Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

De höga och instabila elpriserna slår väldigt hårt mot svenska hushåll och företag. Det finns flera orsaker till att vi är där vi är, inte minst den avvecklade kärnkraften. Där har Socialdemokraterna ett mycket tungt ansvar.

Regeringen arbetar nu intensivt för att få mer elproduktion på plats så att vi den vägen kan pressa priserna. Det behövs mer sol, mer vind och mer kärnkraft. Dessutom arbetar regeringen inom ramen för ordförandeskapet med att få EU:s nya elmarknadsdesign på plats, som syftar till att sänka elpriset och få stabilare priser.

Som jag förstår det socialdemokratiska utspelet är det inspirerat av det pågående arbetet med en ny elmarknadsdesign. Vi stänger inte dörren för något förslag som kan bidra till att få ned elpriserna för svenska hushåll och företag.

Fru talman! Regeringen jobbar dag och natt för att säkerställa att vi får en mer robust elförsörjning. Vi säkerställer också att elpriserna inte går ut över hushållen på ett helt orimligt sätt, när vi nu ser att hushållen också är väldigt hårt pressade av höga priser, inte minst matpriser, till följd av den höga inflationen.

Jag kan försäkra ledamoten att regeringen har ögonen på detta och arbetar stenhårt för att kunna se till att kompensera när det behövs.

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för en väldigt angelägen fråga!

Det är precis som Ludvig säger: De flesta utlänningar blir svenska medborgare genom att ansöka om det, så kallad naturalisation. I sådana ärenden finns det ett krav på ett hederligt leverne. Men det finns enklare sätt att bli svensk medborgare för vissa, efter att bara ha lämnat in en anmälan, och det är dessa ärenden Ludvig Aspling tar sikte på. Det gäller främst barn och unga vuxna, och då finns det inte något krav på hederligt levnadssätt.

Att S-ledda regeringar före oss inte mäktat med att få igenom en lagstiftning med ett sådant krav visar hur handfallna de har varit. Den grova våldsutvecklingen kopplad till gängkriminaliteten borde ha fått dem att agera långt tidigare.

Det positiva är att det finns en utredning, precis som Ludvig Aspling säger. Jag ser fram emot att tillsammans med samarbe…

Fru talman! Jag delar Ludvig Asplings grundsyn att vi måste ställa mycket högre krav. Det är uppenbart att denna lagstiftning är daterad, givet hur kriminaliteten kryper allt längre ned i åldrarna. Vi måste ha bättre kontroll på dem som ska bli medborgare även om de är unga eller under 18. Därför är det angeläget att skärpa regelverket gällande medborgarskap även i detta hänseende.

Tyvärr var direktiven till den utredning som vi talar om ganska begränsade, men vi kommer att gå vidare med det vi kan och sedan skärpa regelverket ytterligare.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga!

Om vi inte klarar kompetensförsörjningen klarar vi inte hälso- och sjukvården. Det är nödvändigt att jobba med arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det handlar inte minst om alla som i dag tvingas gå ned till att arbeta deltid därför att man inte orkar med jobbet, på grund av att det är för tungt. Det är alltså inte av egna, privata skäl man går ned i tjänst, utan det är för tungt på jobbet.

Det är en viktig uppgift för varje arbetsplats att göra vad man kan för att förändra arbetsmiljö och arbetsvillkor. Då skulle vi snabbt förändra situationen i sjukvården.

I går besökte jag Universitetssjukhuset i Linköping. Där mötte jag avdelningar och verksamheter där man precis har tagit tag i det här och inser att det är en viktig del av lösningen.

Är staten en del av lösningen? Självklart! Vi har också bidragit genom a…

Fru talman! Tack, ledamoten, för kompletteringar!

Jag har fört samtal med samtliga fackliga företrädare som är samlade i initiativet Vårda vården, ett mycket bra initiativ. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioners ordförande i Sjukvårdsdelegationen, Marie Morell, träffade vi dem för att diskutera, inte vad problemet är - det är vi helt överens om - utan vad vi ska göra. Vi fick en bra lista över åtgärder som behöver vidtas på arbetsplatsen, alltså regionerna, men också över vad staten kan bidra med, som är mer på lång sikt.

Vi kommer att återsamlas igen i slutet av maj eller början av juni för att se hur långt vi har kommit. Jag delar uppfattningen; det krävs åtgärder nu.

Fru talman! Stort tack för frågan, Christofer Bergenblock! Jag kapade den lite. Det är ett gemensamt intresse för mig och sjukvårdsministern, Acko Ankarberg Johansson. Vi samarbetar väldigt nära i just frågorna som berör både äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, inte minst hemsjukvården och den nära vården.

Vi har varit tydliga med att vi är intresserade av att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen och den nära vården. Coronakommissionen påpekade också att det finns stora brister där. Det gjordes även i Ivos rapport. Vi kommer därför att initiera en utredning som ska titta närmare på de frågorna. Vi har nyligen haft en utredning om kommunala läkare. Men vi kommer att gå vidare med att titta på hur man kan stärka den medicinska kompetensen framöver.

Fru talman och ledamoten! Vi kan komplettera varandra så väl. Frågan berör verkligen båda, och vi är lika engagerade i den.

När det gäller den sista delen kan jag berätta att hälso- och sjukvårdslagen inte gör någon skillnad på var man vårdas. Hela befolkningen ska få god vård på lika villkor. Det står ingenting om vilket hus man ska vara i.

Ledamotens fråga är alltså synnerligen relevant. Det gäller för oss att tillsammans med kommuner och regioner forma en organisation som gör att det blir på riktigt. Det är därför äldreministern och undertecknad arbetar nära ihop; det gäller att jobba på många olika sätt för att åstadkomma det.

Vi kommer att återkomma och se till att det blir en förändring.

Fru talman! Tack för frågan, Rebecka Le Moine!

Regeringen vill självklart bedriva ett effektivt arbete för att skydda hotade djur. Det gäller även fjällräven.

Vår samlade miljö- och klimatbudget är större än den som lades fram när Miljöpartiet hade klimat- och miljöministerposten.

Det är komplexa förändringar i klimat och miljö som påverkar levnadsvillkoren för fjällräven, liksom för många andra hotade djur. Därför är det viktigt att regeringen bedriver en effektiv miljö- och klimatpolitik för att stärka de djurens levnadsvillkor. Vi menar att våra prioriteringar är betydligt mer träffsäkra än tidigare regeringars, där Miljöpartiet har haft ett bestämmande inflytande.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att budgeten för 2023 när det gäller utgiftsområde 20, alltså klimat och miljö, uppgår till 19,5 miljarder och att den för 2021 uppgick till 18,2 miljarder.

Jag kan inte föregripa det budgetarbete som sker. Regeringen, i synnerhet de statsråd som ansvarar för de delarna, får återkomma med de enskilda budgetposterna.

Fru talman! Tack, Ann-Sofie Alm, för en viktig fråga! Den gäller ett ämne som tyvärr blivit väldigt aktuellt de senaste veckorna. Det är, precis som Ann-Sofie Alm säger, över 50 000 människor som har dött i den fruktansvärda jordbävningen.

Det var flera skalv. Jag är väldigt glad över att Sverige ändå så snabbt - redan samma dag som det första skalvet - kunde skicka en hel del resurser till hela det jordbävningsdrabbade området. Det är stort och motsvarar ytan av Belgien och Nederländerna tillsammans.

På svenskt initiativ anordnade EU-kommissionen nu i veckan en stor givarkonferens för både Turkiet och Syrien. Totalt samlades närmare 7 miljarder euro in till det humanitära arbetet och även till själva återuppbyggnaden. Det är väldigt substantiellt. Vi kommer att återkomma till detta med finansiella resurser och även arbeta med att få i gång handel och inte minst investerin…

Fru talman! Vi arbetar väldigt hårt för att bredda givarbasen, för det är ju så att fler länder måste vara med och göra detta tillsammans. De humanitära behoven ökar, till exempel. Även om vi effektiviserar vår biståndsbudget för i år kan det vara värt att påpeka att det humanitära stödet faktiskt ökar i den budget som regeringen har lagt fram, och det är mot den bakgrunden. Men fler måste göra mer. Vi måste jobba mer effektivt och även se till att få in mer handel i detta. Vi ska inte bara bekämpa fattigdom utan också bygga en väg till välstånd.

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för frågan! Den är väldigt stor. Som Hans Eklind vet har FN ett kvotflyktingsystem där Sverige har stuckit ut under många år genom att vara ett av de länder som tar emot absolut flest kvotflyktingar. Det kommer vi att fortsätta vara, även om vi nu har sänkt nivån från 5 000 till 900.

Jag tycker att andra länder borde kliva fram och ta större ansvar, för människor dör på Medelhavet. Hela regelverket måste förändras så att fler av dem som kommer hit gör det på ett tryggt och säkert sätt och så att lidandet minskar. Det gäller också att prioritera om så att den som ändå kommer att få besked om att den ska återvända till sitt hemland inte riskerar sitt liv.

Det är ett viktigt arbete som görs med migrations- och asylpakten på EU-nivå, och under ordförandeskapet har Sverige höga ambitioner att komma framåt.

Fru talman! Vi jobbar väldigt intensivt med pakten nu för att få till stånd en rådsposition i de allra svåraste delarna. Men i pakten ingår även andra delar som till exempel handlar om regelverket kring varaktigt bosatta och det så kallade kombodirektivet, som är ett kombinerat tillstånd för arbete. Det finns också talangpartnerskap. Alla dessa delar syftar till att skapa lagliga vägar in i Europa och kan vara ett komplement till den samlade migrationspolitiken. Vi får nog all anledning att återkomma till detta.

Fru talman! Tack, Mauricio Rojas, för frågan! Det låter som smärtsam men nödvändig läsning. Jag är väldigt glad över att Mauricio Rojas lyfter fram frågan om skuggsamhället, eftersom regeringen prioriterar att arbeta med den.

I skuggsamhället far människor otroligt illa, inte minst flickor och barn. Det är viktigt att upprätthålla legitimiteten i hela asylsystemet, och den bygger ju på att de som kommer hit ska ha tillstånd och att de som får nej på sin asylansökan också återvänder. Här är problemen mycket stora.

Jag besökte Danmark i måndags och träffade min motsvarighet, migrationsministern. De jobbar på ett helt annat sätt när det gäller mottagandet. De asylsökande har mycket närmare kontakt med myndigheterna, tack vare ett ordnat boende - alltså inget enskilt boende, EBO. Danska myndigheter har mycket bättre kontroll på vilka som vistas i landet. Vi har väldigt mycket …

Fru talman! Ja, det finns en överenskommelse i Tidöavtalet som handlar om att förbereda för en storskalig folkräkning. Samordningsnummer som inte bekräftas på ett betryggande sätt ska återkallas. Syftet med folkräkningen är till stor del att försöka få en uppfattning om hur många som vistas här illegalt, men jag tror att vi måste jobba på andra sätt också. Där är exempelvis informationsplikten mellan myndigheter ett viktigt verktyg.

Fru talman! Jag tackar Tomas Eneroth för frågan. Biståndet till Guatemala kanaliseras framför allt via civilsamhället och som FN-stöd. Det har uppgått till drygt 200 miljoner kronor per år. I sammanhanget kan påpekas att vi inte har något direktstöd till Guatemalas regering.

Nivåerna för i år är oförändrade i förhållande de nivåer som gällde i fjol efter att man hade infört limiter. Det var limiter som beslutats av den regering som jag har för mig att Tomas Eneroth själv satt i. Det här ligger på samma nivå som det. Anslaget i år kommer att fokusera på att främja inte minst mänskliga rättigheter och demokrati men också att ge ökad transparens i valprocesserna, något som behövs där.

Jag vill också påpeka att det finns en regional strategi för hela Latinamerika. Även där kommer arbete i Guatemala att kunna ingå.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare en fråga på området. Sedan sist har jag kollat upp hur många det berör. Ungefär 450 personer har varit föremål för detta. Jag har också lite mer i detalj tagit reda på vilka omständigheterna har varit. Det är såklart oerhört komplicerat.

Regeringen har jobbat mycket hårt och har många förslag som rör att felaktiga utbetalningar och fusk och fel ska beivras in i minsta detalj men också att tidigare felaktiga utbetalningar ska återbetalas. Det är en diskussion som blivit uppmärksammad i medierna då det har gällt andra förmåner som är föremål för felaktiga utbetalningar.

Givetvis ska det bli rätt och riktigt redan från början så att man aldrig försätter sig i den här situationen. Däri ligger det största arbetet.

Fru talman! Jag tackar Frida Tånghag för frågan. Det är förstås en mycket låg nivå, och många lever under väldigt svåra ekonomiska förhållanden i Sverige i dag. När det däremot gäller ersättningen till asylsökande har regeringen generellt inga planer på att höja den. Vi har dock planer på att avskaffa EBO, enskilt boende. Det innebär att alla ska bo på ett anläggningsboende i någon form där det förutom tak över huvudet också tillhandahålls mat. Jag tror inte att nivåfrågan blir lika angelägen då.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Precis som Anna Lasses är också regeringen väldigt oroad över den brist på mänskliga rättigheter och demokrati som har funnits i Uganda under lång tid. Utvecklingen går helt enkelt åt fel håll. Det är detta ytterligare ett tecken på.

Vi är väldigt oroade över det beslut om hbtqi-personer som har fattats i det ugandiska parlamentet såvida lagen också träder i kraft. Den måste ju få en underskrift av presidenten för att göra det. Det vore ytterligare ett steg i fel riktning.

Vårt bistånd till Uganda går nästan uteslutande till civilsamhällesorganisationer och till internationellt bistånd i den delen, inte minst för att utveckla kapaciteten hos det civila samhället. Men det faktum att Sverige är en stor biståndsgivare till Uganda innebär självklart också att det finns möjligheter som vi ska ta i vår dialog och att vi ska ställa krav på att m…

Fru talman! Stort tack, Viktor Wärnick, för en mycket angelägen fråga! Många undrar över just detta, och det pågår en diskussion om vilka näringsidkare som har fått och vilka som inte har fått något stöd.

Försäkringskassan har från början varit väl medveten om att elstöd kan betalas ut till elkonsumenter som är privatpersoner men som också bedriver näringsverksamhet på samma elmätare. De har ett konsumentavtal och har fått elstödet utbetalat i februari eller mars i enlighet med det elstöd som vi har deklarerat att vi ska ge till privatpersoner och företag men som bara kommit privatpersoner till del.

Vad som nu har hänt är att vissa företagare har fått elstödet lite tidigare än vad de annars skulle ha fått och inte samtidigt som andra företag. Försäkringskassan kommer nu tillsammans med Skatteverket att garantera att det inte sker en dubbelutbetalning när elstödet ti…

Fru talman! Jag tackar Lili André för frågan, som jag tycker är mycket viktig. Väldigt mycket av diskussionerna i politiken i dag går ut på hur man ska fördela resurserna. Det diskuteras för lite hur resurserna ska skapas.

Vi har förmånen att bo i ett land som har några av världens mest framträdande företag här - stora som små, skulle jag vilja säga. Den senaste strategin antogs 2015. Sedan uppdaterades den 2019. Det är en handelsstrategi. Den handlar om både export och import och naturligtvis även om investeringar. Det räcker att gå tillbaka bara något år för att se att väldigt mycket har hänt på kort tid, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, diskussionen om behovet av alltmer säkra handelskedjor och leverantörskedjor samt hela covidpandemin med dess effekter. Regeringen kommer därför att ta fram en ny sådan här strategi där vi gör en grundlig analys och förhoppningsv…

Fru talman! Stort tack för frågan, Sanne Lennström! Det är en mycket angelägen fråga. Barnfamiljerna och de andra familjerna i Sverige pressas just nu väldigt hårt av det höga matprisläget, det höga drivmedelsprisläget och alla andra saker som hamnar i en perfekt storm.

Inflationen är och förblir den största fienden för samtliga hushåll. Därmed är regeringens främsta uppdrag att bekämpa inflationen. Då kan man inte "dra på" i alla delar. Med en expansiv budget riskerar vi snarare att låta hushållen hamna i ett högt inflationsläge för lång tid framåt, vilket skulle gröpa ur hushållsekonomin totalt.

Vad vi i stället gör nu är att presentera en extra satsning till just de särskilt utsatta barnfamiljerna. Detta kanske ledamoten har noterat under dagen. Vi har sedan tidigare ett förlängt tilläggsbelopp till bostadsbidraget, och det höjs nu ytterligare under nästkommande halvår.…

Fru talman! Jag tackar Daniel Lönn för frågan. Svaret är att regeringen ser goda möjligheter till ökad export. Vi har förmånen att leva i ett land som inte bara har några av världens bästa företag utan också har rika tillgångar i den här delen. Det är tillgångar som nog kommer att bli ännu viktigare i den tid vi nu lever i, med stora geopolitiska spänningar och dessutom ett ökande behov, inte minst kopplat till den gröna omställningen.

Sedan är det långa ledtider i det här, men vi arbetar från regeringens sida både för att möjligheterna ska vara goda att nyttja de resurser som finns med de tillstånd och beslut som krävs för det och för att se till att våra företag har gott tillträde till världsmarknaden. Vi vill ha en öppen världsmarknad med mer av frihandel, mer av öppenhet och en regelbaserad handel, där vinnaren inte blir det land som har störst statsstöd i ryggen utan…

Fru talman! Jag tackar Caroline Högström för denna oerhört angelägna fråga. Den högkvalificerade och kvalificerade arbetskraftsinvandringen är prioriterad för den här regeringen. Vi är lika förfärade som företagen över hur man från den tidigare regeringens sida tillät handläggningstiderna att bara bli längre och längre.

Därför var en av de första åtgärder vi vidtog att i regleringsbrevet till Migrationsverket ge instruktioner om att korta handläggningstiderna. Vi gav också ett främjandeuppdrag som innebär att de nu har möjlighet att skapa en helt ny organisation för internationell rekrytering av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft. Det pågår nu ett arbete med att ta fram den nya organisationen hos Migrationsverket, och jag tror att det kommer att göra väldigt stor skillnad. Därmed ser jag att vi också kommer att kunna få bättre service till företagen, såväl i Västmanlan…

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Riksdagen fattade under förra mandatperioden beslut om ganska många tillkännagivanden som handlade om att man ville ha större statlig styrning inom olika områden i syfte att få en mer jämlik hälso- och sjukvård. Det handlar inte om att någon gör fel i en eller annan region, utan om att ett system med 21 regioner inte alltid är det mest optimala. Det kan finnas andra vägar att göra det här.

Därför är den här regeringen tillsammans med samarbetspartiet överens om att vi ska tillsätta en parlamentarisk utredning som tittar på om vi helt eller delvis ska flytta ansvaret för hälso- och sjukvården från regionerna till staten. Utredningens direktiv arbetar vi med nu. Vi kommer att återkomma så snart som möjligt med en förfrågan om parlamentariker till utredningen.

Fru talman! Stort tack, ledamoten, för möjligheten att kunna fortsätta att tala om elstödet, vilket jag hemskt gärna gör.

När det gäller stödet till företagen har Energimarknadsinspektionen godkänt Svenska kraftnäts ansökan. Vi håller nu på att arbeta med stödets utformning.

En förordning med närmare detaljer om stödets utformning har varit på remiss, och svaren kom in den 6 mars. Man håller nu på med sammanställningen av dessa.

Detta förväntas skickas till kommissionen. Förutsatt att kommissionen har skyndsam handläggning av detta hoppas vi att Skatteverket ska kunna kicka igång ansökningsförfarandet redan den 30 maj 2023 för företagen.

Detta förutsätter en ganska snabb handläggning av EU-kommissionen. Det hoppas vi definitivt att den lever upp till.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för en viktig fråga!

Vi vill att svenskt bistånd ska präglas av kvalitet, effektivitet och också av transparens. De medel som skattebetalarna lägger - 56 miljarder kronor nästa år - ska gå till rätt saker.

Man ska som skattebetalare också kunna veta vad pengarna går till. Det var någonting som den tidigare alliansregeringen jobbade väldigt mycket med, till exempel genom initiativet Openaid där man som enskild medborgare kan gå in och titta vart pengarna går någonstans.

Jag kan konstatera att de senast åren har Sveriges biståndspolitik fallit ganska kraftigt i Transparency Index. Det är ett stort problem.

Precis som framgår av Tidöavtalet kommer vi att ta fram en reformagenda för biståndet. En viktig del i det är just detta. Det gäller att ta fram mekanismer, strukturer och krav på återrapportering för att se till att bistånd …

Fru talman! Tack, Gustaf Göthberg, för en viktig fråga!

Precis som jag varit inne på i mitt tidigare svar är vi i regeringen väldigt bekymrade över den demokratiska tillbakagången i Uganda. Den har pågått under lång tid. Det är tyvärr en utveckling som har accelererat åt fel håll den senaste tiden, skulle man kunna säga.

Vad gäller situationen för hbtqi-personer är det ett beslut som har fattats i parlamentet. Det behöver också bekräftas av presidenten. Vi hoppas naturligtvis att så inte ska ske. Det faktum att Sverige är en stor biståndsgivare ger oss också en möjlighet i vår dialog med Uganda att ta upp de här sakerna. Det kommer vi självfallet att göra.

Jag kan lugna alla med att säga att de redan i dag är fullt medvetna om vår position. Vi har uttryckt den flera gånger under lång tid. Jag kan också notera att det är många andra länder som nu gör samma sak.

…

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Den del jag kan svara för är regionerna och hälso- och sjukvården. När man ber om 20-30 miljarder mer till kommunsektorn är det till 290 kommuner och 21 regioner. Det är väldigt många som ska få del av pengarna.

Det var inte bara de generella statsbidragen till kommunsektorn som vi höjde. Vi ökade också på pengarna till framför allt sjukvården. Det stora nu är inflationen som påverkar allmänna kostnadsläget och det pensionsavtal som regionerna ingått.

Det var inte fel att ingå det avtalet. Det var alldeles utmärkt för att klara kompetensförsörjningen framåt. Men det är en stor pålaga just nu när siffrorna räknas upp. Det är bra att regionerna har rejäla överskott från 2020, 2021 och 2022 för att kunna jämna ut konjunkturen. De bör använda dem nu för att klara inflationens pålagor.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Om vi bygger ut primärvården och förstärker den goda och nära vården kommer hela hälso- och sjukvården att bli mer effektiv också i ekonomiska termer.

Om man får en chans att få en fast kontakt med den vård som man behöver och som är nära kan man bygga en relation. Då kommer den också att bli mer effektiv i ekonomiska termer. Där har vi gjort fel länge när vi tillåtit primärvården att bli liten. Samtidigt har vi gett ett gigantiskt uppdrag den inte klarar av. Det är därför vi ser att så många går ned i tjänst - det gör distriktsläkare också - och att man lämnar yrket.

Vi behöver vända utvecklingen. Vi är väldigt glada över att riksdagen är enig i synen på primärvården och utbyggnaden av den goda och nära vården.

Nu har vi fått målet från Socialstyrelsen om ungefär 1 100 patienter per distriktsläkare. Det kan vara …

Fru talman! Stort tack för frågan, Malin Höglund! Jag var lite nervös ett tag att den skulle landa i en utmaning om Vasaloppet, men det gläder mig att den handlar om fallprevention, nutrition och ofrivillig ensamhet.

Detta är egentligen tre frågor som gynnar ett och samma område, nämligen en trygg och säker äldreomsorg.

Som ledamoten var inne på är fallprevention oerhört viktigt. Där har Socialstyrelsen ett uppdrag att stödja och hjälpa - Balansera mera, heter deras projekt. Det är oerhört viktigt att fortsätta med det.

Jag ser hemskt gärna fler goda exempel som dem på äldreboenden som jag varit på, där man har pedagogisk måltid med de äldre och även har matobservation för att skapa en bättre situation och inte minst förbättra nutritionen.

När det gäller ofrivillig ensamhet har den här regeringen gjort stora satsningar på detta när det gäller att tillgängliggör…

Fru talman! Tack, Jytte Guteland, för frågan!

På biståndssidan styrs det bilaterala biståndet av ett antal strategier. Några av dem löpte ut i fjol. Vi har gjort en teknisk förlängning av dem för att hinna arbeta igenom dem.

Vi tillträdde som regering först i oktober i fjol och har fått väldigt mycket på vårt bord. Vi kommer att ta det här året för att försöka jobba igenom de olika strategierna, och vi kommer att presentera dem så fort de är klara.

När det gäller frågan om handel ligger den delvis på Sveriges bord, men den styrs också av regelverk inom ramen för Europeiska unionen.

Jag kan säga generellt att vi har en positiv grundsyn på handel som ett sätt att minska fattigdomen i världen men även som en katalysator för mer av öppenhet och frihet på många områden. Det sker inte alltid, men det sker inte heller sällan.

Vi kommer att återkomma även i den f…

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Pontus Andersson!

Av Tidöavtalet framgår det paradigmskifte som måste ske och som ska ske när det gäller att bekämpa brott. Vi kommer att höja straffen och ge polisen bättre verktyg. Det kommer att leda till att fler kommer att åka fast och därmed hamna i fängelse, så trycket på fängelserna kommer att bli allt hårdare. Därmed ska vi titta på möjligheten som Pontus Andersson lyfter fram att begagna oss av fängelseplatser utomlands.

Det här är ett arbete som jag vet pågår på Justitiedepartementet. Jag vågar inte svara på exakt var i processen det ligger, men jag kan absolut be statsrådet Strömmer att återkomma snarast möjligt.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Någon proposition har inte lagts fram. Vi har en lagrådsremiss, och det pågår arbete inom Regeringskansliet.

Tyvärr har jag inget datum att ge riksdagen. Det behöver riksdagen få besked om för att kunna planera sin verksamhet. Men som ni vet har vi inte kunnat leverera inom tidsramen för att kunna behandla det under våren.

Arbete pågår. Vi återkommer så snart vi har ett besked om när propositionen kan lämnas och förstås om innehållet i den.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag önskar att det fanns ett bra svar på frågan om varför det ser ut så här. Det är väl, skulle jag säga, ett resultat av en tidigare biståndspolitik som har saknat fokus. Så många olika saker har varit prioriterade att man kan fråga sig om något alls egentligen har varit prioriterat.

Regeringen och samarbetspartiet vill att svensk biståndspolitik ska präglas av kvalitet, effektivitet och transparens - för att problemen i världen ska kunna bekämpas på bästa sätt men också för att skattebetalarna alltid ska veta vart deras pengar går någonstans. Vart går 56 miljarder kronor varje år?

Vi har därför skurit ned informationsanslaget, som de senaste åren har ökat från 5 miljoner kronor till 155 miljoner kronor. Vi skär nu ned det till 20 miljoner kronor. Även om jag personligen älskar film är jag fullt och fast övertygad om att dessa peng…