Anders Ygeman

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Motion till riksdagen 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinstuttag ur skolan ska förbjudas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar från skola och förskola och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på återbetalning ska införas mot friskolor som bryter mot förbudet mot värdeöverföringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska tillsätta en utredning som utreder ett verkligt vinstförbud i skola och förskola och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Socialdemokraterna prioriterar en stark välfärd och en bra skolgång för alla barn. Vinstjakten i skolan leder till nedskärningar på lärare, större klasser, sämre skolresultat och ökade klyftor. Stora skolkoncerners intressen tillåts gå före små barns rätt till likvärdig utbildning. Under mandatperioden har regeringen och Sverigedemokraterna misslyckats med att ta itu med systemfelen i skolan. Vinstjakten i skolan har tillåtits fortsätta och de vinstdrivande skolorna har expanderat. Samtidigt som fler elever än någonsin blivit utslagna från skolan har skolkoncernernas vinster och börskurser slagit nya rekord. Skolan har underfinansierats samtidigt som regeringen skrutit om historiska satsningar som inte finns i verkligheten. Andelen elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg är högre än någonsin. Därför är regeringens och Sverigedemokraternas skolmisslyckande totalt. Det är dags att ta skolan på allvar. Svensk skola behöver en ny riktning. Social­demokraterna vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan och säkerställa att skattebetalarnas pengar går till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Därför vill vi förbjuda vinstuttagen ur skolan och förskolan, men också ta itu med avarterna av marknadsskolan. Så att skolbarnens rätt till utbildning alltid går före skolkoncerneras intresse av vinstjakt. Bakgrund Svensk skola är det enda landet i världen som tillåter ohämmad vinstjakt bland barn i den offentligt finanseriade skolan. Det innebär att flera miljarder av skolans resurser varje år läcker ut i vinst. En utredning från riksdagens utredningstjänst har visat att bara de största skolkoncernerna de senaste åren gjort flera miljarder i vinst. Det är bara toppen av ett isberg eftersom bara en bråkdel av alla vinstdrivande skolor räknas in. Forskningen och litteraturen är överens om att marknadsskolan leder till läckage av skattemedel, bristande likvärdighet och ökande klyftor. Proposition 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn visar att regeringen och Sverigedemokraterna misslyckats med att ta itu med vinstjakten och avarterna av marknadsskolan. I grunden saknas viljan att ta itu med systemfelen i skolan. Ännu en gång har Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna valt att ställa sig på skolkoncernernas sida i stället för elevernas. Vinstjakt tillåts gå före barnens skolgång. Vinstjakten i svensk skola och förskola är ett allvarligt systemfel som leder till läckage av flera miljarder kronor, ökande klyftor och bristande jämlikhet. Resurser som det offentliga avsatt för lärare, elever och undervisning går i stället till vinst. I stället för fler lärare och mindre klasser leder vinstjakten till nedskärningar på lärare och att obehöriga lärare anställs framför behöriga. Lärare och elever får betala priset för marknadsskolan, medan skolägarna blir rikare och expanderar sina verksamheter. Tidöpartierna har en lång historia av att skydda skolkoncernernas intressen och att rösta ned förslag för att förbjuda vinsterna i skolan. När Moderaterna fick makten i början av 90-talet drev man, tillsammans med nuvarande Liberalerna, hastigt igenom en rad reformer som gjorde svensk skola till världens mest extrema. Svensk skola öppnades upp för vinstjakt. Redan 1992 var OECD starkt kritiskt till de planerade reformerna och varnade för att konsekvenserna av dem kunde innebära skolsegregation och minskad likvärdighet. Moderaterna och regeringen Bildt ignorerade detta och drev hastigt igenom förslagen ändå. Sedan dess har antalet vinstdrivande skolor ökat lavinartat, liksom omfattningen av läckaget från skolan. Mandatperioden 2014–2018 jobbade Tidöpartierna hårt för att vinstdrivande företag fortsatt skulle ha obegränsade möjligheter till vinstuttag i välfärden, däribland skolan. År 2018 röstade man ned ett förslag från den S-ledda regeringen som innebar att företag inom skola och omsorg, som finansieras av skattemedel, skulle tvingas gå med på en begränsning av vinst för att få tillstånd att bedriva sin verksamhet. Förra mandatperioden, 2018–2022, ägnade sig samma partier åt att stoppa alla förslag för att få bort vinstjakten och skolkoncernernas privilegier från skolan. Bland annat röstades S-regeringens propositioner om att förbjuda orättvisa och segregerande skolköer samt att ta bort överkompensationen till friskolor via skolpengen ned. Trots utfästelser, löften och en ny utredning av skolpengen, har Sverigedemokraterna och regeringen nu kastat ännu ett förslag om att stoppa överkompensationen av skolpeng till friskolor i papperskorgen. Resultatet är att läckaget av skattemedel fortsätter. Det är ett slöseri med skattepengar som ökar klyftorna i svensk skola. Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositionen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat Vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinst­förbud. I juli 2022 tillsatte S-regeringen vinstutredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102) som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras. När Tidöregeringen tillträdde stympade man Vinstutred­ningen och förbjöd utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud, detta genom de nya direktiv som beslutades den 7 juli 2023: Tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08, dir. 2023:109). På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt. Mot bakgrund av detta föreslår Socialdemokraterna att regeringen omedelbart tillsätter en ny vinstutredning med uppdrag att utreda ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan. För vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas. Angående proposition 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn Vi socialdemokrater är djupt kritiska till att regeringen stympade Vinstutredningen och förbjöd utredaren att ens utreda ett verkligt vinstförbud. Det har omöjliggjort införandet av ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Regeringens förslag i propositionen är otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter av en rad skäl. Verkligt vinstförbud saknas i propositionen och ska införas snarast Regeringens proposition föreslår inget verkligt vinstförbud, bara begräsningar i vissa fall. Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken fortsatt kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar. Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar. Vinstfesten fortsätter. Regeringens förslag innebär därför inte det systemskifte som krävs för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används till elevernas utbildning. Svenska skattepengar ska gå till barnens utbildning, inte till skolägarnas vinster. Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest. Socialdemokraterna föreslår i stället att vinstförbud ur skolan och förskolan införs det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar inom skola och förskola som innebär att lagstiftningen ändras så att skolans pengar ska stanna i skolan – detta är en åtgärd för att stoppa vinstjakt som skulle kunna genomföras snabbt krav på återbetalning ska införas mot friskolor som bryter mot det generella förbudet mot värdeöverföringar. Regeringens förslag gynnar etablerade skolkoncerner och driver skolmarknaden mot ett oligopol Förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol. Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder. Det blir dessutom svårare för nya konkurrenter och idéburna skolor att uppfylla förslagen på skärpta regler för ekonomiska krav på huvudmän. Skolverket har i sitt remissvar till SOU 2025:123 pekat på att förslag i utredningen som ingår i propositionen riskerar att leda till att redan etablerade koncerner och större aktörer kan komma att ta fler marknadsandelar på skolmarknaden, att skolmarknaden i framtiden därför kan komma att bestå av ett mindre antal större skolkoncerner. Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Regeringens förslag driver därmed skolmarknaden mot ökad konsolidering och ett oligopol av skolkoncerner snarare än att vinstjakt motverkas. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att alla barn och elever erbjuds en utbildning av god kvalitet. Trots detta har kommunerna i dag begränsade möjligheter att påverka etableringen av nya fristående skolor, även när etableringen får betydande konsekvenser för den lokala skolorganisationen. När elevunderlaget splittras mellan fler huvudmän som dessutom har goda möjligheter att styra urvalet, kan det leda till ökade kostnader, sämre planeringsförutsättningar och ökad skolsegregation. Kommunerna bör därför ges rätt att motsätta sig etableringar eller utökningar av fristående skolor när dessa riskerar att få betydande negativa konsekvenser för skolväsendet lokalt. Socialdemokraterna föreslår i stället att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner ett kommunalt veto vid friskoleetableringar ska införas. Regeringens förslag leder till ökad byråkrati utan att stoppa vinstjakten Regeringens ovilja att införa verkliga vinstförbud leder till att man i stället drivs till att föreslå en växande och kostsam kontrollbyråkrati. Det leder till ökade kostnader på myndigheter och runtom i Skolsverige. Administrationen kring vinstjakten ökar därmed utan att vinstjakten och läckaget från skolan stoppas. Riksdagen ska därför tillkännage för regeringen att införandet av vinstförbud i skolan också är ett förslag som möjliggör minskad byråkrati och uppföljning. Ökad insyn krävs fortfarande i friskolor När skolverksamhet finansieras med offentliga medel måste det vara möjligt att granska hur resurserna används. Här är införandet av särredovisning ett steg framåt som vi socialdemokrater krävt länge och som regeringen och Sverigedemokraterna motverkat. Ytterligare åtgärder behövs dock för att säkerställa transparens och motverka att skattemedel används på ett sätt som inte kommer eleverna till del. Skattebetalare, elever och vårdnadshavare ska kunna känna förtroende för att de resurser som avsätts till skolan också används för skolans verksamhet. Socialdemokraterna anser att offentlighetsprincipen bör omfatta hela den offentligt finansierade skolverksamheten, inklusive ekonomiska förhållanden. Här har regeringens proposition om offentlighetsprincipen misslyckats med att ta itu med hela problemet. Skolverksamhet klassas fortfarande som affärshemligheter bortom det allmännas insyn, trots att det handlar om skattefinansierad verksamhet. Socialdemokraterna föreslår att regeringen återkommer med förslag till riksdagen som åtgärdar detta. Regeringen tar inte itu med marknadsskolans avarter, vilket gynnar vinstdrivande skolor och ökar läckaget från skola och förskola Regeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden inte bara misslyckats med att införa ett verkligt vinstförbud i skolan, utan försvarat en rad avarter som leder till ökad vinstjakt på marknadsskolan. Överkompensationen till fristående skolor via skolpengen läcker flera miljarder varje år, vilket två offentliga utredningar visat. Utöver att Tidöpartierna röstade ned en proposition som S-regeringen lade fram för att stoppa detta 2022 har regeringen och Sverigedemokraterna under mandatperioden kastat ännu ett förslag i papperskorgen. Trots återkommande utfästelser om att stoppa överkompen­sationen via skolpengen har regeringen inte gjort någonting åt problemet, vilket gör att läckaget och slöseriet med skattepengar fortsätter och gynnar vinstdrivande skolor på bekostnad av kommunala skolor. Regeringen har inte heller, trots utfästelser och skrivningar i Tidöavtalet, vidtagit några åtgärder mot de orättvisa kösystemen som möjliggör för skolkoncerner att välja elever som anses lönsamma. Dagens skolval är varken fritt eller rättvist. Friskolornas orättvisa köer stänger ute elever och begränsar valfriheten för många föräldrar. Insynen brister och fusket är utbrett. År 2022 röstade Tidöpartierna ned S-regeringens proposition om ett rättvist skolval och under denna mandatperiod har regeringen och Sverigedemokraterna ignorerat problemet. Socialdemokraterna menar att elever ska kunna välja skola, men att skolkoncerner inte ska kunna välja ut elever de anser lönsamma. Vi socialdemokrater kräver att överkompensationen till friskolor stoppas och att ett gemensamt skolval utan fuskköer införs. Även det är åtgärder som är avgörande för att säkerställa att skolans resurser går till skolan och inte läcker ut i vinst. Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Robert Olesen (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Sverige behöver bli starkt igen 1 Ett ekonomiskt läge som kräver handlingskraft 1.1 Sverige är svagare än vi hade behövt vara 1.2 Sverige har presterat sämre än Europa 1.3 Arbetslösheten är skyhög 1.4 Det är dyrt att vara svensk 1.5 SD-regeringens sjukvårdskris märks i vardagen 1.6 Finansministern: pengarna är slut 1.7 Socialdemokraternas program för att stoppa slöseriet med skattepengar 2 Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge 2.1 Urval av reformer i Socialdemokraternas förslag till budget för 2026 3 Reformer för ett starkt Sverige 3.1 Satsningar som märks i din plånbok 3.2 Satsningar för en stark ekonomi 3.3 Satsningar för en stark välfärd för dig och din familj 3.4 Satsningar för en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor 4 Finansiering och ställningstaganden 5 Reformtabell Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Sverige behöver bli starkt igen SD-regeringens mandatperiod har varit fyra förlorade år för Sverige och svenska folket. Tillväxten har försämrats och arbetslösheten är skyhög. Rekordmånga företag har gått i konkurs och svenska folket pressas av höga levnadskostnader. Det är dyrt att vara svensk. Samtidigt har SD-regeringen slösat bort svenska folkets pengar och sänkt skatten för de allra rikaste med lånade pengar. Resultatet är att Sverige är i en sämre situation än vi hade behövt vara. Dessutom föreligger risker för inflationschock till följd av internationella konflikter, som ytterligare kan komma att pressa svenska folket med ökande priser, högre räntor och ekonomisk osäkerhet. Risken för ökade levnadskostnader för vanliga hårt arbetande svenskar är stor, och regeringen har inte gjort tillräckligt för att skydda svensk ekonomi. Det osäkra läget i omvärlden ställer höga krav på politiska ledares handlingskraft och styrka. Sverigedemokraterna och Moderaterna lovade att få ordning på Sverige. Men deras år vid makten har präglats av svagt ledarskap och brist på handlingskraft. De är oeniga kring hur de ska lösa samhällsproblemen och det är oklart vem som bestämmer. Ulf Kristersson leder varken landet eller regeringen. I en hotfull värld som kräver styrka försvagas i stället Sverige. Så kan det inte fortsätta. Det krävs en regering som klarar av att leverera resultat. I regeringen och Sverigedemokraternas vårbudget finns inga åtgärder som kommer att vända Sveriges negativa utveckling. Det är ytterligare en budget utan strukturella reformer för att få igång tillväxten eller för att skapa fler jobb. Det är ytterligare en budget där hårt arbetande människor får betala när Sverigedemokraterna och Moderaterna lånar miljarder och slösar med svenska folkets skattepengar. I vår höstbudget för 2026 presenterade vi socialdemokrater ett tydligt alternativ för att vända Sveriges negativa utveckling. I denna vårbudget bygger vi vidare på det arbetet med ytterligare reformer för att stärka Sverige och svenska familjer. Vi föreslår riktade åtgärder för att stärka svensk ekonomi och ge hårt arbetande människor mer pengar i plånboken, för att stärka välfärden och öka tryggheten och säkerheten i vårt land. Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge. Men vi tror på Sverige! Vi är ett land med stor potential. I vårt land finns en enorm kraft, inte minst i våra företag och i våra unga som vill utbilda sig, arbeta och bidra. Gång på gång har vi visat att vi kan ställa om, växa och möta svåra tider tillsammans. Men då krävs en politik som tar vara på den potentialen och tar sin del av ansvaret. Vi vet att Sverige behöver reformer och strukturella åtgärder som stärker svensk konkurrenskraft och tillväxt – för en stark ekonomi som ger fler mer i plånboken. 1 Ett ekonomiskt läge som kräver handlingskraft Världen, samhället och den globala ekonomin har förändrats. Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt och världsekonomin är i gungning till följd av eskalerande konflikter. Återkommande hot om tullar har lett till stora svängningar på börsen. En växande höger­populism har gjort världen fattigare och farligare. Kriget i Mellanöstern skapar stor osäkerhet. Den senaste tiden har världsmarknads­priset på olja och gas skjutit i höjden. Tillgången till viktiga insatsvaror, som exempel­vis konstgödsel, hotas. Svenska folket märker effekten av Sveriges fossilberoende varje gång de tankar. Bensin- och dieselpriserna har ökat kraftigt. Våra företag riskerar att möta ett mycket tufft kostnadsläge framöver. Finansministern har varnat för att driv­medelsransonering kan bli aktuellt. Om kostnadsökningarna får spridning in i ekonomin hotar en ny inflationschock som ytterligare kommer att pressa svenska folket med ökande priser, högre räntor och ekonomisk osäkerhet. Under mandatperioden har Sveriges beroende av oljediktaturer cementerats, vilket gör oss sårbara för svängningar på världsmarknaden. Det har satt Sverige i ett sämre läge att hantera den nuvarande krisen än vi hade behövt vara i. Samtidigt har regeringen skyllt ifrån sig under hela mandatperioden. Enligt SD-regeringen är det alltid en omvärldshändelse som gör att konjunkturen inte tar fart, att arbetslösheten stiger eller att konkurserna och klimatutsläppen ökar. Mot bakgrund av det osäkra omvärldsläget har vi socialdemokrater vid flera tillfällen krävt att regeringen och Sverigedemokraterna agerar och tar fram en skyddsplan för att skydda svensk ekonomi, svenska jobb och vanligt folks plånböcker. Men ingenting har hänt. I stället för att säkra Sverige upprepar finansministern att svensk ekonomi är ”Trumpsäkrad”. Trots att det för de flesta andra är uppenbart att svensk ekonomi är extremt beroende av omvärlden – inte minst genom våra exportföretag. Det är tydligt att SD-regeringens agerande, där de hoppas på det bästa, men inte förmår att planera för det värsta, försvagar Sverige. Det här är inte ett läge då regeringen kan slappna av och luta sig tillbaka. Vi kräver att regeringen tar ett helhetsgrepp kring krigets konsekvenser. Vi har kallat sex ministrar till riksdagens utskott med krav om att regeringen agerar skyndsamt så att inte arbetslös­heten ökar, tillväxten sänks och livsmedels‑, el- och bränslepriserna höjs ytterligare i Sverige. Vi vill se konkreta åtgärder, område för område, för att skydda svenska folkets ekonomi, jobb och levnadsstandard. Stora svängningar i världsmarknadspriset på olja (Spotpris för Brentolja i Europa, FOB, USD per fat) Källa: Riksdagens utredningstjänst och U.S. Energy Information Administration. 1.1 Sverige är svagare än vi hade behövt vara Efter fyra år med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson vid makten har Sverige försvagats och vårt utgångsläge för att möta det allvarliga läget är sämre än det hade behövt vara. Det är dyrt att leva och vanligt folk är fattigare. Tillväxten har försämrats, arbetslös­heten är skyhög och svenska folket har fått det sämre ställt. Lågkonjunkturen har förlängts och regeringens prognoser för tillväxt och arbetslöshet revideras ständigt i fel riktning. I årets vårbudget bedömer regeringen att BNP-tillväxten kommer att ligga på 2,8 procent för 2026. Den bedömningen framstår som oerhört optimistisk i jämförelse med andra prognoser. Till exempel bedömer Internationella valutafonden (IMF) att tillväxten kommer att landa på 2 procent. Finansministern har själv erkänt att 2,8 procents tillväxt inte är troligt. Risken är stor att regeringen återigen kommer att tvingas revidera ned sina prognoser. SD-regeringens mandatperiod har kantats av missbedömningar av det ekonomiska läget och av konstanta felprioriteringar som förlängt lågkonjunkturen. När bostads­byggandet föll drog regeringspartierna ned på investeringsstödet. När svenska jobb hotas minskar de antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser, försämrar a‑kassan och håller tillbaka ett förstärkt system för korttidsarbete. När vanligt folk behövde stöd för att klara kostnadskrisen, sänkte de skatten för de allra rikaste. Samtidigt gjorde de medicinen dyrare och de vägrar fortfarande att höja barnbidraget. Regeringen och Sverigedemokraterna har gynnat de med allra starkast ekonomi framför de grupper som har haft det tuffast att klara månadens utgifter, dessutom på lånade pengar. Det är en prioritering som inte bara är orättvis – den har också visat sig skadlig för tillväxten, eftersom höginkomsttagare har en lägre konsumtionsbenägenhet. Med den ekonomiska politiken är det inte förvånande att konsumtionen inte tagit fart i den mån regeringen hoppats. Den ansvarslösa hanteringen av svensk ekonomi har lett till att finansministern behövt meddela att pengarna för nästa mandatperiod är slut. Att resultatet av felprioriteringarna är att underskotten i svensk ekonomi är de största sedan 1990-talet och efterdyningarna från dåtidens finanskris. För detta kommer svenska folket att betala, i form av högre räntor och avbetalningar. Samtidigt som vanligt folk utsatts för stora påfrestningar har vår gemensamma välfärd försvagats. SD-regeringen har skapat en sjukvårdskris genom att konsekvent underfinansiera sjukvården. I äldreomsorgen har personalen allt mindre tid för våra äldre. Vidlyftiga skattesänkningar för de allra rikaste går hand i hand med nedskärningar i vård och skola. Riskkapitalisters vinstjakt i skolor och förskolor tillåts fortsätta. Resultatet är oacceptabelt långa väntetider i vården och överfulla klassrum i skolan. Därtill fortsätter gängvåldet och kriminaliteten att krypa allt längre ned i åldrarna. Nyrekryteringen av barn till de kriminella gängen är regeringens blinda fläck. Trots att behovet av åtgärder är akut säger SD-regeringen nej till en svensk maffialag och vidtar inte tillräckliga åtgärder för att stoppa nyrekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk. I det här läget behövs handlingskraft. Det kräver en regering som klarar av att prioritera och leverera resultat för att göra Sverige starkt igen. 1.2 Sverige har presterat sämre än Europa De senaste åren har varit turbulenta, med flera kriser. Världen har genomlevt en pandemi och nu är det krig i vårt närområde. Hur Sverige klarat dessa olika kriser har varierat. Under och efter pandemin bidrog den socialdemokratiskt ledda regeringen till att Sverige klarade sig ur krisen bra och vår tillväxt återhämtade sig snabbare än jämför­bara länders. Sedan SD-regeringens tillträde har Sverige dock klarat sig osedvanligt dåligt jämfört med andra länder. Vår tillväxt har försämrats och vi har en mycket hög arbetslöshet. När arbetslösheten gått ned i övriga Europa så har den ökat i Sverige. Utländska företags­investeringar i Sverige har minskat och konkurserna har varit på historiskt höga nivåer. SD-regeringen underpresterar på tillväxt – sämst sedan finanskrisen (Genomsnittlig årlig tillväxt per mandatperiod, reala termer) Källa: Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar. Siffror från riksdagens utredningstjänst visar att regeringen har presterat sämre vad gäller tillväxt, både jämfört med tidigare regeringar och jämfört med Sveriges lång­siktiga potential. SD-regeringen underpresterar på tillväxt – sämre än trend (Svensk BNP vs potentiell BNP, SEK miljarder) Källa: riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar. En drivande faktor bakom den svaga konjunkturen har varit den svaga privata konsum­tionen under mandatperioden, en direkt följd av att regeringen har låtit vanligt folk med vanliga jobb och vanliga löner agera krockkudde i krisen. De senaste årens kostnadskris har utraderat tio års reallöneökningar och urholkat hushållens köpkraft. Den har slagit hårt mot barnfamiljer, pensionärer, sjukskrivna, alla de som varje dag går till jobbet. Stigande energipriser och ökad osäkerhet riskerar nu att ytterligare dämpa hushållens konsumtion. I detta tuffa läge hade vanliga svenska familjer, inte de allra rikaste, behövt stöttas. Reformer som ökat köpkraften för de med lägre inkomster hade gynnat tillväxten, eftersom hushåll med lägre inkomster har en högre marginal konsumtionsbenägenhet; dvs. att de spenderar mer av varje extra krona. En ensamstående förälder som hade fått höjt barnbidrag hade kunnat lägga pengarna på mat, en vinterjacka eller barnens fritids­aktiviteter. Med ökad jämlikhet hade alla svenskar kunnat vara med och bidra till vårt lands tillväxt. Men i stället för att stötta vanligt folks ekonomi har SD-regeringen genomfört riktade lättnader för höginkomsttagare, som slopandet av avtrappningen av jobbskatte­avdraget för inkomster över 66 000 kronor i månaden. Dessa grupper tenderar att spara snarare än konsumera, vilket inte gynnar tillväxten här och nu. Resultatet syns i att den privata konsumtionen, som utgör en stor del av svensk BNP, tyngt den ekonomiska utvecklingen. Med en annan politik hade utfallet helt enkelt kunnat bli annorlunda. Konjunkturinstitutet har, i likhet med de flesta internationella studier på området, bedömt att offentliga satsningar på välfärd och stöd till låg- och medelinkomsttagare har större effekt på tillväxten än skattesänkningar för höginkomsttagare. En regering som hade satt svensk ekonomi före partiinterna egenintressen hade därför använt skatte­pengarna där de gör mest nytta: hos barnfamiljer, pensionärer och ensamstående; i sjukvård, skola och äldreomsorg; för ökat bostadsbyggande, fungerande infrastruktur och transporter som går i tid. SD-regeringen har bedrivit en ineffektiv konjunkturpolitik (Svenska BNP-multiplikatorer) Källa: Regeringskansliet. 1.3 Arbetslösheten är skyhög Ett tydligt kvitto på regeringens misslyckade ekonomiska politik är den höga arbets­lösheten. Regeringen påstår ofta att de ärvde en hög arbetslöshet, men vad de faktiskt ärvde var en arbetslöshet på väg ned. Under SD-regeringen har däremot utvecklingen vänt. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning för mars 2026 fortsätter det att komma mardrömssiffror för arbetslösheten, med en arbetslöshet på nästan 9 procent. Idag är omkring en halv miljon människor arbetslösa i Sverige, nästan 100 000 fler än när SD-regeringen tillträdde. Ytterligare nästan 400 000 personer är undersysselsatta, dvs. att de arbetar mindre än de skulle vilja. Även antalet undersysselsatta har ökat med omkring 100 000. Ungdomsarbetslösheten är på mycket höga nivåer. Den höga arbetslösheten är ett monumentalt misslyckande som är enormt kostsamt både för den som står utan jobb och för Sverige som land. När arbetslösheten minskat i övriga EU, har den ökat i Sverige (Svensk arbetslöshet vs arbetslöshet i euroområdet, %) Källa: Eurostat och egna beräkningar. Arbetslösheten drabbar nu grupper som traditionellt har haft ett starkt fäste på arbets­marknaden. Av de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är gruppen som har eftergymnasial utbildning den som de senaste åren har vuxit snabbast. Arbetslös­heten ökar mest bland högutbildade män födda i Sverige. Därtill är ungdomsarbetslösheten på mycket höga nivåer. Med SD-regeringens politik tvingas många unga börja sitt liv i långtidsarbetslöshet. Många unga saknar jobb att gå till och nyexaminerade studenter vittnar om hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden. Det riskerar att späda på utanförskapet och att i längden bli mycket dyrt för Sverige. Vi ser även tecken på hur AI påverkar arbetsmarknaden. När AI påverkar strukturen på svensk arbetsmarknad riskerar arbetslösheten, inte minst bland yngre akademiker, att öka. Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande förhållandevis svag. Antalet nyanmälda lediga platser på Arbetsförmedlingen föll kraftigt under 2023 och 2024 och har därefter legat kvar på låga nivåer. Varslen har samtidigt varit fler än normalt sedan början av 2023. Sammantaget pekar detta på en arbetsmarknad där det skapas för få nya jobb. Undersysselsättningen har ökat till följd av SD-regeringens politik (Undersysselsättning i Sverige mätt i tusental personer) Källa: SCB. Regeringen skyller utvecklingen på handelstullar och ekonomisk osäkerhet, men dessa faktorer påverkar även andra länder i vår närhet. Samtidigt har Sverige presterat sämre än övriga Europa. Sverige är bland de europeiska länder där arbetslösheten är högst och där den har ökat mest de senaste åren. Medan arbetslösheten i Sverige har skenat så har den gått ned i övriga EU. Nu har vi en av EU:s högsta nivåer av arbetslöshet. Om Sveriges arbetslöshetsutveckling följt det europeiska mönstret hade antalet arbetslösa varit ca 100 000 färre enligt LO. Den höga arbetslösheten är inte bara ett svek mot alla de som står utan jobb utan också ett slöseri med Sveriges resurser. Sverige behöver en politik där vi gemensamt arbetar oss till ett högre välstånd. Jobb ger frihet och möjlighet att styra över sitt eget liv samtidigt som det gör Sverige rikare. Därför måste målet för en seriös ekonomisk politik vara full sysselsättning. Högsta konkursnivåerna sedan 90-talskrisen (Antal konkurser per år) Källa: Tillväxtanalys. Parallellt med en skyhög arbetslöshet har en konkursvåg sköljt över Sverige. Under mandatperioden har över 30 000 företag gått i konkurs och det har drabbat över 75 000 anställda. De två senaste åren har vi sett de högsta konkursnivåerna sedan 90-talskrisen. Samtidigt pressas svensk basindustri fortsatt hårt av konjunkturläget och anställnings­planerna är fortsatt svaga. Enligt KI:s senaste prognos håller basindustrin nere stämnings­läget i tillverkningsindustrin. Företagen i basindustrin pekar på att det mycket osäkra läget håller tillbaka nyinvesteringar. I detta läge hade ett reformerat system för korttidsarbete ökat svenska företags konkurrenskraft och kunnat rädda svenska jobb. Men trots att både industrin och facken efterlyser detta väljer SD-regeringen att bortse från väl avvägda krav som skulle kunna skydda svenska industrijobb. En sektor som varit särskilt hårt drabbad av lågkonjunkturen är byggsektorn. Under mandatperioden har över 5 000 byggföretag gått i konkurs. Byggkrisen är allvarlig av flera anledningar. Dels slår krisen hårt mot de personer som jobbar inom sektorn och som inte längre har ett jobb att gå till, dels kommer den med stora makroekonomiska risker. Minskningen i bostadsinvesteringar tynger tillväxten samtidigt som vi riskerar att tappa den kompetens vi behöver för att bygga bostäder i framtiden. En långsiktig ned­gång i bostadsbyggandet får även en negativ påverkan på vår tillväxt, nyindustrialisering och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet. SD-regeringens politik har stoppat bostadsbyggandet (Antal påbörjade bostäder) Källa: Boverket. 1.4 Det är dyrt att vara svensk Sverige ska vara ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Där alla kan växa och leva ett gott liv. Men i dag går utvecklingen åt fel håll. Vanliga löntagare har sett tio års reallöneökningar utraderas och kostnadsläget är fortsatt högt. Nu riskerar vi att stå inför en inflationschock som ytterligare kan komma att driva upp priser och räntor. Sedan kostnadskrisen inleddes har matpriserna ökat med över 30 procent. För en vanlig barnfamilj har matkostnaderna ökat med mer än 30 000 kronor per år. Bristande konkurrens driver upp priserna. Vi har under flera års tid föreslagit en lång rad åtgärder för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden. SD-regeringen har valt att inte agera, förrän i mandatperiodens sista budget där de hörsammade vårt krav på en tillfälligt sänkt matmoms och en matpriskommission, vars syfte är att se till att momssänkningen faktiskt leder till lägre konsumentpriser. Dessvärre kan vi konsta­tera att matpriskommissionen hade behövt vara på plats betydligt tidigare för att ha kunnat pressa priserna. En tvåbarnsfamilj kan betala över 30 000 kronor mer för maten (Inflation – KPI och matpriser, Sverige 2022–jan 2026) Källa: SCB. Vid ekonomiska kriser är det alltid de med minst marginaler som drabbas hårdast. Konsekvenserna av de senaste årens kostnadskris märks tydligt för barnfamiljer, där ojämlikheten mellan familjer ökar, och för de sämst ställda pensionärerna som har svårt att klara vardagens mest grundläggande utgifter. Ensamstående föräldrar med låg inkomst drabbas särskilt hårt; över hälften av dessa föräldrar har upplevt svårigheter att köpa näringsrik mat och betala för fritidsaktiviteter för sina barn. Samtidigt har svenska folkets skulder hos Kronofogden ökat. Under 2025 ökade skulderna med 44 miljoner om dagen. Även antalet skuldsatta har ökat och antalet svenskar som, enligt SCB, lever i social och materiell fattigdom har dubblerats sedan 2021, till 700 000. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att barnen inte ska betala för kriser. Den ambitionen verkar dessvärre inte delas av SD-regeringen. Trots att kostnadskrisen fortfarande slår med full kraft mot vanliga familjer vägrar regeringen att höja barn­bidraget. Sverige är idag det enda av våra nordiska grannländer som inte höjt barnbidraget under kostnadskrisen. Värdet av barnbidraget är som ett resultat av regeringens passivi­tet det lägsta på 50 år. Dessutom har regeringen gjort det dyrare att hämta ut mediciner och sänkt bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det tuffast. Barnbidragets värde det lägsta på 50 år (Barnbidrag i förhållande till nödvändiga levnadskostnader för en 10-åring) Källa: Swedbank. 1.5 SD-regeringens sjukvårdskris märks i vardagen SD-regeringens mandatperiod har inneburit minskat statligt stöd och sämre förutsätt­ningar för Sveriges kommuner och regioner. Därtill har regeringens misslyckade ekonomiska politik, med hög arbetslöshet och låg tillväxt, inneburit ett hårt ekonomiskt slag. Enligt beräkningar från SKR hade skatteköpkraften hos Sveriges kommuner och regioner varit 30 miljarder högre under 2026 om skatteunderlaget följt den historiska trenden. Resultatet är att Sverigedemokraterna och regeringen har skapat en kris i svensk sjukvård. Läget i sjukvården kommer dessvärre inte som någon överraskning. Redan inför 2023 stod det klart att situationen i den svenska sjukvården skulle komma att försämras om inte politiken tog ansvar. Inför 2024 larmade Sveriges regioner samfällt om att situationen skulle komma att bli än värre. Nu har vi oacceptabelt långa vårdköer. Men SD-regeringen fortsätter att ignorera varningssignalerna. I budgeten för 2026 drog SD-regeringen till och med ned på finansieringen till kvinnosjukvården med 600 miljoner. Konsekvenserna av underfinansieringen märks i människors vardag. I moderatledda Region Skåne har personal inom förlossningsvården slagit larm om hur besparingar påverkar både arbetsmiljö och patienter. Vittnesmål beskriver hur grundläggande resurser ifrågasätts eller försvinner – som att mjuka tvättlappar ersätts eller tas bort, samtidigt som andra nedskärningar drabbar verksamheten. En liknande utveckling syns inom äldreomsorgen. I flera kommuner har man tvingats dra ned på matkostnader och enklare livskvalitet för de äldre – som när klassiska inslag som söndagssteken försvinner från menyn. 84-åriga Rut har beskrivit vad det innebär att något att se fram emot försvinner i vardagen, samtidigt som experter varnar för risker som undernäring när kvaliteten på maten försämras. Läget i svensk sjukvård och omsorg är ett resultat av att Sverigedemokraterna och regeringen i budget efter budget har valt att underfinansiera välfärden. Det drabbar såväl patienter som riskerar att vänta längre på vård som personalen, som redan är hårt pressad. På längre sikt försvåras arbetet vad gäller personal- och kompetensförsörjning. Besparingarna leder till ytterligare försämrad arbetsmiljö och sämre arbetsvillkor, som kommer att göra det än svårare att attrahera personal till vårdens arbetsplatser. Regeringens agerande har därmed både förlängt krisen och försvårat återhämtningen. Krisen är på intet sätt begränsad till sjukvård och omsorg. Skolan och andra viktiga verksamheter som kollektivtrafiken har också drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Bristen på utbildad personal är ett problem som spänner över flera verksamheter. Lärarbrist leder till stökigare klassrum i skolan. I omsorgen tvingas undersköterskorna springa allt snabbare. Parallellt med regeringens underfinansiering saknas det kontroll i välfärdens verksamheter. Marknadens behov har satts före svenska folkets vilket resulterat i att gängkriminella kan äga vårdcentraler och att skolkoncerner kan använda skattepengar till lyxvillor i stället för till undervisning. Den bristande kontrollen finansierar gängens verksamhet och leder till att skattepengar slussas ut ur Sverige i stället för att komma patienter och elever till del. En socialdemokratisk regering hade prioriterat annorlunda. Vi vet att en väl fungerande välfärd är samhällets bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Vi föreslog dubbla resurser till välfärden jämfört med regeringen i budgeten för år 2023 och föreslog att åter dubblera resurserna till sjukvården jämfört med regeringen år 2024. För 2025 föreslog vi ett tillskott på generella statsbidrag på 6 miljarder kronor mer till kommuner och regioner, samt en särskild satsning på 3 miljarder för att korta vård­köerna. Ytterligare 3 miljarder föreslogs till svensk skola. I 2026 års höstbudgetförslag från Socialdemokraterna föreslås kommuner och regioner förstärkas med nästan 13 miljarder. Med våra föreslagna åtgärder hade sjukvårdskrisen kunnat undvikas. Vi hade även gett Sveriges regioner långsiktiga besked om de ekonomiska förutsättningarna framåt. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden och ge både långsiktighet och planeringsförutsättningar till kommuner och regioner. Vi socialdemokrater vill se ett systemskifte för svensk välfärd, där de generella statsbidragen räknas upp med infla­tio­nen. Det måste vara slut med att politiker presenterar ”satsningar” på välfärden som i själva verket är nedskärningar. Därtill behöver vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och se till att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. 1.6 Finansministern: pengarna är slut Socialdemokraterna har en hög ambitionsnivå för Sverige. Vår uppgift är att förbättra vardagen för hårt arbetande människor och stärka samhällsgemenskapen. Vi ska hålla ihop Sverige med en stark ekonomi som märks i din plånbok, en stark välfärd och en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor. För att nå upp till våra högt satta ambitioner så behövs en politik som ger svensk ekonomi förutsättningar att växa. Med en högre produktivitet och en högre tillväxttakt ökar intäkterna till staten, kommunerna och regionerna, samtidigt som näringslivets investeringsvilja ökar. Det låter oss investera i att bygga Sverige starkare. Starka statsfinanser är en förutsättning för att svensk ekonomi ska kunna fortsätta växa. Stabila finanser ger utrymme för tillväxthöjande investeringar som i sin tur ger förtroende på finansmarknaderna. Det är inte minst viktigt när det geopolitiska läget blivit alltmer oroligt. Investeringar och finansiell stabilitet understöder varandra. Sverige har varit ett tydligt exempel på detta, med starka statsfinanser och en av EU:s högsta investeringsnivåer. Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det krävs en ansvarsfull politik för att säkerställa att den långsiktiga stabiliteten inte äventyras. Det är bara med ordning och reda i ekonomin vi kan förhindra att ekonomiska kriser leder till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården. Starka finanser är nödvändigt för att vi ska kunna lånefinansiera projekt när vi vill det, såsom strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Ett sämre ekonomiskt utgångsläge riskerar att drabba investeringstakten, förtroendet på internationella kapitalmarknader och vår långsiktiga tillväxt. SD-regeringen har försämrat Sveriges ekonomi Att den svenska statsskulden är låg är till stor del tack vare att socialdemokratiskt ledda regeringar de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekono­misk politik, som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin, med en fortsatt låg statsskuld och överskott i de offentliga finanserna. Den starka utvecklingen har dessvärre vänt med SD-regeringen. Under mandatperioden har regeringen lånat hundratals miljarder kronor, till stor del för att sänka skatten för de mest välbeställda. Tidigare under våren erkände finansministern att pengarna för nästa mandatperiod är slut. Reformutrymmet är intecknat och notan har skjutits på framtiden. Det är oerhört allvarligt. Stabila och välskötta statsfinanser är en grundläggande förutsättning för svensk beredskap och ger oss handlingsutrymme att agera när det behövs som mest. Årets budgetar förvärrar läget ytterligare. Ett reformutrymme på 80 miljarder togs i anspråk i höstbudgeten bara för 2026. Nu går staten med de största underskotten sedan 90-talskrisen, bortsett från pandemin. Underskotten beräknas uppgå till 363 miljarder under mandatperioden och enligt regeringens egna prognoser går regeringen med underskott alla år den här mandatperioden. Även justerat för Ukrainastödet beräknas regeringen missa de finanspolitiska målen under alla sina år vid makten. I denna vårbudget tar SD-regeringen ytterligare lån och ökar svenska folkets skuld, trots att finansministern tidigare i våras begärde av andra partier att inte lägga fram ofinansierade förslag. Historiskt skarp kritik från Finanspolitiska rådet Den här ansvarslösa politiken har fått hård kritik. Finanspolitiska rådet riktar i sin senaste rapport sin allvarligaste kritik någonsin mot en regering. Rådet underkänner SD-regeringens ekonomiska politik och varnar för att den leder till ökade lån och högre räntor. Även Riksrevisionen har riktat hård kritik mot regeringen och menar att de inte redovisat sin politik på ett transparent sätt och att ramverksmålen för ekonomin inte nås. Konsekvenserna drabbar vanligt folk. När staten lånar mer pressas räntorna upp. Det innebär att familjer med bolån får högre kostnader och att skattepengar går till ränte­betalningar i stället för till skola, vård och omsorg. Sammantaget innebär SD-reger­ingens politik att man lånar till skattesänkningar för de som redan har det bäst ställt, samtidigt som underskotten växer. Det betyder i praktiken att undersköterskor, snickare, lärare och poliser får betala priset – genom högre räntor och ett minskat utrymme för välfärd och investeringar. Det är ett återkommande mönster. Varje gång vi har en moderat finansminister så är det svenska folket som betalar priset. SD-regeringen går med de största underskotten sedan 90-talskrisen (Finansiellt sparande, % av BNP) Källa: SCB. I våra budgetalternativ tar vi ansvar för de statliga finanserna. I flera budgetar har vi visat att vi kan bedriva en mer ambitiös politik än regeringen, samtidigt som vi tar större ansvar för statens finanser, genom att finansiera alla våra egna förslag. I denna vår­budget finansierar vi alla våra nya förslag, samt presenterar en starkare finansiering av regeringens förslag. Med rätt prioriteringar är det möjligt att stötta hushållen och stärka välfärden; genomföra åtgärder för att öka tillväxten och stärka tryggheten, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser. 1.7 Socialdemokraternas program för att stoppa slöseriet med skattepengar Det står tydligt att nästa regering inte kan fortsätta att slarva med statsfinanserna. En socialdemokratisk regering kommer att se till att dina skattepengar går till rätt saker. Till skolan och sjukvården. Till ett stärkt försvar och bättre vägar. Till fler poliser och fler jobb. Till mer pengar i plånboken för hårt arbetande familjer. Vi kommer inte att lova allt till alla. Vi kommer att prioritera hårt. Vi kommer inte att frångå disciplin i den ekonomiska politiken. Vi kommer att prioritera vanligt folks ekonomi före vidlyftiga skattesänkningar till de allra rikaste. Socialdemokraterna arbetar med att ta fram ett program mot skatteslöseri som ska implementeras efter valet. Det är ett pågående arbete som blivit än mer aktuellt mot bakgrund av SD-regeringens havererade ekonomiska politik. I årets vårbudget presenterar vi fem principer som kommer att ligga till grund för vårt arbete för att stoppa slöseriet med skattepengar: Disciplin i de offentliga finanserna. För att stoppa onödiga skatteutgifter krävs i första hand ett starkt politiskt ledarskap, och politiker måste klara av att prioritera. Det har den här regeringen inte lyckats med, utan de har i stället lånat miljarder för att finansiera sina skattesänkningar. Vi socialdemokrater har flera gånger visat att vi klarar av att presentera budgetmotioner som är mer ambitiösa än regeringens, samtidigt som de stärker Sveriges sparande. I den här vårbudgeten gör vi det än en gång. Stoppa vinstjakten i välfärden. Sverigedemokraterna och regeringen tycker det är viktigare att pengar kan gå till riskkapitalister än att de går till barnen i skolan. För oss är valet självklart: våra gemensamma skattepengar ska gå till vår gemensamma välfärd. Vi vill förbjuda vinsterna och stoppa överkompensationen till friskolorna. Stryp den kriminella ekonomin. Den kriminella ekonomin omsätter nästan 1 miljard om dagen. Vi behöver gå hårt åt gängen som i allt större utsträckning använder företag som brottsverktyg. Vi behöver motverka svartarbete, arbetslivskriminalitet och skatteflykt. Svarta pengar måste bli vita. Varje skattekrona som går från svart till vit innebär en krona mer till skolan eller sjukvården. Städa upp i offentlig upphandling. Varje år upphandlar svenska myndigheter och kommuner varor och tjänster för hisnande tusen miljarder kronor. Vi måste säkerställa att skattepengar inte driver kriminalitet och svart ekonomi genom offentlig upphandling. Samtidigt måste upphandlingen ske mer effektivt. Vi vill ta fram ett långsiktigt mål om att offentlig upphandling ska bli mer effektiv. Bara utifrån dagens summor skulle en effektivisering om 5–10 procent innebära en besparing på tiotals miljarder varje år. Frigör tid och resurser i välfärden. Vi måste bli bättre på att implementera ny teknik i välfärden, på ett sätt som gör jobbet lättare för personalen och verksamheten mer effektiv. Det handlar inte bara om pengar utan om att AI och ny teknik ska användas för att förenkla rutinuppgifter så att personalen får mer tid för kärnverksamheten. Ny teknik behöver användas för att frigöra tid för personalen och öka patientnyttan. 2 Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge Efter fyra år med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har Sverige försvagats. Med en annan politik hade Sverige kunnat ha ett bättre utgångsläge för att hantera det ekonomiska läget. Vi socialdemokrater har i våra budgetmotioner presenterat ett tydligt alternativ till regeringens politik – ett alternativ som sätter vanligt folk först. Nio av tio får mer i plånboken med S budget 2026 (Procentuell förändring av ekonomisk standard, Socialdemokraternas budget vs BP26, per decil, år 2026) Källa: Riksdagens utredningstjänst. Med Socialdemokraternas budgetmotion för 2026 hade nio av tio svenskar fått mer i plånboken. Vi har föreslagit en rättvis skattesänkning för vanligt folk, höjt barn- och studiebidrag, billigare mediciner och ett avskaffat karensavdrag. Det är orimligt att lärare, barnskötare och poliser ska förlora tusentals kronor om de blir sjuka för att de inte kan jobba hemifrån. Bostadstillägget för barnfamiljer hade höjts, och vi hade tagit ansvar för svenskarnas köpkraft genom att sätta press på både banker och matjättar, inte minst genom en ökad konkurrens mellan matbutiker och banker. SD-regeringens försämrade a‑kassa hade inte införts. Unga hade kunnat se fram emot gratis kollektivtrafik och sluppit betala mer för sin tandvård. Vi hade sänkt arbetslösheten och skapat fler jobb och starkare företag med en offensiv och framåtblickande näringspolitik. Vi hade investerat i samhället och i människor; i vår gemensamma infrastruktur och i kompetens. Med en aktiv arbetsmarknadspolitik hade fler kunnat rustas och matchas till arbete. Vi hade krokat arm med näringslivet för att företagen och jobben ska bli fler och Sverige rikare. Vi hade behållit de gröna kredit­garantierna som regeringen slopat, så att våra företag hade haft bättre möjligheter att investera. Vi hade hållit igång bostadsbyggandet genom ett omfattande bygg- och renoverings­paket riktat mot både hyres- och bostadsrätter. Alla svenskar måste ha någonstans att bo och det kräver att det byggs bostäder där personer med vanliga löner har råd att bo. Dessutom är behoven av energieffektiviserande åtgärder stora och det är angeläget att öka fokuset på klimatanpassning. I budgeten för 2026 föreslog vi kraftfulla satsningar i form av statliga kreditgarantier och byggstimulanser för att få igång bostadsbyggandet. Med Socialdemokraternas budget hade det funnits fler kollegor i äldreomsorgen. Vi hade utvecklat och förstärkt äldreomsorgslyftet och stärkt arbetet mot äldres ensamhet. Vi hade sett till att de skattepengar som ska gå till elevernas undervisning faktiskt hade gjort det, i stället för att läcka ut i vinster. Vi hade kunnat genomföra en stor satsning motsvarande att anställa ytterligare en lärare per klass i årskurs 1 och minska klasstorlekarna där det behövs som mest. Vi hade finansierat sjukvården så att människor får vård i tid och personalen bra arbetsvillkor. Kvinnosjukvården hade inte drabbats av regeringens nedskärning, och vi hade tillfört 13 miljarder till våra kommuner och regioner för att stärka vård, skola och omsorg i hela landet. Därtill hade vi sett till att sluta en energiöverenskommelse för mer billig, fossilfri el – vilket är avgörande för både hushållens ekonomi och näringslivets konkurrenskraft. Vi hade punktmarkerat varje ung person på väg in i kriminalitet, och infört en svensk maffialag för att effektivt slå mot de kriminella nätverkens struktur och ekonomi. Vi hade sett till att våra unga haft en meningsfull fritid med kultur- och idrottsaktiviteter. Om vår politik hade gällt, hade situationen för medarbetarna och patienterna i vården varit en helt annan. Om vår politik hade gällt, hade situationen för Sverige varit en helt annan. 2.1 Urval av reformer i Socialdemokraternas förslag till budget för 2026 Vanligt folks ekonomi En rättvis skattesänkning för vanligt folk Höjt barn- och studiebidrag med 200 kr/mån Billigare mediciner Billigare tandvård för unga Permanent höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer Gratis kollektivtrafik för unga Jobb och tillväxt En svensk tillväxtpakt Järnvägsunderhåll och fungerande infrastruktur Alla som kan jobba ska jobba: vuxenutbildning, omställningsstudiestöd, jobbkontrakt för unga Paket för bostadsbyggande: investeringsstöd och byggkrediter Skydd mot höga sjuklönekostnader för små och medelstora företag Välfärd Miljardsatsning för fler kollegor i äldreomsorgen Permanentat äldreomsorgslyft 3,7 miljarder till fler lärare och stärkt kunskap i skolan Språklyft och mindre barngrupper i förskolan 13 miljarder till Sveriges kommuner och regioner Säkerhet Riskfamiljsprogram och punktmarkering av unga En svensk maffialag Satsningar för ordning och reda på arbetsmarknaden Kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer 3 Reformer för ett starkt Sverige I vår höstbudget för 2026 visar vi socialdemokrater ett tydligt alternativ för att vända Sveriges negativa utveckling. I denna vårbudget bygger vi vidare på det arbetet med ytterligare reformer för att stärka Sverige och svenska folket. 3.1 Satsningar som märks i din plånbok De senaste åren har varit tuffa för vanligt folk. Reallönerna har sjunkit och priserna har ökat. Särskilt hårt har de höga matpriserna slagit. Nu riskerar vi ännu en inflationschock med höjda drivmedelspriser, energipriser och räntor. Vi socialdemokrater föreslog i vårt förslag till höstbudget flera åtgärder för att stärka vanligt folks ekonomi, bland annat en rättvis skattesänkning, höjt barnbidrag, slopat karensavdrag och en bättre a‑kassa. Vi föreslog dessutom att det förhöjda bostadstillägget för barnfamiljer görs permanent. I vårbudgeten har regeringen hörsammat ett fåtal av Socialdemokraternas krav för att skydda vanligt folks ekonomi. Regeringen har till slut meddelat att de tänker betala ut elstödet, något vi socialdemokrater krävt under flera månader. De har även agerat på våra krav om att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel, och vårt förslag om att pressa priset på gotlänningars resor till och från fastlandet. I denna vårbudget bygger vi vidare på våra förslag i höstbudgeten för att du ska få mer pengar kvar i din plånbok. Höjt barn- och studiebidrag och höjt underhållsstöd Sverige är det enda landet i Norden som inte höjt barnbidraget under kostnadskrisen. Vi har i vår höstbudget avsatt medel för att höja barnbidraget med 200 kronor per månad. För en tvåbarnsfamilj innebär det nästan 5000 kronor mer per år. Men SD-regeringen har inte gjort något. Därför kräver vi än en gång att regeringen höjer barnbidraget, från den 1 juli 2026. Därtill föreslår vi i vårbudgeten att underhållsstödet höjs tillfälligt med 500 kronor från och med den 1 juli. De höga priserna är särskilt utmanande för många ensamstående föräldrar, framför allt för ensamstående mammor. Prispressarpaket Det är dyrt att vara svensk. Maten, hyran och elen, nästan allt har blivit dyrare. Samtidigt som svenska folkets ekonomi pressas hårt har SD-regeringen passivt sett på när dålig konkurrens har gjort matpriserna högre och bolånen dyrare och kostnaderna för veterinärbesök har skenat. Vi menar att det krävs ett helt nytt grepp för att öka konkurrensen där den i dag inte fungerar. Den vanliga konsumenten måste stå i fokus. Därför föreslår vi i årets vårbudget ett prispressarpaket. Vi vill stärka Konkurrensverkets roll som övervakare så att de kan pressa priserna genom ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. För detta ändamål föreslår vi en satsning på 30 miljoner samt ökade befogenheter till myndigheten. Vi föreslår även riktade åtgärder mot branscher där konkurrensen i dag är för låg. Fler matbutiker för lägre priser Vi är glada att regeringen lyssnat på Socialdemokraternas krav om lägre matmoms och införandet av en matpriskommission. Men det räcker inte; vi måste göra det långsiktiga arbete som krävs för att pressa priserna. När en lågprisbutik etableras på en ort kan en barnfamilj spara upp till 22 000 kronor per år. Därför vill vi att det ska bli lättare att öppna nya butiker. Vi vill inleda arbetet med en nationell modell för fler matbutiker och för det arbetet avsätter vi 20 miljoner kronor till Boverket. Vi vill öka konkurrensen mellan grossisterna och vi vill att märkningen i butik ska bli tydligare. Ökad konkurrens i banksektorn för lägre räntor Samtidigt som räntorna varit höga har bankerna gjort miljardvinster Det är tydligt att konkurrensen i banksektorn inte är bra nog. Det leder till högre priser och sämre service för dig som kund. Vi vill att den statliga banken SBAB används på ett mer effektivt sätt för att öka konkurrensen på bolånemarknaden. Vi vill ge SBAB en ökad möjlighet att konkurrera med affärsbankerna, bland annat genom möjlighet att tillhandahålla lönekonton för ett mer samlat tjänsteutbud. Vi vill även utreda SBAB:s avkastningskrav i syfte att det ska bidra till bättre konkurrensförhållanden på bolånemarknaden. Vidare kan konkurrensen på bankmarknaden öka genom att kunderna ges mer information och därmed får en starkare förhandlingsposition. Bland annat vill vi se ett förbud mot listräntor, vilket gör att bankerna måste presentera mer tillgänglig informa­tion om räntor. Det ska bli lättare att förhandla med banken och enklare att byta bank. Om en ökad konkurrens drev ned ränteläget med bara 0,2 procent så skulle det inne­bära 6 000 kronor mindre i räntekostnader på ett år för en barnfamilj med 3 miljoner kronor i lån. Vi vill även se en utvärdering av regeringens nya system för ränteskillnads­ersättning så det verkligen leder till bättre förhållanden för bolånekunder. Vi socialdemokrater har i flera års tid försökt förmå regeringen att stärka konkurrensen på bankmarknaden för att pressa kostnaderna för Sveriges bolånetagare. Men SD-regeringen vägrar agera. Vi kan inte komma till någon annan slutsats än att regeringen väljer bankerna före barnfamiljerna. Ökad konkurrens för mer pengar i plånboken (Räkneexempel vid ökad konkurrens) Källa: Matpriskollen och egna beräkningar. Bättre konkurrens på veterinärmarknaden Djursjukvårdsmarknaden har koncentrerats till två större aktörer i takt med att mindre veterinärverksamheter blivit en del av större riskkapitalbolag. Till följd av detta har veterinärpriserna ökat kraftigt de senaste åren. Det står klart att konkurrensen på veterinärmarknaden behöver öka för att pressa priserna och i detta är Konkurrensverkets arbete viktigt. För att stärka djurägarnas ställning vill vi se krav på ökad pristransparens för veterinär­bolagen och krav på jämförelser mellan försäkringsbolag. Därtill bör veterinär­beredskapen i hela landet säkerställas genom högre krav på privata aktörer. Vi vill också stoppa den aggressiva vinstjakten i djursjukvården och återföra makt till veterinärerna. Därutöver vill vi utreda fasta prislistor med tydliga prisjämförelser. Vi avsätter även 10 miljoner i denna vårbudget för att stärka länsstyrelsernas arbete med djurkontroller, mot bakgrund av att bara 2 av 21 länsstyrelser nådde målet för djurskyddskontroller 2024. Billigare el och fjärrvärme Under vintern har elpriserna varit höga i hela landet. Ebba Busch lovade under hösten att ingen svensk skulle lämnas ensam med sin elräkning – ett löfte hon inte hållit. Vi socialdemokrater har sedan SD-regeringens haveri med utbetalningen av elstödet i början av mandatperioden krävt att regeringen ska ta fram en välfungerande modell för ett nytt elstöd så att Sverige står redo inför framtida elprischocker. Det har tyvärr inte hörsammats. När regeringen i årets vårbudget sent omsider aktiverat ett elstöd så blir det tydligt att de återigen misslyckats med utformningen. Den här gången är det omkring 800 000 hushåll som lämnas utan stöd – trots att elen blivit dyrare även för dem. Det är även oklart om de föreslagna stödnivåerna för olika elområden är rimliga i förhållande till hushållens kostnader för elen. SD-regeringens hantering av elstödet är inte seriöst. Vi socialdemokrater anser att de tre principerna nedan skulle ha legat till grund för elstödet. Elstödet ska omfatta fler. De 800 000 hushåll som bor i bostadsrätts- och hyres­gäst­föreningar med gemensam el bör omfattas. Även de drabbas när elpriserna går upp. Elstödet ska vara rättvist fördelat. De som drabbas hårdast av ökade elpriser ska också få mest stöd. Vi kan inte acceptera ett system som ger mest åt de som tjänar mest. Svenska pengar till svenskt elstöd. Vi vill att de flaskhalsavgifter som betalats in av svenska konsumenter ska kunna användas till svenskt elstöd. Det kunde det under den förra S-regeringens mandatperiod. Nu har regeringen dessvärre sjabblat bort den möjligheten. För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärme bör insatser som stärker kundernas ställning och ytterst prisreglering kombineras med sänkt elskatt på kraftverkens värme­pumpar för fjärrvärme. Därför föreslår vi att skatten på el till storskaliga värmepumpar för fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå. 3.2 Satsningar för en stark ekonomi Vi vill att Sveriges välstånd ska växa. Då krävs en långsiktig, framtidsinriktad närings­politik med strukturella tillväxtreformer som leder till ökad produktivitet, fler jobb, ökad tillväxt och högre löner. Vi behöver investera i samhället och i människor; i vår gemensamma infrastruktur och i kompetens. Det krävs samling kring gemensamma prioriteringar, det krävs nya verktyg och att vi vågar peka ut teknologier som är särskilt viktiga för Sveriges konkurrenskraft. Vi vill se en svensk tillväxtpakt, där staten och näringslivet krokar arm i de här frågorna och tillsammans arbetar för att företagen och jobben ska bli fler och Sverige rikare. I vår budget för 2026 presenterade vi en rad reformer för att öka Sveriges tillväxt. I denna vårbudget kompletterar vi dessa satsningar med ytterligare förslag för att stärka tillväxten i hela landet. Besöksnäring och företagande i hela landet Besöksnäringen är en av våra viktiga svenska basnäringar. Runt om i landet verkar många små och medelstora företag, som bidrar både till att stärka vårt land och att stärka Sverigebilden. En växande besöksnäring skapar jobb och välstånd i hela landet. Dessutom får många unga sitt första jobb i besöksnäringen; en tredjedel av alla anställda är under 26 år. Vi socialdemokrater menar att dessa företag behöver ges bättre möjligheter att växa, med fler kunder och bättre möjligheter till export. Det stärker både ekonomin och lokalsamhällens attraktivitet och kan leda till ökade investeringar i Sverige. För att näringen ska kunna växa krävs grundläggande förutsättningar som goda villkor för näringslivet och en fungerande infrastruktur och välfärd, samt ytterligare fokus i riktade satsningar. För att stärka svensk besöksnäring, främja turism och se till att fler arbetstillfällen skapas avsätter vi 250 miljoner i vårbudgeten. I det ingår satsningar på att stärka Visit Swedens möjligheter att bättre marknadsföra Sverige som besöksland (100 miljoner kronor) och att öka Tillväxtverkets insatser på regional nivå (150 miljoner kronor). En hållbar platsutveckling i hela landet ska främjas genom myndighetens insatser i syfte att skapa attraktiva miljöer för besökare, boende, företag och investeringar. Säkra service och paketutlämning i hela landet SD-regeringen har försämrat den statliga servicen runt om i landet. Stora neddragningar har skett, inte minst på Statens servicecenter. Vi har en annan vision för Sverige – där samhället ska vara starkt i hela landet. Postnord har sedan 2024 inte längre en skyldighet att leverera paket över hela landet. Post- och telestyrelsen har konstaterat att paketmarknaden till stor del kännetecknas av god konkurrens men att det finns vissa utsatta grupper, privatpersoner och småföretag som befinner sig i digitalt utanförskap eller bor långt från ett utlämningsställe, särskilt i det tre nordligaste länen. I närtid har Postnord beslutat att lägga ned verksamhet i tre glesbygdskommuner i Norrlands inland. Vi anser att staten behöver ta ett större ansvar för att garantera denna service i hela landet, och skjuter därför till 100 miljoner kronor för detta. Fler elbilar och svenska jobb i svensk fordonsindustri Sverigedemokraterna och regeringen har bromsat elektrifieringen i Sverige. Vi ligger nu efter både Danmark och Norge när det gäller omställning av fordonsflottan. Det gör oss sårbara för dyra oljepriser och hotar svenska jobb i fordonsindustrin. Vi behöver öka takten i elektrifieringen för att rädda svenska jobb, öka tempot i omställningen och minska det kostsamma beroendet av diktaturolja. I vår höstbudget för 2026 föreslog vi att elbilspremien förstärks med ytterligare 100 miljoner. I denna vårbudget skjuter vi till ytterligare 200 miljoner för att fler ska kunna ta del av stödet för att köpa eller leasa en elbil. För att se till att stödet verkligen bidrar till att fler kör elbil, kan en utvidgning av stödkriterierna vara nödvändig. Det kan handla både om att se till att göra det tillgängligt för personer boende på fler platser i landet och att se över inkomstkraven så att fler kan ta del av stödet. Vi vill även stärka marknaden för tunga ellastbilar. Den tunga trafiken är avgörande för svensk industri, men omställningen går för långsamt. Risken är uppenbar att produktion och utveckling i allt högre grad förläggs utanför Sverige. Då tappar vi både teknikledarskap och arbetstillfällen. Utan en stark hemmamarknad – i Sverige och EU – blir det svårare för svenska företag att hävda sig globalt. För att utveckla marknaden för tunga lastbilar avsätter vi 200 miljoner i vår budget, som ska användas till att förstärka investeringsstödet för tunga lastbilar, så att stödet bättre speglar den faktiska inköpskostnaden, samt för att korta handläggningstiderna för stödet. Energimyndigheten bör också få möjlighet att använda konkurrensutsatta anbudsförfaranden, vilket kan bidra till att stödet används mer effektivt och ger större klimatnytta per krona. Nej till SD-regeringens neddragning på exportfrämjande och innovation I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande inom innovation. Det är avgörande för att stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. Inte minst gäller det marknader som nu omfattas av nya frihandelsavtal. I sin vårbudget drar regeringen ned på exportfrämjande verksamhet och på innovationsarbete. Det är en orimlig prioritering när svenska företag behöver stärkas. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på dessa områden. 3.3 Satsningar för en stark välfärd för dig och din familj Sverige har oacceptabelt långa vårdköer och överfyllda klassrum. Skattepengar försvinner ur välfärden till skatteparadis och gängkriminella driver HVB-hem. Tillgången till samhällsservice brister för de som bor på landsbygden och i förorten. Det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar. Vi vill göra upp med marknadsmisslyckanden som drabbar barn, sjuka och äldre. Vi vill se till att skolan, vården och omsorgen ges långsiktiga besked om sin finansiering. SD-regeringen har i stället satt kommuner och regioner på svältkur. Det innebär långa väntetider för patienter, stökigare klassrum i skolan och undersköterskor som tvingas springa allt snabbare. Vi har i budget efter budget prioriterat mer pengar till sjukvården och skolan. Dessutom vill vi se en bottenplatta för välfärden genom att indexera de generella stats­bidragen, så att kommuner och regioner får långsiktiga förutsättningar att planera sin verksamhet. Bara så kan de arbeta med egen personal och bryta beroendet av stafett­läkare. Samtidigt står välfärden inför stora rekryteringsbehov. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd. I den här vårbudgeten presenterar vi ytterligare förslag för att stärka den svenska välfärden i hela landet. Kommission för kvinnohälsa Förlossningsavdelningar som torkar nyfödda med hårt papper och som inte kan se till att nyförlösta kvinnor får ett täcke. Unga kvinnor som inte får hjälp med sin endometrios. Kvinnor som lämnas i sticket när hormonplåstren är restnoterade. Det är bara några exempel på situationer där kvinnors hälsa inte tas på allvar. Det måste vara nog nu. Därför vill vi tillsätta en kommission för kvinnohälsa. I vårbudgeten föreslår vi 300 miljoner kronor till kommissionen, att satsa till exempel på att förbättra förlossnings­vården och stärka arbetet med endometrios. Denna satsning kompletterar de 600 miljoner till kvinnosjukvård och förlossningsvård som anslås i vår höstbudget. Bättre mat till äldre – för en värdig äldreomsorg Det ska vara tryggt att bli gammal i Sverige. Man ska mötas med värdighet, kvalitet och respekt. Maten är en viktig del av livet. Att vara hänvisad till fryst färdigmat, eller att söndagssteken dras in, är inte värdigt. Även den som inte längre kan laga sin egen mat har rätt till god och näringsriktig mat. Det är dessutom särskilt viktigt när man blir äldre. Långsiktigt måste äldreomsorgen få mer pengar. Därför vill vi införa en bottenplatta i välfärden, så att det blir stopp för dolda nedskärningar. I vår budget för 2026 föreslår vi dessutom nästan 2 miljarder kronor till äldreomsorgen, så att fler personer kan anställas, arbetsvillkoren kan förbättras och personal som behöver det kan läsa svenska på arbetstid. Vi vill avskaffa minutstyrningen och höja kvaliteten i äldreomsorgen. Men det behövs ytterligare åtgärder. Vi vill inleda en satsning för bättre mat i äldreomsorgen och satsar därför 300 miljoner kronor på det. Krav på svenska i välfärden Välfärden står inför stora rekryteringsbehov samtidigt som många som vill arbeta saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det påverkar kvaliteten, arbetsmiljön och trygg­heten för både barn, äldre och personal. För att möta behoven krävs en politik som både säkrar kompetensen och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Vi föreslår därför att språkkrav införs i barnomsorgen och att en utredning tillsätts om språkkrav i hela välfärden. Samtidigt ska den personal som behöver det kunna få stöd att nå upp till kraven genom språkutbildning på arbetstid. I denna vårbudget föreslås medel till Skolverket för arbete med standardiserade och anpassade språktester. Detta stärker kvaliteten i välfärden, förbättrar möjligheterna till arbete och bidrar till en starkare samhällsgemenskap. 3.4 Satsningar för en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor Sveriges yttre och inre säkerhet ska stärkas – för att vårt land är värt att försvara mot alla krafter som hotar vårt sätt att leva. Vi har lagt förslag för hur vi rustar vårt militära och civila försvar i ett rasande tempo. Det handlar om satsningar på försvarsindustrin, på stärkt beredskap och på en infrastruktur som håller måttet. Du som lever i Sverige har rätt att i varje stund känna dig säker på gator och torg. Men gängkriminaliteten fortsätter skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Våldet har ändrat form och i dag sprängs det mer än vad det skjuts. Allt oftare är det minderåriga som genomför dåden. Men i grunden handlar det om samma kriminalitet. Det är uppen­bart att ingen regering, varken nuvarande eller tidigare, har lyckats vända utvecklingen. För att få till en förändring krävs ett helt nytt angreppssätt. Det krävs en stat och ett samhälle som klarar av att agera när det händer. Som klarar av att stänga de HVB-hem som drivs av gängkriminella. Som inför en maffialag, som agerar mot maffian och maffians företag och ser till att det blir omöjligt för dem att verka. Som tar maffia­företagens tillgångar, som förhindrar att gängledarna kan gömma sig utomlands och som stänger ned de hemsidor och plattformar där ungdomarna i dag rekryteras. I grunden är vi övertygade om att ett jämlikt samhälle som håller ihop och där alla människor oavsett bakgrund och inkomst kan leva goda liv är det bästa motgiftet mot kriminalitet och brottslighet. För att komma dit behövs just nu omfattande reformer där kriminalpolitiken bedrivs tillsammans med en stram migrationspolitik och förebyggande åtgärder för att bryta nyrekryteringen. Förstärkt socialtjänstlyft De senaste veckornas skjutningar har tydligt visat att regeringen misslyckats med att stoppa gängvåldet och bryta nyrekryteringen. Vi socialdemokrater har under hela mandatperioden efterfrågat, och i varje budget också finansierat, ett socialtjänstlyft mot kriminalitet. I vårmotionen förstärker vi nu detta socialtjänstlyft med ytterligare 200 miljoner kronor. Rädda kvinnojourernas skyddade boenden Varje dag misshandlas kvinnor av en person de har eller har haft ett förhållande med. Det är oacceptabelt. De ideellt drivna kvinnojourerna är en viktig del av samhällets skyddsnät mot mäns våld mot kvinnor. Den tillståndsplikt som för två år sedan infördes för de skyddade boendena var nödvändig för att höja kvaliteten men också för att hålla borta oseriösa aktörer. Men implementeringen av de nya reglerna slår fel och tvingar många av de ideellt drivna att lägga ned sin verksamhet. I denna vårbudget föreslår vi 100 miljoner för att rädda kvinnojourernas skyddade boenden och stärka deras lokala arbete, samt förenkla tillståndsprocessen för skyddade boenden. 30 000 jobb och flyttstöd för unga Den skyhöga arbetslösheten är ett allvarligt misslyckande för SD och regeringen. Vi vill se en ny riktning där samhället kliver fram med handfasta insatser för att få in unga på arbetsmarknaden. Vi föreslår därför en rejäl satsning på en halv miljard för att skapa upp mot 30 000 nya sommarjobb och extrajobb för unga. Vi föreslår även ett ungdoms­flyttstöd för att mota ungdomsarbetslösheten och ge fler unga chansen till arbete. Dessa förslag kompletterar vår föreslagna mångmiljardsatsning för fler unga i jobb, som bland annat innehåller förslag om jobbkontrakt för unga, nationellt program för uppsökande av unga som varken studerar eller arbetar, extrajobb för unga, traineeprogram för nyexaminerade studenter och ett körkortslyft för unga. Idrott och fritidsaktiviteter för barn och unga I Socialdemokraternas budget för 2026 finns flera satsningar för att bryta nyrekryteringen och se till att unga ska ha en konstruktiv fritid, med en rad satsningar på sport och kultur för unga. I detta förslag till vårbudget föreslår vi ytterligare en förstärkt satsning på ledare för att barn och unga ska kunna delta i trygga aktiviteter. Sommaren får inte bli en rekryteringsfest för gängen. Nationell samordnare inom fotbollen Fotboll är en av landets största folkrörelser och bygger på ett samspel mellan supportrar, klubbar, förbund och myndigheter. Samtidigt finns växande problem kopplade till organiserad brottslighet, särskilt inom fotbollens ekonomi: matchfixning, oreglerad agentverksamhet och ekonomiska flöden där kriminella aktörer söker inflytande. I detta läge är fungerande relationer mellan aktörerna avgörande. Samtidigt finns tecken på ökade spänningar, särskilt mellan polis och delar av supporterkollektivet, vilket riskerar att försvåra både det förebyggande arbetet och brottsbekämpningen. En nationell samordnare bör tillsättas med uppdrag att samla fotbollens aktörer och stärka samverkan. Säkra public service SVT, SR och UR är viktiga för vår gemenskap och svenska kulturproduktion, för allmänhetens tillgång till oberoende nyheter och fördjupning och för landets demokrati och beredskap. Men public service har drabbats av ökande kostnader till följd av att de ensamma behöver bära kostnaderna för marknätet. Detta har varit känt länge utan att regeringen har agerat. SVT:s styrelse har efterlyst kompensation från regeringen för utgiftsökningarna, i enlighet med propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033, men utan framgång. Nu tvingas SVT skära ned på utbudet. Och detta är bara början av konsekvenserna för hela public service. SD-regeringens nedskärningar slår i detta nu undan benen för den lägerelds-TV som samlar Sverige och fyller en viktig roll för landets beredskap, inte minst i en orolig värld. För oss socialdemokrater är det självklart med en stark och oberoende public service, med innehåll som engagerar, sprider kunskap och samlar hela landet. Det finns ett särskilt public service-konto med resurser som kan användas för att finansiera public service vid just den här sortens särskilda händelser. Vi kräver att regeringen kompenserar public service för sina ökade kostnader så att varslen kan dras tillbaka. 4 Finansiering och ställningstaganden Alla nya åtgärder som föreslås i Socialdemokraternas vårmotion är fullt finansierade genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränte­intäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt. Reformerna i Socialdemokraternas budgetmotion summeras till 2,8 miljarder. Bank­skatten beräknas inbringa 4 miljarder. Därtill hade det stärkta elstödet kunnat finansieras med flaskhalsintäkter om regeringen inte hade misslyckats med att behålla den möjlighet som den tidigare S-regeringen säkrat. Vi har under flera års tid krävt att regeringen ska säkra möjligheten att kunna använda flaskhalsintäkter för att sänka kostnader eller ge stöd till svenska hushåll och företag. Hade regeringen säkrat denna möjlighet, hade elstödet varit finansierat. Det finns stora investeringsbehov i flera delar av det svenska elsystemet. Att – som regeringen öppnar för – anslå delar av flaskhalsintäkterna enbart till utbyggnaden av enskilda kraftslag riskerar att bli kontraproduktivt för den totala förstärkningen av det svenska elnätet. Därtill har vi socialdemokrater redan finansierat flera av regeringens reformer i vår höstbudget, vilket stärker balansen i vår budget ytterligare. Sammantaget innebär detta att Socialdemokraternas vårbudget är ca 5 miljarder starkare än regeringens. Vidare aviserar Socialdemokraterna i denna motion ett program för att stoppa slöseri med skattepengar, se avsnitt 1.7. Sverige behöver en bred energiöverenskommelse I vårbudgetpropositionen föreslås att regeringen bemyndigas att förvärva aktier i Videberg Kraft AB samt ingå avtal om kärnavfallsfinansiering. Båda förslagen rör investeringar över en mycket lång tidshorisont och visar på vikten av en bred förankring mellan riksdagens partier. Vi socialdemokrater har varit drivande i att få på plats en bred energiöverenskommelse, något statsministern med stöd av Sverigedemokraterna tyvärr stoppat. Det ökar osäkerheten för svensk elproduktion och riskerar att hindra att ny produktion kommer på plats. Socialdemokraterna är positiva till att det byggs kärnkraft tillsammans med annan fossilfri elproduktion. Vi motsätter oss inte principen om statligt ägande av vare sig ny eller befintlig kärnkraft. Även annan storskalig fossilfri elproduktion eller andelar i sådana företag skulle kunna vara aktuella för att säkra investeringar i ytterligare elproduktion. Att behandla frågan om slutförvar för kärnavfall – en fråga som har rent finansiella effekter i över 100 år – i en ändringsbudget några månader före ett val är inte ett seriöst sätt att hantera frågan. Vi kan inte ställa oss bakom ett sådant förfarande, utan den bör lösas inom ramen för en blocköverskridande energiöverenskommelse som omfattar all fossilfri kraftproduktion. Ny myndighet för utrikes underrättelser Regeringen föreslår att den del av Försvarsmaktens underrättelseverksamhet som i dag finansieras genom anslag på försvarsområdet flyttas till utgiftsområdet Internationell samverkan. Bakgrunden till förslaget är regeringens avsikt att inrätta en ny myndighet som bland annat ska överta den verksamhet som i dag bedrivs av Kontoret för särskild inhämtning (KSI). Vi socialdemokrater avser att invänta den kommande proposition som regeringen aviserat med anledning av betänkandet En reformerad underrättelseverksamhet från Underrättelseutredningen. Vi noterar regeringens viljeinriktning genom den föreslagna omfördelningen men avser att återkomma till frågan när propositionen lämnas och reformens konsekvenser kan bedömas. 5 Reformtabell Tabellen anger Socialdemokraternas avvikelser från regeringens förslag till vårbudget. Totalt föreslår vi satsningar för 2,8 miljarder kronor mer än regeringen. Dessa satsningar finansieras fullt ut. Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Ardalan Shekarabi (S) Joakim Järrebring (S) Matilda Ernkrans (S) Peter Hultqvist (S) Teresa Carvalho (S) Jennie Nilsson (S) Björn Wiechel (S) Åsa Westlund (S) Fredrik Olovsson (S) Niklas Karlsson (S) Ida Karkiainen (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Aylin Nouri (S) Anders Ygeman (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:99 Vårändringsbudget för 2026 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader och fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram. Riksdagen avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap kopplat till kärnavfallsprogrammet. Riksdagen avslår regeringens neddragning om 10 800 000 kronor inom utgiftsområde 24 anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Riksdagen avslår regeringens neddragning om 11 150 000 kronor inom utgiftsområde 24 anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de investeringar i det militära och civila försvaret som ryms inom den överenskomna ramen om 300 miljarder kronor ska föregås av ett gemensamt beslut av de partier som ingår i överenskommelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Syftet med den årliga vårändringsbudgeten är att hantera uppkomna problem för innevarande år. Det ska reflekteras i de medel som tilldelas. Detta har regeringen frångått i årets vårändringsbudget i och med att de valt att presentera ett antal förslag som skulle ha stor påverkan på svensk politik, statens utgifter och svenskt samhälle under en lång tid framåt. Det gäller inte minst frågan om ett nytt program för kärn­avfallshantering som skulle komma med utgifter i över 100 år. Att genomföra sådana förändringar i en vårändringsbudget fyra månader innan ett val är inte ett seriöst sätt att bedriva politik och underminerar långsiktigheten i det politiska arbetet. På grund av regeringens oansvariga agerande tar vi i denna motion ställning till ett antal frågor som lyfts i regeringens vårändringsbudget för 2026 (2025/26:99). För Socialdemokraternas ställningstagande kring övriga frågor som berörs i vårändrings­budgeten samt riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken hänvisar vi till vår följdmotion på 2026 års ekonomiska vårproposition (2025/26:100) samt till vår övriga politik. Frånvaron av en fråga i denna motion ska inte uppfattas som ett ställnings­tagande till förmån för regeringens politik. Upprättandet av ett nytt kärnavfallsprogram och statligt ägande i kärnkraftsbolag I vårändringsbudgeten föreslås att regeringen bemyndigas att förvärva aktier i Videberg Kraft AB samt ingå avtal om kärnavfallsfinansiering. Båda förslagen rör investeringar över en mycket lång tidshorisont och visar på vikten av en bred förankring mellan riksdagens partier. Vi socialdemokrater har varit drivande i att få på plats en bred energiöverenskommelse, något statsministern med stöd av Sverigedemokraterna tyvärr stoppat. Det ökar osäkerheten för svensk elproduktion och riskerar att hindra att ny produktion kommer på plats. Socialdemokraterna är positiva till att det byggs kärnkraft tillsammans med annan fossilfri elproduktion. Vi motsätter oss inte principen om statligt ägande av vare sig ny eller befintlig kärnkraft. Även annan storskalig fossilfri elproduktion eller andelar i sådana företag skulle kunna vara aktuella för att säkra investeringar i ytterligare elproduktion. Att behandla frågan om slutförvar för kärnavfall – en fråga som har rent finansiella effekter i över 100 år – i en ändringsbudget några månader före ett val är inte ett seriöst sätt att hantera frågan. Regeringens förslag innebär upp till 183 miljarder kronor i kostnader och möjliga fördyringar som ska betalas ut fram till 2159. Vi kan inte ställa oss bakom att ett sådant förfarande hanteras i en vårbudget, utan anser att frågan bör lösas inom ramen för en blocköverskridande energiöverenskommelse som omfattar all fossilfri kraftproduktion. Nej till SD-regeringens neddragning på exportfrämjande och innovation I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande på innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. Inte minst gäller det marknader som nu omfattas av nya frihandelsavtal. I denna vårbudget drar regeringen ned på exportfrämjande verksamhet och på innova­tionsarbete. Det är en orimlig prioritering när svenska företag behöver stärkas. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på dessa områden. Om utbyggnaden av försvaret Vi är i ett väldigt allvarligt säkerhetspolitiskt läge där Sverige och Europa snabbt kommer att behöva stärka sin försvarsförmåga. Totalförsvaret måste byggas ut genom en ökad militär kapacitet och genom omfattande satsningar på civilt försvar. Sverige ska nå upp till de mål som vi kommit överens om i Nato. Mot bakgrund av det allvarliga läget är det en styrka att vi har en bred överens­kommelse som samtliga riksdagspartier står bakom. Partierna är överens om att upp till 300 miljarder för försvarsutbyggnaden kan lånefinansieras, varav 50 miljarder ska användas för utbyggnaden av det civila försvaret. Det innebär att tempot i försvars­utbyggnaden kan öka, parallellt med successivt ökade försvarsanslag. I försvarsöverenskommelsen är det tydligt att användandet av de 300 miljarderna partierna kommit överens om ska beslutas om gemensamt av de partier som står bakom överenskommelsen. Dock lämnade regeringen redan i samband med budgetproposi­tionen för 2026 förslag på investeringar som rymdes inom ramen för denna överens­kommelse utan att enligt oss på ett tydligt och strukturerat sätt ha informerat och för­ankrat de föreslagna besluten. Vi noterar vidare att regeringen i vårbudgeten ytterligare preciserar ramarna för investeringarna i det civila försvaret. Det är olyckligt och för­vånande att regeringen, trots bred enighet bland riksdagens partier, inte har orkat med att i linje med överenskommelsen förankra nödvändiga investeringar. Att frångå vad som har överenskommits riskerar att skada förtroendet för den fort­satta processen och försvåra möjligheterna till liknande överenskommelser i framtiden. Vi understryker vikten av att investeringar i det militära och civila försvaret som ryms inom den överenskomna ramen av 300 miljarder kronor ska föregås av ett gemen­samt beslut av de partier som ingår i överenskommelsen. Ny myndighet för utrikes underrättelser Regeringen föreslår att den del av Försvarsmaktens underrättelseverksamhet som i dag finansieras genom anslag på försvarsområdet flyttas till utgiftsområdet för internationell samverkan. Bakgrunden till förslaget är regeringens avsikt att inrätta en ny myndighet som bl.a. ska överta den verksamhet som i dag bedrivs av Kontoret för särskild in­hämtning (KSI). Vi socialdemokrater avser att invänta den kommande proposition som regeringen aviserat med anledning av betänkandet En reformerad underrättelseverksamhet från Underrättelseutredningen. Vi noterar regeringens viljeinriktning genom den föreslagna omfördelningen men avser att återkomma till frågan när propositionen lämnas och reformens konsekvenser kan bedömas. Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Ardalan Shekarabi (S) Joakim Järrebring (S) Matilda Ernkrans (S) Peter Hultqvist (S) Teresa Carvalho (S) Jennie Nilsson (S) Björn Wiechel (S) Åsa Westlund (S) Fredrik Olovsson (S) Niklas Karlsson (S) Ida Karkiainen (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Aylin Nouri (S) Anders Ygeman (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen ska återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att genomförandet av digitala nationella prov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om hur det nya betygssystemet ska anpassas till komvux, med hänsyn till vuxenutbildningens särskilda förutsättningar, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola. Men i stället för att reno­vera ett skolsystem som präglas av växande ojämlikhet har mandatperioden blivit fyra förlorade år för svensk sola. Samtidigt som klassrum är överfulla, lärare pressas och elever inte får det stöd de behöver har regeringen prioriterat skattesänkningar för hög­inkomsttagare i stället för investeringar i skolan. Löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Vinstjakten tillåts fortsätta, samtidigt som det som utlovades blivit utredningar som redan samlar damm. Under tiden fortsätter resurser att läcka från skolan och skillnaderna mellan elever att öka. Svensk skola behöver en ny riktning. Socialdemokraterna vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara chef. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. Socialdemokraterna vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Här är dagens betygssystem ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för genom åren. 1994 infördes en gräns för godkänt. 2011 drev den moderatledda regeringen med Jan Björklund i spetsen igenom det underkända betygssteget F som bi­dragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet. Man antog att elever skulle bli sporrade av prestationskraven, men i dag vittnar både lärare och forskning om att dagens betygssystem snarare leder till att många elever tappar motivation och ger upp. I kombination med att Moderaterna och Liberalerna i början av 90-talet också släppte lös vinstjakten i svensk skola blev konsekvenserna allvarliga. Betygen blev en valuta på skolmarknaden som skolkoncerner kunde använda för att locka till sig elever. Betygsinfla­tionen tilltog, och tilliten till betygssystemet urholkades. Att regeringen nu går fram med ett nytt betygssystem, där betyget F avskaffas och åtgärder föreslås mot betygsinflation, är i grunden ett steg i rätt riktning. Men reformen riskerar att missa målet eftersom den inte tar itu med de grundläggande problemen i skol­systemet. Vi socialdemokrater menar att betygssystemet måste ses som en del av hela skol­systemet. Hur betyg sätts påverkas av hur skolan i övrigt är organiserad. Så länge vinstjakten, kösystemen och överkompensationen till friskolor består kommer också driv­krafterna bakom betygsinflationen att finnas kvar. I stället riskerar reformen att lägga ett större ansvar på elever och lärare genom fler prov, ökad kontroll och ett mer komplext system. Mer undervisningstid kan komma att gå åt till att förbereda för prov, samtidigt som lärarnas professionella helhetsbedömningar riskerar att trängas undan. Flera remissinstanser har också pekat på dessa risker. Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd varnar för att systemet kan bli svårt att förstå och att nationella prov får en alltför avgörande roll, vilket riskerar att öka stressen i en redan pressad skolsituation. Sveriges Lärare lyfter att problemen med likvärdighet i betygssättningen hänger samman med marknadsskolan och att delar av förslaget riskerar att uppfattas som orättvisa. Vi delar uppfattningen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet. Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att under­visningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. I takt med att avarterna på marknadskolan avskaffas ser vi dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar. Vi socialdemokrater välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredda att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Här krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består, om än i mindre skala. Här krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighets­regler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi socialdemokrater se att gymnasiet blir obligatoriskt och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella prov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Här ser vi socialdemokrater betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är till­förlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att systemen är stabila och rättssäkra innan de ges en avgörande roll i betygs­sättningen. En viktig fråga som inte tillräckligt behandlas är hur betygssystemet ska fungera inom komvux. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinu­erlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp. Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedöm­ning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Vi vill också påpeka att det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför nu tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet. Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Robert Olesen (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:191 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen ska omfatta samtliga enskilda huvudmän i skolväsendet utan alltför generösa undantag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de föreslagna lättnaderna för enskilda huvudmän bör begränsas så att de inte omfattar medelstora huvudmän, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola. Men i stället för att renovera ett skolsystem som präglas av växande ojämlikhet har mandatperioden blivit fyra förlorade år för svensk skola. Samtidigt som klassrum är överfulla, lärare pressas och elever inte får det stöd de behöver har regeringen prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för investeringar i skolan. Löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Vinstjakten tillåts fortsätta, samtidigt som det som utlovades blivit utredningar som redan samlar damm. Under tiden fortsätter resurser att läcka från skolan och skillnaderna mellan elever att öka. Svensk skola behöver en ny riktning. Socialdemokraterna vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev, inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara chef. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. Regeringens proposition innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Det är i grunden ett steg i rätt riktning. Offentligt finansierad verksamhet ska präglas av öppenhet och insyn, oavsett driftsform. Men förslaget är otillräckligt. De undantag och lättnader som föreslås är alltför generöst utformade och riskerar att urholka reformens syfte. När även relativt stora huvudmän omfattas av lättnader innebär det att en betydande del av verksamheten fortsatt kan undantas från insyn. Det finns i dag tydliga problem med bristande transparens i delar av friskolesektorn. Flera aktörer vittnar om en tystnadskultur där problem inte lyfts, samtidigt som konkurrensen om skolpengen skapar incitament att visa upp en tillrättalagd bild av verksamheten. Offentlighetsprincipen är ett av de mest effektiva verktygen vi har för att motverka detta och säkerställa att missförhållanden kan granskas. Mot den bakgrunden är det problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skatte­medel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten. I praktiken riskerar barns rätt till en bra utbildning att fortsatt vägas mot bolagens intresse av sekretess. I dag saknas dessutom i många fall tillräcklig insyn i hur skattemedel används inom friskolekoncerner. Det gäller inte minst i fråga om hur resurser flyttas mellan skolor och hur vinster uppstår. Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan. Offentlighetsprincipen är därför inte bara en fråga om insyn, utan en förutsättning för att kunna säkerställa att resurser används rätt och att alla elever ges likvärdiga förutsättningar. Vidare är det anmärkningsvärt att fristående anordnare inom komvux inte omfattas av förslaget. Även vuxenutbildning finansieras med offentliga medel och bör omfattas av samma krav på insyn och transparens. Regeringen har under lång tid lovat att öka insynen i friskolesektorn. Det som nu presenteras är dock en halvmesyr. I stället för en tydlig och konsekvent offentlighets­princip väljer regeringen en modell med undantag och lättnader som riskerar att skapa kryphål. För att på allvar stärka förtroendet för skolan krävs en mer genomgripande politik. Offentligt finansierad utbildning ska ha öppna böcker, resurser ska kunna följas på skolnivå och vinstintresset ska inte tillåtas att stå i vägen för transparens och kvalitet. Sammantaget är det positivt att offentlighetsprincipen nu föreslås införas, men reformen behöver skärpas. Offentligt finansierad utbildning ska präglas av full insyn – inte av undantag som riskerar att dölja hur skattemedel används. Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Robert Olesen (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör finansiera reformen på ett ansvarsfullt sätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regeringen genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper och högre andel obehöriga lärare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regleringen av undervisningsuppdraget genomförs i nära dialog med arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen särskilt ska analysera och beakta konsekvenserna för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en uppföljning av hur regleringen påverkar lärarnas arbetsmiljö, undervisningens kvalitet och tillgången till behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minskade dokumentationskrav inte får leda till sämre möjligheter att tidigt upptäcka elevers stödbehov eller till försämrad information till elever och vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola. Men i stället för att renovera ett skolsystem som präglas av växande ojämlikhet har mandatperioden blivit fyra förlorade år för svensk skola. Samtidigt som klassrum är överfulla, lärare pressas och elever inte får det stöd de behöver har regeringen prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för investeringar i skolan. Löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Vinstjakten tillåts fortsätta, samtidigt som det som utlovades blivit utredningar som redan samlar damm. Under tiden fortsätter resurser att läcka från skolan och skillnaderna mellan elever att öka. Svensk skola behöver en ny riktning. Socialdemokraterna vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev, inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara chef. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. Socialdemokraterna vill förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö och minska de administrativa krav som tar tid från undervisningen. Det är i grunden positivt att tydliggöra undervisningsuppdraget och att skapa bättre förutsättningar för undervisning, planering och uppföljning. Propositionen tar fasta på ett reellt problem i svensk skola: att alltför mycket av lärarnas tid under lång tid har trängts undan av dokumentation, administration och otydlighet om kärnuppdraget. Att renodla läraruppdraget är därför en rimlig ambition. Socialdemokraterna anser att propositionen innehåller delar som går i rätt riktning, men att det finns en rad frågetecken kring om regeringen verkligen kommer att genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt. Vi kräver att reformen nu genomförs och finansieras på ett ansvarsfullt sätt. Reformen riskerar annars att leda till större klasser och fler obehöriga lärare, vilket skulle motverka syftet med att förbättra lärares arbetsmiljö. Vi är också kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamen­tarisk förankring med riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem igenom­förandet ökar. Reformen måste nu följas upp med fokus på både arbetsmiljö och kvalitet. Propositionens utformning leder till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. I propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och vem som i praktiken ska besluta om tidsfördelningen. Här är det uppenbart att reformen, i linje med svenska modellen, borde ha utformats i närmre dialog med parterna än vad som nu skett. För Socialdemokraterna är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Propositionen föreslår att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter kring tidsintervall och andra väsentliga uppgifter för genomförandet av reformen. Det innebär att det kommer att vila ett tungt ansvar på regeringen att reformen genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Det är fortsatt oklart om regeringen kommer att använda sig av de föreslagna tidsintervallen i utredningen Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet (SOU 2025:26). Det är också oklart vad andra reformer som exempelvis stödundervisning kommer att få för effekt på lärares undervisningstid, samt hur de särskilda skäl som regeringen diskuterar i propositionen kommer att få för slutgiltig effekt på det framtida behovet av lärare. Vi socialdemo­krater förutsätter att regeringen nu förvaltar det ansvar som riksdagen ger och att reformen genomförs på ett sätt som inte leder till större barngrupper och en högre andel obehöriga lärare. Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. Tidö­regeringen har sedan den tillträdde gjort en rad utfästelser om historiska satsningar som visat sig vara falska. Det som i budgeten för 2023 hävdades vara den största satsningen på 30 år var i verkligheten en nedskärning på 2 miljarder. Av propositionen framgår dessutom att regleringen kan kräva fler anställda lärare och att vissa huvudmän ser betydande bemanningsutmaningar. Detta riskerar att slå särskilt hårt mot kommuner med svag ekonomi, mot glesbygdskommuner och mot skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare. Vi socialdemokrater kräver att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar på anslagen till skolan. Syftet med reformen riskerar annars att vändas till sin motsats och leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd. Socialdemokraterna ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuer­ligt. Regeringen anger också själv att regleringen behöver följas upp för att säkerställa att den får avsedd effekt. Det vore ett steg på vägen. Men uppföljningen bör vara bredare än så. Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön för­bättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks och hur det påverkar andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare. Socialdemokraterna anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan. Propositionen föreslår bl.a. att information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som personalen bestämmer, att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin och att de skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling. Det kan frigöra tid. Men genomförandet måste ske med urskiljning. Skolan måste fortsatt ha goda möjligheter att i tid identifiera elever som behöver stöd, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling. För om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt. En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas. Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Robert Olesen (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreskrifter och kursplaner ska utformas så att politisk detaljstyrning av undervisningsmetoder undviks och att skrivningar om undervisningsstrategier därför ska hållas övergripande och professionsrespekterande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elevinflytandet, i enlighet med skollagens bestämmelser, ska värnas i framtagandet av föreskrifter och i de nya läroplanerna, samtidigt som det är läraren som leder och planerar undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola. Men i stället för att renovera ett skolsystem som präglas av växande ojämlikhet har mandatperioden blivit fyra förlorade år för svensk skola. Samtidigt som klassrum är överfulla, lärare pressas och elever inte får det stöd de behöver har regeringen prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för investeringar i skolan. Löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Vinstjakten tillåts fortsätta, samtidigt som det som utlovades blivit utredningar som redan samlar damm. Under tiden fortsätter resurser att läcka från skolan och skillnaderna mellan elever att öka. Svensk skola behöver en ny riktning. Socialdemokraterna vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev, inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara chef. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. Regeringens proposition innehåller delar som är välkomna. Det är positivt att kunskapsuppdraget förtydligas, att lärarens ansvar för undervisningen slås fast tydligare och att fokus i betygsättningen flyttas från ett alltför mekaniskt avprickande av kriterier till elevens faktiska tillgodogörande av kunskap. Det är också glädjande att samman­tagen bedömning ska kunna användas för hela betygsskalan, eftersom det kan ge en mer rättvisande och professionell bedömning av elevers kunskaper, särskilt för elever med ojämna kunskapsprofiler. Det finns dock delar av propositionen som tyvärr försvagar den svenska skolans breda samhällsuppdrag. Regeringen anger att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck inte längre bör finnas i läroplanernas inledande delar utan i stället tas om hand i relevanta kursplaner. Regeringen motiverar detta med att de inledande delarna bör renodlas och prioritera det mest centrala. Flera remissinstanser har dock invänt mot detta och pekat på värdet av att området också finns kvar som ett ämnesövergripande ansvar. Trots remissinstansernas kritik väljer regeringen tydligt att markera i propositionen att de ska plockas bort. För Socialdemokraterna är det djupt problematiskt och förvånande. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrunds­skapande uppdrag. Att helt flytta dem från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Det görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Därför anser vi att kommande föreskrifter ska innehålla skrivningar gällande sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck i de inledande delarna av läroplanen. Detsamma gäller undervisningens icke-konfessionella karaktär. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det uttryckligen bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. För Socialdemokraterna bör detta inte lämnas öppet. Den icke-konfessionella undervisningen är en grundbult i den svenska skolan och måste tydligt framgå i de inledande delarna av läroplanerna. Propositionen innehåller även förslag om att kursplanerna ska innehålla undervis­nings­strategier, definierade som ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska bedrivas. Regeringen anger samtidigt att det är lärarna som bestämmer valet av specifika under­visningsmetoder inom ramen för dessa strategier. Det är en viktig avgränsning, men den behöver hållas fast med stor tydlighet. Annars finns en uppenbar risk för politisk detalj­styrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån veten­skaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i föreskriften gällande läroplan. För när politiken går in och väljer att skriva in specifika vetenskapliga metoder gör det att det blir politiska beslut att även bestämma när det finns andra vetenskapliga rön som eventuellt är mer lämpliga. Socialdemokraterna delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervis­ningen. Men detta får inte ställas i motsättning till elevinflytande. Propositionen hänvisar själv till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen 4 kap. 9–11, 13 och 14 §§, samtidigt som regeringen bedömer att mer ”balanserade” skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att fram­tagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med respekt för dessa bestämmelser. Ett starkt elevinflytande över utbildningen på övergripande nivå står inte i strid med lärarledd undervisning; tvärtom kan det stärka ansvarstagande, delaktighet och skolans demokratiska uppdrag. Det är också positivt att regeringen vill gå ifrån ett system där godkäntgränsen varit konstruerad på ett sätt som lett till utslagning och där fokus i hög grad legat på att ”uppfylla” varje kriterium. En sammantagen bedömning kan ge en mer rättvis och pedagogiskt rimlig betygssättning. Men propositionen visar också att remissinstanser har lyft en relevant oro: hur ska moment som i dag är obligatoriska, t.ex. simkunnighet, hanteras när sammantagen bedömning införs fullt ut? Regeringen redovisar själv denna fråga i propositionen. Därför bör reformen följas upp särskilt så att barns simkunnighet eller andra centrala säkerhetsrelaterade kunskaper inte försvagas i praktiken. Vi socialdemokrater anser också att det då läroplanens upplägg reformeras är viktigt att följa reformen noga. Särskilt måste uppföljningen beakta konsekvenserna för likvärdighet, lärarnas arbetsmiljö och elevers kunskapsutveckling. När viktiga delar nu föreslås tas bort och delar av läroplaner och kursplaner får nya formuleringar måste det utvärderas så att det inte innebär försämringar gällande likvärdighet, lärares arbetsmiljö och elevernas kunskapsutveckling. Sammanfattningsvis är propositionens kunskapsfokus i flera delar välkommet. Men regeringen går inte hela vägen. På några avgörande punkter riskerar reformen att bli en halvmesyr: värdegrundsuppdraget försvagas, den icke-konfessionella undervisningen lämnas otillräckligt säkrad, elevinflytandet riskerar att trängas tillbaka och vissa centrala kunskapsmoment riskerar att falla mellan stolarna när betygssystemet görs om. Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Robert Olesen (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att entreprenad i yrkesutbildningen ska begränsas, regleras och kontrolleras tydligare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att branschskolor ska utvecklas i nära samverkan med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och att dessa bör ges inflytande över vilka utbildningar som ska startas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkesprov ska tas fram i nära samverkan med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införandet av yrkesprov ska vara frivilligt och ske stegvis och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen vill stärka yrkesutbildningen och förbättra kopplingen mellan skola och arbetsliv. Det är i grunden bra. Sverige behöver fler yrkesutbildade och utbildningarna måste fungera i verkligheten och leda till jobb. Men flera av förslagen väcker frågor. Risken är att man går för fort fram på bekostnad av kvalitet och likvärdighet. Yrkesutbildningen måste hålla hög kvalitet över hela landet. För Socialdemokraterna är yrkesutbildningen en central del av hela utbildnings­systemet. Fler unga ska välja yrkesprogram och känna att de leder till riktiga jobb, vidare studier och utveckling i arbetslivet. Det kräver hög kvalitet, tydliga kunskapskrav och en stark koppling till arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet – men också att utbildningarna är likvärdiga och håller en god nivå oavsett var i landet de ges. En central del i propositionen är att det ska bli lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad. Här menar vi att regeringen går för långt. Entreprenad kan fungera i vissa fall, till exempel där det är svårt att ordna utbildning lokalt. Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten varierar mer mellan olika elever och skolor. Det är varken bra för elever och arbets­givare. Därför behövs striktare och tydligare ramar och bättre uppföljning och kontroll. Socialdemokraterna anser att branschskolor är ett bättre namn än yrkesutbildning på entreprenad eftersom det är ett vedertaget begrepp. När det gäller yrkesprov finns det mycket som är positivt. Det är bra att stärka kopplingen mellan yrkesutbildningen och det praktiska arbetslivet. LO betonar i sitt remissvar att det ska vara frivilligt för branscherna att införa yrkesprov och att de ska utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch via Skolverkets nationella programråd. Svenskt Näringsliv vill att arbetslivet ska ha stort inflytande över hur proven utformas. Vi menar att reformen måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, både hos fack och arbetsgivare. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att yrkesutbildningarna är utformade och gångbara inom respektive bransch. Yrkesprov kan vara ett bra verktyg, men de måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis. Det ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt. Samtidigt är det viktigt att yrkesutbildningen inte reduceras till enbart arbetsmarknadens kortsiktiga behov. Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid. Det kräver utbildningar som är hållbara och som ger eleverna möjlighet att växa i sitt yrke, inte bara matchas mot dagens bristyrken. En annan avgörande fråga är likvärdigheten. Alla elever ska ha tillgång till en bra yrkesutbildning, oavsett var de bor. När entreprenad och nya system införs behöver det ställas höga krav på staten att följa upp och säkra kvaliteten i hela landet och inte minst att det finns författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av entreprenadaktörer. Sammantaget finns delar i propositionen som går i rätt riktning, men vissa delar behöver ses över. Yrkesutbildningen ska utvecklas tillsammans med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet – men med tydlig statlig styrning, stark kvalitet och fokus på att alla elever ska få en bra utbildning. Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Robert Olesen (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska kvarstå i sin nuvarande form, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att förändringarna i regelverket åtföljs av tillräcklig finansiering och resurser, så att stödet till elever kan förbättras i praktiken och inte stannar vid administrativa förändringar, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska följas noga, så att elevers behov av stöd fortsatt kan identifieras och tillgodoses i tid, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformerna ska följas upp med fokus på elevers faktiska tillgång till stöd samt att huvudmän ges förutsättningar att säkerställa tillräcklig lärartäthet och specialpedagogisk kompetens, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola. Men i stället för att renovera ett skolsystem som präglas av växande ojämlikhet har mandatperioden blivit fyra förlorade år för svensk skola. Samtidigt som klassrum är överfulla, lärare pressas och elever inte får det stöd de behöver har regeringen prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för investeringar i skolan. Löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Vinstjakten tillåts fortsätta, samtidigt som det som utlovades blivit utredningar som redan samlar damm. Under tiden fortsätter resurser att läcka från skolan och skillnaderna mellan elever att öka. Svensk skola behöver en ny riktning. Socialdemokraterna vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara chef. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. Regeringens proposition syftar till att förbättra stödet till elever i skolan. Ambitionen att fler elever ska få stöd i tid är viktig. Men för många elever, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är problemet i dag inte brist på system, utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet. Elever som behöver stöd möter i dag ofta en skola där tiden inte räcker till, där elev­hälsan är underbemannad och där lärare saknar förutsättningar att anpassa undervisningen. För elever med NPF kan rätt stöd i rätt tid vara helt avgörande. När stödet brister riskerar konsekvenserna att bli allvarliga – ökade kunskapsluckor, psykisk ohälsa, skolfrånvaro och i förlängningen att elever helt tappar fästet i skolan. Det är därför avgörande att skolan har tillräckliga resurser och rätt kompetens. Fler speciallärare och specialpedagoger, en utbyggd elevhälsa och bättre möjligheter till anpassade lärmiljöer är centrala delar för att alla elever ska kunna lyckas. För vissa elever krävs också mer omfattande och specialiserade insatser, till exempel i resursskolor. Att avskaffa garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar innebär inte att elevernas behov av stöd försvinner. Det är därför viktigt att förändringen följs noggrant. Samtidigt finns en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna. Tidiga och flexibla insatser är ofta avgörande för att elever ska klara sin skolgång, och det behöver säkerställas att elevers behov fortsatt kan identifieras och mötas i tid även i ett nytt system. De föreslagna standardiserade testerna kan vara ett komplement, men de kan inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet. Det finns en risk att fokus flyttas från undervisning och relationer till mätning och administration. Det finns också en tydlig risk att man byter en byråkrati mot en annan. Nya system för tester, uppföljning och dokumentation kräver tid och resurser och riskerar att ta kraft från undervisningen i stället för att stärka den. Det finns också en risk att förändringarna leder till ökad utsortering av elever, till exem­pel genom fler placeringar i mindre undervisningsgrupper, i stället för att undervisningen anpassas inom den ordinarie verksamheten. Om reformen inte följs av ökade resurser riskerar den att förstärka skillnader snarare än minska dem. Att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt föreslås tas bort är problematiskt. Den är en grundläggande princip för en jämlik kunskapsskola och bör ligga fast. Propositionen innehåller delar som går i rätt riktning, till exempel tidigare utredning av behov av särskilt stöd. Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken. Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar. Det behövs också bättre förutsättningar för elever med omfattande behov av stöd, till exempel genom fler resursskolor och mer specialiserade insatser. Skolan måste kunna möta alla elever – inte bara de som passar in i en standardmodell. En särskilt viktig fråga gäller komvux. I dag är detta den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt. Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan. Sammantaget riskerar reformen att stanna vid förändringar i regelverk. Utan tillräcklig finansiering och förstärkningar i verksamheten finns en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring. För att verkligen förbättra stödet i skolan krävs ett tydligt fokus på resurser, kompetens och elevernas faktiska behov. Alla elever ska få rätt stöd i rätt tid – inte i teorin, utan i praktiken. Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Robert Olesen (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att akutskolor på entreprenad inte bör införas, då det riskerar att leda till ökad utsortering av elever och till att resurser förs bort från elevernas undervisning till privata aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förväntansdokument inte bör införas, då det riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att tydligt bidra till ökad studiero eller förbättrade kunskapsresultat, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola. Men i stället för att renovera ett skolsystem som präglas av växande ojämlikhet har mandatperioden blivit fyra förlorade år för svensk skola. Samtidigt som klassrum är överfulla, lärare pressas och elever inte får det stöd de behöver har regeringen prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för investeringar i skolan. Löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Vinstjakten tillåts fortsätta, samtidigt som det som utlovades blivit utredningar som redan samlar damm. Under tiden fortsätter resurser att läcka från skolan och skillnaderna mellan elever att öka. Svensk skola behöver en ny riktning. Socialdemokraterna vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara chef. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. Vi behöver förbättra tryggheten och studieron i skolan. En fungerande skolmiljö där elever kan känna sig trygga och fokusera på lärandet är en grundförutsättning för kunskapsresultat. Vi socialdemokrater tog under förra mandatperioden viktiga steg för att stärka trygg­heten och studieron i skolan. Genom lagändringar tydliggjordes att skolpersonal ska kunna vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder, för att säkerställa trygghet och studiero. Det blev enklare att besluta om avstängning och tillfällig placering, och ett mobilförbud infördes som huvudregel under lektionstid. Vi behöver fortsätta detta arbete. Skolan ska präglas av lugn och ro, vara mobilfri och ha nolltolerans mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Lärare och rektorer ska ha tydliga befogenheter att upprätthålla ordning, och elever som utgör en fara för andra ska kunna hanteras på ett sätt som värnar tryggheten för alla. Samtidigt är det viktigt att konstatera att flera av de förslag som nu presenteras i huvud­sak innebär justeringar av befogenheter som skolans personal redan har. Att exempelvis utöka möjligheterna till avstängning eller minska dokumentationskrav kan i vissa fall vara motiverat, men det förändrar inte i grunden förutsättningarna i klassrummet. Elever som behöver stöd möter i dag ofta en skola där tiden inte räcker till, där elev­hälsan är underbemannad och där lärare saknar förutsättningar att anpassa undervisningen. För elever med NPF kan rätt stöd i rätt tid vara helt avgörande. När stödet brister riskerar konsekvenserna att bli allvarliga – ökade kunskapsluckor, psykisk ohälsa, skolfrånvaro och i förlängningen att elever helt tappar fästet i skolan. För många elever, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är rätt stöd och fungerande lärmiljöer avgörande. När stödet brister riskerar det att bidra till sämre skolresultat, skolfrånvaro och psykisk ohälsa. Det är därför avgörande att skolan har tillräckliga resurser och rätt kompetens. Fler speciallärare och specialpedagoger, en utbyggd elevhälsa och bättre möjligheter till anpassade lärmiljöer är centrala delar för att alla elever ska kunna lyckas. Vi motsätter oss förslaget om att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad. Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen. I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad. Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner. När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi snarare en risk att detta ytterligare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat. Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera. Sammantaget finns en risk att regeringens förslag i huvudsak leder till nya admini­strativa strukturer, snarare än verkliga förbättringar i klassrummet. För att skapa trygghet och studiero krävs i stället mer personal och mindre klasser samt att resurserna används där de gör störst nytta, i undervisningen. Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Robert Olesen (S) Niklas Sigvardsson (S)