Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av socialminister Jakob Forssmed, statsrådet Lotta Edholm, försvarsminister Pål Jonson och landsbygdsminister Peter Kullgren.
En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Socialminister Jakob Forssmed besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.
Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.
I går kunde vi läsa i medier om hur en av regeringens främsta företrädare bedrivit olagligt ålfiske - illegalt fiske av en art som är hotad. Det här är allvarligt. Ålen har minskat med 90-95 procent under den senaste 50årsperioden. Dessutom ljög statsministerns statssekreterare för myndigheternas inspektörer och sedan för polisen. Det har också visat sig att det inte var en engångsföreteelse utan något som pågått under många år.
Vad tycker ministern att det sänder för signaler när man som företrädare för Sveriges regering bedriver olagligt fiske av ålen, som är utrotningshotad?
Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för frågan. Jag kommer inte att gå in på detaljer, för jag kan inte detaljerna. Jag vet ungefär lika mycket som riksdagsledamoten. Men det här är självklart. Jag har sett det som har skrivits och det som statssekreteraren i fråga själv har konstaterat. Det här var fel, och han kommer att få sona för det och ta sitt straff.
Frågestund
Ålfisket i Sverige har en mycket lång tradition, men det gäller, precis som ledamoten är inne på, att det sker på laglig väg och att vi värnar det lilla begränsade ålfiske som vi har kvar. Det har Sverige stridit för, även i EU-sammanhang, under både den förra socialdemokratiska regeringen och den här regeringen.
Självklart är det aldrig okej att bryta mot lagar och regler.
Herr talman! Jag hör självklart vad ministern säger. Statsministerns statssekreterare valde dock att ljuga, först för myndigheternas inspektörer och sedan för polisen. Hur ska vi kunna rädda ålen om vi har företrädare för Sveriges regering som bedriver olagligt fiske medan våra laglydiga fiskare och fiskeföreningar gör allt de kan för att rädda ålen och detta kulturarv? Utan ål, inget ålfiske. Så enkelt är det.
Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för följdfrågan. Jag har inte så mycket mer att kommentera detta med. Statssekreteraren i fråga har redogjort för det, och Malin Larsson har hört min kommentar. Jag kan konstatera, precis som ledamoten, att vi ska fiska ål enbart på lagligt vis.
Herr talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Lotta Edholm.
I Expressen i söndags framförde två liberala ministrar att regeringen nu växlar upp arbetet mot hedersförtryck för att bekämpa separatism och förhindra släkters och klaners kontroll av barn, unga och vuxna. Enligt artikelförfattarna behövs det insatser från start när barnen går i förskola och skola, eftersom "skolan ska vara en plats där språk, kunskap och bildning står i fokus, inte religionsutövning eller förtryckande normer".
Sverigedemokraterna har sedan inträdet i Sveriges riksdag förespråkat ett förbud mot den värderingsstyrda slöjan i förskola och grundskola, då denna är det yttersta tecknet på just förtryckande normer. Mot bakgrund av det som lyfts fram i artikeln skulle jag därför vilja fråga statsrådet följande: När kan vi förvänta oss en utredning och kommande lagstiftning om förbud mot slöja i för…
Herr talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Lotta Edholm.
I Expressen i söndags framförde två liberala ministrar att regeringen nu växlar upp arbetet mot hedersförtryck för att bekämpa separatism och förhindra släkters och klaners kontroll av barn, unga och vuxna. Enligt artikelförfattarna behövs det insatser från start när barnen går i förskola och skola, eftersom "skolan ska vara en plats där språk, kunskap och bildning står i fokus, inte religionsutövning eller förtryckande normer".
Sverigedemokraterna har sedan inträdet i Sveriges riksdag förespråkat ett förbud mot den värderingsstyrda slöjan i förskola och grundskola, då denna är det yttersta tecknet på just förtryckande normer. Mot bakgrund av det som lyfts fram i artikeln skulle jag därför vilja fråga statsrådet följande: När kan vi förvänta oss en utredning och kommande lagstiftning om förbud mot slöja i förskola och grundskola?
Herr talman! Patrick Reslow tar upp en av de viktigaste frihetsfrågorna i Sverige, nämligen hedersförtryck, som drabbar framför allt unga flickor men också pojkar i Sverige. Det är otroligt viktigt att vi arbetar hårt för att stävja detta.
Tyvärr har jag inget svar på Patrick Reslows fråga. Det finns i dag ingen planering i Regeringskansliet för att tillsätta en sådan utredning som Patrick Reslow efterfrågar.
Men arbetet mot hedersförtryck kommer nu att intensifieras av den här regeringen. Att detta är en av våra viktigaste frihetsfrågor i Sverige är en åsikt som jag tror att många numera delar i den här kammaren.
Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret.
Just nu strider kvinnorna i Iran med livet som insats för att slippa bära slöja. Ingen ska säga att ett barn är kapabelt att självt fatta beslut om att bära slöja. Så är det inte, utan detta är ett tvång som utövas från föräldrarnas sida. Är det inte dags att vi värnar dessa utsatta flickors rätt att vara just flickor genom att förbjuda slöja i förskolan och grundskolan?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Det finns i dag inga som helst planer på att tillsätta någon sådan utredning. Däremot finns det ett stort och viktigt arbete mot hedersförtryck, som innebär att flickor inte får bestämma över sitt eget liv. Det arbetet måste vi fortsätta med, och det tänker den här regeringen också göra.
Herr talman! Min fråga går till försvarsministern. Det är just nu en väldigt hektisk tid för oss som är försvarspolitiker med anledning av det allvarliga läge som vi befinner oss i. En av de frågor som vi behöver ha högt uppe på vår egen dagordning är personalfrågorna. Jag vill i dag sätta lite fokus på reservofficerarna och deras villkor. Vi bygger ju ett totalförsvar, och vi behöver väldigt många olika personalgrupper som delar av det. Många är faktiskt frivilliga. I hemvärnet, i de frivilliga försvarsorganisationerna eller som reservofficer tar man en del av sin tid till att gå in och hjälpa till.
Jag vill höra lite om hur regeringen ser på reservofficerarnas villkor, löner, ersättningar och rätt till tjänstledighet. Var ligger den här frågan i regeringens arbete i dag?
Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!
Försvarsmaktens personalförsörjning är den viktigaste frågan just nu när vi befinner oss i en stark tillväxtfas för Försvarsmakten. Det handlar både om att vi kommer att behöva fler värnpliktiga, där Försvarsmakten har föreslagit att vi kanske kommer att ha en fördubbling av antalet värnpliktiga från 5 500 i dag upp till ungefär 10 000, och fler officerare. Vi kommer även att behöva fler reservofficerare.
I Försvarsmaktens underlag från den 1 november, som också är underlaget till Försvarsberedningen där Hanna Gunnarsson själv sitter och ska arbeta med frågan, föreslår också Försvarsmakten att vi ska ha ett större antal reservofficerare.
När det kommer till löner och förmåner vet Hanna Gunnarsson att detta sedan 1994 är delegerat från regeringen till myndigheten och arbetsmarknadens parter. Vi brukar alltså inte gå in …
Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!
Försvarsmaktens personalförsörjning är den viktigaste frågan just nu när vi befinner oss i en stark tillväxtfas för Försvarsmakten. Det handlar både om att vi kommer att behöva fler värnpliktiga, där Försvarsmakten har föreslagit att vi kanske kommer att ha en fördubbling av antalet värnpliktiga från 5 500 i dag upp till ungefär 10 000, och fler officerare. Vi kommer även att behöva fler reservofficerare.
I Försvarsmaktens underlag från den 1 november, som också är underlaget till Försvarsberedningen där Hanna Gunnarsson själv sitter och ska arbeta med frågan, föreslår också Försvarsmakten att vi ska ha ett större antal reservofficerare.
När det kommer till löner och förmåner vet Hanna Gunnarsson att detta sedan 1994 är delegerat från regeringen till myndigheten och arbetsmarknadens parter. Vi brukar alltså inte gå in i de frågorna. Rent generellt kan jag dock konstatera att bra villkor för de anställda är väldigt viktigt när Försvarsmakten ska växa.
Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret, och tack för att personalfrågorna är så pass viktiga i det här politikområdet just nu!
Jag håller självklart med om att löner sätts av arbetsmarknadens parter, men jag tror att det är viktigt att regeringen faktiskt är tydlig i det här fallet. Många reservofficerare är organiserade i ett förbund som ställer ganska höga krav på vad som behöver göras nu och som pekar ut det väldigt tydligt. Jag skulle verkligen vilja uppmana regeringen att se över de här frågorna och ta tag i dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Återigen tack, Hanna Gunnarsson! Det här är angeläget, och som sagt: Underlaget från den 1 november indikerar att man kommer att behöva använda fler reservofficerare.
Jag kan konstatera att Försvarsmakten i underlaget från den 1 november också pekar på att personalförsörjning och bra villkor för de anställda är en viktig fråga, och det kan handla om anställningsvillkor. ÖB:s dagorder i augusti pekade också på att man behöver se över personalvillkoren, så jag uppfattar att det finns en medvetenhet inom Försvarsmakten om hur viktiga de här frågorna är.
Herr talman! När vi sitter här förbereder sig Ukraina för en rysk våroffensiv och en ny rysk aggression. Vi hör ständigt att medan vi tänker skjuts ukrainare. De tycker att vi tar för lång tid på oss.
Ukraina försvarar sig och våra värden, och de gör det oerhört imponerande och uppoffrande. Men de måste också kunna ta tillbaka sina ockuperade territorier, och det är bra att regeringen nu har aviserat ett stort paket till Ukraina. Archer är bra, men när kommer Archer? Den typen av resurser behövs under våroffensiven, inte till sommaren.
När, försvarsministern, kommer detta?
Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan! Jag uppskattar Kerstin Lundgrens djupa engagemang för Ukraina, ett engagemang som jag delar.
Gällande stödet till Ukraina har regeringen varit tydlig med att vi också ska överföra mer avancerad försvarsmateriel till Ukraina. Därför aviserade vi nu det största paketet någonsin till Ukraina. Det är på 4,3 miljarder och innefattar dels stridsfordon 90, som är i princip färdiga att skickas till Ukraina efter att vi är klara med utbildningsinsatsen. Det andra aviserade är att vi ger ett uppdrag till Försvarsmakten att också börja uppgradera Archer B, som är förrådsställda.
Det som är förskjutningen på Archer är uppgraderingsarbetet. Här har vi jobbat oerhört hårt också med tredje land, för det handlar om teknologiöverföringar. Jag kan inte i dag säga exakt när Archer kommer till Ukraina, men regeringen arbetar hårt på det. Vi har…
Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan! Jag uppskattar Kerstin Lundgrens djupa engagemang för Ukraina, ett engagemang som jag delar.
Gällande stödet till Ukraina har regeringen varit tydlig med att vi också ska överföra mer avancerad försvarsmateriel till Ukraina. Därför aviserade vi nu det största paketet någonsin till Ukraina. Det är på 4,3 miljarder och innefattar dels stridsfordon 90, som är i princip färdiga att skickas till Ukraina efter att vi är klara med utbildningsinsatsen. Det andra aviserade är att vi ger ett uppdrag till Försvarsmakten att också börja uppgradera Archer B, som är förrådsställda.
Det som är förskjutningen på Archer är uppgraderingsarbetet. Här har vi jobbat oerhört hårt också med tredje land, för det handlar om teknologiöverföringar. Jag kan inte i dag säga exakt när Archer kommer till Ukraina, men regeringen arbetar hårt på det. Vi har också gett ett uppdrag till Försvarsmakten att ta fram en färdplan för detta arbete.
Herr talman! Stridsfordon 90 är bra, men vi hade i utrikesutskottet i dag ett möte med vårt systerutskott i Ukraina, och de säger Lemur. De behöver tanks som klarar att också återta territorium och bryta igenom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Många länder pratar i dag om detta. Jag hoppas att Sverige inte passar på dessa frågor utan att även Sverige är berett att ställa upp som en av flera för att säkra att det ukrainska försvaret får Lemur.
Herr talman! Lemur är ett förstärkningsvapen som har suttit på Archer förut, en del av en avancerad form av kulspruta.
Låt mig säga så här: Nu gör vi ett åtagande med CV90, och till de övriga sex länderna som använder CV90 har vi föreslagit att vi ska jobba tillsammans. Det kan handla om delat ansvar för logistik, utbildning och träning.
Jag utesluter inte stridsvagnar, men just nu på markstridsfordonssidan ligger fokus på att få CV90 till Ukraina så fort det bara går.
Herr talman! Att energifrågan också är säkerhetspolitik är uppenbart för de flesta av oss. Att Sveriges energisystem har sina brister och att vi behöver tillförsel av ny energi är även det uppenbart för de flesta av oss.
Vi är många som bor i södra Sverige och i Skåne som tycker att vi måste göra allt för att få mer till Sverige för att säkra behoven och sänka priserna. Tyvärr finns det en myndighet som sticker ut och som nästan alltid konsekvent säger nej till all utbyggnad av havsbaserad vindkraft, nämligen Försvarsmakten. I nio fall av tio avstyrker Försvarsmakten nya etableringar. Det har gjort att Sverige ligger långt efter till exempel Natoländerna USA, Danmark och Tyskland när det gäller utbyggnad av havsbaserad vindkraft.
Försvarsmakten i dessa länder tycks inte se alla de problem som Försvarsmakten i Sverige ser. Jag vill därför fråga försvarsministern vilka åtgär…
Herr talman! Att energifrågan också är säkerhetspolitik är uppenbart för de flesta av oss. Att Sveriges energisystem har sina brister och att vi behöver tillförsel av ny energi är även det uppenbart för de flesta av oss.
Vi är många som bor i södra Sverige och i Skåne som tycker att vi måste göra allt för att få mer till Sverige för att säkra behoven och sänka priserna. Tyvärr finns det en myndighet som sticker ut och som nästan alltid konsekvent säger nej till all utbyggnad av havsbaserad vindkraft, nämligen Försvarsmakten. I nio fall av tio avstyrker Försvarsmakten nya etableringar. Det har gjort att Sverige ligger långt efter till exempel Natoländerna USA, Danmark och Tyskland när det gäller utbyggnad av havsbaserad vindkraft.
Försvarsmakten i dessa länder tycks inte se alla de problem som Försvarsmakten i Sverige ser. Jag vill därför fråga försvarsministern vilka åtgärder han och regeringen kommer att vidta för att Försvarsmakten, precis som i bland annat Tyskland och Danmark, kan vara mer konstruktiva i att hitta lösningar för placering av den så viktiga havsbaserade vindkraften.
Herr talman! Vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge, och vi har ett starkt behov av en stor tillväxt av vår försvarsförmåga.
Försvarsmakten har aviserat att vindkraftverk kan påverka deras operativa förmåga. När det kommer till landbaserad vindkraft vet jag att Försvarsmakten säger nej till mindre än 10 procent. När det kommer till havsbaserad vindkraft är det mer frekvent, vilket jag är mycket väl medveten om.
Det har lagts fram en studie från FOI som var beställd och som pekade på att man skulle behöva ha en dialog i tidiga processer. Jag har fört en dialog med Försvarsmakten och andra berörda parter om detta, men låt mig ändå inskärpa allvaret i det säkerhetspolitiska läget och vikten av att möjliggöra en snabb tillväxt av Försvarsmakten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Jag vill tacka försvarsministern för svaret och för att det finns vägar framåt för att tackla problemet med att Försvarsmakten konsekvent säger nej till utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det är ju möjligt i andra länder som Tyskland och Danmark som är medlemmar i Nato och som också har behovet av en försvarspolitisk operativ förmåga. Det kan inte vara unikt för svenskt försvar att tackla det problemet.
Jag ser fram emot att försvarsministern återkommer till riksdagen med besked om hur man kan gå vidare i den här frågan för att hitta en lösning för mer havsbaserad vindkraft.
Herr talman! Vi har naturligtvis en nära dialog med Försvarsmakten och andra berörda intressenter kopplat till detta. Jag vill återigen påminna om vikten av att ge Försvarsmakten de bästa möjligheterna att kunna tillväxa. Det är viktigt i det allvarliga säkerhetspolitiska läget.
Om man kan hitta bättre och effektivare processer utesluter jag dock inte detta, och med anledning av vad Ulf Holm tar upp kan det bli skäl att återkomma i frågan. I övrigt hänvisar jag också till den utmärkta energistudien som jag tycker var ett viktigt steg framåt i just processfrågan.
Herr talman! Ukrainas sak är vår sak. Därför är det mycket glädjande att regeringen i dag har presenterat ett nytt stort stödpaket till Ukraina.
Genom att stödja Ukraina hjälper vi ukrainarna att besegra Ryssland samtidigt som vi faktiskt stärker vår egen säkerhet. Andra länder, som USA, Storbritannien och Tyskland, ökar också sitt stöd genom att skicka avancerad materiel i form av stridsfordon och luftvärn.
Från Sveriges sida består stödpaketet av bland annat CV90, Archer B och Robot 57 - fokus på markstrid om jag förstår det hela rätt. Vilka effekter hoppas försvarsministern att detta stödpaket ska ge?
Herr talman! I det förra stödpaketet som vi presenterade i november var fokus på luftförsvar och vinterutrustning. Vi skickade faktiskt vinterutrustning till över 10 000 ukrainska soldater. Vi skickade luftförsvarssystem eftersom Ukraina var, och är, utsatt för fjärrstridsbekämpning över hela Ukraina.
Ukrainarna själva påpekar, när jag har haft en dialog med dem, och även med våra partnerländer, att de nu behöver markstridsfordon. Det handlar om både stridsvagnar och stridsfordon. Det är i ljuset av detta som man ska se det betydande svenska åtagandet med närmare ett femtiotal CV90.
Låt mig också säga att det är viktigt med ett långsiktigt och uthålligt stöd till Ukraina. Det är också viktigt att ukrainska myndigheter har bättre förutsättningar att köpa försvarsmateriel från Sverige, och därför är beslutet som vi har presenterat i dag beträffande stöd från FMV till ukrains…
Herr talman! I det förra stödpaketet som vi presenterade i november var fokus på luftförsvar och vinterutrustning. Vi skickade faktiskt vinterutrustning till över 10 000 ukrainska soldater. Vi skickade luftförsvarssystem eftersom Ukraina var, och är, utsatt för fjärrstridsbekämpning över hela Ukraina.
Ukrainarna själva påpekar, när jag har haft en dialog med dem, och även med våra partnerländer, att de nu behöver markstridsfordon. Det handlar om både stridsvagnar och stridsfordon. Det är i ljuset av detta som man ska se det betydande svenska åtagandet med närmare ett femtiotal CV90.
Låt mig också säga att det är viktigt med ett långsiktigt och uthålligt stöd till Ukraina. Det är också viktigt att ukrainska myndigheter har bättre förutsättningar att köpa försvarsmateriel från Sverige, och därför är beslutet som vi har presenterat i dag beträffande stöd från FMV till ukrainska myndigheter för upphandling av försvarsmateriel mycket viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Det militära stödpaketet är både stort och omfattande. Ministern pratar om uthållighet. Kommer regeringen framgent att trots det stora paketet gå vidare med ytterligare stöd till Ukraina, och finns det mer försvarsmateriel som Sverige kan skicka utan att vår egen försvarsförmåga påverkas negativt?
Herr talman! Det är en viktig fråga. I balansen mellan den nationella försvarsförmågan och möjligheten att stödja Ukraina rent generellt anser jag att stöd till Ukraina är att investera i vår egen säkerhet.
Vid sidan av överföring av mer kvalificerad försvarsmateriel, som det inte finns obegränsad tillgång till, lägger vi också ökad kraft på olika typer av träningsmissioner för ukrainska soldater. Vi har förlängt den insats som den förra regeringen sjösatte, nämligen medverkan i Interflex i Storbritannien. Vi kommer också att bidra till den EU-ledda träningsinsatsen Eumam Ukraina.
Herr talman! I Tidöavtalet står följande: "Genomför en enhetlig och gemensam digital infrastruktur för den svenska sjukvården som ersätter och kompletterar de 21 regionernas befintliga infrastruktur."
Det är en mycket bra och välbehövlig ambition. Att förbättra patientsäkerheten, minska administrationen och förbättra samverkan mellan de olika vårdnivåerna och vårdaktörerna är en förutsättning för att komma till rätta med vårdens problem.
Som tidigare ordförande i styrelsen vid Skånes universitetssjukhus och ledamot i den beredning som hanterar Skånes digitala vårdsystem vet jag vilka enorma resurser som har lagts ned i de olika regionerna - både personella och ekonomiska. Jag gissar att det ser likadant ut över hela landet.
Min fråga till socialminister Forssmed är: Hur planerar regeringen att ta del av och fortsätta det arbete som redan är utfört i landets olika reg…
Herr talman! I Tidöavtalet står följande: "Genomför en enhetlig och gemensam digital infrastruktur för den svenska sjukvården som ersätter och kompletterar de 21 regionernas befintliga infrastruktur."
Det är en mycket bra och välbehövlig ambition. Att förbättra patientsäkerheten, minska administrationen och förbättra samverkan mellan de olika vårdnivåerna och vårdaktörerna är en förutsättning för att komma till rätta med vårdens problem.
Som tidigare ordförande i styrelsen vid Skånes universitetssjukhus och ledamot i den beredning som hanterar Skånes digitala vårdsystem vet jag vilka enorma resurser som har lagts ned i de olika regionerna - både personella och ekonomiska. Jag gissar att det ser likadant ut över hela landet.
Min fråga till socialminister Forssmed är: Hur planerar regeringen att ta del av och fortsätta det arbete som redan är utfört i landets olika regioner?
Herr talman! Jag tackar Camilla Mårtensen för frågan.
Det finns ett stort problem i Sverige i att det inte finns en fungerande nationell infrastruktur för hälsodata. Om man jämför med vägnätet kan man säga att det finns ett vägnät som inte når fram överallt till vårdgivarna, och det finns inte heller skyltar på plats som säger exakt hur det ska gå till på nätet. Det finns dubbla problem för infrastrukturen.
Vi jobbar just nu intensivt vidare med frågan. Det finns ett antal utredningar som arbetar nu, och det gäller att få ihop till en bra helhet och föra en dialog med dem som redan har gjort stora insatser och investeringar i Kommun- och Regionsverige. Jag är väl medveten om det, och det är klart att vi ska försöka dra nytta av detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Samtidigt kan vi konstatera att frivillig samverkan, som har gällt hittills, inte…
Herr talman! Jag tackar Camilla Mårtensen för frågan.
Det finns ett stort problem i Sverige i att det inte finns en fungerande nationell infrastruktur för hälsodata. Om man jämför med vägnätet kan man säga att det finns ett vägnät som inte når fram överallt till vårdgivarna, och det finns inte heller skyltar på plats som säger exakt hur det ska gå till på nätet. Det finns dubbla problem för infrastrukturen.
Vi jobbar just nu intensivt vidare med frågan. Det finns ett antal utredningar som arbetar nu, och det gäller att få ihop till en bra helhet och föra en dialog med dem som redan har gjort stora insatser och investeringar i Kommun- och Regionsverige. Jag är väl medveten om det, och det är klart att vi ska försöka dra nytta av detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Samtidigt kan vi konstatera att frivillig samverkan, som har gällt hittills, inte har räckt hela vägen. Det krävs att staten spelar en större roll i sammanhanget. Det är också den ambition vi har.
Herr talman! Det gläder mig att höra att ni planerar att föra en dialog med tanke på det arbete som redan har påbörjats i en del regioner.
Från min horisont önskar jag skicka med en brasklapp, nämligen att fortsätta arbetet med något av de påbörjade projekten - ett pilotprojekt. Eventuellt skulle det vara fråga om att fortsätta det arbete som är utfört i Skåne och Västra Götaland.
Herr talman! Jag ser verkligen fram emot att få jobba med dessa frågor. Det här är en sådan sak där vi på allvar och genomgripande kan förbättra svensk hälso- och sjukvård, göra det lättare för personalen och göra det mer patientsäkert för dem som får vård.
I EU-sammanhang ska vi nu leda arbetet på det europeiska hälsodataområdet. Det kommer också att bli mycket spännande. Jag ser fram emot att få arbeta med detta, och jag för gärna en dialog även i framtiden.
Herr talman! Min fråga går också till Jakob Forssmed. Det är en allmänpolitisk karaktär på frågan.
I fredags sa M, KD, L och SD nej till vårt förslag om att införa en elräkningsakut som ska hjälpa hushåll och företag att betala sina elräkningar. Vi ser inte att det är meningsfullt att gå vidare, sa finansutskottets moderata ordförande till medierna.
Folk får nu elräkningar på långt över 10 000 kronor. Många med redan knappa marginaler drabbas. Högerns vallöften om högkostnadsskydd är brutna. Det elstöd man i stället lägger fram blir många månader försenat. Dessutom är allt höljt i dunkel med sekretess.
Samtidigt går Moderaterna i Malmö och Norrköping fram med ett förslag på en elräkningsakut. Där anser man alltså att det är meningsfullt. Hur kommer det sig att samma partier gör så olika bedömningar på kommunal respektive nationell nivå?
Herr talman! Jag tackar frågeställaren för frågan. Det är otroligt angeläget att få elstödet på plats och utbetalat så fort som möjligt. Vi har indikationer på att utbetalningarna för det första elstödet kommer att ske enligt plan i februari månad. Det är otroligt angeläget. Stödet kommer att vara substantiellt; det är 55 miljarder som går ut till svenska hushåll. Det är mycket angeläget.
Jag är också glad att det förhöjda bostadsbidraget kan ligga kvar under en period framåt. Anstånden för företag som drabbas hårt av ökade elräkningskostnader förlängs, och ett gasstöd införs för hushåll som också har drabbats den vägen. Det är mycket angeläget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Vi har också aviserat ett nytt stöd som omfattar Norrland, så att också de ska få stöd. Vi tittar i detta utsatta läge särskilt på förutsättningarna i Norrland med ett kallare kl…
Herr talman! Jag tackar frågeställaren för frågan. Det är otroligt angeläget att få elstödet på plats och utbetalat så fort som möjligt. Vi har indikationer på att utbetalningarna för det första elstödet kommer att ske enligt plan i februari månad. Det är otroligt angeläget. Stödet kommer att vara substantiellt; det är 55 miljarder som går ut till svenska hushåll. Det är mycket angeläget.
Jag är också glad att det förhöjda bostadsbidraget kan ligga kvar under en period framåt. Anstånden för företag som drabbas hårt av ökade elräkningskostnader förlängs, och ett gasstöd införs för hushåll som också har drabbats den vägen. Det är mycket angeläget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Vi har också aviserat ett nytt stöd som omfattar Norrland, så att också de ska få stöd. Vi tittar i detta utsatta läge särskilt på förutsättningarna i Norrland med ett kallare klimat.
Regeringen jobbar hårt på att så snabbt som möjligt få ut detta. Som jag uppfattar det har det inte funnits praktiska förutsättningar att genomföra ett sådant förslag. Då är det särskilt glädjande att det ser ut som att utbetalningarna kan ske enligt den plan som regeringen har redovisat.
Herr talman! Min fråga går till landsbygdsministern.
I december förra året beslutades det att ålfiskeförbudet skulle utökas med ytterligare tre månader. Ministern har tidigare uttalat att detta kommer att implementeras på ett så bra sätt som möjligt för att värna ett varsamt fiske.
När jag pratar med ålfiskarna är de mycket oroliga att de tre månaderna kommer att inträffa under sommarmånaderna. Enligt ålfiskarna skulle det innebära att det blir mycket svårt att bedriva ett yrkesfiske.
Hur kommer regeringen att arbeta för att säkerställa att det även fortsättningsvis kommer att vara möjligt att bedriva yrkesfiske?
I ett uttalande den 13 december sa ministern att den svenska positionen i förhandlingarna var att det inte behövdes ytterligare tre månader av fiskestopp utan att det finns andra sätt att värna ålen. Vilka andra sätt hade ministern velat se?
Herr talman! Som ledamoten vet förhandlas kvoterna i EU tillsammans med många andra fiskekvoter.
Det fiskas ål på mycket olika sätt runt om i de europeiska vattnen. Vi fiskar och tar upp de stora ålarna. Ett kilo ål i Sverige är oftast en ål medan ett kilo glasål någon annanstans i Europa är betydligt fler ålar.
Den dialogen förde vi med kommissionen. Vi fick också in att vi skulle få möjlighet att förlägga de tre månaderna under en viss tidsperiod. Men det är klart att det kan bli viss påverkan, men beroende på när vi lägger dessa månader är regeringens ambition att det även i fortsättningen ska vara ett begränsat och hållbart ålfiske.
Herr talman! Min fråga går till socialminister Forssmed.
Den förra regeringen tillsatte efter många om och men en utredning om narkotikapolitiken. Syftet med utredningen är att säkerställa att narkotikapolitiken är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet, skademinimering och så vidare.
Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner, Samsjuklighetsutredningen, forskare och politiska partier har alla tidigare pekat på att lagstiftning om kriminalisering av eget bruk behöver utredas i denna utredning. Nu blev det inte så - den förra regeringen valde att skippa det, helt enkelt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Min fråga till socialministern är om det kommer att läggas ett tilläggsdirektiv om att utreda hur kriminalisering av eget bruk har påverkat den nuvarande situationen inom narkotikaområdet, detta då i samråd med Jus…
Herr talman! Min fråga går till socialminister Forssmed.
Den förra regeringen tillsatte efter många om och men en utredning om narkotikapolitiken. Syftet med utredningen är att säkerställa att narkotikapolitiken är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet, skademinimering och så vidare.
Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner, Samsjuklighetsutredningen, forskare och politiska partier har alla tidigare pekat på att lagstiftning om kriminalisering av eget bruk behöver utredas i denna utredning. Nu blev det inte så - den förra regeringen valde att skippa det, helt enkelt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Min fråga till socialministern är om det kommer att läggas ett tilläggsdirektiv om att utreda hur kriminalisering av eget bruk har påverkat den nuvarande situationen inom narkotikaområdet, detta då i samråd med Justitiedepartementet.
Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är en väldigt angelägen fråga att diskutera.
Hur kan vi på bästa sätt se till att så få som möjligt hamnar i narkotikaberoende och att så många som möjligt får den hjälp man behöver när man befinner sig i den situationen? Det är bland annat detta som ska ses över av utredningen som har tillsatts.
Regeringen har inte en ambition att avkriminalisera narkotika för eget bruk. Däremot följer vi förstås utredningen. Jag tycker att det är ett väldigt angeläget uppdrag som den har.
Ett av uppdragen är att föreslå om och i så fall hur vård och stödåtgärder kan erbjudas på ett mer systematiskt sätt till dem som är dömda för ringa narkotikabrott.
Ett annat uppdrag är att se över vårdmomentet inom sanktionerna för narkotikabrott. Det tycker jag också är väldigt angeläget.
Utredningen gör också en internationell utblick för att …
Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är en väldigt angelägen fråga att diskutera.
Hur kan vi på bästa sätt se till att så få som möjligt hamnar i narkotikaberoende och att så många som möjligt får den hjälp man behöver när man befinner sig i den situationen? Det är bland annat detta som ska ses över av utredningen som har tillsatts.
Regeringen har inte en ambition att avkriminalisera narkotika för eget bruk. Däremot följer vi förstås utredningen. Jag tycker att det är ett väldigt angeläget uppdrag som den har.
Ett av uppdragen är att föreslå om och i så fall hur vård och stödåtgärder kan erbjudas på ett mer systematiskt sätt till dem som är dömda för ringa narkotikabrott.
Ett annat uppdrag är att se över vårdmomentet inom sanktionerna för narkotikabrott. Det tycker jag också är väldigt angeläget.
Utredningen gör också en internationell utblick för att se hur man har organiserat på olika sätt för att uppnå just detta att se till att man erbjuder så mycket vård som möjligt för personer men samtidigt förhindrar att människor hamnar i missbruk.
Herr talman! Jag vill gärna ställa en fråga till skolminister Lotta Edholm.
I dagens skolsystem finns det ingen direkt koppling mellan skolors ersättning och deras ansvar. De skolor och huvudmän som har störst ansvar för att alla elever i hela Sverige har en skola att gå i får inte nödvändigtvis ersättning för att ta detta ansvar, även om ansvaret medför kostnader. I praktiken får vissa skolor därför mer betalt än de borde och andra mindre än de borde. Det är ett systemfel som måste förändras och det ganska snabbt.
Den tidigare regeringen var för ensidig i sina förslag, och därför blev det ingen förändring förra mandatperioden. Men vi behöver snabbt få till en faktisk förändring för svensk skolas bästa.
Därför vill jag fråga skolministern om hon är redo att - gärna gemensamt här i kammaren - etablera en ny resursfördelning för svensk skola.
Herr talman! Jag tackar för frågan.
En av de viktigaste uppgifterna på skolans område för den här regeringen är att stärka likvärdigheten i vårt skolsystem. Vi har för stora skillnader, inte minst mellan hur mycket olika kommuner satsar på sin skola.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Det finns naturligtvis stora skillnader i det kommunala uppdraget. Vi har en del kommuner som är väldigt stora till ytan med få elever. Vi har kommuner med stora socioekonomiska utmaningar och så vidare. Icke desto mindre har vi stora likvärdighetsproblem.
Därför kommer regeringen nu att tillsätta en utredning som handlar om en nationell skolpengsnorm. En viktig utgångspunkt i det arbetet kommer att vara den utredning som för ett par månader sedan lade fram sitt betänkande, som handlar om förstatligande av den svenska skolan. Men det här är en väldigt viktig och angelä…
Herr talman! Jag tackar för frågan.
En av de viktigaste uppgifterna på skolans område för den här regeringen är att stärka likvärdigheten i vårt skolsystem. Vi har för stora skillnader, inte minst mellan hur mycket olika kommuner satsar på sin skola.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Det finns naturligtvis stora skillnader i det kommunala uppdraget. Vi har en del kommuner som är väldigt stora till ytan med få elever. Vi har kommuner med stora socioekonomiska utmaningar och så vidare. Icke desto mindre har vi stora likvärdighetsproblem.
Därför kommer regeringen nu att tillsätta en utredning som handlar om en nationell skolpengsnorm. En viktig utgångspunkt i det arbetet kommer att vara den utredning som för ett par månader sedan lade fram sitt betänkande, som handlar om förstatligande av den svenska skolan. Men det här är en väldigt viktig och angelägen fråga för regeringen.
Herr talman! Häromdagen stod landsbygdsminister Kullgren här och läste innantill att regeringen ska motverka artutrotningen. Det står dock klart att regeringen gör tvärtom, både i politik och i handling.
Det kanske inte är en tillfällighet att regeringen slutar prata om hårdare straff och lag och ordning när artutrotningsaktivisten P.M. Nilsson, tillika statssekreterare, ertappas med att fiska upp den akut hotade ålen.
Regeringen bedriver också en artutrotningspolitik, där man kämpar för att ålarna fortsatt ska malas sönder i vattenkraftsturbiner och för att försöka förkorta tiden när ålen får vara fredad.
Vad ska ni göra för att stärka ålens skydd mot era egna artutrotningsaktivister i Regeringskansliet? Och har ni fortsatt förtroende för dem trots att en har begått artskyddsbrott och även ljugit för polisen?
Herr talman! Jag har svarat på den frågan via Malin Larsson, och jag har inget annat svar än det jag hade då.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.
Att klara grundskolan och studera på gymnasiet är en av de bästa försäkringarna vi kan ge Sveriges barn och unga. En bra skolgång skapar möjligheter att studera vidare på universitet men också att nå egen försörjning i snabbare takt.
Jag representerar Örebro läns invånare och har innan jag kom in i riksdagen jobbat med skolfrågorna lokalt. Där har resultaten i stora delar förbättrats, dock inte tillräckligt.
Skillnaderna över landet när det gäller behörighet till gymnasiet är stora, både mellan kommuner i länen och mellan länen.
Min fråga, herr talman, är följande: Hur avser regeringen att stärka den svenska skolan så att fler elever blir behöriga till gymnasiet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för denna fråga! Den är väldigt omfattande.
Man kan väl säga att själva utgångspunkten för regeringens arbete är just hur vi ska se till att fler elever lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet och hur vi ska se till att de elever som är rätt duktiga i skolan blir ännu duktigare.
Det som nu sker är att vi ser över till exempel kursplaner. Nya kursplaner har precis trätt i kraft. Vi kommer att se över Skolinspektionens möjligheter att inspektera skolor, göra förelägganden till de skolor som inte sköter sig och så vidare.
Det känns som väldigt kort tid att svara på denna fråga, men det är den här regeringens hela fokus hur vi kan förbättra skolresultaten för de elever som har de allra största problemen. Det är enormt viktigt.
Herr talman! Min fråga är också till skolministern.
Personalen i skolan är helt avgörande för barnens framtid. En skola som har ordning och reda, utbildade lärare och en rektor som har personalens förtroende är en skola där eleverna trivs och presterar goda resultat.
Staten har gjort satsningar på lärares löner genom bland annat Lärarlönelyftet och skapat karriärvägar genom förstelärare. Det har varit bra satsningar på lärarna som åtminstone delvis stoppat den stora lärarflykten.
Sveriges Skolledare, som är rektorernas fackförening, beskriver däremot en vardag med ökad dokumentation, en kraftig ökning av antalet underställda och ett tryck på att skolan ska lösa problem som inte alltid är skolrelaterade. Detta menar Sveriges Skolledare har medfört en tuffare arbetsmiljö och gjort att omsättningen av rektorer ökat markant. Statistik visar att för några år sedan stannad…
Herr talman! Min fråga är också till skolministern.
Personalen i skolan är helt avgörande för barnens framtid. En skola som har ordning och reda, utbildade lärare och en rektor som har personalens förtroende är en skola där eleverna trivs och presterar goda resultat.
Staten har gjort satsningar på lärares löner genom bland annat Lärarlönelyftet och skapat karriärvägar genom förstelärare. Det har varit bra satsningar på lärarna som åtminstone delvis stoppat den stora lärarflykten.
Sveriges Skolledare, som är rektorernas fackförening, beskriver däremot en vardag med ökad dokumentation, en kraftig ökning av antalet underställda och ett tryck på att skolan ska lösa problem som inte alltid är skolrelaterade. Detta menar Sveriges Skolledare har medfört en tuffare arbetsmiljö och gjort att omsättningen av rektorer ökat markant. Statistik visar att för några år sedan stannade en rektor fem år på samma skola. I dag är snittet tyvärr nere på två år.
Jag vill ställa följande fråga till skolministern: Vad tänker regeringen göra för att minska omsättningen av rektorer i grundskolan och gymnasiet?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är ju enormt viktiga frågor som Mats Wiking tar upp. Hur kan man förbättra arbetsmiljön, till exempel? Ofta är ju frågorna av samma karaktär både för rektorer och för lärare.
Vi kommer nu bland annat att tillsätta en utredning om den administrativa bördan i skolan. Jag tror att det är väldigt många i den här kammaren som har hört talas om detta och också själva, inte minst som föräldrar, stött på de problem som finns med detta i skolan. Vi kommer inom ganska kort tid också att lägga fram förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer där det blir tydligare hur man till exempel ska kunna få tillgång till olika typer av fortbildning och så vidare. Men jag delar Mats Wikings uppfattning att det är ett stort problem för svensk skola att rektorer stannar för kort tid på sin tjänst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern. Vi är båda entusiastiska jägare och har båda mötts av den, enligt mig, befogade kritiken mot blyhagelförbudet. Nu vet jag att implementeringen av detta ligger hos statsrådet Romina Pourmokhtari, men effekterna av detsamma drabbar onekligen landsbygden.
Vi är många som har jakten med oss från barnsben och uppskattar den variation den erbjuder och då även just blyhageljakt. Av allt att döma kan den snart vara ett minne blott. Det kommer i praktiken att resultera i fler djur som lider i onödan, vapenägare som står med obrukbara vapen, skogsägare som får kassera stockar som innehåller stålhagel och så vidare. Kan ministern i sitt svar dämpa den oro som landsbygden i dag känner inför blyhagelförbudet?
Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan! Det stämmer att det blyhagelförbud som nu är beslutat är mer långtgående än det relativt omfattande blyhagelförbud som vi redan sedan tidigare hade i och kring våra våtmarker. Den stora skillnaden är definitionen av våtmarker, där EU använder den definition som finns i den kallade så kallade Ramsarkonventionen.
Det vi tidigare har kommunicerat kring detta är att vi vet att jägare generellt sett vill följa reglerna. De vill göra rätt för sig, och då måste också myndigheterna göra det så enkelt som möjligt att göra rätt. Vi har en lång rad idéer och tankar om hur det ska gå till, men ingenting är klart än, utan vi kommer att återkomma så snabbt som möjligt. Jag hoppas att det kan lugna en del oroliga jägare. Inte minst behöver vi ju se till att man har koll på var blyhagelförbudet gäller och inte. Det hoppas vi att vi ska kunna kla…
Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan! Det stämmer att det blyhagelförbud som nu är beslutat är mer långtgående än det relativt omfattande blyhagelförbud som vi redan sedan tidigare hade i och kring våra våtmarker. Den stora skillnaden är definitionen av våtmarker, där EU använder den definition som finns i den kallade så kallade Ramsarkonventionen.
Det vi tidigare har kommunicerat kring detta är att vi vet att jägare generellt sett vill följa reglerna. De vill göra rätt för sig, och då måste också myndigheterna göra det så enkelt som möjligt att göra rätt. Vi har en lång rad idéer och tankar om hur det ska gå till, men ingenting är klart än, utan vi kommer att återkomma så snabbt som möjligt. Jag hoppas att det kan lugna en del oroliga jägare. Inte minst behöver vi ju se till att man har koll på var blyhagelförbudet gäller och inte. Det hoppas vi att vi ska kunna klargöra.
Herr talman! Jag riktar min fråga till Jakob Forssmed.
I budgeten för 2023 valde regeringen att inte förlänga viktiga medel till folkbildningen. Det rör sig om nära 500 miljoner till folkhögskolor och studieförbund för tillfälliga satsningar, alltifrån att asylsökande ska lära sig svenska för att komma ut på arbetsmarknaden till viktiga kurser som folkhögskolorna har för att inte minst möta behoven av kompetensförsörjning.
Nu ser vi ödesdigra konsekvenser av det här beslutet. Folkhögskolor tvingas lägga ned verksamhet. Studieförbund tvingas säga upp människor. Det handlar om insatser som är så viktiga för integrationen - frågor som den här regeringen säger sig vilja värna.
Min fråga går till socialministern: Varför valde regeringen att göra på det här viset, och ämnar man under kommande år agera för att minimera skadeverkningarna av den här neddragningen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Tack, Amanda Lind, för frågan! Det är viktiga insatser som görs, inte minst av folkhögskolor. Vi vet av erfarenhet att de har fungerat väldigt väl i tider av kris. Och även de andra insatser som görs är viktiga.
De här medlen har ju varit just tillfälliga medel. Man har beslutat att de ska finnas under en begränsad period. Ofta har de ett samband med pandemin och det som samhället gick igenom då. Det var särskilda insatser just i samband med detta. Det här är alltså en bakgrund till varför de inte har förlängts. Det var tänkt från början att de skulle vara tillfälliga.
Men när vi nu går in i nya perioder av påfrestningar på ekonomin ska man alltid fundera på olika typer av insatser. Detta kan naturligtvis vara en sådan insats när vi återigen drabbas på olika sätt, inte minst till följd av kriget i Ukraina, …
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Tack, Amanda Lind, för frågan! Det är viktiga insatser som görs, inte minst av folkhögskolor. Vi vet av erfarenhet att de har fungerat väldigt väl i tider av kris. Och även de andra insatser som görs är viktiga.
De här medlen har ju varit just tillfälliga medel. Man har beslutat att de ska finnas under en begränsad period. Ofta har de ett samband med pandemin och det som samhället gick igenom då. Det var särskilda insatser just i samband med detta. Det här är alltså en bakgrund till varför de inte har förlängts. Det var tänkt från början att de skulle vara tillfälliga.
Men när vi nu går in i nya perioder av påfrestningar på ekonomin ska man alltid fundera på olika typer av insatser. Detta kan naturligtvis vara en sådan insats när vi återigen drabbas på olika sätt, inte minst till följd av kriget i Ukraina, elkrisen och annat. Det finns alltså skäl att överväga detta framöver.
Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.
Tyvärr ökar den psykiska ohälsan alltmer bland barn och unga. Enligt en studie av Socialstyrelsen har den till och med fördubblats bland elever mellan 10 och 17 år under de senaste tio åren. Man ser faktiskt att en av tio elever har en psykisk ohälsa.
Vi vet också att det förebyggande arbetet är väldigt viktigt. Vi måste arbeta hälsofrämjande och förebyggande och göra tidiga insatser. Här spelar elevhälsan en viktig roll. Det finns också många andra viktiga faktorer, men elevhälsan är något som eleverna kan möta i skolan varje dag.
Vi vet också att det är avgörande för elevernas framtid och mående att få tidig och adekvat hjälp från skolan. På vissa skolor fungerar elevhälsan bra. På vissa fungerar den mindre bra. Det är väldigt stor skillnad. Ofta är det samarbete och tillgänglighet som är de största bekym…
Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.
Tyvärr ökar den psykiska ohälsan alltmer bland barn och unga. Enligt en studie av Socialstyrelsen har den till och med fördubblats bland elever mellan 10 och 17 år under de senaste tio åren. Man ser faktiskt att en av tio elever har en psykisk ohälsa.
Vi vet också att det förebyggande arbetet är väldigt viktigt. Vi måste arbeta hälsofrämjande och förebyggande och göra tidiga insatser. Här spelar elevhälsan en viktig roll. Det finns också många andra viktiga faktorer, men elevhälsan är något som eleverna kan möta i skolan varje dag.
Vi vet också att det är avgörande för elevernas framtid och mående att få tidig och adekvat hjälp från skolan. På vissa skolor fungerar elevhälsan bra. På vissa fungerar den mindre bra. Det är väldigt stor skillnad. Ofta är det samarbete och tillgänglighet som är de största bekymren.
Min fråga till skolministern är: Hur vill hon förbättra eller förändra elevhälsan, så att vi får en bättre elevhälsa och lättare kan hjälpa dessa elever i ett tidigt skede?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, det här är ju en stor och viktig fråga i våra skolor och naturligtvis också utanför skolan. Den psykiska ohälsan hos barn påverkar hela familjer. Därför finns den här frågan också med i Tidöavtalet.
Vi ska tillsätta en utredning om elevhälsan och hur den ska vara organiserad. Även där handlar det om likvärdighetsproblem, precis som ledamoten var inne på. Det ser väldigt olika ut, och vi vet att en elevhälsa som fungerar effektivt och har ett bra samarbete med den övriga skolan också kan spela stor roll när det gäller att främja psykisk hälsa och också faktiskt när det gäller skolresultaten. Jag ser fram emot att få ge direktiv till den utredningen så småningom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.
Jag vill börja med att citera den tidigare försvarsministern Peter Hultqvist: Det är i frontlinjen mellan Ryssland och Ukraina som kampen mellan demokrati och diktatur äger rum. Därför är stödet till Ukraina ytterst viktigt.
Mot bakgrund av dagens presskonferens och regeringens aviserade stödpaket till Ukraina - ett stödpaket som innehåller bland annat stridsfordon 90, pansarvärnsvapen inklusive NLAW samt artillerisystemet Archer - vill jag ställa följande fråga till försvarsminister Pål Jonson: Hur bedömer försvarsministern att det försvarsmateriel som föreslås ingå i det aviserade stödpaketet till Ukraina kommer att påverka den svenska försvarsförmågan?
Herr talman! Stort tack, ledamoten, för frågan!
Jag sa själv i mitt tal i Sälen att stöd till Ukraina är att investera i vår egen säkerhet. Ukraina utgör nu den sköld som Europa behöver. Putin kommer inte att stanna förrän någon stoppar honom, så vi ska göra allt vi kan för att stödja Ukraina.
Det stödpaket som vi presenterade i dag byggde på ett underlag från Försvarsmakten när det gäller NLAW, CV90 och minröjningsutrustningen. Då får man hela tiden beakta att vi gör nyanskaffningar. Det var också ett budskap som regeringen kom med i dag: Vi kommer att göra kompletteringar, för vi kommer ju att tära på Försvarsmaktens krigsorganisation trots att vi vet att vi behöver ett starkare försvar. Då måste vi alltså köpa ny försvarsmateriel, och det aviserade regeringen att man också kommer att göra.
Budskapet från regeringen är alltså att långsiktigt kommer detta inte att…
Herr talman! Stort tack, ledamoten, för frågan!
Jag sa själv i mitt tal i Sälen att stöd till Ukraina är att investera i vår egen säkerhet. Ukraina utgör nu den sköld som Europa behöver. Putin kommer inte att stanna förrän någon stoppar honom, så vi ska göra allt vi kan för att stödja Ukraina.
Det stödpaket som vi presenterade i dag byggde på ett underlag från Försvarsmakten när det gäller NLAW, CV90 och minröjningsutrustningen. Då får man hela tiden beakta att vi gör nyanskaffningar. Det var också ett budskap som regeringen kom med i dag: Vi kommer att göra kompletteringar, för vi kommer ju att tära på Försvarsmaktens krigsorganisation trots att vi vet att vi behöver ett starkare försvar. Då måste vi alltså köpa ny försvarsmateriel, och det aviserade regeringen att man också kommer att göra.
Budskapet från regeringen är alltså att långsiktigt kommer detta inte att påverka vår försvarsförmåga i och med att vi gör kompletteringsanskaffningar.
Herr talman! Narkotikabruket är ett stort problem i Sverige, både bland unga och bland vuxna. Under de senaste åren har antalet unga som uppger erfarenhet av narkotikabruk legat på en relativt stabil nivå, men samtidigt visar utvecklingen bland dem som väl brukar narkotika på en viss ökning av det mer frekventa bruket. Samtidigt är det långa köer till HVB och Sis-hem i Sverige.
Det blir allt viktigare att vi från politikens håll i ett tidigt stadium fångar upp de ungdomar som brukar narkotika för att motverka ett tungt och livslångt beroende, ett beroende som allt som oftast leder till en kraftig psykisk ohälsa och till tragiska livsöden.
Jag är glad över att Sverigedemokraterna och Tidöparterna prioriterar denna viktiga fråga. Narkotikabruket måste motverkas kraftigt, både med tanke på individerna som brukar narkotika och med tanke på de samhälleliga och ekonomiska bespar…
Herr talman! Narkotikabruket är ett stort problem i Sverige, både bland unga och bland vuxna. Under de senaste åren har antalet unga som uppger erfarenhet av narkotikabruk legat på en relativt stabil nivå, men samtidigt visar utvecklingen bland dem som väl brukar narkotika på en viss ökning av det mer frekventa bruket. Samtidigt är det långa köer till HVB och Sis-hem i Sverige.
Det blir allt viktigare att vi från politikens håll i ett tidigt stadium fångar upp de ungdomar som brukar narkotika för att motverka ett tungt och livslångt beroende, ett beroende som allt som oftast leder till en kraftig psykisk ohälsa och till tragiska livsöden.
Jag är glad över att Sverigedemokraterna och Tidöparterna prioriterar denna viktiga fråga. Narkotikabruket måste motverkas kraftigt, både med tanke på individerna som brukar narkotika och med tanke på de samhälleliga och ekonomiska besparingar som detta leder till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Hur ser socialminister Forssmed på att vi måste kunna motverka ett tungt beroende bland unga och fånga upp de unga i tid?
Herr talman! Tack, frågeställaren Anna-Lena Blomkvist, för frågan! Detta är otroligt angeläget. Tidiga insatser och att man kan få kontakt med elevhälsan den dag man behöver det är synnerligen angeläget och något som vi kommer att jobba för tillsammans, bland annat Sverigedemokraterna och regeringen.
Det handlar om att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. För det är inte bara så att missbruket i sig kan leda till psykiska besvär, utan det kan också vara på det andra sättet: att psykisk ohälsa kan leda till ett missbruk och till självmedicinering på olika sätt. Detta är väldigt angeläget.
Jag är glad för att vi i Tidöavtalet slår fast att man ska få en sammanhållen vård och behandling om man har en beroendesjukdom. Det är väldigt viktigt, för i dag fungerar det inte tillräckligt väl ute i landet. Där har vi också Samsjuklighetsutredningen, som har lämnat sitt unde…
Herr talman! Tack, frågeställaren Anna-Lena Blomkvist, för frågan! Detta är otroligt angeläget. Tidiga insatser och att man kan få kontakt med elevhälsan den dag man behöver det är synnerligen angeläget och något som vi kommer att jobba för tillsammans, bland annat Sverigedemokraterna och regeringen.
Det handlar om att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. För det är inte bara så att missbruket i sig kan leda till psykiska besvär, utan det kan också vara på det andra sättet: att psykisk ohälsa kan leda till ett missbruk och till självmedicinering på olika sätt. Detta är väldigt angeläget.
Jag är glad för att vi i Tidöavtalet slår fast att man ska få en sammanhållen vård och behandling om man har en beroendesjukdom. Det är väldigt viktigt, för i dag fungerar det inte tillräckligt väl ute i landet. Där har vi också Samsjuklighetsutredningen, som har lämnat sitt underlag, och vi har den sittande Narkotikautredningen.
Jag ser fram emot att få arbeta med att få till stånd ett bättre arbete.
Det handlar också om att vara tuffare mot dem som säljer narkotikan till våra barn.
Herr talman! Min fråga vänder sig till landsbygdsminister Peter Kullgren. Just nu pågår årets licensjakt på varg. I dag tillåts dock inte licensjakt i det södra rovdjursförvaltningsområdet. Som skäl anger Naturvårdsverket att det södra rovdjursförvaltningsområdet är ett spridningsområde för vargen.
Samtidigt vet vi att vargstammen i landet sedan många år överstiger Naturvårdsverkets eget referensvärde för gynnsam bevarandestatus. Vi vet också att det i de södra delarna av landet finns åtminstone tre vargrevir - det finns troligtvis fler än så. Det saknas alltså bärande argument för att freda vargstammen i landets södra delar.
Min fråga till landsbygdsministern är därför om regeringen kommer att ta något initiativ för att säkerställa att licensjakt på varg blir möjlig även i det södra rovdjursförvaltningsområdet kommande licensjakt 2024.
Herr talman! Tack, Lars Johnsson, för frågan! Jag har själv varit på besök hos både jägare och lantbrukare som är oroliga för vargens utbredning i ett område som inte har haft varg, i ett område där djurbesättningarna är mycket tätare än vad de exempelvis är där jag bor, i Värmland, där vi är vana vid att ha mycket varg. Jag förstår den oron.
Denna regering vill utveckla förvaltningen av de stora rovdjuren, och jag kommer att fortsätta att verka för att sänka vargens skyddsstatus i EU:s regelverk. Lyckas vi med det, att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5, möjliggör det exempelvis en ökad skyddsjakt. Sverige skulle då i större utsträckning självt kunna bestämma hur vargen ska förvaltas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Fronten mellan demokrati och diktatur går i Ukraina. Ukraina måste med den samlade demokratiska världens fulla stöd vinna kriget.
Socialdemokraterna har stött, och vill fortsätta att stödja, Ukraina humanitärt, ekonomiskt och militärt. Moderaterna låste sig hårt i augusti. Man gick i högt tonläge mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen kring att sända iväg just ett av många vapensystem: det svenskutvecklade högteknologiska artillerisystemet Archer.
Under en presskonferens i dag om ett nytt stödpaket till Ukraina nämns återigen Archer - men det krävs fortsatta förberedelser och mer tid.
I en mer enande tid och anda undrar jag: Har försvarsministern i dag något självkritiskt att säga kring detta?
Herr talman! Tack för frågan, Markus Selin! Och tack för ditt engagemang för Ukraina! Jag uppskattar att vi har strävat efter att ha en bred politisk samsyn när det gäller stödet till vapenpaketen. Det hade vi när jag jobbade i opposition, och jag har nu också ansträngt mig för att informera oppositionen kring detta.
När det kommer till dagens paket var det fokus på CV90, för det kan vi skicka här och nu. Men vi har också sagt att vår ambition och vår intention är att skicka Archer till Ukraina, eftersom det är ett artillerisystem som ukrainarna verkligen efterfrågar. Min bedömning är att vi kommer att klara att lösa det. Sedan har jag också varit tydlig med att det är avhängigt ett stöd som vi kommer att få från tredjeland när det gäller en teknologiöverföring. Eftersom vi har fått positiva signaler om det kunde vi gå ut med dagens besked.
Vår intention och vår ambition ä…
Herr talman! Tack för frågan, Markus Selin! Och tack för ditt engagemang för Ukraina! Jag uppskattar att vi har strävat efter att ha en bred politisk samsyn när det gäller stödet till vapenpaketen. Det hade vi när jag jobbade i opposition, och jag har nu också ansträngt mig för att informera oppositionen kring detta.
När det kommer till dagens paket var det fokus på CV90, för det kan vi skicka här och nu. Men vi har också sagt att vår ambition och vår intention är att skicka Archer till Ukraina, eftersom det är ett artillerisystem som ukrainarna verkligen efterfrågar. Min bedömning är att vi kommer att klara att lösa det. Sedan har jag också varit tydlig med att det är avhängigt ett stöd som vi kommer att få från tredjeland när det gäller en teknologiöverföring. Eftersom vi har fått positiva signaler om det kunde vi gå ut med dagens besked.
Vår intention och vår ambition är alltså att skicka Archer till Ukraina så fort det är möjligt. Det är ukrainarna väl värda, och det är ett mycket avancerat artillerisystem som verkligen skulle kunna göra skillnad i Ukraina både genom sin räckvidd och genom sin precision.
Herr talman! Jag har en fråga till minister Jakob Forssmed. Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna i Tidöavtalet särskilt lyft fram frågan om att stärka den psykiska hälsan för att nå en bättre folkhälsa i Sverige. Sverigedemokraterna vill, ihop med de andra Tidöpartierna, bland annat se att ett särskilt nationellt forskningsprogram tas fram. Tillsammans vill vi även påskynda och stärka det suicidpreventiva arbetet. Vidare är vi överens om att psykiatrin spelar en otroligt viktig roll i kontakten med alla personer som mår dåligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
På dagens presskonferens talade ministern om att en utredning om en så kallad haverikommission är på gång, vilket är väldigt glädjande för Sverigedemokraterna, som har varit med och drivit frågan. Ministern talade även om att minska stigmatiseringen kring den psykiska ohälsan.
Ett an…
Herr talman! Jag har en fråga till minister Jakob Forssmed. Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna i Tidöavtalet särskilt lyft fram frågan om att stärka den psykiska hälsan för att nå en bättre folkhälsa i Sverige. Sverigedemokraterna vill, ihop med de andra Tidöpartierna, bland annat se att ett särskilt nationellt forskningsprogram tas fram. Tillsammans vill vi även påskynda och stärka det suicidpreventiva arbetet. Vidare är vi överens om att psykiatrin spelar en otroligt viktig roll i kontakten med alla personer som mår dåligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
På dagens presskonferens talade ministern om att en utredning om en så kallad haverikommission är på gång, vilket är väldigt glädjande för Sverigedemokraterna, som har varit med och drivit frågan. Ministern talade även om att minska stigmatiseringen kring den psykiska ohälsan.
Ett annat led i att minska stigmatiseringen kan exempelvis vara att psykiatriker och psykiatrisjuksköterskor kan ingå som en normal bemanning inom hälsocentralerna. I dag arbetas det ju aktivt med att förstärka primärvården. Primärvården ska då ta en större andel av hälso- och sjukvården, enligt primärvårdsreformen, så att säga.
Har ministern funderat över om och hur psykiatrin eventuellt kan komma att implementeras som en del i det nära vårdkonceptet?
Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för frågan! Detta är oerhört angeläget. I dag fattade regeringen beslut om en utredning om inrättandet av en haverikommission vid självmord, för att vi ska göra bättre i framtiden än vad vi gör nu när det gäller det suicidpreventiva arbetet.
Jag tror som frågeställaren att vi måste tänka in psykisk hälsa i fler verksamheter på ett tydligare sätt. Det kan handla om primärvården. Det kan handla om skolhälsovården och annat. Det handlar om att detta tänk och denna kompetens ska finnas redan i den första linjen som möter människor på olika sätt. För vi vet att många som söker sig till en vårdcentral också har, eller bara har, psykiatriska besvär.
I arbetet med en god och nära vård har detta särskilt utretts. Jag ser fram emot att fortsätta titta på detta, bland annat på denna utredning, och att på annat sätt föra arbetet vidare för att stärka …
Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för frågan! Detta är oerhört angeläget. I dag fattade regeringen beslut om en utredning om inrättandet av en haverikommission vid självmord, för att vi ska göra bättre i framtiden än vad vi gör nu när det gäller det suicidpreventiva arbetet.
Jag tror som frågeställaren att vi måste tänka in psykisk hälsa i fler verksamheter på ett tydligare sätt. Det kan handla om primärvården. Det kan handla om skolhälsovården och annat. Det handlar om att detta tänk och denna kompetens ska finnas redan i den första linjen som möter människor på olika sätt. För vi vet att många som söker sig till en vårdcentral också har, eller bara har, psykiatriska besvär.
I arbetet med en god och nära vård har detta särskilt utretts. Jag ser fram emot att fortsätta titta på detta, bland annat på denna utredning, och att på annat sätt föra arbetet vidare för att stärka svensk vård och omsorg och arbetet för en psykisk hälsa.
Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren. Det svenska jordbruket har haft problem. Vi ser att vi står inför en grön omställning. Samtidigt har vi sett att Jordbruksverket har haft problem med att betala ut produktionsstöd i tid till lantbrukarna. Det har rapporterats om detta i medierna. Det är framför allt unga, familjenära och ekologiska jordbruk som är extra beroende av att dessa produktionsstöd betalas ut i tid. Dessa lantbrukare är dessutom kugghjul i den gröna omställningen inom jordbruket.
Vi vet att Europeiska revisionsrätten också har sagt att klimatpolitiken inom den gemensamma jordbrukspolitiken är bristfällig och till och med väldigt svag. Det är därför viktigt att dessa lantbrukare får sina stöd i tid.
Jag undrar därför vad ministern avser att göra för att skynda på processerna och komma till rätta med dessa problem inom Jordbruksver…
Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren. Det svenska jordbruket har haft problem. Vi ser att vi står inför en grön omställning. Samtidigt har vi sett att Jordbruksverket har haft problem med att betala ut produktionsstöd i tid till lantbrukarna. Det har rapporterats om detta i medierna. Det är framför allt unga, familjenära och ekologiska jordbruk som är extra beroende av att dessa produktionsstöd betalas ut i tid. Dessa lantbrukare är dessutom kugghjul i den gröna omställningen inom jordbruket.
Vi vet att Europeiska revisionsrätten också har sagt att klimatpolitiken inom den gemensamma jordbrukspolitiken är bristfällig och till och med väldigt svag. Det är därför viktigt att dessa lantbrukare får sina stöd i tid.
Jag undrar därför vad ministern avser att göra för att skynda på processerna och komma till rätta med dessa problem inom Jordbruksverket.
Herr talman! Jag tackar Jytte Guteland för en oerhört angelägen fråga. Ingen vill att beviljade stöd ska dra ut på tiden. Och jag lider verkligen med dem som har drabbats av detta. Många gånger är det tajta marginaler och stora utgifter, inte minst i och med den senaste tidens prisutveckling på många insatsvaror - gödsel, drivmedel och så vidare. Det är extra viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Jag har besökt Jordbruksverket, och en stor del av samtalen som jag har haft med ledningen har handlat om hur man arbetar för att säkerställa dessa processer och att man inte ska hamna i denna problematik. Arbete pågår, och man är ytterst angelägen om att man ska komma till rätta med de problem som har varit. Det hoppas jag verkligen att man gör. Och jag kommer naturligtvis att följa upp detta.
Herr talman! Problematiken med strategiska inköp har inte kunnat undgå någon sedan rapporterna från bland annat Finland kom. Men vi har också kunnat se det här i Sverige med ett ryskt fastighetsköp vid inloppet till marinbasen på Muskö, fastighetsköp vid flygplatsen i Västerås och så vidare.
Totalförsvarets forskningsinstitut skrev i en nyligen publicerad rapport att det inte går att fastställa den totala omfattningen av ryskt ägande i närheten av svenska skyddsobjekt eller andra för totalförsvaret viktiga anläggningar, detta mot bakgrund av att det helt enkelt saknas ordentliga kontrollverktyg.
Kommittédirektivet gällande kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret ska redovisas senast den 1 februari 2024. Det innebär att ett lagförslag kan komma att dröja till 2025. Det är i vår mening för sent givet det kraftigt försämr…
Herr talman! Problematiken med strategiska inköp har inte kunnat undgå någon sedan rapporterna från bland annat Finland kom. Men vi har också kunnat se det här i Sverige med ett ryskt fastighetsköp vid inloppet till marinbasen på Muskö, fastighetsköp vid flygplatsen i Västerås och så vidare.
Totalförsvarets forskningsinstitut skrev i en nyligen publicerad rapport att det inte går att fastställa den totala omfattningen av ryskt ägande i närheten av svenska skyddsobjekt eller andra för totalförsvaret viktiga anläggningar, detta mot bakgrund av att det helt enkelt saknas ordentliga kontrollverktyg.
Kommittédirektivet gällande kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret ska redovisas senast den 1 februari 2024. Det innebär att ett lagförslag kan komma att dröja till 2025. Det är i vår mening för sent givet det kraftigt försämrade omvärldsläget men också med anledning av att det inte finns några konkreta siffror utan endast uppskattningar.
Därför skulle jag vilja fråga försvarsministern om han tänker vidta några åtgärder för att säkerställa att vi kan ha ett lagförslag på plats tidigare.
Herr talman! Jag tackar Björn Söder för en angelägen fråga.
Vi kan konstatera att underrättelsehotet mot Sverige har ökat över tid och också att vi har ett kraftfullt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Då kan man inte vara naiv.
Här har det skett ett antal lagskärpningar. Det har skett lagskärpningar när det gäller säkerhetsskyddslagen men också när det gäller skyddslagen. Det är i grunden bra. Vi är också öppna för att göra vad vi kan för att skärpa övrig lagstiftning.
Vi har också en dialog med berörda myndigheter kring hur arbetet med implementeringen av detta arbete går. Men jag har i dag inga nya besked kopplade till att tidigarelägga den utredning som Björn Söder tar upp. Men frågan i sig själv är angelägen i ljuset av det ökade underrättelsehotet mot Sverige. Det har också en stark koppling inte minst till utländska direktinvesteringar i kritisk infrastrukt…
Herr talman! Jag tackar Björn Söder för en angelägen fråga.
Vi kan konstatera att underrättelsehotet mot Sverige har ökat över tid och också att vi har ett kraftfullt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Då kan man inte vara naiv.
Här har det skett ett antal lagskärpningar. Det har skett lagskärpningar när det gäller säkerhetsskyddslagen men också när det gäller skyddslagen. Det är i grunden bra. Vi är också öppna för att göra vad vi kan för att skärpa övrig lagstiftning.
Vi har också en dialog med berörda myndigheter kring hur arbetet med implementeringen av detta arbete går. Men jag har i dag inga nya besked kopplade till att tidigarelägga den utredning som Björn Söder tar upp. Men frågan i sig själv är angelägen i ljuset av det ökade underrättelsehotet mot Sverige. Det har också en stark koppling inte minst till utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur, där vi har en ny lagstiftning på plats och också ett omfattande EU-samarbete numera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.
Strax före jul blev det klart att elever runt om i Sverige även fortsatt kommer att kunna få spela sina instrument i kulturskolan på skoltid.
Insikten om att elever som till exempel bor långt från skolan ute på landsbygden inte har möjlighet att ta sig till aktiviteter på eftermiddagar och kvällar har bidragit till att man alltså har ändrat sig i denna diskussion som har pågått under hela föregående år.
Självklart måste ledighet för att delta i kulturskolan beviljas och lämplighetsprövas mot individen och dennes skolsituation. Men det möjliggör ändå att detta kan fortgå.
Jag undrar: Instämmer ministern i att det är positivt att den svenska skolan nu tillåter att kulturskoleelever får spela sina instrument på skoltid?
Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag måste erkänna att denna fråga är ganska ny för mig. Naturligtvis har jag följt den i medierna tidigare, men jag har inte satt mig in i den. Men om frågan är löst på ett praktiskt sätt verkar detta rimligt.
Det är viktigt att barn och ungdomar får utöva sina fritidsintressen, att lära sig att spela instrument och så vidare. Men det är naturligtvis också viktigt att detta inte inkräktar på skoltiden i den meningen att man inte kan göra detta under lektionstid.
Men jag ska verkligen anstränga mig för att sätta mig in i denna fråga lite bättre.
Herr talman! Varje elev har rätt till bra läromedel som lärare själva har möjlighet att välja och anpassa just till sin undervisning och sin elevgrupp. Men runt om i landet är likvärdigheten i dag alldeles för dålig.
I en undersökning från Läromedelsförfattarna anger 5 procent av Sveriges rektorer att de lägger endast 208 kronor per elev och läsår på läromedel, medan de 5 procent som anger att de ger mest ger så mycket som 1 957 kronor per elev och läsår.
Regeringens satsning på läromedel är lovvärd, men den riskerar tyvärr att bara bli en bokföringsteknisk åtgärd, där kommunerna bara bokför läromedelsköp på ett annat konto. Det kommer tyvärr inte att märkas för vare sig elever eller lärare.
Därför vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm hur regeringen tänker ta vidare de förslag som ligger i Läromedelsutredningen och när vi kan se konkreta förslag på riksdagens bo…
Herr talman! Varje elev har rätt till bra läromedel som lärare själva har möjlighet att välja och anpassa just till sin undervisning och sin elevgrupp. Men runt om i landet är likvärdigheten i dag alldeles för dålig.
I en undersökning från Läromedelsförfattarna anger 5 procent av Sveriges rektorer att de lägger endast 208 kronor per elev och läsår på läromedel, medan de 5 procent som anger att de ger mest ger så mycket som 1 957 kronor per elev och läsår.
Regeringens satsning på läromedel är lovvärd, men den riskerar tyvärr att bara bli en bokföringsteknisk åtgärd, där kommunerna bara bokför läromedelsköp på ett annat konto. Det kommer tyvärr inte att märkas för vare sig elever eller lärare.
Därför vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm hur regeringen tänker ta vidare de förslag som ligger i Läromedelsutredningen och när vi kan se konkreta förslag på riksdagens bord, eftersom det inte finns några spår av detta i den framlagda propositionsförteckningen.
Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för en väldigt viktig fråga som berör väldigt många elever: Hur ska vi se till att våra elever i Sveriges skolor får bra och relevanta läromedel?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Det är, precis som Niklas Sigvardsson säger, stora skillnader. Därför satsar denna regering mer än en halv miljard kronor varje år de kommande åren på att se till att våra elever får bra läromedel.
Vi jobbar just nu på Utbildningsdepartementet med frågan om hur dessa pengar ska fördelas. Självklart finns den risk som ledamoten påpekar, att pengarna försvinner till någonting annat. Men jag har faktiskt en stor tilltro till att våra kommuner kommer att se att detta är en viktig fråga och att bra läromedel faktiskt bidrar till kunskapsresultaten i svensk skola.
Herr talman! Liberalernas partiledare, statsrådet Johan Pehrson, skrev i Expressen i helgen att Liberalerna vill förbjuda religiösa friskolor utifrån att Liberalerna inte kan acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet.
Jag blev väldigt glad när jag läste detta, för det innebär att en regering där Liberalerna ingår måste lägga fram förslag om ett förbud mot religiösa friskolor.
Min fråga till skolminister Lotta Edholm är därför: Kommer regeringen nu att lägga fram ett förslag om stopp för religiösa friskolor, eller betyder dessa tuffa orden från statsrådet Pehrson egentligen ingenting?
Herr talman! Jag tackar för frågan.
Det är ingen hemlighet att Liberalerna har drivit detta tidigare - mot andra partier naturligtvis. Vi har nu en uppgörelse i Tidöavtalet i frågan. Lagstiftningen kommer att skärpas. Den har redan skärpts vid två tillfällen. Och vi ger nu Skolinspektionen för första gången ett uppdrag som går till hela skolväsendet om att se över till exempel våldsbejakande extremism och islamism. Och det är nu viktigt att Skolinspektionen tar detta uppdrag och ser till att vi får ett skolväsen där religiös extremism och annan extremism faktiskt inte kan finnas. Det är viktigt att skolan står fri från detta och att också alla skolor som är konfessionella faktiskt anmäls till Skolinspektionen som varande just konfessionella så att föräldrar och elever kan välja om de vill ha en skola med en konfessionell inriktning.
Frågestunden var härmed avslutad.
