Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats
Bifall — 246 ja mot 21 nej
Ja 246Nej 21Avstår 20Frånvarande 62
Var frånvarande vid omröstningen · · UU6 punkt 5
Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.
Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.
Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Bifall — 88 ja mot 62 nej
Ja 88Nej 62Avstår 138Frånvarande 61
Var frånvarande vid omröstningen · · UU6 punkt 5
Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.
Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.
Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Bifall — 146 ja mot 89 nej
Ja 146Nej 89Avstår 53Frånvarande 61
Lade fram en motion · 27 nov 2024
med anledning av prop. 2024/25:48 En kapacitetsmekanism för elmarknaden
Motion 3275
Motion till riksdagen
2024/25:3275
av Linus Lakso m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:48 En kapacitetsmekanism för elmarknaden
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera nedreglering och flexibilitet i den strategiska reserven och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att endast fossilfria resurser bör få upphandlas och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
I proposition 2024/25:48 finns enbart två förslag för riksdagen att ta ställning till. Det ena handlar om huruvida Sverige även efter mars 2025, då den nu gällande lagen om effektreserv upphör att gälla, fortsatt ska ha en kapacitetsmekanism och då fortsatt i form av en strategisk reserv. Det andra förslaget handlar om att den strategiska reserven ska finansieras genom en avgift som betalas av balansansvariga till Svenska kraftnät.
Miljöpartiet tillstyrker att Sverige fortsatt ska ha en strategisk reserv efter mars 2025, men vi ställer oss kritiska till att propositionen saknar en tydlig beskrivning av reservens utformning, exempelvis vad gäller inkludering av efterfrågeflexibilitet i reserven samt det maximala tillåtna elpriset innan den strategiska reserven kallas in. Miljöpartiet föreslår att reserven ska utformas för att kunna omfatta efterfrågeflexibilitet samt att endast fossilfria resurser får upphandlas. Miljöpartiet har inga invändningar mot propositionens förslag om finansiering av den strategiska reserven.
För att ytterligare stärka elsystemet och motverka risken för effektbrist föreslår Miljöpartiet även att den strategiska reserven kompletteras med ett planeringsmål samt investeringsstöd för grön baskraft.
Säkerställ förutsättningar för att inkludera efterfrågeflexibilitet
Givet propositionens undermåliga utformning är det inte möjligt att utläsa huruvida lagförslaget säkerställer att efterfrågeflexibilitet kan inkluderas i den strategiska reserven. Propositionen saknar en redogörelse för hur en strategisk reserv ska utformas för att tillvarata efterfrågeflexibilitet, som exempelvis nedreglering, styrning av individuella värmepumpar och laddning av elbilar som tillsammans skulle kunna bidra med omfattande effekt till låg kostnad, vilket Chalmers påpekar i sitt remissvar. Att utforma den strategiska reserven för att kunna inkludera efterfrågeflexibilitet ökar reservens kostnadseffektivitet och sänker därmed kostnaden för elkonsumenterna. Även SKGS och Skogsindustrierna lyfter i sina remissvar att efterfrågeflexibilitet bör inkluderas i den strategiska reserven.
Mot bakgrund av det ovanstående anser Miljöpartiet att regeringen behöver säkerställa att efterfrågeflexibilitet kan inkluderas i den strategiska reserven. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Ställ krav på fossilfrihet
Enligt EU:s elmarknadsförordning ska kapacitetsmekanismer införliva krav på gränsvärden för koldioxidutsläpp (artikel 22.4). I sin rapport Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden, sammanfattad i bilaga 2 i propositionen (2024/25:48), uppmanar Svenska kraftnät regeringen att överväga om det är motiverat för Sverige att ställa högre krav än EU:s minimikrav avseende koldioxidutsläpp. Svenska kraftnät pekar på att en svensk implementering av EU:s gränsvärden potentiellt skulle kunna innebära att nyinvesteringar sker i anläggningar med betydande klimatpåverkan och leda till långsiktiga inlåsningseffekter. Eftersom det svenska elsystemet till skillnad från de flesta nationella elsystemen i Europa är i stort sett fritt från fossilbaserad produktion skulle nya investeringar i fossilbaserad produktion förflytta Sverige i riktning mot ett system med större klimatpåverkan. Mot bakgrund av detta anser Miljöpartiet att Sverige bör gå längre än EU:s miniminivå och i stället enbart låta upphandla fossilfria resurser i den strategiska reserven. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Planeringsmål och investeringsstöd för grön baskraft
För att möjliggöra klimatomställning av transporter och industri krävs att mer el tillgängliggörs i närtid. Av både ekonomiska och tidsmässiga skäl kommer den tillkommande elproduktionen i Sverige inom överskådlig framtid att komma från förnybara energikällor, som vindkraft och solkraft. Därför menar Miljöpartiet att riksdagen bör anta ett planeringsmål som fokuserar på effekt, och vi har flera gånger föreslagit ett mål om 10 GW grön baskraft till 2030. I begreppet grön baskraft inrymmer vi alla kraftkällor och tekniker som kan reglera effekten snabbt och uthålligt samt energilagring. Här ingår höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet i och effekt från kraftvärmen och gasturbiner drivna av förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värmelagring ingår samt flexibilitet exempelvis i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av värmepumpar. Miljöpartiet föreslår även ett investeringsstöd för dessa kraftkällor och tekniker som ska möjliggöra att målet nås.
Chalmers understryker i sitt remissvar vikten av att stimulera investeringar i vätgaslagring för att säkra elsystemets stabilitet givet den kraftiga utbyggnad av vindkraft som sker i omgivande länder, oavsett hur utvecklingen blir i Sverige. Vidare pekar Chalmers på risken för att sådana investeringar uteblir om den strategiska reserven påverkar prissättningen på energy only-marknaden och menar att reserven därför kan behöva kompletteras med ytterligare produkter som stimulerar investeringar i flexibilitet. Mot bakgrund av det som anförs ovan anser Miljöpartiet att det bör införas ett planeringsmål samt investeringsstöd för grön baskraft.
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Emma Nohrén (MP)
Elin Söderberg (MP)
Lade fram en motion · 27 nov 2024
med anledning av prop. 2024/25:42 Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning
Motion 3274
Motion till riksdagen
2024/25:3274
av Katarina Luhr m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:42 Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny samlad bostadsförsörjningslag som omfattar såväl staten som kommunerna bör ersätta lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt mål för bostadsförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen varje mandatperiod ska ta fram en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att socialtjänsten ska involveras när kommunen tar fram sin bostadsförsörjningsplan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörd länsstyrelse och berörd region samstämmigt bör kunna överföra uppgiften till regionen att uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kommun ska vara skyldig att lämna hyresgarantier till barnfamiljer i sådana fall där statligt bidrag kommer att utgå för garantin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket bör ges i uppdrag att vägleda och ge stöd, utbildning och information till kommunerna om hur hyresgarantierna kan användas och följa hur kommunerna arbetar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka fler grupper som ska omfattas av en kommuns skyldighet att lämna hyresgarantier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kötid som huvudprincip i bostadskön och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Utmaningarna för bostadsförsörjningen är stora. Förutom den avstannade byggtakten som vi sett de senaste åren är det tydligt att det befintliga utbudet på bostadsmarknaden inte matchar människors bostadsbehov. Inte minst finns det stora utmaningar med långa bostadsköer, trångboddhet, ansträngd boendeekonomi, osäkra boendelösningar och hemlöshet. Vissa grupper drabbas extra hårt av en tuff bostadsmarknad såsom barnfamiljer med svag ekonomi eller våldsutsatta som snabbt kan behöva ett nytt boende.
Utredningen Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) tillsattes när Miljöpartiet satt i regering och det är några få av förslagen från denna utredning som regeringen nu till sist väljer att gå vidare med. Miljöpartiet hade dock velat se fler åtgärder på plats och att regeringen hade valt att gå fram med fler av utredningens förslag som en helhet.
Det är positivt att nuvarande kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen ersätts av en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Men den för många så självklara kopplingen att bostadsförsörjningen även är en nationell angelägenhet saknas i regeringens proposition. Staten behöver ta sin del av ansvaret för den nationella bostadsförsörjningen och inte skjuta över allt ansvar på kommunerna. Miljöpartiet vill se en ny samlad bostadsförsörjningslag som understryker det gemensamma ansvaret för stat och kommun, underlättar samverkan och skapar förutsättningar för ett åtgärdsinriktat och målfokuserat arbete. Vi anser också att en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning behöver tas fram utöver de kommunala handlingsplanerna för att tydliggöra hur stat och kommun ska hjälpas åt med bostadsförsörjningsfrågorna.
Det är efterlängtat och välbehövligt att det införs en reglering som tydliggör att kommunala bostadsförmedlingar får förmedla bostäder som reserverats utifrån olika behov och erbjuda förturer då vissa utsatta grupper kan drabbas oerhört hårt av en osäker bostadssituation. Detta gäller inte minst barnfamiljer eller våldsutsatta. Nuvarande lagreglering av bostadsförmedlingar har visat sig skapa osäkerhet om vilka möjligheter kommunerna har när det gäller förturer i en bostadskö. Vi vill dock att bostadskön fortsatt ska ha kötid som huvudprincip och att huvudparten av bostäderna ska fördelas baserat på kötid. Det är därför viktigt att kommunerna måste hålla sig till vissa i förväg bestämda regler när det gäller vilka fall som behandlas som förturer.
I regeringens promemoria (LI2024/00083) finns även förslag om hyresgarantier till barnfamiljer, som regeringen nu utan vidare motivering valt att inte gå vidare med. Detta är djupt beklagligt. Förslaget, som nu regeringen valt att inte lägga fram, skulle hjälpa fler barnfamiljer som befinner sig i en svår ekonomisk situation att få en egen trygg bostad. Miljöpartiet vill se att hyresgarantier för barnfamiljer kommer på plats snarast. Vi vill samtidigt se att regeringen går vidare med att undersöka möjligheten för att utöka möjligheten för hyresgarantier för andra utsatta grupper som exempelvis våldsutsatta i akut behov av bostad.
Då det för många är svårt att komma in på hyresmarknaden trots betalningsmöjligheter, på grund av att kraven en hyresvärd ställer på sin hyresgäst kan vara mycket höga skulle vi velat se att regeringen även hade tagit vidare förslaget från SOU 2022:14 gällande en reglering av kraven som en hyresvärd får ställa. Miljöpartiet anser att det är angeläget att reglera de krav som hyresvärdar ställer på en ny hyresgäst för tecknande av hyresavtal. Dessa måste vara rimliga sett till den sökta lägenheten.
Gemensamt mål och ansvar mellan aktörer
Miljöpartiet ser behovet av att en ny samlad bostadsförsörjningslag som omfattar såväl stat som kommun ersätter lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagen ska understryka det gemensamma ansvaret för stat och kommun, underlätta samverkan och skapa förutsättningar för ett åtgärdsinriktat och målfokuserat arbete. Det behövs även ett gemensamt mål för bostadsförsörjningen för kommun och stat som syftar till att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och att främja jämlika uppväxtvillkor och motverka boendesegregation och hemlöshet.
Länsstyrelserna har i dag som uppgift att uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Denna uppgift ska enligt propositionen behållas av länsstyrelserna och inte överföras till regionerna. Det finns enligt remissvaren en tudelad bild av detta förslag. Miljöpartiet anser att förslaget i propositionen ska utgöra grunden för en ansvarsfördelning, men att länsstyrelsen lokalt tillsammans med en region i fråga kan välja att överföra detta ansvar till berörd region om båda parter överensstämmer i frågan.
Kommunal och nationell handlingsplan för bostadsförsörjning
Vi ställer oss positiva till att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning omvandlas till en handlingsplan. Vi anser att det är viktigt att även socialtjänsten ska involveras när kommunen tar fram sin handlingsplan för bostadsförsörjning för att de sociala aspekterna av bostadsförsörjningen ska få en större tyngd redan i denna planering.
Utöver att landets alla kommuner får ett utökat ansvar ska även regeringen ges en motsvarande roll. Miljöpartiet anser att regeringen senast året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits ska ta fram en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska baseras på kommunernas behov och innehålla en redovisning och bedömning av utvecklingen på bostadsmarknaden och vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på denna, en redovisning och bedömning av vidtagna åtgärder inom relevanta politik- och utgiftsområden, en beskrivning av planerade åtgärder för nå målet för bostadsförsörjningen och en beskrivning av Sveriges internationella åtaganden, inte minst inom EU.
Inrätta ett råd för socialt hållbar bostadsförsörjning
Miljöpartiet anser att ett råd för socialt hållbar bostadsförsörjning ska inrättas där regeringen årligen samlar representanter från kommuner, myndigheter och andra verksamma aktörer på bostadsmarknaden. Syftet är att skapa ett forum där bostadsförsörjningen och villkoren för de individer vars bostadsbehov inte tillgodoses på bostadsmarknaden löpande kan diskuteras och behovet av åtgärder utvecklas. Genom forumet synliggörs det gemensamma ansvaret. Vi föreslår även att regeringen efterhör intresset hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att vid behov göra överenskommelser om bostadsförsörjningen.
Skyldighet att lämna hyresgarantier
Det finns i dag ett system med statligt stöd till hyresgarantier, men det används i mycket låg grad. Det var därför glädjande när regeringen i promemoria (LI2024/00083) aviserade att de skulle gå fram med skärpta förslag för hyresgarantier för just barnfamiljer. Dock väljer regeringen att utan vidare motivering inte gå vidare med denna angelägna fråga. Detta är djupt beklagligt då förslagen skulle kunnat hjälpa många barnfamiljer från en osäker boendesituation till en trygg bostad. Detta är en viktig fråga för Miljöpartiet, inte minst mot bakgrund av att allt fler har fått en ökad ekonomisk press på hushållet i och med ökade kostnader i samhället i stort samtidigt som vi ser en oroväckande trend med ökande vräkningar av barnfamiljer.
Miljöpartiet anser att en kommun ska vara skyldig att lämna hyresgarantier där statligt bidrag kommer att utgå för garantin. Skyldighetsregeln i bostadsförsörjningslagen kopplas till den redan befintliga förordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier, vilken föreslås reglera den närmare inriktningen på målgrupperna.
I ett första skede ska målgruppen för kommunens skyldighet att lämna hyresgarantier där statligt bidrag kommer att utgå för garantin vara barnfamiljer i enlighet med förslaget i Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14). Vi ser i likhet med flera remissynpunkter till den utredningen ett behov att utöka detta till fler grupper och det behöver fortsatt utredas. Redan nu ser vi ett tydligt behov av att hyresgarantier behöver kunna omfatta personer som utsätts eller utsatts för våld i nära relationer och är i akut behov av en bostad. Boverket ska även få i uppdrag att vägleda, ge stöd, utbildning och information, till kommunerna i hur hyresgarantierna kan användas och följa hur kommunerna arbetar.
Skäliga krav på hyresgäster
Hyresvärdar har rätten att ställa olika typer av krav på sina hyresgäster för att de ska komma i fråga för en lägenhet. Ofta går kraven att motivera, men ibland är kraven orimligt höga och kan göra det mycket svårt att få tillgång till en bostad. Kraven som hyresvärdar i dag ställer har även en koppling till frågan om hyresgarantier då båda handlar om hyresgästens bedömda betalningsförmåga. Båda dessa frågor behöver därför hanteras samlat.
Ofta leder de högt satta kraven på exempelvis inkomst eller skuldfrihet att den bostadssökande hamnar som andra- eller tredjehandshyresgäst i ett boende med ännu högre kostnader. Vi anser att det behövs en reglering av hyresvärdars krav på en ny hyresgäst. Vi anser också att bidrag ska räknas som inkomst när det gäller att uppnå kraven som en hyresvärd kan ställa på en blivande hyresgäst. De krav som både allmännyttiga som privata hyresvärdar i dag ställer på en ny hyresgäst för tecknande av hyresavtal behöver regleras i lag genom en ny bestämmelse i hyreslagen.
Hyresvärdarnas krav på en ny hyresgäst och villkor för att ingå hyresavtal ska ha ett berättigat syfte och vara lämpliga samt nödvändiga. I dag ställs i många fall långt högre krav än vad som är rimligt för den sökta lägenheten och detta minskar kraftigt utbudet av lägenheter för många bostadssökande.
Katarina Luhr (MP)
Leila Ali Elmi (MP)
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Emma Nohrén (MP)
Märta Stenevi (MP)
Elin Söderberg (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Var frånvarande vid omröstningen · · SoU4 punkt 1
Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år.
Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.
Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader.
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.
Bifall — 174 ja mot 128 nej
Ja 174Nej 128Avstår 0Frånvarande 47
Var frånvarande vid omröstningen · · JuU6 punkt 2
Anonyma vittnen tillåts
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.
För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.
Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
Bifall — 187 ja mot 93 nej
Ja 187Nej 93Avstår 21Frånvarande 48
Var frånvarande vid omröstningen · · JuU6 punkt 1
Anonyma vittnen tillåts
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.
För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.
Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
Bifall — 245 ja mot 57 nej
Ja 245Nej 57Avstår 0Frånvarande 47
Var frånvarande vid omröstningen · · UbU3 punkt 2
Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.
Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.
Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Bifall — 161 ja mot 112 nej
Ja 161Nej 112Avstår 19Frånvarande 57
Var frånvarande vid omröstningen · · UbU3 punkt 6
Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.
Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.
Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Bifall — 148 ja mot 144 nej
Ja 148Nej 144Avstår 0Frånvarande 57
Var frånvarande vid omröstningen · · NU9 punkt 3
Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder
Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet.
Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.
Bifall — 260 ja mot 19 nej
Ja 260Nej 19Avstår 13Frånvarande 57
Talade i kammaren · · Västerbottens län
Svar på interpellationerna 2024/25:134, 150 och 163 om internationella klimatförhandlingar och nationell klimatpolitik
Herr talman! Jag kan inleda med att säga att det inte är några andra källor än den statistik som SCB har presenterat för första och andra kvartalet 2024 som jag har tittat på när det gäller utsläpp av växthusgaser. Mitt "också" - eller vad jag nu sa - syftade på den andra interpellanten i denna debatt och på de olika rapporterna i medier om ökade utsläpp av växthusgaser. De har alla tittat på SCB:s statistik, så även jag.
Klimatfrågan är global, men den kräver lokalt genomförande. Statsrådet Romina Pourmokhtari kommer inom kort att resa till det internationella klimattoppmötet COP29. Anledningen till att jag har ställt frågor om hur Sveriges bild och förtroende påverkas till följd av regeringens politik i dessa globala internationella sammanhang är just därför att det är så oerhört viktigt att vi globalt flyttar fram positionerna.
Det gäller att vi inspirerar varandra, kommer överens om kraftfulla utsläppsminskningar och sedan genomför dem. Vi behöver alla vidta kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser för att skydda våra befolkningar från de allvarligaste riskerna till följd av klimatförändringarna.
Det jag ser från den nuvarande regeringen är att man förra året åkte till det internationella toppmötet. Sedan åkte man hem till Sverige och har genomfört reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Vi rör oss längre ifrån de klimatmål som vi har enats om här i Sveriges riksdag. Det är inte ett bra föredöme för andra länder.
Herr talman! Jag hoppas att klimatministern kan driva på för att Sverige växlar upp klimatpolitiken i stället för att nedmontera den.
Talade i kammaren · · Västerbottens län
Svar på interpellationerna 2024/25:134, 150 och 163 om internationella klimatförhandlingar och nationell klimatpolitik
Herr talman! Jag blir något förvånad av det höga tonläge som statsrådet väljer att inta. Jag upplever att både jag och statsrådet Romina Pourmokhtari liksom andra här i kammaren har en tydlig bild av vad som är Naturvårdsverkets statistik och vad som är SCB:s statistik. Naturvårdsverket redovisar territoriella växthusgasutsläpp per år med eftersläpning. Det är det vi rapporterar till EU och FN. SCB kan redovisa preliminär statistik för produktionsbaserade utsläpp kvartalsvis. Det har nyligen kommit nyheter om den preliminära statistiken från SCB över utsläppen kvartal 2 år 2024. Det är den statistik vi har att gå på för att få en bild av de uppmätta utsläppen 2024.
Det som jag tycker är viktigt att tydliggöra här är vilken statistik som åsyftas när statsrådet gör olika utlåtanden. I dagsläget är det så att vi har fått statistik från SCB för första halvåret 2024. Denna statistik visar tydligt att utsläppen ökar, precis i linje med prognoserna. Då blir det felaktigt att säga att utsläppen inte har ökat - det är som att inte låtsas om att första halvåret 2024 redan har ägt rum. Däremot är det ingen som har sagt här i kammaren att den statistik som Naturvårdsverket redovisar för ett helt år och som rapporteras till FN och EU har uppvisat några utsläppsökningar för 2024; den statistiken har inte kommit än.
Frågan huruvida vi rör oss längre ifrån klimatmålen kan man titta på bland annat genom att läsa årets och tidigare års klimatredovisningar, där prognosen bedöms i relation till våra klimatmål. I den klimatredovisning som presenterades hösten 2021, det vill säga inför budgetpropositionen för 2022, kan man läsa att gapet till att nå Sveriges etappmål för ESR-sektorn till 2030 då låg på 0,5-1 miljoner ton. Men i den klimatredovisning som presenterades i höstas av den nuvarande regeringen inför budgetpropositionen för 2025 kan man läsa att gapet till att nå det svenska etappmålet för ESR-sektorn är 7,1 miljoner ton. Jag menar att det är ett tydligt bevis på att Sverige till följd av politiska reformer som genomförts har rört sig längre ifrån att nå sina klimatmål.
De summerade utsläppen väntas över tid även bli högre till följd av reformer som den nuvarande regeringen genomfört. Det försämrar förutsättningarna att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan och klara vårt bidrag till Parisavtalet. Det är inte ens så att utsläppsminskningarna 2024 är otillräckliga; utsläppen ökar, vilket är mycket allvarligt.
Vid förra årets internationella klimatförhandlingar enades man om att vidta åtgärder "this critical decade", detta kritiska årtionde, och att fasa ut fossila bränslen. Regeringen har åkt hem till Sverige och i stället fasat in mer fossila bränslen. I Climate Change Performance Index, där man mäter klimatpolicyer mellan världens olika länder, har Sverige rasat från plats 12 år 2022 till plats 37 år 2024.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mot bakgrund av detta undrar jag: Vad avser statsrådet med "rör oss längre ifrån Sveriges klimatmål", och hur ser hon på Sveriges position i internationella klimatförhandlingar?
Talade i kammaren · · Västerbottens län
Svar på interpellationerna 2024/25:134, 150 och 163 om internationella klimatförhandlingar och nationell klimatpolitik
Herr talman! Jag vill inleda med att tydliggöra att regeringen har valt att slå samman tre interpellationer till en debatt, vilket jag tycker är något problematiskt då det ger ministern mycket mindre tid att svara på de frågor som ställs i interpellationerna.
Till att börja med säger statsrådet i sitt anförande: "Låt mig börja med att konstatera att utsläppen inte har ökat sedan regeringen tillträdde hösten 2022." Detta stämmer inte. Vi har redan fått preliminär statistik för våren 2024, där det framgår att utsläppen ökade under första och andra kvartalet 2024. Statsrådet beskriver också i sitt anförande att det är väntat; man har fört en politik som gjorde att man väntade sig att utsläppen skulle öka 2024.
I de interpellationer som jag och den socialdemokratiske ledamoten har ställt i dag har vi hänvisat till SCB:s statistik för utsläpp av växthusgaser när vi har påvisat att utsläppen ökar. Jag anser därför att det är problematiskt att statsrådet i sitt anförande säger: "Det stämmer helt enkelt inte att utsläppen ökat sedan regeringen tillträdde för de år som Naturvårdsverket hittills har publicerat statistik för." Vi har i våra interpellationer inte hänvisat till Naturvårdsverkets statistik.
Vem som helst kan läsa sig till Naturvårdsverkets statistik för 2022 och 2023 - statistiken för 2024 är inte publicerad än - men det som interpellationerna handlar om i dag och som det har varit mycket skriverier om i medierna är i stället den preliminära statistik vi har fått från SCB, där vi ser att utsläppen av växthusgaser ökar för både första och andra kvartalet 2024. Det här är relevant eftersom min interpellation handlade om att statsrådet Romina Pourmokhtari vid upprepade tillfällen har gett löften om att avgå om vi rör oss längre ifrån att nå klimatmålen eller om utsläppen ökar.
Jag har i min interpellation frågat vad statsrådet avser med "om vi rör oss längre ifrån Sveriges klimatmål" och om statsrådet avser att avgå om det vid något tillfälle framgår att utsläppen av växthusgaser ökar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I svaret hänvisas nu tydligt till Naturvårdsverkets statistik. Då är frågan om avgångslöftet inte ska verkställas nu när SCB:s statistik kommer. Vill statsrådet skjuta det här framför sig för att kanske avgå när Naturvårdsverkets statistik för 2024 kommer? Ja, ni hör.
Herr talman! Jag uppmärksammade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris avgångslöfte för att jag bedömde att det var ett led av olika retoriska grepp för att ge sken av att regeringen bedriver en väldigt kraftfull klimatpolitik. Att vid upprepade tillfällen säga att man bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik och dessutom göra uttalanden om att man lovar att avgå ifall vi rör oss längre ifrån klimatmålen eller utsläppen ökar ger befolkningen en bild av att vi här har någon som verkligen tar klimatpolitiken på allvar.
När vi ser regeringens faktiska handlande och konsekvenserna av det för växthusgasutsläppen är sanningen att vi rör oss längre ifrån klimatmålen, att utsläppen ökar och att klimatriskerna förvärras.
Ställde en skriftlig fråga till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard · 5 nov 2024
Mänskliga rättigheter i Gaza
Skriftlig fråga 384
I regeringens deklaration till den utrikespolitiska debatten i februari 2024 står följande att läsa om mänskliga rättigheter:
“För Sveriges säkerhet och stabiliteten i omvärlden är det avgörande att den regelbaserade världsordningen, folkrätten och respekten för FN-stadgan upprätthålls. Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga.“
Vidare står följande att läsa om Israel och Gaza:
“Sverige står bakom Israels legitima rätt att försvara sig mot Hamas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Samtliga i gisslan måste frisläppas omedelbart och villkorslöst.
Mot bakgrund av det katastrofala läget i Gaza anser regeringen att ett eldupphör av humanitära skäl är nödvändigt.”
Sedan denna utrikespolitiska deklaration gjordes i februari i år har vi fortsatt kunnat följa det fruktansvärda och brutala våldet, dödandet och förstörelsen i Gaza.
Den 25 oktober 2024 publicerade United Nations Human Rights följande anförande av Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, på Instagram:
"Den israeliska militären utsätter en hel befolkning för bombningar, belägring och svält, samtidigt som de tvingas välja mellan massfördrivning och att vara fångade i en aktiv konfliktzon.
Obegripligt nog blir situationen i norra Gaza värre för varje dag.
Den israeliska regeringens politik och metoder riskerar att tömma området på alla palestinier. Vi står inför vad som kan utgöra grova internationella förbrytelser, potentiellt omfattande brott mot mänskligheten. Till alla världens ledare påminner jag er om ert ansvar att säkerställa respekten för den internationella humanitära rätten som den fastställts i Genèvekonventionerna. Detta är universellt accepterade och bindande normer, framtagna för att upprätthålla ett grundläggande mått av mänsklighet. Jag vädjar till er att sätta skyddet av civila och mänskliga rättigheter främst och att inte överge detta minimum av mänsklighet." (Citatet har översatts till svenska.)
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur har ministern och regeringen agerat i relation till Israel och Gaza sedan den utrikespolitiska deklarationen, och vad är ministerns och regeringens svar på uppmaningen från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter?
Ställde en interpellation till Energi- och näringsminister Ebba Busch · 5 nov 2024
Näringslivets gröna investeringar
Interpellation 178
Den senaste tiden har präglats av allvarliga nyheter om hur gröna industrisatsningar i Sverige antingen stoppats eller skjutits upp: Vattenfall har pausat utvecklingen av den havsbaserade vindkraftsparken Kriegers flak och varnar för att samma beslut kan fattas för parken Kattegatt Syd. Uniper har skrotat sin satsning på grönt flygbränsle i Långsele, och även miljardsatsningen på produktion av grönt fartygsbränsle i Örnsköldsvik har stoppats. På listan finns även Volvos framskjutna elektrifieringsmål och nu senast nyheten om att LKAB skjuter fram sitt mål om fossilfri järnsvamp för verksamheten i Kiruna.
För att en ordnad klimatomställning ska lyckas måste politikens möjliggörande och näringslivets genomförande gå i takt. Utbyggnaden av elproduktion måste gå i takt med näringslivets investeringar i verksamheter som efterfrågar denna elproduktion; näringslivets omläggning till att erbjuda fossilfria i stället för fossila produkter måste ske i takt med att de ekonomiska styrmedlen stimulerar efterfrågan på fossilfria produkter framför fossila.
För att minimera konsekvenserna av klimatförändringarna måste utsläppen av växthusgaser minska genom att dessa investeringar i grön omställning och elektrifiering accelererar.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stimulera näringslivets gröna investeringar?
Lade fram en motion · 31 okt 2024
med anledning av prop. 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel
Motion 3259
Motion till riksdagen
2024/25:3259
av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel.
Motivering
I propositionen föreslås det att skatten på bensin och diesel sänks stegvis under 2025. Det föreslås även att skatten sänks 2026. Förslagen beräknas öka utsläppen med ca 900 000 ton till 2030. Den offentligfinansiella kostnaden för förslaget uppgår till 3,17 miljarder 2025 och 5,49 miljarder 2026.
Genom att sänka skatten på fossila bränslen försvagas klimatstyrningen inom transportsektorn. Det kommer att leda till ökad förbrukning av fossila bränslen och större utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar.
Som Naturvårdsverket påpekar i sitt remissvar minskar förslagen i propositionen incitamenten att köpa en elbil i stället för en fossildriven bil. Detta är extra allvarligt givet att regeringens och Sverigedemokraternas politik redan har bidragit till att elektrifieringen av fordonsflottan har bromsat in. Att elektrifieringen stannat av innebär att fler svenska hushåll framöver kommer att vara exponerade mot volatila oljepriser och prischocker kopplade till omvärldsutvecklingen.
Att regeringen fortsätter att bedriva en politik som gör fossila bränslen billigare missgynnar dessutom företag som har ambitiösa omställningsplaner eller som har kommit längre i klimatomställningen. Det bromsar takten i den gröna omställningen och hotar på sikt Sveriges konkurrenskraft.
De föreslagna sänkningarna av bensin- och dieselskatter kommer framför allt att träffa personer som bor i Sveriges storstäder. Det finns betydligt mer träffsäkra sätt att kompensera hushåll som behöver bilen utan att öka utsläppen. Miljöpartiet har bl.a. föreslagit ett inkomstprövat elbilsstöd riktat mot personer i gles- och landsbygd samt en rättvis elbilsbonus som syftar till att stimulera marknaden för billiga elbilar. Vi har dessutom föreslagit att det s.k. glesbygdsavdraget ska mer än fördubblas för att stärka ekonomin i hushåll i glesbygd – utan att öka utsläppen.
Med anledning av det som anförs ovan bör riksdagen avslå proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel. Detta bör riksdagen besluta.
Janine Alm Ericson (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Elin Söderberg (MP)
Leila Ali Elmi (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Lade fram en motion · 30 okt 2024
med anledning av prop. 2024/25:24 Naturvårdshänsyn vid fiske i havet för att skydda Natura 2000-områden
Motion 3255
Motion till riksdagen
2024/25:3255
av Emma Nohrén m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:24 Naturvårdshänsyn vid fiske i havet för att skydda Natura 2000-områden
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i lagtext förtydliga att regeringens förslag till utökat bemyndigande i 20 § fiskelagen även ska omfatta åtgärder utanför det skyddade område vars bevarandevärden ska säkerställas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett utvidgat bemyndigande om att meddela föreskrifter med hänsyn till naturvården som avsevärt försvårar för fisket även måste utgå från en ekosystemansats och inte enbart bevarandemålen, som i många fall är otillräckliga, och tillkännager detta för regeringen.
Viktiga förslag saknas i propositionen
Miljöpartiet anser att ett generellt förbud mot bottentrålning bör införas, och noterar att regeringen trots beredningsunderlag inte lägger fram ett sådant förslag i föreliggande proposition utan avgränsar den till genomförande av artikel 6.2 och 6.3 i art- och habitatdirektivet. Parallellt med arbetet med denna proposition pågår ett mer omfattande utredningsarbete med en moderniserad fiskelag som ska redovisas den 29 november 2024. Vi förväntar oss att regeringen återkommer med ett bredare förslag om ett generellt förbud mot bottentrålning inom en snar framtid.
Regeringen lägger i propositionen fram ett förslag till ett utvidgat bemyndigande att föreskriva om naturvårdshänsyn vid fiske. Förslaget innebär att föreskrifter som beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer avsevärt får försvåra för fisket i samband med att föreskrifter meddelas om vilken hänsyn som ska tas till naturvården vid fiske. Regeringens förslag avgränsas till att endast omfatta Natura 2000-områden.
Vi utgår från att regeringen även i denna fråga inväntar utredningen om en översyn av fiskelagen, och vi förväntar oss att regeringen inom en snar framtid återkommer med förslag för hur även marina skyddade områden som inte är Natura 2000-områden ska omfattas av det utvidgade bemyndigandet. Förslag med den innebörden finns även i Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan (SOU 2020:83).
Sverige missar EU:s mål om färdplan för förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Samtidigt anser vi att det är under all kritik att regeringen ännu inte lämnat in en nationell färdplan om bl.a. förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden, som kommissionen uppmanat medlemsländerna att inkomma med senast mars 2024. Även om alla detaljer inte är på plats för det svenska genomförandet av ett nationellt förbud mot bottentrålning har Sverige haft alla möjligheter att lämna åtminstone en avsiktsförklaring och redovisa de åtgärder man hittills vidtagit i form av regeringsuppdrag och utredningar, samt en tidsplan för arbetet framåt.
Utgå från en ekosystemansats i skyddet i stället för enbart bevarandemålen
Regeringens förslag till utvidgat bemyndigande att föreskriva om naturvårdshänsyn vid fiske tar sikte på att den livsmiljö eller de arter som avses att skyddas i ett område inte får försämras eller på ett betydande sätt försvåra bevarandet av arten/arterna i området. Tyvärr är dessa bevarandemål – de livsmiljöer och/eller arter som avses att skyddas – i de olika skyddade områdena i alltför stor utsträckning för svaga, för vagt formulerade eller inte uppdaterade i närtid. Bevarandemålen återspeglar därför i stor utsträckning inte det kritiska läget för havsmiljön. Om inte bevarandemålen uppdateras i närtid – vilket det är stor risk att de inte gör – riskerar regeringens förslag därför att leda till att adekvata åtgärder inte vidtas, och inte blir tillräckligt omfattande.
Miljöpartiet anser därför att ett utvidgat bemyndigande om att föreskriva naturvårdshänsyn vid fiske, enligt regeringens förslag, även måste utgå från en ekosystemansats, och inte enbart bevarandemålen, som i många fall är otillräckliga.
Åtgärder utanför det skyddade området
Regeringen konstaterar att artikel 6.2 i art- och habitatdirektivet olyckligt nog inte har tolkats som att medlemsstaterna har en skyldighet att vidta åtgärder även utanför de särskilda bevarandeområdena, för att säkra dessa bevarandeområdens särskilda värden. Det är heller inte möjligt att med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken reglera fiske utanför ett Natura 2000-område som kan påverka förhållandena inom området. Dessutom lyfter regeringen fram att regler som omfattar fiske som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område (miljöbalkens regler om Natura 2000-tillstånd) i praktiken sällan tillämpas på fiske.
Mot denna bakgrund anser Miljöpartiet att regeringen särskilt bör förtydliga i lagtext att förslaget till utökat bemyndigande att föreskriva om naturvårdshänsyn vid fiske även ska gälla fiske utanför det skyddade området i fråga.
Emma Nohrén (MP)
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Elin Söderberg (MP)
Ställde en interpellation till Statsrådet Romina Pourmokhtari · 29 okt 2024
Internationella klimatförhandlingar och nationell klimatpolitik
Interpellation 163
Inför klimattoppmötet COP29 i Baku har FN:s Emissions Gap Report fastställt att världen för närvarande är på väg mot runt 3 graders global medeltemperaturhöjning till 2100 och att en halvering av de globala utsläppen krävs redan till 2030. Då Parisavtalet framhåller att det globala arbetet ska genomföras med hänsyn till olika länders förmåga och förutsättningar innebär detta att rika länder som Sverige behöver ta ett större ansvar än det globala genomsnittet.
Vid förra årets klimattoppmöte COP28, som klimat- och miljöministern närvarade vid, enades man om att detta var början på slutet för den fossila eran. Man enades också om behovet av att brådskande genomföra åtgärder under detta kritiska årtionde.
Sedan dess har SCB presenterat statistik som visar att växthusgasutsläppen från svensk ekonomi ökade under både första och andra kvartalet 2024 jämfört med föregående år. Orsaken är främst ökad användning av fossil diesel till följd av sänkt reduktionsplikt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Vilken bedömning gör statsrådet avseende hur det inrikespolitiska klimatarbetet påverkar Sveriges förhandlingsposition inom EU och med andra länder inför och under de internationella klimatförhandlingarna, och hur avser statsrådet att agera utifrån sin ståndpunkt?
Replikerade på Elin Nilsson · · Västerbottens län
Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
Elin NilssonL· i en replikTack för frågan, ledamoten Söderberg! Det stämmer att vi värnar det europeiska samarbetet och gärna ser att Sverige har en framträdande roll i ett brett spektrum av frågor, dels i kampen för att stötta Ukraina, dels i…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaret!
Det är glädjande att höra att Liberalerna vill driva på, sätter en stolthet i det som liberala ministrar gjort kopplat till miljö och klimat på EU-nivå och vill jobba i den riktningen. Problemet, som jag ser det, är att regeringen som helhet har röstat nej till eller motarbetat flera förslag från EU-kommissionen på miljö- och hållbarhetsområdet. Liberalerna sitter i regering tillsammans med Moderaterna, som i EPP-gruppen i EU har infört - eller föreslagit - ett moratorium mot miljölagstiftning, vilket totalt skulle stoppa EU:s framåtdrivande syfte när det gäller miljöarbete. Nu senast ställde man sig också bakom en dubblering av strömmingsfiskekvoterna.
På en lång rad områden har Sverige inte drivit på för miljö och klimat i EU - vilket ledamoten ger uttryck för att man vill göra. Vad gäller till exempel Fit for 55-paketet, som till vissa delar infördes under det svenska ordförandeskapet, bedriver regeringen - där Liberalerna valt att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - en politik som gör att Sverige är på väg att missa EU-åtagandena på klimatområdet. Därmed saboterar man för EU:s gemensamma klimatmål och åtaganden enligt Parisavtalet.
Frågan - som kanske nu blir bredare - är varför Elin Nilsson och Liberalerna vill samarbeta i en konstellation som uppenbarligen går i en annan riktning än Liberalerna säger att de vill. Tidigare har man ju samarbetat i konstellationer där vi faktiskt har drivit på EU-politiken på klimat och miljöområdet.
Uppdrag
- Trafikutskottet - Suppleant1 jan 2024 - 2 dec 2024 · Trafikutskottet
- Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant12 okt 2022 - 2 dec 2024 · Miljö- och jordbruksutskottet
- Skatteutskottet - Suppleant12 okt 2022 - 2 dec 2024 · Skatteutskottet
- Finansutskottet - Suppleant12 okt 2022 - 25 jan 2024 · Finansutskottet
- EU-nämnden - Suppleant12 okt 2022 - 2 dec 2024 · EU-nämnden
- Näringsutskottet - Ledamot4 okt 2022 - 2 dec 2024 · Näringsutskottet
- Kammaren - Riksdagsledamot26 sep 2022 - 2 dec 2024