Riksflödet
Logga in
Åsa Hartzell
Åsa Hartzell

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Åsa Hartzell

Moderaterna · 58 partikamrater i riksdagen
Röstade Ja · 18 dec 2024 · FiU5 punkt 2

47,8 miljarder till EU-avgiften

Cirka 47,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2025, föreslår regeringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2025.

Riksdagen sa nej till ett förslag som rör EU-budgeten. Förslaget inkom under allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall278 ja mot 21 nej
Ja 278Nej 21Avstår 0Frånvarande 50
Röstade Ja · 17 dec 2024 · UU2 punkt 1

44,5 miljarder till internationellt bistånd

Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall175 ja mot 131 nej
Ja 175Nej 131Avstår 0Frånvarande 43
Röstade Ja · 17 dec 2024 · UU2 punkt 3

44,5 miljarder till internationellt bistånd

Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall154 ja mot 152 nej
Ja 154Nej 152Avstår 0Frånvarande 43
Röstade Ja · 17 dec 2024 · NU1 punkt 1

8,3 miljarder kronor till näringslivet

Cirka 8,3 miljarder kronor ut statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på området.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det näst största anslaget Institutens strategiska kompentensmedel får 881 268 miljoner kronor. Anslaget Exportfrämjande åtgärder får drygt 484 367 miljoner kronor.

Riksdagen godkänner också förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att ändra uppdraget för AB Göta kanalbolag.

Riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall212 ja mot 94 nej
Ja 212Nej 94Avstår 0Frånvarande 43
Röstade Ja · 12 dec 2024 · UbU2 punkt 1

33,8 miljarder till studiestöd

Totalt cirka 33,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 20,4 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall150 ja mot 147 nej
Ja 150Nej 147Avstår 0Frånvarande 52
Talade i kammaren · 26 nov 2024 · Göteborgs kommun

Tryggare hem för barn

Fru talman! Självklart kan vi alltid tala om förbättringar i lagstiftningen. Det är mer än en självklarhet.

Som Mikael Eskilandersson nämnde presenterar vi i dag nästa steg i arbetet, nämligen en utredning om att se över och ytterligare stärka barns ställning i mål om vårdnad, boende och umgänge.

En av de frågor som utredningen ska överväga är införandet av rättsligt ombud för barn i vårdnadsmål. Detta är också en åtgärd för att förbättra barns rättigheter i samhället. Vi har under 2024 också gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med de här frågorna. Visst kan vi tala vidare om saken!

Talade i kammaren · 26 nov 2024 · Göteborgs kommun

Tryggare hem för barn

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens proposition Tryggare hem för barn, och jag börjar med att yrka bifall till propositionen.

Mer än 200 000 barn i Sverige lever i hem där våld eller andra övergrepp förekommer. Det är till dessa barn våra tankar går när vi nu ska stärka skyddet för barn.

Ett av dessa barn var Esmeralda Gustafsson, som fick smeknamnet Lilla hjärtat. Esmeralda flyttades efter en rättsprocess tillbaka till de biologiska föräldrarna. I januari 2020 fann polisen henne död under hennes säng. De biologiska föräldrarna häktades, och i häktet dog hennes far. Flickans mor dömdes för dråp.

Ett annat välkänt fall handlar om åttaåriga Constantin, som kallades Tintin. Det var den 8 januari 2023 som Tintin hittades död i pappans lägenhet. Detta skedde efter att hans mamma, som hade vårdnaden, larmat om att sonen inte överlämnats som planerat. Under många år hade Tintin och hans mamma utsatts för hot av pappan, men Tintin måste ändå träffa sin pappa. Det var ett umgänge beslutat av tingsrätten.

Barnets bästa ska nu alltid gå före rätten till umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med. När det finns risk för våld eller kränkning ska oövervakade möten inte längre ske. Det är alltså inte bara direkt våld mot barnet som ska beaktas utan även den otrygghet barnet känner när en av föräldrarna utsätter andra personer i familjen för våld.

Även om det handlar om en risk för våld kan detta vara en grund för att neka umgänge. Handlingen behöver alltså inte ha skett, utan det räcker med att det finns belägg som tidigare hot eller en brottmålsdom som inte vunnit laga kraft. En vårdnadshavare som avsiktligt dödar eller allvarligt skadar den andra är så gott som alltid olämplig att ta hand om ett barn.

Barnet och dess vårdnadshavare ska också ha rätt till offentligt biträde när en socialnämnd tar initiativ till en vårdnadsöverflyttning. Det offentliga biträdet ska få samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Regeringen går väldigt långt i detta lagförslag. Det finns kritik mot att texten om barns behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna tas bort. Det är självklart bra att ha en god kontakt med båda föräldrarna - så länge kontakten är just god. Nu sätts barnets bästa främst vid tolkningen av lagen. En ny särskild bestämmelse ska också införas om att domstolen i svårbedömda fall ska inhämta ett sakkunnigutlåtande från legitimerad psykolog.

Fru talman! Jag tror inte att lagförslaget hade varit lika skarpt om vi hade haft en annan majoritet i riksdagen. Därför är vi väldigt glada över att Tidöpartierna verkar få stöd för detta förslag. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Skriv till Åsa Hartzell

Tillgänglig ersättare. Brevet skickas från din egen e-postadress — annars kan inget svar komma tillbaka till dig. Formuläret skriver bara ihop texten och öppnar ditt e-postprogram; ingenting skickas härifrån.

Uppdragshistorik
  • Trafikutskottet Ledamot
    19 sep 202420 dec 2024 · Trafikutskottet
  • Kammaren Ersättare
    10 sep 202420 dec 2024 · David Josefsson
  • Civilutskottet Extra suppleant
    10 sep 202420 dec 2024 · Civilutskottet
  • Civilutskottet Extra suppleant
    22 sep 202130 nov 2021 · Civilutskottet
  • Kammaren Ersättare
    1 sep 202130 nov 2021 · David Josefsson
  • Kammaren Ersättare
    25 feb 201910 maj 2019 · Lars Hjälmered
  • Näringsutskottet Extra suppleant
    25 feb 201910 maj 2019 · Näringsutskottet