Riksflödet
Logga in
Åsa Hartzell
Åsa Hartzell

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Åsa Hartzell

Moderaterna · 70 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/ledamot/0534870997412
QR-kod till din sida
Spara QR-koden
0
Röstade Ja · · FiU5 punkt 2

47,8 miljarder till EU-avgiften

Cirka 47,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2025, föreslår regeringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2025.

Riksdagen sa nej till ett förslag som rör EU-budgeten. Förslaget inkom under allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall — 278 ja mot 21 nej
Ja 278Nej 21Avstår 0Frånvarande 50
Röstade Ja · · UU2 punkt 1

44,5 miljarder till internationellt bistånd

Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall — 175 ja mot 131 nej
Ja 175Nej 131Avstår 0Frånvarande 43
Röstade Ja · · UU2 punkt 3

44,5 miljarder till internationellt bistånd

Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall — 154 ja mot 152 nej
Ja 154Nej 152Avstår 0Frånvarande 43
Röstade Ja · · NU1 punkt 1

8,3 miljarder kronor till näringslivet

Cirka 8,3 miljarder kronor ut statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på området.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det näst största anslaget Institutens strategiska kompentensmedel får 881 268 miljoner kronor. Anslaget Exportfrämjande åtgärder får drygt 484 367 miljoner kronor.

Riksdagen godkänner också förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att ändra uppdraget för AB Göta kanalbolag.

Riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall — 212 ja mot 94 nej
Ja 212Nej 94Avstår 0Frånvarande 43
Röstade Ja · · UbU2 punkt 1

33,8 miljarder till studiestöd

Totalt cirka 33,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 20,4 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall — 150 ja mot 147 nej
Ja 150Nej 147Avstår 0Frånvarande 52
Svarade Laila Naraghi i en replik · · Göteborgs kommun
Svarade Laila Naraghi i en replik · · Göteborgs kommun

Tryggare hem för barn

Laila NaraghiS· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryggare hem för barn Fru talman! Jag vet inte om detta är en regelrätt replik eller mer en möjlighet till åsiktsutbyte. Jag vill tacka ledamoten Åsa Hartzell för hennes ord och för det…

Fru talman! Självklart kan vi alltid tala om förbättringar i lagstiftningen. Det är mer än en självklarhet.

Som Mikael Eskilandersson nämnde presenterar vi i dag nästa steg i arbetet, nämligen en utredning om att se över och ytterligare stärka barns ställning i mål om vårdnad, boende och umgänge.

En av de frågor som utredningen ska överväga är införandet av rättsligt ombud för barn i vårdnadsmål. Detta är också en åtgärd för att förbättra barns rättigheter i samhället. Vi har under 2024 också gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med de här frågorna. Visst kan vi tala vidare om saken!

Talade i kammaren · · Göteborgs kommun

Tryggare hem för barn

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens proposition Tryggare hem för barn, och jag börjar med att yrka bifall till propositionen.

Mer än 200 000 barn i Sverige lever i hem där våld eller andra övergrepp förekommer. Det är till dessa barn våra tankar går när vi nu ska stärka skyddet för barn.

Ett av dessa barn var Esmeralda Gustafsson, som fick smeknamnet Lilla hjärtat. Esmeralda flyttades efter en rättsprocess tillbaka till de biologiska föräldrarna. I januari 2020 fann polisen henne död under hennes säng. De biologiska föräldrarna häktades, och i häktet dog hennes far. Flickans mor dömdes för dråp.

Ett annat välkänt fall handlar om åttaåriga Constantin, som kallades Tintin. Det var den 8 januari 2023 som Tintin hittades död i pappans lägenhet. Detta skedde efter att hans mamma, som hade vårdnaden, larmat om att sonen inte överlämnats som planerat. Under många år hade Tintin och hans mamma utsatts för hot av pappan, men Tintin måste ändå träffa sin pappa. Det var ett umgänge beslutat av tingsrätten.

Barnets bästa ska nu alltid gå före rätten till umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med. När det finns risk för våld eller kränkning ska oövervakade möten inte längre ske. Det är alltså inte bara direkt våld mot barnet som ska beaktas utan även den otrygghet barnet känner när en av föräldrarna utsätter andra personer i familjen för våld.

Även om det handlar om en risk för våld kan detta vara en grund för att neka umgänge. Handlingen behöver alltså inte ha skett, utan det räcker med att det finns belägg som tidigare hot eller en brottmålsdom som inte vunnit laga kraft. En vårdnadshavare som avsiktligt dödar eller allvarligt skadar den andra är så gott som alltid olämplig att ta hand om ett barn.

Barnet och dess vårdnadshavare ska också ha rätt till offentligt biträde när en socialnämnd tar initiativ till en vårdnadsöverflyttning. Det offentliga biträdet ska få samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Regeringen går väldigt långt i detta lagförslag. Det finns kritik mot att texten om barns behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna tas bort. Det är självklart bra att ha en god kontakt med båda föräldrarna - så länge kontakten är just god. Nu sätts barnets bästa främst vid tolkningen av lagen. En ny särskild bestämmelse ska också införas om att domstolen i svårbedömda fall ska inhämta ett sakkunnigutlåtande från legitimerad psykolog.

Fru talman! Jag tror inte att lagförslaget hade varit lika skarpt om vi hade haft en annan majoritet i riksdagen. Därför är vi väldigt glada över att Tidöpartierna verkar få stöd för detta förslag. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Lade fram en motion · 4 okt 2024

Stärkt försvar av Göteborg och västkusten

Motion 3148
Motion till riksdagen 2024/25:3148 av Marie-Louise Hänel Sandström och Åsa Hartzell (båda M) Stärkt försvar av Göteborg och västkusten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka försvaret av Göteborg och västkusten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Göteborgs hamn är norra Europas viktigaste hamn och väsentlig för såväl vår import som vår export. I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en allt mer aggressiv retorik mot Sverige och våra grannländer ökar kraven på ett stärkt försvar av Sverige och därmed också ett stärkt försvar av Västkusten och Göteborgs hamn. Om hamnen skulle stängas av skulle Sverige inom loppet av några dygn få ont om viktiga förnödenheter. Exportindustrin skulle samtidigt få stänga ner sin produktion när man inte kan få ut sina varor till internationella kunder. Man kan därför anta att en aktör som vill försöka påverka Sverige som en av sina primära insatser skulle försöka blockera Göteborgs hamn. I det fall man lyckas skulle tillgången på bland annat livsmedel snabbt bli kritisk. Det i sin tur skulle komma att påverka uthålligheten i hela Sverige. Sverige behöver därför öka tröskeln mot sådana angrepp genom att höja vår egen försvarsförmåga. Det kan exempelvis ske genom stärkt amfibieförmåga och ökade patrulleringsmöjligheter för att säkerställa att farlederna och transportvägarna hålls öppna. Det kan också ske genom en egen marin närvaro i Göteborg för att skydda sjöfarten in i och ut ur landet och en luftvärnsförmåga för att kunna skydda hamnen mot angrepp från luften. Marie-Louise Hänel Sandström (M) Åsa Hartzell (M)
Lade fram en motion · 4 okt 2024

Effektivare handläggningsprocesser vid miljöutredningar

Motion 3145
Motion till riksdagen 2024/25:3145 av Marie-Louise Hänel Sandström m.fl. (M) Effektivare handläggningsprocesser vid miljöutredningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att effektivisera handläggningsprocesser vid miljöutredningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tillväxten och nyindustrialiseringen inte minst i Västsverige är till gagn för hela landet. Jobb växer fram, välståndet ökar och nya innovationer bidrar också till en positiv klimatomställning. När nya fabriker och arbetstillfällen etableras har det blivit mycket tydligt att det offentligas förberedelser för att hantera dessa nyetableringar är mycket eftersatta. Evighetslånga handläggningstider, komplicerade tillvägagångssätt, myndig­heter som inte kommunicerar med varandra och inte minst oförutsägbarheter i besked och oklarheter i tidsplaner ligger företagen och därmed också klimatomställningen till last. Den svenska lagstiftningens miljökrav är hårt ställda. Det är också önskvärt. Däremot behöver svenska myndigheter bli mer effektiva i tillståndshandläggningen och bered­ningen av den här typen av tillstånd. Handläggningstiden kan i en del fall pågå i flera år medan företag gjort stora investeringar i anläggningar och rekrytering av medarbetare som inte kan komma till fullt användande. Möjligheten till sena veton i dessa processer skapar också stor osäkerhet och oförutsägbarhet. Över detta måste det ske en översyn. Det är viktigt för jobben och tillväxten inte bara i Göteborg och Västsverige, utan i hela landet som nu förbereder sig för nästa generations gröna jobb. Marie-Louise Hänel Sandström (M) Gustaf Göthberg (M) Åsa Hartzell (M)
Lade fram en motion · 2 okt 2024

Försäkringskassans ersättningssystem

Motion 1777
Motion till riksdagen 2024/25:1777 av Åsa Hartzell (M) Försäkringskassans ersättningssystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa fler nivåer av deltidssjukskrivning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Försäkringskassans ersättningssystem är både kostnadsdrivande och bidrar till försämrade livsvillkor. När man kan arbeta mer än Försäkringskassans 25, 50 eller 75 procent borde man kunna få möjlighet att göra detta. Så är det inte idag! Om du kan arbeta 30 procent så får du inte det utan måste då arbeta 25 eller 50 procent. Att i denna situation arbeta 50 procent kan vara svårt på grund av din sjukdom eller handikapp. Detta gör att människor ibland är sjukskrivna mer än de egentligen behöver. Förslaget skulle inte bara stödja möjligheten att återgå till arbete i en större grad utan också ha en stor inverkan på statens ekonomin. År 2022 var Försäkringskassans utgifter för sjuk­penning drygt 44,7 miljarder. En minskning på 1 procent skulle dra ner utgifterna med nästan 450 miljoner kronor. Att införa en procentsats som bättre beskriver den egentliga arbetsförmågan borde inte vara alltför komplicerat. Uträkningarna sker troligen datoriserat och att program­mera om från 4 nivåer till fler borde inte vara en omöjlig uppgift. Åsa Hartzell (M)
Lade fram en motion · 2 okt 2024

Förändringar i naturreservat

Motion 1776
Motion till riksdagen 2024/25:1776 av Åsa Hartzell (M) Förändringar i naturreservat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att om möjligt förenkla möjligheterna till förändrade gränser eller upphävanden av naturreservatsområden som inte längre är skyddsvärda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Omtanken om vår natur är en av de viktigare uppgifterna i vårt samhälle. Dagens naturreservat är en viktig del för att bevara den biologiska mångfalden och göra naturen tillgänglig för alla. De resurser samhället satsar för att bevara känsliga miljöer är enormt viktiga. Viktigt är också att dessa resurser används på bästa möjliga sätt för att skydda vår mest värdefulla natur. Idag finns områden som när skyddet infördes var viktiga miljöer, men idag har bevarandevärdet försvunnit eller förändrats. Dessa marker kan då få en annan uppgift. Åsa Hartzell (M)
Uppdrag
  • Trafikutskottet - Ledamot
    19 sep 2024 - 20 dec 2024 · Trafikutskottet
  • Kammaren - Ersättare
    10 sep 2024 - 20 dec 2024 · David Josefsson
  • Civilutskottet - Extra suppleant
    10 sep 2024 - 20 dec 2024 · Civilutskottet
  • Civilutskottet - Extra suppleant
    22 sep 2021 - 30 nov 2021 · Civilutskottet
  • Kammaren - Ersättare
    1 sep 2021 - 30 nov 2021 · David Josefsson
  • Kammaren - Ersättare
    25 feb 2019 - 10 maj 2019 · Lars Hjälmered
  • Näringsutskottet - Extra suppleant
    25 feb 2019 - 10 maj 2019 · Näringsutskottet