Janine Alm Ericson (MP) svarade Mattias Eriksson Falk i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2025/26:54 Onsdagen den 17 december” den 17 dec 2025.
Mattias Eriksson FalkSD· i sitt anförandeVi debatterar i dag finansutskottets betänkande nummer 3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner . Grunden för den del av statens budget som vi i dag behandlar är den samverkan som sker mellan Sverigedemokraterna…Herr talman! Vi debatterar i dag finansutskottets betänkande nummer 3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Grunden för den del av statens budget som vi i dag behandlar är den samverkan som sker mellan Sverigedemokraterna och regeringen inom ramen för Tidöavtalet. Det är också mandatperiodens sista budgetförslag som avser ett helt år och som nu ligger på riksdagens bord för beslut.
Med drygt nio månader kvar till valet är det rimligt att stanna upp och reflektera över vad denna mandatperiod faktiskt har inneburit, särskilt inom just detta utgiftsområde, och att samtidigt jämföra med läget före maktskiftet 2022.
Vi ärvde då ett Sverige präglat av extremt hög inflation, en inflation som inte uppstod av en slump utan var en följd av medvetna politiska vägval från den tidigare socialdemokratiska regeringen med stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det var en politik som gjorde det dyrt att leva i Sverige.
Herr talman! Dessa partier stängde fullt fungerande kärnkraft i södra Sverige. Konsekvenserna kom snabbt: Elpriserna sköt i höjden. Det blev dyrt för människor att värma sina hem, dyrt för företag att producera, dyrt för idrottsliv att hålla ishallar och andra anläggningar igång och dyrt för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet.
Pengar som i stället hade kunnat gå till välfärden, till bättre förutsättningar i skolan, till äldreomsorgen eller till personalens arbetsmiljö gick rakt ut i ökade elkostnader.
Som om detta inte vore nog höjde man dessutom reduktionsplikten kraftigt. Priserna på bensin och diesel steg, och de steg kraftigt. Det blev dyrare för vanligt folk att ta sig till jobbet, dyrare för regionerna att driva kollektivtrafik och dyrare för företag runt om i landet att transportera varor. När driften blev dyrare ökade transportkostnaderna, och i förlängningen blev även maten och andra nödvändiga varor dyrare. Sverige genomlevde en verklig kostnadskris under den socialdemokratiska regeringen.
Det här var inte bara olyckliga omständigheter som råkade inträffa. Det var resultatet av politiska beslut fattade i denna kammare av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Man valde bort svenska hushåll och våra kommuner och regioner till förmån för egna ideologiska ambitioner.
Herr talman! Vi närmar oss nu år 2026. Under denna mandatperiod har Sverigedemokraterna och regeringen vidtagit en rad åtgärder för att steg för steg reparera skadorna av den politik som tidigare förts av bland annat Socialdemokraterna.
Inflationen har nu bekämpats. Reduktionsplikten har sänkts, och Sverige har i dag bland de lägsta priserna på bensin och diesel i hela västvärlden. Skatten på bensin och diesel har sänkts. De första stegen mot ny kärnkraft har tagits för att säkra stabil elproduktion och rimliga elpriser på lång sikt. Inkomstskatterna har sänkts, och från 2026 halveras dessutom skatten på mat – något som också påverkar kostnaderna för våra kommuner och regioner.
Det är några tydliga exempel på den politik som bedrivits sedan 2022. Sammantaget innebär detta att det har blivit bättre förutsättningar för svenska hushåll att fungera, det har blivit bättre förutsättningar för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet och stabiliteten i offentlig sektor har stärkts.
Herr talman! Tack vare att inflationen nu har pressats tillbaka ser vi att kostnadsökningstakten för kommuner och regioner har sänkts. De kraftigt ökade pensionskostnader som tidigare drev upp utgifterna har börjat normaliseras. Det ger bättre möjligheter till balans och långsiktig planering.
För att ytterligare stötta kommuner och regioner ligger de utökade generella statsbidragen kvar även nästa år. Det är värt att tydligt säga att de generella statsbidragen aldrig har varit så stora som de är nu. Hela detta utgiftsområde uppgår till närmare 181 miljarder kronor. Det är medel som går direkt till kommuner och regioner för att skapa förutsättningar för en stark och likvärdig välfärd i hela landet.
Samtidigt har kommuner och regioner ett eget ansvar. Det krävs fortsatta anpassningar, prioriteringar och en vilja att pröva nya lösningar. Skattebetalarnas pengar måste användas där de gör störst nytta.
Ett exempel kan vara att se över stöd till olika organisationer och verksamheter som inte är en del av kärnverksamheten. I Region Gävleborg har man exempelvis sett över det offentliga stödet till studieförbund, bland vilka Socialdemokraternas kampanjorganisation ABF ofta varit en av de största mottagarna av stöd. Detta bör fler regioner och kommuner göra. Dessa medel kan då i stället användas direkt i välfärden till personal, till barn och unga eller till våra äldre.
Herr talman! Under mandatperioden har Sverigedemokraterna och regeringen levererat ett stort antal propositioner inom migrations- och rättspolitiken. Det handlar om reformer som både påverkar arbetet i offentlig sektor och skapar förutsättningar att minska kostnader som är kopplade till den tidigare förda migrationspolitiken.
Kommunerna har till exempel fått ett tydligare ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Det är nödvändigt. Brottsförebyggande arbete är en kedja som löper genom hela samhället och som kräver samordning.
Vi har också fattat beslut om lagstiftning som gör det betydligt enklare att sätta upp trygghetskameror. Det är något som både kommuner, regioner och Polismyndigheten nu har bättre förutsättningar att använda. Vi har därtill infört möjligheten till vistelseförbud, något som skapar förutsättningar för tryggare stadsmiljöer och gör att vi får bort problem från bibliotek och badhus. Det gör också att hederliga butiksägare kan få bedriva sin näringsverksamhet i lugn och ro och på så sätt också bidra till det svenska samhället.
Migrationspolitiken har lagts om i grunden. Antalet asylsökande är i år det lägsta sedan 1980talet och bedöms fortsätta minska när nya lagar träder i kraft. Kraven har skärpts, och tillgången till svensk välfärd stramas åt. Det kommer inte längre att vara möjligt att sätta sin fot i Sverige och omedelbart få tillgång till svensk välfärd och stöd finansierat av våra skattebetalare. Man måste kvalificera sig in i välfärden. Detta minskar incitamenten att söka sig hit, det minskar statens bidragskostnader, det avlastar sjukvården och det ger kommunerna större stabilitet i deras verksamheter.
Herr talman! Detta är också ett vägval. En rödgrön valseger 2026 skulle innebära en återgång till kraftigt ökad migration, fortsatt nedläggning av kärnkraft samt höjd reduktionsplikt och högre skatter på bensin och diesel. Till detta kommer höjda skatter på arbete, inkomster och fastigheter. Det skulle bli dyrare att arbeta i Sverige, dyrare att driva företag och dyrare att bedriva välfärd. Det skulle helt enkelt bli dyrare att vara svensk och att leva i ett rödgrönt Sverige.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis beröra frågan om svensk sjukvård och bemanning. I debatten om detta sprider oppositionen ofta en bild som inte stämmer med verkligheten.
Jag bad riksdagens utredningstjänst att granska utvecklingen inom svensk sjukvård mellan 2022 och 2025, och resultatet är tydligt. Inom våra regioner har exempelvis antalet barnmorskor ökat med 3,2 procent. Antalet läkare utan specialistkompetens har ökat med 1 procent, och antalet läkare med specialistkompetens har ökat med 6,1 procent. Antalet sjuksköterskor har ökat med 3,7 procent, antalet tandläkare med 1,8 procent och antalet undersköterskor och skötare med 2 procent.
Totalt har personalen inom dessa grupper ökat med 2,4 procent under mandatperioden. Detta ska jämföras med att Sveriges befolkning under samma tid har ökat med cirka 0,6 procent. Det innebär att vårdpersonalen har ökat betydligt snabbare än befolkningen. Det är ett mycket positivt besked.
Samtidigt har anslaget inom detta utgiftsområde till stöd för regioner och kommuner ökat med omkring 24 miljarder kronor sedan 2022.
Med detta sagt, herr talman, känner jag mig trygg i att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Jag vill också passa på att önska utskottskollegor, utskottskansli, riksdagsförvaltningen och talmanspresidiet en god jul och ett gott nytt år.
(Applåder)
Herr talman! Sverigedemokraterna säger ju ofta att de står på landsbygdens och de små kommunernas sida. Det låter bra i valrörelser, men i praktisk politik gör Sverigedemokraterna något helt annat.
Sverigedemokraterna ställer sig alltså bakom en budget där de generella statsbidragen urholkas, där utjämningen försämras och där små kommuner lämnas ensamma med ökande behov och ökande kostnader. Små kommuner har inte samma möjligheter i normalläget. De har heller inte samma möjligheter att ta tag i de svårigheter de står inför. De kan inte skära bort det som inte behövs, för redan nu är det som finns kvar kärnverksamhet: skola, äldreomsorg och socialtjänst.
När staten drar sig tillbaka slår det direkt mot människors vardag. Man kan inte säga sig värna hela landet och samtidigt stå för en politik som gör att välfärden försämras just där den redan är som mest sårbar. Det är inte att stå upp för landsbygden – det är att svika den.
Jag vill fråga Mattias Eriksson Falk: Vad säger du till de små kommuner som nu kämpar ännu hårdare för att bevara en bra välfärd så att vi får en god välfärd i hela landet?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Jag måste säga att det är ganska magstarkt när Socialdemokraterna står och oroar sig för landsbygden med tanke på den migrationspolitik som ni står bakom och har fört i det här landet i decennier. Det var framför allt små kommuner som drabbades av detta när ni snabbt ökade invandringen till vårt land och de små kommunerna fick ta smällen. Det var något som ledde till att kostnaderna för försörjningsstöd sköt i taket, och det skapade problem för de mindre kommunerna att snabbt öka investeringarna i förskolor och skolor, som de egentligen inte hade ekonomisk kapacitet att göra. Och nu försöker ni skylla det på Sverigedemokraterna. Det är magstarkt.
Sverigedemokraterna och regeringen försöker skapa bättre förutsättningar för kommunerna runt om i Sverige, både i städer och på landsbygden. Det handlar bland annat om att sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Vi kommer att införa ett tak, vilket kommer att minska kostnaderna. Det här handlar alltså om att minska migrationen till Sverige, vilket vi har lyckats med. Det kommer också att skapa en bättre balans för kommunerna och sjukvården att planera sina verksamheter och inte stå med de snabba utgiftsökningarna som Socialdemokraterna bidrog till.
De generella statsbidragen ligger kvar, och de har aldrig varit så här stora. Dessutom har de ökat kraftigt från 2022 när Sverigedemokraterna och regeringen inledde det samarbete som vi känner som Tidöavtalet. Det har bidragit till att skapa förutsättningar för kommuner och regioner att fungera.
Jag tycker att väljarna snarare ska vara mer oroliga för den politik som Socialdemokraterna avser att föra efter nästa val. Man avser att skapa sämre förutsättningar för elförsörjningen, öka migrationen och ställa om samhället till att återigen öppna bidragskranarna. Det kommer att skapa sämre förutsättningar för kommunerna att fungera.
Herr talman! Jag får be Sverigedemokraterna att ta ansvar för den politik man för, inte hela tiden försöka skylla ifrån sig eller ge en bild av vad den socialdemokratiska politiken ska innebära som faktiskt inte är sann.
I dag pratar vi om välfärden. Jag ställde en fråga om välfärden i de små kommunerna, i de glest befolkade kommunerna på landsbygden, som nu har fått ett mycket tuffare läge än innan Sverigedemokraterna fick makten att bestämma över situationen och läget i Sverige.
Det som har hänt är att man tog bort det särskilda stödet som var riktat till de små kommunerna i glesbygd och på landsbygden som har det särskilt tufft. Det som dessutom har hänt är att det förslag till utjämningssystem som har funnits ganska länge, som skulle innebära bättre förutsättningar för de små kommunerna i glesbygd och på landsbygden, inte har lagts fram. Det man i stället lägger fram är ett förslag som innebär att man tar från några småkommuner och ger till andra småkommuner, vilket kommer att innebära stora försämringar för de små kommunerna om det blir verklighet.
Jag hoppas att Sverigedemokraterna genom Mattias Eriksson Falk kan ge ett svar på varför man inte står upp för de människor som bor i glesbygd och på landsbygden i Sverige. Varför står man inte upp för hela Sverige i dag?
Herr talman! Vad jag redan har sagt kvarstår, nämligen att det är magstarkt att höra Socialdemokraterna stå här i talarstolen och säga att vi inte skulle bry oss om landsbygden. Det är ju er migrationspolitik och energipolitik som har skapat sämre förutsättningar för kommunerna att fungera. Det är ni som har drivit upp kostnaderna och skapat en obalans i välfärden, som kommunerna och regionerna har gjort sitt bästa att möta. Det är er politik som har lett dit.
Problemet är att Socialdemokraterna inte förstår sin egen koppling till den ohållbara politik man har fört på många områden och hur det har påverkat välfärden i Sverige. Vi försöker städa upp efter Socialdemokraterna, och det är klart att det tar tid. Därför har vi ökat stöden till kommuner och regioner, och vi kommer att införa bidragstaket som kommer att minska kostnaderna för kommunerna när det gäller försörjningsstödet.
Vad gäller utjämningssystemet har åtminstone jag sett att det har aviserats en proposition från regeringen. Jag vet inte vad den innehåller, och jag vet inte om Socialdemokraterna kanske vet. De har kanske en bättre ingång till Regeringskansliet än vad mitt parti har – det är helt omöjligt att veta för min del. Vi får helt enkelt invänta propositionen och se vad den innehåller. Mer än så kan jag inte säga vad gäller utjämningssystemet – både ledamoten och jag deltog i den kommitté som lade fram ett förslag.
Sverigedemokraterna står för en hållbar migrationspolitik, och vi står för att man ska kvalificera sig in i välfärden. Socialdemokraterna står för raka motsatsen, där migrationspolitiken kommer att öka med ett skifte där ni får inflytande över regeringspolitiken i landet. Kostnaderna för bidrag till dem som precis har kommit till Sverige kommer att öka kraftigt. Det oroar mig, och det borde oroa svenska folket vad ett maktskifte 2026 skulle innebära.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för ett anförande som i och för sig inte handlade jättemycket om välfärden, som jag trodde var det vi debatterade i dag. Det var mest annat, men något litet var det ändå om den offentliga sektorn och välfärden.
Det är positivt att det finns fler anställda läkare än förut, men ledamoten sa inte speciellt mycket om sjuksköterskorna, undersköterskorna och specialistsjuksköterskorna. Här vet vi att det finns stora tapp, och här vet vi att det inte finns tillräckligt många som vill eller kan jobba inom vården och ta de tjänster som finns. Vi vet också att underfinansieringen leder till att man inte kan anställa. Det är därför de enormt långa vårdköerna finns i dag. Vi kan inte öppna avdelningar eftersom det inte finns någon som kan ta hand om patienterna som ska ligga där.
Här hör jag inte att Sverigedemokraterna ger något som helst svar. Vad vill man egentligen göra för att korta köerna i vården? Man lägger inte till mer pengar i allmänna bidrag, och man stöttar inte på andra sätt.
Vi behöver locka människor till vården, och vi behöver locka fler som vill arbeta i eller komma tillbaka till yrket. Finns det några förslag i Sverigedemokraternas tankar för den här budgeten, eller går allt ut på att skrämma alla i den svenska debatten för en stor migrationsfara som egentligen inte finns?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Jag delar inte bilden av att jag inte pratar om välfärden. I välfärden hänger just migrationspolitiken och kriminalpolitiken ihop. Den migrationspolitik som fördes under den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen, och även av Socialdemokraterna ensamma i regeringsställning, skapade just ohållbara förutsättningar även för välfärden. Kostnaderna drevs upp på grund av stora investeringar. Det fanns inte lokaler eller personal för att täcka vad er migrationspolitik ledde till. Det skapade problem för välfärden, inte minst i mindre kommuner.
Kriminalpolitiken hänger också ihop med välfärden. Vi har sett hur kriminella organisationer och sammanslutningar utnyttjar de svenska skattebetalarna genom tillgången till svensk välfärd, och vi försöker strypa de delarna. Det finns ett sammanhang som jag tycker att man måste peka på, och vi har lagt om politiken för att skapa bättre förutsättningar.
Vad gäller personalen inom svensk sjukvård sa jag i mitt anförande att antalet läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor och undersköterskor ökat med totalt 2,4 procent sedan 2022, det vill säga fram till nu 2025. Personalen har ökat i antal inom svensk välfärd i fråga om regionerna, samtidigt som den svenska befolkningen inte har ökat i lika stor utsträckning. Det skapar bättre förutsättningar för att bedriva vård.
Det är ingen hemlighet att det i fråga om migrationspolitiken finns ett större vårdbehov som har påverkat den svenska sjukvården och regionerna under lång tid. Den har drivit fram längre köer. När migrationen minskar kommer vårdköerna att minska. Det här kommer att ta tid att jobba i kapp, och jag vill rikta ett stort tack till vår sjukvårdspersonal som har stått ut med er migrationspolitik i många år.
Herr talman! Jag tackar för svaret. Tyvärr fanns det inte speciellt mycket lösningar utan mer av samma om att det handlar om migrationspolitiken.
Jag vet inte om ledamoten inte är medveten eller om han försöker låtsas som att det inte är så, men hur den demografiska utvecklingen ser ut i Sverige kommer inte i första hand av att vi fick in människor med större vårdbehov i Sverige utan av att utvecklingen går mot en åldrande befolkning. Det är en utveckling som vi delar med övriga Europa. Det kräver mer vårdinsatser.
Samtidigt har vi färre människor i vårt land som är beredda att ta dessa arbeten därför att de är för lågt betalda och man får slita för hårt. Här hade det varit välkommet ifall regeringen och Sverigedemokraterna hade levererat lite på att göra det lättare att få fler medarbetare och en bättre arbetsmiljö.
När det kommer till välfärdskriminalitet är det ändå lite intressant. Mycket av det som orsakar välfärdskriminaliteten är ju just att vi tillåter vinster i välfärden. Det gör att man som kriminell har mycket bättre förutsättningar att gå in och lägga anbud eller ta över verksamheter för att sedan bedriva en helt oseriös verksamhet där man plockar ut pengar.
Jag tänkte egentligen ställa en annan fråga, men jag måste ändå fråga ledamoten: Vad har ni i Sverigedemokraterna för svar på det här? Kan ni tänka er att minska eller ta bort incitamentet vinster i välfärden och därmed komma åt den brottslighet som vi ser är så utbredd i dag?
Herr talman! Jag vill börja med att säga att det finns kommuner i dag som tar initiativ för att skola om viss personal inom välfärdsverksamhet som inte bedrivs i lika stor utsträckning så att de kan ta andra jobb som exempelvis barnskötare och undersköterskor. Det är välkomna initiativ som kommunerna tar, och det är bra att de tar dem.
Jag måste ändå komma tillbaka till att Miljöpartiet och Socialdemokraterna alltid försöker ifrågasätta kopplingen mellan en ohållbar migrationspolitik och välfärdsverksamheten. Som jag sa skapade den migrationspolitik som tidigare fördes under S-MP-regeringen och S-regeringen dåliga förutsättningar för svensk välfärd att fungera, då man snabbt såg till att driva upp kostnader och även såg till att det inte fanns förutsättningar att bedriva en bra skolverksamhet vare sig i städer eller på landsbygden.
Det är intressant att prata om personalen i välfärden rent generellt och om lönerna. Om det är så att lönerna är låga är det ju där problemet ligger, men det kommer man inte åt genom att låta nya människor komma till Sverige och ta dessa jobb eller genom att se till att lönerna i verksamheterna hålls nere, i stället för att skapa förutsättningar för människor att leva på den lön de har.
Nu hör vi att Miljöpartiets och Socialdemokraternas lösning är att ha en stor migrationspolitik så att man kan se till att välfärdsverksamheterna pressas och människor tvingas ta lågavlönade jobb. Det är deras lösning i stället för att se till att lönerna stiger och förutsättningar skapas för att människor faktiskt ska vilja ha dessa jobb och utbilda sig till dem.
Jag tycker att det är tråkigt att det här blir framtiden med en eventuell ny rödgrön regering efter valet 2026. Det oroar mig. Det borde också oroa svenska väljare, framför allt den vårdpersonal som redan i dag finns inom välfärdsverksamheter och som sliter enormt för att städa upp efter den politik som de rödgröna tidigare förde. Vi ser nu till att ändra på den för att skapa stabila förutsättningar för svensk välfärd och för det svenska samhället i stort, så att det kan börja fungera igen och så att Sverige blir bra.