Roger Hedlund (SD) svarade Andreas Lennkvist Manriquez i en replik om Lag om avgift för områdessamverkan i debatten ”Protokoll 2025/26:125 Tisdagen den 26 maj” den 26 maj 2026.
Andreas Lennkvist ManriquezV· i sitt anförandeVi debatterar nu regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan. Detta är ett förslag som har mött omfattande kritik från ett flertal remissinstanser. Kritiken handlar dels om att lagen riskerar att…Fru talman! Vi debatterar nu regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan. Detta är ett förslag som har mött omfattande kritik från ett flertal remissinstanser. Kritiken handlar dels om att lagen riskerar att innebära ingrepp i både föreningsfriheten och egendomsskyddet, eftersom fastighetsägare i praktiken kan tvingas betala för verksamheter som de själva inte valt att delta i, dels om att lagen kan snedvrida konkurrensen och slå särskilt hårt mot mindre aktörer. Vänsterpartiet instämmer i den kritiken.
Fru talman! Vi ställer oss också kritiska till den ansvarsförskjutning som förslaget innebär. Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete är och bör i grunden vara ett offentligt ansvar som finansieras gemensamt genom skattemedel, inte genom avgifter riktade mot enskilda fastighetsägare.
Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 1.
Fru talman! Vänsterpartiet ställer sig kritiskt till den nya lagstiftning som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lägger fram. Man menar att behovet av lagstiftningen inte har visats. Jag tycker att det är en väldigt intressant ingång, med tanke på hur brottsligheten och otryggheten har brett ut sig i våra bostadsområden under väldigt lång tid.
Vi har äntligen fått ned antalet skjutningar i samhället tack vare Sverigedemokraternas och samarbetspartiernas insatser på det rättspolitiska området, både genom ny lagstiftning och genom ökade resurser. Men att Vänsterpartiet menar att det inte finns behov av att jobba ytterligare med de här frågorna i bostadsområdena gör mig förvånad.
Den här lagstiftningen visar tydligt att man kan få med alla intressenter, alla fastighetsägare, på att finansiera trygghetsskapande åtgärder inom bostadsområdet. Det som man kan arbeta med inom den här samverkansmodellen är också i grunden saker som i stort sett varje fastighetsägare redan i dag gör för att värna om sin fastighet och dess omgivning. Det handlar om att minska brottslighet, såsom klotter och skadegörelse, och minska otryggheten. Allt det här är åtgärder som fastighetsägaren får vinning av i slutänden.
Dock blir det svårt att finansiera de här gemensamma projekten på stora gemensamma ytor om inte alla fastighetsägare är med. Det är också därför Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lägger fram ett sådant här förslag. Då säger Vänsterpartiet nej. Varför?
Fru talman! Jag tackar Roger Hedlund för frågan.
Jag ska försöka att svara så kort och konkret som möjligt. Det finns ett behov av trygghetsskapande åtgärder, men frågan är hur vi tar oss an detta.
Vi menar att vi gör det bäst genom att stötta aktörer som arbetar i dessa områden, genom att aktivt arbeta med civilsamhället och framför allt genom att föra över resurser till polisen. Vi gör det inte genom att finansiera den här typen av åtgärder genom att införa avgifter på fastighetsägarna, utan det här är någonting som ska finansieras med gemensamma medel.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
Jag och Sverigedemokraterna anser att alla i samhället har en roll i att bidra till att motverka brottslighet och till att skapa trygga samhällen. Jag anser också att fastighetsägarna i allra högsta grad ingår i den samhälleliga del som ska arbeta med de här frågorna.
I dag använder de allmännyttiga bostadsbolagen en del av intäkterna till olika projekt i bostadsområdena. Det har jag aldrig hört Vänsterpartiet ha en åsikt om tidigare, men när vi i det här fallet pratar om trygghetsskapande åtgärder ska gemensamma medel tydligen inte få användas för att göra sådana insatser. Jag begriper faktiskt inte vad skillnaden är på det området.
Jag skulle säga att fastighetsägarna, genom att vara med och gemensamt bidra med det här, spelar en avgörande roll för att få trygghet i bostadsområdena. Om vi exkluderar fastighetsägarna blir det väldigt svårt att lyckas åstadkomma detta.
Lagstiftningen kommer av att många arbetar med den här frivilliga samverkansmodellen, men alla fastighetsägare vill inte alltid fullt ut vara med. Det blir svårt för de andra fastighetsägarna att arbeta med frågan när vissa fastighetsägare säger nej till samverkan.
Här kommer den här lagstiftningen in. Att det också tas ut en avgift för det arbete som görs är i grunden, som jag nämnde tidigare, någonting som fastighetsägarna får en positiv effekt av. Därmed anser jag att den här modellen är avgörande för att vi ska lyckas åstadkomma en trygg bostadsmiljö igen.
Fru talman! Ett flertal remissinstanser har ifrågasatt om det här över huvud taget kommer att få effekt. De menar att mycket tyder på att den områdessamverkan som finns i dag redan fungerar väl.
Skiljelinjen är i grund och botten om trygghetsskapande åtgärder ska vara ett samhälleligt ansvar som finansieras genom offentliga medel eller om det ska vara upp till den enskilda fastighetsägaren, i det här fallet, att stå för kostnaderna.
Vi menar att det samhälleliga ansvaret och den offentliga skattefinansieringen ska ligga till grund för tryggheten i Sverige. Detta är en skiljelinje mellan oss och regeringen.