Riksflödet
Logga in
Alice Landerholm
Alice Landerholm

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Alice Landerholm

Moderaterna · 69 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@alice.landerholm
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 28 sep 2026 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · i går

Vinterväghållning

Motion 1192
Motion till riksdagen 2026/27:1192 av Oskar Svärd m.fl. (M) Vinterväghållning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp vinterväghållningens kvalitet så att den håller god standard gällande säkerhet och framkomlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Krävande väderförhållanden har under flera vintrar satt den svenska vinterväghållningen på prov. Det väcker frågan om dagens beredskap räcker för att hålla vägarna säkra och framkomliga även när vintervädret är som mest krävande. I Svealandsregionen är en välfungerande vinterväghållning av stor betydelse för både näringslivet och boende. I våra län är vägtransporter viktiga för näringslivets verksamhet och för Sveriges tillväxt. Det är avgörande att vägarna hålls framkomliga även under perioder med kraftigt snöfall, halka och andra besvärliga väderförhållanden. Företag måste kunna lita på att deras transporter kommer fram säkert och i tid, samtidigt som yrkesförare och privatbilister ska kunna genomföra sina resor utan onödiga risker. Bristande vinterväghållning kan leda till trafikstopp, förseningar, olyckor och ekonomiska konsekvenser för både företag och samhälle. Den moderatledda regeringen gav i maj 2024 Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att utveckla och stärka arbetet med vinterväghållning. Bland annat ligger fokus på att förtydliga ansvarsfördelningen, stärka mandat och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer. Det handlar även om att utveckla trafikinformationen samt att i större utsträckning dra nytta av modern teknik, metoder och utrustning. Genom dessa åtgärder är målsättningen att skapa en mer effektiv och välfungerande vinterväghållning, samtidigt som Trafikverkets kapacitet att hantera och förebygga svåra väderförhållanden förbättras. För att ytterligare öka säkerheten på vägarna beslutade regeringen om skärpta regler för vinterdäck på tunga fordon. Genom förbättrad vinterväghållning och tydligare krav på fordonsutrustning skapas bättre förutsättningar för en tryggare och mer framkomlig trafik under vinterhalvåret. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till säkrare vägar och minska risken för olyckor, även när väderförhållandena är särskilt utmanande. Det skapar också bättre förutsättningar för att hela Sverige ska leva. En robust vinterväghållning är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Försvarsindustrins transporter, militära förflyttningar och samhällsviktiga verksamheter förutsätter ett tillförlitligt och framkomligt vägnät även under krävande vinterförhållanden. Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Fredrik Ahlstedt (M) Stefan Olsson (M) Viktor Wärnick (M) Lars Beckman (M) Crister Carlsson (M) Katarina Stenström Ros (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Vinterväghållning

Motion 875
Motion till riksdagen 2026/27:875 av Oskar Svärd m.fl. (M) Vinterväghållning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp vinterväghållningens kvalitet så att den håller god standard gällande säkerhet och framkomlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Krävande väderförhållanden har under flera vintrar satt den svenska vinterväghållningen på prov. Det väcker frågan om dagens beredskap räcker för att hålla vägarna säkra och framkomliga även när vintervädret är som mest krävande. I Svealandsregionen är en välfungerande vinterväghållning av stor betydelse för både näringslivet och boende. I våra län är vägtransporter viktiga för näringslivets verksamhet och för Sveriges tillväxt. Det är avgörande att vägarna hålls framkomliga även under perioder med kraftigt snöfall, halka och andra besvärliga väderförhållanden. Företag måste kunna lita på att deras transporter kommer fram säkert och i tid, samtidigt som yrkesförare och privatbilister ska kunna genomföra sina resor utan onödiga risker. Bristande vinterväghållning kan leda till trafikstopp, förseningar, olyckor och ekonomiska konsekvenser för både företag och samhälle. Den moderatledda regeringen gav i maj 2024 Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att utveckla och stärka arbetet med vinterväghållning. Bland annat ligger fokus på att förtydliga ansvarsfördelningen, stärka mandat och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer. Det handlar även om att utveckla trafikinformationen samt att i större utsträckning dra nytta av modern teknik, metoder och utrustning. Genom dessa åtgärder är målsättningen att skapa en mer effektiv och välfungerande vinterväghållning, samtidigt som Trafikverkets kapacitet att hantera och förebygga svåra väderförhållanden förbättras. För att ytterligare öka säkerheten på vägarna beslutade regeringen om skärpta regler för vinterdäck på tunga fordon. Genom förbättrad vinterväghållning och tydligare krav på fordonsutrustning skapas bättre förutsättningar för en tryggare och mer framkomlig trafik under vinterhalvåret. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till säkrare vägar och minska risken för olyckor, även när väderförhållandena är särskilt utmanande. Det skapar också bättre förutsättningar för att hela Sverige ska leva. En robust vinterväghållning är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Försvarsindustrins transporter, militära förflyttningar och samhällsviktiga verksamheter förutsätter ett tillförlitligt och framkomligt vägnät även under krävande vinterförhållanden. Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Fredrik Ahlstedt (M) Stefan Olsson (M) Viktor Wärnick (M) Lars Beckman (M) Crister Carlsson (M) Katarina Stenström Ros (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Stärkt svensk kärnteknisk kompetens och forskningsinfrastruktur

Motion 771
Motion till riksdagen 2026/27:771 av Anna af Sillén m.fl. (M) Stärkt svensk kärnteknisk kompetens och forskningsinfrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den långsiktiga nationella samordningen av forskning, utveckling och kompetensförsörjning inom kärnteknik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att säkerställa långsiktig tillgång till avancerad kärnteknisk forskningsinfrastruktur för svensk industri, akademi och berörda myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka möjligheterna till praktiskt tillämpad kärnteknisk forskning, utbildning och internationell forskningssamverkan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför en omfattande utbyggnad av fossilfri elproduktion där kärnkraften kommer att spela en central roll. Efter decennier av politisk osäkerhet har förutsättningarna för ny kärnkraft förbättrats och viktiga steg tagits för att möjliggöra investeringar i både befintliga och nya reaktorer. Men en framgångsrik utbyggnad förutsätter mer än finansiering, tillstånd och teknik. Den kräver också att Sverige långsiktigt säkrar och utvecklar den kärntekniska kompetens och forskningsinfrastruktur som behövs. Sverige har en lång och framgångsrik tradition inom kärnteknisk forskning och utveckling. Den kompetens som byggts upp under många decennier har varit avgörande för att utveckla, driva och säkerställa en hög säkerhetsnivå i våra kärnkraftverk. Samtidigt har perioder av begränsade investeringar i kärnteknisk forskning och utbildning inneburit att delar av den nationella kompetensbasen och forskningsinfrastrukturen försvagats. Under den gångna mandatperioden har regeringen tagit viktiga initiativ för att stärka forskningen och kompetensförsörjningen inom kärnkraftsområdet. Bland annat har särskilda forskningsmedel avsatts och insatser genomförts för att utveckla utbildning och innovation. Det är en välkommen utveckling som behöver fortsätta och fördjupas. En avgörande fråga är hur Sverige säkerställer tillgången till avancerad forsknings-infrastruktur för praktiskt tillämpad kärnteknisk forskning. Det handlar bland annat om laboratorier och anläggningar där forskare kan undersöka bestrålat kärnbränsle, analysera material och komponenter samt utveckla och prova ny teknik. Sådan infrastruktur är nödvändig både för säker drift och livstidsförlängning av befintliga reaktorer och för utvecklingen av framtidens kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR). Tillgången till denna typ av anläggningar är också central för kompetensförsörjningen. Teoretisk utbildning vid universitet och högskolor behöver kompletteras med möjligheter till praktisk forskning och experimentell verksamhet. Det gäller såväl forskare och ingenjörer som specialister inom exempelvis strålskydd, materialteknik, kärnbränsle och reaktordrift. I dag är delar av den svenska kärntekniska forskningsinfrastrukturen beroende av kommersiell verksamhet och internationella uppdrag. Det innebär en risk för att nationellt strategiska resurser och kompetenser inte finns tillgängliga i den omfattning som krävs för att möta framtidens behov. Det finns därför anledning att se över hur långsiktig tillgång till sådan infrastruktur kan säkerställas genom samverkan mellan staten, akademin och industrin. Olika former av finansiering, gemensamt nyttjande och nationell samordning bör kunna övervägas. En viktig utgångspunkt bör vara att bygga vidare på de forskningsmiljöer och den kompetens som redan finns i Sverige. Ett exempel är Studsvik utanför Nyköping i Sörmland, där det sedan länge bedrivs avancerad kärnteknisk forskning och utveckling. Här finns bland annat laboratorier för undersökning av bestrålat kärnbränsle och material samt en internationellt etablerad forskningsverksamhet. Med planer på såväl ny kärnkraftsproduktion som framtida forskningsverksamhet har området potential att utvecklas till ett ännu viktigare nationellt nav för svensk kärnteknik. Liknande möjligheter att stärka samverkan mellan forskning, utbildning och industri bör tas till vara även på andra håll i landet. En stärkt nationell samordning är också viktig för att säkerställa att forskningsinsatserna möter de behov som finns inom svensk kärnkraftsindustri. Forskning och utveckling bör bedrivas i nära samarbete mellan lärosäten, forskningsanläggningar, kraftbolag, teknikleverantörer och berörda myndigheter. Det gäller inte minst tillämpad forskning som kan bidra till ökad säkerhet, effektivare drift, längre livslängd för befintliga reaktorer och utveckling av nya reaktortekniker. Sverige behöver dessutom stärka sina möjligheter att delta i internationella forskningssamarbeten. Genom organisationer som OECD kärnenergibyrå NEA, EU och Internationella atomenergiorganet IAEA bedrivs omfattande forskningsprojekt som är viktiga för teknikutveckling och kunskapsutbyte. För att svenska forskningsmiljöer ska kunna delta fullt ut behöver förutsättningarna för nationell medfinansiering och långsiktiga forskningsåtaganden vara goda. En stark svensk kärnteknisk kompetens är inte bara en förutsättning för framtidens energiförsörjning. Den är också viktig för vår industriella konkurrenskraft, tekniska självständighet och förmåga att upprätthålla en hög säkerhetsnivå. I en tid av ökade geopolitiska osäkerheter är det dessutom av strategisk betydelse att Sverige har egen förmåga att utveckla, granska och förvalta avancerad kärnteknik. Ska Sverige återta och långsiktigt befästa sin position som en ledande kärnkraftsnation måste vi också säkerställa att kompetensen och forskningsinfrastrukturen finns här. Det kräver ett långsiktigt ansvarstagande där staten, industrin och akademin tillsammans skapar förutsättningar för forskning, innovation och utbildning inom hela det kärntekniska området. Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Jesper Skalberg Karlsson (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Ett offentligt domsregister och trygga dejtningsappar

Motion 760
Motion till riksdagen 2026/27:760 av Alice Landerholm (M) Ett offentligt domsregister och trygga dejtningsappar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett öppet och sökbart offentligt register över domar för grova brott mot nuvarande eller tidigare partner, där domarna redovisas under en bestämd tid, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge dejtningstjänster möjlighet att, efter användarens samtycke med digital e‑legitimation, ta del av användarens uppgifter i belastningsregistret som villkor för att godkänna en profil och tillkännager detta för regeringen. Motivering Relationer inleds i dag i allt högre utsträckning via dejtingtjänster och sociala medier, mellan människor som saknar gemensamma vänner eller sammanhang. Den som träffar en ny partner har därför ofta mycket begränsade möjligheter att veta vem personen är. I värsta fall är det en person som tidigare har dömts för att ha misshandlat, våldtagit eller systematiskt kränkt en tidigare partner. Våld i nära relationer är sällan en engångshändelse utan ofta ett mönster som följer med från en relation till nästa. Trots detta saknar samhället en ordning som gör det möjligt för den som är på väg in i en relation med en dömd våldsförövare att få kännedom om det. Uppgifterna finns i belastningsregistret men omfattas av sekretess gentemot just den som har störst behov av dem. Tomrummet har under flera år fyllts av kommersiella söktjänster med utgivningsbevis. Att hundratusentals personer, varav en majoritet kvinnor, betalar för att kontrollera sina dejter visar hur stort behovet är. Tjänsterna har emellertid varit ett osäkert verktyg. Domar har raderats genom hemliga förlikningar, och bagatellbrott har publicerats sida vid sida med grova våldsbrott utan tidsgränser. Genom EU-domstolens dom den 9 juli 2026 i mål C-199/24 står det dessutom klart att publicering av brottmålsdomar mot betalning i princip inte utgör journalistisk verksamhet enligt dataskyddsförordningen. Den möjlighet som många kvinnor har förlitat sig på håller därmed på att försvinna, utan att något har ersatt den. Svaret på denna utveckling kan inte vara total sekretess. Staten bör ta ansvar för att den som har ett befogat behov av att veta också kan få veta, under ordnade och rättssäkra former. Mot denna bakgrund bör en reform genomföras i två delar: ett begränsat offentligt domsregister och en möjlighet för dejtingtjänster att kontrollera sina användare mot belastningsregistret. Irland antog i juli 2026 den så kallade Jennie's law, som inrättar ett offentligt register över domar för grovt våld mot partner eller tidigare partner. Lagen är uppkallad efter Jennifer Poole, som vid 24 års ålder mördades av sin före detta partner 2021 utan att känna till att han tidigare hade dömts för att ha misshandlat en annan kvinna. I det irländska registret, som publiceras på domstolsväsendets webbplats, beslutar domaren om publicering, brottsoffret måste samtycka och den dömde kan tidigast efter tre år ansöka hos domstol om att bli struken. Sverige bör införa ett motsvarande register. Registret bör omfatta grova brott mot nuvarande eller tidigare partner, såsom mord, dråp, grov misshandel och misshandel av normalgraden, våldtäkt, sexuellt övergrepp, grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning, olaga förföljelse, grovt olaga hot, olaga frihetsberövande och olaga integritetsintrång. Frågan om en dom ska föras in i registret bör avgöras av tingsrätten i domen på yrkande av åklagaren. Publicering bör förutsätta att domen har vunnit laga kraft och att brottsoffret samtycker, så att ingen som har utsatts för brott pekas ut mot sin vilja. I registret bör den dömdes namn, födelseår och hemkommun redovisas tillsammans med brottet, påföljden, domstolen och datum för domen, medan personnummer, adress och uppgifter om brottsoffret inte bör redovisas. Registret bör föras av Domstolsverket och publiceras på Sveriges Domstolars webbplats, sökbart på namn och med hänvisning till stödinsatser för den som söker. Uppgifterna bör redovisas under en bestämd tid och därefter tas bort automatiskt. Som utgångspunkt bör tiden vara fem år från avtjänat straff och tio år för de grovsta brotten, såsom mord, dråp och våldtäkt. Den dömde bör kunna ansöka hos domstol om att strykas tidigast tre år efter avtjänat straff. Registret ska inte utgöra ett tilläggsstraff utan ett skydd för framtida brottsoffer, avgränsat till de brott där risken för en ny partner är störst och till den tid då risken är högst. Till skillnad från de kommersiella söktjänsterna prövas varje uppgift av en oberoende domstol, och uppgiften försvinner när tiden har löpt ut. De flesta som utsätts för våld i en ny relation har aldrig hört talas om förövaren innan de träffas. Kontrollen bör därför kunna ske redan där kontakten uppstår, i dejtingtjänsten, och innan en profil blir synlig för andra användare. Dejtingtjänster bör därför ges möjlighet att ställa krav på kontroll mot belastningsregistret som villkor för att godkänna en profil. Användaren bör legitimera sig med e-legitimation och lämna sitt samtycke till att tjänsten direkt från Polismyndigheten tar del av samtliga uppgifter om användaren i belastningsregistret. Våld i nära relationer föregås ofta av annan brottslighet, och den som driver tjänsten bör själv kunna avgöra vilka brott som är oförenliga med tjänstens villkor. Bedömningen bör göras enligt publicerade och förutsebara villkor, och en godkänd profil bör kunna märkas som verifierad. Kontrollen bör förnyas regelbundet, exempelvis årligen. Uppgifterna bör endast få användas för godkännandet. De bör inte få visas för andra användare, inte lagras längre än vad bedömningen kräver och inte säljas eller lämnas vidare. Endast tjänster som har anmälts och står under tillsyn av Integritetsskyddsmyndigheten bör få ansluta sig, och överträdelser bör kunna leda till sanktionsavgifter och avstängning. Den som nekas bör få veta att beslutet grundar sig på kontrollen och ha möjlighet att begära omprövning, exempelvis om uppgifterna är felaktiga. En sådan ordning gör det möjligt för dejtingtjänsterna att erbjuda en trygghet som i dag saknas. Samtidigt kan personer som har dömts för våld mot en tidigare partner hindras från att använda tjänsterna för att söka nya offer. Båda delarna av reformen förutsätter lagstöd enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen samt ändringar i lagen (1998:620) om belastningsregister och i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Regeringen bereder för närvarande betänkandet Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75), som syftar till att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster. Det arbetet bör kompletteras så att staten inte enbart stänger de kommersiella tjänsterna utan också skapar de lagreglerade alternativ som beskrivs i denna motion. Den som har avtjänat sitt straff har ett legitimt intresse av att kunna gå vidare, och de flesta förövare är aldrig dömda. Det offentliga registret är därför avgränsat till grova brott mot partner, prövas av domstol och gäller under begränsad tid. Kontrollen i dejtingtjänster bygger på samtycke och sker utan att uppgifterna sprids. Ingen av åtgärderna ersätter annat förebyggande arbete, men tillsammans ger de kvinnor verktyg som i dag saknas. Alice Landerholm (M)
Lade fram en motion · 12 nov 2026

Samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälarregionen

Motion 403
Motion till riksdagen 2026/27:403 av Anna af Sillén m.fl. (M) Samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälarregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheten till samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälarregionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bristen på arbetskraft inom samhällsbyggnad fortsätter vara en stor regional och nationell utmaning. Åtgärder behöver vidtas för att möta utvecklingen. Sveriges tillväxt är på väg att ta fart. Bostadsbyggandet befinner sig i en återhämtningsfas och Sverige planerar för stora anläggningsinvesteringar inom bland annat transportinfrastruktursektorn. Men sektorn står inför omfattande pensionsavgångar och bristen på samhällsbyggare riskerar att både försena och fördyra viktiga samhällsprojekt. I Stockholm-Mälar­regionen, där nya spår, farleder och vägar planeras och byggs utifrån den nationella transportinfrastrukturplanen 2026–2037, märks kompetensbristen redan nu. Välbehövda infrastrukturprojekt tvingas skjutas på framtiden på grund av att det saknas allt från anläggningsarbetare och signaltekniker till civilingenjörer. Även det löpande underhållet behöver tillgång till kompetens i den nära geografin. Förutom drabbade företag och unga som inte matchats för jobb beräknar Mälardals­rådet att bristen på kompetens kostar samhället upp till 25 miljarder kronor under en tioårsperiod. Till det kommer uteblivna skatteintäkter på 5–9 miljarder kronor samt ytterligare kostnader när projekt försenas. För att lösa kompetensbristen behövs en förbättrad möjlighet till samhällsbyggnads­utbildningar i Stockholm-Mälarregionen. Studier från Mälardalsrådet visar att utbild­ningar inom bristyrken behöver erbjudas regionalt, nära bristmarknaden, för att säkra den regionala kompetensförsörjningen. För att Stockholm-Mälarregionen ska fortsätta växa behöver ambitionerna för framtidens infrastruktur matchas med en förbättrad möjlighet till samhällsbyggnadsutbildningar inom flera utbildningsnivåer. Anna af Sillén (M) Fredrik Ahlstedt (M) Alice Landerholm (M) Oskar Svärd (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M)
Lade fram en motion · 12 nov 2026

Satsning på robusta transporter i Stockholm-Mälarregionen

Motion 400
Motion till riksdagen 2026/27:400 av Anna af Sillén m.fl. (M) Satsning på robusta transporter i Stockholm-Mälarregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra transportinfrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen för en stärkt robusthet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Stockholm-Mälarregionen är Sveriges största och mest befolkningstäta samman­häng­ande arbetsmarknads- och logistikområde. Regionen rymmer flera av landets viktigaste transportnoder och har därmed en central betydelse för Sveriges robusthet. Ett starkt transportsystem i Stockholm-Mälarregionen ger en ökad motståndskraft för hela Sverige i en orolig omvärld. Vikten av ett effektivt genomförande av den nationella transportinfrastrukturplanen 2026–2037 i Stockholm-Mälarregionen Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina, Sveriges inträde i Nato och återupp­byggnaden av totalförsvaret har skärpt kraven på transportinfrastrukturens robusthet och tillförlitlighet. Utöver behovet av ett robust transportsystem har det nya säkerhets­politiska läget belyst behovet av att bygga ett starkt och sammanhållet samhälle, med en motståndskraftig ekonomi och fungerande vardag för medborgarna. Stockholm-Mälarregionen har ett särskilt ansvar och möjlighet att bidra till ett robustare Sverige. 150 miljoner ton gods går genom regionen varje år och 8 av 10 tåg­resor i Sverige startar eller slutar i Stockholm. Dessutom finns landets internationella flygplats, Arlanda, här. I Stockholm-Mälarregionen finns genom Mälardalsrådets infrastruktursamarbete En Bättre Sits en stark och långsiktig samsyn mellan regioner och kommuner om vilka infrastruktursatsningar som behöver prioriteras. Den nationella transportinfrastrukturplanen för 2026–2037 innehåller viktiga satsningar för att stärka transportsystemets kapacitet och robusthet. Flera åtgärder berör centrala transportstråk i Stockholm-Mälarregionen, däribland delar av Mälarbanan, Ostkustbanan och godsstråket genom Bergslagen samt Ostlänken och Tvärförbindelse Södertörn. Samtidigt kvarstår betydande brister i flera systemkritiska delar av transport­infrastrukturen. Om Stockholm-Mälarregionen ska kunna bidra fullt ut till Sveriges robusthet behöver viktiga kapacitetsförstärkningar och förbättringar komma på plats så fort som möjligt. Nu när den nationella transportinfrastrukturplanen för 2026–2037 ska omsättas i konkreta åtgärder behöver regeringen därför säkerställa ett effektivt genomförande med hänsyn till Stockholm-Mälarregionens gemensamma behov. Anna af Sillén (M) Fredrik Ahlstedt (M) Alice Landerholm (M) Oskar Svärd (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M)
Talade i kammaren · · Södermanlands län

Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 7)

Fru talman! Min morfar Sivert var 21 år gammal när han 1956 skickade in pappren till sitt livsverk, Dieselkraft AB.

Han växte upp knapert i den lilla byn Östervåla. Skolan gick så där. Men en sommar fick han lära sig att meka med båtar. Han upptäckte att han kunde något, att han dög till mer än att spela fotboll på rasten. Det förändrade allt. Under de kommande 40 åren byggde han motorer på sitt varv. Genom närmast ofattbara arbetsinsatser byggde han både ett livsverk och ett liv.

Min morfar lyckades inte tack vare sina förutsättningar. Han lyckades trots dem. En del gör det men långtifrån alla.

Jag är moderat för att jag tror på människors förmåga att forma sina egna liv. Jag tror på att ansträngning ska löna sig men också att du inte ska behöva vara ett undantag för att få ett bra liv. Jag tror på att vart du är på väg är viktigare än varifrån du kommer.

Fru talman! Min ungdomsgeneration är varken lat eller osträvsam. Sveriges unga har drömmar och ambitioner. Man strävar efter att hitta sitt syfte, sitt kall. Man drömmer om att upptäcka världen, flytta hemifrån, få ett bra jobb med bra lön och kanske så småningom gifta sig, köpa ett hus och skaffa barn.

Vi lever i en tid och verklighet där nästan alla jobb kräver grundläggande utbildning och goda svenskkunskaper. I Sörmland, där jag kommer ifrån, lämnar nästan var femte elev högstadiet utan gymnasiebehörighet. Det är inte bara en siffra i statistiken. Det är unga människor vars framtid riskerar att bli sämre innan den ens har börjat. Därför har arbetet med att återupprätta kunskapsskolan påbörjats under den senaste mandatperioden. Den moderatledda regeringen har reformerat svensk skola så att läroplaner fokuserar på kunskapsförmedling. Lärare ska vara just lärare, och betygssystemet ska vara rättvist utan glädjebetyg.

Men en bra framtid ser inte likadan ut för alla. Därför behöver vi fler vägar framåt: yrkesutbildningar som leder till jobb, praktik som ger erfarenhet och en skola där det är lika självklart att bli båtmekaniker som att läsa vidare på universitet.

Varje ung människa som väljer verkstaden framför gatan, utbildningen framför utanförskapet och sitt första jobb framför kriminaliteten skapar ett starkare Sverige.

Alltför många står här och pratar om unga utan att ha pratat med unga. Unga människor ser och lever i Sveriges problem. Vi ser också att problemen går att lösa.

De senaste fyra åren har unga människor fått se hur Moderaternas politik löser samhällsproblem. Vi är långtifrån klara. Men gängskjutningarna har minskat med 75 procent. Bränslepriset gör att man kan ta bilen eller epan till skolan eller jobbet. Arbetslösheten går ned. Ny kärnkraft är på väg, och vårdköerna har kortats med 40 procent.

Tilliten till att förändring är möjlig återupprättas. Moderaterna har löst samhällsproblem förut, och vi kommer snart att göra det igen. Moderaterna är Sveriges största parti bland unga, och Moderata ungdomsförbundet är med tiotusentals nya medlemmar Nordens största ungdomsförbund. Det är så för att med vår politik framåt är drömmarna om de första intjänade kronorna eller den första egna lägenheten inom räckhåll.

Jag står här i Sveriges riksdag för att jag vill att alla unga ska upptäcka vad de kan, få verktygen att förverkliga sina drömmar och se att ansträngning alltid lönar sig.

Vi ska bygga ett Sverige där ingen ung människa behöver lyckas trots sina förutsättningar utan lyckas tack vare dem och tack vare sin egen ansträngning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Olle Olson och Magnus Resare (båda M).

Uppdrag
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    28 sep 2026 - 23 sep 2030 · Ulf Kristersson