Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av migrationsminister Johan Forssell, försvarsminister Pål Jonson, bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa samt sjukvårdsminister Elisabet Lann.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Migrationsminister Johan Forssell besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Under den förra regeringens tid strösslades biståndsmedel, svenska skattebetalares pengar, runt i världen utan att vi hade koll eller ställde motkrav på att man följde folkrätten och tog emot egna medborgare som inte ska vara i Sverige. Det kan vara att de tagit sig hit illegalt eller fått avslag på sin asylansökan. Det kan i värsta fall vara att de begått grova brott i Sverige och därför inte ska vara här.

Den tiden är nu förbi. Vi har varit mycket tydliga i Tidöavtalet under mandatperioden med att vi nu kommer att samarbeta med de länder som har många medborgare som vistas illegalt i Sverige, helt enkelt för att ställa motkrav. Man kan inte förvänta sig hundratals miljoner av svenska folket om man inte samtidigt uppfyller sitt eget ansvar enligt folkrätten och tar emot sina egna medborgare. Dessa motkrav ställer vi i Somalia och även i många andra länder.

Herr talman! Av vårt stöd till Somalia, de 100 miljoner kronor som det har rapporterats om, har 40 miljoner gått via en särskild Världsbanksfond som dessutom tidigare regeringar också har fattat beslut om att stötta. 60 miljoner har gått till FN, närmare bestämt FN-organet UNDP. Inga pengar har gått till vare sig premiärministern, någon politiker eller statsbudgeten i Somalia i sin helhet. Detta är två organisationer som har varit i Somalia länge och som har väldigt bra koll på var pengarna hamnar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en viktig frågeställning.

Jag är ju lite ny på jobbet. Just hur vi avser att jobba vidare med vitt snus måste jag be att få återkomma om. Jag kan dock säga att vi för bara några veckor sedan beslutade om sänkta tillsynsavgifter, ett område där vi också ser en stor differens mellan rökprodukter, till exempel cigaretter, och snus.

I övrigt avser jag att återkomma.

Herr talman! Jag lovar att återkomma innan det blir dags.

Jag vill också säga att forskningen inte visar något entydigt stöd för att snuset skulle minska rökningen i Sverige. Däremot är skadorna av snusande betydligt lindrigare än av rökande. Detta är en hållning som vi för fram i de sammanhang där vi har möjlighet att göra det.

(Applåder)

Herr talman! Jag blir förvånad över att en fråga ens formuleras på det sättet, måste jag säga.

Vi vet att det är regionerna som ansvarar för sjukvården i Sverige. Det är regionerna som inte, trots att de har beskattningsrätt, levererar den vård som de har lagstadgad skyldighet att leverera.

Den här regeringen har avsatt 18 miljarder kronor till att korta köerna. Vi ser lite positiva trender nu. Det är bra, men det är inte tillräckligt. Det är därför vi fortsätter att trycka på i frågan för att få bättre leverans från regionerna så att de ger patienter vård inom den tid som lagen faktiskt kräver.

Inte någon gång sedan vårdgarantin infördes som lag har regionerna levt upp till den lagen. Det är viktigt att vi lägger ansvaret där det hör hemma.

(Applåder)

Herr talman! Jag är förvånad över frågan som den har formulerats med tanke på att 18 miljarder till att korta köerna enligt min uppfattning inte är ett uttryck för att inte vilja korta köerna, eller att inte vilja att människor ska få vård i tid. Det är vad vi har avsatt under mandatperioden. Jo, det är vad vi hittills har avsatt under mandatperioden! Vi avsätter ytterligare medel för året som kommer.

Vi ska också komma ihåg att regionerna har 25 miljarder lägre pensionskostnader i år. Det finns därför bättre ekonomiska förutsättningar i regionerna.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag vet inte om jag skulle definiera Världsbanken och FN som högriskprojekt. Jag vill minnas att även Centerpartiet har fattat beslut om stöd till både Världsbanken och FN-organisationen UNDP.

På frågan om vi jobbar med återvändande till andra länder och att minska den asylrelaterade invandringen kan jag lova kammaren att vi definitivt arbetar med detta. Det är en mycket viktig prioriterad fråga för oss.

Frågor som rör tiden när vi strösslade pengar utan att ställa motkrav, utan att förvänta oss att de länder vi samarbetar med också samarbetar med oss, är viktiga för oss. Det kan i värsta fall handla om grovt kriminella människor som inte är medborgare i Sverige och som vi inte vill ha här. Självklart kommer vi att samarbeta med andra länder i fler regioner. Till exempel hoppas jag att vi kan inleda ett sådant samarbete …

Herr talman! Vi har haft ett långt samtal med Somalia. Det här handlar om en FN-organisation och Världsbanken. Det är inga nya pengar i den bemärkelsen, utan det nya är att vi för de pengar som ändå skulle ha gått till Somalia ställer motkrav för att man ska få ta del av pengarna.

Låt mig få göra liknelsen med UNRWA. Där vet vi att det finns bekräftade fall av UNRWA-medarbetare som har uttryckt sig antisemitiskt och gett uttryck för mycket extrema åsikter samt dessutom haft kopplingar till terrorism.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar verkligen den typen av frågor från kammaren. De visar med all tydlighet att det också finns en skillnad mellan regeringens och oppositionens migrationspolitik och biståndspolitik, där den här regeringen ställer tydliga motkrav på att länder där vi går in med hundratals miljoner också ska samarbeta med oss i frågor som är viktiga för oss.

Det finns ingenting hemligt med detta – över huvud taget. Det finns inte ens ett fysiskt undertecknat avtal. Allt kommer att rapporteras på openaid.se. Regeringen har dessutom fattat beslut om att förbättra openaid.se så att riksdagens kammare, svenska folket och journalister kan granska och utkräva regeringen ansvar för det vi gör på biståndsområdet.

För oss är det en självklarhet att när vi samarbetar med länder ska också de länderna samarbeta med oss.

(Applåder)

Herr talman! Riksdagens kammare får gärna visa mig exakt de svenska skattepengar som har gått till en somalisk politiker. Om vi ska använda den typen av argumentation skulle vi knappt ha något bistånd över huvud taget i någon geografi, definitivt inte i Gaza eller på Västbanken.

Det här handlar inte om att svenska skattepengar går till det somaliska styret, utan de styrs via Världsbanken och FN-organisationen UNDP, som Miljöpartiet också har fattat beslut om att stötta.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

I Sverige ska ingen kvinna, ingen flicka, behöva leva i en relation där man blir slagen av sin man i religionens namn. Den avskyvärda hederskulturen är ett stort samhällsproblem. Den får aldrig accepteras eller relativiseras bort. De här rent medeltida värderingarna hör helt enkelt inte hemma i Sverige.

Jag tycker att det här visar varför de reformer vi nu genomför är så viktiga. Vi skärper till exempel kraven för vem som ska kunna bli medborgare i Sverige. Vi sänker gränsen för brottsutvisningar. Och med vår vandellagstiftning inför vi helt nya möjligheter att utvisa personer ur Sverige när de begår brott eller sprider väldigt farlig extremism. Det är viktigt. De här personerna ska inte bli medborgare i Sverige, utan de ska utvisas.

Framför allt ska ingen kvinna eller flicka i vårt land behöva möta den typen av rent kvi…

Herr talman! Vi gör nu den största förändringen av svensk medborgarskapslagstiftning på flera decennier, kanske till och med någonsin. Vi kommer bland annat att skärpa hemvisttiden, alltså tiden man ska ha varit i Sverige, till minst åtta år.

Minst lika viktigt är att vi nu inför krav på godkänt prov i svenska språket och i samhällskunskap. Och man ska naturligtvis inte ha begått några brott i Sverige. Och för första gången på 50 år inför vi en princip om att den som ska bli medborgare i Sverige ska ha en egen försörjning.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Christian Carlsson, för en angelägen fråga!

Vi vill att primärvården ska utgöra navet i hälso- och sjukvården. Det tjänar hela sjukvården och framför allt patienterna på. Det är där man lägger grunden för tidiga upptäckter, förebyggande arbete och framgångsrik vård och behandling.

Det stämmer att det har avsatts otroligt mycket pengar genom SKR till omställningen till god och nära vård. Olika regeringar har jobbat med frågan i ungefär tio år, och det går väldigt trögt. Det är skälet till att vi för innevarande år valde att fördela de medlen på ett nytt sätt, genom förordning. Vi tror att det, med en förordning, blir lättare att följa pengarna genom att tydligare destinera dem till god och nära vård. Vård- och omsorgsanalys studie visar nämligen att man inte riktigt kan se vart de 31 miljarderna faktiskt har gått.

Herr talman! I förra veckan tog vi beslut om propositionen Nästa steg för en god och nära vård, som kommer att hanteras av riksdagen. Förhoppningen är att lagen ska träda i kraft nästa sommar, den 1 juli.

Där tar vi ytterligare några steg i den riktningen, kopplat till den kommunala hälso- och sjukvården, med krav på att varje kommun ska ha en medicinskt ansvarig rehabilitering och att man ska ha en fast vårdkontakt även i den kommunala omsorgen. Vi glömmer ofta bort den kommunala omsorgen, när vi pratar om primärvården, som navet för patienter.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det stämmer, som ledamoten säger, att vi gör väldigt stora ansträngningar på försvarsområdet. Vi har fördubblat försvarsbudgeten på fyra år, och vi har tredubblat materielinköpen. Då är det också rimligt att vi gör satsningar på sjukvården på det militära området. Det gör vi nu, både genom de sjukvårdskompanier som finns och genom den viktiga utbyggnaden av fältsjukhus.

Den andra dimensionen, som jag vill lägga till, är att Försvarsmedicincentrum och den verksamhet som sker där håller väldigt hög internationell kvalitet. Därför har vi varit efterfrågade på den sidan och utbildar ukrainska soldater i till exempel Tyskland. Och det är därför vi har bidragit med en sjukvårdstrupp till operation Aspides.

Vår militära sjukvård håller hög kvalitet, och vi bygger ut bredden på den.

(Applåder)

Herr talman! Vi arbetar här och nu med de femåriga försvarsbesluten. Det kommer att bli en gradvis uppbyggnad av sjukvården för det militära syftet och av stridssjukvården.

Vid sidan av det spelar naturligtvis hela kedjan i den civila sjukvården en central roll både för att kunna stötta Försvarsmakten i händelse av ett väpnat angrepp och för att ge stöd till det civila försvaret i händelse av kris och krig.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det stämmer att både Globala fonden och Gavi länge har bedrivit ett mycket viktigt arbete för att få ned vaccinpriserna för de allra mest utsatta människorna på jordklotet. Dessutom har de logistikmässigt haft kapacitet och samarbete med mottagarländerna.

Gavi har också en mycket intressant modell där länder som avslutar sitt stöd själva börjar bli givare till systemet. Indien och Indonesien är konkreta exempel.

Jag ska vara ärlig. Vi sitter just nu och har budgetsamtal inför nästa år. Som kammaren känner till kommer biståndsbudgeten att minska från 56 till 53 miljarder, och samtidigt ska Ukrainastödet öka till 10 miljarder. Det kommer alltså att bli många tuffa samtal. Men vi kommer hela tiden att värna om just hälsoarbetet och det humanitära arbetet.

Vi återkommer med exakta beslut om både Globala fonden och Gavi.…

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

För det första har Sverige full solidaritet med Danmark. Det var därför vi snabbt kunde se till att vi fick motverkanssystem på plats för att stötta Danmark, när man nu har Europeiska rådet och EPC på plats. Det var ett snabbt och efterfrågat bidrag, som vi hade resurser för.

För det andra berör frågan Försvarsmaktens mandat under IKFN-lagstiftningen. Där har Försvarsmakten ett starkt mandat att sätta in verkanseld om så skulle krävas. Är det fråga om kränkning med ett stridsflygplan kommer det inte att vara det första man gör, men man har detta decentraliserade mandat. Försvarsmakten har både de resurser och det lagstöd som krävs för att kunna agera om en militär drönare kränker det svenska luftrummet. Vi kommer att försvara det svenska luftrummet om andra länder skulle ge sig på det, framför allt naturligtvis om Ryssland skul…

Herr talman! Jag tackar för frågan.

En av den här regeringens viktigaste prioriteringar är att bryta med den bidragslinje som under så många år skapade ett stort utanförskap i vårt land. Vi ersätter den med arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta. Det ska löna sig att ta det där första jobbet. Detta åstadkommer vi inte minst genom skattelättnader för små och medelstora inkomster. Denna politik har dock mött stort motstånd i den här kammaren, inte minst från Vänsterpartiet, som i stället är besatt av stora bidragsökningar och skattehöjningar. Men det här är grunden till vårt välstånd. Det är det som har byggt Sverige starkt. Det är också det som kommer att bygga Sverige starkt i framtiden.

Samtidigt med det ska vi också förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Där har Arbetsförmedlingen en viktig roll tillsammans med flera andra aktörer. Är det så att det har begåtts fel…

Herr talman! Jag tror att jag ska avhålla mig från att peka ut enskilda järnvägssträckor. Jag kan ha en uppfattning om frågan, men inte i egenskap av minister i regeringen.

Vad jag kan säga är att både den militära infrastrukturen och den militära rörligheten kommer att behöva bli bättre. Vi har en överenskommelse mellan åtta partier om upp till 50 miljarder kronor, och vi kommer att peka ut olika delar av infrastrukturen som behöver förstärkas för att tillgodose de militära behoven. Här tror jag att ÖB kommer att bidra när han kommer med sitt militära råd i slutet av november. Då har vi både pengar och möjlighet att få ett kvalificerat militärt råd från ÖB om vilka sträckor som bör prioriteras.

Precis som ledamoten säger är det viktigt att vi får bättre förutsättningar att transportera materiel och personal över inte minst de nordiska gränserna och att vi får bättre samor…

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan.

Jag uppskattar också den breda politiska samsyn som vi har i säkerhets och försvarsfrågor. Den är viktig på riktigt, framför allt i de här allvarstiderna.

Jag brukar säga att det viktigaste vi kan göra för miljön är att kunna fortsätta leva i fred. Därför måste vi göra en stor upprustning. Man kan titta på Ukraina och vad som skett i miljön där när man utsatts för väpnat angrepp – det har varit en katastrof. Det gäller att komma ihåg detta för att ha perspektiv på varför uppbyggnaden av försvaret är så viktig.

Vid sidan av det arbetar Försvarsmakten noggrant med till exempel hållbarhetsfrågor. Man har en omfattande hållbarhetsrapport. När jag var utskottsordförande bjöd vi in Försvarsmakten för att redovisa det arbetet. I en internationell jämförelse vågar jag påstå att vår försvarsmakt har en hög miljöhänsyn och arb…

Herr talman! Som jag har sagt utgör hederskulturen ett väldigt stort problem i Sverige i dag. Den får aldrig accepteras eller på något sätt relativiseras bort. Det är ett fundament i regeringens politik.

Samtidigt är religionsfriheten ett fundament i Sverige och i regeringens politik. Det ska vi komma ihåg. Det är en väldigt viktig svensk värdering.

Med detta sagt måste vi alltid vara glasklara när vi ser till exempel sådan ren kvinnofientlighet som uppdagats i de fall som nämns här.

Regeringen har en strategi mot just extremism och radikalisering. I detta nu skärper vi till exempel demokrativillkoren för organisationer som uppbär offentligt stöd. Det är en väldigt viktig princip. Det pågår också en utredning om ett eventuellt förbud mot utländsk finansiering av trossamfund.

Sedan gör vi mycket på individnivå. Till exempel skärper vi reglerna om vem som kan be…

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är ytterst Sida som är ansvarigt för detta. Sida fattar självt beslut om vilka humanitära aktörer man ska finansiera.

Med detta sagt har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att förhindra att svenska biståndsmedel ska komma i närheten av extremister. Bland annat har skrivningar om stärkta kontrollmekanismer inkluderats i ett flertal styrdokument gällande Sida, nu senast i Sidas nya förordning med instruktion som beslutades den 10 april. Där framgår bland annat att Sida ska säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som bedriver eller stöder antidemokratisk verksamhet, våldsbejakande extremism, islamism, antisemitism, terrorism, verksamhet som underminerar kvinnors och flickors rättigheter eller hatpropaganda riktad mot individer eller grupper.

Sedan lång tid tillbaka för UD en dialog med Sida om huruvida Islamic Relief …

Herr talman! Åhörare! Jag tackar för frågan. Martin Melin har helt rätt i att detta är ett stort samhällsproblem. Det är inte nytt. Det har funnits i Sverige under flera år, men det finns fog för att säga att det är ett växande problem.

När sådant här uppdagas handlar det inte bara om ett olycksfall i arbetet, utan i grund och botten är det ett hot mot demokratin, alltså mot att folkviljan ska få komma till uttryck på ett bra och genomtänkt sätt.

Jag skulle vilja säga så här: Ytterst finns det lagar som reglerar detta, och de måste alltid upprätthållas. Det är en fråga för våra rättsvårdande myndigheter. Men vi ska också komma ihåg att varje politiskt parti har ett eget ansvar i detta när det gäller att öppna upp sig för genomlysning, att vara transparenta och att inte förhindra granskningar utan alltid och överallt gå till botten med de problem som finns. Det finns nog …

Herr talman! Nej, det är inte 1 miljard mindre. Vi satsar 1 miljard. Jämfört med förra året är det 600 miljoner mindre, men förra året gjordes en engångssatsning, och det framgick i den budgeten att siffran för 2026 var noll. Vi satsar nu 1 miljard mer än noll för att fortsätta satsningen. Men det är inte så att kvinnors hälsa inte ingår i det grundläggande ansvar regionerna har, utan vi förlänger helt enkelt satsningen för att vi tycker att detta är viktigt.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan försäkra kammaren om att vi är långtifrån klara. Vi har fortfarande mycket stora problem med jäv och korruption i många biståndsverksamheter. Tittar man på Sidas aktiva insatser kan man se att det finns misstanke om korruption eller oegentligheter i 10 procent av alla insatser. Hos 16 procent av Sidas samarbetspartner finns också misstanke om korruption eller andra oegentligheter. Det är därför regeringen har fattat en rad beslut för att gå till botten med detta. Vi har gett ett särskilt korruptionsuppdrag som innebär att man ska skärpa sina rutiner för att hitta eventuella felaktigheter. Mer ska upp till ytan. Openaid ska uppdateras oftare och vara enklare att förstå, så att riksdagen, svenska folket och journalister kan följa var pengarna hamnar någonstans. Till sist har vi ett lite nördigt uppdrag, ett särskilt evidensuppdrag för att säkerställa att de pengar v…

Herr talman! Det nya är inte bistånd till Somalia. Bistånd till Somalia har Sverige gått in med i decennier genom FN-organisationer och genom Världsbanken – genom exakt samma världsbanksfond som nu kom upp till ytan i SR:s granskning. Det kom upp nu trots att det hela tiden har funnits på openaid.se.

Det nya är att vi inte bara betalar ut pengarna utan att vi också säkerställer att de som får pengarna – som inte är någon politiker i Somalia och som inte är staten Somalia utan FN och Världsbanken – samarbetar med oss. Vi säkerställer att Somalia samarbetar med oss. Självklart gör vi det i fler länder, och självklart kommer vi att göra allt vad vi kan för att försöka få till det samarbetet även i andra länder.

Sverige är inte en bankomat som kan strössla pengar överallt. Vi förväntar oss att länder samarbetar med oss om vi ska samarbeta tillbaka.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan faktiskt inte svara när det gäller chat control eftersom chat control inte är ett system som Försvarsmakten använder. Däremot tror jag kanske att ledamoten tänker på Signal, som har varit godkänd för en lägre typ av kryptering.

Jag har tidigare fått frågan av andra ledamöter i riksdagen om hur regeringen ser på det. Det stämmer att det på Justitiedepartementet har arbetats med en lagrådsremiss när det gäller det. Den frågan bereds i Regeringskansliet. Vi har inga nya besked att ge kopplat till detta. Jag kan bara konstatera att Försvarsmakten är tydlig med att Signal är ett system som man numera kan använda för lägre sekretessgrader och att det är viktigt för Försvarsmaktens möjligheter till viss typ av kommunikation men naturligtvis inte på nivån som handlar om försvarshemligheter.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Vi var tidigare inne på att bristen på jämlik vård är ett stort problem i Sverige. En viktig del i att komma till rätta med vårdens problem är att verkligen stärka primärvården.

Regeringen har stora förhoppningar på att den nya lagen kommer att bidra till att det blir mer likvärdigt i hela landet. Olika regioner har kommit olika långt i omställningen till nära vård. Den kommunala hälso- och sjukvården glöms ofta bort trots att den står för en mycket stor del av den vård som de som har störst vårdbehov i vårt samhälle är helt beroende av – de får väldigt mycket vård därifrån. Just därför är jag extra glad för att den nya lagen tar sikte just på den kommunala hälso- och sjukvården, där man kommer att garanteras en fast vårdkontakt, och man kommer att kunna komma i kontakt med sjuksköterska eller läkare dygnet runt.

(Ap…

Herr talman! Det var flera delar i den frågan. Men det är helt korrekt att Redo!, som förre rikshemvärnschefen Roland Ekenberg presenterade i somras, innehåller förslag om höjda ersättningar till hemvärnssoldater. Den är ute på remiss. Vi kommer att få remissvaret den 14 november. Därefter kommer vi att gå vidare med detta.

Frågan handlade också om den budget som vi presenterade. Vi har då riktade ersättningsnivåer som vi kan höja både för värnpliktiga och för officersaspiranter, som vi tycker är rimligt. Vid sidan av det innebär detta 26,6 miljarder mer till Försvarsmakten, varav en stor del går till förbandsanslaget. Det kommer också att finnas möjligheter för Försvarsmakten, om arbetsmarknadens parter skulle enas om det, att se över lönenivåer. Men när det kommer till ersättningsnivåer för hemvärnsmän kommer vi att återkomma efter att vi har fått remissvaret den 14 n…

Herr talman! Tack, Angelica Lundberg, för frågan!

Som jag har nämnt flera gånger i dag ska ingen kvinna och ingen flicka behöva bli slagen i religionens namn. Det här är rent medeltida värderingar som inte borde ha fått fotfäste i Sverige. Nu ser vi tyvärr att de ändå har fått det. Vi ser också ett växande problem kopplat till detta.

Vi gör flera saker för att minska problemen, för att skapa en mycket större tydlighet och för att se till att de brott som det här kan utgöra också utreds och blir lagförda.

Vi har tidigare i dag varit inne på detta med att skärpa reglerna för utländsk finansiering av religiösa trossamfund i Sverige. Vi har ett sådant arbete igång. Vi sänker gränsen för utvisning ur landet. Vi inväntar nu nya förslag om att skapa helt nya möjligheter att utvisa personer på grund av bristande vandel. Vi skärper också reglerna när det gäller vem som ska be…

Herr talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

Finland är och förblir Sveriges närmaste allierade inom säkerhets- och försvarsfrågor. Samarbetet har ändrat karaktär från att vi tidigare var partner till att vi nu är allierade. Det främsta uttrycket för det djupa svensk-finska försvarssamarbetet är att vi är det land inom Nato som har huvudansvar för Natos aktiviteter med avskräckning och försvar i Finland. Inte minst handlar det om att vi har ett nära samarbete mellan våra markstridskrafter uppe i norra Finland kopplat till det som heter Norrlandsbrigaden.

Det som är unikt är naturligtvis att vi har unika subarktiska förmågor. Det är en sak att överleva i detta kalla, krävande och mörka område men en annan att kunna bedriva krigföring. Sverige och Finland kan båda dessa saker.

(Applåder)

Herr talman! Vi är djupt kritiska till det vårdslösa agerandet inom den ryska telekrigsförmågan. Ibland beror det på att man övar, ibland beror det på att man riktar aktiviteter och ibland beror det på att man vidtar skyddsåtgärder för att man, på goda grunder, är vaksamma mot att man kan bli angripna av ukrainarna, som har rätt att försvara sig inom och utanför sitt territorium.

Detta har vi påpekat för andra länder. Det vet Ryssland om. Vi har fört samtal om detta i den nordisk-baltiska kretsen. Vi har lyft frågan också i Natokretsen.

Klassningen av statsterrorism och internationell terrorism och huruvida detta skulle vara en form av terrorism kan jag inte folkrättsligt bedöma här och nu. Det är krångliga juridiska regler som omger detta begrepp. Men vi är djupt kritiska till det ryska agerandet. Det är vårdslöst och farligt.

Vi arbetar tillsammans med andra för…

Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för frågan!

Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, är en väldigt viktig lagstiftning eftersom den hjälper oss att hålla Sverige tryggt och säkert. Som alla här i kammaren vet lever vi inte i den värld vi kanske vill leva i utan i världen så som den ser ut i dag, med växande problem med extremism, terrorism och ibland tyvärr även rena säkerhetshot.

Den tillsatta utredningen tittar på hur man kan använda den här viktiga lagstiftningen i fler situationer än i dag. Det kan till exempel handla om en person som inte är medborgare i Sverige som inte bara utgör ett direkt hot mot säkerheten utan även är ett indirekt kvalificerat säkerhetshot. Detta är en situation som utredningen tittar på.

Vi kommer snart att få utredningens betänkande och kommer att skicka det på remiss. Sedan återkommer vi till riksdagen med den här viktiga lagstif…

Herr talman! Sverige är världens främsta frihandelsvän, och vi gör allt vi kan för att vi snabbare ska kunna komma framåt i de frihandelsförhandlingar som vi har bedrivit i decennier. Vi ser hur framför allt USA sluter sig och höjer tullar. Därför är det viktigt att Sverige och Europa öppnar nya handelsrutter för svenska och europeiska företag.

Det finns flera avtal som vi har förhandlat om i decennier. Avtalet med Mercosur, som gäller stora delar av Sydamerika, är ett exempel. Ett annat exempel är avtal med Indonesien, Thailand och Filippinerna. Vi hoppas också kunna återuppta förhandlingarna med Australien. Regeringen gör allt vi kan och driver på för att EU snabbare ska teckna nya frihandelsavtal.

Den andra delen, utöver den externa handeln, är den interna handeln på vår hemmamarknad i Europa. Där behövs betydligt färre regleringar som hindrar företagare att driva och…

Herr talman! Jag tackar för en väldigt angelägen fråga gällande vårdköerna.

Jag var tidigare inne på att vi väljer att fördela medlen på lite annat sätt från och med pågående år men också under kommande år. Genom att teckna avtal direkt med regionerna och genom att inrätta en nationell vårdförmedlare, som ledamoten nämnde, tror vi att vi bättre kan skräddarsy stödet och rikta det dit där det gör verklig nytta.

Vi ser att regionerna har olika typer av flaskhalsar och olika problem med kompetensförsörjning och att olika faktorer gör att köerna där inte kortas. Genom att regionerna ”kommittar sig” till något som de tror att de kan åstadkomma tror vi att vi får bättre utdelning av det stöd som ges till regionerna.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Daniel Riazat, för frågan!

Vi ser från regeringens sida med stor oro på utvecklingen kring Global Sumud Flotilla. Vi noterar också att Israel under ganska lång tid offentligt har kommunicerat sina avsikter: att förhindra att dessa båtar når fram till sin destination utanför Gazas kust. Vi vet också att det finns ett femtontal svenskar ombord på båtarna, som utsätter sig själva för stor fara och som inte följer Utrikesdepartementets väldigt tydliga avrådan från att resa till Gaza. Den har funnits under väldigt många år och måste tas på allra största allvar.

Vi hoppas att de som befinner sig på dessa båtar vänder och hörsammar uppmaningarna från Israels regering att lossa hjälpsändningarna i någon annan hamn. Det finns flera stycken i regionen. Jag vill vara väldigt tydlig med att Sverige inte har några möjligheter att bistå konsulärt till havs i den situa…

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för frågan!

Det börjar med insikten om att en stark försvarsindustri utgör en del av vår samlade försvarsförmåga. Tror man inte på oss när det gäller detta kan man alltid fråga våra ukrainska vänner, som vet hur viktigt det är att ha en produktionsförmåga i landet. Det är också väldigt inspirerande att se vad som sker i Ukraina, där man har åttafaldigat produktionen av försvarsmateriel på bara några år och blivit världsledande på innovation när det gäller obemannade system och drönare.

Vad vi gör är att vi styr myndigheterna så att de lägger större och längre beställningar på försvarsindustrin så att den vågar investera i sin produktionsförmåga. Vi upphandlar också försvarsmateriel tillsammans med andra länder, inte minst när det gäller CV90, Stridsfordon 90, där vi kravharmoniserar. Då kan vi få större och längre beställningar och därigenom…

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det finns två sätt som vi utrikespolitiskt verkligen kan få igång exporten.

Det ena handlar om vår egen hemmamarknad, EU, där det behöver ske tillbakarullningar av många av de lagpaket som har kommit från Bryssel de senaste 10–15 åren, som på olika sätt sätter käppar i hjulet och reser hinder för svenska och europeiska företag.

Det andra handlar om den externa handeln – att genom att teckna nya frihandelsavtal få tillgång till och öppna nya marknader. Vi ser nu hur USA sluter sig alltmer, höjer tullarna och knuffar ut utländska bolag. Europa borde svara tvärtom, med att öppna nya marknader.

Vi vet att den fria handeln hotas inte bara i Vita huset just nu utan även här på hemmaplan. Vi har partier som Socialdemokraterna, som inte står bakom frihandelsavtalet med Kanada. Vi har ett miljöparti som har röstat mot frihandelsavtal …

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga gällande en oerhört tragisk händelse.

Jag tycker att det är viktigt att regionerna vidtar de åtgärder som går med det lagrum som finns nu. Regeringen utesluter inte att titta på lagändringar, men vi har inte tid att vänta på detta.

Hur man delar information skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika regioner. När det gäller hotfullt eller våldsamt agerande är detta information som kan delas vidare genom individuell vårdinformation. Det används ganska sällan. Det finns i ambulansen en möjlighet att flagga upp om det finns risk för hot och våld. En utredning som Socialstyrelsen lämnade före sommaren visar att det finns ambulansmän som har jobbat i 16 år som inte ens vet om att den möjligheten finns.

Det är alltså otroligt angeläget att regionerna använder de möjligheter som finns här och nu, för vi kan inte vänta på lag…