Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är nödvändigt att vi ökar beredskapen.

Vi vet att det numera alltid finns en risk för att Sverige också påverkas av krig i vårt närområde eller för att vi själva angrips. Just sjukvården är en central del i att klara totalförsvaret. Därför behöver vårdkapaciteten öka, och därför anslår regeringen särskilda pengar till detta.

Men ledamoten tar upp förstås den särskilda situation som regionerna har just nu till följd av inflationen. Då är det nödvändigt att regionerna själva vidtar kloka åtgärder, men de måste vara sådana att man kan behålla vårdkapaciteten, det vill säga den personal som är vårdnära.

Jag oroas över att vårdpersonal varslas. Det finns många saker som inte är vårdnära som jag tycker att man kan överväga och diskutera i regioner. Men de som är nära vården kommer vi att behöva både i dag och framöver.

Herr talman! Den budget som riksdagen har beslutat om innebär ju att man ger tillskott till regionerna som är kopplade till just inflationen. Sektorsbidraget är inte på något vis kopplat till någon prestation utan kan användas för att betala kostnaderna för inflationen, som framför allt handlar om det pensionsavtal som regionerna har slutit. Det är ett bra pensionsavtal - det är viktigt att säga - men konsekvensen av inflationen är att kostnaderna har ökat under 2023 och 2024, och därför får man ett särskilt stöd. Regionerna är huvudansvariga, men regeringen behöver stötta dem.

Herr talman! Tack, ledamoten, för denna väldigt viktiga fråga! Det är klart att det är helt oacceptabelt att våra skolor utgör en arena för människor med extrema åsikter där det finns en risk för att elever indoktrineras till exempelvis våld.

Sådant som regeringen har gjort under senare tid är till exempel att ge två olika tilläggsdirektiv till den skolsäkerhetsutredning som redan är tillsatt. Det handlar bland annat om att se över det brottsförebyggande arbetet i skolan. Vi kommer också att se över möjligheterna när det gäller registerutdrag. Det handlar om att till exempel förbättra möjligheterna att få registerutdrag inte bara rörande grovt våld och sexuella brott utan också rörande vapen- och narkotikahandel.

Herr talman! Jag delar den uppfattningen. Det är ett stort problem med radikalisering, extremism och inte minst antisemitism i våra skolor. Vi måste verkligen göra vårt allra bästa för att komma till rätta med detta.

Jag har haft möten med judiska organisationer, och jag kommer att ha fler möten om dessa väldigt viktiga frågor. Det är också viktigt att skolorna får bättre verktyg för att hålla dessa människor utanför skolans väggar.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är nödvändigt att vi ökar vårdkapaciteten både med tanke på vardagen och jul, nyårs- och trettondagshelger, då vi har influensa, RS- och covidvirus som påverkar situationen, och med tanke på risken för ett väpnat angrepp.

Alla dessa situationer kräver ökad vårdkapacitet. Det är därför vi har ett särskilt stöd för att öka vårdkapaciteten. Det är också skälet till att vi har en annorlunda situation i år. Redan i december fick regionerna besked om hur stor andel av de stora statsbidragen som de skulle få till sin egen region.

Men det behöver påminnas om detta: Under ganska många år har regionerna ökat antalet anställda som inte arbetar vårdnära. Vårdförbundets egen tidning Vårdfokus har följt detta noggrant. Man kan se att det är fler som anställs som inte jobbar vårdnära. Och ska vi prioritera kärnverksamheten är det kla…

Herr talman! Skälet till att vi tillför resurser är att vi måste stärka hälso och sjukvården - detta trots att man har direktvalda politiker med beskattningsrätt och som enligt vår svenska ordning har ansvaret för sjukvården. Regeringen anser att det är nödvändigt att ge ett särskilt stöd till följd av inflationen men också att ge tidiga besked om vilka pengar de har att använda. Inte minst Region Sörmland behövde det beskedet före jul för att de skulle veta vilka pengar de kunde räkna med under hela 2024.

Men det är väl inte oväsentligt vilken personal man sparar på? Det är vårdpersonal som ska finnas kvar i hälso- och sjukvården.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag vill börja med att uppmärksamma att det i dag är alldeles för många tillfällen då patienter inte får den tolk de behöver. Det är situationen i dag. Det är barn som får tolka åt sina föräldrar. Det är syskon som får hjälpa till. Det är den vanligaste situationen i dag. Vi har brist på auktoriserade tolkar, som ju är nödvändiga för patienten - av integritetsskäl och med tanke på patientsäkerheten - och förstås för professionen. Vi har alltså i dag en situation som inte är bra.

När det gäller förslagen som nu ska utredas handlar det om huruvida man ska avgiftsbelägga detta men också om hur man ska förstärka tillgången till auktoriserad tolk. Frågan är i en utredning. Vi får återkomma till frågan när vi har ett förslag från utredningen och när det har varit på remiss. Därefter kommer regeringen att göra sin bedömning.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en komplettering! Alla förslag, oavsett vem de kommer ifrån, behöver utredas så att man får fram underlag. Man prövar förslagen utifrån respektive område. Var passar de, och var passar de inte? I hälso- och sjukvården är patientsäkerheten grundbulten. Och det kommer att vara en viktig fråga för utredningen att se hur det fungerar där.

Men redan i dag har vi avgifter i sjukvården. Det är så situationen ser ut. Avgifter förändras löpande. Just nu är det många regioner som har höjt sina avgifter ganska mycket. Det kommer kanske också att innebära problem - det är kanske en och annan som inte söker vård. Jag delar alltså uppfattningen att det får konsekvenser att avgiftsbelägga saker.

Herr talman! Tack, ledamoten, för möjligheten att reda ut en mycket intressant fråga, nämligen hur man beräknar prognoser för hur mycket utsläppen ökar baserat på politiska beslut!

Jag vet inte om det finns något särskilt skäl till att Elin Söderberg väljer att påpeka att Regeringskansliet, och alltså statliga tjänstemän som räknar och arbetar enligt Sveriges lagar, skulle ha gömt och smusslat med siffror medan riksdagens utredningstjänst skulle ha hittat en korrekt siffra.

Detta är svåra frågor. Det är en prognos om hur mycket olika politiska beslut påverkar utsläpp som ännu inte existerar. Ta bränslepriser som exempel! Hur påverkar det mängden bilkörande? Det är svårt att göra sådana prognoser. Och det finns skäl till att prognoser ser olika ut hos myndigheter, hos riksdagens utredningstjänst och hos Regeringskansliet. Men det finns ingen i Regeringskansliet som försöker…

Herr talman! Detta är verkligen en intressant del av klimatpolitiken. Hur gör man en sådan här prognos på bästa sätt? Det enda jag kan påpeka är att vi inte från politisk sida på något sätt har gått in och styrt hur man beräknar utsläpp i Sverige. Vi baserar våra bedömningar på myndigheternas underlag och på ordentliga kalkyler. Vi följer ordningen, och vi försöker på bästa möjliga sätt göra prognoser för hur våra politiska beslut påverkar utsläppen, som sedan genereras.

De kalkyler som redovisas för mig utgår klart och tydligt från alla de stora utsläppspåverkande beslut som fattas. Det gäller exempelvis när stora industrier ställer om eller annat som man kan redogöra tydligt för från företagens sida. Det inkluderas i myndigheternas underlag, som till sist även hamnar hos regeringen.

Detta är alltså ett arbete som är mycket allvarligt, och det är inte på något sätt…

Herr talman! Tack, Josefin Malmqvist, för denna jätterelevanta fråga!

När Fadime pratade i riksdagen för drygt 22 år sedan vädjade hon till åhörarna att inte vända hedersutsatta ryggen. Vi kan konstatera att det är precis det vi har gjort. Vi har i Sverige ägnat oss åt någon form av deltidsfeminism. Jämställdhet har rått för vissa, men otroligt många flickor har inte haft någon reell möjlighet att styra över sin egen kropp, sexualitet eller val av livspartner. Även pojkar har begränsats.

Regeringen vidtar nu ett stort antal åtgärder, för vi kommer inte att acceptera det här. Vi behöver vända utvecklingen dels genom lagstiftning, där vi höjer straffen och förbjuder till exempel kusinäktenskap och flera andra företeelser som förekommer i en hederskontext, dels genom ett rejält kunskapslyft så att de lagar som vi beslutar om också får reell effekt.

Herr talman! Det stämmer att det är ett reellt problem. Nuvarande lagstiftning är god i tanken, men den är inte tillräcklig.

I förra veckan beslutade regeringen därför om en lagrådsremiss om ett utvidgat utreseförbud. Detta ska omfatta fler, egentligen alla, situationer där LVU för ett barn kan komma i fråga. Det omfattar också resor för omvändelseterapi och uppfostringsresor för pojkar, detta för att vi ska få ett bredare skydd så att vi kan rädda och skydda fler barn och ungdomar.

Herr talman! Tack till ledamoten för en väldigt viktig fråga!

Utifrån allt vi ser i tidningar och i upprörda brev och annat från medborgare märker vi att det här är något som påverkar sättet vi kan bruka vår skog i Sverige. Vi vet också att det ibland är lite svårt att länder emellan förstå varandras situation när man utformar EU-lagstiftning såsom förordningar.

I Sverige har vi ett sätt att bruka skogen som vi vet långsiktigt har bidragit till att vi har mer skog i Sverige. Detta är någonting som vi på olika sätt behöver se till att man får större insikt i från europeisk sida. I morgon får vi besök av kommissionären, och vi kommer att tala om bland annat dessa frågor. Vi måste också se till att våra myndigheter och länsstyrelser i sin tillämpning har god insikt i att vi i Sverige brukar skogen på ett klokt och hållbart sätt, och det ska vi fortsätta att göra.

Herr talman! Tack, återigen, till ledamoten för den här frågan!

Utan att för mycket gå in på detaljerna kring det hela är detta en fråga som ofta kommer upp när vi pratar om problematiken med implementering av EU-lagstiftning i Sverige för alla de skogsägare och skogsbrukare vi har. Vi tittar självfallet på frågan, men jag har inte möjlighet att föregå annonseringar av hur regeringen kommer att hantera det här på den nivån ännu.

Vi har god insikt i att detta är ett problem, och vi kommer under den här mandatperioden att hantera frågan på allra bästa sätt.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är väldigt vanligt att ha en sällsynt sjukdom. Men den sällsynta sjukdom man har är det väldigt få som har, och när man söker vård antingen för just den sjukdomen eller för någonting annat berättar många att de inte får det bemötande de kan förvänta sig eftersom vårdpersonalen inte kan ha kunskap om alla sällsynta sjukdomar och deras konsekvenser för andra saker.

Många berättar att man till och med nästan blir avvisad från sjukvården och har svårt att hitta fram. Det är en situation som varken sjukvården eller patienter ska ha. Vi behöver därför förstärka möjligheterna, samordningen och kunskapen så att alla patienter, oavsett var de bor, kan möta en sjukvård som är beredd att också ta emot personer med sällsynta sjukdomar.

Det här kommer att kräva mycket, och därför har vi gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att…

Herr talman! Vi har redan börjat så. Arbetet började nämligen med en större samling för alla patientföreningar, forskare, politiker, regioner och andra - de som jobbar med frågan redan i dag. Vi samlade ihop alla, och alla deras åsikter är starten på arbetet. Det är viktigt att utgå från den som har en sällsynt sjukdom och dem som arbetar med gruppen i dag och ser brister och behov av samordning och förbättringar.

Vi började därför med en stor workshop där vi samlade ihop alla, och vi har fått in väldigt många synpunkter. Dessa synpunkter är grunden för den strategi som nu ska arbetas fram.

Herr talman! Jag tackar för den mycket viktiga frågan.

Vi gör nu en stor satsning från regeringens och riksdagens sida på bemannade skolbibliotek. Den lagstiftning som kommer med detta träder i kraft nästa år, och det kommer att ge kommuner och huvudmän en möjlighet att planera. Samtidigt sker en stor ekonomisk satsning på skönlitteratur. Läsning är en av mina viktigaste frågor som skolminister; det finns ju stora problem med läsförmågan i Sverige bland våra barn och ungdomar.

Självklart behövs det också fler bibliotekarier. Vi har på senare år sett att antalet utbildningsplatser för bibliotekarier har ökat, och jag ser framför mig att vi kommer att få ett ökat söktryck och därmed sannolikt också fler platser.

Jag hoppas att få ha en dialog med högskolorna som anordnar bibliotekarieutbildningar eftersom det här är en enormt viktig fråga.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en otroligt viktig fråga. Det är viktigt att vi just den här veckan pratar extra mycket om dessa frågor.

I mitt tidigare arbete som åklagare har jag jobbat med precis dessa frågor, och jag vet hur svårjobbade de är och hur svårt det är att få personer att vittna. Det här är problem där vi har att göra med inte en förövare och inte ett brottsoffer utan om kollektiv och släkter, det vill säga många inblandade personer. Då måste våra åtgärder anpassas efter detta.

Som jag tidigare har sagt måste vi jobba mycket förebyggande, och vi måste uppmärksamma och kartlägga omfattningen och rikta insatserna därefter. Men vi måste också se till att få bättre rättsprocesser. Där tror jag att mycket ligger i en kunskapsförstärkning så att de vuxna som möter dessa barn kan medverka i rättsprocesser och att rättsväsendet får resurser nog att hantera des…

Herr talman! Jag tackar ledamoten Andersson Tay för att hon som vanligt kommer med kloka frågor och intressanta aspekter på klimatomställningen.

Just vad gäller energistadgefördraget är det så som ledamoten påpekar, nämligen att den svenska regeringen inte har meddelat hur vi förhåller oss i frågan. Jag kommer inte att kunna ge några besked i dag. Men jag tar med mig frågan och ska diskutera med mitt departement.

Däremot kan jag konstatera att det är av stor vikt att vi är noggranna med hur vi förhåller oss till de systemförändringar som det i grunden innebär att ställa om. Hur ser vi till att vi på goda grunder kan ställa om inte bara privata människors livsstil och andra som ska anpassa sig efter en verklighet där vi stoppar den globala uppvärmningen, utan i allra högsta grad även hur våra företag ska agera och förhålla sig till klimatlagstiftning och beslut som fattas o…

Herr talman! Jag tackar ledamoten Björk för frågan.

Det är en i grund och botten positiv och sund sak att vi har så mycket rörelse i vår värld, särskilt i Europa, att vi har ett stort utbyte mellan olika länder. Det gäller människor som rör sig över gränser, arbetar på andra platser, studerar och bidrar, samt varor och tjänster som också flödar mellan våra länder.

Just vad avser olika sätt att uppmuntra till elektrifiering i Sverige har regeringen mycket politik, som jag gärna skulle berätta om. Men eftersom tiden är knapp och jag ska hålla mig till frågan från ledamoten, kan jag endast påpeka att min reflektion är att priset på begagnade elbilar i Sverige sjunker. Det är något som bidrar till att de stannar inom Sveriges gränser. Vi vet att det finns en stor rörelse av försäljning inte bara på nybilsmarknaden utan även på marknaden för begagnade bilar. Vi anser att…

Herr talman! Tack till ledamoten Luhr för frågan!

Det här är ju väldigt intressant för Sverige ur många perspektiv. Det ledamoten lyfter fram om biologisk mångfald är en ytterst närvarande del av det hela. Det är också möjligheten Sverige har att bidra till kolsänka, inte bara för svensk del utan för hela EU:s del, genom den stora mängd skog vi har i vårt fantastiska avlånga land. Två tredjedelar av vårt land består ju av skog. Det är en fantastisk resurs som vi ska nyttja på ett klokt sätt som inte skadar den biologiska mångfalden.

I regeringen är vi väldigt vänligt inställda till förvaltarskapstanken och det sätt man har hanterat skogen på sedan ett tag tillbaka. De som äger skogen ser ju också en vinst i att värna den biologiska mångfalden, så att bidra till att skogsägarna själva vill skydda sin skog är ett väldigt bra sätt för oss att bevara den biologiska mångfalden.…

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Kriminella ska inte finnas i välfärden. Vi måste mota all kriminalitet, men när man använder välfärden för att tvätta svarta pengar vita och finansiera sin egen verksamhet har det gått helt snett.

Det här har pågått under en längre period; därför har vi många åtgärder i dag.

En stor del i detta är sjukvården, som jag ansvarar för. Där har regionerna full möjlighet att kontrollera vem man sluter avtal med och följa upp dem, men man har inte lyckats så väl därför att man inte får all information man behöver. Man har inte tillgång till information; man har inte sekretessbrytande bestämmelser. Vi behöver alltså förstärka lagar så att man kan samköra register och göra mycket annat på många sätt.

Vi har en lång rad utredningar på gång. Exempelvis satte vi i somras igång arbete med att få en gemensam katalog över alla vård- oc…

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Oskuldsnormen är enormt stark i en hederskontext, och frågan om kvinnors och flickors sexualitet är central när det gäller hedersfrågorna.

Precis som ledamoten pekar på är vi inom regeringssamarbetet tillsammans med Sverigedemokraterna helt överens om att detta med oskuldsintyg, oskuldskontroller och oskuldsoperationer är något som inte har någon som helst plats i Sverige och som vi behöver vidta åtgärder mot.

Regeringen har mottagit en utredning av just de här delarna och remitterat den. Det är förslag som just nu bereds inom Regeringskansliet. Vi kommer därefter att återkomma med regeringens ståndpunkt.

Jag vill dock vara oerhört tydlig med hur skadligt detta är. Oavsett hur vi landar rent lagstiftningsmässigt ska det vara jättetydligt att det svenska samhället inte på något sätt ska bidra till att upprätthålla myten …

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Ja, förra året var ett oerhört mörkt år med 65 personer som gick till jobbet men aldrig kom hem.

Jag delar absolut bilden av att just byggbranschen är en av de branscher som är särskilt drabbade. Då är det såklart logiskt att i regeringens arbete med hur vi kan få ned dödstalen titta särskilt på dessa riskbranscher, där olyckstalen är som störst.

Med anledning av detta har jag kallat till mig representanter för parterna och arbetsgivarorganisationer inom de branscher som är mest drabbade för att lyssna in vilka åtgärder som faktiskt kan fungera i just de branscherna för att trycka ned dödstalen. Jag vill också fråga arbetsgivarorganisationerna hur vi kan få arbetsgivare att ta ett större ansvar i de här frågorna, för vi kan aldrig acceptera det som ett normalläge att så många inte kommer hem till sina familjer och sina…

Herr talman! Tack till ledamoten Kinnunen för frågan!

Det är, som ledamoten nämner, uppenbart att det finns kritik mot hur vattenförvaltningen är organiserad. Möjligen är det en kritik som inte får lika stort utrymme i medierna när det gäller det arbete som den här regeringen genomför, men det är absolut en fråga som vi tittar på. Vi ser att vattenförvaltningen måste vara effektiv och ändamålsenlig. Vi ser att den här kritiken existerar.

Jag tror också själv att det går att hitta bättre sätt att organisera arbetet och besluten om hur vattenförvaltningen går till. Vi har alltså initierat ett arbete på departementet kring detta, och vi kommer att undersöka vad som ska förändras för att förvaltningen ska fungera bättre. Det behövs utarbetade, förankrade processer och en ändamålsenlig organisation om vi ska lyckas få till en sundare, godare vattenförvaltning.

Detta är in…

Herr talman! Detta är en helt avgörande fråga för Sveriges klimatomställning. Om man zoomar ut lite och tittar på var Sverige är i sin omställning och kanske jämför det med andra länders omställningsarbete och arbete med att minska sina utsläpp ser man att det allra mest relevanta för att vi i Sverige ska lyckas minska våra utsläpp kraftigt även i framtiden och för att minskningen inte ska stanna av nu är just behovet av mängder av ren el.

Vi vet att vi har en gigantisk stålindustri som står för 11 procent av Sveriges utsläpp och som kan få bort de utsläppen om de har mängder av ren el. Vi vet att vi har ett jordbruk och en transportsektor som står redo att ställa om men som saknar stora mängder ren el. Det är alltså helt avgörande att vi lyckas med detta. Därför var det första jag gjorde den första dagen på arbetet i Regeringskansliet att plocka bort de förbud som fanns mot ny …

Herr talman! Jag hade verkligen önskat att vi hade kommit längre. Det är bättre för patienten att få det samordnat och med kontinuitet och att veta vem som är ens fasta läkarkontakt och fasta vårdkontakt, inte minst för alla dem med kroniska sjukdomar. Dessutom är det i ekonomiska termer mer effektivt att samordna vården för patienterna.

Vi har inte kommit så långt, men jag vill säga att vi har många goda exempel. Vi måste se till att de införs brett och i hela landet så att alla patienter har en god och nära vård. Regeringen gör förändringar framöver, och vi kommer att öka stödet. Det är i dag 3 miljarder till just god och nära vård, och det är ytterligare 300 miljoner till glesbygd i särskilt stöd. Vi ökar med ytterligare en halv miljard 2025 och fortsätter sedan.

Vi kommer också att övergå till förordningsstyrt stöd. I dag är det en överenskommelse som är frivill…

Herr talman! Det är naturligtvis en viktig fråga. När man gör förändringar av läroplanerna gör man det utifrån den kontext som är. Det kan hända att det till exempel är väldigt mycket stoffträngsel - det är något som många lärare framför - samtidigt som man vill ha in nya delar i läroplanerna.

Vi har nu tillsatt en läroplansutredning. Den kommer främst att behandla ämnesplanerna för grundskolan men också se över hur ämnesplanerna har fungerat i gymnasieskolan. Vi får ju en helt ny gymnasieskola som träder i kraft om ett och ett halvt år ungefär. Man kommer att se detta som en samlad helhet.

Herr talman! Frågan hanteras av riksdagen och ligger inte längre på regeringens bord. Vi i regeringen kunde inte komma överens, så det är nu upp till riksdagen att fatta beslut.

Jag tror att det är nödvändigt att se annorlunda på vuxna än på barn. Barn ska omgärdas av extra skydd och säkerhet. När man är vuxen kan man ta andra beslut än vad man kan ta när man är barn. Det är också viktigt att man behåller kontakten med hälso- och sjukvården. Man kan behöva olika slags stöd, inte bara att direkt gå in i en förändrande behandling, en transition, utan också annat för att man har en samsjuklighet.

För mig är det väsentligt att 18-årsgränsen finns men också att man har kontakt med hälso- och sjukvården. Men det återstår att se vad riksdagens partier fattar för beslut. Därefter kommer regeringen förstås att hantera frågan på vederbörligt sätt.

Herr talman! Vår arbetsmarknad förändras, och den förändrades kanske i extra hög takt under pandemin, när våra levnadssätt förändrades och vi därmed fick se nya former av arbete breda ut sig och eskalera på svensk arbetsmarknad. Det är viktigt att alla arbetare i Sverige, oavsett i vilken form man utför sitt arbete, har en säker och trygg arbetsmiljö med bra arbetsvillkor.

Inom EU pågår just nu trilogförhandlingar om det så kallade plattformsdirektivet, som riktar in sig på just denna typ av arbetare och ser till deras skydd, mot bakgrund av att detta är något vi ser mer och mer av, inte bara i Sverige utan i hela EU. Sveriges ståndpunkt är såklart att vi inväntar utgången och ser vad som händer med detta direktiv. Sedan får vi se vilka åtgärder vi eventuellt behöver vidta i svensk lagstiftning som en följd av detta.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Det ska inte finnas några tomma skolbänkar, som det i dag gör efter varje skollov; det är helt korrekt. Detta måste vi agera för.

Som jag har nämnt tidigare under frågestunden beslutade regeringen förra veckan om en lagrådsremiss gällande ett utvidgat utreseförbud, för att kunna skydda fler ungdomar. Men vi ser också att den befintliga lagstiftningen om utreseförbud inte har tillämpats i den omfattning som jag kan tycka att den borde ha tillämpats. Vi måste kolla vad detta beror på.

En förklaring är att det fortfarande bland de aktörer som ska tillämpa denna lagstiftning råder en stor okunskap och också en ängslighet för att ta i dessa frågor. Vi behöver genomföra ett stort kunskapslyft.

Vi måste också rikta in oss särskilt på skolan. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot he…

Herr talman! Ledamoten nämner själv att denna fråga har ställts många gånger. Jag har även besvarat den många gånger, med mycket av det arbete som regeringen genomför. Jag upprepar det gärna.

Det den här regeringen gör är för det första att vi levererar de största klimat- och miljöbudgetarna i budgetar som den här regeringens underlag har fått igenom. Om vi tittar på 2022, som är det enda år då klimat- och miljöbudgeten varit större än den som den här regeringen nu har levererat, ser vi att det då inte var de rödgröna som fick igenom sin budget. Vi levererar alltså mer pengar till klimat och miljö än de rödgröna regeringarna har gjort tidigare.

Det vi också har gjort är att vi i EU under vår tid i regering har avslutat Fit for 55, det historiska klimatpaketet med hur många olika lagstiftningsbitar som helst. Man kan tacka för att det var den här regeringen som fick komma i…

Herr talman! Låt mig börja med att nämna att den här regeringen inte bryter mot klimatpolitiska ramverk eller svenska lagar utan arbetar helt i enlighet med allt det vi har arbetat fram. Vi har arbetat fram många olika klimatmål i Sveriges riksdag. Senast jag kollade på fakta såg jag att den tidigare regeringen inte lyckades nå alla klimatmål och lösa klimatkrisen. Sådan retorik är alltså minst sagt vilseledande och ganska problematisk.

Men låt mig återgå till ämnet: hur vi på olika sätt ska arbeta för att nå de kortsiktiga klimatmålen. Den här regeringen levererar mer pengar än någonsin för restaurering och återställande av våtmarker. Den här regeringen gör en historisk satsning på laddinfrastruktur för att vi ska ha en eldriven transportflotta, inte bara i Stockholm, Göteborg och kanske Malmö utan i hela Sverige. Vi arbetar också ordentligt för att få till marknadsintroduktion…