Björn Tidland

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! I dag debatterar civilutskottet en ny konsumentkreditlag, betänkande 2025/26:CU26. Utskottets betänkande grundar sig på regeringens proposition 2025/26:223. Varför gör regeringen nu detta? Jo, det är för att anpassa svensk lag till ännu ett EU-direktiv. Detta nya EU-direktiv har benämningen 2023/2225 och berör konsumentkreditavtal.

Fru talman! Den nya konsumentkreditlagen består av flera delar som syftar till att stärka det svenska konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling inom konsumentkrediter.

Fru talman! För att få en uppfattning av den nya lagens omfattning får man gå till bilaga 1 i civilutskottets betänkande. Den nya konsumentkreditlagen innebär att hela 17 andra lagar har fått ändras för att de inte ska motsäga varandra eller innehålla oklarheter. Lagarna och deras benämningar finns noga redovisade i bilaga 1, som jag nämnde tidigare.

Fru talman! Den nya lagen innehåller nio kapitel med sammanlagt 128 paragrafer, som jag nu tänkt gå igenom i detalj. Eller förresten, jag hänvisar i stället till betänkandet för detaljer och nöjer mig med att konstatera att den nya lagen är både omfattande och detaljerad.

Fru talman! Jag har fullt förtroende för regeringen och litar på att Regeringskansliets kompetenta personal har tagit fram en ändamålsenlig lagtext som kan tillämpas på ett effektivt sätt för att stärka konsumenträtten i Sverige.

Men regeringen hade inte kunnat göra allt detta utan Tidöavtalet och Sverigedemokraterna. Det handlar om förtroende och ett lagarbete som har åstadkommit mer än någon annan regering i mannaminne.

Fru talman! Skulle någon mot förmodan förneka detta faktum kan jag hänvisa till regeringens egen hemsida där Tidöavtalets bokslut presenteras. Det är 132 sidor matnyttig läsning som varje röstberättigad svensk bör ta till sig och tänka igenom noga innan man avger sin röst den 13 september.

Fru talman! Med all respekt för rättsstaten, det svenska rättssystemet samt yrkesverksamma jurister i Sverige, måste jag ändå konstatera att betänkandet kanske inte är så upphetsande eller intressant läsning för allmänheten.

Inte desto mindre är detta viktiga saker. Civilutskottets överväganden om regeringens lagförslag är mycket omfattande och finns redovisade på sidorna 7–15. Dessa sidor har i sin tur 26 underrubriker. Det är ordning och reda och struktur, såsom sig bör. Vidare konstaterar jag att lagen kommer att träda i kraft den 20 november 2026, alltså redan i höst.

Fru talman! Nu tänker jag gå ifrån manus. När jag satt i kommunfullmäktige i Göteborg sa en av mina kollegor: Björn, du är så tråkig när du läser ditt anförande. Du ska tala från hjärtat. Då ser man din glöd i ögonen, och du får kraft.

Jag ska försöka att göra en liten överflygning över vad som hänt det senaste året. Vi hade den 8 maj förra året skrivit vår sista kommittémotion. Efter detta kom vi överens med Tidöpartierna om att vi inte ska skriva egna kommittémotioner. En del av den var om konsumenträtt.

Sedan kom debatten den 19 februari 2026 om Ett förbättrat resegarantisystem. Det var också levererat av Tidöpartierna. Det var en debatt den 11 mars om Ett stärkt konsumentskydd vid distansavtal. Slutligen var det en debatt den 1 april om Konsumenträtt m.m. Det skulle ha varit en kommittémotion från SD, men i och med Tidöavtalet och våra samarbetspartner blev det inte så.

Fru talman! Jag återgår till manus. Detta är mitt sista anförande här i kammaren under denna mandatperiod. Kanske blir det en mandatperiod till, kanske blir det inte så. Därför vill jag passa på att tacka alla ledamöter i civilutskottet för alla debatter och alla vassa repliker. Politik presenteras bäst i symbios med pålästa och retoriska motståndare, precis som det ska vara i en demokrati.

När jag ändå står här vill jag även passa på att tacka alla i talmanspresidiet. Kanske möts vi här i kammaren efter valet. Det står fortfarande skrivet i stjärnorna.

Fru talman! Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och tackar talmannen för ordet, eller det kanske är lämpligare i pluralis. Jag tackar för alla gånger jag beviljats ordet här i kammaren. Det har varit en stor ära att få representera de väljare som röstade på just mitt parti. Än en gång, tack!

(Applåder)

Herr talman! Jag hör vad ledamoten säger. Men i den här kammaren finns en majoritet för en utbyggnad av kärnkraften, och det är en helt annan vision än vad ledamoten Rickard står för.

Jag är också ingenjör. Jag förstår det här med värmepumpar och energilagring. Man kan lagra energi genom att ha bättre styrning av fjärrvärme och, som du säger, lagra i batterier. Det finns även reglerteknik. Tekniken kan lösa mycket och lösa en del av problemet.

På det stora hela undrar jag dock hur man löser man problemet med Centerpartiets vision om vindkraft, åkraft och solkraft en kall vinterdag när industrin går på full speta? Det funkar inte, utan det kommer att haverera.

Herr talman! Ledamoten Rickard Nordin har ett högt tonläge: ”Centern vet” och ”Centern kan”. Jag är så pass gammal att jag kommer ihåg Thorbjörn Fälldin, en rest från Bondeförbundet och en stabil landsfader. Han sa ”Håll gränsen” när Ubåt 137 kränkte våra gränser.

Han sa även nej till kärnkraft. Man engagerade vänsterrörelsen för att lägga ned kärnkraften. Vi röstade emot den. Vi skulle lägga ned den på 40 år. Men vad hände? Det blev fullständig katastrof. Vi har inte elbalans.

Vad är Centerns vision? Hur ska vi öka det här? Hur ska ni lösa den krisande elsituation vi har i Sverige? Elsystemet funkar ju inte. Ändå hör vi ett högt tonläge om att ni kan lösa allt och att ni ska lösa det med vattenkraft. Men det behövs mer av reglerbar energi. Det behövs fossilfri el. Var ska vi ta den nu när Hormuzsundet är stängt? Det är krig. Om ett halvår eller ett år har vi kanske en energikris. Vad är Centerns lösning?

Fru talman! Jag tackar för den argumentationen om hur det står till med vårt parti.

Sverigedemokraterna följer partilinjen här i kammaren och i utskotten. Vi följer Tidösamarbetet och samordningen, ordning och reda. Vi följer utskottets betänkande, ordning och reda. Och vi litar på regeringen och regeringens tjänstemän som tar fram de här förslagen.

Om Rickard vill skapa en debatt om att det råder oenighet mellan våra ledamöter har han rätt att göra det. Men det är inte en verklighetsbeskrivning som jag delar.

Fru talman! Jag tackar för frågan från Rickard Nordin.

Ledamoten refererade till näringsutskottet. Själv sitter ledamoten i miljö- och jordbruksutskottet, och nu debatterar vi i civilutskottet. Att få ihop detta pussel blir kanske en övermäktig uppgift när det är sådana här komplexa frågor.

Jag utgår från själva betänkandet och vad som står där och från infrastrukturbehoven i Sverige. Jag utgår även från det jag citerade från Havs- och vattenmyndigheten. Detaljfrågan om särskilda åtgärder som Rickard nämner här kan jag varken bekräfta eller förneka.

Fru talman! Det var intressant att ledamoten Emma Nohrén tog upp Östersjön. Jag har själv sett filmer som visar Östersjöns botten, som är totaldöd på grund av syrebrist. Jag följer med i debatten om trålning, och det är fråga om alldeles för höga kvoter.

Jag instämmer i problembilden om Östersjöns allvarliga läge. Mycket utsläpp från andra sidan Östersjön påverkar miljön. Jag håller också med om att vi ska ha ett bra bestånd med lax, öring och ål. Men det handlar om avvägningar, och där skiljer vi oss åt i detaljerna. Jag står fast vid regeringens ståndpunkt att undantagen måste tillämpas tills vidare.

Sedan kan vi ha en annan debatt om medlen för att bygga dessa trappor, men de kanske ska ligga någon annanstans än just vid vattenkraftsvägarna.

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågan. Jag tolkar frågan så att det handlar om hur vi ska väga EU-rätten mot den krissituation som råder.

Om jag tolkar frågan rätt anser Sverigedemokraterna och jag att kraftproduktionen måste prioriteras. Sverige är ett stort land. Kartan är full av sjöar, och de flesta är friska.

Visst kan det bli bättre för vandringsleder och så vidare, men med de två vågskålarna i händerna måste man prioritera elproduktionen. Det råder en speciell situation i Europa, och då måste man anpassa sig till den. Jag tog fram två citat, och där framgår det att många sjöar har bra förutsättningar.

Nu sitter jag själv inte i miljö- och jordbruksutskottet, och jag har inte samma förutsättningar att tillskansa mig kunskaper på området, men det blir mitt svar på frågan.

Fru talman! I dag debatterar civilutskottet betänkande 2025/26:CU41 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.

Vad betyder det på svenska? Man kan säga som en tjänsteman i Regeringskansliet gjorde – av integritetsskäl kan jag tyvärr inte avslöja vare sig namn eller departement. Men vad sa då vederbörande? Jo: Vi ska inte göra idiotnedläggningar av fungerande vattenkraftverk.

Så, då var det klart!

Fru talman! Jag tror att jag måste utveckla detta.

Det finns cirka 1 700 små vattenkraftverk i Sverige som är en viktig del av Sveriges beredskap. Om Sverige ska vara motståndskraftigt i krig måste dessa fungera och leverera ström ifall de stora kraftverken blir utslagna.

Nu hotar dock en massiv nedläggning av Sveriges små vattenkraftverk, särskilt av dem som är mindre än 200 kilowatt. Problemet är EU:s alla direktiv, som medfört att vattenkraftsägarna fastnat i ett byråkratiskt träsk med orimliga kostnader. Starka signaler från branschorganisationer visar på ett utbrett missnöje med myndigheters agerande och deras tolkningar av sina direktiv.

Fru talman! Som riksdagsledamot blir man överöst av mejl från lobbyister från intresseorganisationer. Jag har försökt strukturera upp dessa i gruppmappar såsom Myndigheter, Näringsliv, Forskning, Infrastruktur och så vidare. Dessa mappar har undergrupper där alla mejl från just den lobbyisten läggs. Alla lobbyistmejl sparas.

Så hur ska jag som riksdagsman prioritera i denna djungel? Ja, man börjar givetvis med de områden som berör det egna utskottet – en bra start.

Fru talman! Vart vill jag egentligen komma med detta prat om lobbyister? Jo, det finns en förening som heter Västsvensk Vattenkraftförening, som har uppvaktat oss sverigedemokrater i civilutskottet. Själv är jag göteborgare, så det var i alla fall rätt sida av Sverige. Hur som helst blev det ett studiebesök efter mycket om och men. En liten vattenkraftstation i den halländska orten Älvsered besöktes, ett idylliskt litet vattenkraftverk som producerat lokal el i över hundra år.

Vad är då problemet? Jo, vi fick en bra lektion av vattenkraftföreningen om hur byråkratiskt och tokigt allt har blivit. Kort sagt: EU:s vattendirektiv har övertolkats av svenska myndigheter så att många små vattenkraftverk riskerar att läggas ned. Kostnaderna för miljöanpassningar blir helt enkelt så stora att hundratals små vattenkraftverk hotas av nedläggning.

Fru talman! Vad är problemet egentligen? Behövs alla dessa små vattenkraftverk som bara står för en bråkdel av Sveriges elförsörjning?

Som världen ser ut i dag är svaret tveklöst: Ja, de behövs. Kriget i Ukraina har lärt oss att kraftverk är populära mål. Vattenkraftverk, gasturbiner och kraftvärmeverk blir bombade sönder och samman. Hormuzsundet är stängt, och vi står vid randen till en global energikris.

Är det då vettigt att lägga ned dessa små svenska vattenkraftverk som är oberoende av importerad fossil energi? Nej, nej, nej! Dessa vattenkraftverk behövs som reservkraft om det värsta skulle hända och det varken kommer olja eller gas till raffinaderierna på Hisingen. När EU:s vattendirektiv författades var det inte krig i Europa. Vi har ett nytt läge, och vi måste anpassa oss till det.

Fru talman! Jag ska nu gå över till ekologi och svenska ekosystem.

När jag var liten på 70-talet pratades det mycket om kvicksilver och ddt. Djur som befann sig överst i näringskedjan, till exempel havsörn, fick i sig så mycket gift att de höll på att dö ut. Fisken i vissa åar gick inte att äta. Detta är nu löst, men hur mår inlandsfisken egentligen? Vad säger statistiken?

Jag tar två citat från Havs- och vattenmyndigheten:

”Knappt två tredjedelar av de undersökta sjöarna har en fiskfauna som stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar. Utförda provfisken under 28 år visar inte på några generella förändringar av sjöarnas fiskfauna.”

Låter det som katastrof? Knappast.

Ett annat citat från samma myndighet:

”Under 2016–2021 provfiskades 45 trendsjöar … 26 av sjöarna … hade god eller hög ekologisk status, vilket innebär att dessa sjöars fiskfauna stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar.”

Visst finns det förbättringspotential, men så kasst är det inte.

Fru talman! Regeringen och Tidöpartierna lägger nu fram detta betänkande för att anpassa sig till verkligheten, så att viktig infrastruktur inte hotas av övernitiska myndighetstolkningar. När krigen är slut kan vi hämta andan, och då kan vi återigen tillämpa EU:s direktiv lite hårdare.

Fru talman! Med detta sagt vill jag påstå att inte alla direktiv från EU är bra. En del är till och med olämpliga och direkt skadliga. Exempelvis är habitatförutsättningarna för Tabernasöknen i Spanien inte jämförbara med fjällsjöarna i Lappland. För oss i Sverige är det lika självklart som att vi vet att flora och fauna skiljer sig åt i vårt avlånga land beroende på vilken latitud vi studerar. Men för EU:s byråkrater kan detta vara lite svårare att förstå. Då blir det som det blir, det vill säga att vi får stå här i Sveriges riksdag och debattera undantag från habitatdirektivet vid omprövning av vattenkraften.

Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Herr talman! Min fråga går till Andreas Carlson.

Det finns cirka 1 700 små vattenkraftverk i Sverige, och de är en viktig del av Sveriges beredskap. Om Sverige ska vara motståndskraftigt i krig måste dessa fungera och leverera ström om de stora kraftverken slås ut.

Nu hotar dock en massiv nedläggning av Sveriges små vattenkraftverk, särskilt av dem som producerar mindre än 200 kilowatt. Problemet är EU:s alla direktiv, som har medfört att vattenkraftsägarna har fastnat i ett byråkratiskt träsk med orimliga kostnader. Starka signaler från branschorganisationen visar på ett utbrett missnöje med myndigheternas agerande och deras tolkningar av sina direktiv.

Så till själva frågan: Anser ministern att direktiven för berörda myndigheter behöver bli mer tydliga för att Sverige ska kunna behålla sina små vattenkraftverk?

Herr talman! Min fråga går till Andreas Carlson.

Det finns cirka 1 700 små vattenkraftverk i Sverige, och de är en viktig del av Sveriges beredskap. Om Sverige ska vara motståndskraftigt i krig måste dessa fungera och leverera ström om de stora kraftverken slås ut.

Nu hotar dock en massiv nedläggning av Sveriges små vattenkraftverk, särskilt av dem som producerar mindre än 200 kilowatt. Problemet är EU:s alla direktiv, som har medfört att vattenkraftsägarna har fastnat i ett byråkratiskt träsk med orimliga kostnader. Starka signaler från branschorganisationen visar på ett utbrett missnöje med myndigheternas agerande och deras tolkningar av sina direktiv.

Så till själva frågan: Anser ministern att direktiven för berörda myndigheter behöver bli mer tydliga för att Sverige ska kunna behålla sina små vattenkraftverk?

Herr talman! I dag debatterar civilutskottet konsumenträtt, betänkande 2025/26:CU17. I betänkandet finns inga reservationer från SD eftersom vi samarbetar med regeringen via Tidöavtalet. Inte desto mindre finns det områden inom konsumentpolitiken där Sverigedemokraterna vill gå längre än regeringen för att förbättra de lagar som reglerar konsumenträtten.

Herr talman! Konsumenträtt är ett brett område som berör många departement och ministrar. Under denna mandatperiod har Tidöpartierna utvecklat och förbättrat konsumentpolitiken på många områden. Vi är på rätt väg. När man läser betänkandet slås man av hur många lagändringar som är resultat av diverse EU-direktiv. Det senaste från EU-kommissionen är en ny strategi för konsumentpolitik, som består av 24 åtgärder.

Herr talman! Personligen har jag alltid varit skeptisk mot EU, ända sedan jag röstade nej till Sveriges anslutning till EU 1994. Min skepsis har inte mildrats genom åren, speciellt inte sedan jag blev medlem i Sverigedemokraterna för 15 år sedan. Men ingen regel utan undantag. Man kan utgå från konsumentens perspektiv. Det är faktiskt EU-direktiven som driver på svensk lagstiftning inom konsumenträtten. Det känns hårt att erkänna att EU-medlemskapet medfört att konsumentskyddet i Sverige har blivit starkare.

Svensk konsumentlagstiftning måste anpassas till mycket som kommer från Bryssel, exempelvis

miljömärkesförordningen från 2010

tågpassagerarförordningen från 2021

förordningen om digitala tjänster från 2022

direktivet om konsumentkrediter från 2023

förordningen om bekämpande av sena betalningar från 2023

AI-förordningen från 2024

direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen från 2024

konsumentagendan från 2025

rättsakten om digital rättvisa från 2026.

Puh! Ibland undrar jag om man ska se det som ett straff eller en heder att få konsumentpolitiken på sitt skrivbord. Nåväl, jag går vidare.

Herr talman! Samtliga reservationer och motioner har besvarats på ett förtjänstfullt sätt av regeringsföreträdare. Mycket har regeringen redan gjort för att anpassa svenska lagar till alla dessa EU-direktiv, och mer kommer att göras. Det finns dock en del områden där Sverigedemokraterna ligger på för att förbättra. Jag ska nu ta upp några angelägna områden som ligger högt på Sverigedemokraternas reformagenda.

Herr talman! Vinner Sverigedemokraterna valet i höst kommer all telefonförsäljning att förbjudas. Här har vi tyvärr inte fått med oss regeringspartierna, men till deras försvar ska sägas att civilministern har gått vidare med frågan, som nu utreds på Regeringskansliet.

Härmed vill jag uppmana väljarna som nu lyssnar uppmärksamt på denna debatt att lägga sin röst på Sverigedemokraterna den 13 september, så att vi kommer in i regeringen. Skulle detta ske lovar jag att vi ska få stopp på den eländiga telefonförsäljningen, som i princip ingen vill ha.

Herr talman! På vilka grunder sticker SD ut hakan så tydligt och obevekligt när det gäller ett förbud mot all telefonförsäljning? Detta är inget som SD ryckt ur luften, utan det har stöd i en rapport från Konsumentverket. Där belyses både konsumentperspektivet och näringslivets perspektiv grundligt. Och alla faktorer har systematiskt bearbetats och lagts fram i rapporten. Slutsatsen är entydig: Förbjud all telefonförsäljning!

Jag vill särskilt lyfta fram ett allvarligt problem som gäller bedrägerier via telefonförsäljning. Det finns ligor som via telefonförsäljning lurar av intet ont anande pensionärer deras livs besparingar. Det finns riksdagspartier som genom skumma metoder säljer lotter till svaga och utsatta grupper. Detta är ett stort och allvarligt samhällsproblem som måste hanteras. Skulle all telefonförsäljning förbjudas vore det ett steg på rätt väg för att stoppa bedrägerierna.

Det finns visserligen invändningar mot ett förbud mot telefonförsäljning från näringslivet, men dess oro är överdriven då det finns många andra sätt att marknadsföra sig på nu när alla är uppkopplade via mobiler och datorer.

Herr talman! Hela syftet med anpassade lagar om distansavtal – läs telefonförsäljning – är dels att följa EU-direktiv, dels att anpassa lagarna till den digitala utvecklingen. Alltså sluter jag nu cirkeln i detta resonemang, som avslutas med den empiriska slutsatsen att all telefonförsäljning bör förbjudas. Det är inte längre fråga om huruvida telefonförsäljning ska förbjudas eller inte. Ett förbud är en ofrånkomlig och logisk följd av den digitala utvecklingen.

Herr talman! Hur ser offentligt finansierad konsumentvägledning ut i Sverige? Vilka behov finns? Finns det brister som behöver åtgärdas? Vart ska konsumenter vända sig när de har blivit lurade vid ett köp eller om de har problem med att häva ett köp eller att reklamera en produkt?

Kommunal konsumentvägledning är inte obligatoriskt, vilket innebär att kvaliteten och omfattningen när det gäller konsumentvägledning skiljer sig väldigt mycket mellan olika kommuner. Många kommuner har helt avvecklat sin konsumentvägledning, och det har bidragit till att fler kontaktar Konsumentverkets upplysningstjänst.

Nu har myndigheten fått ökade resurser till arbetet med konsumentvägledning. Det finns till exempel en AI-chatt på Konsumentverkets hemsida för att hantera konsumentfrågor. Det är dock svårt att komma fram på telefon. Många ringer, och konsumentvägledarna hinner inte svara alla. För att lösa problemet med telefonköer måste Konsumentverket tilldelas extra resurser till att utöka antalet konsumentvägledare som kan svara i telefon. Detta är vallöfte nummer två från Sverigedemokraterna.

Herr talman! Till regeringens försvar kan sägas att Konsumentverket har tilldelats extra resurser till konsumentvägledare för 2027 och 2028. Faktum kvarstår dock att det blir en ny regering efter valet den 13 september, och om väljarna vill slippa stå i telefonkö hos Konsumentverket en hel mandatperiod till gör de bäst i att rösta på Sverigedemokraterna.

Andra problem som regeringen har hanterat denna mandatperiod är överskuldsättning och oseriösa snabblånsföretag som i realiteten har bedrivit ocker och ful marknadsföring. Finansmarknadsministern har gått hårt fram för att se till att dessa fula fiskar försvinner från marknaden, och resultatet har inte låtit vänta på sig. Skuldkurvorna pekar nedåt, vilket är ett gott betyg till alla partier inom Tidösamarbetet.

Herr talman! E-handeln tar ständigt nya marknadsandelar, för det är ett bekvämt och enkelt sätt för konsumenter att införskaffa varor från hela världen. Kemikalieinspektionen har dock varit väldigt tydlig med att myndigheten inte hinner med att hantera det massiva flödet av varor som ofta är direkt farliga. Speciellt allvarligt är det när billiga leksaker som innehåller skadliga ämnen importeras.

För att skydda våra barn måste Kemikalieinspektionen skyndsamt och målmedvetet accelerera arbetet med att förhindra att dessa livsfarliga produkter kommer in i landet, och för detta krävs extra resurser. Eftersom tusentals förbjudna och farliga produkter dagligen kommer in i landet finns även ett behov av att tilldela Tullverket extra resurser. Detta är vallöfte nummer tre från Sverigedemokraterna.

Om Sverigedemokraterna vinner valet den 13 september blir det mer pengar till Tullverket och Kemikalieinspektionen. Dessa två myndigheter ligger dock inte under civilutskottet, så jag kan inte personligen garantera detta budgetanslag efter valet. Det kommer dock att ligga på förhandlingsbordet, eftersom allt detta skräp som kommer in i landet är ett allvarligt folkhälsoproblem.

Fru talman! I dag debatterar civilutskottet betänkande CU11 med rubriken Ett stärkt konsumentskydd vid distansavtal.

Fru talman! Konsumentskyddet är viktigt och måste regleras i lag. När den vara du köpt i en butik inte uppfyller dina förväntningar eller helt enkelt inte fungerar har du som konsument ett mycket bra skydd genom svensk lagstiftning. Du kan lämna tillbaka en felaktig produkt och få pengarna tillbaka. Givetvis ska detta även gälla produkter som köpts via nätet eller via telefon. Därför har vi en lag om distansavtal, som i och med dagens förslag kommer att uppdateras.

Fru talman! Kortfattat kan man säga att lagändringarna innebär att det ska bli tydligare vem som säljer produkten och att det ska vara tydligt att man har rätt att ångra sig och få pengarna tillbaka. Det ska även vara lättare att ångra köpet på säljarens hemsida.

Ibland kan det vara stört omöjligt att säga upp ett avtal som har ingåtts med bara några klick. När man sedan vill säga upp det måste det ibland göras skriftligt eller muntligt. Man kan säga att med den nya lagen ska det vara lika lätt att säga upp ett avtal som att ingå det.

Fru talman! Nu ska jag gå in på lagförslaget lite närmare.

Vad har ändrats? Det hela är initierat av ett EU-direktiv från 2023, som ersätter ett gammalt EU-direktiv från 2002. Det är främst ändringar som är anpassade till den digitala utveckling som skett efter 2022.

Hur påverkar då detta svensk lagstiftning?

Sammanfattningsvis påverkar betänkandet hela fem svenska lagar. Den viktigaste är lag 2005:59 om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Alla ändringar finns beskrivna i detalj i betänkandet, och regeringen bedömer att lagändringarna lever upp till EU-direktivets krav. Denna bedömning delas av samtliga partier i civilutskottet, vilket är glädjande. Det är även ett gott betyg till partierna inom Tidöavtalet, som tar fram bra konsumentpolitik med bred förankring i riksdagen.

Fru talman! Målet med sverigedemokratisk politik är fullkomlighet. Fullkomlighet är dock enbart en strävan, och ingen lag är så bra att den inte kan göras bättre. Jag vill härmed lyfta en fråga som berörs i lagen om distansavtal, närmare bestämt en rubrik i kapitel 3 om särskilda regler vid telefonförsäljning. Det här berör 9 §, 10 § och 11 § under denna rubrik.

Fru talman! Om Sverigedemokraterna vinner valet i höst kommer dessa tre paragrafer inte att behövas. Sverigedemokraterna vill nämligen förbjuda all telefonförsäljning. På vilka grunder sticker då SD ut hakan på detta vis? Det här är inget som SD ryckt ur luften, utan detta har stöd i en rapport från Konsumentverket. Både konsumentperspektiven och näringslivets perspektiv belyses grundligt, och alla faktorer har systematiskt bearbetats och lagts fram i rapporten. Slutsatsen är entydig: Förbjud all telefonförsäljning!

Fru talman! Jag vill särskilt lyfta fram ett allvarligt problem som gäller bedrägerier via telefonförsäljning. Det finns ligor som via telefonförsäljning lurar av intet ont anande pensionärer deras livsbesparingar. Det finns riksdagspartier som genom skumma metoder säljer lotter till svaga och utsatta grupper. Detta är ett stort och allvarligt samhällsproblem som måste hanteras. Skulle all telefonförsäljning förbjudas vore det ett steg på vägen mot att stoppa bedrägerierna.

Det finns invändningar från näringslivet mot ett förbud mot telefonförsäljning. Denna oro är dock överdriven, då det finns många andra sätt att marknadsföra sig på nu när alla är uppkopplade via mobiler och datorer.

Fru talman! Hela syftet med detta betänkande är att anpassa lagarna till den digitala utvecklingen. Jag sluter nu alltså cirkeln i detta resonemang och avslutar med den empiriska slutsatsen att all telefonförsäljning bör förbjudas. Frågan är inte längre om telefonförsäljningen ska förbjudas eller inte; ett förbud är en ofrånkomlig och logisk följd av den digitala utvecklingen.

Jag avslutar mitt anförande med att yrka bifall till civilutskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! I dag debatterar civilutskottet betänkande 2025/26:CU10 med rubriken Ett förbättrat resegarantisystem.

Herr talman! Konsumentskyddet är viktigt och måste regleras i lag. När en vara som du köpt i en butik inte uppfyller dina förväntningar eller helt enkelt inte fungerar har du som konsument ett mycket bra skydd genom svensk lagstiftning. Du kan lämna tillbaka en felaktig produkt och få pengarna tillbaka.

Givetvis ska detta även gälla resor, och därför har vi en resegarantilag, som i och med dagens förslag kommer att uppdateras.

Herr talman! Lagändringarna stärker konsumentskyddet samtidigt som kostnader och administration minskar för resebranschen. Det är med andra ord en vinn-vinnsituation.

Kortfattat kan man säga att lagändringarna innebär att en kollektiv fond inrättas så att små reseföretag inte behöver gå i konkurs eller drabbas oproportionerligt hårt om en buss får punka eller om det skulle bli snöoväder och resan ställs in.

Herr talman! Hur är då det här tänkt att fungera? Eftersom fonden inte får belasta statsfinanserna kommer den jobbas upp stegvis. Fonden kommer att ha ett kapital på 1,5 miljarder kronor och kommer att byggas upp genom att resebolagen tar ut en avgift på 0,6 procent av biljettpriset. Det kommer att ta flera år att bygga upp fonden, och allteftersom kapitalet byggs upp kommer resebolagens egna resegarantier att minska. Denna kollektiva resegarantifond kommer att administreras av lämplig myndighet, som bestäms vid ett senare tillfälle.

Herr talman! Resegarantilagen har benämningen 2018:1218 och kommer genom liggande förslag att förbättras på ett antal punkter. Ändringarna innebär att ett antal paragrafer får nya lydelser och att åtta nya paragrafer införs. Och inte nog med detta, utan tre paragrafer kommer dessutom att upphöra att gälla. Alla ändringar finns beskrivna i betänkandet och föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Sverigedemokraterna anser att regeringens förslag är väl genomtänkt och bearbetat. En majoritet av civilutskottet ställer sig dessutom bakom regeringens förslag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till civilutskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar. Med anledning av det försämrade säkerhetsläget i Europa måste det vara av högsta prioritet att skydda civilbefolkningen i händelse av krig. Tillsyn av och tillgång till skyddsrum måste därför prioriteras högre. I storstäder som Göteborg, Stockholm och Malmö kommer hamnar, broar, raffinaderier, elförsörjning, vattenrening, vattenverk, vägar, järnvägar och fabriker att bli mål för angrepp. Då kommer även civila att drabbas. Tusentals medborgare riskerar att bli offer om samhället inte prioriterar skyddet av civilbefolkningen.

Så till själva frågan: Har ministern någon tidsplan för när det ska finnas operativa skyddsrum för alla som bor i Göteborg, Stockholm och Malmö?

Fru ålderspresident! Utgiftsområde 18 omfattar samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Det är stora och viktiga ämnen som berör många människor. Alla behöver ju någonstans att bo, och helst ska hemmet vara trivsamt och prisvärt. Dessutom är alla svenskar konsumenter, och samma sak gäller här: Alla vill att det vi köper ska vara prisvärt och hålla hög kvalitet. Tyvärr är det lätt att bli lurad, och just därför behöver vi lagar och myndigheter som bevakar konsumenternas intressen.

I Sverigedemokraternas riksdagsgrupp har jag fått axla ansvaret för konsumentpolitik, och det är dessa frågor jag kommer att beröra i dag.

Fru ålderspresident! Målet för Tidöpartiernas konsumentpolitik är väl fungerande konsumentmarknader, balanserade och tydliga regler för näringsidkare, ett starkt konsumentskydd och en hållbar konsumtion.

I Sverige finns det flera myndigheter som arbetar med konsumentfrågor, bland andra Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. I dag debatterar vi budgeten för 2026, och frågan som ställs lyder: Får dessa myndigheter tillräckliga anslag för att klara av sina uppdrag? Anslaget för 2026 är 197,9 miljoner för Konsumentverket och 68 miljoner för Allmänna reklamationsnämnden. Räcker dessa pengar? Ja, det beror på vilka mål man ställer upp. Om Konsumentverket ska svara på alla telefonsamtal som berör konsumentupplysning och stoppa alla importerade förbjudna och farliga varor blir svaret nej.

Men en budget handlar om prioriteringar, och utifrån den ambitionsnivå regleringsbreven satt upp är dessa anslag balanserade. Det finns till och med ett extra anslag på 5 miljoner för att bevaka att den minskade matmomsen får genomslag i butikerna. Det är viktigt eftersom vi har sett att matpriserna stiger lite väl mycket och lite väl omotiverat.

Fru ålderspresident! Som ledamot av Konsumentverkets insynsråd får jag en mycket god bild av myndighetens verksamhet. Verkets rapporter ger stöd och vägledning för oss riksdagsledamöter om utmaningar och behov på konsumentområdet. Den 1 september tillträdde Lena Aronsson som ny generaldirektör för Konsumentverket. Detta skedde genom ett regeringsbeslut, och jag kan gå i god för att det nu finns goda förutsättningar för en väl fungerande myndighet.

Fru ålderspresident! Hur hanterar vi dold marknadsföring i sociala medier? Hur hanterar vi effekterna av personanpassad marknadsföring? Vilken åldersgräns ska vi ha på sociala medier? Barn har svårare än vuxna att sålla och vara kritiska till budskap på nätet och är därför extra mottagliga för reklambudskap, särskilt vad gäller handel med så kallade skins i olika dataspel. Jag anser att reglerna för spel riktade till barn måste skärpas.

Hur ska man då komma åt problemet? Spel om pengar är ju faktiskt olagligt om man inte har fyllt 18 år. Jag anser att det finns en lösning på problemet. Om det krävdes bankid vid alla transaktioner och köp av spel, skins och uppdateringar skulle det försvåra för minderåriga att spela bort stora summor pengar. Det finns ingen chans att runda ett sådant system eftersom den som sitter bakom tangenterna inte har fyllt 18 och det då inte blir några köp.

Det finns även förslag på att införa åldersgräns på alla sociala medier. Var denna gräns ska gå finns det anledning att titta närmare på. Det finns ju fördelar och möjligheter med sociala medier som måste vägas in om man vill begränsa barns skärmtid genom åldersgränser och förbud.

Fru ålderspresident! Bedrägerier via telefonförsäljning är ett stort samhällsproblem. Att förbjuda all telefonförsäljning vore ett steg på vägen för att stoppa bedrägerierna. Konsumentverket har i en rapport lyft upp problemet med telefonförsäljning och rekommenderat ett totalförbud. Rapporten ligger på regeringens bord, och hur ett eventuellt förbud mot telefonförsäljning skulle se ut behöver utredas vidare. Personligen anser jag att ett förbud mot telefonförsäljning är ett bra förslag. Alla argument finns i Konsumentverkets rapport. Näringslivets oro är överdriven då det finns många andra sätt att marknadsföra sig på nu när alla är uppkopplade via mobiler och datorer.

Fru ålderspresident! På senare tid har det blivit allt vanligare att äldre och utsatta personer blivit lurade på stora summor pengar. Alltför lättvindigt kan vem som helst lura till sig pengar genom digitala signeringar och bankid. Här måste bankerna ta ett större ansvar genom att bygga upp säkerhetssystem och spärrar när det är helt uppenbart att det är bedragare i görningen. Farbror Arne, 80 år, som inte har rört sitt bankkonto på 30 år kan omöjligen helt plötsligt vilja föra över hela sitt sparande till ett suspekt konto i utlandet. När alla varningsklockor ringer måste bankerna agera. En skärpning av bankernas kontrollsystem måste snarast komma på plats.

Fru ålderspresident! I dagens samhälle med tusentals industriellt framställda produkter exponeras både människor och miljö av kemikalier och skadliga ämnen. Många förbud finns på plats, och dessa måste även efterlevas. Efter Sveriges inträde i EU är det inte enbart våra egna nationella lagar som reglerar kemikalier utan även en mycket omfattande EU-lagstiftning.

Fru ålderspresident! Trots alla ansträngningar av Kemikalieinspektionen och Tullverket förekommer det fortfarande okontrollerad e-handel, som innebär att otaliga produkter som innehåller skadliga ämnen kommer in i landet. Speciellt allvarligt är det när billiga leksaker som innehåller skadliga ämnen importeras. Om ambitionsnivån ska höjas och fler skadliga ämnen och förbjudna produkter ska stoppas vid gränsen måste Tullverket och Kemikalieinspektionen tillföras mer resurser.

Konsumentverket får 2026 ett extra anslag på 4 miljoner för att stoppa farliga produkter. Arbetet med att stoppa farliga produkter är viktigt och måste tas på allvar.

Förutom skadliga kemikalier i leksaker innebär den okontrollerade ehandeln från länder utanför EU ett försämrat konsumentskydd. Lurendrejeri, bristande kvalitet och produkter som inte uppfyller EU:s lagkrav är ett resultat av den ökade ehandeln. Här finns ett stort arbete att göra.

Fru talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Konsumentverket tog nyligen fram en mycket grundlig och omfattande rapport om telefonförsäljning, där ett mycket stort antal områden analyseras. Kundperspektiv, marknadsperspektiv, juridiska och etiska perspektiv samt bransch- och marknadsperspektiv analyseras grundligt. Konsumentverkets entydiga slutsats är att telefonförsäljningen borde förbjudas. Det finns undersökningar som visar att endast 1 procent av befolkningen vill bli uppringda av företag där de inte redan är kunder. Det är en siffra som man bör ta på allvar.

Det finns många exempel på olämplig telefonförsäljning. Ett exempel som fått stor uppmärksamhet är telefonförsäljning av lotter. Dessa telefonförsäljare riktar särskilt in sig på äldre och har satt i system att hävda att ett muntligt avtal ingåtts trots att en intet ont anande kund tror sig ha sagt ja till något som är gratis.

Anser ministern att nuvarande lagar, regelverk och myndighetskontroll är tillräckliga för att förhindra oönskad och olämplig telefonförsäljning?