Fru talman! Jag tackar ledamoten för den kompletterande frågan.

Det är bara med bibehållen personal eller fler medarbetare som vi kan klara krisen i hälso- och sjukvården. Kommande år kommer det att vara svårt att hantera ekonomin, och därför är det fantastiskt gott att regionerna har två år med rekordöverskott bakom sig - det är 20 miljarder för 2020 och 20 miljarder för 2021. En del av dem har klokt nog använt överskottet för att jämna ut konjunkturen framåt.

Det är mycket viktigt att man tillför pengar. Jag är dock inte säker på att de 1,8 miljarder som skiljer regeringen från Socialdemokraterna är det som gör skillnaden.

Fru talman! Tack för din fråga, ledamoten Blomkvist!

Ja, det är mycket allvarligt. Det är allvarligt med tanke på patientsäkerheten, och det är även allvarligt med tanke på personalens situation. Att ständigt arbeta med full beläggning - eller till och med 110-120 procents beläggningsgrad, det vill säga överbeläggning - och även med utlokalisering, det vill säga att patienter vårdas på avdelningar med fel kompetens, innebär en patientrisk. Det påverkar både patienter och personal.

Därför är det nödvändigt med den satsning vi gör från regeringens sida, och jag är väldigt glad att vi har en bred majoritet för den budget vars ramar antogs i riksdagen i går. Det är väsentligt att vi nu kan tillföra 2 miljarder årligen som riktas just mot att förbättra arbetsmiljön. Vi mäter detta i form av möjligheten att minska överbeläggningar, minska utlokaliseringar och sänka beläggningsgr…

Fru talman! Det är nödvändigt att tillföra pengar - absolut. Sedan bör man komma ihåg att det inte är säkert att pengar alltid löser alla problem. Det har nämligen funnits en betydande mängd miljarder som regionerna inte har kunnat använda därför att pengarna har varit tillfälliga.

Det är alltså viktigt att det är fasta pengar som regionerna vet återkommer och att man ser till att förbättra arbetsmiljön. Det kan dock göras på många olika sätt. Det kan handla om att minska den administrativa överbyggnad som inte alltid behövs, men det kan också handla om att se till att kollegorna blir fler - och att den som har en ledig helg vet att det verkligen blir en ledig helg.

Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågan. Detta är en väldigt angelägen fråga.

Det är nog många både företag och hushåll som har en bildlig klump i magen över hur elräkningen kommer att se ut framöver. Det är därför det är så allvarligt att den tidigare regeringen valde att gå vidare och stänga ned fullt fungerande kärnkraft som innebar planerbar kraft för oss.

Regeringen har sedan dag ett jobbat stenhårt för att säkerställa att det kan gå ut ett elstöd till hushållen. När det gäller den svenska industrin har den också kommit att drabbas av höga elpriser.

Den elintensiva industrin har ofta en placering utifrån tillgång till fossilfri el men har naturligtvis ändå en stor oro inför framtiden. Regeringen har i budgeten avsatt 2,4 miljarder i stöd till elintensiv industri vid höga elpriser.

Fru talman! Norra Sverige har haft ett elpris som har varit betydligt lägre än referenspriset som regeringen nu utgår från. Den som vill binda sitt elavtal på tre år i Skåne får betala strax över 4 kronor i dag. Den som vill binda på tre år i Luleå får betala 1,40.

Elstödet finansieras också av kapacitetsavgifter. Det är medel som konsumenter i södra Sverige har betalat in till följd av de stora prisskillnader som har varit mellan norr och söder. Då är det också rimligt att de som har betalat in avgifterna får vara med och ta del av dem.

Fru talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för frågan!

Svaret är mycket enkelt. Ja, Moderaterna står fortsatt bakom den befintliga sexköpslagen. Vad det handlar om är att låta en utredning titta på möjligheten att utvisa människor på grund av bristande vandel. Det är en lagstiftning som har funnits tidigare i Sverige.

När vi har tagit fram skrivningar i Tidöavtalet har vi tagit exempel från tidigare lagstiftning som vi har exemplifierat med. Jag vill vara väldigt tydlig med att det absolut inte handlar om att utvisa människor enbart på grund av att de försatts i utsatthet enbart på grund av att de prostitueras.

Det här handlar snarare om dem som utnyttjar prostituerade. Det handlar om personer som har samröre med kriminella organisationer.

Fru talman! Till att börja med konstaterar jag att det är alldeles för många som fortfarande utnyttjas av personer som väljer att utnyttja utsatta människor. Vi måste jobba med full kraft i hela samhället på en rad olika områden för att bekämpa det.

Det som det handlar om här är att se till att människor som inte vill bli en del av Sverige och har tydligt samröre med kriminella organisationer ska kunna utvisas även om de inte lagförs för ett brott där det följer en utvisning.

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för den långa frågan!

Det är en otroligt viktig fråga. Vilket företagsbesök man än gör skriker de efter kompetens. Det finns inte ett enkelt svar på hur vi löser det.

När det gäller frågan om arbetskraftsinvandring är regeringen väldigt tydlig. Det är ungefär så jag tolkar frågan. Jag är medveten om den fantastiska utveckling som sker i Norrland. Jag är medveten om att man behöver attrahera människor från andra länder.

Därför vill vi också stärka arbetskraftsinvandringen för kvalificerade och högkvalificerade jobb. Men när det däremot gäller lågkvalificerade jobb menar vi att det är fler i Sverige som borde kunna ta de jobben.

Vi ser också med mycket stor oro på att de jobben är tydligare knutna till utnyttjande av människor och missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Det vill vi beivra på olika sätt.

Fru talman! Det är otroligt viktigt att företagen kan stärka sin kompetens. Därför måste det också bli mer lönsamt att arbeta. Arbetsförmedlingen måste använda de verktyg som finns. Människor måste också vara beredda att flytta dit där jobben finns.

Där tycker inte jag att man ställer tillräckliga krav. Därför är regeringen mycket tydlig med att det måste löna sig bättre att arbeta. Arbetsförmedlingen ska använda de verktyg som finns.

Vi ska också säkerställa att det går att rekrytera spetskompetens från andra sidan jorden.

Fru talman! Tack, Carl Nordblom, för en väldigt angelägen fråga!

Det stämmer att vi i dag hade en pressträff jag och Henrik Vinge där vi presenterade ett nytt regeringsuppdrag till Migrationsverket. Det innebär att Migrationsverket måste skaffa sig rutiner för att hantera ärenden som handlar om återkallelse av uppehållstillstånd.

En internrevisionsrapport förra året visade att man inte har den typen av rutiner på plats. Om det kommer indikationer till myndigheten om att en person har fått uppehållstillstånd på felaktiga grunder har man inga rutiner för att hantera det och se till att uppehållstillståndet återkallas om det är aktuellt.

Det kan handla om att man en kort tid efter det att man har beviljats uppehållstillstånd, till exempel på grund av skyddsbehov, återvänder till sitt hemland. Det i sig kan ju vara indikation på att man faktiskt inte har behov av …

Fru talman! Jag tackar Carl Nordblom för den kompletterande frågan.

Precis som frågeställaren säger krävs det ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik, och då handlar det om en rad åtgärder på en rad olika områden för att få till det.

Det handlar om att få ordning och reda på invandringen och integrationen. Och precis som jag sa måste vi prioritera att använda samhällets resurser till dem som verkligen har behov av skydd. Därför är det så viktigt att man också kan hantera situationen när det framkommer uppgifter om att en person har fått skydd på felaktig grund.

Fru talman! Jag vill tacka frågeställaren för en väldigt viktig fråga i ett mycket angeläget ämne.

Det är få saker som upprör mig så mycket som när äldre personer utsätts för brott eller utnyttjas, bland annat på grund av digital okunskap. Utsattheten för den här typen av kriminalitet och bedrägerier kan bero på att människor utnyttjar enskilda personers digitala okunskap. Men det kan också handla om människor som utger sig för att vara andra än de är, det vill säga att de säger sig vara från hemtjänsten eller elbolaget och tar sig in i äldres hem den vägen.

Jag har sagt att detta är en prioriterad fråga för mig. Även i min tidigare roll som kommunpolitiker i Stockholms stad var detta en fråga som jag engagerade mig mycket i.

Regeringen måste få återkomma med mer konkreta planer när vi har hunnit komma längre i vårt arbete. Men en viktig fråga för it-säkerhet…

Fru talman! Det är helt rätt att risken med den här typen av brottslighet, även om det inte rör sig om så mycket pengar som man blir bedragen på, är att den skapar en oro hos den enskilde. Tilliten till både samhälle och andra människor riskerar ju att få sig en rejäl törn, så det är en viktig fråga att jobba med.

Jag tror också, även om det är långsiktigt och kan låta flummigt, att det är viktigt med information, inte minst från polisens sida, om hur man skyddar sig mot digitala bedrägerier. Civilsamhället spelar en jätteviktig roll i detta sammanhang, exempelvis.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Malin Danielsson, för en väldigt angelägen och viktig fråga!

När pandemin slog till som hårdast hade jag ett annat uppdrag. Då var jag kommunstyrelsens ordförande i Växjö och tillskrev dåvarande regering om möjligheten för min kommun att bli pilotkommun för att få möjligheten att anställa kommunala läkare och stärka den medicinska kompetensen i min kommun.

Detta är någonting som vi i regeringen har plockat upp och som vi kommer att välja att titta på. Det har tillsatts en utredning, och en utredning kommer snart att finnas på vårt bord gällande många olika delar för att stärka äldreomsorgen.

Vi ser också möjligheten att gå vidare i den här frågan och titta vidare på den ytterligare i en framtida utredning.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för den kompletterande frågan.

Att stärka den medicinska kompetensen i kommunerna och i äldreomsorgen är det viktigaste. Det gör man genom sjuksköterskor med specialistkunskaper men givetvis också genom tillgången till läkare.

Vi får helt enkelt återkomma lite längre fram, när vi har utredningen på vårt bord, till exakt hur den medicinska kompetensen ska stärkas.

Fru talman! Tänk att jag har varit så otydlig i mina tidigare debatter med Anders Ygeman! Det trodde jag inte. Låt mig därför vara väldigt tydlig en gång till.

Så här är det. Det tog den förra regeringen nästan åtta år att få fram en proposition, trots väldigt många ord om att man skulle skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. Propositionen innebär att riksdagen delegerar makt till regeringen, som genom förordning kan höja försörjningskravet. Denna proposition röstades igenom i den här kammaren för ungefär två veckor sedan, tror jag. Vi jobbar nu stenhårt med att få förordningen om ett höjt försörjningskrav på plats, så den kommer väldigt fort och kommer att kunna börja gälla inom kort.

Därefter vill vi införa ett höjt lönekrav. Det innebär alltså att vi vill gå längre än den tidigare regeringen. Det kan finnas anledning att för vissa yrkesgrupper göra undantag från de…

Fru talman! Jag tackar så jättemycket för frågan från ledamoten.

Rättvisa i de olika system vi har, beroende på hur länge man har vistats i landet, hur mycket man har jobbat och var man bor, är en viktig och angelägen fråga. Regeringen har stipulerat, även i Tidöavtalet, att vi ämnar titta på kvalificering till välfärdssystemen. En utredning behöver tillsättas och genomföras. Vad den kommer fram till kan man givetvis inte föregå.

Detta är ett angeläget område som vi har lyft upp vid flera tillfällen och där vi kommer att leverera.

Fru talman! Tack så hemskt mycket för frågan, ledamoten!

Det är många saker som i dagsläget plågar både barnfamiljer och alla övriga familjer i vårt samhälle. Ledamoten tog upp inflationen. Men det är klart att de höga elpriserna, de höga bränslepriserna och en stor oro för kriget i vårt närområde också är saker som påverkar.

Det som stärker barnfamiljer och samhälle mest är att det lönar sig att gå och arbeta och att fler går från bidrag till arbete.

Men när det gäller just barnfamiljer och särskilt utsatta barnfamiljer har vi valt att förlänga stödet i form av ett särskilt bostadsbidrag till de familjer som är utsatta.

Fru talman! Precis som frågeställaren säger är kompetensförsörjningen en jätteutmaning inom vården, liksom i andra branscher som vi har hört om här i dag. Och som jag redogjorde för i ett tidigare svar tittar vi nu på ett förhöjt försörjningskrav. Vi kommer att återkomma inom kort med ett förslag till förordning som kommer att gå ut på remiss, som sig bör.

Därefter avser vi att höja lönekravet i enlighet med Tidöavtalet, som frågeställaren också refererar till. Då säger vi att medianlön bör vara utgångspunkt, men det ska också utredas. Då finns också en möjlighet att titta på om vissa yrkesgrupper bör undantas. Det ska man titta noga på.

Jag vill inte föregripa det arbetet, men jag kan försäkra Anders W Jonsson om att regeringen är väl medveten om det ansträngda läget i vården. Vi kommer inte att vidta några åtgärder som ytterligare försvårar för vårdgivarna att rek…

Fru talman! Tack för frågan, Bassem Nasr!

Jag vill till att börja med vara tydlig med att det förslag som vi har stipulerat i Tidöavtalet och som ska utredas noggrant gäller att utmönstra permanenta uppehållstillstånd när det gäller asylrelaterad invandring. Det är de som omfattas av förslaget. Det ska i stället som huvudregel vara tillfälliga uppehållstillstånd som knyts mycket tydligt till det skyddsbehov man har.

När det gäller de som redan har permanenta uppehållstillstånd säger vi att man ska titta på hur de kan omvandlas, till exempel genom att hitta en tydlig väg för de personerna att klara kraven för medborgarskap. Jag vill vara tydlig med att ifall man sköter sig, försöker försörja sig själv och lära sig språket ska man inte vara orolig.

Fru talman! Tack, Emma Ahlström Köster, för en väldigt viktig fråga!

Det är svårt att peka på hur många som lever här utan att ha rätt till det. Men skuggsamhället växer, och det finns bedömare som menar att det handlar om över 100 000 personer. I skuggsamhället far människor, inte minst barn och kvinnor, otroligt illa.

Det är viktigt att regeringen och samhället agerar för att säkerställa att ett ja betyder ett ja. Har man fått ett ja på sin ansökan om uppehållstillstånd ska man också få alla möjligheter att komma in i samhället. Men om man har fått ett nej kräver den reglerade invandringen att man lämnar landet.

Än värre är det, vilket frågeställaren är inne på, om man också begår brott. Människor här i Sverige måste kunna känna sig trygga. Därför måste vi ha alla verktyg för att säkerställa att vi kan verkställa detta. Det handlar om att riva sekretess mellan mynd…

Fru talman! Jag tackar Ingemar Kihlström för en väldigt viktig fråga. Vi har historiskt haft problem med alldeles för långa handläggningstider för asylsökande. Det innebär i sig ett stort lidande. Vi menar från samarbetspartierna att om man har transitcenter och kortar asylperioden blir det också mycket lättare för myndigheter att ha kontakt med dem som söker asyl och se till att de får kontakt med exempelvis socialtjänst och vård, vilket skapar mycket bättre förutsättningar för de personer som ska stanna att få en bra start i Sverige. Det gör även att det blir lättare att återvända för dem som har fått nej.

Därmed kommer vi in på den del av Ingemar Kihlströms fråga som handlar om skuggsamhället. Det är otroligt viktigt att vi säkerställer att ett nej också är ett nej. Många går under jorden i samband med asylbeslut. De är sedan svårare att finna och kräver mycket mer res…

Fru talman! Vi vet inte hur omfattande detta problem är. Det finns inte någon objektiv definition av social dumpning. Vi har inte kommunarrest i Sverige. Det här har ofta varit kopplat till att etableringstiden löpt ut för nyanlända. Ska de då flytta eller bo kvar i den kommun där de varit bosatta i två år? Det beror naturligtvis på bostadssituationen och arbetsmarknaden. Vi kan inte tvinga nyanlända att vara kvar i en kommun för all evig framtid bara för att de blivit placerade där under etableringsperioden.

Jag måste ändå ta det här på allvar. Om det är så att kommuner av olika skäl medvetet placerar människor i andra kommuner för att bli av med kostnader är det ett problem som vi behöver ta på stort allvar.

Som Karkiainen vet har det tillsatts en utredning som ska se över det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet. I det systemet bör de kommuner som drabbas av denn…

Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till ledamoten för en väldigt intressant fråga. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte riktigt har reflekterat över just den vinkeln på frågeställningen. Men jag kan konstatera att arbetet med fusk och fel, felaktiga utbetalningar och även felaktig assistansersättning är en väldigt angelägen och viktig fråga som regeringen i allt väsentligt tar på största allvar. Vi jobbar hårt för att luckra upp sekretesslagstiftningen, så att fler myndigheter kan samarbeta för att hitta fusk och fel. Men just preskriptionstiden för återkrav är faktiskt inte en fråga jag har reflekterat över. Jag får helt enkelt be om att få återkomma i denna ganska angelägna fråga, som har väckt lite nyfikenhet.

Fru talman! Jag tackar Nadja Awad för frågan. Det här faller inte under Erik Slottners ansvarsområde. Därför tar jag frågan som allmänpolitiskt ansvarig. Dessutom är jag gammal kronofogde. Detta är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har sett väldigt många människor fara mycket illa. Inte minst ensamstående kvinnor har en väldigt ansträngd situation. Det är svårt att skydda sig mot de händelser i livet som ofta orsakar skuldsättning, exempelvis skilsmässa, dödsfall och arbetslöshet.

Regeringen följer utvecklingen väldigt noga. Normalbeloppet ska täcka kostnaderna för att leva på existensminimum, men man ska vara medveten om att kostnaden för bostad tillkommer. Jag vill betona vikten av att vi nu säkerställer att hushållen får utbetalning av elstöd i februari. Det kan göra väldigt stor skillnad i ekonomin för de här väldigt ansträngda hushållen.

Fru talman! Stort tack för frågan, ledamoten Ragnarsson!

Den ökade sjukskrivningen och sjukfrånvaron är någonting som jag följer mycket noga. Den korta sjukskrivningen som ledamoten tar upp i sin frågeställning kring olika säsongssjukdomar och så vidare är en sak, men det som oroar mig väldigt mycket är långtidssjukskrivningen. Vi har sett att det har ökat väsentligt under 2022. Sjukfall som har pågått i 180 dagar eller fler har ökat med 11 000 - 11 000 fler människor! Dessutom är väldigt många av dessa kvinnor.

Detta skapar ett utanförskap som jag tar på största allvar. Det är oerhört viktigt att man har tidiga åtgärder, att man stärker rehabiliteringskedjan och att man har tidiga avstämningar så att de sjukskrivna får möjlighet att komma tillbaka till arbete. Vi vet att ju längre tid det går desto svårare är det att komma tillbaka.

Detta är en angelägen fråga som j…

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är klart att det är angeläget att öka antalet vårdplatser. Men som jag nämnde tidigare är det väldigt sammansatt. Skälet till att det stasar på akuten kan ju vara att det finns för få platser på geriatriken eller på medicinavdelningen eller någon annanstans. Det kan också handla om att vi inte har byggt ut den kommunala hemsjukvården tillräckligt väl eller att vi har för lite medicinsk kompetens på äldreboendet.

Det kan också handla om att mycket mer kunde lösas genom att man har en kontinuitet, en fast vård- eller läkarkontakt, och en av regeringens prioriteringar är att både öka antalet vårdplatser totalt sett och att se till att primärvården byggs ut och blir större.

Ska man få fler att vilja bli allmänspecialister och arbeta som distriktsläkare som ledamoten nämner måste man se till att de har ett rimligt antal patient…

Fru talman! Tack så mycket för frågan! Jag håller helt med om beskrivningen av Sverige som ett land som ligger i framkant men som tyvärr under senare år har tenderat att halka efter medan andra länder har sprungit före.

Bredband i hela landet och att man ska kunna leva, bo och verka i hela landet är en viktig fråga för regeringen. Det är också därför som vi nu ökar på anslagen för bredbandsutbyggnad med 600 miljoner kronor så att vi totalt under 2023 kommer att lägga 1,3 miljarder på utbyggnad av bredband i områden och på platser där marknadskrafterna inte bär sig själva. Många av de platserna är inte helt oväntat just på landsbygden, och det är också därför landsbygden ligger efter de stora städerna i bredbandsutbyggnaden.

Problematiken är känd, men målet ligger fast och regeringen lägger ökade anslag på detta viktiga område för att vi ska nå det uppsatta målet.