Riksflödet
Logga in
Markus Kauppinen
Markus Kauppinen

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Markus Kauppinen

Socialdemokraterna · 99 partikamrater i riksdagen
Röstade Nej · 17 dec 2025 · NU1 punkt 1

9 miljarder till näringsliv

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med minoriteten
Bifall180 ja mot 95 nej
Ja 180Nej 95Avstår 29Frånvarande 45
Röstade Avstår · 17 dec 2025 · NU1 punkt 1

9 miljarder till näringsliv

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Bifall178 ja mot 18 nej
Ja 178Nej 18Avstår 109Frånvarande 44
Röstade Ja · 17 dec 2025 · FiU5 punkt 2

54,2 miljarder till EU-avgiften för 2026

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Röstade med majoriteten
Bifall281 ja mot 21 nej
Ja 281Nej 21Avstår 3Frånvarande 44
Röstade Nej · 16 dec 2025 · UbU2 punkt 1

35,8 miljarder till studiestöd

Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Röstade med minoriteten
Bifall155 ja mot 151 nej
Ja 155Nej 151Avstår 0Frånvarande 43
Talade i kammaren · 15 dec 2025 · Jönköpings län

Internationellt bistånd

Fru talman! Regeringen och SD fortsätter den totala kursändringen för svenskt bistånd. Utrikesutskottets betänkande om utgiftsområde 7 bekräftar en inriktning som byter ut solidaritet mot egenintresse och fattigdomsbekämpning mot migrationspolitik. Det har också blivit tydligt under dagens debatt. Regeringen och SD gör biståndet till en migrationsbudget när det borde vara en framtidsinvestering. Detta är ett svek mot de mest utsatta i världen och mot Sveriges historiska roll som en ledande biståndsnation.

Fru talman! Regeringens främsta utrikespolitiska uppgift är, som den själv säger, stödet till Ukraina. Detta stöd är absolut nödvändigt och har Socialdemokraternas fulla stöd. Men frågan är: Vem betalar notan?

Regeringens val att minska den totala biståndsnivån samtidigt som stödet till Ukraina kraftigt ökas innebär att det är barnen i bland annat Afrika som får stå för notan. Konsekvensen är att det livsviktiga långsiktiga utvecklingsbiståndet drabbas. Det är inte bistånd om det tas från de fattiga för att ges till en annan utsatt.

Betänkandet konstaterar att det samlade biståndet från OECD-länderna minskade under 2024 och att just hälsosektorn och Afrika söder om Sahara påverkades mest. Detta är ett direkt resultat av att biståndsmedel flyttas, inte minst genom ökade avräkningar.

När Sverige drar ned på långsiktiga samarbeten i Afrika – som handlar om att bygga fungerande skolor, sjukhus och motståndskraft mot klimatförändringar – är det barnen som betalar det högsta priset.

Biståndet till utbildning, vacciner och insatser för att skydda barn från konflikter får inte kapas för att frigöra medel till annat. I regeringens reformagenda är barnperspektivet en bortglömd prioritet. Vi måste vara tydliga: Barn har rätt till liv, utveckling, skydd och delaktighet oavsett var i världen de bor.

Detta har en direkt koppling till vårt närområde. I Ukraina och områden som Nagorno-Karabach är barnen de första offren för krig och fördrivning. Stödet via EU och FN, som vi finansierar, bör vara öronmärkt för psykosocialt stöd, skolgång i kris och skydd mot trafficking.

Vi i utskottet välkomnar informationen vi fått om den fördjupade resultatredovisningen av biståndet till Ukraina, som ska komma våren 2026. Men detta måste ske utan att kannibalisera på det bistånd som behövs i andra kriser.

Fru talman! Sveriges bistånd ska vila på de fundamentala principerna om mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning och barnperspektivet. Regeringens politik driver oss i en annan riktning.

Betänkandet konstaterar också att avräkningar för asylkostnader i Sverige uppgår till cirka 2,8 miljarder kronor för 2026. Socialdemokraterna accepterar OECD-Dacs regelverk, men vi är starkt kritiska till hur regeringen breddar och använder avräkningarna. Att kalla inhemska kostnader bistånd är att lura riksdagen och de fattigaste.

Prioriteringen att ”stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken” riskerar att göra biståndet villkorat av mottagarlandets samarbetsvilja i migrationsfrågor. Biståndet är ett utvecklingsinstrument, inte ett påtryckningsmedel. Att man prioriterar ”fattigdomsbekämpning genom jobbskapande och handel” visar att kommersiella intressen premieras. Biståndet ska främja fattiga länders egen ekonomiska och demokratiska utveckling men inte på bekostnad av det akuta behovet av mänskliga rättigheter och krisinsatser.

Fru talman! Socialdemokraterna avstår från att yrka på det alternativa budgetförslaget, som ligger utanför den ram som riksdagen fastställt. I stället hänvisar vi till vårt särskilda yttrande i vår kommittémotion.

Vi socialdemokrater står dock fast vid vår övertygelse: Vi måste stegvis återgå till enprocentsmålet för biståndet för att möta de växande globala behoven. Biståndets mål ska vara att skapa bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck och ha en kompromisslös utgångspunkt i mänskliga rättigheter och det tydliga barnperspektivet.

Regeringen talar om en ny era för biståndet, men det vi ser är en historisk reträtt från solidariteten. Att skära ned biståndet, lura de fattigaste med fula avräkningar och låta barnen i Afrika betala för Sveriges inrikespolitik är inte att modernisera – det är att moraliskt förfalla.

Vi socialdemokrater står fast vid att Sverige ska leda världen i solidaritet – inte med svek. Vi vill se att biståndet återgår till sitt ursprungliga uppdrag och fokuserar på barnens rättigheter, på fattigdomsbekämpning och på mänskliga rättigheter.

Jag tackar för ordet och önskar alla en god jul!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 december.)

Röstade Nej · 10 dec 2025 · UU5 punkt 1

EU-kommissionens arbetsprogram har granskats

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2026. Utskottet och regeringen anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för vår tids och vår kontinents stora frågor som handlar om kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften.

Utskottet delar kommissionens bedömning om att EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet. Utskottet anser även att de enskilda medlemsstaterna behöver ta ett större ansvar för EU:s försvar. Mer behöver göras för att stärka den europeiska förmågan att möta kriser, konflikter och krig i Europas närområde.

EU ska ge ett orubbligt stöd till Ukraina, och utskottet anser att det är Europas enskilt viktigaste uppgift. Utskottet vill se ett ökat, starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Stödet ska omfatta politiska, militära, ekonomiska, humanitära och rättsliga aspekter. Utskottet anser att EU ska öka trycket på Ryssland. EU behöver öka takten i utfasningen av fossil energi från Ryssland. Utskottet stöder regeringens arbete för att frysta ryska tillgångar ska användas till stöd för Ukraina. Ryssland måste betala för den skada som de vållat Ukraina med sin fullskaliga invasion.

Utskottet anser att EU bör ta nästa steg när det gäller Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocesser.

Utskottet välkomnar kommissionens prioritet om att befolkningen i Gaza ska få tillräckligt med bistånd. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp, enligt regeringen och utskottet, fortsätter att öka. EU ska bidra till att stödja styrningen och reformeringen av den palestinska myndigheten och finansiera återuppbyggnaden. Utskottet understryker att Hamas inte kan utgöra en del av ett framtida styre i Gaza.

Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Röstade med minoriteten
Bifall149 ja mot 92 nej
Ja 149Nej 92Avstår 53Frånvarande 55
Röstade Ja · 10 dec 2025 · SfU1 punkt 1

122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.

Röstade med majoriteten
Bifall274 ja mot 20 nej
Ja 274Nej 20Avstår 0Frånvarande 55
Var frånvarande vid omröstningen · 3 dec 2025 · SoU10 punkt 2

Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Bifall266 ja mot 21 nej
Ja 266Nej 21Avstår 15Frånvarande 47
Var frånvarande vid omröstningen · 3 dec 2025 · SoU10 punkt 4

Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Bifall187 ja mot 113 nej
Ja 187Nej 113Avstår 2Frånvarande 47
Var frånvarande vid omröstningen · 3 dec 2025 · SoU10 punkt 3

Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Bifall280 ja mot 21 nej
Ja 280Nej 21Avstår 1Frånvarande 47
Röstade Nej · 26 nov 2025 · NU8 punkt 2

Nya regler på Sveriges och EU:s elmarknad

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

  • Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
  • Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
  • Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
  • Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Röstade med minoriteten
Bifall170 ja mot 126 nej
Ja 170Nej 126Avstår 0Frånvarande 53
Talade i kammaren · 20 nov 2025 · Jönköpings län

Frågestund

Herr talman! Med tanke på Sveriges uttalade prioritering av barns rättigheter finns det stor oro över utvecklingen i svenskt bistånd. Sverige avvecklar ensidigt strategier i sju länder. Ytterligare åtta bilaterala strategier plus två regionala tematiska strategier löper ut vid årsskiftet utan besked om förnyelse. Samtidigt får strategier i länder som Sudan, Tanzania och Somalia upprepade kortsiktiga förlängningar. Denna osäkerhet skapar ett administrativt och verksamhetsmässigt vakuum.

Hur bedömer regeringen de långsiktiga konsekvenserna av denna osäkerhet för insatser riktade mot barns hälsa, utbildning och skydd i dessa länder? Och hur ser regeringen på den akuta säkerhetspolitiska risken att aktörer som Ryssland och Kina kommer att fylla tomrummet och därmed stärka sitt inflytande när Sverige drar sig tillbaka?

Talade i kammaren · 4 nov 2025 · Jönköpings län

(forts.) Svar på interpellationerna 2024/25:688 och 2025/26:78 om nedläggning av servicekontor runt om i Sverige

Herr talman! Jag noterar ministerns svar. Men det är faktiskt regeringen som har det politiska ansvaret att garantera en statlig service som är jämlik i hela landet. Ministerns agerande visar att man prioriterar uträknade besparingar framför människors trygghet och service. Det är ett svek mot hela Tranås. Att tvinga människor i Tranås att resa långa sträckor för att få grundläggande service är inte att bygga ett tryggt Sverige utan att öka utanförskapet. Det vill jag påminna ministern om.

Vem betalar då priset för regeringens nedskärningar? Jo, det är vår äldre befolkning, de som är beroende av personlig service och de som står längst bort från den digitala världen. För dem är servicekontoret inte bara ett ställe där man kan hämta ut ett kort utan en grundbult i den sociala tryggheten och i vardagsekonomin.

Ministern har inte kunnat ge ett rakt besked om varför regeringen försämrar servicen för just dessa individer i Tranås. Ni talar om undantag i Karlshamn, men vad säger ni till de människor i Jönköpings län som förlorade sin service i oktober förra året?

Vi behöver en stat som tar ansvar, står nära medborgarna och bygger trygghet, inte en stat som flyr från landsbygden. Jag förväntar mig ett tydligt svar om hur regeringen avser att återställa tryggheten för medborgarna i Tranås och norra Jönköpings län.

(Applåder)

Talade i kammaren · 4 nov 2025 · Jönköpings län

Svar på interpellationerna 2024/25:688 och 2025/26:78 om nedläggning av servicekontor runt om i Sverige

Fru talman! Jag tackar ministern för beskedet om Karlshamn. Men det bekräftar att regeringen saknar en grundläggande plan för statens närvaro.

Staten ska inte stänga servicekontor bara för att kortsiktigt spara pengar. I debatten här har det nog märkts att vi socialdemokrater står upp för en god statlig närvaro och service i hela landet.

Ministern måste se vad som händer när man drar ned på servicen. Servicekontoret i Tranås stängdes i slutet av 2024 på grund av nedskärningar som regeringen drev igenom. Jag har fått mig tillsänt en namninsamling med 562 namn, som visar hur besvikna invånarna i Jönköpings län är på regeringen. Jag tänker överlämna den till ministern efter debatten, om han accepterar att ta emot den.

Att stänga kontoret innebär att tiotusentals invånare i Tranås och omkringliggande kommuner förlorar möjligheten till det fysiska mötet med staten. Det finns de som inte kan sköta alla sina ärenden digitalt – äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Det är de som drabbas hårdast.

Ministern talar om effektivisering, men detta är en politik som ökar klyftorna och gör vardagen svårare för många. Staten har ett ansvar att ge alla, oavsett var de bor, tillgång till den hjälp de behöver från Försäkringskassan, Skatteverket eller Pensionsmyndigheten.

Fru talman! Jag vill ställa följande frågor till civilminister Erik Slottner: Hur motiverar regeringen att man drar in service i kommuner som Tranås? Hur säkerställer regeringen att de individer som är beroende av det fysiska mötet, de som inte kan använda digitala tjänster, fortsatt ska ha en rimlig tillgång till nödvändig statlig hjälp utan att tvingas resa långa sträckor?

(Applåder)

Ställde en skriftlig fråga till EU-minister Jessica Rosencrantz · 23 okt 2025

Nordisk försvars- och säkerhetskommission

Skriftlig fråga 117
I riksdagens betänkande 2024/25:UU14 Nordiskt samarbete inklusive Arktis föreslog utrikesutskottet ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden från bland andra ledamöterna Morgan Johansson (S) och Peter Hultqvist (S) om att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag, vilket debatterades och beslutades av en enig riksdag den 10 juni 2025. En sådan kommission skulle kunna stärka det nordiska samarbetet ytterligare och bidra till en gemensam analys av säkerhetsläget i vår region, särskilt mot bakgrund av den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Mot denna bakgrund vill jag fråga EU-minister Jessica Rosencrantz: Vilka konkreta åtgärder har ministern vidtagit inom ramen för sitt tjänsteutövande för att verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts, och hur ser tidsplanen ut för detta arbete?
Talade i kammaren · 2 okt 2025 · Jönköpings län

Frågestund

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, som tyvärr var ganska fattigt på innehåll. Jag vill därför ställa en följdfråga.

Sida har enligt Ekot varnat för att upplägget är ett högriskprojekt och sagt att pengarna placerats i en fond som av flera beskrivs som premiärministerns egen. Kan ministern med trovärdighet påstå att inte en enda krona av dessa 100 miljoner hamnar i korrupta händer?

Talade i kammaren · 2 okt 2025 · Jönköpings län

Frågestund

Herr talman! Min fråga går till biståndsminister Benjamin Dousa.

Ekot har rapporterat att regeringen i hemlighet styrt 100 miljoner kronor av biståndet till projekt nära Somalias premiärminister i utbyte mot att landet lovat att ta emot utvisade. Sida varnade för korruptionsriskerna, och en svensk biståndschef utvisades när hon stod upp för transparens.

Samtidigt har regeringen valt att stoppa allt stöd till UNRWA mitt i en humanitär katastrof i Gaza.

Hur, ministern, rimmar nedskärning av fungerande humanitärt stöd med att godkänna en hemlig uppgörelse i Somalia som riskerar att göda korruption och som till och med ledde till att vår egen biståndschef tvingades lämna landet? Är det här regeringens nya biståndspolitik?

Talade i kammaren · 21 aug 2025 · Jönköpings län

Svar på interpellation 2024/25:729 om situationen i Palestina

Fru talman! Situationen i Gaza är fruktansvärd, och pressen på de stridande parterna att avsluta kriget måste öka. Det är vi alla överens om. Vi har ett kollektivt ansvar att agera. Under tiden måste vi se till att all tillgänglig hjälp kommer fram, så att vi kan undvika att fler barn dör av svält och sjukdomar. De palestinska barnen bär den tyngsta bördan i konflikten, och deras framtid är direkt kopplad till vår förmåga att agera.

Våra närmaste partner, från Tyskland till våra nordiska grannar som Finland, har agerat med det nödvändiga moraliska modet och återupptagit sitt stöd till UNRWA, medan den svenska regeringen valt att stå vid sidan av. Med ett snävt fokus på byråkrati har man i praktiken straffat de palestinska barnen. Man har offrat de mest grundläggande humanitära principerna för att upprätthålla en politik som är så unik att den knappt har en enda allierad. Att dra in stödet till UNRWA, som har en infrastruktur som verkligen fungerar, samtidigt som regeringen skryter om ökat bistånd är att hälla en droppe vatten i öknen och kalla det en oas.

Utrikesministern hävdar att regeringen agerat med styrka gällande handelsavtalet. Men den enda styrka jag ser är hur ministern och vice statsministern lyckats visa upp regeringens splittring. Utrikesministern talar om handling, medan vice statsministern öppet kallar det för en symbolisk gest. Många med mig undrar: Vilken är regeringens linje egentligen?

Talade i kammaren · 21 aug 2025 · Jönköpings län

Svar på interpellation 2024/25:729 om situationen i Palestina

Fru talman! Vår utrikespolitik måste utgå från en tydlig kompass. Den måste grundas i folkrätten, i solidaritet med de utsatta och i en orubblig tro på att diplomati och internationellt samarbete är vägen framåt.

Det är en socialdemokratisk övertygelse som vi står upp för. Vi har varit tydliga i vårt fördömande av Hamas terror, men vi har också konsekvent krävt respekt för folkrätten och ett omedelbart slut på det civila lidandet i Gaza.

Fru talman! Låt oss vara tydliga: För en hållbar fred måste Hamas förlora sitt inflytande. En legitim och demokratisk palestinsk stat kan inte byggas på en terroristorganisations grund.

Nu ser vi att Israel har börjat öka antalet lastbilar som släpps in i Gaza. Det är en välkommen utveckling, men den bevisar också vår poäng att politiskt tryck ger resultat. Hotet om att frysa handelsdelen i associeringsavtalet, något som Socialdemokraterna har krävt i månader, är inte en tom gest utan en signal som får en regering att agera. Detta budskap försvagas dock av motsägelsefulla uttalanden från Regeringskansliet. När utrikesministern säger en sak och vice statsministern en annan talar man inte för en nation, utan då talar man med två tungor. En splittrad röst är inte en stark röst.

Folkrätten kan inte läggas på is. Vår moraliska plikt kan inte frysas. En rättvis fred kan endast byggas på frihet, värdighet och ett slut på ockupationen. Den kan inte byggas på otydligheter, halva sanningar och en moralisk feghet. Låt oss därför agera nu. Låt oss stå upp för folkrätten, för de palestinska barnen, som förtjänar en framtid, och för en svensk utrikespolitik som är tydlig och rak.

Fru talman! Jag noterar att EU efter regeringens försök att visa handlingskraft inte har frusit handelsavtalet utan i stället enbart har beslutat om en granskning.

När regeringen inte ens kan tala med enad röst på hemmaplan vill jag fråga utrikesministern hur hon då ska övertyga medlemsstaterna att gå från en tam granskning till en kraftfull frysning – vilket situationen kräver.

Talade i kammaren · 5 juni 2025 · Jönköpings län

Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Barn i Gaza lever i ett helvete på jorden, utan skydd, utan vatten och utan sjukvård. Många har förlorat sina föräldrar, och andra förlorar sina liv. Samtidigt fortsätter övergreppen på Västbanken. Israels regering agerar utan hänsyn till civilbefolkningens rättigheter, trots varningar om krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Sverige har ratificerat barnkonventionen. Det är inte symbolik; det är juridik. Vi har förbundit oss att skydda varje barns rätt till liv, utveckling och trygghet. Andra länder agerar: Storbritannien har fryst handelsförhandlingar, Norge svartlistar företag som bidrar till ockupationen och EU granskar associeringsavtalet med Israel.

Min fråga är: Kommer Sverige att verka för att frysa detta avtal om Israel fortsätter att bryta mot internationell rätt, och hur kommer ministern att säkerställa att barns rättigheter står i centrum i EU:s fortsatta agerande? Det handlar inte bara om geopolitik, utan det handlar om moral och om vår skyldighet att inte blunda när barns liv krossas.

(Applåder)

Skriv till Markus Kauppinen

Tillgänglig ersättare. Brevet skickas från din egen e-postadress — annars kan inget svar komma tillbaka till dig. Formuläret skriver bara ihop texten och öppnar ditt e-postprogram; ingenting skickas härifrån.

Uppdragshistorik
  • Utrikesutskottet Extra suppleant
    25 okt 202518 dec 2025 · Utrikesutskottet
  • Utrikesutskottet Extra suppleant
    19 mars 202524 okt 2025 · Utrikesutskottet
  • Kammaren Ersättare
    10 mars 202518 dec 2025 · Azra Muranovic