Elin Söderberg

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år.

Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.

Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.

Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.

Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.

Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.

Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet.

Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.

Herr talman! Jag kan inleda med att säga att det inte är några andra källor än den statistik som SCB har presenterat för första och andra kvartalet 2024 som jag har tittat på när det gäller utsläpp av växthusgaser. Mitt "också" - eller vad jag nu sa - syftade på den andra interpellanten i denna debatt och på de olika rapporterna i medier om ökade utsläpp av växthusgaser. De har alla tittat på SCB:s statistik, så även jag.

Klimatfrågan är global, men den kräver lokalt genomförande. Statsrådet Romina Pourmokhtari kommer inom kort att resa till det internationella klimattoppmötet COP29. Anledningen till att jag har ställt frågor om hur Sveriges bild och förtroende påverkas till följd av regeringens politik i dessa globala internationella sammanhang är just därför att det är så oerhört viktigt att vi globalt flyttar fram positionerna.

Det gäller att vi inspirerar varandra, kommer överens om kraftfulla utsläppsminskningar och sedan genomför dem. Vi behöver alla vidta kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser för att skydda våra befolkningar från de allvarligaste riskerna till följd av klimatförändringarna.

Det jag ser från den nuvarande regeringen är att man förra året åkte till det internationella toppmötet. Sedan åkte man hem till Sverige och har genomfört reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Vi rör oss längre ifrån de klimatmål som vi har enats om här i Sveriges riksdag. Det är inte ett bra föredöme för andra länder.

Herr talman! Jag hoppas att klimatministern kan driva på för att Sverige växlar upp klimatpolitiken i stället för att nedmontera den.

Herr talman! Jag blir något förvånad av det höga tonläge som statsrådet väljer att inta. Jag upplever att både jag och statsrådet Romina Pourmokhtari liksom andra här i kammaren har en tydlig bild av vad som är Naturvårdsverkets statistik och vad som är SCB:s statistik. Naturvårdsverket redovisar territoriella växthusgasutsläpp per år med eftersläpning. Det är det vi rapporterar till EU och FN. SCB kan redovisa preliminär statistik för produktionsbaserade utsläpp kvartalsvis. Det har nyligen kommit nyheter om den preliminära statistiken från SCB över utsläppen kvartal 2 år 2024. Det är den statistik vi har att gå på för att få en bild av de uppmätta utsläppen 2024.

Det som jag tycker är viktigt att tydliggöra här är vilken statistik som åsyftas när statsrådet gör olika utlåtanden. I dagsläget är det så att vi har fått statistik från SCB för första halvåret 2024. Denna statistik visar tydligt att utsläppen ökar, precis i linje med prognoserna. Då blir det felaktigt att säga att utsläppen inte har ökat - det är som att inte låtsas om att första halvåret 2024 redan har ägt rum. Däremot är det ingen som har sagt här i kammaren att den statistik som Naturvårdsverket redovisar för ett helt år och som rapporteras till FN och EU har uppvisat några utsläppsökningar för 2024; den statistiken har inte kommit än.

Frågan huruvida vi rör oss längre ifrån klimatmålen kan man titta på bland annat genom att läsa årets och tidigare års klimatredovisningar, där prognosen bedöms i relation till våra klimatmål. I den klimatredovisning som presenterades hösten 2021, det vill säga inför budgetpropositionen för 2022, kan man läsa att gapet till att nå Sveriges etappmål för ESR-sektorn till 2030 då låg på 0,5-1 miljoner ton. Men i den klimatredovisning som presenterades i höstas av den nuvarande regeringen inför budgetpropositionen för 2025 kan man läsa att gapet till att nå det svenska etappmålet för ESR-sektorn är 7,1 miljoner ton. Jag menar att det är ett tydligt bevis på att Sverige till följd av politiska reformer som genomförts har rört sig längre ifrån att nå sina klimatmål.

De summerade utsläppen väntas över tid även bli högre till följd av reformer som den nuvarande regeringen genomfört. Det försämrar förutsättningarna att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan och klara vårt bidrag till Parisavtalet. Det är inte ens så att utsläppsminskningarna 2024 är otillräckliga; utsläppen ökar, vilket är mycket allvarligt.

Vid förra årets internationella klimatförhandlingar enades man om att vidta åtgärder "this critical decade", detta kritiska årtionde, och att fasa ut fossila bränslen. Regeringen har åkt hem till Sverige och i stället fasat in mer fossila bränslen. I Climate Change Performance Index, där man mäter klimatpolicyer mellan världens olika länder, har Sverige rasat från plats 12 år 2022 till plats 37 år 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mot bakgrund av detta undrar jag: Vad avser statsrådet med "rör oss längre ifrån Sveriges klimatmål", och hur ser hon på Sveriges position i internationella klimatförhandlingar?

Herr talman! Jag vill inleda med att tydliggöra att regeringen har valt att slå samman tre interpellationer till en debatt, vilket jag tycker är något problematiskt då det ger ministern mycket mindre tid att svara på de frågor som ställs i interpellationerna.

Till att börja med säger statsrådet i sitt anförande: "Låt mig börja med att konstatera att utsläppen inte har ökat sedan regeringen tillträdde hösten 2022." Detta stämmer inte. Vi har redan fått preliminär statistik för våren 2024, där det framgår att utsläppen ökade under första och andra kvartalet 2024. Statsrådet beskriver också i sitt anförande att det är väntat; man har fört en politik som gjorde att man väntade sig att utsläppen skulle öka 2024.

I de interpellationer som jag och den socialdemokratiske ledamoten har ställt i dag har vi hänvisat till SCB:s statistik för utsläpp av växthusgaser när vi har påvisat att utsläppen ökar. Jag anser därför att det är problematiskt att statsrådet i sitt anförande säger: "Det stämmer helt enkelt inte att utsläppen ökat sedan regeringen tillträdde för de år som Naturvårdsverket hittills har publicerat statistik för." Vi har i våra interpellationer inte hänvisat till Naturvårdsverkets statistik.

Vem som helst kan läsa sig till Naturvårdsverkets statistik för 2022 och 2023 - statistiken för 2024 är inte publicerad än - men det som interpellationerna handlar om i dag och som det har varit mycket skriverier om i medierna är i stället den preliminära statistik vi har fått från SCB, där vi ser att utsläppen av växthusgaser ökar för både första och andra kvartalet 2024. Det här är relevant eftersom min interpellation handlade om att statsrådet Romina Pourmokhtari vid upprepade tillfällen har gett löften om att avgå om vi rör oss längre ifrån att nå klimatmålen eller om utsläppen ökar.

Jag har i min interpellation frågat vad statsrådet avser med "om vi rör oss längre ifrån Sveriges klimatmål" och om statsrådet avser att avgå om det vid något tillfälle framgår att utsläppen av växthusgaser ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I svaret hänvisas nu tydligt till Naturvårdsverkets statistik. Då är frågan om avgångslöftet inte ska verkställas nu när SCB:s statistik kommer. Vill statsrådet skjuta det här framför sig för att kanske avgå när Naturvårdsverkets statistik för 2024 kommer? Ja, ni hör.

Herr talman! Jag uppmärksammade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris avgångslöfte för att jag bedömde att det var ett led av olika retoriska grepp för att ge sken av att regeringen bedriver en väldigt kraftfull klimatpolitik. Att vid upprepade tillfällen säga att man bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik och dessutom göra uttalanden om att man lovar att avgå ifall vi rör oss längre ifrån klimatmålen eller utsläppen ökar ger befolkningen en bild av att vi här har någon som verkligen tar klimatpolitiken på allvar.

När vi ser regeringens faktiska handlande och konsekvenserna av det för växthusgasutsläppen är sanningen att vi rör oss längre ifrån klimatmålen, att utsläppen ökar och att klimatriskerna förvärras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaret!

Det är glädjande att höra att Liberalerna vill driva på, sätter en stolthet i det som liberala ministrar gjort kopplat till miljö och klimat på EU-nivå och vill jobba i den riktningen. Problemet, som jag ser det, är att regeringen som helhet har röstat nej till eller motarbetat flera förslag från EU-kommissionen på miljö- och hållbarhetsområdet. Liberalerna sitter i regering tillsammans med Moderaterna, som i EPP-gruppen i EU har infört - eller föreslagit - ett moratorium mot miljölagstiftning, vilket totalt skulle stoppa EU:s framåtdrivande syfte när det gäller miljöarbete. Nu senast ställde man sig också bakom en dubblering av strömmingsfiskekvoterna.

På en lång rad områden har Sverige inte drivit på för miljö och klimat i EU - vilket ledamoten ger uttryck för att man vill göra. Vad gäller till exempel Fit for 55-paketet, som till vissa delar infördes under det svenska ordförandeskapet, bedriver regeringen - där Liberalerna valt att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - en politik som gör att Sverige är på väg att missa EU-åtagandena på klimatområdet. Därmed saboterar man för EU:s gemensamma klimatmål och åtaganden enligt Parisavtalet.

Frågan - som kanske nu blir bredare - är varför Elin Nilsson och Liberalerna vill samarbeta i en konstellation som uppenbarligen går i en annan riktning än Liberalerna säger att de vill. Tidigare har man ju samarbetat i konstellationer där vi faktiskt har drivit på EU-politiken på klimat och miljöområdet.

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet!

Det är väl känt att Liberalerna brukar lyfta EU och vikten av EU-samarbetet. Därför vill jag fråga hur Liberalerna ser på Sveriges roll i EU-samarbetet.

Från Miljöpartiets sida har vi länge varit stolta över att Sverige har kunnat vara en drivkraft för att öka och förstärka hållbarhetsarbetet inom Europeiska unionen. På så sätt har de framsteg vi gör i Sverige gett större effekt både när det gäller att hejda klimatförändringarna och när det gäller att se till att förbättra miljön. Vi har kunnat trycka på och växla upp arbetet inom unionen.

Mot bakgrund av det blir jag bekymrad när regeringen i den utredning som nu pågår om tillståndsprocesser har som första punkt att försöka lägga miljökraven eller miljöarbetet i Sverige på EU:s miniminivå. Det skulle göra att Sverige förlorade kraften att visa på att bättre hållbarhetsarbete gynnar samhället och näringslivet och på så sätt kraften att driva på och växla upp arbetet i EU.

Jag vill därför fråga ledamoten hur Liberalerna ser på Sveriges roll i EU och hur man ser på det utredningsdirektiv som man har tillsatt kopplat till tillståndsprocesserna om att lägga Sveriges miljökrav på EU:s miniminivå. Hur påverkar det hållbarhetsarbetet i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Herr talman! Vi debatterar i dag miljöprövningen och hur vi kan få snabbare tillståndsprocesser.

Skälet till att vi gör det är tydligt. Vi befinner oss i en klimatkris, och de senaste dagarnas och årets nyheter visar att läget är allvarligare än forskarna tidigare förutspått.

Vi har det senaste året haft en global medeltemperatur som varit den högsta på över 100 000 år. Vi har sett översvämningar med katastrofala konsekvenser i Europa och orkaner med katastrofala konsekvenser i USA. Listan över hur den globala uppvärmningen påverkar människors liv, hälsa och egendom och hela samhällen kan göras lång.

Det är oerhört viktigt att vi i det här läget, med de risker vi står inför, ser sanningen i vitögat, lägger fakta på bordet och gör allt vi kan för att ställa om samhället och se till att vi får en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar och skyddar våra befolkningar.

För Miljöpartiet är det tydligt att vi i Sverige behöver snabbare tillståndsprocesser. I det här läget behöver vi kunna göra stora investeringar i nya tekniker, ställa om industrier, bygga ut infrastruktur för hållbara transporter, se till att vi kan elektrifiera Sverige och komma bort från fossilberoendet. Det kräver snabbare agerande eftersom kampen mot klimatförändringarna är en kamp mot klockan. Det kräver också snabbare tillståndsprocesser.

Hur skyndar vi då på tillståndsprocesserna? Det går att göra på olika sätt. För oss i Miljöpartiet är det centralt att vi får snabbare tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda, för samtidigt som klimatutmaningen är enorm har vi i dag PFAS i människors dricksvatten, dioxiner i fisk som vi vill äta och områden där svampen inte går att plocka på grund av miljögifter.

Det är vår uppgift i den här kammaren att se till att vi får goda miljöförutsättningar i vårt land så att människors hälsa kan skyddas, och då är miljötillståndsprocesserna helt centrala.

Det är därför jag ser allvarligt på den nya utredning som den nuvarande regeringen har tillsatt i samma ämne, där den första punkten i utredningsdirektiven handlar om att lägga miljökraven i Sverige på EU:s miniminivå. Vi jobbar inte med miljöfrågor i Sveriges riksdag för att följa EU:s miniminivå. För mig jobbar vi med miljöfrågor i Sveriges riksdag för att se till att få goda levnadsvillkor för hela den svenska befolkningen - att vi får bra dricksvatten och att vi kan plocka svampen.

Därför finns det också delar i den här propositionen där Miljöpartiet står bakom förslagen. Åtgärder som har uppkommit i den miljöprövningsutredning som vi tillsatte när vi satt i regering är bra steg framåt för snabbare tillståndsprocesser. Men vi har också reserverat oss mot delar i propositionen.

Vi ser det som väldigt viktigt att obligatorisk omprövning sker efter 20 år så att man säkerställer att moderna miljövillkor införs samtidigt som ändringstillstånd blir huvudregel. Det handlar alltså inte om att försvåra för företagen utan om en process som ser till att företagen kan känna sig trygga med att de har moderna miljövillkor i sina verksamheter så att det inte går 50 år, förutsättningarna förändras helt och man sitter med ett gammalt miljötillstånd som inte är uppdaterat utifrån dagens förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Vi vill också att Kammarkollegiet ska fortsätta föra allmänhetens talan i miljöprocesser. Det är en viktig röst i de här prövningarna.

Klimatförändringarna innebär enorma risker. Jag kan inte nog framhålla det allvarliga läge vi befinner oss i. Vi är för närvarande på väg mot en global medeltemperaturhöjning med närmare 3 grader mot slutet av seklet. Barnen som går med ryggsäcken på axeln till skolan i dag - hela deras uppväxt fram till 80-årsåldern är perioden mellan i dag och år 2100. Som det ser ut nu kommer vi att överskrida 1,5 grader, där vi börjar passera gränsen för tröskeleffekter som skyndar på den globala uppvärmningen, i mitten av 2030-talet. Och vi ser ut att överskrida 2 grader på 2050-talet.

Om detta ska bli den utveckling som vi och våra barn och barnbarn behöver hantera avgörs av hur vi agerar nu. Vi behöver snabbt ställa om samhället, komma bort från det fossila och bygga hållbara samhällen. Det som är så bra är att det också gynnar svensk näringslivsutveckling. Det stärker svensk konkurrenskraft och ger Sveriges befolkning bättre och hälsosammare liv. Men det kräver att vi agerar.

Därför blir jag djupt bekymrad när Moderaterna här i talarstolen säger att de tycker att man gör tillräckligt. För närvarande är Sverige på väg att bomma samtliga klimatmål, såväl de riksdagsmål vi har fastställt här i Sverige som våra bindande åtaganden i EU. Det är inte tillräckligt.

Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation nummer 4. Jag hoppas att vi framöver får se mycket skarpare klimatförslag från samtliga partier, för tillsammans måste vi hejda klimatförändringarna och ta vara på möjligheterna.

Herr talman! Här hänvisar ledamoten till tillväxt och att man gör saker för att öka tillväxten. Då behöver vi vara tydliga med att det är en sak att bränna på för att få igång vilken tillväxt som helst. Vi eldar i dag mer fossila bränslen i Sverige, samtidigt som det finns ett stort överskott på fossilfri el. Det är ett sätt att stimulera tillväxt, det vill säga att försöka få igång fossilindustrin och fossilanvändningen. Det kan leda till ekonomisk tillväxt, men det är inte den tillväxt som Sveriges näringsliv vill driva, och det är inte den typ av tillväxt som Sverige har en stor konkurrensfördel inom.

Svensk industri står redo att leverera fossilfritt stål, ellastbilar, förnybara drivmedel - den ena lösningen efter den andra för klimatomställningen. Men nu stannar investeringarna av, nu pausar investeringarna, nu skjuter man klimatmålen på framtiden, för att den nuvarande regeringen inte levererar de förutsättningar som näringslivet efterfrågar för att genomföra en klimatomställning som näringslivet står redo att göra för att tillvarata den fantastiska möjligheten till stärkt samhällsutveckling, konkurrenskraft och grön tillväxt i hela landet.

Det som vi ser nu är att regeringen gör det fossila billigare, att fossilförbränningen ökar, att utsläppen ökar och att svenskt näringsliv halkar efter. Då är också kopplingen till miljöprövningar relevant. Det vi ser i förslaget från regeringen är att man inte vill göra de delar av Miljöprövningsutredningen som säkrar snabbare tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda. I stället tar man bort delarna om obligatorisk omprövning, som gör att vi riskerar att halka ned i ett mer ohållbart dike till följd av regeringens sätt att göra arbetet.

Herr talman! Jag vill tacka Joanna Lewerentz för anförandet.

Ledamoten nämnde klimatkrisen vid flera tillfällen och att näringslivet är den nya miljörörelsen, så som statsministern också sa i sin regeringsförklaring.

Men det vi har sett sedan Moderaterna tillträdde regeringsmakten är att det svenska näringslivets klimatomställning stannar av. Vi har de senaste veckorna fått besked efter besked om hur planerade gröna investeringar pausas eller skjuts på framtiden. Den nuvarande regeringen levererar inte de förutsättningar näringslivet efterfrågar för att genomföra sin klimatomställning och bidra till svensk konkurrenskraft.

Det är mycket riktigt så som ledamoten nämnde i sitt anförande, nämligen att näringslivet och den gröna omställningen är en enorm drivkraft för svensk konkurrenskraft och svensk näringslivsutveckling. Men det vi ser till följd av regeringens politik, där det fossila görs billigare och de förnybara klimatsmarta alternativen dyrare, där man inte levererar tillräckliga resurser för myndigheterna att göra en miljöprövning och där man inte gör de investeringar som krävs i infrastruktur, är att den gröna omställningen saktar av och att svenskt näringsliv halkar efter.

Vad avser Moderaterna att göra för att få bukt med detta och få igång den gröna omställning som man säger sig vilja möjliggöra?