först förra året det här blev verklighet.

Nu inför vi som sagt ytterligare verktyg för att komma till rätta med de här problemen. Steg för steg motverkar Sverigedemokraterna och regeringen att kriminella kan fuska till sig bidrag.

Fru talman! Tack så mycket för din fråga, ledamoten Tony Haddou!

Detta förslag innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får verktyg att besluta om sanktionsavgift och bidragsspärr för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Med de här verktygen kan konsekvenserna bli kännbara för den som försöker fuska till sig pengar. Det handlar om att både värna skattebetalarnas pengar och motverka att bidragsbrott uppstår.

Det är en viktig del att komma ihåg att man uppskattar att hälften av alla pengar som försvinner i felaktiga utbetalningar går till kriminella. Vi måste stoppa de kriminellas möjlighet att tillskansa sig pengar på helt fel sätt. Genom att införa bidragsspärr och sanktionsavgift stärker vi skyddet mot felaktiga utbetalningar, och vi motverkar härmed bidragsbrott.

Det är som sagt viktigt att motverka missbruk av våra välfärdssystem. Samtidigt ska det, som jag poängterade i mitt anförande, göras en individuell bedömning av om det finns bakomliggande orsaker till att det har uppstått ett fel, exempelvis en funktionsnedsättning. Myndigheten ska bedöma om det finns rimliga skäl till att fel har uppstått och därmed inte utfärda en sanktionsavgift. Där ska ett lågt beviskrav gälla. Men det är som sagt viktigt att vi kommer åt missbruket.

Vi föreslår de här verktygen för att steppa upp arbetet mot bidragsbrott. Sverigedemokraterna och regeringen kommer att fortsätta ta krafttag mot välfärdsbrottsligheten, och förslagen vi debatterar i dag är viktiga steg i det arbetet.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU26 Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Detta är ett viktigt betänkande, med förslag som syftar till att stärka tilliten till vårt gemensamma välfärdssystem, som vi gemensamt finansierar. Men för att det ska fungera långsiktigt och för att det ska finnas ett förtroende för våra socialförsäkringar måste systemet användas på ett respektfullt sätt.

Vi måste säkerställa att det är de som är i behov av hjälp som får ta del av Sveriges olika stöd inom välfärdsystemet. Felaktiga utbetalningar och bidragsbrott urholkar förtroendet för vår välfärd, och det kostar även samhället stora summor pengar.

Fru talman! Det förslag vi debatterar i dag innebär att vi får snabbare och effektivare sanktioner. I stället för långa och resurskrävande rättsprocesser kan myndigheter nu besluta om sanktionsavgifter direkt. Det gör att samhället kan reagera snabbare och tydligare när fel uppstår. Detta är avgörande eftersom få överträdelser leder till åtal i dag trots att personer felaktigt fått stöd från vår välfärd.

Fru talman! Förslaget innebär ett tydligare ansvar för varje individ. När felaktiga uppgifter lämnas, oavsett om det sker avsiktligt eller genom slarv, leder det till att pengar betalas ut felaktigt. Genom sanktionsavgifter skapas tydliga incitament att göra rätt från början. Det handlar inte om att straffa, utan det här ska leda till att stöden hamnar rätt och till att det blir korrekt och rättvist.

Fru talman! En av de största vinsterna med förslaget är att det stärker förtroendet för hela vårt välfärdssystem. När människor upplever att regler följs och att missbruk får konsekvenser ökar även viljan att bidra och att följa regelverket. Det är helt avgörande för ett system som bygger på tillit och förtroende att skattemedel kommer till dem som har rätt till stöd.

Detta är ett viktigt verktyg mot personer som medvetet eller grovt vårdslöst utnyttjar systemet. Att under en begränsad tid kunna stängas av från en specifik förmån gör att systemet kan skyddas mot återkommande missbruk. Det är en balanserad och effektiv åtgärd.

Fru talman! En viktig styrka i förslaget är att det också innehåller möjligheter till anpassning. Avgifter kan sättas ned om de blir oskäliga, spärrar ska bedömas individuellt och hänsyn ska tas till den enskildes situation. Om det uppstår fel ska personen inte drabbas av en sanktionsavgift om felet till exempel beror på sjukdom eller en funktionsnedsättning som gjort det svårt att ta till sig information på rätt sätt. Här ska det göras en individuell bedömning, där man beaktar sådant som talar för nedsättning, och ett lågt beviskrav ska gälla.

Myndigheterna har ett ansvar för att informera om socialförsäkringen och vilka uppgifter som den enskilde behöver lämna. Vissa riktade informationsinsatser kan behöva vidtas gentemot särskilda grupper. Det innebär att förslaget kombinerar tydliga sanktioner med rättssäkerhet och rimlighet.

Slutligen innebär förändringarna att myndigheterna får bättre verktyg att arbeta mer effektivt. När fler ärenden kan hanteras administrativt frigörs resurser från rättsväsendet som i stället kan användas där de behövs mest. Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen kommer att leda till snabbare handläggning, bättre kontroll och mer träffsäkra insatser.

Fru talman! Förslaget handlar i grunden om något viktigt: att värna ett system som vi alla är beroende av, att säkerställa att stöd går till dem som har rätt till det och att stärka tilliten till vårt välfärdssystem. Genom tydligare ansvar, effektiva sanktioner och bättre kontroll tar vi nödvändiga steg i rätt riktning.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Sverigedemokraterna och regeringen har under den här mandatperioden gett myndigheterna flera verktyg för att stävja bidragsbrott. Bland annat har sekretesshinder rivits för ett effektivare informationsutbyte mellan myndigheterna. Vi har underlättat för inhämtning av uppgifter från flera aktörer. Nästa vecka ska vi besluta om att införa sanktionsavgifter och en bidragsspärr.

Försäkringskassan ska också granska samtliga bidragsbeslut som rör nätverkskriminella personer och deras familjer, vilket tillsammans är närmare 23 000 individer. Detta är bra viktiga insatser för att motverka välfärdsbrottsligheten. Men hur ser ministern på att berörda myndigheter, som exempelvis Försäkringskassan, får ytterligare mandat att arbeta direkt brottsbekämpande?

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU24 Ett mer träffsäkert och korrekt bostadsbidrag. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Detta betänkande innebär en viktig och nödvändig modernisering av hur bostadsbidraget beräknas och betalas ut. De nya reglerna innebär att bostadsbidraget ska beräknas månadsvis i stället för att bygga på en uppskattad årsinkomst. Syftet med den här förändringen är att minimera risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning hos dem som bostadsbidraget har som syfte att stödja ekonomiskt.

Fru talman! I det nya systemet ska den bidragsgrundande inkomsten beräknas med hjälp av uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer. Detta innebär att beräkningen grundas på faktiska och aktuella inkomstuppgifter i stället för på en uppskattning, som ofta har resulterat i felaktigheter. Den bidragsgrundande inkomsten ska motsvara den genomsnittliga månadsinkomsten inom en ramtid om tre månader, vilket innebär en bättre följsamhet när det gäller förändring av inkomsten. Även en varierad inkomst kommer att fångas upp bättre i det nya systemet. Samtidigt får hushållen en trygghet och en förutsägbarhet i sin ekonomi.

Det nya månadssystemet kommer inte att ersätta det gamla årssystemet fullt ut. När man har inkomster av förvärvsarbete men det saknas uppgifter i arbetsgivardeklarationer, exempelvis när en person bedriver näringsverksamhet, kommer beräkningen att ske enligt årssystemet.

På detta sätt kan bostadsbidraget anpassas till olika typer av inkomster och olika arbetsformer.

Fru talman! Under detta år har vi även höjt bostadsbidraget. Familjer med ett barn kan få en höjning på upp till 800 kronor per månad, och familjer med två eller fler barn kan få upp till 1 000 kronor mer i månaden. Detta är ett träffsäkert stöd, och det är första gången sedan 1997 som dessa nivåer i bostadsbidraget höjs.

Fru talman! Snart kommer även kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning att slopas. Kravet på att i förväg anmäla att man ska vara föräldraledig innan man kan ansöka om föräldrapenning kommer att tas bort. Föräldrar kan i stället ansöka direkt om föräldrapenning, utan ett separat anmälningsförfarande. Detta ligger helt i linje med ambitionen att skapa en mer modern, flexibel och föräldravänlig föräldraförsäkring.

Fru talman! Förslaget vi nu debatterar innebär att bostadsbidraget i högre grad ska bli rätt från början. Det ska vara lätt att göra rätt. Dagens system kan leda till osäkerhet och återbetalningskrav, men stödet ska nu bli mer träffsäkert och tryggt för barnfamiljer eller andra hushåll med små marginaler. Detta är ett viktigt steg mot ett bostadsbidrag som fungerar som ett ekonomiskt stöd och inte blir det motsatta, en skuldfälla.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU24 Ett mer träffsäkert och korrekt bostadsbidrag. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Detta betänkande innebär en viktig och nödvändig modernisering av hur bostadsbidraget beräknas och betalas ut. De nya reglerna innebär att bostadsbidraget ska beräknas månadsvis i stället för att bygga på en uppskattad årsinkomst. Syftet med den här förändringen är att minimera risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning hos dem som bostadsbidraget har som syfte att stödja ekonomiskt.

Fru talman! I det nya systemet ska den bidragsgrundande inkomsten beräknas med hjälp av uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer. Detta innebär att beräkningen grundas på faktiska och aktuella inkomstuppgifter i stället för på en uppskattning, som ofta har resulterat i felaktigheter. Den bidragsgrundande inkomsten ska motsvara den genomsnittliga månadsinkomsten inom en ramtid om tre månader, vilket innebär en bättre följsamhet när det gäller förändring av inkomsten. Även en varierad inkomst kommer att fångas upp bättre i det nya systemet. Samtidigt får hushållen en trygghet och en förutsägbarhet i sin ekonomi.

Det nya månadssystemet kommer inte att ersätta det gamla årssystemet fullt ut. När man har inkomster av förvärvsarbete men det saknas uppgifter i arbetsgivardeklarationer, exempelvis när en person bedriver näringsverksamhet, kommer beräkningen att ske enligt årssystemet. På detta sätt kan bostadsbidraget anpassas till olika typer av inkomster och olika arbetsformer.

Fru talman! Under detta år har vi även höjt bostadsbidraget. Familjer med ett barn kan få en höjning på upp till 800 kronor per månad, och familjer med två eller fler barn kan få upp till 1 000 kronor mer i månaden. Detta är ett träffsäkert stöd, och det är första gången sedan 1997 som dessa nivåer i bostadsbidraget höjs.

Snart kommer även kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning att slopas. Kravet på att i förväg anmäla att man ska vara föräldraledig innan man kan ansöka om föräldrapenning kommer att tas bort. Föräldrar kan i stället ansöka direkt om föräldrapenning, utan ett separat anmälningsförfarande. Detta ligger helt i linje med ambitionen att skapa en mer modern, flexibel och föräldravänlig föräldraförsäkring.

Fru talman! Förslaget vi nu debatterar innebär att bostadsbidraget i högre grad ska bli rätt från början. Det ska vara lätt att göra rätt. Dagens system kan leda till osäkerhet och återbetalningskrav, men stödet ska nu bli mer träffsäkert och tryggt för barnfamiljer eller andra hushåll med små marginaler. Detta är ett viktigt steg mot ett bostadsbidrag som fungerar som ett ekonomiskt stöd och inte blir det motsatta, en skuldfälla.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU20 Ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Förslaget innebär att föräldrar inte längre behöver lämna in en särskild anmälan innan de ansöker om föräldrapenning. Det kan först framstå som en enkel förändring, men det är en mycket välkommen förenkling. Genom att man tar bort ett onödigt moment blir systemet mer användarvänligt och lättare att förstå. Det underlättar för föräldrar att planera föräldraledigheten och minskar samtidigt administrationen hos Försäkringskassan.

Herr talman! Vi behöver en modern föräldraförsäkring som möter dagens behov: en försäkring som är flexibel, som är enkel att använda och som ger föräldrarna verklig valfrihet.

Under den här mandatperioden har Tidöpartierna tagit flera viktiga steg för att underlätta för föräldrar att kombinera familjeliv och arbetsliv. Bland annat har vi gjort det möjligt att överlåta föräldrapenning till en bredare krets, vilket ger familjerna större frihet att själva hitta lösningar som fungerar i deras vardag.

Vi har även dubblerat antalet dubbeldagar från 30 till 60, och de kan nu tas ut fram till att barnet är 15 månader. Föräldrarna får möjlighet att vara hemma tillsammans under den första viktiga tiden i barnets liv och knyta band till varandra. Det här ger ökad valfrihet, jämnare fördelning av omsorgsansvaret och, som flera studier visar, bättre hälsa för mammorna.

Rätten till tillfällig föräldrapenning har utvidgats. Det är särskilt betydelsefullt för föräldrar till barn med sjukdomar, funktionsnedsättningar eller andra särskilda behov där kontakter med skola, vård och socialtjänst är nödvändiga och nu kan ske mer frekvent. Det ger också bättre möjlighet att närvara och att agera för barnets bästa.

Herr talman! Mot denna bakgrund är betänkandet vi debatterar i dag ett naturligt och viktigt nästa steg. Att kravet på anmälan för ansökan om föräldrapenning avskaffas gör systemet mer tillgängligt och mer lättbegripligt för föräldrarna. Det minskar onödig administration, stärker tilliten till föräldrarna och bidrar till snabbare hantering hos Försäkringskassan.

Att vara förälder innebär ett särskilt stort ansvar, men det är också en mycket värdefull tid i livet. För många är tiden tillsammans med familjen ovärderlig, och därför är det avgörande att föräldrar ges möjlighet till ledighet och att föräldraförsäkringen är utformad på ett sätt som ger både flexibilitet och valfrihet.

Förslaget vi debatterar i dag ligger i linje med att skapa en mer modern, flexibel och föräldravänlig föräldraförsäkring. Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Tack, ledamoten Malte Tängmark Roos, för frågan!

Vi sänker snart matmomsen. Det är en relativt stor kostnad för barnfamiljer. På ett år kan det handla om en besparing på 6 500 kronor för en genomsnittlig familj.

Vi höjer bostadsbidraget. Familjer med ett barn kan få en höjning med 800 kronor per månad. Höjningen för familjer med två eller fler barn blir 1 000 kronor per månad. Det är ett träffsäkert stöd.

Det är första gången sedan 1997 som taknivåerna höjs. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har suttit vid makten ett antal av dessa år utan att man har stärkt bostadsbidraget.

Det verkar vara lätt att i opposition lova att man ska höja bostadsbidraget. Men när man har suttit i regeringen verkar det ha varit väldigt svårt att genomföra.

Vi sänker förskole- och fritidsavgiften. Inflationen har gjort det dyrare att ha barn i förskola. Därför sänks nu maxtaxan. För en familj med en polis och en sjuksköterska med två barn på tre och fem år innebär det en besparing på 4 500 kronor i mindre avgifter per år.

Det är också ett av flera ekonomiska stöd riktade till familjerna som kommer att göra skillnad.

Fru talman! Tack, ledamoten Malte Tängmark Roos, för frågan!

Det finns en uppsjö av olika modeller där man mäter fattigdom och barnfattigdom. Mätningarna skiljer sig ganska rejält från varandra. Vi har debatterat Rädda Barnens barnfattigdomsrapport ett antal gånger här i kammaren. I den rapporten presenteras även två sätt att mäta barnfattigdom.

Man presenterade en ny modell 2025. Med den beräkningsmodellen levde 276 000 barn i ekonomisk utsatthet år 2023. Med den beräkningsmodellen var siffran 321 000 barn i ekonomisk utsatthet år 2020. Från 2020 till 2023 har det skett en minskning med 45 000 barn. Det skedde dock en liten ökning med 16 000 barn mellan 2022 och 2023 med den nya beräkningsmodellen.

Med den tidigare beräkningsmodellen som Rädda Barnen använde hade siffran för 2023 varit 175 000 barn. Utvecklingen 2019 till 2023 visar på en minskning av barnfattigdomen. På de två sätten att mäta i samma rapport är det ett spann på 100 000 barn.

Jag har också kritiserat oppositionen för att man försöker blanda ihop de olika sätten att mäta barnfattigdom för att få en större skillnad. Det tycker jag är ohederligt.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU17. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

För oss sverigedemokrater är familjepolitiken en central fråga. Vi är övertygade om att trygga och stabila familjer utgör grunden för ett starkt och välmående samhälle.

Att vara förälder innebär ett betydande ansvar. För många föräldrar utgör stunder tillsammans med barnen den mest värdefulla tiden i livet. Därför är det viktigt att det finns möjlighet till ledighet och att föräldraförsäkringen är flexibel, så att man får ihop familjepusslet.

Fru talman! De familjepolitiska stöden ska vara stöd så att barn växer upp i familjer med en stabil och trygg ekonomi. De riktade stöden gör skillnad. Vi vet att det finns skillnader mellan olika barnhushåll som består över tid. De familjer som har en sämre ekonomi har allt som oftast en svag anknytning till arbetsmarknaden. Arbete är grunden för en god ekonomi för svenska familjer. Regeringen och Sverigedemokraterna står fast vid att det måste löna sig att arbeta, även för föräldrar.

Fru talman! Vi behöver en modern föräldraförsäkring som möter dagens behov och som är flexibel och ger valfrihet för föräldrarna. Under den här mandatperioden har Tidöpartierna tagit viktiga steg som underlättar för föräldrar att vara föräldrar.

Vi har gjort det möjligt att överlåta föräldrapenning till en bredare krets, något som underlättar för både familjeliv och arbetsliv. Vi har dubblerat antalet dubbeldagar, från 30 till 60. Dessa kan nu tas ut fram till dess att barnet är 15 månader. Syftet är att ge föräldrarna bättre möjlighet att knyta band till sitt barn i ett tidigt skede. Dubbeldagarna ger familjerna större valfrihet och en bättre fördelning av omsorgsansvaret. Detta har också förbättrat mammors hälsa, vilket flera studier pekar på.

För att ytterligare stärka föräldrars möjlighet att kombinera arbete och familjeliv utvidgas även rätten till vab. Detta är särskilt betydelsefullt för föräldrar till barn med sjukdom eller funktionsnedsättning eller föräldrar till barn som har behov som kräver möten eller kontakter med skola, vård och socialtjänst. Man får nu bättre möjlighet att närvara för sitt barns bästa.

Fru talman! Vi har bakom oss år av inflation och ekonomisk press, där barnfamiljer har drabbats ekonomiskt. Vi ser nu tecken på att ekonomin är på väg att stärkas. Men vi har en fortsatt orolig omvärld, som kan påverka Sverige. Dock pekar prognoser på en tillväxt på 3 procent under 2026, och inflationen ligger på en stabil nivå. Men, som sagt: Omvärlden är orolig, och ekonomin är skakig.

Reallönerna väntas öka under 2026, och hårt arbetande män och kvinnor får sänkt skatt.

För att ytterligare stärka hushållen genomför regeringen och Sverigedemokraterna flera viktiga reformer.

Momsen på mat sänks från 12 till 6 procent under 2026, vilket beräknas få nästan fullt genomslag på priser i butik. För en typisk barnfamilj innebär detta en besparing på cirka 6 500 kronor per år.

Bostadsbidraget höjs efter att nivåerna har stått stilla i nästan 30 år, ända sedan 1997. Nu får familjer med ett barn upp till 800 kronor mer per månad. Familjer med två eller fler barn får upp till 1 000 kronor mer per månad. Det är ett riktat stöd som kommer att göra skillnad.

Det är också värt att nämna att beslut om att modernisera bostadsbidraget snart kommer att fattas. Då införs en månadsvis beräkning av bostadsbidraget, som väntas minska återkraven i fråga om bostadsbidrag med cirka 90 procent. Bostadsbidraget kommer då att bli mer träffsäkert, och felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning kommer att minska.

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att underlätta för föräldrar att göra rätt och samtidigt göra det enkelt att ansöka om föräldrapenning. Kravet på att föräldrar måste lämna in en anmälan för att få föräldrapenning kommer att tas bort.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna sänker elskatten.

Vi sänker förskoleavgiften. Inom ramen för maxtaxan sänker regeringen nu nivån för hur höga avgifter kommuner får ta ut. På så sätt sänks förskoleavgiften. Jag kan ge ett räkneexempel: För en familj med en polis och en sjuksyster och två barn på tre och fem år blir avgiften 4 500 kronor lägre per år. Det är ett riktat stöd till barnfamiljerna.

Dessutom är fritidskortet på plats. Hushåll med bostadsbidrag kan få upp till 2 000 kronor per barn, och grundbeloppet ligger på 500 kronor. Fritidskortet är inte bara ett ekonomiskt stöd. Det är också en av de största folkhälsoreformerna på många år, eftersom det möjliggör en aktiv och meningsfull fritid för barn i hela landet.

Fru talman! Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Det ska vi vara stolta över, men vi nöjer oss inte med det. Vi sverigedemokrater vill fortsätta att utveckla och modernisera föräldraförsäkringen så att den blir ännu mer flexibel och anpassad efter dagens familjer och deras verklighet.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU11, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverigedemokraterna och regeringen föreslår sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Vi stärker nu ungas position på arbetsmarknaden och gör det lättare för dem att komma in i arbetslivet. Detta gör det lättare för svenska företag att både behålla och nyanställa unga. I betänkandet föreslås en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för dem som vid årets början har fyllt 18 men inte 23 år.

Fru talman! När Tidöpartierna tillträdde efter valet 2022 befann sig Sverige i en period med mycket hög inflation. Sveriges ekonomi befinner sig sedan dess i en utdragen lågkonjunktur, och det ekonomiska läget gör det svårare för unga att få in foten på arbetsmarknaden. Det är bara att konstatera att sysselsättningen har minskat mer bland unga än i andra åldersgrupper i den pågående lågkonjunkturen. Det är viktigt att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att både behålla och anställa unga.

Fru talman! Små och medelstora företag är motorn i svensk ekonomi, och för många av dem är personalkostnaderna en av de största utgifterna. Det är viktigt att vi steg för steg gör det enklare och mer lönsamt att driva företag i Sverige. Svenskt välstånd bygger på att fler kommer i arbete. Vi behöver stärka incitamenten att ta ett arbete, och det är viktigt att de som kan arbeta även gör det.

Samtidigt måste det bli mer lönsamt och mindre riskfyllt för företag att anställa. Vi behöver också göra det lättare att driva företag. Sedan tidigare finns växa-stödet på plats. I dag kan företag få växa-stöd i upp till 24 kalendermånader i följd för sin första, och även för sin andra, anställda.

Den 1 januari i år infördes omfattande förenklingar i 3:12-regelverket för fåmansföretag. Det innebar betydande lättnader för tiotusentals småföretagare som varje dag bidrar med sysselsättning och tillväxt.

En av de största utmaningar som våra företag lyfter fram är regelkrångel. Regeringen och Sverigedemokraterna är mycket väl medvetna om detta. Det inrättades ett förenklingsråd under 2024. Rådet ska inhämta och analysera förslag på förenklingsåtgärder från näringslivet och andra intressenter. Man har till exempel föreslagit ett slopat krav på mat vid servering av alkohol och momsavdrag för lätta lastbilar. Utöver detta har Naturvårdsverket och flera andra myndigheter fått i uppdrag att se över och förenkla sina föreskrifter för att minska företagens regelbörda. Slutrapportering ska ske under det här året.

Sverige arbetar även aktivt för att undvika överimplementering av EU-direktiv och har kommit med över 60 konkreta förslag på förenklingar till EU-kommissionen när det gäller miljö, klimat och arbetsmarknad.

Fru talman! I det betänkande som vi debatterar i dag föreslås en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för ersättning till personer som vid årets början har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften samt hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Detta är välkomna lättnader för svenska företag.

Vi behöver ha en bra balans när det gäller undantag från arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifterna är en del av finansieringen av våra sociala trygghetssystem, som pensionerna, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Detta är grunden i vår gemensamma välfärd. Därför är det viktigt att vi säkerställer en stabil och långsiktig finansiering av vår trygghet.

Våra trygghetssystem bygger på att vi alla hjälps åt. Det är viktigt att de som kan arbeta gör det och att alla bidrar till välfärden efter egen förmåga. Att trygghetssystemen finns där när de behövs, och att vi finansierar dem gemensamt, är själva tryggheten. Det här är en modell som har fungerat väl genom åren. Därför är företagandet och arbetslinjen viktiga delar i finansieringen av vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Under detta år förväntas Sverige få EU:s femte eller sjätte högsta tillväxt. Det kan jämföras med plats 22 när Tidöregeringen tog över. Återhämtningen i svensk ekonomi är dock skör, och vi lever i en minst sagt orolig tid.

Sveriges alla företagare är stommen i landets ekonomi. Vi behöver arbeta vidare för att göra det lättare och mer lönsamt att driva företag i Sverige även i oroliga tider. Företagare som vill och vågar anställa skapar inte bara jobb utan också tillväxt och välstånd. En ökad tillväxt innebär att vi säkrar en trygg välfärd i Sverige.

Detta förslag från regeringen och Sverigedemokraterna innebär vissa välkomna lättnader för svenska företag och ger våra ungdomar bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.

(Applåder)

Fru talman! Det här är mitt sista inlägg, så jag vill passa på att tacka äldre- och socialförsäkringsministern och er övriga som har deltagit i den här debatten.

Det är som sagt en lögn att 100 000 fler barn är i ekonomisk utsatthet. Olika beräkningsmodeller pekar på olika resultat över tid. Det gamla måttet pekar på en minskning mellan åren 2019 och 2023. Det reviderade måttet visar också en minskning om man tittar på 2020 till 2023. Barnfattigdomen ökade med den nya modellen alltså med 16 000 barn från 2022 till 2023, till 276 000 barn totalt. När Socialdemokraterna satt i regeringen var den siffran 321 000 år 2020. Vi ser alltså att trenden går åt rätt håll just nu.

Fru talman! Som jag nämnde i mitt tidigare anförande konstaterar rapporten bland annat att barnfattigdomen ligger mycket högre bland barn med utländsk bakgrund. Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet är sex gånger större bland barn med utländsk bakgrund än bland inrikes födda barn. När det gäller arbetslösheten är den nästan tre gånger så hög bland utrikes födda.

Om vi ska tackla barnfattigdomen är den långsiktiga lösningen alltså en stram migrationspolitik och att fler utrikes födda kommer i arbete. Detta kommer inte att lösa allt, men det kommer också att ge stor effekt.

Fru talman! Tidöpartierna lägger nu fram en bidragsreform som innefattar ett bidragstak, ett aktivitetskrav och en tidsbegränsad jobbpremie för att öka incitamenten att ta ett jobb. Det är viktiga steg vi nu tar för att fler ska komma i egen försörjning, och detta är raka motsatsen till socialisternas bidragslinje.

Fru talman! Jag vill tacka äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje för svaret på interpellationerna.

Rädda Barnens kommer i sin barnfattigdomsrapport från 2025 fram till att 276 000 barn levde i ekonomisk utsatthet år 2023. Rapporten gäller perioden 2019–2023.

Den ena interpellanten har påstått att barnfattigdomen har ökat med 100 000 barn. Den ökningen beror dock på att man har ändrat barnfattigdomsmåttet. För 2023 använde man en reviderad beräkningsmodell, och då hamnar man på att det är 276 000 barn som lever i ekonomisk utsatthet.

Gränsen för låg inkomststandard har räknats om. I stället för att utgå från SCB:s nivå, som är lägre, utgår Rädda Barnen nu från Konsumentverkets beräkningar av faktiska kostnader för basbehov.

Fru talman! Med den nya beräkningsmodellen var antalet barn i ekonomisk utsatthet 321 000 år 2020. Till 2023 har det skett en minskning med 45 000 barn. Men det sker samtidigt en viss ökning med den nya modellen från 2022 till 2023, med 16 000 barn. Det är alltså 16 000 – inte 100 000, som det felaktigt påstås i interpellationen.

Om man hade använt den gamla beräkningsmodellen för 2023 hade siffran för barn i ekonomisk utsatthet varit 175 000. Med den tidigare beräkningsmodellen hade den ekonomiska utsattheten bland barn minskat från 2019 till 2022, och 2023 hade det skett en fortsatt minskning.

Vi kan enas om att Rädda Barnens rapport från 2025 kom fram till att det var 276 000 barn som levde i ekonomisk utsatthet 2023, med det sätt man mäter. Men att detta skulle innebära en ökning med 100 000 barn är en ren lögn.

Man kan inte göra en stor sak av att siffrorna skiljer sig åt när man använder olika sätt att mäta. Exempelvis kan man inte väga något i pund och sedan övergå till kilogram och sedan peka ut skillnaden.

Fru talman! Det finns en kraftig variation mellan och inom Sveriges kommuner när det gäller barnfattigdomen. Den lägsta andelen barn i ekonomisk utsatthet har Vellinge kommun, med 3,1 procent. Den kommun som har störst högst andel barn i ekonomisk utsatthet är Perstorp, med 30,6 procent. En förklaring är att andelen personer med utländsk bakgrund i Perstorp ligger på 33,2 procent. I rapporten konstaterar man att barnfattigdomen för personer med utländsk bakgrund ligger på 33,6 procent – att jämföra med personer med svensk bakgrund, där barnfattigdomen ligger på 5,8 procent.

Detta är ett arv från Socialdemokraternas tid i regeringen. Då förespråkade man länge en massinvandring till Sverige, under parollen ”ett Europa som inte bygger murar”. Vi ser nu konsekvenserna av Socialdemokraternas migrationspolitik – en ansvarslös och kravlös migrationspolitik. Bidragsberoendet har ökat markant, och arbetslösheten bland utrikesfödda är hög. Vi har en segregation som skapar spänningar i Sverige.

Fru talman! Under den här mandatperioden lägger vi om migrationspolitiken, så att det finns tydliga krav och incitament att komma i arbete och egen försörjning. Vi styr om arbetskraftsinvandringen från låglöneyrken till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Men det kommer att ta tid att få bukt med den segregation som har byggts upp under åren.

Det är viktigt att behålla en stram migrationspolitik framöver och arbeta aktivt med frivillig återvandring för den som inte lyckas bli en del av det svenska samhället. Det är bara med Tidöpartierna vi får en ansvarsfull migrationspolitik som kan lösa problemen med den segregation vi ser i dag.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande 14 Socialavgifter. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Socialavgifter är något man tar ut för att finansiera våra sociala trygghetssystem som pensionen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Detta är grunden i vårt gemensamma välfärdssystem, och det är viktigt att vi säkerställer finansieringen av vår trygghet.

Fru talman! Våra trygghetssystem bygger på att vi alla hjälps åt och att alla bidrar till välfärden efter egen förmåga. När vi är i behov av de olika trygghetssystem som vi gemensamt har betalat in till finns de där. Detta är en modell som har fungerat väl under åren, och företagandet och arbetslinjen är viktiga delar för finansieringen.

Det görs inte så många avsteg från denna modell, men ett undantag är det så kallade växa-stödet. Sedan 2017 kan företag få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när den första personen anställs i företaget. År 2025 utvidgades rätten till denna nedsättning till att omfatta upp till två anställda.

Fru talman! Detta är något som vi sverigedemokrater anser är bra. Vi har även tillbaka i tiden föreslagit att nedsättningen av arbetsgivaravgifter ska omfatta upp till tre anställda.

Växa-stödet har visat sig vara en effektiv åtgärd inom ett flertal branscher. För expanderande småföretag som har en efterfrågan som överstiger arbetskapaciteten för den enskilde, men där en expansion kanske inte innebär att den första anställda kommer att öka företagets lönsamhet från start, har växa-stödet verkligen varit viktigt.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen sänker även arbetsgivaravgifterna för ungdomar mellan 19 och 23 år. Trösklarna till arbetsmarknaden är höga i Sverige för ungdomar. Svenskt Näringsliv ger en förklaring: Ingångslönerna är relativt höga i Sverige, vilket leder till att det blir svårt för unga, lågutbildade och utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden. Det hjälper inte heller att svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur på grund av ökad osäkerhet i vår omvärld. Vi har också haft en besvärlig inflation.

Sverigedemokraternas och regeringens förslag innebär en sänkning med cirka en tredjedel av arbetsgivaravgiften för ungdomar, och det kan vara en nyckel till att få in unga på arbetsmarknaden.

Fru talman! Under året förväntas Sverige få EU:s sjätte högsta tillväxt, att jämföra med plats 22 när Tidöregeringen tog över. Men den ekonomiska återhämtningen är skör, och det finns stora risker i vår omvärld.

Sveriges alla företagare är stommen i vår ekonomi, och vi behöver arbeta vidare för att göra det lättare att driva företag i Sverige även i oroliga tider. Företagare som vill och vågar anställa skapar inte bara jobb utan också tillväxt och välstånd, vilket är positivt för oss alla i Sverige. En ökad tillväxt innebär att vi säkrar en trygg välfärd i Sverige.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande 13 Pensioner, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi sverigedemokrater anser att pensionerna är en viktig fråga, och vi är glada över att sedan 2023 ingå i Pensionsgruppen efter att ha varit utestängda därifrån sedan vi blev invalda i Sveriges riksdag. Därmed kunde vi under tidigare år i realiteten inte påverka frågor som berörde pensionerna.

Fru talman! Låt mig vara ärlig med att Sverigedemokraterna var kritiska till Pensionsgruppen under de år vi inte var en del av gruppen. Vi menade att om det inte gjordes ett nödvändigt omtag skulle Pensionsgruppen läggas ned, och vi beskrev Pensionsgruppen som en exklusiv klubb utan transparens och insyn. Vi var även emot Pensionsgruppens förslag om en höjning av pensionsåldern och kritiska till förändringen av premiepensionssystemet som innebar mindre valfrihet för pensionsspararna att välja fonder. När denna förändring skedde konstaterade Riksrevisionen att konsumentskyddet inom premiepensionssystemet är starkt. Vi menade också att Pensionsgruppen inte hade kommit med så många förslag under årtiondena utöver den förändrade riktåldern.

Fru talman! Nu blev det dock ett efterlängtat omtag i Pensionsgruppen, och som jag nämnde tidigare är vi glada över att ingå i Pensionsgruppen och få ta ansvar för dessa frågor. Det är ur ett demokratiskt perspektiv viktigt att alla partier i Sveriges riksdag är representerade i Pensionsgruppen så att vi tillsammans kan arbeta fram långsiktiga reformer som stärker pensionssystemet utan att äventyra dess stabilitet.

Jag tycker att det sker saker och ting i Pensionsgruppen. Man har beslutat om en gas i pensionssystemet och gett möjlighet att pausa tjänstepensionen. Man har även beslutat om att göra en översyn av både grundskyddet och avgiftsnivåerna i det allmänna pensionssystemet.

Fru talman! Sverige har ett av världens mest stabila pensionssystem. Det är ett tryggt system som bygger på långsiktighet – inte på snabba lösningar eller kortsiktiga reformer. Pensionssystemet bygger på principen att pensionen ska spegla livsinkomsten. Det betyder att pensionen inte är något som staten delar ut utan något som varje medborgare bygger upp genom sitt arbete. Därför är arbetslinjen viktig i det här avseendet.

Vissa beskriver att pensionssystemet efter hand alltmer har blivit ett lapptäcke av olika förmåner. Genom åren har livsinkomstprincipen värnats, men när inkomstpensionstillägget infördes 2021 kom kritik från flera håll om att denna princip sattes ur spel och att det gick stick i stäv med hur systemet i övrigt är utformat både vad gäller garantipensionen och vad gäller det inkomstgrundade systemet. Intentionen att stärka pensionerna är jag inte emot, men detta innebar att pensionssystemet tappade i legitimitet. Man tänjde på de principer som är grunden i vårt system.

Fru talman! Grundskyddet är komplext och krångligt och består av flera delar. Det innehåller följande förmåner: garantipension, bostadstillägg för pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Pensionärsorganisationer, Pensionsmyndigheten och andra aktörer har lyft fram kritik mot att det här systemet är svårt att förstå. Därför var det glädjande att Pensionsgruppen i maj beslutade att man ska göra en översyn av det så kallade grundskyddet. Syftet med översynen är att grundskyddet ska bli effektivare och mer träffsäkert och få en enklare konstruktion. Man ska ta fram alternativa förslag för ett reformerat grundskydd.

Jag vill passa på att citera äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, som brukar säga att det ska vara lätt att göra rätt. Detta är någonting att sträva efter när det gäller en reformering av grundskyddet. Det är som sagt glädjande att denna översyn är igång.

Fru talman! Något annat som har påverkat pensionärernas ekonomi de senaste åren är de skattesänkningar som skett under Tidöpartiernas tid vid makten. De har gett mer i plånboken.

Vi ser även att cirka en halv miljon svenskar mellan 66 och 80 år är så kallade jobbonärer. Det finns flera positiva effekter av att vara jobbonär. Den ekonomiska vinsten är lönen man får för arbetet. Forskning pekar på positiva hälsoeffekter av att trappa ned i stället för att tvärt sluta arbeta. Sociala kontakter med kollegor och kunder i arbetslivet kan minska ensamhet och motverka psykisk ohälsa. Dessutom får arbetsplatserna tillgång till många års arbetslivserfarenhet och kompetens.

Fru talman! Även andra beslut från regeringen och Sverigedemokraterna kommer att underlätta för pensionärerna. Den tandvårdsreform som kallas tiotandvård trädde i kraft den 1 januari i år. Vi sänker elskatten och inför ett högkostnadsskydd för elkostnader. Vi sänker också bränslepriserna och matmomsen. Detta är några förslag som kommer att stärka pensionärernas hushåll.

För oss sverigedemokrater är det glädjande att på riktigt kunna få ta ansvar för pensionärernas ekonomi. Vi är en del av Pensionsgruppen, och där kommer vi att fortsätta arbeta konstruktivt för att äldre ska få en tryggare ekonomi.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten Malte Tängmark Roos så mycket för frågan.

Jag måste poängtera att det finns familjer som lever i ekonomisk fattigdom, om jag nu var otydlig i mitt förra svar.

Det tillfälliga bostadsbidrag som ledamoten hänvisar till var just tillfälligt, vilket innebär att det måste finnas ett slut. Det förlängdes i flera omgångar. Som ledamoten mycket riktigt säger har det nu försvunnit. Ett tillfälligt stöd måste någon gång nå sin ände. Det är rätt.

Men som sagt kommer vi nu med en höjning. Vi har inte höjt bostadsbidragen på nästan 30 år. Att Sverigedemokraterna och regeringen nu gör den här höjningen är också viktigt att poängtera.

Det finns skillnader mellan Miljöpartiets anslag och Sverigedemokraternas och regeringens anslag på det här utgiftsområdet. Miljöpartiet vill satsa 8,9 miljarder mer än regeringen och Sverigedemokraterna. Det kanske kan låta väldigt bra att man vill satsa och ge barnfamiljerna mer bidrag, men det ska också finansieras på något sätt. För Miljöpartiets del innebär det att man vill se höjda direkta skatter på arbete, höjda arbetsgivaravgifter, höjda skatter på hushållens kapital, höjda skatter på företagsvinster och höjda skatter på konsumtions- och insatsvaror. Det är inte en budget för tillväxt. Det kommer inte att löna sig att arbeta. Incitamenten att gå från bidrag till arbete raderas ut helt. Utan tillväxt kommer våra barnfamiljer att få det sämre.

Vi har en budget som kommer att ge tillväxt. Sveriges hjul kommer att börja snurra nästa år.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten Malte Tängmark Roos så mycket för frågan.

Rädda Barnens barnfattigdomsrapport från 2025 berör åren 2019−2023. För år 2023 använde man en reviderad beräkningsmodell. Då hamnade han på 276 000 barn som levde i ekonomisk utsatthet. Med den beräkningsmodellen var 2020 antalet barn som levde i ekonomisk utsatthet 321 000. Till 2023 hade det alltså skett en minskning med 45 000 barn. Men jag kan hålla med om att det skedde en viss ökning – med 16 000 barn – mellan åren 2022 och 2023 enligt den nya modellen. Enligt den tidigare beräkningsmodellen var det 175 000 barn som levde i ekonomisk utsatthet år 2023. Den ekonomiska utsattheten bland barn minskade mellan åren 2019 och 2022 och fortsatte att minska under 2023 enligt den gamla beräkningsmodellen.

Regeringen och Sverigedemokraterna höjer nu bostadsbidraget, vilket ger max 800 kronor mer för en familj med ett barn och max 1 000 kronor mer för en familj med två eller fler barn. Bostadsbidraget har inte höjts sedan 1997. Det är alltså flera regeringar som har suttit vid makten sedan dess och inte gjort någonting åt det här. Men nu höjer Tidöpartierna bidraget. Det är en höjning som kommer att träffa rätt och ge ett välbehövligt stöd.