Fru talman! Det är oerhört angeläget att se till att öka arbetet med energieffektivisering. Där finns inom direktivet olika bestämmelser om solenergi, laddinfrastruktur och energiklassning. Regeringen vidtar många åtgärder, inte minst inom ramen för den klimathandlingsplan som har tagits fram. Vi följer också arbetet med de färdplaner som branschen tar fram, inte minst inom byggsektorn. Mycket handlar om att minska klimatavtryck, minska utsläpp och samtidigt stärka konkurrenskraften. Det kommer vi förstås att fortsätta med.

(Applåder)

Fru talman! Tack till Ann-Sofie Alm för den otroligt viktiga frågan!

Jag är precis hemkommen från den stora internationella Ukrainakonferensen i Berlin, där också president Zelenskyj var. Han bekräftade precis det som Ann-Sofie Alm beskrev. Kriget är nu inne på sitt tredje år. Det är lätt att vi glömmer bort det med alla rubriker som kommer, men bakom dem finns ett helvete, helt enkelt, inte minst för civilbefolkningen.

Jag är väldigt stolt över att den här regeringen har förändrat biståndspolitiken och gjort Ukraina till den största mottagaren av svenskt bilateralt bistånd. Den utökningen kommer att fortsätta. Vi är inte klara än. Men det handlar inte bara om de stora FN-organen, som Världsbanken, utan vi ger också ett småskaligt stöd.

Jag vill som exempel nämna Operation Aid, som vi precis har gett stöd till för att ukrainska barn ska kunna ha ett så normalt sommar…

Fru talman! President Zelenskyj lyfte i sitt tal i Berlin fram att man behöver mer vapen och ytterligare energistöd, och sedan behöver man handel och investeringar.

För bara några dagar sedan presenterade den här regeringen en 75-miljardersram för det militära stödet. Vi presenterade en storsatsning på att hjälpa våra ukrainska vänner att reparera sin energiinfrastruktur, och vi har precis fått på plats ett helt nytt svenskt handelskontor i Kiev för att hjälpa svenska företagare att hitta dit och föra in mer av handel, jobbskapande och investeringar.

(Applåder)

Fru talman! Tack till Gudrun Brunegård för den viktiga frågan!

Civilsamhällesorganisationerna är prioriterade av den här regeringen. Det är därför vi har sagt att vi ska öka andelen bistånd som kanaliseras via de småskaliga civilsamhällesorganisationerna. Vi har också påbörjat det arbetet.

Sedan handlar det ju inte bara om hur mycket pengar man lägger på någonting. Den här regeringen har höga ambitioner också vad gäller kvaliteten och effektiviteten. Vi ökar transparensen och ser till att vi hela tiden investerar och använder biståndspengar på det allra mest effektiva sättet så att de kommer människor i mottagarländerna till godo i så stor utsträckning som möjligt och att så lite pengar som möjligt hamnar i till exempel overheadkostnader och byråkrati.

Det är i det ljuset som vi nu förändrar den här styrningsmodellen. Jag kan konstatera att ansvarig myndighet, Sida, …

Fru talman! Alltid när man gör förändringar väcker det många frågor. Jag har förståelse för det.

Det är också därför vi har varit så måna om att vara transparenta. Vi aviserade förändringen redan i vår reformagenda i fjol. Vi har satt upp en tidsplan som är öppen för alla att se med olika tidpunkter och stationer.

Sida har redan bjudit in och gjort en första screening av organisationer, och det är väldigt många fler organisationer som nu ser en möjlighet att få stöd från Sida än vad som varit fallet tidigare.

Jag hoppas att vi ska kunna fatta beslut i närtid och att det ska bli en sömlös övergång.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan. Den är väldigt angelägen.

Behoven inom den svenska transportinfrastrukturen är mycket stora. Man behöver inte färdas många mil i vårt avlånga land för att inse det, vare sig det gäller vägnätet eller järnvägsnätet.

Vi måste börja ta i kapp den underhållsskuld som har puttats på under väldigt lång tid samtidigt som vi gör väl avvägda, bra investeringar som stärker möjligheterna för export och tillväxt men som också gör det möjligt för Sverige att leva upp till de krav på värdlandsstöd som ställs till följd av Natomedlemskapet i det rådande säkerhetspolitiska läget.

Vi behöver mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna. Därför har vi öppnat för alternativ finansiering och för att aktivt pröva det. Det kan förstås handla om medfinansiering från Nato och EU men också om privat kapital till infrastrukturåt…

Fru talman! Ja, det kommer definitivt att påverka. Den här regeringen tog till skillnad från den förra in totalförsvarets behov i det beslut till inriktningsunderlag som Trafikverket tog fram.

Detta kommer förstås att vara viktigt i den nationella planen. Det kommer att vara viktigt att stärka infrastrukturen. Infrastrukturen är antingen en flaskhals eller en möjliggörare för försvarsförmåga, för industrins omställning och utveckling och för tillväxt i Sverige. Därför är detta en mycket prioriterad fråga, och jag vill tacka för den.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill understryka vikten av frågan och av att det finns en bred enighet om engagemanget för frågan, precis som ledamoten understryker.

De beslut som har tagits är bra; vi stöder dem. Vi ser också stora behov av att stärka hela bostadsmarknaden så att det byggs bostäder och rörlighet blir möjlig - så att man kan flytta, oavsett skäl. Att det finns bostäder tillgängliga och att ha en mycket stark social dimension i bostadspolitiken är något vi arbetar med. Vi har förslag på regeringens bord om bostadsförsörjningsansvar och andra delar som jag ser fram emot att återkomma till och hoppas och tror att det kommer att finnas ett brett stöd för i Sveriges riksdag.

Inget kan vara mer angeläget än att denna del av bostadspolitiken prioriteras upp, och detta är något jag också arbetar med i nära samarbete med jämställdhetsminister Paulina Brandberg. Tack för engagemang…

Fru talman! Jag tackar Rashid Farivar för denna väldigt viktiga fråga. Digitaliseringen är ett väldigt brett område, där jag nog många gånger bekymrar mig mer för takten i den offentliga förvaltningen, där jag tycker att det går för långsamt, medan vi ser otroligt mycket hända i den privata industrin. Här behöver näringslivet och staten gå i armkrok med varandra.

Ett tidigt beslut som vi tog från den här regeringens sida var att öka anslagen till det vi kallar avancerad digitalisering. Det handlar just om samarbetsprojekt mellan staten och det privata näringslivet och akademin, där staten nu går in med en halv miljard kronor.

Vi kopplar upp Sverige i allt snabbare takt. Vi ser nu att 5G-utrullningen går i väldigt hög takt, vilket är en förutsättning för att kunna digitalisera Sverige och införa ny, modern teknik.

Vi jobbar nu också med en digitaliseringsstrategi, där…

Fru talman! Det Sverige behöver är mer realism och mindre rödgrön fantasipolitik. Sverigepriser är ett käckt namn, men det är inte realiserbart i praktiken.

Det är dessutom så att när vi har det som tyngst i vårt land fungerar den väderberoende kraftproduktionen från sol och vind som sämst. Då behöver Sverige importera, i vissa fall motsvarande kraften från tre kärnkraftsreaktorer, från andra länder. Vi är alltså beroende av att även kunna importera. Vi kan exportera mycket till andra länder de dagar vi har överskott i kraftproduktionen. Det är inte samma sak som att vi har tillräckligt med el där det behövs, när det behövs, till vettiga priser - effekt.

Sverigepriser kommer inte att råda bot på detta, även om vi gärna ser att Tyskland får ordning på sin kraftproduktion och har differentierade elprisområden, som Sverige, så att vi inte drabbas lika hårt. Men detta råder vi…

Fru talman! Ledamoten beskriver på ett mycket tydligt sätt de stora behov som finns av att förstärka infrastrukturen i Sverige och att detta, precis som jag sa som svar på en tidigare fråga, blir antingen en flaskhals eller en möjliggörare för stora satsningar i industrin och för omställningen. Därför är det så angeläget att vi ser till att få både mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna.

Riksdagen kommer att ta emot regeringens infrastrukturproposition i höst, där vi kommer att lägga fram förslag gällande ramarna. Därefter ger vi Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som kommer in i planen.

Jag kan inte föregripa den processen, fru talman, men en sak kan jag säga: Regeringens prioritering av godstrafik och arbetspendling kommer att vara vägledande. Vi går också mer mot ett stråktänk i stället för att fastna i etapp för etapp. En d…

Fru talman! Precis som Mikael Damsgaard beskriver har Trafikverket i uppdrag att bygga ut järnvägssträckan mellan Tomteboda och Kallhäll, som är ett projekt i den nationella planen. Större delen av projektet är utbyggd, och detta har haft effekt på järnvägstrafiken med kortare restider från bland annat Västerås.

Sträckan är en av landets mest trafikerade. Spåren används i dag maximalt, så det är bekymmersamt att arbetena genom Sundbyberg har pausats, precis som ledamoten beskriver. Jag förväntar mig att Trafikverket, som ansvarar för arbetet i den här delen av projektet, diskuterar med kommunen om både avtal och detaljplaner och att man har en hög framdrift som en del av genomförandet av projektet.

Det ankommer inte på mig som enskilt statsråd att gå in i förhandlingarna i detta läge, men det är självfallet bekymmersamt. Jag förväntar mig att man löser detta, gärna snabbar…

Fru talman! Tack, Larry Söder, för frågan!

Jag är glad över att det var livliga diskussioner här i kammaren när den nya energipolitiska inriktningspropositionen debatterades och sedan antogs av riksdagen med tydlig majoritet nyligen. Den svarar på en del av detta.

Vi har flera viktiga uppdrag igång vad gäller energiplanering och tydliggörande av statens roll för att bana väg för och underlätta investeringar i elsystemet. Det är faktiskt smått revolutionerande jämfört med hur man arbetade tidigare.

Vi vill också utveckla elmarknaden och tydliggöra ansvaret för nätbolagen. Det finns ett behov av att öka transparensen för att kunna möta efterfrågan på el, så att man vet vad som ligger bokat i systemet och inte. Vi har gjort en kraftsamling för att få bort så kallade luftbokningar.

Elmarknaden behöver ge incitament för att möjliggöra anslutningar till elsystemet. I…

Fru talman! En regering som inte existerar kan naturligtvis aldrig agera. Vi har alltså ingen SD-regering i det här landet.

(Applåder)

Regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med ett parlamentariskt samarbete i den demokrati vi lever i, som säkrar en parlamentarisk majoritet för regeringens politik. Vi har ett budgetsamarbete och ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna, men de ingår inte i regeringen.

Jag tänker inte stå här under en frågestund och diskutera enskilda myndighetschefer. Peder Björk vet att denna fråga har diskuterats i en interpellationsdebatt tidigare. Då redogjorde jag för det arbete som jag som minister och mitt departement har gjort med anledning av de uppgifter som har framkommit. Vi har fört och för en löpande dialog med Länsstyrelsen Stockholm.

Jag vet att det pågår ett antal utredningar. Vi vet också att Jus…

Fru talman! Detta är en angelägen fråga. Låt mig börja med situationen kring Stenungsund. Där är utredningarna ännu inte klara. Haverikommissionen utreder händelsen. Man beskriver det som en utredning i samma storleksordning som Estoniautredningen. Det var en mycket omfattande påverkan på närområdet vid väg E6, som närmast flöt iväg som filmjölk. Det var mycket starka krafter.

Det är förstås angeläget att dra lärdomar både från haverikommissionens utredning och från den rättsutredning som pågår. Det kan jag förstås inte föregripa. Jag kan däremot meddela och konstatera att regeringen har påbörjat ett arbete med att förnya klimatanpassningsstrategin så att man tar höjd för sådant när man bygger infrastruktur. Man ska ta höjd för en annan vattennivå, en annan miljö och ett annat klimat i framtiden så att man säkrar infrastruktur från exempelvis skred.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Anna Lasses för frågan.

Det här sätter verkligen fingret på grundproblemet med styrningen av svensk sjukvård. Vi har väldigt olika förutsättningar i vårt fantastiska men avlånga land. En region är en ö, vilket ger en helt unik problematik - men också unika möjligheter, vilket vi har möjlighet att ta del av åtminstone en gång om året även om vi inte besöker Gotland i andra ärenden. Men det belyser också problemet med att ha en sjukvårdsorganisation med en grundstruktur från mitten av 1800-talet, då vi inte ens hade penicillin. När vi nu har högspecialiserad sjukhusvård funkar inte den gamla struktur som vi har.

Nu ändrar vi styrningen av vården, och vi tillför mer medel i budgeten för innevarande år i och med vårändringsbudgeten. Vi kommer också att fortsätta att se över organisationen för att minska ojämlikheten i hela landet.