Herr talman! Tack så mycket, Anna Vikström, för denna viktiga fråga! Låt mig börja med att säga hur glad jag blev häromdagen när Socialdemokraterna hade sin presskonferens! Socialdemokraterna är alltså det åttonde och sista riksdagspartiet vars ståndpunkt vi inte har känt till.

Detta besked gör inte bara att vi har en stabil majoritet i den här kammaren, utan min bedömning är att vi också kommer att vara en enig kammare när vi går till beslut i frågan.

Det här är en viktig punkt i Tidöavtalet, där vi mellan samarbetspartierna uttalar att vi vill se ett samlat huvudmannaskap. Alltför länge har människor fallit mellan stolarna i det delade huvudmannaskap som vi har haft mellan kommuner och stat. Därför är det nu viktigt att vi får en möjlighet att gå vidare.

Utredningen presenterades för ett litet tag sedan. Nu går vi vidare med remissomgång.

Herr talman! Som ledamoten nog är väl medveten om var inte minst Moderaterna med och drev frågan i opposition i socialutskottet. Vi lade också fram ett utskottsinitiativ tillsammans med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Det finns alltså en väldigt stabil majoritet för att driva frågan vidare.

Frågan är just nu ute på remiss. Sista remissdatum är den 9 juni. Jag ser med stor tillförsikt och stor glädje fram emot att ta del av remissvaren för att sedan kunna presentera regeringens fortsatta arbete.

Herr talman! Tack, Ludvig Aspling, för denna angelägna fråga! Jag är glad för att regeringen och Sverigedemokraterna är överens i Tidöavtalet om att vi ska avskaffa spårbytet. Det borde ha gjorts för länge sedan.

Precis som Ludvig Aspling framhåller finns det ett flertal fall som visar hur regeln har utnyttjats. Man kan till och med se att detta leder till att människor söker sig till Sverige för att söka asyl när syftet egentligen är att arbetskraftsinvandra. Det innebär, förutom att man missbrukar asylsystemet, att det blir en sammanblandning. Tanken är att om man kommer hit för att jobba ska man ha sitt tillstånd på plats redan innan man reser hit.

Vi har en pågående utredning. Den kommer att lämna sitt resultat senast den 31 januari, och därefter kommer regeringen att så snart som möjligt prioritera att lägga fram en proposition.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ludvig Aspling, för den uppföljande frågan! Det är precis som Ludvig Aspling pekar på: Regelverket är en sak, men om man inte säkerställer att det faktiskt efterlevs spelar inte regelverket så stor roll.

Vi vet hur skrupelfria arbetsgivare fortfarande utnyttjar människor på ett fruktansvärt sätt i Sverige i dag. Därför måste vi stärka våra myndigheter i deras arbete för att säkerställa att reglerna efterlevs. Vi får naturligtvis också ägna oss åt regelvård för att se till att vi hela tiden har ett regelverk som är ändamålsenligt. Vi är beredda att när som helst ändra det om det krävs.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. Språk är oerhört viktigt. Språk är en identitetsmarkör, en skapare av vilka vi är och vill vara. Därför är det viktigt att jobba för att människor kan bevara sitt språk, oavsett vilket det är.

När det kommer till våra nationella minoriteter är det viktigt för regeringen att fortsätta arbeta med våra inrättade språkcentrum. Vi har alldeles nyligen invigt ett språkcentrum för meänkieli, som är ett våra nationella minoritetsspråk.

Det är viktigt för regeringen att fortsätta arbeta med språkfrågorna generellt när det gäller våra nationella minoriteter.

När det kommer till samiskan avser regeringen att fortsätta arbeta tillsammans med det samiska parlamentet för att titta på behoven och vilka lösningar som kan finnas i framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Det finns ingen sådan ordning i Sverige i dag, och det är ingenting som vi tittar på just nu. Men när olika möjligheter till språkrevitalisering införs tror jag att det måste ske i samråd med och tillsammans med minoriteterna själva. De ska vara med och titta på hur behoven ser ut, hur önskemålen ser ut och framför allt hur språket har utvecklats över tid och var vi tror att det kommer att vara framöver. Det ser olika ut för de olika minoriteterna, och de har olika behov.

När det kommer till samiskan har vi ett fint samarbete med det samiska parlamentet för att prata om de här frågorna och föra dem framåt.

Herr talman! Tack, Anne-Li Sjölund, för denna angelägna fråga! Det är oerhört viktigt att företagen har tillgång till rätt kompetens. Det gäller även utländsk kompetens, men man ska också utnyttja den kompetens som finns i Sverige.

Den omläggning av arbetskraftsinvandringen som vi nu gör är otroligt viktig. Vi vill fokusera mer på den högkvalificerade och kvalificerade arbetskraftsinvandringen och säkerställa att fler av de som redan finns här i Sverige men ännu inte försörjer sig själva tar de jobb som finns.

Vi är väl medvetna om den fantastiska utvecklingen i norra Sverige. Det är glädjande att jag kan peka på att vi tillsammans med Migrationsverket för bara någon vecka sedan presenterade en ny organisation. Där kommer det att finnas ett särskilt spår för nyetableringar som behöver rekrytera en rad olika kompetenser genom arbetskraftsinvandring. Det ska man få ökat stöd…

Herr talman! Jag är övertygad om att kompetens inte kommer att försvinna. Jag tror snarare att det kommer att bli lättare att rekrytera. Man kommer att ha kortare handläggningstider och säkerställa att företagen verkligen får den hjälp som behövs. Det är oerhört angeläget.

Vi låter utreda ett höjt försörjningskrav, på ungefär 33 000 kronor i månaden. Men utredarna har också fått i uppdrag att titta på om det behövs undantag i vissa branscher eller om det behövs geografiska undantag. Jag tycker att vi ska låta utredarna jobba på.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Jag får inte och kan inte uttala mig om enskilda fall. Det tror jag att Annika Hirvonen är väl medveten om.

Generellt är det oerhört allvarligt att barn vistas här länge utan tillstånd. Det är inte bra för ett barn att leva gömd eller utan tillstånd i Sverige, med all den ovisshet som följer med det. Barnet har dessutom inte själv valt den situationen.

Den politik som regeringen driver syftar dock till att minska det lidandet. Det kanske allra sämsta för ett barn är att leva gömd i skuggsamhället, med alla risker det innebär, under lång tid. Därför vill vi bekämpa skuggsamhället så långt det bara går. Vi vill säkerställa att beslut faktiskt efterlevs och att Sveriges resurser används till dem som verkligen har skyddsbehov. Det är en svår uppgift. Men det är en viktig prioritering.

(Applåder)

Herr talman! Det här blev en ganska spretig frågeställning. Jag har förklarat detta, både för Expressen, som godtog förklaringen, och för Miljöpartiet tidigare. Men jag förklarar det gärna igen.

Vi har skickat in en artikel på svenska. Vi har använt en auktoriserad översättningsbyrå och har sedan skickat in den översatta texten. Där finns det ordet inte med. Men i ingressen i webbversionen har tidningen själv lagt till detta. Vi har efterfrågat en rättelse.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Storckenfeldt, för den frågan! Det är många som undrar hur det kommer sig att man som klimatminister talar så mycket om el- och energifrågor. Det är för att det är i princip hela vår omställning.

I Sverige har vi möjligheten att sluta släppa ut det fossila, sluta använda det som smutsar ned och i stället gå över till el. Vissa tror kanske att det bara handlar om bilar, som i stället för att ha koldioxid som bolmar ut ur avgasrören ska gå på el. Men det är bara en liten del av det hela. Det handlar om våra stora industrier. Det handlar om vårt jordbruk. Det handlar om hela vårt samhälle som faktiskt kan sluta släppa ut och nå nettonoll. Men då behövs mycket mer el.

Som ledamoten själv nämner har regeringen godkänt både två parkers miljötillstånd och kabelanslutning för en tredje park, Kriegers flak. Vi kommer att fortsätta i den här takte…

Herr talman! Tack, ledamoten, för ännu en bra fråga! Många ansökningar har kommit in, och det välkomnar vi. Vi behöver göra en ordentlig analys av var vi kan ge tillstånd. Ibland kanske försvaret är oroade över hur en havsvindkraftspark skulle påverka landets försvarsförmåga. Ibland kan det vara miljön som skulle påverkas negativt. Vi behöver ta ansökningarna på allvar och göra noggranna analyser innan vi ger besked.

Vi ser också behov av att ta ett helhetsgrepp om denna fråga, och en utredning ska därför titta på exempelvis hur man kan utforma anvisningssystem, så att vi kan säga var man kan bygga havsbaserad vindkraft. Vi kommer att utreda frågan noga och leverera fler förslag på detta område.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Magnus Berntsson, för en oerhört angelägen fråga! Det är en av regeringens främsta prioriteringar att jobba för att motverka antisemitism och för att möjliggöra för människor att leva ett judiskt liv fullt ut i Sverige.

Det är naturligtvis oerhört allvarligt. Jag har själv fått möjlighet att resa runt i Sverige och möta församlingar som är oroliga, skolor som tvingas lägga pengar som skulle ha gått till barnen på säkerhet och föreningar som tvingas lägga ned sin verksamhet på grund av oro, våld och hot. Så kan vi inte ha det i en öppen demokrati, och så ska vi inte ha det.

Regeringen har tagit flera beslut som är steg på vägen för att möjliggöra att arbeta hårdare mot antisemitism och för att människor ska kunna leva ett fritt, judiskt liv. Ett av de stegen är den tvärdepartementala arbetsgrupp som nu har inlett sitt arbete. Säkerhetsfrågan är faktiskt d…

Herr talman! Naturligtvis är det så att man i en öppen demokrati måste ha ett rättsväsen som fungerar. Det måste fungera mot alla typer av hat och hot i samhället, även när de är så tydligt antisemitiska och riktade mot judiska församlingar och föreningar. Självklart är det här någonting som regeringen arbetar med. Vi ser över både rättsformerna och hur vi på ett bättre sätt ska samarbeta i hela regeringen, men också med samhället.

Det gjorde mig oerhört olycklig när jag besökte den judiska skolan i Göteborg och fick ta del av deras rapporter. Så ska vi inte ha det i ett öppet och fritt Sverige. Det ska den här regeringen se till.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Den är mycket relevant att ställa sig, inte bara i ljuset av den rapport som nyligen kom och som visar på läsvanorna bland barn och unga utan också för precis det som ledamoten nämner, nämligen att om vi ska kunna ha ett öppet, fritt och demokratiskt samhälle är läsande och skrivande en naturlig del. Det är självklart för mig som kulturminister och även för min ministerkollega som har ansvar för hela skolsektorn, nämligen statsrådet Edholm.

För ett antal veckor sedan bjöd vi in parter som i dag arbetar med läsning brett i samhället för att diskutera vad som har gjorts, vad som behöver göras framöver och vilka steg vi ska ta i den riktningen. Det var ett viktigt möte. Det var första gången som Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet bjöd in gemensamt till den här typen av sittning. Det var också ett väldigt positivt möte…

Herr talman! Precis som ledamoten själv, och både jag och mina övriga regeringskollegor, är inne på handlar det mycket om att skapa möjligheter att få tillgång till litteratur och möjligheter att få ta del av den. Det måste finnas vuxna som vägleder en in i litteraturens värld, inte minst i skolan men också utanför. Jag vet av egen erfarenhet hur viktigt det är att det finns vuxna som kan vägleda en in i läsandet och litteraturen när hemmet kanske inte har den möjligheten.

Vi behöver dock också jobba med hemmet och för att få föräldrar att förstå hur viktigt det lästa ordet är för barnen och hur viktigt det kommer att vara senare i deras liv.

Detta är ett gemensamt arbete vi har att göra framöver.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för en fråga som mer naturligt besvaras av socialtjänstministern.

Sverige befinner sig i en oerhört allvarlig situation just nu. Barn och unga - så unga som tioåringar - rekryteras direkt in i de kriminella nätverken. Regeringen har därför ett väldigt starkt fokus på att säkerställa att vi får trygga gator och torg och att den utveckling som vi har sett under lång tid stoppas.

Precis som ledamoten är inne på kommer inga åtgärder att vara tillräckliga om vi inte hindrar och stoppar rekryteringen. En del i detta kommer därför det väldigt viktiga verktyget en ny socialtjänstlag att vara. Den kommer att ge möjligheter att jobba proaktivt i stället för reaktivt, vilket sker genom dagens lagstiftning.

Utredningen kom för flera år sedan, men denna regering skriver nu fram en ny lag.

Herr talman! Jag skulle önska att socialdemokrater hade lite större dialog sinsemellan. Socialdemokraterna envisas med att fortsätta hävda att de 10 miljonerna ska delas mellan 290 kommuner trots att jag i flera interpellationsdebatter har berättat att de naturligtvis ska gå till en central funktion som ska stötta socialtjänsten brett.

Vi kommer att göra det som Socialdemokraterna inte lyckades göra. Vi kommer att skriva fram en ny socialtjänstlag som innebär att Sveriges socialsekreterare får helt andra och nya verktyg.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för en viktig fråga.

Konstens frihet har vi diskuterat i alla möjliga sammanhang. Regeringen har varit tydlig från dag ett. Både i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen slås fast att principen om armlängds avstånd till kulturen och konsten ska gälla och att konstens frihet är en förutsättning i en fri och levande demokrati.

Vi kommer därför att fortsätta göra allt vi kan för att stå emot alla möjliga slags politiska påtryckningar som vill påverka kulturen och konsten. Genom att se tillbaka på historien vet vi hur det har fungerat - ganska dåligt - och vi vet hur det fungerar på andra ställen i världen där kulturen är styrd och inte fri.

Det kommer att vara ett sant nöje för mig att under dessa fyra år fortsätta jobba med kulturens frihet och fortsätta tvätta bort alla slags politiska markeringar för att möjliggöra en frih…

Herr talman! Regeringen har varit på plats i snart åtta månader. Under denna period har vi haft möjlighet att lägga fram en budget och haft en vända då vi kunnat se över regleringsbreven. Vi har redan haft möjlighet att arbeta med att tvätta bort olika typer av politisk styrning hos våra myndigheter på kultursidan. Det kommer vi att fortsätta göra.

Vi kommer naturligtvis också att se över helheten. Men det viktigaste för oss är att möjliggöra för kulturen och konsten att vara fri från styrning i sin helhet. Det kommer att genomsyra hela regeringens arbete på kulturområdet framöver.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Lorena Delgado Varas för frågan.

Detta avser en utredning om informationsplikt som regeringen kommer att tillsätta inom kort. Utredaren ska komma med förslag om en skyldighet för offentliganställda att meddela om de kommer i kontakt med en person som vistas illegalt här i landet.

Regeringen kommer nämligen inte stillatigande att se på medan skuggsamhället växer och människor far otroligt illa. Vi vill säkerställa att ett ja är ett ja och att ett nej verkligen är ett nej. Ytterst handlar det om att prioritera våra resurser till dem som verkligen har skyddsskäl.

Med det sagt ska utredaren också titta på eventuella undantag från informationsplikten. Jag tycker återigen att utredaren ska få jobba i lugn och ro med detta. Vi får återkomma när förslaget har kommit. Jag ser fram emot en debatt och synpunkter som kan komma med anledning av förslagen.…

Herr talman! Det stämmer att det här handlar om tunga värderingsfrågor, precis som ledamoten säger. Jag duckar verkligen inte för den debatten utan välkomnar den.

Jag erkänner att det finns målkonflikter och att det kan kännas svårt för många offentliganställda. Men jag tycker att det är en oerhört viktig princip att alla delar av det offentliga Sverige ska dra i samma riktning och att man ska göra vad man kan för att säkerställa att myndigheters och domstolars beslut efterlevs.

Jag vill å det starkaste ta avstånd från uttrycket angiverilag. Det här handlar om offentliganställda i deras tjänst.

(Applåder)

Herr talman! Det var verkligen en glädjande framgång för det svenska ordförandeskapet att samtliga medlemsstater samlades och antog rådsslutsatserna för konstnärer på flykt. Det var väldigt fint att höra alla medlemsstater stå upp för både möjligheten för konstnärer på flykt att söka nödresidens och möjligheterna för oss att lära av varandra medlemsstaterna emellan.

Mycket görs redan. Sverige och Norge är faktiskt bäst i klassen när det kommer till olika typer av residensprogram och möjligheter att via till exempel Icorn vistas på olika ställen. Jag hade själv nyligen möjligheten att besöka Gotland och dess residensprogram, där man tagit emot konstnärer från Ukraina och andra ställen i världen.

Det här är ett prioriterat område, och det var som sagt mycket glädjande att medlemsstaterna kunde anta dessa rådsslutsatser.

Herr talman! Tack för att vi fick ytterligare 30 sekunders talartid var - det är svårt att hinna med allting på en minut.

Vi ska inte glömma bort att Sverige faktiskt är bäst i klassen tillsammans med Norge när det kommer till att skapa den här typen av möjligheter för konstnärer på flykt.

Våra rådsslutsatser, som vi har antagit tillsammans med EU:s andra medlemsstater, handlar om att lära av varandra och titta på hur andra länder har gjort för att kunna applicera och implementera andra arbetssätt och metoder. Det kan vi naturligtvis göra även i Sverige för att bli ännu bättre.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Green för den viktiga frågan.

Vattenkraften är en fantastisk tillgång för Sverige. Det är tack vare vattenkraften vi kan ha ett så rent energisystem, som gör att så många vill ha sin verksamhet i Sverige för att bygga varor och produkter eller erbjuda tjänster som är rena, inte ger utsläpp och inte är byggda på energi från olja, kol och gas. Därför är vattenkraften så otroligt viktig.

Vi har miljöprövningar som pågår. Dessa är nu pausade för att vi under det här året ska kunna se över hur prövningarna kan utföras på ett klokt sätt som ser till att vi värnar vår biologiska mångfald, vår miljö, våra fantastiska fiskar och andra djur i havet men också ser till att vattenkraften fortsatt kan bidra till vårt rena och starka energisystem.

Herr talman! Jag kan inte närmare redogöra för den exakta dialogen om vattenkraften med olika parter. Men självklart har dialog förts såväl med Energiföretagen och enskilda aktörer som äger småskalig vattenkraft som med många av de miljöorganisationer som är bekymrade över att det här på något sätt skulle sänka miljöstandarden, vilket det inte handlar om. Under det här året, då vi pausar prövningarna, vill vi se över hur vi kan utföra dem på ett bättre sätt. Vi vet att de som bedriver vattenkraft också är måna om miljön; det är inte så att vattenkraft och miljö står emot varandra. Här finns det potential att med dialog och förbättring se till att göra det som den tidigare regeringen gjorde men göra det på ett mycket bättre och klokare sätt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för en oerhört angelägen fråga. Jag och regeringen delar verkligen den bild som ledamoten redogör för. Det är en oerhört allvarlig situation på Sis, och det har vi påtalat under flera år. Det är i praktiken så att man kan sitta inne på ett Sis-hem och planera sin egen rymning, beställa droger eller ha kontakt med sexuella förövare. Det är ingen ny problematik, utan den har funnits under lång tid.

Den här regeringen säkerställer nu att viktiga och helt nödvändiga verktyg kommer på plats. Därför har vi tidigarelagt den så kallade EKT-utredningen, som kommer att begränsa tillgången till bland annat mobiltelefoner och datorer, så att det här får ett stopp. Men vi gör också mer.

Vi kommer att ge tilläggsdirektiv som också omfattar kroppsvisitationer, rumsvisitationer och möjligheten att med metalldetektorer undersöka dem som besöker Sis.

Herr talman! Att främja läsande tror jag att vi alla är besjälade av. Alla goda krafter behöver förenas för att förändra läsandets status.

Sedan 2018 har kommunerna kunnat söka bidrag för att utveckla de egna folkbiblioteken efter de behov som har funnits. Satsningen Stärkta bibliotek bygger på en tillit till professionens egen förmåga att bedöma vad som är viktigt för de lokala biblioteken. Men anslagen försvinner vid detta års utgång.

Bibliotekens betydelse för kulturen, särskilt i mindre kommuner och glesbygd, är stor. Det är viktigt att fortsätta att stimulera verksamheten utifrån de lokala behoven.

Jag vill därför fråga kulturministern: Avser statsrådet att fortsätta att stödja och stärka biblioteken, och hur ser planen ut?

Herr talman! Min fråga går till minister Camilla Waltersson Grönvall.

Antalet orosanmälningar ökar samtidigt som ekonomin viker och den kommunala sociala barn- och ungdomsvården förväntas lösa allt fler problem.

Samtidigt ökar den psykiska ohälsan, och den sprider sig allt längre ned i åldrarna. Det har naturligtvis en stor påverkan på barns och ungas mående och behov av olika samhällsinsatser.

Ett av de stora problemen inom socialtjänsten är att det har blivit viktigare att föra anteckningar, journalföra och administrera än att träffa barn och ungdomar i behov av samhällets stöd.

En utredning som tillsattes 2015 fick i uppdrag att utreda den svenska sociala barn- och ungdomsvården. Den visar bland annat att en socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården ägnar en mindre del av sin tid till att träffa barn och en större tid till administrat…

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari.

I måndag var det den biologiska mångfaldens dag. Det är en dag som är instiftad för att uppmärksamma denna viktiga fråga. Enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald hotas 1 miljon växt- och djurarter globalt av utrotning de kommande decennierna. I Sverige är lite mer än 2 000 av totalt 21 000 arter hotade.

Utrotningstakten är just nu snabbare än den varit de senaste tio miljoner åren. Naturvårdsverket visar i sin senaste miljömålsuppföljning att utvecklingen för den svenska biologiska mångfalden är negativ. Utvärdering görs vart fjärde år. I den senaste föreslår Naturvårdsverket att regeringen ska prioritera klimat och biologisk mångfald.

När regeringen nu har minskat på pengarna för skötsel och skydd av värdefull natur vill jag därför fråga om planerna framåt för att prioritera arbetet för de…

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Mikroplaster som konsumeras ofrivilligt av människor och djur via mat, vatten och inandning har förorenat vår planet - från toppen av Mount Everest till de djupaste haven.

Vrije universitetet i Amsterdam rapporterade förra året om mikroplaster i människans blod och i kött- och mjölkprodukter. Nu visar också forskning från bland annat Strathclyde universitetet i Glasgow hur mikroplaster i väldigt stor omfattning sprids från vindkraftverkens rotorblad.

Epoxi innehåller 33 procent bisfenol A. Det eroderar från rotorbladen och blåser som mikroplaster mot land. Sedan kan vi lägga till PFAS som används som stabilisator i färgen som rotorbladen målats med.

Erosionen från rotorbladen har nu visat sig vara avsevärt större till havs än på land. Det beror bland annat på saltet och storleken på rotorbladen.…