Elisabeth Thand Ringqvist

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Det är viktigt att kommunerna får möjlighet att bestämma hur det ska byggas. Genom att bygga närmare vatten kan kalkylen gå ihop, så att man faktiskt får bygga på landsbygden. Nu säger banken nej. Men Miljöpartiet säger även nej till det. Vad tror Daniel Helldén kommer att återstå av landsbygden om de som bor där inte får lov att utveckla sin mark?

Många landsbygdskommuner håller på att långsamt tyna bort. Om vi inte ger dem kraft att vända utvecklingen kommer Miljöpartiet att få som det vill. Människorna kommer att försvinna och naturen ta över. En stadsbo som paddlar förbi kommer att slippa se några hus nära vattenbrynet, absolut. Men det är så tätt med sly och så mycket mygg att man ändå inte kommer att kunna gå i land någonstans. Det är den typen av stränder vi talar om.

Hur tänker Miljöpartiet att man ska kunna använda och utveckla landsbygden med detta?

Herr talman! Sveriges övernitiska strandskydd har alldeles för länge hållit landsbygden tillbaka. När riksdagen i fjol röstade igenom vissa lättnader av strandskyddet röstade Miljöpartiet nej. De ville behålla helt absurda regler där ett grävt dike kan stoppa en familj från att bygga en altan. Det är en politik som utgår från skrivborden i Stockholm och inte från verkligheten i Småland eller Jämtland.

En utredare tittar just nu på detta. När han nyligen berättade att han vill stärka kommunernas bestämmande över strandskyddet just för att tillåta utveckling på landsbygd kallade Miljöpartiet det för vansinne. Tydligen är det vansinnigt att landsbygdsborna ska kunna utveckla sin mark och bo nära vattnet om de så vill.

Min fråga till Daniel Helldén är: Varför vill hans parti behandla landsbygden som en nationalpark för stadsbor, något man besöker då och då, där sly och mygg tar över de öppna landskapen, i stället för som bygder där människor och natur lever tillsammans?

Herr talman! Regeringen har lagt ungefär en halv miljard på en AI-strategi. Andra länder lägger tusentals miljarder. Vi vet till exempel att utvecklingen kräver det som heter sandlådor, där man kan titta på utvecklingen samtidigt som man gör något. Det går inte att reglera tillräckligt smart och fatta beslut här i riksdagen, utan vi behöver ha den här typen av regleringar, som regeringen inte törs släppa fram.

Vi vet att det här skulle vara fantastiskt bra för läkemedelsindustrin, fordonsindustrin och energibranschen. Alla våra svenska huvudbranscher kommer att ställas om med AI. Men vi ligger efter, för vår lagstiftning är för långsam.

På vilket sätt jobbar näringsministern med att få fram den typen av sandlådor, så att vi kan ligga längst fram och töras göra det?

Herr talman! Min fråga är kanske både hård och mjuk.

För ett och ett halvt år sedan presenterade AI-kommissionen sina slutsatser och förslag. Man gjorde det ett halvår före utsatt tid med anledning av att AI-utvecklingen accelererar så snabbt. Det här behöver vi lägga fram snabbare än vi tänkt, sa Carl-Henrik Svanberg. Detta är helt unikt för en svensk utredning, tror jag.

Digitaliseringsministern själv, kristdemokraten Erik Slottner, som tog emot kommissionens förslag, kommenterade till TT: ”Jag skulle inte använda ordet akut.” Och man får väl säga att regeringen har levt efter den devisen. På ett och ett halvt år har regeringen endast genomfört en handfull av de 75 förslag som AI-kommissionen presenterade. Trots att förslagen var färdigutredda har de hamnat i nya utredningar på Regeringskansliet.

Hur ska Sverige kunna vara en del av AI-utvecklingen och inte bara en åskådare vid sidan av som ser sig omsprungen av konkurrenterna?

Herr talman! Det var nog ingen som hörde att Liberalerna gick till val på att klimatutsläppen skulle gå upp, att 13-åringar skulle sitta i fängelse eller att vi skulle skicka ut tonåringar som är här och pluggar och gör rätt för sig. Men det är politik som det som varit ett liberalt och rimligt parti valde att genomföra efter valet.

Vi går till val på vår sakpolitik. Vi går också till val på att inte sitta i regering med Vänsterpartiet, och vi menar det vi säger. För att Sverige ska stå starkt framöver vet vi att jobben måste bli fler, att klimatutsläppen måste gå ned och att vi måste få en välfärd som fungerar i hela Sverige. Det går vi till val på, och vi vet att det inte är en agenda som Vänsterpartiet kan genomföra tillsammans med oss.

(Applåder)

Herr talman! Det var en väldigt spelteoretisk fråga i den sakpolitiska debatt vi har i dag.

Jag sätter inte likhetstecken mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas politik, Simona Mohamsson, och jag kommer inte att anklaga dig för att stå för samma saker som de. Jag vet att ni samarbetar på era villkor. På samma sätt är det med oss. Vi är fortfarande liberaler. Vi är ett borgerligt parti. Vi har dragit slutsatsen att det bästa för Centerpartiet och för Sverige är att säkerställa att en röst på Centerpartiet gör att Sverige inte kantrar åt vänster. Vi har varit glasklara med att Vänsterpartiet inte kan sitta i en regering som Centerpartiet stöder.

Herr talman! Jag vet att Ebba Busch har rest runt också i Sverige. Men Danmark är ett litet, platt land. De har helt andra förutsättningar. Norge är, som Ebba Busch vet, ett väldigt rikt land med en helt annan fördelningsmodell för hur man kan fördela pengar i landet. Det är alltså svårt att jämföra med de länderna och säga att de är en förebild för hur vi kan göra i Sverige.

Jag inte bara tror utan vet att när makten finns centralt är det väldigt lätt att med ett pennstreck ta bort det där som är långt borta. Det drabbar nämligen inte någon person som en tjänsteman på Södermalm kommer att möta på Ica. Men som lokal politiker måste man stå för sina beslut och kunna säga: ”Ja, vi lade ned den vårdcentralen eller den skolan av de här skälen.” Det är därför det är viktigt att ha den lokala förankringen för att vården ska fungera.

Det fungerar dock inte bra i dag, eftersom det är alldeles för tungt administrativt. Därför säger vi att vi måste ha en ny lagstiftning. Det måste vara möjligt för regioner och kommuner att utmana staten och säga: ”Vi vill fixa det här och sköta det här på det här sättet. Ni, staten, får bevisa varför vi inte får det.”

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

I Centerpartiet är vi övertygade om att man lokalt förstår bäst hur man ska utforma sin vård. Det handlar om att förstå dem som är nära. Centerpartiet tror inte att en central myndighet i Stockholm med en halv miljon anställda kommer att vara det bästa – även om det kan låta effektivt – när det gäller att förstå hur vården ska fungera i Strömsund, i Hoting och på många landsbygder runt om i Sverige.

Därför lade vi i går fram ett förslag om att det behövs en förenkling av vårdpolitiken och administrationen, så att de nära vårdcentralerna ska finnas. Är det någonting som akutsjukvården ständigt upprepar är det nämligen att för många som kommer in hade behövt få vård och stöd för sina diagnoser mycket tidigare. Det handlar framför allt om de multisjuka. Och de multisjuka är ofta äldre och bor på våra landsbygder.

Herr talman! Det har inte undgått någon att Sverige går in i nästa mandatperiod med allvarliga ekonomiska utmaningar. Tillväxten snittade blygsamma 0,8 procent per år från 2023 till 2025. Det placerade oss på plats 20 av 27 i EU:s tillväxtliga.

Regeringen har länge hävdat att vi nu är i topp i tillväxtligan. Statsministern gjorde det i dag igen. Det är falskt. Sanningen är att vi enligt Eurostats rapport från den 5 juni ligger på plats 25 av 27. Tillväxten var negativ första kvartalet jämfört med kvartalet före.

Det enskilt viktigaste vi kan göra för att vända den här utvecklingen är att skapa fler jobb. Jobben är nämligen något så ovanligt som en ekonomisk mirakelkur. Varje person som går från arbetslöshet och bidrag till jobb med 25 000 kronor i lön innebär en vinst för det offentliga med 300 000 kronor per år.

Sverige har i dag EU:s tredje högsta arbetslöshet. Om vi i stället presterade som snittlandet i EU skulle vi ha 45 miljarder mer att lägga på det som bygger Sverige bättre: vård, skola, omsorg, klimat, miljö, försvar och trygghet.

Herr talman! Den här mandatperioden har tjänat som ett experiment och är ett exempel på vad som inte fungerar för att skapa fler jobb.

Det här vill vi göra annorlunda: Vi kommer att göra det billigare att anställa, inte dyrare. Vi kommer att söka en överenskommelse om energin, inte en konflikt. Vi kommer att ge fler en chans till yrkesutbildning som ger jobb, inte komma med löften som begravs i utredningar om det. Vi kommer att göra det möjligt för företagen att tjäna pengar på den gröna omställningen, inte öka utsläppen och skrämma bort investeringar på samma gång. Och vi kommer att göra allt med den långsiktighet som familjer, företag och förvaltning behöver, inte låna pengar till kortsiktiga politiska vinster.

Jobben måste bli fler, utsläppen måste ned och välfärden måste fungera i hela Sverige – för Sverige kan mer.

(Applåder)

Herr talman! Jag hör vad Nooshi Dadgostar säger, men jag förstår inte om hon försöker beskriva varför människor med de här värderingarna söker sig till Vänsterpartiet.

Dessa människor välkomnas dock i partiet. Ta exemplet med mannen i Karlskrona! Redan 2006 rapporterades det att han hade blivit avstängd från en folkhögskola för att ha hyllat en al Qaida-ledare. Och så har det fortsatt: Hamas, huthierna, Hizbollah – han har hyllat dem alla. Samtidigt representerade han Vänsterpartiet i kommunfullmäktige. Han tog bilder med Nooshi Dadgostar 2021 och 2023. Vänsterpartiets kansli i Karlskrona varnades för att han var en terrorvurmare, men inför valet i september satte man honom ändå återigen på listan.

Herr talman! De politiska partierna måste ta avstånd från våld och terror, alltid och överallt. Trots det noterar jag att jag är den enda partiledaren i oppositionen som har begärt replik på Vänsterpartiet i dag. Jag förstår inte Nooshi Dadgostars svar. Det är bra att hon utesluter personer, men vad kommer Nooshi Dadgostar att göra för att säkerställa att antisemitismen inte letar sig in i denna kammare på vänstermandat i höst?

Herr talman! Jag tänkte lägga skattepolitik och annat åt sidan.

Vi har alla läst Expressens avslöjanden om hur minst 25 kandidater för Vänsterpartiet hyllat terrorister. De firade Hamas mord och våldtäkter den 7 oktober 2023. De lovordade självmordsbombare som martyrer, och de rättfärdigade våld och mord på civila – antisemitismen har varit återkommande. Flera av dessa personer har Nooshi Dadgostar glatt poserat med.

Det är bra att Nooshi Dadgostar har uteslutit flera av dem ur partiet, men vi vet alla att det här inte handlar om isolerade händelser. Dessa åsikter verkar finnas djupt och brett bland Vänsterpartiets medlemmar och kandidater.

Det är så otroligt skadligt för den demokratiska kampen mot antisemitism och mot våld som politisk strategi. Vilka signaler skickar detta till Sveriges judar och till alla dem som utsätts för terror när det fjärde största partiet i riksdagen har kandidater som ifrågasätter förintelsen och stöder terror?

Jag undrar: varför tror Nooshi Dadgostar att människor med dessa värderingar söker sig till just hennes parti?

(Applåder)

Herr talman! Jimmie Åkesson får självklart ta del av vår granskning. Det var 11 av 85; jag ska vara noga med siffrorna.

Jag hörde faktiskt inte något svar på min fråga, som var vilka som är de fem viktigaste prioriteringarna för Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna framåt i landsbygdspolitiken.

Det finns många saker i landsbygdspolitiken som är väldigt viktiga. Centerpartiet har till exempel sagt att vårt fjärde vallöfte handlar om att 50 miljarder behövs till landsbygden, framför allt för att kunna säkerställa att små skolor får vara kvar genom en särskild småskolelag och att små vårdenheter får vara kvar på landsbygden, eftersom landsbygden är mer än priset vid pump.

Herr talman! Inför valet 2022 presenterade SD ett landsbygdsprogram med 85 vallöften för den svenska landsbygden. Men landsbygdspolitiken verkar ha varit lågprioriterad för den här regeringen. Vi i Centerpartiet har därför granskat SD:s samtliga landsbygdsvallöften från 2022. Det framkom att ungefär 10 procent av era vallöften är genomförda – 11 av 85.

Utvecklingen ser inte så bra ut. Polisstationerna runt om i landet har blivit färre. Den statliga närvaron har försämrats. Äganderätten i skogen struntade regeringen och SD i att skydda i grundlagsutredningen – de förpassade frågan till en ny utredning.

Det är rätt uppenbart att SD:s prioriteringar i förhandlingar med regeringen har varit att utvisa medarbetare inom vård och skola, som landsbygden skriker efter, snarare än att uppfylla sina mål för dem som bor och verkar på Sveriges landsbygder. Sverigedemokraternas landsbygdssvek är ett faktum, och det bör väljarna inse.

Jag skulle vilja veta om Jimmie Åkesson kan lista sina fem bästa förslag för Sveriges landsbygds utveckling framåt.

(Applåder)

Herr talman! Vi är eniga om att företag som fuskar inte är bra för ekonomin.

Men jag fick inget tydligt svar på varför det är bra för tillväxten att utvisa dem som vill jobba i Sverige just nu.

Vad vill Socialdemokraterna när det gäller alla de unga som Sverige har investerat i? Jag vet att Socialdemokraterna till en början tyckte att tonårsutvisningarna inte var så mycket att bråka om. Nu kan dessa stanna till 21 års ålder, vilket är bra. Men om de får ett jobb måste de fortfarande tjäna 33 400 kronor, och det är fullständigt utopiskt att någon som just har tagit studenten ska få den lönen.

Hur resonerar Socialdemokraterna när det gäller att se till att de som just har tagit studenten ska få vara kvar här och jobba?

Herr talman! På grund av Tidöpartiernas beslut har arbetskraftsinvandringen halverats den här mandatperioden. Resultatet av det är 28 miljarder i minskad tillväxt och nästan 10 miljarder i uteblivna skatteintäkter.

Magdalena Andersson säger sig brinna för både tillväxt och välfärd. Ändå är hennes parti för skärpningarna av arbetskraftsinvandringen och verkar tycka att de senaste höjningarna av lönegolvet är toppen – även om man har en lite annan formulering i sin politik.

Jag kan förstå att Socialdemokraterna inte gillar arbetskraftsinvandring när lönerna inte är kollektivavtalsenliga. Men nu är lönenivåerna absurda.

Varför stöder Socialdemokraterna en politik som har gjort Sverige 28 miljarder fattigare? Varför är det bra att regeringen har berövat vård, skola och omsorg 10 miljarder i skatteintäkter?

Herr talman! Jag tror att statsministern och jag var för fri invandring ungefär samtidigt på 90-talet. Vi har båda två lämnat den ståndpunkten, om jag har förstått det rätt. Jag har i alla fall gjort det.

(Applåder)

Vi för en återhållsam, stram invandringspolitik. Det här handlar inte om lågavlönade. Det var inte bra med den typen av jobb i sammanhanget. Det här handlar om att ett kollektivavtal ska vara ett kollektivavtal. Riksdagen och svenska politiker ska inte bestämma vilka löner som ska sättas på svensk arbetsmarknad.

Finns det bristyrken är det företagen som förstår vilka de är. Om en bagare som får en grundlön inte ens får räkna med den ersättning man får för att man jobbar nätter blir det så att vi utvisar viktiga nyckelpersoner även inom besöksnäringen. Varför är det viktigt att utvisa dem som är viktiga stöttepelare i den svenska besöksnäringen?

Varför är det viktigt att utvisa dem som faktiskt gör rätt för sig? De har studerat här. Vi har investerat massor med utbildning i människor som kan fortsätta att leva sina liv och ha ett jobb i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Den 1 juni höjdes lönegolvet för arbetskraftsinvandrare till 33 400 kronor. Det betyder att människor som gör rätt för sig, arbetar och betalar skatt, riskerar att utvisas. Med statsministerns egen retorik verkar det mest beröra Foodorabud och diskare. Det är sant att serveringspersonal, bagare och kockar berörs. Jag tycker att det är nedvärderande av statsministern att se ned på en hel bransch – den svenska besöksnäringen, som är en grundläggande basnäring i Sverige.

Det nya lönegolvet har fått ytterligare en dimension för de ungdomar som hoppas få stanna i Sverige efter regeringens nya besked. Gränsen flyttas från 18 till 21 för att få ett eget uppehållstillstånd, men att klara ett lönegolv på 33 400 kronor är svårt för en 21-åring.

Statsministern sa i sitt inledningsanförande att ansträngning alltid ska löna sig. Men det höjda lönegolvet kommer att fortsätta att skicka ut människor som gjort allt rätt och som arbetar i Sverige. Varför gäller det inte för alla att ansträngning ska löna sig?

Herr talman! Jag tänkte lyfta blicken från det dagsaktuella till framtiden, fast det är en framtid som redan är här.

För 20 år sedan var det få människor som kunde föreställa sig hur snabbt tekniken skulle förändra vårt liv: att en liten telefon i fickan skulle bli vår karta, vårt kontor, vår bank och kanske sättet att hitta en livspartner. Det som lät som science fiction blev vardag.

Nu står vi inför nästa stora teknikskifte, artificiell intelligens. Generativ AI handlar inte bara om smartare appar eller bättre sökmotorer. AI håller på att förändra hela samhällen och industrier: hur vi driver företag, hur vi upptäcker sjukdomar, hur vi försvarar demokratin, hur vi utbildar våra barn och hur vi organiserar hela arbetslivet.

Frågan är därför inte om AI kommer att förändra Sverige. Frågan är om Sverige ska vara med och forma utvecklingen eller stå bredvid och titta på.

AI innebär enorma möjligheter. I vården kan AI hjälpa läkare att upptäcka cancer tidigare och hitta exakt rätt behandling till rätt person. I industrin kan AI med sin beräkningskraft identifiera helt nya tillverkningsmetoder och stärka svensk konkurrenskraft.

AI kan förbättra och individanpassa undervisningen i skolan, så att alla barn och unga får exakt det stöd de behöver. Och i ett land som Sverige med stora avstånd kan AI skapa nya möjligheter för företagande, service och transport i hela landet.

Om någon tror att utvecklingen går långsamt räcker det med att titta på vad som hände den senaste veckan. En AI-modell från Open AI lyckades nyligen hitta en lösning på ett 80 år gammalt matematikproblem som forskare arbetat med i generationer. Det säger något viktigt. AI utvecklas inte längre steg för steg. Det accelererar.

Det som bara för några år sedan betraktades som unikt mänsklig spetskompetens börjar nu utmanas snabbare än nästan någon trodde var möjligt. Då måste också politiken förstå att det här händer nu.

Herr talman! Sverige har egentligen fantastiska förutsättningar. Vi är ett av världens mest innovativa länder och ett av de länder som attraherar mest privat riskkapital till AI-satsningar i förhållande till vår storlek.

Vi har över 1 000 AI-startups i Sverige. Det är ingen slump. Det är ett resultat av att människor vågar bygga nytt och tänka stort. Men det räcker inte längre att vara bäst i Europa när konkurrensen kommer utifrån. USA investerade motsvarande tusentals miljarder i AI bara förra året. Samtidigt har Sveriges nationella AI-strategi en budget på knappt en halv miljard. Det är inte ledarskap i ett historiskt teknikskifte utan en symbolhandling.

Resultatet ser vi redan i dag. Svenska företag bygger på amerikansk infrastruktur, finansieras av amerikanskt kapital och säljs alltför ofta utomlands. Det är inte ett misslyckande för svenska entreprenörer utan ett misslyckande för svensk politik.

Sveriges tillväxt låg på plats 25 av EU:s 27 länder under första kvartalet 2026. Vi har en regering som inte tar AI-utveckling på allvar eller som visar på mycket dålig politisk handlingskraft. Därför har Centerpartiet presenterat en ny riktning för Sverige i AI-eran.

Vi vill bygga AI-forskning i världsklass för att göra Sverige till ett av Europas bästa länder för innovation och investeringar. Vi vill göra det enklare för forskare, entreprenörer och ingenjörer att komma hit och stanna här, i stället för att, som regeringen vill, utvisa dem eller möjligtvis hota med att utvisa deras barn. Framtidens företag byggs där talangerna finns.

Vi ser också ett behov av att lägga om jobb- och utbildningspolitiken för AI-eran. Utbildning, omställningsstöd och arbetsmarknadspolitik måste anpassas efter hur AI förändrar jobben, så att fler människor kan ta nya jobb när hela arbetslivet håller på att ställas om. Därför vill vi skapa en kommitté som gör en kontinuerlig analys av AI:s påverkan på arbetsmarknaden och utbildningssystemet för att vi löpande ska kunna lägga fram ny, relevant politik. Detta vill vi göra för att Sverige ska ligga steget före i den digitala omställningen.

Centerpartiet vill även att ungdomar från högstadiet och upp till högskola och universitet ska få tillgång till relevanta AI-tjänster. Det är inte kontroversiellt utan helt nödvändigt.

Herr talman! Sverige kan mer än så här. Framtiden väntar absolut inte, utan den byggs just nu av de länder som vågar att investera i kunskap, teknik och människor. Jag vill att Sverige ska vara ett sådant land. Det är bara så jobben kan bli fler och utsläppen gå ned så att vi har en välfärd att fördela över hela landet.

(Applåder)

Herr talman och statsministern! Detta är det tredje debattutbytet som statsministern inleder med att tala om vem vi ska genomföra politiken med.

Jag tycker att sakfrågan i det här fallet är viktigare. Det är viktigare att prata om hur det har blivit 20 000 fler arbetslösa akademiker under den här regeringens tid. Jag svartmålar inte Sverige. Sverige har fantastiska möjligheter, men regeringen har inte tagit i alla dessa.

Det fanns en AI-kommission som lade fram en mängd olika förslag, som mest verkar ligga i en byrålåda. Det finns en mängd olika förslag för att säkerställa att Sverige står längst fram när det gäller klimatomställningen, som kommer att ge jobb.

Just nu är klimatomställningen lite ur modet på den globala scenen, men vi vet att inom några år kommer efterfrågan att öka på fossilfritt stål och fossilfri cement, vilket kräver investeringar och som gör att företagen vill växa och vara i Sverige.

Jag undrar därför: Vad tänker statsministern göra åt de studenter som i dag inte har ett arbete?

Herr talman! Ungefär 100 000 akademiker är arbetslösa i Sverige. På bara två år har antalet ökat med ungefär 20 000 personer. Det är människor som har studerat i minst tre år men som ändå inte har ett jobb.

Upptrappningen i konflikten i Iran ökar osäkerheten i ekonomin dramatiskt. Det är klokt att inte vara alarmistisk, men regeringen har genomgående varit lite väl optimistisk i sina prognoser. Ingen annan bedömare trodde på 3 procents tillväxt i Sverige. Riksbankens prognos låg på 2,2 procent för det här året. När prognosen nu skrivs ned gör regeringen det med 0,2 procentenheter, trots att andra bedömare ligger på dubbelt så mycket.

Det företag gillar allra minst är osäkerhet. Stora företag skjuter upp investeringar. Småföretag möter ökade kostnader och risk för högre räntor. I ett sådant läge är det allt färre som ens tänker tanken att anställa ännu en akademiker.

Regeringens 18-månadersåtgärder med sänkta arbetsgivaravgifter är ett bra steg. Det har vi dock pratat om tidigare, så låt mig ta ett annat förslag: studentmedarbetare. Statsministern inspireras gärna av Danmark, inte minst inom kriminalpolitiken, men när det gäller att få unga akademiker i jobb verkar kikaren över Öresund ha immat igen. I Danmark har faktiskt 90 procent av dem som har arbetat mer än 15 timmar ett relevant jobb tre månader efter sin examen.

Centerpartiet vill därför införa en särskild tidsbegränsad studentanställning under LAS, kopplat till studietiden. Syftet är att få studenter i relevant arbete. Det skulle ge fler företagare en flexibilitet att anställa.

Jag undrar därför: Vilka konkreta åtgärder vill statsministern vidta för att motarbeta den otroligt stora arbetslöshet som studenter möter i denna oroliga tid?