Paul Sabo

Motion till riksdagen 2026/27:260 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) Skydd för kristna i världen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd för kristna i världen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska agera för att hädelselagar och dödsstraff på grund av konvertering, annan religionsförföljelse och annat förtryck motverkas via samarbete inom EU och FN och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en handlingsplan för att motverka förföljelse av kristna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stärka konvertiters rättigheter i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kommer återkommande rapporter om hur kristna minoriteter förföljs i olika delar av världen. Detta är tyvärr inget nytt. Historiskt har islamiska kungariken angripit kristna områden och tagit slavar. Även under och i slutet av första världskriget genomförde Osmanska riket flera angrepp gentemot kristna, vilket bland annat kom att resultera i folkmordet på kristna armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker. I den muslimska delen av världen har övergrepp och förföljelse gentemot kristna varit ständigt återkommande, vilket har gjort att i områden som tidigare hade en kristen majoritetsbefolkning, exempelvis Nineveslätten i Irak och delar av Syrien, så är den kristna befolkningen idag i minoritet. Vi ser tyvärr samma utveckling i delar av Afrika där islamistiska grupper angriper kristna byar och samhällen. Vi får också rapporter om att den nya islamistiska regimen i Afghanistan har påbörjat utrensningar av kristna som lever i landet. Detta är djupt tragiskt då många som har konverterat till kristendomen tidigare har utvisats till landet med hänvisning till ett dåvarande godtagbart säkerhetsläge. Vid sidan av de övergrepp som sker gentemot den kristna minoriteten i den muslimska delen av världen ser vi även en liknande utveckling i Indien. Det kommer fler och fler rapporter om hur hindunationalister angriper såväl kristna som muslimer. Även här får det som konsekvens att kristna och muslimer känner sig tvingade att lämna sina hem. I Sovjetunionen samt övriga länder med kommunistiska regimer förföljdes kristna. Idag ser vi att denna historia upprepar sig även i Ryska federationen där enbart ortodoxa kyrkan och delar av islam accepteras av staten. Andra kristna inriktningar än den ortodoxa kyrkan utsätts för systematisk förföljelse och man anklagas ofta för att vara utländsk agent som vill omstörta det ryska samhället. I Nordkorea har förföljelsen av kristna pågått ända sedan landet blev en kommunistisk diktatur, och i grannlandet Kina har förföljelsen av kristna och muslimer skett i olika omgångar. Just nu ökar förtrycket gentemot minoriteter i Kina, vilket särskilt har upp­märksammats i och med förföljelsen av den muslimska minoritetsgruppen uigurerna. Det riktar sig dock även i stor skala gentemot kristna och kristnas egendom. Sverige är ett fritt land med gott anseende inom FN, och vi har därför möjlighet att lyfta dessa frågor på ett trovärdigt sätt. Kristna är idag världens mest förföljda minoritet. Det är därför viktigt att Sverige agerar inom FN och EU för att stärka skyddet av kristna i världen samt att uppmärksamma och påminna om den förföljelse som äger rum. Vi måste som land stå upp för den kristna minoriteten och agera för att den ges ett adekvat skydd tillsammans med möjligheten att leva i fred och frihet i hela världen. I FN-stadgan avseende de mänskliga rättigheterna framgår följande av artikel 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Vidare står det i artikel 18: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sed­vänjor.” I artikel 19 står det: ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida informa­tion och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” Alla länder som har anslutit sig till FN har således i någon form anslutit sig till dessa grundläggande principer. Trots det vet vi att det sker brott mot de mänskliga fri- och rättigheterna i många länder som har anslutit sig till FN-stadgan. Det är fullständigt oacceptabelt att den enskildes rätt till religionsfrihet inte respekt­eras. Sverige bör därför agera inom EU och FN för att dokumentera övergrepp gentemot religiösa minoriteter samt vidta åtgärder i form av fördömanden, översyn av handels­avtal, strategiska bojkotter med mera för att på så sätt tydliggöra att det inte är accep­tabelt att enskilda länder väljer att förfölja enskilda medborgare och inte följa den internationella rätt som de själva har ställt sig bakom genom att bli medlemmar i FN. Till och med i Sverige finns en upplevelse av att det blir svårare att vara kristen. Kristna förskolor och skolor ifrågasätts trots att de har rätt att existera i enlighet med bland annat Europakonventionen. Vi ser också hur Sida har förändrat förutsättningarna för kristna organisationer som arbetar med bistånd. Tidigare fanns en samverkan, men under senare år har det blivit allt svårare att samverka mellan kyrkliga biståndsorganisationer och Sida. Regeringen bör arbeta tillsammans med kyrkliga organisationer för att motverka förföljelse av kristna samt för att motverka att kristna får det svårare att utöva sin tro i Sverige. Open Doors visar i sin World Watch List 2026 att mer än 388 miljoner kristna världen över lever under höga nivåer av förföljelse och diskriminering på grund av sin tro. I de 50 länder där förföljelsen är som allra värst lever över 315 miljoner kristna under mycket hög eller extrem förföljelse. I den senaste rapporten framgår det att 4 849 kristna dödades på grund av sin tro och att 3 632 kyrkor och andra kristna byggnader attackerades. Situationen är särskilt allvarlig i Afrika söder om Sahara, där 93 procent av de dokumenterade dödsfallen inträffade. Sverige behöver göra mer för att motverka förföljelsen av kristna. Det behövs därför en samlad handlingsplan med konkreta åtgärder för att förebygga och motverka förföljelse, diskriminering och våld mot kristna, såväl i Sverige som internationellt. Även i Sverige finns problem för konvertiter vid den rättsliga prövningen avseende uppehållstillstånd. Ruth Nordström och hennes advokatbyrå Människorättsadvokaterna har vid flera tillfällen haft fall som överprövats och vunnit i Europadomstolen och FN. En rapport från Sveriges kristna råd visar att konvertiters asylprövning har stora problem utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Nämndemän och domstolar fattar olika beslut i likvärdiga ärenden. Dessa exempel gör att vi ifrågasätter om Sverige har en rättssäker process. Det är positivt att regeringen har tillsatt Dan Ericsson som konvertitsamordnare men enligt vår mening behöver vi göra ännu mer för att säkerställa konvertiternas säkerhet. Regeringen måste därför tillsätta en utredning i syfte att stärka konvertiters rättigheter i asylprocessen. Magnus Jacobsson (KD) Paul Sabo (KD) Yusuf Aydin (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:185 av Paul Sabo (KD) Skolavslutning i kyrkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över och tydliggöra gällande riktlinjer för skolavslutning i kyrkan och tillkännager detta för regeringen. Motivering För många hör skolavslutningen i kyrkan till de starkaste minnena från skoltiden. Elever, lärare och föräldrar samlas för att avsluta läsåret, sjunga tillsammans och önska varandra en fin sommar. Det är en tradition som följt generationer och som fortfarande betyder mycket för många familjer. Kyrkorna är en självklar del av Sveriges historia och kulturarv. På många orter i landet har kyrkan länge varit en självklar samlingsplats vid skolavslutningar. Trots detta finns en osäkerhet om vilka inslag som får förekomma vid en skol­avslutning i kyrkan. Frågor om psalmsång och medverkan av en präst kan göra att skolor tvekar inför att fortsätta en tradition som är uppskattad. När gränserna upplevs som otydliga finns en risk att skolorna avstår helt. Det behövs därför tydligare regler som ger skolorna trygghet i hur avslutningarna kan utformas. Att sjunga en välkänd psalm eller lyssna till några ord om gemenskap och det kommande sommarlovet bör kunna vara en del av en skolavslutning. Sverige är ett sekulärt land där religionsfriheten ska värnas. Samtidigt har kristen­domen haft stor betydelse för vårt lands utveckling och satt tydliga spår i våra tradi­tioner. Det arvet bör ha en naturlig plats även i dagens samhälle. Regeringen bör därför se över regelverket och klargöra hur skolavslutningar kan genomföras med kyrkan. Paul Sabo (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:184 av Paul Sabo (KD) Samlat huvudansvar för den personliga assistansen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur staten kan ta ett samlat huvudansvar för den personliga assistansen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Personlig assistans är en frihetsreform som ger människor möjlighet att bestämma över sin vardag. För kristdemokratin är varje människas okränkbara värde och rätt till ett värdigt liv grundläggande. Dagens delade huvudmannaskap mellan staten och kommunerna innebär att ansvaret för personlig assistans delas mellan olika aktörer beroende på den enskildes behov. Detta riskerar att skapa gränsdragningsproblem, otydlighet och olika bedömningar i olika delar av landet. Den som behöver personlig assistans ska kunna lita på att rätten till stöd bedöms likvärdigt och rättssäkert, oavsett var man bor. Staten bör därför ha ett samlat huvudansvar för den personliga assistansen. Ett samlat huvudmannaskap skulle kunna skapa bättre förutsättningar för enhetliga och rättssäkra bedömningar i hela landet samt minska risken för att enskilda hamnar mellan olika ansvarsnivåer. Ett statligt huvudansvar måste samtidigt förenas med ett fortsatt självbestämmande. Möjligheten att välja assistans och ha inflytande över processen ska värnas. Paul Sabo (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:183 av Paul Sabo (KD) Undervisning om seyfo i den svenska kursplanen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa undervisning om folkmordet seyfo i den svenska kursplanen och tillkännager detta för regeringen. Motivering 1915 var året då ett av historiens brutalaste folkmord ägde rum i dåvarande Osmanska riket (nuvarande Turkiet). Över 1,5 miljoner assyrier/syrianer/kaldéer, armenier och pontiska greker mördades brutalt på grund av sin kristna tro. Direktiven kom från ungturkarna och utfördes till stor del av kurdiska stammar. Folkmordet utfördes bland annat genom avrättningar, hungersnöd och tvångsdeportationer. Alla människors lika värde och okränkbara värde är grunden för ett demokratiskt samhälle. Skolan har ett viktigt uppdrag att lära ut om de övergrepp som begåtts när denna princip har åsidosatts. Folkmordet seyfo är ett mycket tydligt exempel på att principen om människors lika värde inte har respekterats. Det har dessutom skett i relativ närtid. Undervisning om folkmordet bör därför inkluderas i kursplanen. Kunskap om seyfo är också relevant för förståelsen av det Sverige vi lever i idag. Många svenskar med assyrisk/syriansk/kaldeisk, armenisk och grekisk bakgrund bär på familjeberättelser om folkmordet. Det har även blivit en del av den svenska historien med anledning av de cirka 250 000 personer som idag bor i Sverige med ovanstående bakgrund och kallar Sverige för sitt hem. Det är därför viktigt att undervisning om seyfo införs i den svenska kursplanen. Paul Sabo (KD)