Emelie Nyman

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Fru talman! Detta stillar inte helt och hållet min oro för den gröna omställningen, näringslivet och behovet av arbetskraft som vi inte förmår att tillhandahålla just nu i Sverige.

Det är bra att regeringen tar ett steg framåt, men politiken är inte tillräcklig och gör Sverige fattigare. Är det verkligen det arv en kristdemokratisk näringsminister vill lämna efter sig? Elefanten i rummet är trots allt att Sverige är i behov av arbetskraftsinvandring.

Till dess att regeringen faktiskt har insett detta behöver vi svar på frågan: Hur säkerställer regeringen att företag kan hitta arbetskraft för att växa här och nu?

Fru talman! Jag är orolig över den svenska konkurrenskraften. Sverige spås ha den lägsta tillväxten inom hela EU, och en bidragande faktor till detta är kompetensbristen och arbetskraftsbristen. Som vi alla vet innebär de nya regleringarna för arbetskraftsinvandring ett tillväxthinder i Sverige.

I Östersund finns Warren Data Center. Det är ett företag som bidrar till miljövänlig matproduktion. Spillvärmen går till växthus och räkodlingar. De och omkringliggande företag behöver arbetskraft men hindras av utbudet på arbetsmarknaden, och detta är de inte ensamma om.

Det har tyvärr blivit mycket klart att regeringen sätter sitt samarbete med Sverigedemokraterna före Sveriges ekonomi, och det gäller även dessa regleringar med otillräckliga skattesänkningar på jobb och företag.

Företagen och svensk ekonomi påverkas här och nu. Därför vill jag rikta mig till statsrådet Ebba Busch och fråga följande: Vilken plan har regeringen för att lösa den akuta bristen på arbetskraft för företagen som bygger Sverige?

Fru talman! Cykelen är nyckelen till friheten! Så sjunger den folkkäre musikern Danne Stråhed från Skåne, och jag kan inte annat än instämma.

För en grönare och hälsosammare framtid är cykeln verkligen nyckeln och bör därför uppvärderas och behandlas som ett nationellt trafikslag. På så vis kan Trafikverket i större utsträckning planera för nationella cykelvägar och cykelleder.

Jag yrkar för Centerpartiets del därför bifall till reservation 7 under punkt 3.

Jag vill börja med att lyfta fram vikten av att cykeln prioriteras som ett eget trafikslag i infrastrukturplaneringen i förhållande till andra. Det är viktigt att uppvärdera cykelns roll i transportplaneringen, och därför bör också cykeln behandlas som ett nationellt trafikslag. Jag vill särskilt understryka vikten av att Trafikverket i större utsträckning planerar för nationella cykelvägar och cykelleder. Alltför ofta sker dagens planering utifrån ett motorfordonsperspektiv, och vi efterfrågar ett starkare cykelperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Det är därför viktigt att man under utbildningstider, till exempel, i både stadsplanering och liknande lägger stor vikt vid att nämna detta så att det kommer med i alla led. Jag anser att cyklister och gångtrafikanter ska ges en säkrare plats i trafikplaneringen. Detta kan exempelvis ske genom cykelfartsgator och säkrare korsningar eller genom att parkeringsplatser längs gator vid givna tillfällen omvandlas till cykelfält så att cyklar differentieras från bilar.

Det är lika viktigt att se över behovet av åtgärder, nödvändiga regelförenklingar och lagändringar som gör det möjligt att cykla i hela landet. Det behövs en översyn.

Jag kan med glädje konstatera att intresset för cykeln som transportmedel har ökat. Det märker jag inte minst i Malmö och i Lund. Med bra cykelleder, bättre vinterunderhåll av cykelvägarna och bättre bytespunkter mellan cykel och kollektiva färdmedel skulle cyklandet kunna öka ytterligare. Det är någonting vi behöver ta i beaktande när vi planerar för framtiden.

Jag kan också konstatera att cykeln tar mindre plats än bilen, och den genererar inte heller några utsläpp. Ett ökat cyklande vore bra för såväl miljön som folkhälsan och för att minska trängseln i städerna. Därför vill jag att man ökar framkomligheten för cyklar genom att bygga fler lokala och regionala cykelbanor och så kallade cykelmotorvägar. Arbetet med att skapa ett sammanhängande cykelvägnät i de största städerna behöver snabbas på samtidigt som vi behöver cykelanpassa motorvägarna.

Fru talman! Det är vidare betydelsefullt att nya vägar som utgångspunkt byggs med en tydlig anpassning till cykling. För en hållbar stadsutveckling är det högst angeläget att kunna transportera sig med cykel. En mångfald av transportmedel mår både stad och landsbygd bra av. Det är viktigt att människor har flera möjligheter att förflytta sig, och här har Trafikverket, utöver kommunerna, en väldigt viktig uppgift.

Med moderna elcyklar har cykeln nu blivit ett tydligare alternativ också på längre sträckor, och därför behöver tillgången till cykelvägar öka även på landet. Kommunerna har i dag rådighet över anläggandet av gång och cykelvägar på kommunal mark. Om man däremot vill bygga gång- och cykelvägar parallellt med en statlig väg eller järnväg regleras detta i väglagen, och därmed blir Trafikverket huvudman för projektet.

Jag anser att väglagen i dag är omodern och behöver ses över och att cykelvägar borde likställas med bilvägar. I dag får Trafikverket enligt väglagen inte anlägga friliggande cykelvägar där det inte finns ett samband med en statlig allmän väg. Jag menar att detta behöver ändras så att det blir möjligt att bygga friliggande cykelvägar utan samband med en anslutande bilväg. Väglagen innebär i praktiken att många viktiga infrastrukturinvesteringar i gång- och cykelvägar försvåras.Fru talman! Jag anser att det finns skäl att se över lagstiftningen och andra regelverk. I samband med en sådan översyn är det viktigt att markägarperspektivet tydligt finns med så att cykelvägar inte blir ytterligare en åtgärd som legitimerar ökad expropriering.

Jag vill vidare betona att det behövs arbete på flera fronter för att underlätta framkomligheten för cyklister. Vi behöver inventera vilka arbetsvägar som löper parallellt med vägar och järnvägar som skulle kunna klassas och nyttjas som cykelvägar. Lämpligen bör regeringen ge ett sådant uppdrag till Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

För att kunna nå målen om att förbättra för cyklingen i framtiden krävs det slutligen också att myndigheterna har resurser och att de gör rätt prioriteringar för att arbetet ska gå i rätt riktning.

Herr talman! Jag kan konstatera att regeringens styrning av myndigheterna till stor del sker via regleringsbrev. Därför anser jag att regleringsbrevet till Trafikverket ska innehålla tydliga instruktioner om att ge arbetet med cykeltrafik högre prioritet. Inriktningen bör vara att cykeltrafik, där det är lämpligt, ska prioriteras framför biltrafik på vägarna.

Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till reservation 7.

(Applåder)

Fru talman! Vid flera tillfällen har migrationsministern och regeringen sagt att kravet på medianlön inte är ett problem eftersom det finns en stor europeisk arbetsmarknad att rekrytera från. Men rapporten från Europeiska arbetsmyndigheten visar på något annat, nämligen att yrken som är bristyrken i Sverige också är det i hela unionen.

Exempelvis är plåtslagare ett bristyrke i Sverige. Det är också ett bristyrke i Frankrike, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Danmark, Schweiz, Italien, Österrike, Slovenien, Polen, Estland, Lettland och Finland. Det är endast i Ungern som plåtslagare inte är ett bristyrke. Dessutom finns andra exempel. Det råder till exempel brist på fordonsoperatörer inom jordbruket i Sverige och ytterligare fem länder, samtidigt som det inte finns något överskott i andra länder.

Maria Malmer Stenergard, tror regeringen att den europeiska arbetsmarknaden kommer att kunna erbjuda strukturella lättnader för bristyrken när regeringen stoppat en stor del av arbetskraftsinvandringen till Sverige?

Herr talman! Vi i Centerpartiet vill följa upp frågan om gårdsförsäljning.

I december 2021 var utredningen klar, och i juni 2022 var remissrundan klar.

Minst 200 av 349 riksdagsledamöter ställer sig i dag bakom någon typ av gårdsförsäljning. Därför kan man tycka att det är anmärkningsvärt att en proposition inte presenterats, i synnerhet som samtliga av regeringspartierna var ute i frågan i valet 2022.

Centerpartiet tror att gårdsförsäljning kommer att ha positiv betydelse för besöksnäring, hantverk och lokala företag, inte minst företag på landsbygden.

Som politiker behöver vi prioritera politik och förslag som berikar Sverige och gör det mer trivsamt att leva och verka i landet. I dag finns ett färdigt sådant förslag på bordet.

Mot bakgrund att detta ställer jag frågan till Jakob Forssmed: När kommer regeringen att presentera en proposition gällande gårdsförsäljning?

Fru talman! Av alla som hade kunnat begära replik på mig var nog Sverigedemokraterna de sista jag hade tänkt mig, i synnerhet i dessa frågor. Här trodde jag ändå att Sverigedemokraterna var samstämmiga med Centerpartiet om att man vill ha den typen av frågor så nära folket som möjligt och inte lyfta upp dem på EU-nivå. Det är just därför vi yrkar bifall till den reservation där vi trycker extra på att Sverige som land ska ta ställning för att arbetsrättsliga frågor ska ligga på varje medlemsland. Att Sverigedemokraterna inte stämmer in mer än vad ni gör om att Sverige som land ska ta ställning gör mig konfunderad. Jag ställer frågan: Varför instämmer ni inte i vår reservation om att göra ett tydligare ställningstagande mot EU?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 15.

De senaste mandatperioderna har den svenska och den globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga och olagliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i den svenska ekonomin och skapat stora utmaningar på den svenska arbetsmarknaden. Vi befinner oss just nu i ett väldigt tufft ekonomiskt läge med stor osäkerhet om hur ekonomin kommer att påverkas på kort och lång sikt. Osäkerheten i ekonomin och på arbetsmarknaden är betydligt större. Kriserna påverkar givetvis den globala såväl som den inhemska arbetsmarknaden, där arbetslösheten väntas öka ytterligare och sysselsättningen falla tillbaka.

När utskottet hade debatt i riksdagen om arbetsrätt för ungefär ett år sedan var vi i ett tufft läge, fru talman. I dag vill jag hävda att vi befinner oss i ett ännu värre läge. Enligt senaste undersökningen steg arbetslösheten till 8 procent, säsongsrensat, och den väntas fortsätta öka i år. Över 400 000 människor är öppet arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program. Det är givetvis alldeles för mycket, och fler människor väntas bli arbetslösa fram till 2025. Det är allvar. Det gäller hushåll som kommer att få det tufft och människor som får lämna jobb som snickare, fallskyddsspecialist och byggarbetare.

Fler människor ska arbeta. Fler unga pojkar och flickor ska se sina föräldrar åka till jobbet.

Under förra mandatperioden fick Centerpartiet inom ramen för januariavtalet igenom historiska reformer av svensk arbetsmarknad med ett omfattande omställningspaket, en stor reformering av matchningen och inte minst en modern arbetsrätt. Den nya, mer moderna arbetsrätten innebär att vi får en mer flexibel arbetsmarknad, och den passar bättre i dagens samhälle. Det innebar stora förbättringar för såväl människor som företag och lade en bättre grund för att jobbskapandet ska kunna växa.

Vi lever i en föränderlig omvärld där utvecklingen många gånger går väldigt fort. Samhället ser inte ut i dag som det gjorde för 50, 20 eller bara 5 år sedan, före coronapandemin. Det gäller även arbetsmarknaden med digitalisering och automatisering och arbetstagares förväntningar och även krav på sina arbetsgivare. Precis som vårt samhälle i stort är svensk arbetsmarknad i ständig förändring. Det gäller att lagar, regler och arbetsmarknadens spelregler förändras därefter.

Coronapandemin var fruktansvärd på många sätt och vis. Den tvingade oss att arbeta på andra sätt än vi gjort historiskt sett. Det tvingade såväl arbetstagare som arbetsgivare att vara flexibla, att ställa om och att tänka nytt. Det finns många gånger ett före och ett efter pandemin.

Januariavtalets inriktning med en ny modern arbetsrätt var nödvändig. Vi står nu bättre rustade för att klara samhällets och arbetsmarknadens utmaningar framöver.

Men vi har i dag fortfarande regelverk på arbetsmarknaden som skrevs i en annan tid för decennier sedan, en tid när de största företagen stod för jobben. Det har förändrats. Så är det inte längre.

Numera är det små och växande företag som i allt högre grad står för jobbskapandet. En hel del lagar och regler är helt enkelt inte anpassade för dagens arbetsmarknad och näringsliv, och de riskerar att hindra framväxten av morgondagens jobb och i längden att hota Sveriges internationella konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

På många platser är dessutom de små och växande företagen avgörande för näringslivets återväxt och den lokala arbetsmarknaden. Ett område som hindrar jobbskapande är utformningen av reglerna om stridsåtgärder. När tiden är rätt måste vi våga öppna för en diskussion om just detta. Samhället och arbetsmarknaden förändras, och det måste regelverken också göra. Centerpartiet ser ett behov av att göra en översyn av konflikträtten för att skapa en bättre balans mellan arbetsmarknadens parter, ekonomin och samhället i övrigt.

Med det sagt, fru talman, kan jag inte nog understryka att Centerpartiet är stolt över den svenska modellen, bland annat hur merparten av förhandlingarna över tid huvudsakligen har skett utan partipolitisk påverkan för att bidra till en trygg arbetsmarknad för arbetstagare såväl som arbetsgivare. Det skriver vi verkligen under på!

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om arbetsrätten och EU. Europeiska pelaren för sociala rättigheter har, trots löfte om att den inte ska stöta sig med medlemsländernas befintliga arbetsmarknadspolitik, lett till en rad rättsliga och bindande initiativ från kommissionen på det socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska området.

Flera av förslagen är numera antagna och utgör bindande lagstiftning för medlemsstaterna. I takt med att ännu fler konkreta förslag för genomförandet av den sociala pelaren har presenterats har det blivit tydligt att den svenska arbetsmarknadsmodellen är hotad på riktigt och inte kommer att finnas kvar i sin nuvarande form om förslagen genomförs.

För Centerpartiet har det alltid varit självklart att beslut om arbetsmarknad och sociala skyddsnät behöver fattas utifrån hur det ser ut och fungerar i respektive medlemsland. Besluten ska ligga så nära folket som möjligt. Att förflytta arbetsmarknadspolitiken till EU-nivå riskerar att sänka kraven och minska skyddet snarare än att höja dem.

Vi behöver inte mer lagstiftning på EU-nivå i arbetsmarknadsfrågorna, utan vi behöver lyssna till erfarenheter av hur det fungerar i andra länder, dela med oss av kunskaperna och fortsätta att arbeta utifrån ett svenskt perspektiv. Vi behöver värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och använda rätt verktyg i rätt sammanhang. I grunden finns en stor samsyn i riksdagen om detta, och det har vi hört i dag. Men tyvärr upplever jag att regeringen vid ett flertal tillfällen tidigare har framfört mycket otydliga ställningstaganden i EU-frågor på arbetsmarknadsområdet.

Låt mig nämna några exempel. Regeringen tvekade innan man till sist skrev under stämningsansökan tillsammans med Danmark gällande minimilöner. Det krävdes hårda påtryckningar från oppositionen.

Ett annat exempel är vacklandet i fråga om plattformsdirektivet. Det har vid flera tillfällen framstått som att det är viktigare att få vissa frågor överstökade och komma överens snabbt än att faktiskt värna den svenska modellen och vår svenska arbetsmarknad, som vi så många gånger har varit stolta över. Detta gör mig bekymrad. Centerpartiet anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att motverka all EU-lagstiftning som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

(Applåder)

Fru talman! Arbetskraftsinvandring är helt nödvändigt för Sverige och svensk konkurrenskraft. Den senaste tidens debatt kring arbetskraftsinvandring har visat att det finns en otroligt stor oro i näringslivet, en oro över att regeringen mer eller mindre kommer att strypa möjligheterna till arbetskraftsinvandring.

Centerpartiet är övertygat om att företagen själva vet bäst vilken kompetens de behöver, medan andra partier vill se en arbetsmarknadsprövning. Därför vill jag fråga migrationsminister Maria Malmer Stenergard hur regeringen ser på frågan om arbetsmarknadsprövning.

Herr talman! Jag tackar återigen statsrådet för hans inlägg.

Jag tyckte att jag var väldigt tydlig i mitt första anförande med att jag tycker att skolpolitik är jätteviktigt. I synnerhet är det viktigt långsiktigt. Jag är från Malmö och sitter i kommunfullmäktige där, och jag delar problembeskrivningen. Jag ser detta, har varit ute och pratat om det och är fullt medveten om att det är viktigt med utbildning och den livslånga resan. Där kan vi stanna, för att sedan gå vidare till det mer arbetsmarknadspolitiska.

I dag har vi diskuterat en fråga som är viktig för väldigt många människor, nämligen den stora grupp av unga som i dag går helt utan sysselsättning och arbete. I Malmö blir ungdomsarbetslösheten extra kännbar. När jag kampanjade inför valet 2022 pratade jag om vikten av en liberal arbetsmarknadspolitik som gör skillnad, särskilt för unga som av olika anledningar har en extra hög tröskel in på arbetsmarknaden.

Nu när jag får möjlighet att tjänstgöra i riksdagen är det också precis den frågan jag kommer att lyfta. Arbetsmarknadspolitik som i vissa avseenden tar hänsyn till unga är nämligen arbetsmarknadspolitik. Jag tycker att vi ska vara överens om det, Johan Pehrson, och inte kategorisera det som ungdomspolitik. Jag hakade upp mig på det i svaret, och jag vet att du har sagt detta också i tidigare interpellationsdebatter. Om vi i stället hade stått här och pratat om problemet med att äldre medborgare tenderar att bli diskriminerade på arbetsmarknaden på grund av sin ålder tror jag inte att statsrådet hade benämnt det som seniorpolitik.

Jag tror att sänkta arbetsgivaravgifter är en oerhört viktig åtgärd. Det är något konkret som vi kan göra här och nu, som komplement till de långsiktiga satsningarna på exempelvis skolan, så att vi möter kompetensbristen och matchningsproblemen.

Den liberala arbetsmarknadspolitiken är inte närvarande. Det kan jag bara beklaga.

Jag tackar för debatten och ser fram emot att följa vad du gör.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för hans inlägg. Jag noterar dock att arbetsmarknadsministern inte riktigt svarar på min fråga på ett tillfredsställande sätt.

Vad gäller regelförenklingarna vill jag i så fall gärna se förslag på sådana. Jag vill helt enkelt få någonting att ta ställning till. Jag valde att ställa frågan eftersom jag är djupt oroad över hur situationen ser ut för unga på arbetsmarknaden, och jag hade hoppats att denna interpellation skulle stilla oron. Det är oerhört tråkigt att regeringen inte klarar av att presentera tillräckligt mycket arbetsmarknadspolitik. Det är nämligen så läget ser ut: Det finns dessvärre inte jättemycket att ta ställning till. Jag tror säkerligen att vi hade kunnat enas kring både det ena och det andra, men så ser läget inte ut just nu.

Sverige befinner sig i ett hårt ekonomiskt läge där det av naturen blir särskilt svårt för unga. Det här handlar inte om "ungdomspolitik", som du svarade, Johan Pehrson - det här är arbetsmarknadspolitik. Det handlar om hur vi som politiker tar vårt ansvar när en stor grupp i samhället har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. För varje individs skull och för Sveriges ekonomis skull behöver vi förändring.

En sådan förändring hade kunnat vara kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter. Enligt en rapport från Konjunkturinstitutet är det den enda reform som faktiskt skulle öka tillväxten och samtidigt motverka inflationen, som statsrådet tidigare pratade om. Om kostnaden för att anställa sänks blir det möjligt för företag att både anställa fler och sänka priserna på varor och tjänster.

Enligt en studie från Handelns Forskningsinstitut har Sverige därtill en av de högsta arbetsgivaravgifterna bland alla OECD-länder. Det medför höga anställningskostnader, vilket slår hårt mot grupper som står långt från arbetsmarknaden, till exempel unga.

Förra året tog regeringen bort sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga, vilket har påverkat både arbetsgivarna och arbetstagarna. Jag var själv lovad ett heltidskontrakt i en matbutik efter min provanställning men blev i stället erbjuden ett kontrakt med färre timmar, just med motiveringen att det blev dyrare att ha mig som anställd - speciellt med tanke på de höga elkostnaderna.

Arbetsgivaravgifterna är en fråga vi jättegärna hade pratat mer om, för min anekdot - ursäkta mig för den - är bara ett av många exempel. Lägger man örat mot marken och lyssnar på vad näringslivet säger, speciellt inom besöksnäringen där många unga får sitt första jobb, blir det tydligt att höjningen av ungas arbetsgivaravgifter har fått en negativ konsekvens.

Herr talman! Besöksnäringen är mycket personalintensiv i förhållande till många andra branscher. Arbetskostnaden, det vill säga lönekostnaden plus arbetsgivaravgifterna, är den i särklass största kostnaden för företag i besöksnäringen. I Finansdepartementets egen konsekvensanalys framgår att hotell- och restaurangbranschen är den bransch som drabbats hårdast av höjningen då den har hela 26 procent av det totala löneunderlaget i åldersgruppen 15-18. Enbart höjningen motsvarar över 9 000 jobb i besöksnäringen. Fler, inte färre, unga behöver få in en fot på arbetsmarknaden, Johan Pehrson.

Herr talman! En ungdomsarbetslöshet på 22 procent är ett enormt samhällsproblem, och vi som samhälle behöver gå ihop och arbeta tillsammans. Näringslivet säger gång på gång att de är beredda att göra sitt. Näringslivet har visat att de gärna tar in ungdomar, trots att det ibland kan innebära en stor risk. Men då behöver regeringen också göra sitt.

Centerpartiet har konstant kämpat för sänkta arbetsgivaravgifter. Det är en konkret åtgärd. Kan arbetsmarknadsminister Johan Pehrson tänka sig att sänka arbetsgivaravgifterna?

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag tillträdde nu i januari. Det här blir min första debatt. Den ägnar jag givetvis en fråga som jag tycker är extra viktig. Min fråga var enkelt ställd: Vilka åtgärder avser arbetsmarknads- och integrationsministern att vidta för att minska ungdomsarbetslösheten?

I texten i interpellationen konstaterar jag att långsiktiga åtgärder är viktiga men att det också är alldeles nödvändigt att se över vad vi som politiker kan göra här och nu. Jag tycker inte att jag har fått tillräckligt bra svar på min fråga. I stället för ett svar som redogör för vilken arbetsmarknadspolitik som regeringen avser att genomföra fick jag ett svar som till stor del enbart handlade om utbildning.

Herr talman! Johan Pehrson är arbetsmarknadsminister och inte utbildningsminister. Hade jag önskat tala om skolpolitik eller utbildningens roll kopplat till arbetsmarknad hade jag ställt den frågan till Lotta Edholm eller Mats Persson. Jag riktade frågan till statsrådet eftersom jag vill veta vad regeringen avser att göra för arbetsmarknadsreformer. Av alla departements listor är propositionslistan för Arbetsmarknadsdepartementet kortast. Det ekar tomt i arbetsmarknadspolitiken från regeringens sida.

Herr talman! För diskussionens skull kommer jag att presentera statistik hämtad från SCB. Vid den senaste undersökningen framkom det att ungdomsarbetslösheten låg på 22,6 procent. Det är en siffra som är pinsamt hög. Vi ligger på tredje plats i hela EU när vi tittar på vilka länder som har högst ungdomsarbetslöshet. Länder som vi delar topplistan med är Grekland, Spanien och Portugal. EU-snittet ligger på 14,7 procent, och Sveriges siffra ligger på 22,6 procent. Det är en alldeles för hög siffra för att enbart prata om generella åtgärder för hela arbetsmarknaden.

Det kan finnas olika anledningar till att statistiken ser ut som den gör; det är jag medveten om. Väljer vi att bryta ned den och exempelvis titta på unga mellan 20 och 24 år som varken arbetar eller studerar ser vi att siffran ligger på uppemot 8 procent. Nästan var tionde person i min ålder har inte sysselsättning trots att de vill ha det. Siffran har dessutom ökat något sedan regeringen tillträdde 2022. Det handlar om en stor grupp människor som är villig att arbeta men inte har ett arbete. Siffran är ett underbetyg för Sverige.

Ungdomsarbetslösheten är viktig att prata om, och det vore oansvarigt att ducka och enbart prata om generella åtgärder - även om de givetvis är viktiga. Vi vet alla hur avgörande det där första jobbet är. Det bidrar till en större självständighet och en möjlighet för individen att skapa sitt eget liv. Det möjliggör för individen att påbörja sitt vuxna liv.

Ett arbete är i regel något som ökar livskvaliteten genom att bidra till meningsskapande och ge pengar att spendera på fritiden, på sådant man själv vill skapa och tycker är värdefullt. Jobbet är en central del för unga som ska ta steget ut och forma sitt liv. Utan ett arbete är det näst intill omöjligt att flytta hemifrån, både när det kommer till att köpa eget och när det kommer till att få ett hyreskontrakt.

Jag är givetvis glad att regeringen till viss del delar Centerpartiets bild att skolan är en central del av de långsiktiga insatserna när det gäller arbetslösheten. Däremot kommer de åtgärder som ni vidtar för att skapa bättre matchning och högre kvalitet inte att omfatta dagens ungdomar här och nu, Johan Pehrson. Vi har en arbetsmarknad som det är svårt att ta sig in på, speciellt för unga och speciellt efter att ni tog bort de sänkta arbetsgivaravgifterna. Trösklarna är höga.

Jag är inte riktigt nöjd med svaret jag fick, och därför riktar jag återigen frågan till statsrådet och hoppas på ett utvecklat svar.