Anders Ygeman

Herr talman! Det är uppenbart att Sverigedemokraterna har gjort sig själva till skolkoncernernas politiska gren. Vinsterna accelererar och skolresultaten fallerar. Det är inte så, herr talman, som Patrick Reslow säger, att det har blivit lite bättre och att lite färre nu går ut skolan utan godkända betyg. Nej, det har blivit värre under den här tiden. Aldrig förr har så många gått ut skolan utan godkända betyg. I Sverige är det fyra gånger så många som går ut skolan utan godkända betyg som genomsnittet i EU. Det är dubbelt så många i Sverige som i det land i Europa som har näst högst andel som går ut skolan utan godkända betyg: Spanien, som inte brukar vara något av era favoritländer, Patrick Reslow.

Herr talman! På Tidösidan är man väldigt stolt över att man gjort så många reformer. Men vad är då resultatet av reformerna? Det här med vinsterna hann man inte med. De har ökat i stället. Man hann inte komma till rätta med att svensk skola slår ut fler än någon annan skola i Europa. Resultaten fortsätter att falla. Det är stora reformer med nedslående resultat. Jag tror att det är bakgrunden till att så många vill byta ut Tidöregeringen. Sju av tio väljare och nio av tio lärare vill förbjuda vinst i skolan, för man ser hur skadligt vinstläckaget är för hela det svenska skolsystemet.

(Applåder)

Herr talman! Reformerna må vara hur stora som helst, men resultaten talar sitt tydliga språk.

Du kan tycka att det var fel att ha en garanti för att folk skulle lära sig läsa, skriva och räkna, men efter fyra år med Tidöregeringen är det fler som går ut med underkända betyg. Aldrig förut har så många haft underkända betyg, så reformerna verkar inte hjälpa.

Det är väl därför väljarna vill byta ut Patrick Reslow och Tidögänget. Sju av tio väljare vill förbjuda vinst. Nio av tio lärare vill förbjuda vinst. Varför tror Patrick Reslow att det är så?

Elevselektering tror jag inte att jag behöver ge några exempel på, för där var ju Tidöavtalet tydligt. För att råda bot på det skulle man ha en gemensam kö. Det står i Tidöavtalet. Det enda problemet är att ni inte har genomfört det. Ni såg problemet men struntade i det, precis som med vinsterna.

Ja, det går att raljera över våffelstugor, jaktslott och Porschebilar. Under SD:s fyra år som stödparti till Tidöregeringen har 8,5 miljarder kronor läckt ut ur klassrummen – 8,5 miljarder kronor som skulle ha kunnat bli 3 000 fler lärare, som skulle ha kunnat bli fler stödtimmar för dem med särskilda behov och som skulle ha kunnat gå till nya läromedel. Men i stället har de gått till våffelstugor, jaktslott och Porschebilar. Du kan kalla det en randanmärkning. Men skillnaden, Patrick Reslow, är att jag vill sätta stopp för skolkoncernernas vinster. Du vill låta dem fortsätta. Du ser inget problem med att någon köper ett jaktslott för dina skattepengar. Jag vill göra något åt det.

Det blir tydligt i denna debatt att en röst på Sverigedemokraterna är en röst för fyra år av vinster i välfärden.

(Applåder)

Fru talman! Efter fyra år med SD-regeringen är facit tydligt: Den utlovade helrenoveringen blev inte ens en hel halvhyfsad homestyling. Aldrig har vinsterna i skolkoncernerna varit så stora. Aldrig har så många elever lämnat grundskolan utan godkända betyg. Aldrig har klyftorna i svensk skola varit så stora som de är nu.

Det är väl därför som skolministern är den enda ministern som väljer att inte försvara sin proposition under denna extraordinära samling. Detta trots att hon till och med har varit här i riksdagen under samma tid och hållit en fantasifull pressträff i riksdagsfoajén bara några meter från kammarens entré.

Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola. Men i stället för att regeringen har renoverat ett skolsystem som präglas av växande ojämlikhet har mandatperioden blivit fyra förlorade år för svensk skola.

Samtidigt som klassrum är överfulla och stökiga, lärare pressas och elever inte får det stöd som de behöver har regeringen prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för investeringar i skolan.

Löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Vinstjakten tillåts fortsätta, samtidigt som det som utlovats blivit utredningar som redan samlar damm. Under tiden fortsätter resurser att läcka från skolan och skillnaderna mellan elever att öka.

Svensk skola behöver en ny riktning. Socialdemokraterna vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev och inte till vinstutdelningar. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp som de behöver för att lyckas.

Läraren ska vara klassrummets självklara chef. Stöket i klassrummet måste bort. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag.

Fru talman! Skolministerns frånvaro i dag är inte en slump. Ingen av de skol- och utbildningsministrar som har varit i tjänst under dessa fyra regeringsår har försvarat regeringens egen skolpolitik i en ärendedebatt i kammaren. Misslyckandet talar därmed sitt tydliga språk.

Det gör också att Joar Forssell har fått det tvivelaktiga nöjet att bli historisk. Om valet går som opinionsundersökningarna förutsäger blir han den som får hålla Liberalernas sista anförande i Sveriges riksdag.

I dag debatterar vi propositionen Skärpta villkor för friskolesektorn. Propositionen visar att regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att få bort vinstjakten och avarterna från marknadsskolan. Den visar att regeringen i grunden saknar vilja att förbjuda vinster.

Än en gång ställer sig Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna på de stora skolkoncernernas sida i stället för elevernas och lärarnas och väljer att försvara vinstjakt i stället för barnens skolgång.

Mandatperioden 2014–2018 jobbade Tidöpartierna hårt för att vinstdrivande företag fortsatt skulle ha obegränsade möjligheter till vinstuttag. År 2018 röstade de ned ett förslag från den Sledda regeringen som innebar att företag inom skola och omsorg som finansieras av skattemedel skulle tvingas gå med på en begränsning av vinst för att få tillstånd att bedriva sin verksamhet.

Förra mandatperioden, 2018–2022, ägnade de åt att stoppa alla förslag för att få bort vinstjakten och skolkoncernernas privilegier från skolan. Bland annat röstade de ned förslag som Sregeringen lade fram om att förbjuda orättvisa och segregerande skolköer samt att ta bort överkompensationen i skolpengen som varje år leder till att miljarder läcker från skolan och klassrummen.

Sju av tio väljare vill förbjuda vinst i skolan. Nio av tio lärare vill förbjuda vinst i skolan. Dagens omröstning blir den åttonde i ordningen där Tidöpartierna ställer sig på skolkoncernernas sida i stället för på elevernas och lärarnas sida.

Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den proposition som nu läggs fram ge sken av att de nu till slut tar itu med vinstjakten. Men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrade vinstutredningen från att ens utreda ett verkligt vinstförbud.

I juni 2022 tillsatte Sregeringen en vinstutredning med direktivet En skola utan vinstintresse (Dir. 2022:102) som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Utredningen innehöll bland annat direktiv om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.

När Tidöregeringen tillträdde stympade de vinstutredningen och förbjöd utredaren att ens utreda ett vinstförbud.

Svensk skola är ensam i världen om att tillåta obegränsad vinstjakt i en offentligt finansierad skola. Utredningar från riksdagens utredningstjänst visar att bara de största skolkoncernerna de senaste åren har gjort en sammanlagd vinst på 8,5 miljarder kronor, med EBIT som mått. Utredningen synliggör bara toppen av ett isberg. Bara en bråkdel av alla vinstdrivande skolor ingår i de koncerner som undersökts. EBIT är dessutom ett måttfullt mått på vinst, som snarare beskriver vinsternas storlek i underkant. Om man i stället använder måttet EBITDA, det vill säga rörelseresultat före av- och nedskrivningar, ser man att vinstnivåerna bara för de största skolkoncernerna landar på över 20 miljarder på fyra år.

Vinstdrivande skolor har fått en rad privilegier av Moderaterna och Sverigedemokraterna som gör att flera miljarder kronor läcker ut ur klassrummen, med nedskärningar på lärare och ökade klyftor som konsekvens.

Svensk skola måste vara till för barnen, inte vinstdrivande koncerner. Elever och föräldrar ska kunna välja skola, men skolkoncerner ska inte få välja de elever som de anser vara mest lönsamma.

Vi socialdemokrater går till val på att förbjuda vinstuttag och säkerställa att skolans pengar stannar i skolan och går till det de är avsedda för. Vi vill genomföra en småskolereform med små klasser för små barn och finansiera det med överkompensation från stora skolkoncerner. Skattepengar till skolan ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre undervisning, inte till lyxbilar, våffelstugor eller skärgårdstomter. Alla barn i Sverige ska ha rätt till en bra skolstart och starka livschanser. Det måste gå före vinstjakt. Elever och föräldrar ska kunna fortsätta välja skola. Skolkoncernerna ska inte få välja elever. Vi vill ha små klasser för små barn i stället för stora vinster till de stora koncernerna.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Efter alla propositioner, interpellationer, motioner och enkla frågor går nu mandatperioden mot sitt slut. Valet står för dörren, och när riksdagen återsamlas i september är det en ny riksdag som samlas i denna kammare. Oavsett om vi ses igen eller inte vill jag skicka med ett par rader av Robert Hurula:

Du kan bli kung av KalifornienVägstrykare i HögdalenVi lever om vårt liv igenFast i Kalifornien

Nu väntar en välförtjänt sommarledighet. Vi har möjligtvis lite olika bilder av det önskade valresultatet, men jag vill ändå, i all välmening, ge rådet att verkligen utnyttja sommaren för vila och återhämtning. Oavsett vår syn på valresultatet förenas vi i parker, på krogar, på torg och framför tv-apparater när vi hejar fram Sverige och hoppas på en riktigt lång och framgångsrik fotbollssommar i USA.

Jag vill å alla ledamöters vägnar tacka hela Riksdagsförvaltningens personal, som oavsett om de skriver protokoll, serverar mat, vaktar, städar eller renoverar riksdagen bidrar till en fungerande demokrati. Jag vill tacka riksdagsdirektören och de tre vice talmännen. Naturligtvis vill jag också rikta ett stort tack till talmannen.

Jag vill avsluta med några strofer av Lars Winnerbäck:

Jag flyger över ett landSom varit nästan hela min världDär allt är så fantastiskt enkeltDär allt är så oändligt svårtLånga tider är det gömt från solenKrona för krona till toppenSom några vill ha för sig självaFast det mesta är tallar och gran

Med dessa ord vill jag önska er alla en riktigt glad sommar!

(Applåder)

Herr talman! Jag vill på alla ledamöters vägnar tacka hela Riksdagsförvaltningens personal som oavsett om de skriver protokoll eller serverar mat, vaktar, städar eller renoverar riksdagen bidrar till en fungerande demokrati.

Jag vill tacka riksdagsdirektören och, så här i juletid, de tre vice talmännen. Och naturligtvis: Stort tack till talmannen!

Vi har nu upplevt den mörkaste decembermånaden sedan 1934, men som teologen Thomas Fuller skaldade redan 1650: Det är som mörkast innan gryningen.

Efter alla propositioner, interpellationer, motioner och enkla frågor väntar nu en välförtjänt julledighet. Jag tänkte skicka med er några strofer som Thåström sjunger i Solen i den vänstra:

Sälj möblerna, släng telefonenSäg till dom andra att du har inte tidSvep filten tätt omkring digSnart kommer dom första vattenhålen

Som en varm famn du glömt bortSom en väg du bara råkat ta en kvällSom något du knappt ens vågat drömt omDu får tro mig om du vill

Med de orden vill jag önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Patrick Reslow och jag är eniga om det franska skolsystemet. Jag kan också rikta stark kritik mot det. Och om Patrick Reslow hade ägnat sig åt att läsa åtminstone ett stycke av Philippe Aghions uttalanden i Sverige i stället för att googla hans politiska hemvist för att försöka brännmärka honom hade han vetat att Philippe Aghion är lika kritisk till det franska skolsystemet som han är till det svenska. Det hade kanske varit klädsamt innan han besteg riksdagens talarstol och försökte sig på ett lustmord på årets Nobelpristagare.

Patrick Reslow säger sig vara emot islamism. I själva verket är han ju den största garanten för finansiering av islamism – 1 miljard kronor! Inte ens Saudiarabien har lyckats finansiera islamismen i Sverige så mycket. 1 miljard kronor har gått till kriminella islamister tack vare att Patrick Reslow inte vill sätta stopp för vinsterna i friskolesystemet.

När vi lade fram förslag om att begränsa vinsten i friskolesystemet störtdök aktierna på friskolemarknaden. När Kristina Axén Olin och Patrick Reslow vann valet steg aktierna. När de nu står här som friskolelobbyns främsta parlamentariska företrädare har friskoleaktierna ökat med 100 procent. Vad beror det på? Jo, det beror på att marknaden gör den helt korrekta iakttagelsen att Sverigedemokraterna och Moderaterna inte kommer att begränsa vinsten med en enda krona.

Friskolelobbyn firar. Islamisterna firar. Svenska folket sörjer. Svenska elever sörjer. Nio av tio lärare vill begränsa vinsten, men inte en enda sverigedemokrat.

(Applåder)

Fru talman! Låt oss börja från början. Det är alltså inte jag som påstår att friskolekoncernerna de senaste åren har gjort 19 miljarder i vinst. Det är riksdagens utredningstjänst. Det går att läsa. Om Patrick Reslow har misslyckats med googlingen kan jag hjälpa till i den delen.

Philippe Aghion är framför allt en fri forskare som av den svenska Nobelpriskommittén har fått ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Det var därför jag lyfte fram honom. Om Patrick Reslow vill brännmärka forskare beroende på att de är med i Moderaterna, kommunisterna eller Sverigedemokraterna får det stå för honom.

Sedan var det någon helt förvirrad bild om friskolor och kommunala skolor och förskolor. Jag kan vara väldigt enkel, Patrick Reslow: Jag vill stänga dåliga skolor, jag vill stänga dåliga förskolor och jag vill att pengarna ska tillbaka till klassrummen och till förskolorna. Den ena driftsformens dåliga beteende rättfärdigar inte dåligt beteende hos en annan driftsform.

Men låt mig bara avslutningsvis konstatera, fru talman, att inte heller Patrick Reslow är det minsta orolig över alla dessa miljarder som går ut i vinst. Han är inte ett dugg orolig över pengarna till islamisterna. Han har pratat med friskolelobbyister som säger att man ska attackera siffror i stället.

Jag behöver inte veta vad som försiggår i Tidögängets förhandlingar. Jag kan ju se resultaten: inte en enda proposition på riksdagens bord. 81 procent av tiden har gått, och vinsterna fortsätter.

(Applåder)

Fru talman! Kristina Axén Olin verkar ha lyssnat lite dåligt. Jag sa nämligen att man kan räkna på flera olika sätt och komma fram till flera olika vinstnivåer.

Det finns något som är mest spännande här. Jag ställde denna fråga till RUT: Hur stor vinst har de gjort? Och jag fick tillbaka svaret: 19 miljarder. Kristina Axén Olin har ställt en annan fråga till RUT och fått ett annat svar. Då menar hon att jag ljuger. Det vore klädsamt om Kristina Axén Olin redogjorde för sin fråga. Jag misstänker att den är skräddarsydd – direkt från vinstlobbyisterna. Det är också skälet till att Kristina Axén Olin fick ett annat svar än vad jag fick.

Båda svaren mäter överskott i friskolekoncernerna. Kristina Axén Olin kommer fram till att det är 6 000 miljoner kronor de senaste tre åren och att hon inte vill göra någonting åt det. RUT kom fram till att det var 19 miljarder, men Kristina Axén Olins svar är detsamma. Hon vill inte göra någonting åt det.

Den viktiga frågan, Kristina Axén Olin, är inte om det är 6, 12, 19, 20 eller 25 miljarder. Den viktiga frågan är: Hur får vi tillbaka pengarna till klassrummen? Nu går de till jaktslott och Porschar. De går till islamister. Er regering har på fyra år inte gjort någonting för att begränsa vinsterna – inte en enda sak för att se till att islamisterna inte kan ha fri dragningsrätt på våra skattepengar.

Detta oroar inte Kristina Axén Olin, däremot hur riksdagens utredningstjänst räknar. Kanske ska Kristina Axén Olin styra sitt fokus lite annorlunda.

(Applåder)

Fru talman! Här ser vi nu svaret på varför ingenting har gjorts på 30 år åt vinsterna i friskolorna och hur långt in i riksdagen friskolelobbyisterna når. Svaret står här, rakt framför mig.

Jag vågar hävda att riksdagens utredningstjänst gör ett bra jobb, och de har enligt dem själva räknat med det mest vedertagna begreppet. Kristina Axén Olin har ett annat begrepp. Hon kommer fram till en annan siffra. Båda siffrorna är sanna. Men det riktigt jobbiga för Kristina Axén Olin är att vinsterna är mycket större än så. Det här gäller bara de största friskolekoncernerna under några få år. I själva verket har de här vinstuttagen pågått i 30 år och i många fler än de stora koncernerna.

Kristina Axén Olin bryr sig inte om att barnen sitter med Ipadar och lyssnar på Babblarna i stället för att få pedagogisk utbildning. Hon bryr sig inte om att skolans pengar går till jaktslott och Porschebilar. Hon bryr sig inte om att över 1 miljard kronor har gått till kriminella islamister. Nej, hon bryr sig om vinsterna och om vinstlobbyisterna och gör sig till deras språkrör här i riksdagen.

Har man inte fokus på att pengarna ska tillbaka till klassrummen och inte fokus på islamismen utan på om man ska använda EBITDA eller något annat för att räkna ut hur många miljarder friskolekoncernerna har gjort i vinst är det klart att det inte blir några åtgärder. Då försvinner pengarna ur klassrummen.

Kristina Axén Olin! Städa upp framför egen dörr! Stoppa vinsterna! Se till att pengarna kommer tillbaka till klassrummet!

(Applåder)

Fru talman! Det är väl bara att konstatera att Fredrik Malms och Liberalernas version av politik är att inte lägga fram förslag i riksdagen som de påstår sig vara för och inte rösta för förslag som de påstår sig vara för. Med den definitionen av politik är det kanske inte så konstigt att så lite har hänt när det gäller friskolorna, förutom att vinsterna har fortsatt att öka.

Fru talman! Vi har precis firat Nobelveckan. Runt om i världen har priset hjälpt till att sprida kunskap och bildning. Pristagarna har festat – välförtjänt – och föreläst.

Nobelpriset i ekonomi tilldelades i år Philippe Aghion för hans forskning om så kallad kreativ förstörelse. Aghion är full av beundran för Sverige och spar inte på berömmet. En del kanske till och med kan riktas mot Tidöregeringen.

Men på en punkt är han djupt kritisk, nämligen den svenska marknadsskolan och dess konsekvenser. Han menar att med den politik som Sverige för förlorar vi framtidens Marie Curie och Albert Einstein. Smarta barn från fattiga familjer slås ut. Han menar att vi måste göra upp med marknadsskolan.

Det är inte svårt att förstå hans kritik. Klyftorna i svensk skola växer. 28 procent av eleverna i svensk skola blir underkända i minst ett ämne. Det är en högre nivå än vi någonsin tidigare har sett. Klyftorna i svensk skola har ökat med Tidöregeringen. 20 000 elever uppnådde inte behörighet till gymnasiet eftersom de var underkända i något av kärnämnena svenska, engelska eller matematik.

Klyftorna i svensk skola biter sig fast och går i arv. Bland elever med föräldrar som endast har förgymnasial utbildning är det bara drygt hälften som blir behöriga till gymnasiet. Hur många potentiella nobelpristagare vi går miste om är det ingen som vet.

Resultatet i Timss-undersökningen borde ha varit en kalldusch: Skillnaderna ökar mellan låg- och högpresterande elever i årskurserna 8 och 9. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än de hade i årskurs 8. Det är ett ofattbart misslyckande.

Tidöregeringen har förslösat en hel mandatperiod. Regeringens skolpolitik biter inte på ojämlikheten utan har i stället förvärrat den. När marknadsskolan och vinstjakten har brett ut sig har ökande ojämlikhet, klyftor och segregation följt i dess spår.

Enligt riksdagens utredningstjänst har över 19 miljarder kronor försvunnit ur klassrummen de senaste åren. Det motsvarar kostnaden för att anställa 10 000 lärare i grundskolan. Men i stället för nyanställningar har det blivit nedskärningar på lärare och personal i skolan och i förskolan, sämre lär- och skolmiljöer, indraget Bregott och sämre mat. Förskolebarn får leva på vatten och knäckebröd samtidigt som ägarna plockar ut miljonvinster. Det är för övrigt samma förskola som skolministern sålde aktierna i och lämnade styrelsen för precis när hon blev skolminister.

På förskolan lämnas barn med Ipadar med Babblarna på hög volym i stället för att läsa en bok i trygg famn. Det är uppenbart för alla utom Tidöregeringen att vinstintressena måste bort från svensk skola, så att det alltid är barnens lärande som står i fokus.

Fru talman! De senaste decennierna har samhället förlorat kontrollen över skolan till marknaden. Steg för steg har moderater, liberaler och sverigedemokrater förskjutit fokus i svensk skola. Fokus i svensk skola har skiftat från att våra barn ska lära sig och utvecklas så mycket som möjligt till att vinstdrivande koncerner ska tjäna så mycket pengar som möjligt.

Svenskt skola lider av en rad systemfel. Vinstjakt, svag styrning mot kvalitet och jämlikhet och bristande resurser leder till segregation och ökade klyftor. Sverige har gått från att tidigare ha haft ett av de mest jämlika och högpresterande skolsystemen i världen till en skola där ojämlikhet breder ut sig mellan elever, skolor och kommuner. Skolan har blivit Sveriges största marknadsmisslyckande.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att ta itu med systemfelen i svensk skola. För det första får vinstjakten fortsätta att härja fritt, öka klyftorna och dränera skolan på resurser. De förslag som regeringen har utrett är tandlösa och skulle enligt Skolverket, regeringens egen expertmyndighet, snarare ha lett till att konsolidera skolkoncernernas ställning på skolmarknaden.

I stället för att förbjuda vinstuttag vill man införa ett administrativt monster som är tandlöst, blint och dyrt. Men vinstjakten och avarterna blir kvar.

Skolkoncernerna tillåts fortfarande att ha orättvisa kösystem för att välja ut lönsamma elever. SD-regeringen prioriterar konsekvent skolkoncernernas intressen före eleverna.

För det andra har SD-regeringen gjort underfinansieringen av skolan till en sport där man lovar så mycket som möjligt men gör så lite som möjligt. Mandatperioden inleddes med vad man kallade de största satsningarna i skolan på 30 år. Det visade sig vara en sänkning av anslaget till skolan med 2 miljarder i fasta priser, med uppsägningar och nedskärningar runt om i landet som konsekvens. Med det räknestycket är det kanske inte konstigt att matematikkunskaperna utvecklas bristfälligt.

I den här budgeten hävdar regeringen i stället att man gör den största satsningen i modern tid på skolan, men det finns inga rekordsatsningar i den här budgeten – inte om man jämför med verkligheten, bara om man jämför med regeringens egna planerade nedskärningar. Siffertrixandet har upphöjts till konstform. SD-regeringen prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare framför mer resurser till skolan.

För det tredje gör regeringen ingenting åt den svaga styrningen mot kvalitet och jämlikhet i skolan. Resultatet är att skillnaderna mellan olika skolor, kommuner och huvudmän tillåts fortsätta att växa.

Tidöpartiernas prat om att införa en skolpengsnorm slutade i oenighet och handlingsförlamning. Medan Moderaterna är ärliga och säger att de slängt förslaget i papperskorgen försöker utbildningsministern upprätthålla skenet av att de gör saker som de i verkligheten inte gör.

Medan Tidöpartierna käbblar fortsätter flera miljarder att läcka ut från skolan via skolpengen trots att det finns färdiga förslag för att stoppa det. Återigen får skolkoncernernas intressen gå före skolbarnens.

Fru talman! Vi socialdemokrater menar att samhället nu måste ta tillbaka kontrollen över skolans styrning, så att svensk skola återigen kan bli världens bästa och mest jämlika. För detta krävs tre övergripande åtgärder som tar itu med systemfelen i skolan:

För det första ska vinstuttag förbjudas i skolan, förskolan och gymnasiet, så att fullt fokus kan ligga på elevernas undervisning och ingenting annat. Skolans pengar ska tillbaka till klassrummen.

För det andra måste de avarter när det gäller marknadsskolan som möjliggör vinstjakten bort. Det handlar om att skolpengen överkompenserar friskolor och om de orättvisa kösystemen, som möjliggör för koncerner att välja ut lönsamma elever och sålla bort elever med större behov.

För det tredje måste staten nu kliva fram för att säkerställa skolans kvalitet och jämlikhet i hela landet. Staten ska ta ett ökat ansvar för skolans finansiering samtidigt som bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten. Det handlar om lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla.

Redan i år hade det varit möjligt att ta några avgörande steg för att svensk skola återigen ska bli världens bästa och mest jämlika.

Totalt innehåller vårt budgetförslag 4,6 miljarder kronor mer till skola och förskola – med fokus på fler lärare, mer personal och ökad jämlikhet i skolsystemet. Vi föreslår en rejäl satsning på skolan, på 3,7 miljarder. Vi föreslår också 600 miljoner mer till förskolan i syfte att minska gruppstorlekarna, införa språkkrav och stärka språkutvecklingen i förskolan.

Med den här budgeten hade Tidöregeringen chansen att visa att man menade allvar med allt prat om helrenoveringar och rekordsatsningar. Man försatt den chansen. Systemfelen är kvar, och de växer.

Fru talman! Nobelpristagaren Philippe Aghion är inte ensam om att vilja stoppa vinsterna i svensk skola. 74 procent av svenskarna vill stoppa vinsterna i skolan. Nio av tio lärare vill stoppa vinsterna i skolan. Det är bara Tidöpartierna och skollobbyisterna som envetet försvarar de obegränsade vinstuttagen. Det är ett svek mot våra barn och unga men också gentemot vårt lands framtid.

(Applåder)

Fru talman! Man tar sig för pannan. Skälet till att Fredrik Malm har röstat emot varje förslag om att begränsa vinsterna skulle alltså vara att Socialdemokraterna inte hade tagit kontakt med Fredrik Malm.

Sanningen är att Liberalerna ställde som krav för att samarbeta med Socialdemokraterna att vi inte skulle begränsa vinsterna. När vi kom ur den tvångströjan som Liberalerna satte på samarbetet lade vi fram förslag på riksdagens bord. Vad gör Fredrik Malm då? Han röstar emot förslagen.

Fru talman! Alla dessa Liberalernas åtgärder är Socialdemokraternas fel. Hade vi inte bara lagt fram förslag på riksdagens bord så hade inte Liberalerna varit emot det. Det är ett löjets skimmer över det.

Fru talman! Notera en liten detalj till. Jag ställde två frågor till Fredrik Malm. Varför har regeringen efter 82 procent av sitt maktinnehav inte lagt fram förslag på riksdagens bord? Varför röstade inte Fredrik Malm för de förslag som har legat på riksdagens bord utan röstade mot?

I ett tidigare replikskifte var Fredrik Malm väldigt mån om att säga vilken seriös politiker han var som svarade på frågorna. Nu lyser svaren med sin frånvaro. Är det kanske för att svaren skaver? Fredrik Malm har gång på gång röstat emot förslagen. Liberalerna har fattat beslut på stämman men röstat emot förslagen i riksdagen.

Trots fyra år av liberalt regeringsinnehav, i samarbete med Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, kommer inte ett enda förslag som i verkligheten begränsar vinsten och vinstuttaget att läggas på riksdagens bord. Fredrik Malm menar att det är Socialdemokraternas fel.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i allt det Fredrik Malm sa om terrordådet på Bondi Beach, varenda stavelse. Sedan blir det lite svårare.

Enligt Fredrik Malm kunde inte följderna av friskolereformen förutses. Det räcker med att läsa reservationerna när beslutet fattades. Lena Hjelm-Wallén förutsåg alldeles utmärkt överkompensationen. Ni ville kanske inte se det. Ni blundade för det. Men de var förutsedda, och de fanns där. Det var bara att läsa och ta till sig.

Malm påstod senare att tidigare regeringar, det vill säga den regering som jag satt i, inte gjorde någonting och inte lade fram några förslag för att stoppa vinsterna i friskolan. Det är en ren lögn. Vi lade förslag på riksdagens bord. Fredrik Malm röstade emot de förslagen, vartenda ett. Det är precis som ni röstat emot varje initiativ till att begränsa vinsterna.

Nu vet vi hur det ser ut. Enligt riksdagens utredningstjänst har över 19 miljarder kronor de senaste åren lämnat klassrummen och gått till jaktslott och Porschebilar. Nu säger sig Fredrik Malm också se den här utvecklingen. Han säger att han vill göra någonting åt det. Det är bra så. Jag välkomnar det.

Jag har en fråga till Fredrik Malm. Var är förslagen? Varför lägger inte Tidöregeringen efter 82 procent av sitt maktinnehav fram förslag på riksdagens bord? Kanske ännu viktigare är: När det ligger förslag på riksdagens bord, varför röstar Fredrik Malm och Liberalerna mot de förslagen gång på gång på gång?

Om man inte lägger fram förslag i riksdagen, om man inte röstar för förslag i riksdagen, blir man ingenting mer än en tankesmedja. Då kanske man heller inte behöver sitta kvar i riksdagen.

(Applåder)