Mona Smedman

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksväg 62 är en av Nordvärmlands mest betydelsefulla transportleder och en förutsättning för att människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela Klarälvsdalen. Vägen är avgörande för arbetspendling, företagande, besöksnäring och tillgång till samhällsservice. I dag är den dock i så dåligt skick att erosionen från Klarälven på flera platser hotar vägbankarna och riskerar att leda till ras, med allvarliga konsekvenser för trafiksäkerhet och framkomlighet. Samtidigt berörs Klarälven och stora delar av riksväg 62 av Natura 2000-områden, vilket leder till långa och komplexa prövningsprocesser när nödvändiga säkerhetsåtgärder behöver genomföras. Trafikverket har vid upprepade tillfällen lyft att dagens regelverk och prövningsordning begränsar möjligheterna att säkra vägen, medan Naturvårdsverket och länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet driver en strikt tolkning av Natura 2000-reglerna. Det har i praktiken utvecklats till en tvist mellan två statliga myndigheter – en situation som Centerpartiet ser som fullständigt oacceptabel. Medborgare, företagare och pendlare i Nordvärmland ska inte behöva bli lidande för att myndigheter bråkar med varandra eller tolkar regelverk på oförenliga sätt. För Centerpartiet är det självklart att Natura 2000-områdenas naturvärden ska skyddas och att detta ska avvägas mot människors möjlighet att leva, verka och driva företag i hela landet. För oss gäller principen att jobben ska bli fler och utsläppen ska ned – och för att lyckas med det måste miljöhänsyn och fungerande infrastruktur gå hand i hand. När en av Nordvärmlands viktigaste livsnerver riskerar att skäras av på grund av utdragna processer blir det tydligt att en bättre balans behövs. Det handlar inte om att välja mellan natur och människor utan om att skapa flexibla och ändamålsenliga regelverk där både biologisk mångfald och landsbygdens utveckling stärks. Snabbare prövningar vid akuta åtgärder och tydliga principer för kompensation och naturförbättrande insatser är en del av lösningen. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson: Vilka generella åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att Trafikverket snabbt kan rusta upp och säkra riksväg 62?

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2026. Utskottet och regeringen anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för vår tids och vår kontinents stora frågor som handlar om kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften.

Utskottet delar kommissionens bedömning om att EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet. Utskottet anser även att de enskilda medlemsstaterna behöver ta ett större ansvar för EU:s försvar. Mer behöver göras för att stärka den europeiska förmågan att möta kriser, konflikter och krig i Europas närområde.

EU ska ge ett orubbligt stöd till Ukraina, och utskottet anser att det är Europas enskilt viktigaste uppgift. Utskottet vill se ett ökat, starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Stödet ska omfatta politiska, militära, ekonomiska, humanitära och rättsliga aspekter. Utskottet anser att EU ska öka trycket på Ryssland. EU behöver öka takten i utfasningen av fossil energi från Ryssland. Utskottet stöder regeringens arbete för att frysta ryska tillgångar ska användas till stöd för Ukraina. Ryssland måste betala för den skada som de vållat Ukraina med sin fullskaliga invasion.

Utskottet anser att EU bör ta nästa steg när det gäller Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocesser.

Utskottet välkomnar kommissionens prioritet om att befolkningen i Gaza ska få tillräckligt med bistånd. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp, enligt regeringen och utskottet, fortsätter att öka. EU ska bidra till att stödja styrningen och reformeringen av den palestinska myndigheten och finansiera återuppbyggnaden. Utskottet understryker att Hamas inte kan utgöra en del av ett framtida styre i Gaza.

Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Motion till riksdagen 2025/26:3855 av Ulrika Heie m.fl. (C) med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på en ändring i väglagen för att möjliggöra byggandet av friliggande statliga cykelvägar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt, kvantifierat mål för ökad cykling i enlighet med Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) förslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera cykeltrafikens roll i transportplaneringen genom att klassificera cykeln som ett nationellt transportslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt cykelråd för att förbättra samordningen mellan myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhälle och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utreda hur den statliga planerings- och genomförandeprocessen för mindre och medelstora infrastrukturåtgärder kan effektiviseras så att planerade cykelåtgärder faktiskt genomförs och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, utveckla och införa nya verktyg för samhällsekonomiska analyser av cykelåtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att inventera vilka arbetsvägar till vägar och järnvägar som kan utnyttjas som cykelvägar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa regelförenklingar för att förbättra framkomligheten för cyklister, såsom möjlighet till högersväng mot rött ljus och cykling mot enkelriktat, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Riksrevisionens rapport Statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykel­trafiken (RiR 2025:11) är en förödande kritik mot statens oförmåga att skapa goda villkor för cykeltrafiken i Sverige. Rapporten underkänner i praktiken regeringens och dess myndigheters arbete och konstaterar att statens insatser varit ineffektiva och inte lett till vare sig ökad eller säkrare cykling. Trots den allvarliga kritiken väljer regeringen i sin skrivelse (skr. 2025/26:56) att avfärda flera av Riksrevisionens centrala rekommendationer. Att med hänvisning till ”samhällsekonomisk lönsamhet” avvisa behovet av tydligare principer för cykelinfra­struktur och sedan anse rapporten ”slutbehandlad” är ett tecken på en anmärkningsvärd brist på ambition och handlingskraft. Detta är särskilt anmärkningsvärt då Riksrevisionen tydligt pekar på att just avsaknaden av ändamålsenliga verktyg för samhällsekonomiska bedömningar av cykelåtgärder är ett av grundproblemen. Centerpartiet ser cykeln som en självklar och central del av ett modernt, hållbart och tillgängligt transportsystem. Ökad cykling bidrar till minskad klimatpåverkan, minskad trängsel i våra städer, bättre folkhälsa och ökad tillgänglighet i hela landet. Regeringens passivitet är därför oacceptabel. Det krävs nu krafttag för att omsätta de goda intention­erna i konkret handling. Modernisera lagstiftningen för att bygga bort hinder Ett av de största hindren som Riksrevisionen tydligt identifierar är Trafikverkets restriktiva tolkning av väglagen. Kravet på ”funktionellt samband” med en statlig väg försvårar eller omöjliggör byggandet av attraktiva och kostnadseffektiva cykelvägar. Denna tolkning förhindrar inte minst utbyggnad av säker cykelinfrastruktur längs motorvägar och större trafikleder, vilket bromsar utvecklingen för ökad och säker cykling i hela landet. Detta leder till ett fragmentariskt cykelnät och till att ansvaret för viktiga regionala stråk hamnar mellan stolarna. Centerpartiet anser, i linje med Riks­revisionens rekommendation, att väglagen skyndsamt måste ändras för att möjliggöra byggandet av friliggande statliga cykelvägar. Sätt nationella mål och ge cykeln rätt status För att cyklingen ska kunna prioriteras och bidra till de transportpolitiska målen krävs en tydlig nationell styrning. Centerpartiet har länge drivit att Sverige, likt många andra länder, bör anta ett nationellt, kvantifierat mål för ökad cykling. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på uppdrag tagit fram ett väl underbyggt förslag om att fördubbla cyklingen till 2035, vilket regeringen bör anta. För att ytterligare höja cyklingens status anser vi att cykeln bör klassificeras som ett eget nationellt transport­slag i planeringen, i stället för att ses som ett bihang till biltrafiken. Förbättra samordning och planering Riksrevisionen pekar på bristande samordning och en ineffektiv planeringsprocess där beslutade cykelobjekt blir försenade eller inte genomförda alls. Det är oacceptabelt att avsatta medel inte används och att planerade projekt inte blir av. Regeringen måste därför utreda hur den statliga planerings- och genomförandeprocessen för mindre och medelstora infrastrukturåtgärder kan effektiviseras. Ett grundläggande problem är att cykelåtgärder systematiskt missgynnas i Trafik­verkets samhällsekonomiska analyser (SEB), där de i praktiken aldrig kan anses lönsamma. Detta måste åtgärdas genom att Trafikverket får i uppdrag att utveckla och implementera de nya analysverktyg som Riksrevisionen efterlyser. För att ytterligare råda bot på stuprörstänkande och säkerställa en helhetssyn föreslår Centerpartiet att ett nationellt cykelråd inrättas. Rådet bör samla representanter från berörda myndigheter, regioner, kommuner, näringsliv och civilsamhällets organisa­tioner för att skapa samsyn och ge tidiga inspel i planeringsprocesser. Konkreta satsningar på infrastruktur och regelförenkling Det krävs också konkreta åtgärder för att förbättra framkomligheten. Centerpartiet vill se en satsning på att bygga ut lokala och regionala cykelbanor, s.k. cykelmotorvägar, för att binda ihop regioner och underlätta för längre arbetspendling. För att snabbt och kostnadseffektivt bygga ut cykelnätet, inte minst på landsbygden, bör potentialen i befintlig infrastruktur tas till vara. Längs med statliga vägar och järn­vägar finns i dag ett omfattande nät av arbets- och servicevägar som med relativt små medel skulle kunna uppgraderas till säkra och attraktiva cykelvägar. Centerpartiet föreslår därför att Trafikverket får i uppdrag att systematiskt inventera dessa vägar. En sådan satsning skulle kunna binda ihop orter, skapa sammanhängande regionala stråk och ge fler möjlighet att arbetspendla med cykel, helt i linje med behovet av ett mer sammanhängande nationellt cykelnät. För att göra cyklingen smidigare i vardagen bör regeringen även utreda och införa regelförenklingar som redan används framgångsrikt i andra länder, såsom möjligheten att svänga höger vid rött ljus och att cykla mot enkelriktat på utvalda gator. Slutligen måste möjligheten att kombinera cykel med andra trafikslag förbättras. Att enkelt kunna ta med cykeln på tåg och bussar är en nyckel för att hela resan-perspektivet ska fungera i praktiken. Sist men inte minst vore det väldigt gynnsamt för cykling om bashastigheten i tätort ändrades från 50 km/h till 30 km/h. På så vis blir cykling i blandtrafik säkrare. Flera kommuner drar sig för att reglera om gatorna eftersom det kostar en del. Hade bas­hastig­heten ändrats hade den ändringen skett kostnadsfritt för kommunerna (och man hade i stället fått lägga lite resurser på att skylta upp vissa enskilda gator där 40 eller 50 är en lämplig hastighet). Regeringens brist på agerande efter Riksrevisionens rapport är ett svek mot alla de som vill se ett mer hållbart och tillgängligt transportsystem. Det är dags att gå från ord till handling och ge cykeln den prioritet den förtjänar. Ulrika Heie (C) Anders Karlsson (C) Mona Smedman (C)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

• Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
• Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
• Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
• Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Motion till riksdagen 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) En budget för framtiden – fler jobb och lägre utsläpp Sammanfattning Sverige har, trots ett i grunden gott utgångsläge, hamnat i en förvärrad ekonomisk situation med ett av västvärldens allra högsta arbetslöshetstal, svag tillväxt och fallande nyföretagande. Det har skett ett tvärt omkast i klimatpolitiken där vi gått från att vara ett klimatföredöme till att bli ett land som står för kraftigt höjda utsläpp. Klyftorna har växt inom välfärden, mellan vård- och skolresultat i städer och på landsbygden och i utsatta områden. Järnvägar och vägar fungerar allt sämre. Detta sker samtidigt som Sverige behöver inleda en historiskt stor upprustning av det militära och civila försvaret. Sverige behöver nu en politik som på allvar tar tag i problemen, frigör vår potential och inger framtidstro. I Centerpartiets budgetmotion läggs fokus på tre områden: 1 Växande företag och jobbskapande – Centerpartiets plan för att få tillbaka tillväxten och få ned arbetslösheten Total satsning: 17,7 mdkr (10,2 mdkr mer än regeringen). För att få ner arbetslösheten och upp tillväxten satsas både på sänkta kostnader för företag och på utbildning. Till det kommer satsningar på infrastruktur och klimat­ledarskap för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Kraftigt sänkta kostnader för företagen att anställa genom sänkta skatter. Slopade arbetsgivaravgifter för småföretag upp till tio anställda och för grupper som måste in på arbetsmarknaden: unga och de med ingångslöner. Arbetsgivaravgifterna slopas även för alla långtidsarbetslösa. Sjuklöneansvaret lyfts bort från småföretagen när högkostnadsskydd återinförs. Förstärkta inkomstskattesänkningar för de med låga och medelstora inkomster. Satsningar på intensiv integration med ett nystartsår och jobbsvenska. Satsningar på utbildning och vidareutbildning (yrkesvux, branschskolor, nationella yrkesprogram och YH). Tillväxthöjande AI-satsning på stipendier till elitforskare och FoU-avdrag. 2 Klimat- och miljöledarskap – Centerpartiets klimatplan för att nå utsläppsmålen och bli ett klimatföredöme igen Totalt: 7,9 mdkr. Med Tidöregeringen har det fossila ökat och utsläppen höjts kraftigt. För att fixa klimat­politiken i Sverige måste vi ta oss an tre ”big bets” – bilen, boendet och industrin – med ny grön el som förutsättning för att klara det. Miljöbilar måste dominera bilförsäljningen igen. För att det ska bli möjligt ska minst 100 000 fler personer per år kunna leasa miljöbil för 1 500 kronor i månaden (elbil, hybrid eller gasbil, ny eller begagnad). Även lätta och tunga lastbilar måste få enklare bonusar och förstärkta incitament. För både klimatet och totalförsvarets energioberoende upphandlas till lägsta pris produktion och lager av inhemskt biodrivmedel. Det ska gå till bilar, lastbilar och helt fossilfritt flyg till 2030. Kollektivtrafiken måste stärkas i städerna, samtidigt som trängselskatten förstärks för fossildrivna fordon. Den gröna industrin, från stål till kemi, ska kunna ställa om och skala upp, genom att Industriklivet dubbleras och breddas till innovationer, ett område där regeringen skurit ned. Den förnybara elen, som helt slutat byggas, måste få full fart genom kablar för att bygga havsvindkraft, riktig skatteåterbäring till vindkraftskommuner, avskaffad solskatt och stabilare energisystem med bland annat satsning på batterilagring. På det här viset kan utsläppen minskas med över 8 miljoner ton till 2030 och vi kan både nå ESR-målet (gap med regeringens budget: minst 4,3 miljoner ton) och det svenska etappmålet. 3 Investera i landsbygdens välfärd och utradera de geografiska orättvisorna Totalt: 4,5 mdkr. Sverige har under en längre tid utvecklat oacceptabla skillnader i skolresultat och i dödlighet i behandlingsbara sjukdomar mellan stad och landsbygd och mellan olika delar av landet. Samma ojämlikhet ser vi även när det gäller infrastrukturen. Dessa skillnader måste överbryggas med investeringar i välfärden. 3 miljarder till skolan varav en miljard för att vidareutbilda lärare till behörighet, främst i Sveriges landsbygder och utsatta områden, men också satsningar på skolhälsan och ett ordentligt arbete kring NPF för att stoppa utslagningen i svensk skola. Primärvården får två miljarder med särskilt fokus på glesbygden och mindre enheter, vi lägger en miljard för fler läkare och sjuksköterskor, och satsningen på kvinnors hälsa måste fortsätta. Vi tror på en effektiv vårdförmedling med rätt till vård där köerna är som kortast, snarare än att satsa nya kömiljarder på en reform som visat sig inte fungera för att korta vårdköerna. Servicekontor som regeringen lagt ner ska återupprättas samtidigt som kostnaderna för statens dyra kontorsytor i storstädernas stadskärnor minskas. Folkbildning, förenings- och idrottsliv, kulturen och civilsamhällets samlingslokaler får återupprättade medel för sin verksamhet. Centerpartiet vill att den ekonomiska politiken inte bara ska vara inriktad på att förstärka hushållens konsumtion utan också på att investera och bygga infrastruktur, grön industri, grön energi och billiga bostäder i hela landet. Järnvägar och mindre vägar förfaller på många platser i landet. Här behövs investeringar för att minska klyftorna och höja tillväxten. En task force för tågen, för att snabbt ta itu med tågens och järnvägens underhåll, som inte kan vänta till 2050. Därutöver behövs bland annat särskilda driftsstöd till enskilda vägar. Självförsörjningen av livsmedel och konkurrenskraften i svenskt jordbruk förstärks genom införandet av ett jordbruksavdrag och satsning på beredskapslager. 4 Satsningar på effektiv brottsbekämpning, kvinnors trygghet, jämställdhet och bistånd Satsningar på brottsbekämpning med särskilt fokus på närvarande poliser i yttre tjänst, ett specialiserat och effektivt “Ekokrim” mot ekonomisk brottslighet och first responder-drönare för att identifiera brottslingar. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck kräver krafttag med ett lämnaprogram och en riktig lämnapeng för den som måste ut ur våldsamma relationer, exitprogram för unga i prostitution, och resurser för skyddade boenden. Sverige ska återigen ta emot sin (lilla) andel av kvotflyktingar och påbörja en återställning av enprocentsmålet för biståndet. 5 Hushållens köpkraft stärks på kort sikt, men framförallt på lång sikt Centerpartiets plan för tillväxt syftar till att stärka tillväxten och minska arbetslösheten på lång sikt. Det är reformer som kommer innebära många tusenlappar i skillnad per person i ökade reallöner och minskade kostnader för arbetslöshet. I vårt budgetförslag finns även insatser för att omedelbart öka köpkraften: Matmomsen halveras. Inkomstskatterna sänks i ett första steg med ett nytt jobbskatteavdrag som förstärks för de med låga och medelstora inkomster. Hushållens möjligheter att sänka sina transportkostnader stärks kraftigt med billig miljöbilsbonus. Bostadsbidraget blir mer träffsäkert och relevant med en höjd inkomstgräns. Tabell 1 Reformtabell Reformer 2026 2027 2028 Jobb och växande företag Sänkta kostnader – sänkta skatter Slopad arbetsgivaravgift för små, växande företag (första 10 anställda) 1 100 1 450 1 450 Slopad arbetsgivaravgift för ingångslöner och unga 10 135 10 000 10 000 Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa 2 050 2 300 2 300 Avlasta sjuklönekostnader för småföretag (högkostnadsskydd) 700 1 300 1 400 Lägre kostnader för egenföretagare (lägre egenavgift) 85 160 225 Regelförenkling och halverade tillståndsprocesser 60 60 60 Utökad skattesänkning för låga inkomster 1 900 1 900 1 900 Kompetens, integration och innovation AI-stipendier för elitforskare och FoU 1 050 1 050 1 050 Nystartsår för tusentals fler i arbetskraften 500 500 500 Jobbsvenska 100 200 200 Yrkeshögskolan, nationella yrkesprogram och branschskolor 178 178 178 En klimatplan för Sverige – bilen, boendet, industrin Miljöleasing och folkbonus så att alla kan byta till miljöbilar 4 000 5 000 5 000 Fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar 50 50 50 Strategisk reserv av biodrivmedel för fossilfrihet och beredskap 500 750 1 250 Fossilfritt flyg, särskilda insatser 150 150 150 Stärkt kollektivtrafik 400 400 400 Smarta uppvärmda hem, grönt avdrag 400 400 400 Industriklivet breddat till gröna innovationer 653 700 700 Mer och billigare grön el Återföring av vindkraftsskatt till kommunerna, fullt ut och permanent 350 450 500 Bygg kablarna, teknikneutral ersättning för anslutning ny elproduktion 900 1 600 1 900 Skattefri batterilagring för billigare el 190 250 310 Miljö och naturvård Rent vatten utan PFAS 50 100 100 Dra inte ner på Håll Sverige Rent 10 10 10 Värdefull natur, invasiva arter, friluftsliv, skötsel 150 150 150 Avskaffad kemikalieskatt på begagnad elektronik 20 20 20 Textilåtervinning innovation – textilkliv 50 50 50 Klimatanpassning 50 50 50 Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skola utan geografiska orättvisor Rättvisa villkor för skolan – sektorsbidrag tillskott 2 000 2 000 2 000 Behörighetsreform för alla Sveriges lärare 1 000 1 000 1 000 Fler lärarbehöriga från andra yrken (bl.a. Teach for Sweden) 50 100 100 Stoppa utslagningen – skola även med NPF 30 30 30 Elevhälsan högstadiet och gymnasiet, fler samtal och menskunskap 205 205 205 Vård utan geografiska orättvisor Nära vård med primärvård och landsbygdsläkare 2 000 2 000 2 000 Fler läkare och sjuksköterskor (utbildning och vidareutbildning) 980 1 030 1 030 Jämförelsetjänst för kortare väntetider, tillgänglighet i vården 150 150 150 Kvinnors hälsa 600 600 600 Nya särläkemedel 50 100 100 Äldreboendegaranti 85-plus 100 200 400 Höjd schablon assistansersättningen med 2 % 135 135 135 Självförsörjning för Sveriges beredskap Jordbruksavdrag för beredskap och omställning 400 800 800 Nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårdsnivå 150 250 250 Nötköttsproducenter, djurvälfärdsersättning för dikor 100 100 100 Beredskapslager 50 50 50 Smittsamma djursjukdomar, myggbekämpning 20 20 20 Kustnära småskaligt fiske 10 10 10 Fungerande infrastruktur för beredskap i hela landet Task force för tågunderhåll 2 000 2 000 2 000 Särskilt driftsstöd enskilda vägar 150 150 150 Särskilda insatser infrastruktur, lokalt och alternativ finansiering 50 50 50 Servicekontor 50 75 75 En svensk öpolitik, för Gotlandstrafiken och välfärden 200 200 200 Cyberhemvärn 15 15 15 Värna och stärk civilsamhället Föreningslivet, genom lika tillgång till idrott 225 225 375 Rädda studieförbunden och ge dem beredskapsuppdrag 500 500 500 Samlingslokaler och bygdegårdar 50 50 50 Friluftslivsorganisationer 25 25 25 Internationell säkerhet och samverkan Biståndet tillbaka till 1 % – exklusive Ukraina 1 100 2 500 3 500 Kvotflyktingar, mottagande av 5 000 per år 270 820 1 130 Trygghet genom närvarande polis och förebyggande insatser Fler vuxna på gator och torg i utsatta områden 250 250 250 Polisens förmåga att genomföra grunduppdraget 500 500 500 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 50 50 50 Inrätta Ekokrim – en spetsmyndighet 700 1 322 1 353 First responder-drönare på landsbygden 100 100 100 Utökade hembesöksprogram och traumascreening 150 150 Utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga 4 50 50 Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Lämnaprogram inkl. lämnapeng för våldsutsatta i nära relation 100 100 100 Exitprogram för unga kvinnor i prostitution 10 15 20 Skyddade boenden – förstärkning 50 50 50 Övriga satsningar 213 215 215 Finansiering 2026 2027 2028 Diskretionär finansiering Ny modell för a-kassan 8 000 7 600 7 600 Skattereduktion a-kassa 1 700 1 700 1 700 Effektiviserad arbetsmarknadspolitik, inkl. Samhall 4 500 4 500 4 500 Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen 500 500 400 Slopat ränteavdrag fossila billån 1 500 1 500 1 500 Borttaget skatteundantag för fossil gas 200 200 200 Landsbygdsfokuserat reseavdrag 800 800 800 Teknikneutral anslutning ny elproduktion, ersättning högkostnadsskydd 1 900 1 600 1 900 Breddad trängselskatt i Stockholm och Göteborg för stärkt kollektivtrafik 400 400 400 Borttagna dagar på lägstanivå i föräldraförsäkringen 200 125 300 Spelskatt nätcasinon 200 200 200 Effektivare kontorsanvändning i statliga myndigheter 1 055 1 490 1 705 Högre produktivitetsavdrag i pris- och löneomräkningen 1 620 3 702 5 671 Ekokrim från befintliga anslag 629 1 322 1 353 Avskaffat tvåbarnstillägg 1 300 1 300 1 300 Halverat flerbarnstillägg från barn tre 1 100 1 100 1 100 Cigarettskatt på EU:s genomsnitt 1 136 1 160 1 183 Ingen rot utomlands 60 60 60 Avskaffat flyktingundantag i sjuk- och aktivitetsersättning 300 300 300 Avvisade förslag från regeringen Integration istället för höjt återvandringsbidrag 1 475 950 950 Aktivitetskrav utan särskilda kostnader och byråkrati 1 141 1 282 1 282 Regeringskansliet ”fullfölja reformagendan” 650 650 650 Sektorsbidrag för kvalitet i skola och förskola istället för maxtaxa 1 000 1 500 1 500 Färre vårdkömiljarder för kortare vårdköer 2 600 2 600 2 600 Folkräkning 205 225 130 Övriga avvisningar i BP26 3 118 5 315 5 556 Omprioriteringar till följd av egna satsningar Miljöleasing och bilbonus för 100 000 bilar per år istället för 10 000 400 900 1 400 Återföring av vindkraftsskatten till kommunerna, fullt ut och permanent 370 400 400 Omprioritering inom Polismyndighetens anslag 500 500 500 Tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter till permanenta 6 350 5 890 300 Satsningar på föreningslivet istället för byråkratiskt fritidskort 792 792 792 Övriga omprioriteringar 968 866 806 Tidigareläggning insatser för civilt försvar Task force för tågunderhåll 2 000 2 000 2 000 Beredskapslager 50 50 50 Strategisk reserv av biodrivmedel för fossilfrihet och beredskap 500 750 1 250 Rädda studieförbunden och ge dem beredskapsuppdrag 150 100 100 Finansiellt sparande jämfört med regeringen 8 947 6 909 2 247 Finansiellt sparande, exkl. tillskott försvar och stöd till Ukraina –69 883 –83 301 –64 123 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Växande företag och jobbskapande – Centerpartiets plan för att få tillbaka tillväxten och få ned arbetslösheten 2 Klimat- och miljöledarskap – Centerpartiets klimatplan för att nå utsläppsmålen och bli ett klimatföredöme igen 3 Investera i landsbygdens välfärd och utradera de geografiska orättvisorna 4 Satsningar på effektiv brottsbekämpning, kvinnors trygghet, jämställdhet och bistånd 5 Hushållens köpkraft stärks på kort sikt, men framförallt på lång sikt Förslag till riksdagsbeslut Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Bedömning av det ekonomiska läget Bedömning av finanspolitiken En budget för framtiden – släpp loss kraften Så tar vi oss ur jobbkrisen Många nya jobb genom kraftfullt sänkta kostnader för företagen Sänkt skatt för alla som arbetar – men särskilt på låga och medelstora inkomster Yrkesutbildning och andra former av vidareutbildning En smartare intensiv integration med både krav och förväntningar En effektivare arbetsmarknadspolitik En a-kassa som uppmuntrar till jobb Begränsa bidragen klokt och kräv aktivitetskrav – utan byråkrati Etableringsjobben måste göras om eller läggas ned Effektivare matchningsstöd Centerpartiets jobbplan Sänkt matmoms och konkurrenskraftig svensk matproduktion Bostadsbidraget Så får vi igång tillväxten och företagandet igen Minskat regelkrångel och kortare tillståndsprocesser Snabbare tillståndsprocesser Sänkta egenavgifter AI-satsning på stipendier för forskare och utökat FoU-avdrag Ledarskap i klimatpolitiken – sänk utsläppen med grön tillväxt Bilen Boendet Industrin Fossilfritt flyg Ny grön el – dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden Vindkraften måste frigöras för mer grön el i närtid Vindkraftskommuner måste få vindkraftsskatten permanent och långsiktigt återförd Kablar till havsvindkraften Lagring och solskatt Bättre kollektivtrafik för klimatet Klimatplan för Sverige Sverige kan bli ett miljö- och klimatföredöme igen Håll Sverige Rent Det behövs ett textilkliv Höjt tempo i klimatanpassningsåtgärderna Rent vatten både idag och i framtiden Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skola utan geografiska orättvisor Ett rekordstort sektorsbidrag för skolan Behöriga lärare i alla skolor Bättre och mer attraktiv lärarutbildning Intensiv svenska för att fixa integrationen redan i skolan Insatser mot psykisk ohälsa och för en skola för alla Primärvården stärks, bland annat med en reform för landsbygdsläkare Fler läkare och sjuksköterskor behövs Ingen nedskärning på kvinnors hälsa Investeringar för beredskap Infrastruktur Task force för tågen – beta av eftersatt underhåll Enskilda vägar Ta tillbaka nattågen Självförsörjning av mat Investera i landsbygden och matproduktionen Utökad djurvälfärdsersättning Ett jordbruksavdrag för stärkt lönsamhet Behåll den statliga servicen i hela landet Landsbygden konsekvent underinvesterad, inte minst Gotland Stärka föreningslivet och civilsamhället Rädda studieförbunden för vår beredskap Idrotts- och friluftsliv tillgängligt för alla Tryggheten måste återupprättas för alla Resurser för en polis som är på plats i vardagen Inrätta ett kraftfullt Ekokrim Förebyggande insatser så att kampen mot brottsligheten inte är halv och haltande Stopp för återfall i nya våldsdåd Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Lämnaprogram mot våld i hemmet och exitprogram från prostitution Skyddade boenden Säkerhet Stödet till Ukraina måste upp till en procent av BNP per år Sverige kan ta emot 5 000 kvotflyktingar per år Svenskt bistånd måste börja återställas Centerpartiets tillväxtplan för Sverige Centerpartiets tillväxtplan Inkomster och skatter Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Förstärkt jobbskatteavdrag Egenavgifter Bredda det gröna avdraget till smarta uppvärmda hem Jordbruksavdrag Landsbygdsfokuserat reseavdrag Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a-kassa A-kassan Värna rotavdraget som det var avsett Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkt arbetsgivaravgift på ingångslöner och för unga Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa Tio skattefria anställda Skatt på kapital Högkostnadsskydd för höga sjuklönekostnader Justeringar i ränteavdraget för vissa billån Investeringssparkonto Skatt på konsumtion m.m. Halverad mervärdesskatt på livsmedel Skattefri batterilagring för billigare el Borttaget skatteundantag för fossil gas Skatt på begagnad elektronik Differentierad spelskatt Cigaretter Övriga inkomstfrågor Avvisade förslag till skatteförändringar i budgetpropositionen för 2026 Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Inkomstberäkning Utgifter Tabell 4 Förslag till utgiftsramar 2026 Tabell 5 Förslag till utgiftsramar 2027–2028 Utgifter per utgiftsområde Offentliga finanser Utgiftstak Kommunsektorn Staten Den offentliga sektorns finanser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell 6 i motionen. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2026 enligt förslaget i tabell 4 i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i tabell 2 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Bedömning av det ekonomiska läget Svensk ekonomi är i ett fortsatt svagt läge, med vissa tecken på återhämtning. Risk­bilden i omvärlden är fortsatt stor samtidigt som särskilt hushåll men även vissa sektorer i näringslivet ser läget som sämre än normalt. Omvärldens osäkerhet väger på svensk ekonomi, men effekten är inte helt entydig. Finansdepartementet beskriver att geopolitiska spänningar och handelspolitiska åtgärder förlänger lågkonjunkturen. I euroområdet har dock BNP ökat under andra kvartalet och den ekonomiska utvecklingen är något starkare än förväntat, enligt Riksbankens senaste rapport. Eurostat visar samtidigt att euroområdets arbetslöshet ligger nära rekordlåga nivåer och att EU-genomsnittet för trendmässig arbetslöshet ligger på historiskt låga 5,9 %, vilket speglar en ännu relativt stark europeisk arbetsmarknad, tvärtemot utvecklingen i Sverige. Något som har större indirekta effekter på svensk ekonomi är dock besluten i flera europeiska länder och gemensamt inom EU och Nato att öka investeringarna i försvaret, både det militära och det civila. Sveriges försvarsindustri är blott en procent av BNP men sammantaget kan den ökade investeringsnivån ha positiva effekter på svensk BNP framöver. I USA har den ekonomiska utvecklingen börjat sakta ner till följd av osäkerheten i handelspolitiken även om tillväxtstatistiken hittills har hållit emot bättre än befarat. Det syns viss svaghet på arbetsmarknaden i USA, vilket till viss del förklaras av ett lägre arbetsutbud i takt med att migrationspolitiken har stramats åt, samtidigt som inflationen väntas stiga både på kort och lång sikt när alltfler tullar mot andra länder, inklusive EU, bekräftas på historiskt höga nivåer. Såväl den ekonomiska politiken i stort som finans­politiken specifikt genomgår samtidigt stora förändringar under den nuvarande administrationen i USA. Det finns risk för att förtroendet för USA:s ekonomiska politik urholkas med följden att räntenivån stiger kraftigt, ofta med överspillning till Europa och USA, samtidigt som den amerikanska ekonomin blir mer inåtvänd med negativa konsekvenser för tillväxten i resten av världen. Sedan 2023 har tillväxten i Sverige varit ovanligt svag och den svenska ekonomin har knappt vuxit alls. Statistiken för andra kvartalet 2025 ger sken av en vändning när BNP ökade med 0,5 % jämfört med första kvartalet i år och 1,4 % jämfört med samma kvartal förra året. Tillväxten drevs av fasta bruttoinvesteringar (+1,7 % q/q) och ett tydligt positivt lagerbidrag (+1,1 P/E), medan nettoexporten höll tillbaka utvecklingen till följd av stigande import, eventuellt som konsekvens av tullosäkerheten, se mer om det nedan. Hushållens konsumtion ökade 0,4 % q/q, vilket fortfarande signalerar lägre nivåer än normalt. Det finns tecken i det här mönstret som är typiska för tidig åter­hämtning, men med stor osäkerhet om framtiden. KPIF-inflationen uppgick i augusti till 3,2 % medan KPI låg lägre på 1,1 %. SCB noterade samtidigt att elpriserna steg ovanligt mycket, medan räntekostnader för boende sjönk i KPI. Under det senaste året har KPIF exkl. energi legat högre än inflationsmålet runt 3 %, men enligt Riksbankens bedömning är detta till följd av ett antal olika be­gränsade prisuppgångar som inte återfinns brett i ekonomin samtidigt som en långsam ökning av arbetskostnader, stärkt kronkurs och framåtblickande indikatorer pekar på ett historiskt sett normalt inflationstryck nära 2 % framöver. Riksbanken sänkte därför den 23 september styrräntan till 1,75 % och signalerade samtidigt att räntan nu kan ligga kvar på denna nivå ”en tid framöver”. SCB:s månadsindikator visar att hushållens konsumtion ökade med 0,2 % m/m i juli (2,4 % y/y), vilket bekräftar en trög volymåterhämtning. Hushållens konfidensindikator har stigit fem månader i rad, men ligger alltjämt under det historiska genomsnittet och kapitalvaruinköpen är i nuläget fortsatt svaga. SCB har i en särskild studie pekat på att hushållens sparande är historiskt högt i relation till inkomsterna, vilket kan fortsatt dämpa konsumtionen när reallönerna vänder upp och även multiplikatoreffekter av finanspolitiska åtgärder. Det så kallade ”försiktighetssparandet” och kvarstående osäkerhet kring jobb och prisnivå håller tillbaka konsumtionen utöver vad real disponibel inkomst i sig förklarar. Det dämpar den konsumtionsledda återhämtning som flera prognoser både har byggt på under en tid men också de prognoser som antar en vändning nästa år. Att sentimentet förbättras före konsumtionen är inte ovanligt efter en inflationschock; det kan kräva ytterligare några kvartal av stabila realinkomster och fallande räntekostnader innan beteendet ändras. Företagen skickar en blandad men sammantaget ljusare signal. Industrins PMI steg till 55,6 i september, den högsta nivån sedan våren 2022, vilket antyder expanderande aktivitet. KI:s barometer visar samtidigt små färdigvarulager i industrin och ett i stort sett normalt stämningsläge där, så om exporten skulle ta fart igen finns möjlighet för industriproduktionen att ge positivt tillskott till BNP. SCB redovisar samtidigt att lagerinvesteringar nu ger ett positivt bidrag till BNP, vilket ofta signalerar att företag förbereder sig för högre efterfrågan, alternativt har byggt upp en säkerhetsbuffert inför högre tullnivåer från USA, men detta går främst att se inom handeln, som nu förväntar sig en vändning från hushållen. Läget i byggsektorn är fortsatt svagt. Arbetsmarknaden är fortsatt svag med stigande trendmässig arbetslöshet – 8,7 % säsongsrensad och utjämnad arbetslöshet i augusti. I EU-jämförelse ligger Sverige på bland de högsta arbetslöshetsnivåerna (t.ex. juli 2025: Spanien 10,4 %, Finland 10,0 %, Sverige 8,8 %, euroområdet 6,2 %). Den höga arbetslösheten är både en konjunkturell och en strukturell fråga där inträdet för grupper långt från arbetsmarknaden är avgörande. Sysselsättningen ökade i kölvattnet av pandemin, då också fler från traditionellt svaga grupper tog steget in i arbetskraften och på arbetsmarknaden. De senaste åren har dock trenden gått åt motsatt håll. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden i kombination med en högre arbetsproduktivitet än idag är avgörande för Sveriges tillväxt i framtiden. Arbetskraftsdeltagandet är relativt stort i jämförelse med andra länder men arbetslösheten är, som konstaterat, hög både historiskt i Sverige och jämfört med jämförbara länder. För att få upp tillväxten behöver både andelen arbetslösa minska och produktiviteten öka. För ett år sedan bedömde regeringen i höstbudgeten att svensk BNP skulle växa med 2,5 % under 2025. I december 2024 reviderades detta ned till 2,0 % för att nu spås komma in på svaga 0,9 % för helåret 2025. Att det skulle bli ett år med fortsatt lågt resursutnyttjande var tydligt redan i våras, varför Centerpartiet föreslog en mer expansiv finanspolitik i vårbudgeten. Nu fortsätter arbetslösheten stiga trendmässigt och i alla bedömares prognoser ligger den över 8 % även mot slutet av 2026. För att vi ska se en så tydlig förstärkning av tillväxten lär krävas ökat hushållsförtroende och faktisk konsumtion, framför allt genom fortsatt lägre inflation och stabiliserande boräntor som stabiliseras på lägre nivåer som följd av Riksbankens senaste penningpolitiska beslut i september 2025. Men det räcker inte utan det kommer också krävas ett ökat förtroende inom näringslivet för att vända utvecklingen för anställningsplaner och investeringar, vilket i förlängningen minskar arbetslösheten och stärker hushållens kassa. Bedömning av finanspolitiken Sveriges statsfinanser är starka. Centerpartiet har under decennier bidragit till att säkerställa en ansvarsfull finanspolitik. Det som krävs nu är en balans, där långsiktiga åtgärder för jobb, produktivitet och inträde på arbetsmarknaden prioriteras framför enbart allmänna och kortsiktiga efterfrågestimulanser. Det är viktigt för att stödja en hållbar återhämtning och värna tanken med det finanspolitiska ramverket. Det ger också större handlingsutrymme inför kommande mandatperiod där risker från omvärlden i form av nya, drastiska, förändringar i handelspolitiken, fortsatta säkerhetspolitiska utmaningar och lägre tillväxt i skatteunderlaget som pressar de offentliga finanserna ytterligare från ett sämre utgångsläge. I en mer utmanande tid och en mer komplicerad omvärldssituation behöver beredskap inte bara byggas runtom i samhället, utan även i statsfinanserna. Centerpartiet ser behovet av att stärka efterfrågan och inte minst få upp hushållens konsumtion. En stor del av ökat konsumtionsutrymme för konsumenterna under 2026 består i att Riksbankens justerade penningpolitik får successivt genomslag på hushållens räntekostnader, men det finns också anledning för viss kompletterande finanspolitisk stimulans. Det återfinns i Centerpartiets budgetmotion, men därutöver och av större vikt för att stärka Sveriges ekonomi på längre sikt är att öka investeringarna i humankapital och att underlätta för företagens förmåga och vilja att anställa. En viktig anledning till det försvagade finansiella sparandet inför 2026 och under planperioden är den gemensamma överenskommelsen med samtliga riksdagspartier om ökade försvarsutgifter till 3,5 % av BNP samt 1,5 % av BNP därutöver för investeringar i civilt försvar. Centerpartiet står bakom denna överenskommelse, inte minst det som gäller en snabbare uppbyggnad av det civila försvaret och beredskapen. Men denna uppbyggnad förklarar inte hela den tänkta ökningen av offentlig sektors skuldsättning. Med regeringens föreslagna ekonomiska politik ökar Maastrichtskulden till 36,8 % av BNP sista året för planperioden, 2028, vilket är över det så kallade skuldankaret som återfinns i det finanspolitiska ramverket. Centerpartiet ser att den tilltagna kostymen för statsbudgeten också måste kombineras med åtgärder som får ekonomin att växa och skapar ytterligare resurser till välfärden, som beskrivet ovan och senare i motionen. För att öka säkerhetsmarginalen i de offentliga finanserna framöver ser Centerpartiet att reformutrymmet bör anses vara mindre än vad som föreslås i regeringens budget­proposition. För 2026 lägger Centerpartiet en budget med ett reformutrymme på under 70 miljarder att jämföra med de 80 miljarder som regeringen har lagt fram. Hela banan för budgeten återfinns i reformtabellen nedan. En budget för framtiden – släpp loss kraften Sveriges välstånd och utbildningsnivå, våra stabila statsfinanser och vår historiska innovationskraft borde ge en stor potential att vara drivande i de kommande årens ekonomiska och tekniska utveckling, men också kunna rusta oss väl i ett oroligt internationellt läge. Tyvärr har det ekonomiska läget i Sverige förvärrats snabbt under de senaste åren, med hög arbetslöshet, svag tillväxt och samtidigt stigande klimatutsläpp. Centerpartiet anser därför att svensk ekonomi behöver en kraftfull kursändring. Förtroende och framtidstro måste ingjutas i företag och konsumenter. Det kan inte ske genom att likt Tidöregeringen fortsätta med fler tillfälliga och kortsiktiga stimulanser inför riksdags­valet. Det som behövs är en liberal och grön reformpolitik som prioriterar riktiga struktur­reformer som ger långsiktighet och framtidstro, skapar förutsättningar för företagen att anställa och för att Sverige ska återta ledarskapet i klimatomställningen. Bara så kan tillväxten, reallönerna och resurserna till välfärden öka stadigt nästa mandatperiod. Centerpartiet vill inte att den ekonomiska politiken bara ska vara inriktad på att för­stärka hushållens konsumtion utan också på att investera och bygga infrastruktur, grön industri, grön energi och billiga bostäder i hela landet. Denna budgetmotion bygger på en sådan liberal och grön plan för jobben, för tillväxt och företag, för klimatet och för investeringar i välfärd och infrastruktur i hela landet. Så tar vi oss ur jobbkrisen Sverige har nu ett av västvärldens högsta arbetslöshetstal, det tredje högsta i EU (över 8,7 procent) och arbetslösheten förväntas ligga kvar en bit över 8 procent hela nästa år. Det motsvarar cirka en halv miljon arbetslösa. Arbetslösheten har sedan 2022 stigit med en bra bit över 100 000 personer i Sverige, samtidigt som den sjunkit i övriga EU. Arbetslösheten i Sverige är till exempel numera mer än dubbelt så hög som i vårt grannland Danmark. Bara skillnaden i arbetslöshet mellan Sverige och snittet i EU skapar ett bortfall i statskassan på 45–50 miljarder kronor, motsvarande över 100 000 vårdbiträden eller över 70 000 läkare.[1] Men det är framförallt en stor mänsklig förlust, som skapar utanförskap, växande sociala och ekonomiska klyftor och i förlängningen även kriminalitet, i synnerhet bland unga som inte får chansen på arbetsmarknaden. Cirka hälften av de arbetslösa är utlandsfödda, men medan deras arbetslöshet minskat så har arbetslösheten stigit bland inrikes födda och når nu alla grupper, från de som bara har grundskoleutbildning till nyutexaminerade akademiker.[2] Enligt akademikernas a‑kassa är antalet arbetslösa akademiker på den högsta nivån på 20 år.[3] Antalet långtidsarbetslösa stiger också och uppgick i augusti 2025 till 204 300 personer, det högsta antal som någonsin uppmätts i Sverige. Företagens anställningsplaner är fortsatt försiktiga, vilket syns i det minskade antalet lediga jobb. Den konjunkturberoende arbetslösheten har stigit, men det har även den strukturella arbetslösheten. Enligt Konjunkturinstitutets skattningar av den strukturella arbetslös­heten uppgår den så kallade jämviktsarbetslösheten nu till 7,5 procent, vilket är den högsta nivån sedan 90-talskrisen. Därför måste finanspolitiken inriktas också på strukturella reformer för att bryta den höga arbetslösheten på riktigt och på längre sikt. Läget går inte att beskriva som något annat än en jobbkris, eller rentav mass­arbetslöshet. Centerpartiet menar att det kräver mycket omfattande insatser för att bryta den höga arbetslösheten. Det behövs både kraftfulla minskningar av företagens kostnader för att anställa, inte minst sänkta arbetsgivaravgifter, och stora insatser för utbildning och vidareutbildning, men också specifikt för integration och svensk­undervisning. Dessutom behövs stärkta incitament att arbeta genom lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare. I Centerpartiets budgetmotion beskrivs var och en av dessa insatser för att bryta jobbkrisen, som också sammanfattas i en Jobbplan för Sverige. Totalt sett är målet med insatserna för att bryta jobbkrisen att minska antalet arbetslösa med minst lika många personer som arbetslösheten ökat under Tidöregeringen, alltså mer än 100 000 personer. Många nya jobb genom kraftfullt sänkta kostnader för företagen Sverige har fortfarande bland västvärldens högsta skatter för att anställa, i synnerhet för småföretag och på låga löner. En första självklar åtgärd i ett läge med mycket hög arbetslöshet är därför att sänka kostnaderna för att anställa. Långsiktigt bör skatten på att anställa, arbetsgivaravgiften, sänkas för alla med den del som utgör ren skatt och idag motsvarar över 10 procent av lönen. Till en början behöver arbetsgivaravgiften sänkas för småföretagen, som står för en helt avgörande del av de nya jobben i Sverige. Arbetsgivaravgiften behöver samtidigt sänkas för de grupper som mest behöver ett nytt jobb och där arbetslösheten slår som hårdast: unga, långtidsarbetslösa och de som går in på arbetsmarknaden på ingångs­löner. Därför föreslås en total sänkning av arbetsgivaravgiften med 13,3 miljarder 2026 och sammanlagt med 57 miljarder till och med 2030. Den består av flera delar: Slopad arbetsgivaravgift för småföretag. Arbetsgivaravgiften slopas helt[4] för små företag på de första tio anställda under dessa anställdas första två år i företag. Detta är särskilt viktigt eftersom 9 av 10 av alla nya jobb enligt ny statistik skapas i små­företagen. Till skillnad från dagens så kallade växa-stöd, som bara omfattar de första två anställda, är inte slopandet av arbetsgivaravgiften något företagen ska behöva söka som ett ”stöd” eller bidrag, utan en automatisk skattesänkning. Skattesänkningen på arbete väntas därmed få ett betydligt större genomslag för just den grupp av företag som står för den helt dominerande andelen av nya jobb i Sverige. Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa. Arbetsgivaravgiften slopas även helt för långtidsarbetslösa – en allt större grupp där bara mellan en femtedel och en tiondel tar sig ur arbetslöshet varje år, med allt djupare utanförskap och bidragsberoende som följd. Återigen finns i dag olika stödsystem för att anställa långtidsarbetslösa, med nystartsjobben som de mest framgångsrika bland många mindre framgångsrika subven­tioner. Här vill vi införa en rak skattesänkning, ett slopande av arbetsgivaravgiften under de två första åren av anställning, för alla som varit arbetslösa i mer än ett år. Slopad arbetsgivaravgift för unga. Unga är en särskilt utsatt grupp på arbets­marknaden. Sverige har här ett av västvärldens högsta ungdomsarbetslöshetstal, nästan var fjärde ung svensk (23,9 procent av 15–24-åringarna) var arbetslös i augusti med säsongsrensade tal. Det är den näst högsta siffran i EU efter Spanien. Även om man bortser från de ungdomar som är arbetslösa mellan eller inför utbildningar är svensk ungdomsarbetslöshet bland västvärldens högsta. Ungdomsarbetslösheten steg kraftigt efter att den nytillträdda Tidöregeringen 2023 höjde skatten på att anställa unga med 12 procent. Nya utvärderingar visar att sänkta arbetsgivaravgifter för unga har en större effekt på arbetslösheten än vad man tidigare förutsett, bland annat genom att företag som anställer unga kan växa snabbare och anställa fler.[5] Alldeles inför valet, i april 2026, har Tidöregeringen nu föreslagit att ungas arbetsgivaravgifter ska sänkas igen med nästan lika mycket som den först höjdes, men bara i ett och ett halvt års tid – en kortsiktighet som helt underminerar företagens möjligheter att anställa. Centerpartiet föreslår att ungas arbetsgivaravgifter slopas med en högre taknivå än regeringens. Slopad arbetsgivaravgift för de med ingångslöner. Särskilt stor roll spelar självklart skatten på att anställa när en person, kanske med lägre kvalifikationer, ska komma in på arbetsmarknaden. För arbetsgivaren är det avgörande att kostnaden inte är högre än att det lönar sig att anställa. Centerpartiet vill därför även slopa arbetsgivaravgiften på att anställa till ingångslön, en sänkning som fasas ut på löner upp till 30 000 kronor. För en restaurang eller ett tillverkande företag med 10 anställda, varav 5 unga, innebär Centerpartiets förslag att skatten sänks med över en halv miljon kronor per år, vilket med våra förslag ger möjlighet att anställa ytterligare minst en till två personer till. I anslutning till detta föreslås även en annan avgörande sänkning av kostnaden för att anställa: Vi lyfter bort sjuklönekostnaden för små företag. För ett litet företag är en sjuk­skrivning av en medarbetare ett stort problem. Någon måste hittas som tillfälligt kan gå in och göra de arbetsuppgifter som den sjuka skulle ha gjort. Därutöver måste också företagaren ändå betala den sjukskrivna personens lön. Just detta gör att små företag är oroliga för att anställa personer med sjukdomshistoria, ofta precis de personer som är utsatta och behöver komma tillbaka i jobb. Alliansen införde därför ett högkostnads­skydd som lyfter lönekostnaden från småföretag när någon är sjukskriven. En sänkt kostnad för småföretag som följande socialdemokratiska regeringar behöll, men som Tidöregeringen återinförde och vill behålla. Centerpartiet återinför högkostnadsskyddet för småföretagens sjuklöner, så att en viktig kostnad och ett viktigt hinder för ny­anställning röjs. Ersättningen ska betalas ut automatiskt och löpande, utan att företagen ansöker om det, till skillnad från tidigare, vilket innebär att det blir minskade kostnader utan ökad administration för företagen som skapar jobb. Sänkt skatt för alla som arbetar – men särskilt på låga och medelstora inkomster Samtidigt som det ska löna sig för företag att anställa fler (så att efterfrågan på arbets­kraft ökar) är det viktigt att det ska löna sig att arbeta. Tröskeln för att gå från bidrag till arbete ska vara så låg som möjligt (så att arbetsutbudet ökar). Centerpartiet vill därför genomföra en skattereform som både sänker skatten på arbete för alla och sänker trösklarna för att komma i arbete. Samtidigt måste skatte­systemet under nästa mandatperiod förenklas så det blir enkelt att se hur mycket det lönar sig att börja arbeta, och att arbeta mer. Inför genomförandet av en större skattereform under nästa mandatperiod vill Centerpartiet se ett nytt jobbskatteavdrag, som sänker skatten för alla men särskilt på låga och medelstora inkomster. Nuvarande jobbskatteavdrag ger en skattesänkning som är störst för inkomster om cirka 40 000 kronor i månadslön. Centerpartiets förslag innebär en förstärkning av jobbskatteavdraget som sänker skatten ytterligare på alla löner och särskilt, och mer än regeringen gör, på månadslöner mellan 16 000 och 40 000 kronor. Detta gäller på arbetsinkomster för alla som ännu inte fyllt 66 år med ett förstärkt jobbskatteavdrag, men även på förvärvsinkomster för äldre över 66 år med ett högre förhöjt grundavdrag. Med vår föreslagna modell sänks skatten för ett hushåll med två vuxna med ingångs­löner på 27 000 respektive 30 000 kronor med 508 kronor i månaden, för ett hushåll med två vuxna med medianlön om 38 800 kronor med 952 kronor i månaden och med ett hushåll med vardera 55 000 kronor i månadslön med 802 kronor i månaden. Skatten sänks därmed något mer för de med låga och medelstora inkomster än med regeringens förslag. Yrkesutbildning och andra former av vidareutbildning Om sänkta kostnader för att anställa fler är den ena sidan av att bryta jobbkrisen så är stärkt utbildning och vidareutbildning den andra. Parallellt med jobbkrisen har Sverige stora kompetensgap, nationellt men i synnerhet i vissa regioner, och inte minst inom praktiska yrken. Totalt finns fortfarande, trots jobbkrisen, runt 100 000 lediga jobb i Sverige och många företag menar att man inte kan hitta rätt kompetens. Av dem var så mycket som en tredjedel inom praktiska yrken som svetsare, elektriker och vårdbiträden. Samtidigt är det fyra gånger högre risk att bli arbetslös för den som saknar gymnasie­utbildning, och ordentliga yrkesutbildningar är då ofta vägen tillbaka i arbete. Efter en lång period av otillräckliga satsningar på yrkesutbildningar har regeringen gradvis ökat dessa igen, även om till exempel omställningsstudiestödet för att vidare­utbilda sig till bristyrken används alldeles för ineffektivt. Det kvarstår samtidigt stora hål i de svenska vidareutbildningarna, och Centerpartiet vill inleda en stegvis ökning av yrkesutbildningarna med fokus på särskilt framgångs­rika delar av vidareutbildningen: Yrkeshögskolan är trots en nödvändig expansion under senare år fortfarande kraftigt underdimensionerad, och det saknas permanenta medel. Inte minst det så kallade ”Lärande i arbete” där mycket av utbildningen sker ute på företag och där även personer som missat gymnasieexamen kan komma in efter inträdesprov. Nationell yrkesutbildning har visat sig framgångsrik i att lära elever ett praktiskt yrke som i regel leder direkt till anställning. Dessa behöver bekräftas som en viktig pusselbit och skalas upp snabbt och brett. På gymnasiet har yrkesprogrammen en liknande funk­tion som behöver förstärkas. Dessa utbildningar behöver kunna fånga upp elever som annars riskerar att hoppa av skolan. Branschskolor. Med sin nära anknytning till företag och specifika branscher har de specialiserade branschskolorna visat sig framgångsrika att få elever direkt in i kvalificerat yrkesarbete och att fylla kompetensgap i svenska företag. Samtidigt föreslår Centerpartiet att lärlingsprogrammen förstärks och reformeras, med bland annat stärkta incitament för lärlingar att fullborda utbildningar med riktiga löner efter en prövotid och med incitament som gör det möjligt för arbetsgivare att ta emot lärlingar och att välja vilka man vill anställa som lärlingar. En smartare intensiv integration med både krav och förväntningar Integrationen har under de senaste åren hamnat på undantag i den svenska jobb­politiken, med få förslag från regeringen och en närmast uppgiven eller kritisk inställning till integrationsinsatser. Givet att en stor del av de arbetslösa är födda utomlands och att kunskap i svenska och om svenska arbetsplatser ofta är skillnaden mellan att få och inte få arbete, är en väl fungerande integrationspolitik helt avgörande för att få ned arbetslösheten. För detta föreslås en integration som är intensiv och ställer krav, samtidigt som den i andra änden innefattar investeringar från samhället i ordentlig utbildning och riktiga insatser som avslutas med certifikat över kunskaper och svenska. Du ska kunna slita och studera på sena kvällar och tidiga mornar, men samtidigt veta att det till slut lönar sig med jobb och karriär. Centerpartiet föreslår därför: Intensiv integration under ett ”nystartsår” för alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige och som inte kan svenska. Målet är att bryta utanförskapet med en intensiv, men också kravfylld, kombination av undervisning av svenska och yrkeskunskaper, så långt som möjligt förlagd på arbetsplatsen och kombinerad med praktik, matchning och mentorskap. Uppnådda kunskaper och insatser dokumenteras och godkänns med diplom. Efter avslutat nystartsår ges automatisk rätt till etableringsjobb och/eller nystartsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Den som efter längre arbetslöshet vägrar delta i nystartsår kommer få påtagligt lägre bidrag. Liknande intensiv integration med språk och praktik har med framgång prövats både i länder som Tyskland och i svenska kommuner (ett exempel är Etableringslyftet). Ersätt sfi med jobbsvenska. Dagens sfi har nått vägs ände. Trots att alla nyanlända flyktingar och deras anhöriga läser svenska på sfi är det cirka 70 procent som inte slutfört den sista kursen – kurs D – efter tre år. Centerpartiet föreslår att sfi mycket tydligare utgår från elevens förutsättningar och delas upp i två delar: En praktisk jobbsvenska, i huvudsak förlagd på, och anpassad till, en arbetsplats, med ett tydligt certifikat liknande de som ges för språkstudier som bevisar praktisk språkförmåga. Den andra delen riktar in sig mot akademisk utbildning och fortsatta studier på högskolenivå. Villkora föräldraledighet. Ett kombinerat jobb- och jämställdhetsproblem är att många kvinnor kan bo länge i Sverige utan att arbeta på grund av långa perioder med föräldra­ledighet. Föräldraledighet för utrikes födda som fått asyl, eller deras anhöriga (och som inte pratar svenska) ska begränsas samt villkoras med svenskundervisning. Efter ett år måste personen läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. När föräldern läser svenska ska barnet gå i förskola för att också lära sig svenska. Antalet dagar med föräldrapenning halveras för den som kommer till Sverige med barn som fyllt ett år. En effektivare arbetsmarknadspolitik Samtidigt som sänkta kostnader och bättre utbildningar är avgörande för att skapa fler jobb i växande företag finns en rad andra faktorer som gör att arbetsmarknaden i Sverige inte fungerar som den borde och som bidrar till arbetslösheten. En a-kassa som uppmuntrar till jobb Ett annat skäl är att bidrag och arbetslöshetskassan är fel utformade så att det inte uppmuntrar till att söka jobb. Genom att ge ersättningar på för hög nivå under för lång tid uppmuntrar a‑kassan människor att vänta med att söka jobb, eller vänta in jobb på en viss lönenivå. Detta riskerar att förlänga tiden i arbetslöshet och ökar risken för lång­tidsarbetslöshet. I samband med pandemin höjdes taken i a‑kassan, vilket var nöd­vändigt under en period då det var svårt eller omöjligt att söka nya jobb. Sedan dess har de nya nivåerna permanentats av Tidöregeringen och a‑kassans utformning även efter de senaste reformerna bidragit till att låsa in människor i bidragsberoende. Centerpartiet vill i stället ha en a‑kassa som är tillräckligt stark i början men som avtrappas snabbare, så att det finns en inledande trygghet men starka incitament att söka ett nytt jobb. Vi prioriterar att maximera möjligheterna att få ett nytt jobb framför höga och långa ersättningar och bidrag. Begränsa bidragen klokt och kräv aktivitetskrav – utan byråkrati Det ska alltid och utan undantag löna sig att gå från bidrag till arbete. Ett sätt att stimulera det är att begränsa olika former av bidrag som kan läggas på varandra. I praktiken räknas dock bidrag av mot försörjningsstödet. Det gör att det till exempel för familjer med många barn ofta är barnbidraget, som är en rättighet oberoende av inkomst och arbete, som utgör grunden för en långtidsarbetslös förälders faktiska inkomst. Det gör att det avgörande för familjer som lever på bidrag är att aktivt söka jobb och att de får behålla så stor del av sin inkomst som möjligt när de kommer i jobb. Därför välkomnas att regeringen nu i praktiken föreslår att återinföra jobbstimulansen i försörjningsstödet som regeringen först motsatte sig, där en premie ges för den som går från försörjningsstöd till arbete, i det nya förslaget kallad just jobbpremie. Däremot behövs en mindre byråkratisk form för att underlätta för kommunerna att ställa krav på aktiviteter som snabbt leder till jobb. I praktiken vill nästan alla kommuner detta och problemet är ofta att se till så att myndigheter, inte minst Arbetsförmedlingen, samarbetar på ett effektivt sätt. Det får inte bara bli placering av arbetslösa i dyra och meningslösa aktiviteter. Aktiviteterna ska snabbt leda till jobb. Etableringsjobben måste göras om eller läggas ned Lönebildningen tar i regel inte hänsyn till arbetslösas behov av att komma i arbete och ingångslöner sätts på nivåer där en del av de arbetslösa helt enkelt inte får jobb. Att sänka skatten på att anställa, i synnerhet på ingångslöner, är ett sätt att sänka trösklarna. Därtill behövs subventionerade jobb som kan sökas, likt nystartsjobben. Ett annat sätt är att skapa särskilda jobb där den lön som möter arbetsgivaren är mycket lägre och där staten betalar hela eller en del av mellanskillnaden. En relativt ny form av sådana jobb är de så kallade etableringsjobben, där staten tar bort skatten och betalar en del av den anställdas lön i två år. Tyvärr har etablerings­jobben urvattnats och byråkratiserats, bland annat genom att de gjorts beroende av avtal med fackföreningar. Facken har dessutom ofta varit ovilliga att teckna avtal i just de branscher där många arbetslösa får jobb. Dessutom är de som står för många av de nya jobben, små företag utan kollektivavtal och bemanningsbranschen, exkluderade från etableringsjobben. Fram till dags dato har bara cirka 100 personer fått ett etableringsjobb under 2024 och 2025. Etableringsjobben framstår därför som ett fiasko, och det finns akut behov av att göra om dem eller lägga ned dem. Ett steg är att göra små företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag delaktiga. Effektivare matchningsstöd Sverige har fortfarande mycket stora matchningsproblem, med över 100 000 lediga jobb, varav flera tiotusentals i enklare yrken. Detta samtidigt som över 500 000 går arbetslösa i Sverige. De viktigaste åtgärderna för att komma åt detta är att sänka kostnaderna för att anställa, möjliggöra för fler att lära sig jobbet på jobbet och att vidareutbilda fler för att täcka kompetensgapen på arbetsmarknaden. Men samtidigt är det också avgörande med en effektiv och fungerande matchning för att företagen ska hitta rätt personer och för att arbetslösa ska hitta jobb som passar dem. Stora resurser har i många år lagts på arbetslösa via den statliga Arbetsförmedlingen, med mycket svaga resultat som följd. Få jobb har förmedlats via Arbetsförmedlingen och myndighetens stöd har endast till liten del bidragit till att någon fått jobb. För de nästan 100 000 som omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin så är den vanligaste insatsen ingen insats alls. Mer än en tredjedel får inget aktivt stöd. Arbetsförmedlingen tycks oförmögen att göra något alls. Vårt alternativ är att fler arbetslösa ska få en utomstående matchningstjänst, där den som levererar matchningen får betalt efter resultat, efter hur snabbt den arbetslösa kom i arbete och hur varaktig arbetet var. I dag får bara cirka var tionde arbetslös matchnings­tjänst via en extern resultatbaserad leverantör. Ersättningen för matchningstjänster är inte tillräckligt anpassad efter den arbetssökandes olika utmaningar och framförallt får inte de som utför matchningstjänsterna ersättning strikt efter om den arbetssökande faktiskt kommit varaktigt i jobb – vilket var grunden för systemet. Leverantörer som inte haft tillräckliga resultat har inte heller sållats bort från systemet i tillräckligt stor utsträckning. Matchningstjänsterna bör därför förstärkas samtidigt som de görs mer resultat­baserade, antalet leverantörer begränsas till de som kan visa resultat. Att likt regeringen sätta hoppet till att Arbetsförmedlingen på egen hand ska bygga upp större matchning är dömt att misslyckas. Arbetsförmedlingens nya matchningsinsats ”Sammanhållet matchningsstöd” som inletts under Tidöregeringen är hitintills nästan helt verkningslös. Före tillträdet delade Tidöpartierna Centerpartiets kritik mot Samhall, som ska skapa skyddade arbetsplatser för personer med funktionshinder, men som ofta väljer bort funktionshindrade till förmån för personer som hade kunnat komma in på den ordinarie arbetsmarknaden och använder de mycket höga subventionerna för att slå ut konkur­renter på de marknader där de agerar. Tidöregeringen har dock inte reformerat Samhall utan tillfört nya medel och tolererat att Samhall använder sina miljardsubventioner för att få bort personer från arbetslöshetsstatistiken i stället för att hjälpa de personer som verkligen behöver stöd. De vill vi ändra på i vår budgetmotion. Centerpartiets jobbplan Sänka arbetsgivaravgifterna. Avgifterna hämmar anställningar och bör sänkas generellt. I ett första skede vill vi slopa dem helt för utvalda kategorier: för dem med ingångslöner och för unga, långtidsarbetslösa samt de tio första som ett företag anställer. Införa tak på sjuklönekostnader. Vi vill återinföra ersättningen för höga sjuklöne­kostnader. När den avskaffades ökade kostnaden för företagen och risken att anställa blev högre. Sänka skatten på de lägsta inkomsterna. Vi vill att skatten ska sänkas för de lägsta inkomsterna genom lägre inkomstskatt med störst effekt för låg- och medelinkomst­tagare, som del av en bred skattereform. Jobbsvenska. Sfi ska omvandlas till jobbsvenska med fokus på att den studerande ska komma i arbete genom samarbete med näringslivet. Utbildningen ska så långt som möjligt vara arbetsplatsförlagd. Villkora föräldraledighet. En utrikesfödd person som fått asyl eller dess anhöriga som inte pratar svenska ska efter ett års föräldraledighet läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. Obligatoriskt nystartsår. Införs för alla som står långt från arbetsmarknaden och inte kan svenska. Innefattar studier på heltid i svenska och yrkeskunskaper. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Lärlingssystem där lärlingar får lön. Ett lärlingssystem behöver innehålla starka ekonomiska drivkrafter för både lärling och arbetsgivare att fullborda lärlingskapet. Bredda etableringsjobben till företag utan kollektivavtal. Utvidga införandet av etableringsjobben till företag utan kollektivavtal, i regel småföretag, och till bemanningsföretag, som ofta står för nya anställningar för utsatta grupper. Sänkt matmoms och konkurrenskraftig svensk matproduktion Matpriserna är omkring 30 procent högre än i januari 2022. Det här drabbar många men särskilt dem som redan tidigare hade små marginaler. Samtidigt behöver lantbrukarna bättre förutsättningar. Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att stärka lantbrukarnas förutsättningar att producera mer, bättre och mer prisvärd mat. Livsmedelsstrategin från tidigare satte inte de konkreta mål som vi i Centerpartiet krävde för att öka Sveriges självförsörjning, och presenterade mycket få reformer. I vår budgetmotion kommer vi att halvera momsen på mat och alkoholfri dryck, från 12 till 6 procent. Det är en åtgärd som träffar brett, men som särskilt hjälper barn­familjer, pensionärer och låginkomsttagare. SEB uppskattar att det kan sänka mat­priserna med så mycket som 5 procent och trycka ner inflationen med 0,8 procent. Matpriskollen tror att det skulle kunna sänka matkostnaderna med omkring 1 500 till 2 000 kronor per person och år. Men det räcker inte. Att bara sänka matmomsen kommer inte på egen hand att skapa de långsiktiga förutsättningar som krävs för att stärka matproduktionen och sänka hus­hållens kostnader om tre, fem eller tio år. Därför vill vi i Centerpartiet göra satsningar knutna till det, främst ett jordbruksavdrag som sänker skatten för 95 procent av alla företag som har intäkter från skogs- eller lantbruk, men även gårdarnas beredskap och beredskapslager för livsmedel. Bostadsbidraget För Centerpartiet är det viktigt att sociala bidrag är träffsäkra och uppfyller sitt syfte. Bostadsbidraget är till för att fungera som ett ekonomiskt stöd för hushåll som har svårt att klara sina boendekostnader. Det är en åtgärd som ska minska risken att hamna i ekonomisk utsatthet på grund av höga boendekostnader eller låga inkomster. Reger­ingens förslag om att höja gränsen för boendekostnader är inte tillräckligt träffsäkert eftersom de som har det allra svårast ekonomiskt redan bor så litet och billigt som det går. Centerpartiet föreslår en höjd inkomstgräns för när bostadsbidraget börjar trappas av. Inkomstgränserna i bostadsbidraget har länge släpat efter i förhållande till löne­utvecklingen. Resultatet är att hushåll med relativt låga inkomster inte längre får något bidrag, trots att deras ekonomiska situation inte förbättrats i reala termer. Att höja inkomstgränsen gör systemet relevant och mer träffsäkert. En höjning av boendekostnadsgränsen gynnar främst de hushåll som redan har bostadsbidrag och höga hyror. En höjning av inkomstgränsen gör att fler hushåll överhuvudtaget kvalificerar sig för bidraget, särskilt de som i dag ligger precis över gränsen men ändå har små marginaler. Det innebär att stödet blir mer inkluderande och når fler barnfamiljer med ekonomiska problem. Höjd boendekostnadsgräns gynnar främst hushåll i storstäder med höga hyror. Höjd inkomstgräns gynnar hushåll i hela landet, både på landsbygden där hyreskostnaden i sig är lägre och i storstäder för hushåll med låga inkomster. Det gör reformen mer geografiskt rättvis och mindre beroende av lokala hyresnivåer. Centerpartiets förslag innebär att inkomstgränsen i bostadsbidraget för barnfamiljer höjs med 45 000 kronor, från 150 000 till 195 000 kronor. Det har samma offentlig­finansiella effekt som regeringens förslag, men antalet hushåll som berättigas till bostadsbidrag beräknas öka så att ytterligare 29 600 barnfamiljer med svag ekonomi kan få bostadsbidrag. För hushåll som har bostadsbidrag innebär Centerpartiets förslag en höjning med 3 869 kr om året. Så får vi igång tillväxten och företagandet igen Den ekonomiska krisen i Sverige är också en kris för tillväxten och företagandet. Efter den globala pandemin och inflationskrisen har återhämtningen ständigt skjutits framåt i tiden. Under åren 2022–2025[6] kommer Sverige enligt de senaste prognoserna ligga en bra bit under 1 procent i genomsnitt, mindre än hälften av genomsnittet i EU och snittet i OECD. En oroväckande tendens har varit mycket höga konkursnivåer samtidigt som nyföretagandet fortsätter att försvagas, vilket tyder på att företag och näringsliv utarmas mer än det förnyas under den svaga tillväxten. Efter Tidöregeringens misslyckande är Centerpartiet det främsta tillväxtpartiet i Sverige. Denna budgetmotion kan summeras som en plan för att Sverige ska kunna växa grönt igen, genom en kombination av sänkta kostnader för företagen att anställa och växa, kombinerat med investeringar i utbildning, infrastruktur, teknologi och klimatomställning i hela landet. En debatt har uppstått i USA och Europa om att återigen skapa ett välstånd och överflöd (”abundance”) med ett tillväxtprogram fokuserat på att investera, inte bara spendera; att avreglera, inte försvåra, byggandet av billiga bostäder, infrastruktur och grön fossilfri energi. Samtidigt hamnar entreprenörskapet och företagandet åter i fokus. Minskat regelkrångel och kortare tillståndsprocesser En av de största utmaningarna för tillväxten, enligt företagen själva, är den växande regelbördan. Inte bara mängden regler utan de många parallella tillståndsprocesser som företag måste gå igenom. Särskilt små och medelstora företag dignar under en regel­börda som hämmar deras tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Kostnad­erna för regelkrångel uppgår till hundratals miljoner kronor årligen och enligt Till­växtverkets beräkningar utgör regelkostnader 6 procent av Sveriges BNP. Bland svenska företag är det 97 procent av företagen som inte tycker att regelbördan har minskat under mandatperioden, enligt en enkätundersökning av Företagarna. Det handlar om nationella lagar men även om att Sverige har bland de mest övernitiska genomförandena av EU-regleringar inom unionen. Det försvårar byggande av bostäder och infrastruktur liksom företagens möjlighet att starta och växa. Centerpartiet har frågat företagare själva vilka regler de ser som hinder och vi har därefter upprättat en lista på 101 regler som bör skrotas eller reformeras för att drastiskt minska regelbördan för svenska företag. Därför föreslås i denna budget en förstärkning av bland annat Regelrådets arbete för regelförenkling. I nästa steg måste dock de myndigheter som arbetar för regelförenkling slås samman och ges mycket större befogenheter. Snabbare tillståndsprocesser Runt om i landet finns en enorm potential för nya investeringar – inom vindkraftverk, lantbruk, gruvnäring och industri. Men det tar alldeles för lång tid att få besked om tillstånd. Mediantiden för ärenden som avgjordes i mark- och miljödomstol förra året var 474 dagars handläggning, medan de 10 procent av processerna som var mest ut­dragna tog hela 926 dagar.[7] Konsekvenserna av de långa processerna är att investeringar försenas, flyttar till andra länder eller helt uteblir. Detta medför enorma kostnader för svenskt näringsliv. Genom ökade resurser vill vi kapa kostnader och ta bort byråkratiska hinder samt ge utökat stöd till domstolarnas handläggning för att göra tillstånds­processerna mer rättssäkra, förutsebara och tidseffektiva. Sänkta egenavgifter Många företag börjar med en egenföretagare som skapar inkomst och sysselsättning för sig själv. För att garantera återväxten av företag får inte heller skattebördan vara för hög på egenföretagare i form av egenavgiften (motsvarigheten till arbetsgivaravgiften). I synnerhet är det orimligt att egenföretagare betalar en ren skatt, allmän löneavgift, när de tar ut lön i det egna företaget. I vår budget sänker vi därför egenavgifterna. AI-satsning på stipendier för forskare och utökat FoU-avdrag Samtidigt som Sverige har rekordhög långtidsarbetslöshet och svag tillväxt är vi världs­ledande inom många spetsteknologier och har även förutsättningarna att vara en viktig spelare i strävan att utveckla artificiell generativ intelligens (AI) och använda den för att höja produktiviteten i näringslivet. Sverige har redan några av de snabbast växande AI-företagen i världen, som app­generatorn Lovable, och några av de mest kända namnen i debatten om AI är svenskar. Men enligt AI-kommissionens rapport saknas viktiga politiska faktorer för att befästa Sverige som en nation i framkant, inte minst förmågan att skapa en ännu mer attraktiv miljö för AI-forskare på svenska lärosäten. Lärosäten som i sin tur kan skapa kluster som agerar i växelverkan med ledande företag. Som en del i en satsning på spetsteknologi föreslår Centerpartiet bland annat detta: En AI-miljard, tre miljarder totalt i denna budget, bestående av stipendier för att locka AI-forskare till Sverige, både spetsforskare och doktorander. Målet är att stärka de kluster av forskare som finns på svenska universitet och högskolor, i linje med förslagen från AI-kommissionen. FoU-avdraget måste göras lättare att söka för att stärka Sverige i kampen om talanger och spetsforskare. Det nuvarande FoU-avdraget är en nedsättning av arbetsgivaravgiften för anställda som arbetar med forskning och utveckling. En fördel med skattestödet är att det inte är ett avdrag på vinsten, så att även nystartade företag som ännu inte går med vinst kan dra nytta av det. Dessutom gynnas småföretag i högre grad av skatteincitament än stora koncerner. Generellt betraktas skattebaserade stöd som mindre kostsamma att administrera och mindre snedvridande än direkta utgiftsstöd. Samtidigt visar utredningen av FoU‑avdraget (SOU 2025:3) att även skattestöd kan innebära betydande administrativa bördor för både Skatteverket och företagen. Dess­utom kan de skapa osäkerhet kring förutsägbarheten. FoU‑avdraget har kritiserats för att vara svårt att tillämpa, eftersom det inte alltid är tydligt vad som faktiskt räknas som forskning och utveckling. Detta leder till tolkningsfrågor, ofta hanterade av personer utan sakkunskap inom de aktuella områdena. Resultatet blir en osäkerhet som kan minska företagens vilja eller möjlighet att göra planerade investeringar. Särskilt mindre företag utan egna forskningsavdelningar, administrativ kapacitet eller juridisk expertis riskerar att drabbas, till skillnad från större aktörer som har resurser att hantera regel­verket. Fokus behöver vara på att kunna locka internationella investeringar till spets­områden och till svenska startups. Centerpartiet satsar i vårt budgetalternativ på att skyndsamt genomföra utredningens förslag och i nästa steg se till att avdrag för FoU kan betalas ut tidigare och med en enklare och bredare definition. Ledarskap i klimatpolitiken – sänk utsläppen med grön tillväxt Ända sedan början av 1990-talet har Sverige varit ett klimatföredöme i världen. Vi har halverat våra utsläpp av klimatgaser, samtidigt som vår BNP mer än fördubblats. Vi har omnämnts vid internationella klimatförhandlingar, vi har inspirerat EU, och förstärkt svenska företags gröna varumärke. Många svenska företag är världsledande när det kommer till grön teknik och klimatsmarta lösningar. Under sina tre år vid makten har Tidöregeringen i stället för första gången i modern historia brutit mönstret. BNP-tillväxten är svag samtidigt som utsläppen rusar, i synnerhet året 2024 då man medvetet avskaffade nästan alla styrmedel för att minska utsläppen från biltrafiken. Med ena handen sänktes priset på fossila drivmedel och reduktionsplikten avskaffades utan att ersättas med något annat system. Med den andra handen avskaffades bonusar för elbilar utan att något annat system infördes för att få fart på elektrifieringen, och göra det möjligt för vanliga hushåll att byta bil. Resultatet har blivit att Sverige, ett land som är världsledande på att producera bilar och lastbilar, bröt uppgången i sålda elbilar och ökade andelen nya fossilbilar. Utsläppen har höjts med dramatiska 5,8 miljoner ton koldioxid till 2030. I sista minuten har regeringen föreslagit en rad mindre åtgärder för att mildra sammanbrottet i klimatpolitiken. En extremt svårsökt skrotningspremie för bilar, som bara cirka 1 800 personer lyckades söka under de två år den gällde, ersätts med en ännu mer byråkratisk ny elbilspremie, som enligt regeringen inte kommer nå mer än drygt 10 000 hushåll, högt räknat. Dessa åtgärder kommer inte i närheten av att rädda klimatpolitiken, som fortfarande går 4 miljoner ton koldioxid back jämfört med våra klimatmål i EU, de klimatmål regeringen själv stolt förhandlat fram i Bryssel. Sverige sällar sig till bakåtsträvarna i EU och riskerar mångmiljardböter för missade mål. Särskilt misslyckad får politiken anses vara då svenska hushåll fastnar i ett beroende av fler fossilbilar, just som bränslena i EU ska börja prissättas med utsläppshandel, och tanknotan kommer stiga brant i Sverige. Sverige måste ut ur denna återvändsgränd utan att konsumenterna får ta smällen. Parallellt med det har tillgången till ny grön el strypts sedan vindkraftsmarknaden förstörts i och med att vindkraftskommuner inte fått ta emot vindkraftsskatten, eftersom den stannat i Stockholm. Detta samtidigt som tillstånd för havsvindkraft dragits in eller bromsats och anslutningar fördyras. Under början av 2025 beställdes inte en enda ny vindkraftsturbin i Sverige. Om inget görs snabbt kommer den gröna industrin stå utan stora tillskott av grön el under det kommande årtiondet. Regeringen har dessutom på kort tid halverat stödet till teknologiutveckling i den gröna industrin, det så kallade Industriklivet, som man till helt nyligen använde som exempel på bra klimatpolitik. Tidöregeringen har, jämfört med andra europeiska länder och Kina, närmast motarbetat den gröna industrialiseringen. Utsläppsökningen och de sänkta klimatambitionerna gör att Sveriges gröna varu­märke är solkat. Sverige kan bli ett klimatföredöme igen men då krävs rejäla insatser för att återupprätta svensk klimatpolitik. Vi beskriver här tre ”big bets”, stora satsningar, för att vända utvecklingen: bilen (där även lastbilar innefattas), boendet och den gröna industrin. Bilen Miljöbilsleasing för 1 500 kronor i månaden Helt avgörande för att klara klimatmålen till 2030 är att utsläppen från bilar, lastbilar och andra fordon minskar mycket snabbare än de just nu gör. Förra året ökade till och med utsläppen från inrikes transporter med 22 procent – det motsvarar 3 miljoner ton i nya koldioxidutsläpp som vi måste ta igen under kommande år. Om utsläppen ska ner måste hushållen få tillgång till miljöbilar de har råd med eller miljöbränsle de har råd med – Centerpartiet föreslår både och. Både smart miljöbils­leasing som minskar utsläppen och kostnaderna, och att staten upphandlar en strategisk reserv av biobränslen av rester från skogen som kan säljas så billigt som möjligt vid pump. Minst 100 000 hushåll i Sverige ska varje år få möjlighet till miljöbilsleasing för 1 500 kronor i månaden som gäller för elbilar, laddhybrider och gasbilar, nya eller begagnade i minst två år. Detta möjliggörs av en sänkning av leasingkostnaden på 2 000 kr i månaden. Som alternativ kan en miljöbilsbonus ges om 50 000 kronor vid köp av miljöbil, ny eller begagnad. Först till kvarn ska gälla och prioritet gälla för personer som bor i landsbygds­kommuner. Under mandatperioden väntas minst 500 000 fler personer kunna byta till laddbar bil eller gasbil. Miljöbilsleasingen gäller för billigare miljöbilar (leasing­kostnaden får högst vara 5 000 kronor, netto 3 000 kronor). På så vis förväntas minst 500 000 hushåll byta till miljöbil under kommande mandat­period med 2,5–3 miljoner ton koldioxid minskade klimatutsläpp fram till och med 2030. En strategisk reserv av biodrivmedel som pressar priset på biobränsle vid pump och stärker beredskapen Vi vill se en satsning på att bygga upp en strategisk reserv av biobränsle från skogs­råvara där staten förhandlar upp volymen och ner priset, enligt den modell för upp­handling som föreslogs i Bioekonomiutredningen (Förnybart i tanken – ett styrmedels­förslag för en stärkt bioekonomi, SOU 2023:15). Med bibehållen skattefrihet för bio­bränsle får hushållen fossilfritt biobränsle till ett stabilt lågt pris, betydligt lägre än med reduktionsplikten (enligt bland annat beräkningar från Energimyndigheten) i nivå med dagens pris för diesel vid pump. Det skapar långsiktiga villkor för svensk produktion av biodrivmedel och gör det möjligt att producera motsvarande hälften av all fossil diesel till 2030. Samtidigt blir Sverige på ett helt annat sätt oberoende av fossila drivmedel i händelse av kris eller krig i vårt närområde. Enligt förslaget byggs denna strategiska reserv upp gradvis under kommande mandatperiod. Fossilfria lastbilar Ifall Sverige ska kunna nå utsläppsmålen måste hela fordonsflottan ställa om från fossilt till fossilfritt. Lastbilarna drivs i dag till 95 procent av diesel och måste bytas eller byta bränsle. Det finns en klimatpremie för lätta och tunga ellastbilar som infördes under förra mandatperioden på Centerpartiets initiativ, i syfte att påskynda elektrifieringen av transportsektorn och göra det mer ekonomiskt attraktivt för företag, kommuner och regioner att välja eldrivna transportbilar i stället för fossildrivna. På grund av reger­ingens otydlighet om klimatpolitiken, och exempelvis om premien ska skrotas eller inte, är det få som får premien för ellastbilar. Den senaste började gälla den 1 januari 2025 och skulle ha löpt ut den 1 oktober 2025, men nu förlängs den, just eftersom det inte betalats ut tillräckligt med premier och andelen eldrivna lastbilar fortfarande är väldigt låg. Flera har varit kritiska till själva handläggningen och ansökningsprocessen. Hand­läggningen tar alltför lång tid, vilket sätter käppar i hjulen för småföretagare som inte har möjlighet att vänta. Administrationen kring ansökan om premien är omfattande och komplex. Eftersom stödet är tidsbegränsat och villkoren ändrats flera gånger tvekar många företag att planera sina investeringar. Dessutom går det inte att beställa en ellast­bil innan premien godkänts. Centerpartiet satsar på fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar. Vi vill att den administrativa bördan vid ansökan om premien begränsas, så att syftet med själva satsningen faktiskt kan uppfyllas, och fler premier delas ut. Samtidigt bör regelverket kring hur miljölastbilar, på biogas och på el, ses över, inklusive differentieringen av eurovinjetten och vem som har tillträde till miljö­zoner, så att omställningen av lastbilsflottan förstärks maximalt. Boendet Det finns fortfarande möjligheter att göra stora besparingar av energi i svenska bostäder, viktigt både för att förbättra energianvändningen och för att minska hushållens upp­värmningskostnader. För hushåll som fortfarande har direktverkande el kan värme­växlare spara tusenlappar och kraftigt minska belastningen på elförsörjningen. Vi vill bredda det gröna avdraget med 400 miljoner kronor per år för energi­effektivisering, till exempel genom att installera värmeväxlare för hus uppvärmda med direktverkande el, och för att byta återstående oljepannor mot effektiv modern fossilfri teknologi. Det skapar möjligheter för att kraftigt minska hushållens elanvändning med en potential om 10 TWh till 2030 enligt Energimyndigheten. Totalt minskar detta utsläppen med minst 200 000 ton till 2030. Industrin Den svenska industrin, från grönt stål till grön kemi är världsledande inom klimat­omställningen. För att kunna fortsätta utvecklas behöver den snabbare och enklare tillstånd, bättre infrastruktur och mer billig grön el. För att ytterligare kunna skala upp den gröna industriomställningen behöver också Industriklivet reformeras och få ytterligare medel i stället för att som med regeringens politik få halverade anslag i ett strategiskt läge. Industriklivet ska inte bara stötta forskningsprojekt och traditionell industris klimat­omställning utan även kunna finansiera det nya näringslivet, gröna industriprojekt i alla stadier och gärna i flera skeden under tiden som företaget skalar upp sin verksamhet. Industriklivet bör ha kontinuerliga utlysningar för att företag enklare ska kunna söka ekonomiskt stöd för uppskalning och kommersialisering. Industriklivet har varit framgångsrikt och för varje statlig krona som investerats har näringslivet finansierat med ytterligare tio kronor. Regeringen har minskat anslaget med mer än hälften 2026, medan Centerpartiet både dubblar anslaget för nästa år och dubblerar bemyndigandet från 3,85 mdkr 2027–2033 till 7,5 miljarder för samma period. Fossilfritt flyg Uppbyggnaden av en strategisk reserv av biodrivmedel är också central för att Sverige ska kunna få ett helt fossilfritt inrikesflyg, där flygbränsle kan produceras billigt från svensk skogsråvara. Inrikesflyget är en viktig del av Sveriges sammanhållning, och många delar av Sverige är helt beroende av ett fungerande inrikesflyg. Samtidigt står inrikesflyget för en betydande del av våra klimatpåverkande utsläpp. Centerpartiet vill kombinera klimatansvar med god tillgänglighet i hela landet. Omställningen till fossilfritt flyg kan vara en motor för innovation, gröna investeringar och regional utveckling. Vi vill därför upphandla och tillhandahålla tillräcklig mängd biojetbränsle för att säkerställa ett fossilfritt flyg senast 2030 samt att förbereda flygets infrastruktur både på de enskilda flygplatserna och i den centrala infrastrukturen. Ny grön el – dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden Krisen för försörjningen av grön el pågår alltjämt. Ska vi snabbt få fram ny el kommande år så är det vindkraft, solel, vattenkraft och kraftvärme som har potentialen. Detta framgår tydligt av Centerpartiets nyligen publicerade rapport Ny strategi för Sveriges elförsörjning. Men på grund av regeringens senfärdighet och ovilja har i stort sett hela den tillförseln av ny elproduktion blockerats. I stället för att som regeringen sätta allt hopp till subventionerad kärnkraft som står klar tidigast 2040 menar Centerpartiet att vi genom effekthöjningar och flexiblare användning av befintlig kraft kan täcka ett ökat elbehov och ha det på plats på halva tiden, dubbelt så snabbt till en fjärdedel av priset. Förutom incitamenten och regel­verken för vindkraft, som beskrivits ovan, handlar det om att skala upp kraftvärmen, som är viktig i söder, liksom åtgärder som moderniserar och utökar vattenkraften i norr. Energimyndigheten har tagit fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi samt potential­rapport som visar att det finns en lönsam utbyggnadspotential på ungefär 800 MW och att ytterligare 1 000 MW sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsam, vilket motsvarar närmare två kärnkraftsreaktorer till en kostnad om bara 3–4 miljarder kronor. Genom en teknikneutral ansats får vi ett betydligt mer ansvarsfullt nyttjande av skattebetalarnas pengar än med regeringens ensidiga kärnkraftsplaner. Vi vill också snabbt utreda införandet av en ny flexibilitetsmarknad i form av ett elgarantisystem med effektupphandling. Det skulle täcka upp med produktion från flexibla källor de få timmar om året som ordinarie elsystem inte räcker till och minska de största fluktua­tionerna i elpriset när det inte blåser och solen inte skiner. Det prissätter och ökar lön­samheten i planerbar och flexibel kraftproduktion för att kapa pristopparna. Ersättningen ska kunna gå till befintliga kraftverk som med enkla och kostnadseffektiva medel kan skruva upp produktion i befintliga anläggningar och även innefatta exempelvis gårds­stöd för biogasturbiner. Vindkraften måste frigöras för mer grön el i närtid Sedan vindkraftsutbyggnaden nästan helt stannat av saknar Sverige i hög grad förut­sättningar att i närtid öka produktionen av grön el. Under början av 2025 beställdes inte en enda ny vindkraftsturbin i Sverige. Det är en direkt följd av stoppade tillstånd och kablar till havsbaserad vindkraft. Många kommuner som inte får ersättning för vindkraft på land har lagt in veto mot fortsatt utbyggnad. Dessutom råder stor osäkerhet kring framtiden då en bred politisk energiöverenskommelse saknas. Vindkraftskommuner måste få vindkraftsskatten permanent och långsiktigt återförd Vindkraft på land har blockerats i väntan på den utlovade ersättning till närboende som föreslogs i regeringens utredning Värdet av vinden (SOU 2023:18) om återföring av fastighetsskatten på vindkraft till kommunerna. Utredningens förslag ska efter ett års fördröjning eventuellt genomföras, även om någon proposition fortfarande inte presenterats för riksdagen. Överföringen av fastighetsskatten kommer dock endast ske till del, och i form av ett tillfälligt bidrag och inte en permanent ersättning. I väntan på en långsiktig ersättning har under 2025 hela 26 av 29 vindkraftsprojekt stoppats. Inte heller har något stöd ännu betalats ut, utan det kommer dröja till någon gång under 2026. Stödet riskerar dessutom att fastna i invecklad byråkrati. Därför menar Center­partiet att fastighetsskatten på vindkraftsel måste föras till kommunerna långsiktigt och fullständigt, som i Finland och Norge, inte skickas som del av ett riktat statsbidrag. Kablar till havsvindkraften De planerade vindkraftsparker långt ute till havs, som ska fördubbla den svenska elproduktionen, har även de blockerats av regeringens förbud mot att finansiera anslutningar till havsvinden. Som en följd av stoppet för kablarna meddelade förra året Vattenfall att man inte bygger Kriegers Flak, en vindkraftspark som hade kunnat leverera el till en halv miljon sydsvenska hushåll. Nu väntar högre elpriser, och tusentals jobb hotas enligt Sydsvenska handelskammaren. Regeringen är bakbunden av Tidöavtalets förbud mot att använda Svenska Kraftnäts flaskhalsintäkter, som just ska användas till att bygga överföring och anslutningar som minskar regionala flaskhalsar. Centerpartiet avsätter därför utrymme i budgeten för detta i väntan på ett annat beslut kring flaskhalsintäkterna, så att kablarna byggs och hushåll och företag i södra Sverige får den elproduktion de behöver. Lagring och solskatt Energiskatten på lagrad el behöver slopas eftersom den innebär att elen dubbelbeskattas. Elen skattas vid inmatning samt vid uttag efter lagring. Incitamenten för att investera i och använda batterilager för att jämna ut sin elkonsumtion stärks av att slopa skatten på batterilagring. Det leder till att investeringarna blir mer lönsamma, elnätet stärks, effekt­brist motverkas och elkostnaderna blir lägre för både företag och hushåll. Dessutom påskyndas den gröna omställningen eftersom batterier är en nyckelkomponent för att hantera den intermittenta produktionen från sol- och vindkraft. Genom att kunna lagra energin när det blåser mycket eller solen skiner, och använda den senare, blir förnybar energi en mer pålitlig och planerbar resurs. Detta är också ett sätt att gynna de som i dag producerar solel och säljer ut på marknaden, som från och med 2026 kommer ha högre skatt på sin egenproducerade el till följd av att regeringen avskaffar den så kallade 60‑öringen utan att ersätta den med något annat system för att premiera decentraliserad elproduktion, vilket vi i Centerpartiet är mycket kritiska till. Bättre kollektivtrafik för klimatet Svensk kollektivtrafik har haft tuffa år efter pandemin, eftersom mer hemarbete lett till att trycket på kollektivtrafiken minskat. Dessutom har viktiga reformer för kollektiv­trafikens attraktivitet uteblivit, exempelvis ett förändrat reseavdrag som skulle gynna klimatsmarta transporter. Centerpartiet vill därför bredda trängselskatterna i städerna för att kunna stärka kollektivtrafiken och få färre att använda bilar i storstäder med konsekvenser för klimatet och för luftkvaliteten. Genom ökade trängselavgifter kan städerna öka sin finansiering till kollektivtrafiken. Detta för att förbättra tillgängligheten i kollektivtrafiken och få fler att välja ett kollektivt färdmedel. Klimatplan för Sverige Sverige har en kris i klimatpolitiken där vår roll som föredöme hotas av missade klimatmål och snabbt ökande utsläpp. Därför presenterar Centerpartiet en klimatplan för att nå utsläppsmålen fram till 2030. Sverige missar enligt regeringens budgetproposition samtliga klimatmål, inte minst de som är till år 2030. Vissa av målen följer direkt av beslut på EU-nivå, såsom ESR-åtagandet (Effort Sharing Regulation), medan andra är beslutade i Sveriges riksdag, med det svenska etappmålet som ett särskilt viktigt mål för de svenska utsläppen. Enligt regeringens budgetproposition missas samtliga klimatmål, och det viktiga ESR-målet med 4,3 miljoner ton, efter kraftiga utsläppsökningar under 2024 men det finns endast åtgärder för att få ned utsläppen på 0,4 miljoner ton fram­över. Centerpartiet menar att målen går att nå som utlovat och att det handlar om framför allt tre delar: bilarna, boendet och basindustrin. Bilarna. Det är utsläppen från biltrafiken som rusat mest, där både elbilsbonusen och reduktionsplikten avskaffats av Tidöregeringen utan att ersättas med andra klimatför­bättrande åtgärder, vilket lett till att fossilt bränsle åter börjat dominera både körande och försäljning av nya bilar. Hushållen måste få möjligheter att byta bränsle och bil till klimatsmarta och billigare alternativ. Med en bonus och miljöleasing som sänker kostnaden för att byta och leasa en miljöbil till 1 500 kronor per månad kan minst 500 000 hushåll minska utsläppen. Detta minskar utsläppen till 2030 med minst 2,7 miljoner ton. Vi vill samtidigt ge fler en chans att byta bränsle genom att bygga upp en strategisk reserv av biobränsle från skogsråvara, där staten förhandlar upp volymen och ned priset, med den metod som föreslogs i Bioekonomiutredningen. Det förväntas ge en utsläppsminskning på nära 6 miljoner ton till 2030. Boendet. Ett breddat grönt avdrag för energieffektivisering som gör att fler exempelvis kan byta direktverkande eluppvärmning mot värmepumpar och de sista oljepannorna kan skrotas i utbyte mot billigare effektivare uppvärmning. Det sparar energi, pengar och utsläpp och kan minska utsläppen med minst 200 000 ton till 2030. Industrin. Industrin är inte en del av ESR-sektorn men förtjänar ändå betydligt mer fokus från regeringen för att bli ledande i den gröna omställningen. Här kommer Centerpartiet fördubbla Industriklivet och bredda det till fler gröna innovationer, vilket kan ge utsläppsminskningar om 10–12 miljoner ton till 2045 (långsiktigt) och betydande reduktioner redan på 2030-talet. Totalt kan utsläppen minskas med 7,5 miljoner ton fram till 2030 enligt ESR och både ESR-målet och det svenska etappmålet för samma år nås med god marginal. Sverige kan bli ett miljö- och klimatföredöme igen Sverige har en ambitiös miljölagstiftning, men den bygger i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer. Regelverken behöver ses över i ljuset av dagens samhällsstrukturer och nya tekniska landvinningar. Det som vi tidigare betraktade som avfall måste ses som en tillgång. Samhällskritiska anläggningar som vattenreningsverk behöver omvandlas till resursverk som i högre grad sluter kretsloppen. Som ett av världens mest innovativa länder har Sverige goda möjligheter att ta en global ledarroll i denna omställning. Sverige ska gå före, visa vägen och återigen bli ett miljö- och klimatföredöme för resten av världen. För att bryta den negativa utvecklingen föreslår Centerpartiet kraftfulla satsningar för att bevara och restaurera den biologiska mångfalden och Sveriges naturliga rikedom. Landets redan skyddade områden, såväl på land som till havs, behöver förvaltas bättre och dess livskraftiga ekosystem måste säkerställas. Känsliga områden som har för­orenats genom mänsklig aktivitet ska saneras och återställas, ett långsiktigt arbete som måste intensifieras. Särskilt prioriterat är områden och vattentäkter som har konta­minerats av PFAS. Övergödningen av våra hav måste förebyggas genom kraftfullare insatser både vid utsläppskällan och direkt i haven. Invasiva främmande arter måste bekämpas mer aktivt och med mer inkludering av hela samhället. Därför vill Centerpartiet se att resurserna för detta ökar kraftfullt och i vår budget uppgår anslagen för olika typer av åtgärder för värdefull natur till den största hittills jämfört med budgetarna historiskt. Centerpartiet vill se en större mångfald av aktörer involverade i arbetet med att förvalta och återställa våra naturliga ekosystem. Den enskilde markägaren som bedriver sin näringsverksamhet inom lantbruket eller längs kusten har en nyckelroll att spela för att minska övergödningen, den enskilde skogsägaren spelar en avgörande roll för att främja artrikedomen i våra skogar, och på hushållsnivå finns det många som vill och kan bidra till vår gemensamma miljö, bara för att nämna några exempel. Sammantaget behövs det fler ekonomiska incitament, mer samverkan och mindre pekpinnar från myndigheterna för att åstadkomma en effektiv naturvård. Att koppla in allmänheten och civilsamhället är viktigt för att skapa en större lokal acceptans och ett engagemang i frågan från yngre generationer. Håll Sverige Rent Håll Sverige Rent gör enorma insatser för att minska nedskräpningen i alla delar av Sverige och leder ett antal viktiga projekt som till exempel minskar mängden plast och annat skräp i haven varje dag. Exempelvis leder Håll Sverige Rent projektet Re:Fish som bidrar till att rensa grunda bottnar i Östersjön från fiskeredskap som spökgarn. Tyvärr har regeringen i de senaste två budgetarna successivt skurit bort det verksam­hetsstöd som tidigare gått till Håll Sverige Rent. I budgeten för 2026 finns endast en symbolisk mindre summa för “miljöorganisationer”. I vårt alternativ återställer vi hela grundstödet till Håll Sverige Rent som både håller rent och snyggt, minskar belastningen på miljön och bidrar till folkbildning och engagemang hos unga, samtidigt som vi bibehåller stödet till övriga viktiga miljöorganisationer. Det behövs ett textilkliv Sverige saknar i dag infrastruktur och teknik för återvinning av textilier. Vid årsskiftet blev det förbjudet att slänga textilier i hushållssoporna, och ansvaret för insamlingen ligger på kommunerna. Konsekvenserna av detta har bland annat blivit att många kommuner skickar stora mängder textilavfall till Litauen där en stor del trasiga kläder bränns upp, något som också sker i Sverige. I det långa loppet riskerar vi att förtroendet för avfallshantering och återvinning i Sverige tar skada, vilket i förlängningen kan leda till att människor slutar sortera sitt avfall överhuvudtaget. Det pågår ett arbete i EU för att införa ett producentansvar för textilier vilket skulle innebära att de som säljer nya kläder blir tvungna att bygga upp den infrastruktur som i dag saknas. Detta kan dock ta lång tid och bättre hantering av textilavfallet behövs mycket tidigare än så. I väntan på ett sådant producentansvar behövs ett nationellt stöd till innovation för textilåtervinning och uppskalning av mindre återvinningsprojekt som redan finns. Det finns tekniska utmaningar för textilåtervinning kring bland annat nya återvinningstekniker och metod­utveckling för automatiserad sortering av textilier. Dessa typer av innovation ska vara möjlig att söka innovationsstöd för genom det som Centerpartiet kallar Textilklivet och avsätter medel för i budgeten från 2026. Höjt tempo i klimatanpassningsåtgärderna Hela samhället påverkas av det förändrade klimatet. Under lång tid har det blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat med enorma skogsbränder, skyfall, smältande isar och värmeböljor som följd. Det innebär att vi behöver vidta åtgärder för att anpassa alla delar av vårt sam­hälle: samhällsplanering, vatten och avlopp, energiförsörjning, skogsbruk och jordbruk, industrier och besöksnäring med mera. Ur ett beredskapsperspektiv handlar det inte bara om infrastrukturen utan också om att uthålligheten stärks och att tillgången på reserv­vattentäkter, nödvatten, reservkraft och andra kritiska resurser såsom kemikalier för rening finns så att dricksvattenproduktionen kan fortsätta även under störda för­hållanden. Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande väder­extremer med såväl svår torka som kraftiga översvämningar visar på klimatför­ändringarnas påverkan. För att hantera detta måste också det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Rent vatten både idag och i framtiden Sveriges vattendrag och kuster påverkas precis som alla andra av de globala klimat­förändringarna. Utsläpp, spridning av kemikalier liksom nedskräpning och övergödning av Östersjön och sjöar runtom i landet riskerar vår och ekosystemens tillgång på rent vatten. Samtidigt står vatten- och avloppsinfrastrukturen i Sverige inför stora investeringar framöver för att underhålla de rör och reningsverk som finns, men också för att utveckla och bygga nytt. Centerpartiet vill därför ha dubblerade satsningar på de insatser som idag finns i Livsmedelsverkets stöd till “nödvatten”, för att hjälpa kommuner i hanteringen av vatten vid kriser, och se till så att även kommunala bolag kan ta del av pengarna. Vi vill också stärka innovationen kring rening av PFAS som är ett stort och växande problem där reningsverk runt om i landet behöver investera mer. Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skillnaderna inom Sverige vad gäller välfärd och infrastruktur är idag oacceptabelt stora. Pojkar i små skolor på landsbygden kan ha hälften så stor chans som i städerna att gå vidare till gymnasiet. Dödligheten i behandlingsbara sjukdomar är dubbelt så hög i glesa landsbygdskommuner som i storstäder. På många platser på den svenska lands­bygden betalar man bland de högsta skatterna, men har bland den sämsta vården, skolan, vägarna och järnvägar. Det är också en omöjlig situation i det nya säkerhets­politiska läge som Sverige befinner sig och där beredskapen måste finnas inom exempelvis vården, för transporter och för självförsörjning av livsmedel i hela Sverige i händelse av kris eller krig. Här måste utvecklingen vändas, och Centerpartiet föreslår att mer läggs på väl­färdens kärna, skola, vård och omsorg, och på infrastruktur i hela landet. Det måste investeras 50 miljarder i den svenska landsbygden nästa mandatperiod för att råda bot på orättvisorna i det offentliga åtagandet. Skola utan geografiska orättvisor Skolresultaten skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet. Elever i städer och innerstadsområden klarar sig generellt sett mycket bättre än elever i glesbygds­kommuner och framförallt bättre än i många utsatta områden. Enligt Timss, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap, kan det skilja uppemot två års inlärning mellan elever i storstadsområden och elever i glesbygd. För flera utanför­skapsområden kan det skilja uppemot fyra år. Den här geografiska orättvisan drabbar de barn och unga som växer upp i glesbygd och i utsatta områden, men den äventyrar också hela Sveriges framtid om generationer av unga i delar av landet inte ges förutsättningar att bidra fullt ut och finna sig tillrätta på arbetsmarknaden. För att komma tillrätta med den här geografiska orättvisan måste alla Sveriges skolor ge varje elev chansen att lyckas utifrån sin egen förmåga. De måste kompensera för ojämlikheter och skapa möjligheter för klassresor. Så ser det dessvärre inte ut i dag. I våras gick närmare 20 000 elever ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar cirka var sjätte elev, vilket är unikt ur ett internationellt perspektiv. Andelen elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg är högre i glesbygdskommuner och i utsatta områden. Nämnas kan att Sverige har tio gånger fler elever som lämnar grundskolan utan behörighet än Norge och Danmark, vars Pisaresultat är i nivå med Sveriges. Dessutom lämnar var femte elev gymnasiet med ofullständiga betyg. De utslagna eleverna har svårare att få jobb – arbetslösheten för de som inte har en gymnasieexamen är fyra gånger så hög som för de som har klarat gymnasiet. För att möta utslagningen vill Centerpartiet drastiskt höja kompetensen om NPF och börja föra statistik över NPF i skolan och skjuter till medel för detta i budgeten. De totala resurserna till skolan har under de senaste åren minskat i reala termer och många kommuner har en mycket tuff ekonomisk situation. Detta har lett till besparingar på just de lärare som skulle kunna bidra till att vända utvecklingen. Samtidigt har elev­kullarna, inte minst på högstadiet och gymnasiet, minskat kraftigt på många ställen. Det hade kunnat leda till minskade klasser och mer tid för eleverna, men pressade av inflationskrisen har många kommuner tvingats stänga skolor och säga upp personal. Ytterligare ett problem är att en mycket stor andel, långt över 10 miljarder kronor, av de statliga bidragen till kommunerna för skolan är riktade, vilket innebär att de kommer med omfattande byråkrati och är svåra att söka, i synnerhet för små kommuner. Det är också orimligt att kostnader för olika bidrag, transfereringar, är avsevärt högre i statens budget än satsningarna på utbildning. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion att skolan får de ordentliga investeringar som den behöver och förtjänar, med ett kraftfullt sektorsbidrag på sammanlagt nästan 20 miljarder kronor för nästa år. Totalt satsar Centerpartiet 3,3 miljarder mer på skolan än regeringen. Ett rekordstort sektorsbidrag för skolan Sektorsbidraget har flera syften. Dels ska sektorsbidraget svara mot målet om att halvera den höga utslagningen på vägen till gymnasiet, där var sjätte elev, eller nästan 20 000 tonåringar, varje år lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, och utan möjlighet att gå vidare till gymnasiet. Antalet elever som slås ut bör halveras, till högst var tionde elev, så att det kommer ner på nivå med jämförbara länder i västvärlden. För detta krävs fler, inte färre, behöriga lärare som hjälper eleverna att klara kunskapsmålen. Det krävs personal i elevhälsan som kan stötta elever i allt vid sidan av själva undervisningen. Det krävs också fler och mer erfarna studievägledare som kan peka ut yrkeslinjer som ett alternativ att sträva efter, en väg som ofta leder till välbetalda jobb. Slutligen behöver kvaliteten och attraktiviteten på dessa yrkeslinjer stärkas genom mindre klasser, högre lärartäthet och bättre kontakter med näringsliv och offentlig verksamhet som leder till bättre praktik. Behöriga lärare i alla skolor Om vi ska kunna utradera de geografiska orättvisorna i skolan måste vi utradera de geografiska skillnaderna när det kommer till behöriga lärare. Idag är 6 av 10 lärare behöriga på landsbygden, medan 8 av 10 är behöriga i de större städerna. Forskning visar att lärares behörighet har stor betydelse för elevernas förutsättningar att klara skolan, och därför måste dessa skillnader utraderas. Vi vill att alla obehöriga lärare som idag jobbar i skolan ska vara behöriga om tio år. Det är ett radikalt förslag, men det är helt nödvändigt för att vi ska utradera de geografiska orättvisorna i skolan. Satsningen omfattar 1 miljard per år initialt för att täcka upp till 100 000 av kostnaderna som huvudmännen står med när läraren vidareutbildas. Det omfattar såväl kostnader för lärares utbildningsinsatser, som vikariekostnader för nuvarande arbetsplats och lärares löner under utbildningstiden, samt för att utöka lärcentrum, med cirka 50 stycken i hela landet, och utbildningscentrum så att lärare kan vidareutbildas i närheten av sitt nuvarande arbete. Bättre och mer attraktiv lärarutbildning Centralt för att få in fler högpresterande lärare i yrket är också att förbättra lärar­utbildningen. I Centerpartiets budgetmotion vill vi därför rikta särskilda medel för att höja kvaliteten på lärarutbildningen, stärka den verksamhetsförlagda utbildningen, samt skala upp det fortfarande mycket blygsamma programmet Teach for Sweden för att locka många fler unga professionella inom andra yrkesgrupper att pröva på och byta till läraryrket. Intensiv svenska för att fixa integrationen redan i skolan Slutligen vill Centerpartiet inom ramen för en starkare integrationspolitik erbjuda intensiv svenska med utökade studietimmar i veckan, intensivundervisning, och särskilda satsningar för elever som behöver komma ikapp och förbi i svenska språket. Med denna kraftfulla satsning kan skolan också stå stark och mobilisera många vuxna för att mota den förödande vågen i Sverige av rekrytering, även tvångsrekrytering, av skolbarn och ungdomar in i grov kriminalitet. Skolan måste på alla plan svara mot polisens och socialtjänstens vädjan om att skolan ska kunna nå fler ungdomar som befinner sig på glid och som ofta även hanterar hårda uppväxtförhållanden och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Insatser mot psykisk ohälsa och för en skola för alla Barn och ungas hälsa behöver tas på allvar. Det är alltför många barn som mår dåligt, upplever våld i hemmet, i en relation, eller som utsätts för mobbning. Bland 15–24-åringar och bland män 25–44 år är dessutom självmord den vanligaste dödsorsaken. Enligt Suicid Zero försöker ungefär 5 000 unga människor att ta sitt liv varje år. Tre personer dör varje vecka i suicid. Och vi ser tyvärr en oroande utveckling framförallt i åldersgruppen 10–29 år. Gruppen unga tjejer 10–17 år är idag den grupp som gör flest antal självmordsförsök. Vi måste agera och vi måste agera nu, med förebyggande insatser. Därför vill vi att elevhälsan ska nå ut till allt fler elever. Så att vi kan upptäcka och förebygga och ge fler barn och unga en möjlighet att må bättre. Centerpartiet satsar särskilda resurser för att alla elever i högstadiet ska ha ett elevhälsosamtal till där rätt frågor kan ställas för att hitta de som behöver mer stöd och för att bygga tillit mellan elever och skolans vuxna. Vi ser även att 22 procent av gymnasieelever som har mens stannar hemma från skolan varje gång de blöder, och 14 procent avstår från fysisk aktivitet på grund av mensbesvär. Andra studier visar att över en tredjedel har järnbrist utan att veta om det – faktorer som påverkar hälsa och mående på flera sätt. Det handlar om strukturella brister i samhällets ansvar i att säkra barns och ungas rätt till hälsa och utbildning. Därför vill vi ge Skolverket i uppdrag att rikta insatser mot elevhälsan för att informera och stötta flickor att delta fullt ut i undervisningen under menstruation. Ojämlikheten inom svensk vård är en av de största orättvisorna. Möjligheten för patienten att få en bra vård skiljer sig åt beroende på postnummer. Allra värst är det på landsbygden, där risken för den som är under 80 år att dö i en behandlingsbar sjukdom är dubbelt så stor som i storstaden. Det är helt oacceptabelt. Vården på landsbygden är underfinansierad, regelverken är snåriga och kompetensförsörjningen är särskilt bristfällig. Konsekvensen är sämre medicinska resultat och färre patienter med en fast läkarkontakt i primärvården – trots att behovet är större, med en större andel äldre och grupper med sämre hälsa. Endast 20 procent av landsbygdens invånare har en fast läkare, jämfört med 30 procent i landet som helhet. Vi vet samtidigt att många läkare är positiva till att arbeta eller starta mottagningar på landsbygden, men att det krävs bättre ekonomiska incitament och större möjlighet att påverka arbetssättet. Primärvården stärks, bland annat med en reform för landsbygdsläkare Centerpartiet gör en kraftfull, flerårig och riktad satsning på primärvården med fokus på landsbygden. Vi föreslår en ny vårdform för primärvård på landsbygden, där allmän­läkare, eller vad vi kallar landsbygdsläkare, kan driva små läkarmottagningar där behovet är som störst och där uppdraget anpassas efter de lokala förutsättningar som råder på landsbygden. Regelverket ska samtidigt förenklas och göras mer flexibelt för att möjliggöra små mottagningar med en allmänläkare och en sjuksköterska. En ny vårdform anpassad efter landsbygdens förutsättningar kan öka tillgänglig­heten, förbättra kontinuiteten och minska de geografiska ojämlikheterna i vården. Vi lägger därmed totalt 2 miljarder kronor årligen på att stärka primärvården, med fokus på nya landsbygdsläkare inom ramen för den nya vårdformen för primärvård på lands­bygden. Detta kan ge upp till 1 000 fler läkare per år beroende på hur regionerna fördelar medlen. När mandatperioden nu lider mot sitt slut är det tydligt att regeringen misslyckats med sina löften om utbyggd primärvård, kortare vårdköer och mer tillgänglig och jämlik vård i hela landet. För att bidra till en jämlik vård med kortare kötider och för att stärka patientens möjligheter att söka vård i hela landet satsar vi på en ny nationell jämförelse­tjänst genom att bygga ut 1177. Där ska patienten redan från dag ett kunna välja sin specialistvård utifrån information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet. Fler läkare och sjuksköterskor behövs Den största strukturella utmaningen i den svenska vården handlar om kompetens­försörjningen. Med för få allmänläkare stannar omställningen mot primärvården av och patienterna får aldrig tillgång till en egen fast läkarkontakt. Patienterna lider i långa vårdköer i brist på specialistläkare, specialistsjuksköterskor och andra vårdyrken. Antalet allmänläkare behöver fördubblas i Sverige för att möta Socialstyrelsens rikt­värde på 1 100 invånare per allmänläkare. Vårdanalys har särskilt uppgett att det är stor brist på ST-platser, där 42 procent av landsbygdskommunerna saknar ST-tjänster. Centerpartiet lägger därför i budgeten för 2026 även en satsning på kompetens­försörjning om drygt 1 miljard kronor per år för nya ST-läkarplatser i hela landet samt nya utbildningsplatser i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor. Ingen nedskärning på kvinnors hälsa Dagens sjukvård är inte jämställd. Centerpartiet vill stärka vården för kvinnor, som vi vet underbehandlas såväl för flera stora folksjukdomar som för komplikationer i samband med förlossning. Tiden till diagnos när det gäller sjukdomar som drabbar kvinnor kan vara lång, ibland flera år. Det finns också betydande kunskapsluckor om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. Detta leder till felbehandlingar, onödigt lidande och höga samhällskostnader i form av bland annat sjukskrivningar. Att säkra en jämställd och jämlik vård är ett av våra grundläggande jämställdhetspolitiska mål. Att då som regeringen gör skära ner på just insatserna för att förstärka kunskaperna inom detta område och på de insatser i praktiken för att råda bot på bristande vårdinsatser för kvinnors hälsa är helt fel. Centerpartiet säkrar resurserna till kvinnovården i vår budget. Investeringar för beredskap Sverige befinner sig sedan en tid i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, sedan Ryssland under Vladimir Putins diktatur inlett först en invasion och därefter en fullskalig invasion av ett fredligt demokratiskt grannland och förvandlat fält och städer i centrala Europa till slag­fält och miljoner civila till måltavlor. Sverige måste nu inleda en snabb upprustning av det militära och det civila försvaret, som både visat sig viktiga i Ukrainas försvar. Därför behöver nu beredskapen stärkas på en rad punkter, från infrastruktur och livsmedelsförsörjning till inhemsk drivmedelsproduktion och folkbildning. I stora stycken är det också investeringar som är viktiga för att förbättra förutsättningarna för tillväxten, företagandet och välfärden i hela landet. I juni 2025 enades riksdagens partier om att lånefinansiera en 300 miljarder stor snabb upprustning av det svenska försvaret varav 50 miljarder till det civila försvaret. Centerpartiet vill att inte bara resurserna till det militära försvaret utan även de civila försvarsresurserna används till konkreta insatser så snabbt och kraftfullt som möjligt. Infrastruktur Sveriges infrastruktur har länge varit eftersatt och bortprioriterad, vilket har fått ödesdigra konsekvenser med potthål i vägarna, tåg som inte går i tid och en underhållsskuld som kommer bestå under en lång framtid. Trots regeringens infrastrukturproposition med 1 200 miljarder kommande 12-årsperiod så menar Trafikverket att de endast kan få bukt med 10–15 procent av underhållsskulden på järnväg under samma period. Det är alldeles för dåligt. Centerpartiet vill därför se ett Sverigelyft, en politik som på allvar tar tag i situationen och bidrar till reformer och resurser för att infrastrukturen ska fungera. Ett Sverigelyft är viktigt av flera olika skäl, för att anpassa infrastrukturen till de utmaningar samhället står inför idag. För att privatpersoner ska kunna röra sig obehindrat mellan hem och jobb, för att företag ska kunna få material till sin produktion och för att utveckla svensk turism. Men även för att stärka den civila beredskapen i vårt land. Nu när regeringen har presenterat sin nationella plan för infrastrukturen står vi med facit av regeringens prioriteringar och förmåga att ta itu med behovet av en fungerande infrastruktur. Vi ser att det eftersatta underhållet på järnvägen blir kvar till 2050. Det håller inte utan nu måste investeringarna i en fungerande infrastruktur ta fart. Task force för tågen – beta av eftersatt underhåll Situationen i svensk infrastruktur är inget annat än ett stort misslyckande. Det rapporteras ständigt inte bara om hur resurserna som är avsatta för underhåll och upprustning av järnvägen inte räcker till, utan också om att Trafikverket och andra berörda myndigheter inte förmår att åtgärda det. Samtidigt som det eftersatta underhållet kostar näringslivet och svensk ekonomi miljarder varje år menar regeringen att det inte ska kunna åtgärdas förrän 2050. Bara 10–15 procent av underhållet ska klaras under planperioden fram till 2037. Ofta hänvisas till att det saknas manskap och maskiner för att öka takten i underhållet, men det är en syn som inte delas av leverantörer på området. Centerpartiet vill därför pröva hur långt man kan få fram snabbt och effektivt underhåll, som kan spara miljarder för företag och resenärer per år genom att alla slipper för­seningar och inställda tåg. Vi vill skapa en task force som identifierar och arbetar med att bygga bort de brister på järnvägen som drabbar tågresenärerna mest i form av förseningar, ofta signal- och växelfel. Denna task force ska snabbt kunna vara på plats och på så vis förhindra för­seningar och uppehåll i tågtrafiken som drabbar resenärer och gods. Detta sker utanför ordinarie underhållsplan som offensiva punktinsatser på de platser där flest fel orsakas. Enskilda vägar Varje dag börjar drygt en miljon människor sin arbetsdag vid en enskild väg. Det är därför centralt att de enskilda vägarna och dess vägföreningar har resurser för att kunna ta hand om vägarna på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett stort, uppdämt behov av underhåll på det enskilda vägnätet samtidigt som nya extremväder med skyfall och snabba väderomslag leder till ökade skador som erosion, bortspolade vägbankar och skred. De enskilda vägarna som sköts av samfälligheter är en viktig del i en levande och fungerande landsbygd, de påverkas likt annan infrastruktur också hårt av klimat­förändringarna men har inte resurser för att klara av all den ökade påfrestning som nu sker. Centerpartiet skjuter till 150 miljoner kronor årligen från 2026 och framåt för att satsa på ett ökat så kallat särskilt driftsbidrag till underhållet av enskilda vägar. Center­partiet har även tidigare föreslagit både reformer och resurser för att de enskilda vägarna ska fortsätta utvecklas. Ta tillbaka nattågen Under våren 2025 körde SJ de sista nattågen från Västsverige till Jämtland, nattåg som hade god beläggning och var viktiga för privatpersoner, företag och besöksnäringen i alla de berörda regionerna. Då regeringen inte sköt till de summor för upphandlad trafik som Trafikverket behövde finns inte nattågen mellan Västsverige och Jämtland kvar. Centerpartiet vill återuppta nattågstrafiken från Västsverige till Jämtland. Vi vet att det finns tågsträckor som inte är tillräckligt lönsamma men som ändå fyller en viktig funktion, därför är den upphandlade tågtrafiken av stor vikt. Självförsörjning av mat Det som Centerpartiet länge vetat och kämpat för – att grunden för god beredskap är en lönsam inhemsk livsmedelsproduktion – går nu upp för fler. Tyvärr följer inte agerandet på de påstådda insikterna. Regeringen har presenterat en livsmedelsstrategi “2.0” helt utan nya siffersatta mål för svensk självförsörjning och utan konkreta åtgärder som får ner kostnaderna i produktionsledet och utan reformer som gör skillnad på gårdsnivå. I grunden står dessutom svenskt jordbruk för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotikaanvändning. Omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. Därför måste svensk livsmedelsproduktion öka och för att det ska gå behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 understryker behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion. I dag har Sverige alltför låg självförsörjningsgrad och självförsörjningsförmåga när det gäller livsmedel och vi måste sluta blunda för det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att kunna klara en allvarlig kris eller krig i framtiden. Investera i landsbygden och matproduktionen Vid sidan om lagerhållning, som nu får ökade resurser genom den överenskommelse med riksdagens alla partier där Centerpartiet var särskilt drivande för ökad försörjnings­beredskap, behöver regeringen investera i ett mer robust jordbruk. Svenskt jordbruk behöver bli mindre fossilberoende och beredskapen på gårdsnivå behöver stärkas, så att det finns förutsättningar att klara exempelvis ett längre strömavbrott eller en situation med brist på vatten. Det behöver också skapas förutsättningar att bedriva jordbruk i hela landet, det vill säga även i landets glesbefolkade delar och i landsdelar med sämre odlingsförutsättningar. Centerpartiet vill stärka det nationella investeringsstödet för att åstadkomma detta. Utökad djurvälfärdsersättning Regeringen har avsatt medel i den strategiska planen för att kompensera svenska mjölkproducenter för den svenska beteslagstiftningen. Centerpartiet välkomnar denna budgetsatsning, som vi länge har efterfrågat, och förhoppningen är att även kommissionen ska godkänna den. Regeringen borde även verka för att en motsvarande djurvälfärdsersättning, en dikopeng, ska bli verklighet för svensk nötköttsproduktion. Det behövs fler betande mular i de svenska landskapen och de fyller både en viktig roll för att bevara den biologisk mångfalden och för att upprätthålla den svenska livsmedels­beredskapen. Trots dessa beroenden uppgår den svenska försörjningsgraden på nötkött till endast 58 procent. Ett jordbruksavdrag för stärkt lönsamhet Centerpartiet vill införa ett jordbruksavdrag i syfte att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft och påskynda den gröna omställningen. Förslaget innebär en övergång från dagens system med tillfällig återbetalning av dieselskatt till ett permanent, teknikneutralt skatteavdrag för företag inom jord-, skogs- och vattenbruk. Vi sänker skatten för 95 procent av alla företag som har intäkter från skogs- eller lantbruk. Jordbruksavdraget är mer kraftfullt och långsiktigt än den nuvarande nedsättningen på jordbruksdiesel, som i grunden var en nödåtgärd Centerpartiet satte in för att svenska lantbrukare skulle klara inflationskrisen. Behåll den statliga servicen i hela landet En bra statlig service i hela landet är en grundprincip för Centerpartiet. Därför har Centerpartiet varit drivande i att få till de statliga servicekontor som idag finns på 148 orter runt om i landet. Hela grundtanken med servicekontoren var att runt om i hela landet göra det enklare för invånare och företag att komma i kontakt med myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket genom att samla dem under ett och samma tak på många orter runt om i landet. Detta till skillnad från innan, då olika myndigheter hade sina egna kontor och öppettider och i värsta fall dessutom gav motsägelsefulla svar till invånare och företag. Nu vill regeringen avveckla servicen på många orter. Just nu håller 35 av de lokala servicekontoren på att stängas, vilket är fel väg att gå och kommer att leda till väsentligt försämrad statlig service på många platser. Det innebär att en livlina för mindre orter och glesbefolkade bygder rycks undan, både när det gäller service till medborgare och i form av viktiga arbetstillfällen. Centerpartiet satsar på att återställa servicekontorens finansiering. Landsbygden konsekvent underinvesterad, inte minst Gotland En särskild situation för de geografiska orättvisorna finns på Gotland där det har gått så långt att skolan tvingas finansiera vården på ön. Den styrande majoriteten på Gotland verkar beredd att överlåta makten över Gotlands välfärd till regeringen eller till och med till Stockholm. Det är uppenbart att det innebär helt unika förutsättningar att bedriva välfärdsverksamhet på en ö. Det måste den nationella politiken inse och svara upp mot. Centerpartiet har som enda parti nu deklarerat att vi vill se ett särskilt ötillskott för att rädda Gotlands vård, skola och omsorg. I vår budgetmotion inför vi detta skarpt och tillskjuter finansiering för att Gotland ska klara av att erbjuda gotlänningarna den välfärd de, precis som alla andra i Sverige, förtjänar. Som ytterligare bevis på ojämlikheten i Sverige har vi förutsättningarna för att resa till och från Gotland. Boende på en ö med de avstånd som det innebär mellan Gotland och andra delar av Sverige kostar det stora summor för en familj att bara ta sig till fastlandet för att besöka släktingar eller göra en utflykt som överallt annars i landet hade varit oproblematiskt. Trots taknivåer för priserna i avtalen med entreprenören som kör färjetrafiken till Gotland har priserna ökat med 50 procent åren 2017–2024. Enligt granskningar av de faktiska priserna kostar en resa tur och retur för två vuxna, två barn och en bil 3 000 kronor. Det är staten som genom Trafikverket har upphandlat trafiken och därför har staten ett ansvar för att motverka de skenande priserna som försvårar för gotlänningar att leva och bo på ön. Därför anser Centerpartiet att Sverige skyndsamt ska hemställa hos EU-kommissionen om att under 2026, i väntan på nytt avtal som vi hoppas ska leda till långsiktigt lägre prisnivåer, sänka färjepriserna för gotlänningar och avsätter 30 miljoner för detta. Om 30 miljoner kan användas till en prisjustering så skulle det innebära upp till 500 kronor i lägre pris per resa för en familj på fyra. Stärka föreningslivet och civilsamhället Under Tidöregeringen har det svenska civilsamhället, föreningsliv och folkbildning, hamnat på undantag i hela landet. Resurserna har skurits ned, ibland som för folk­bildningen dramatiskt, samtidigt som byråkratin kring fritidskortet svällt utan att leverera resultat för människor i vardagen. För att återupprätta civilsamhällets resurser ökar Centerpartiet resurserna med över 800 miljoner kronor per år. Rädda studieförbunden för vår beredskap Folkbildningen är en helt avgörande resurs som når många av dem som står långt från arbetsmarknaden. Folkbildningen välkomnar alla, oberoende av ålder, bakgrund eller funktionsvariation. I många landsortsområden är folkbildningen dessutom den enda kulturaktören som kan bredda perspektiven. Studieförbunden har exempelvis spelat en avgörande roll för de många ukrainare som kom till Sverige efter Rysslands invasion. Det var här de tog sina första steg för att lära sig svenska genom kurser för nyanlända, samtidigt som de på plats förvärvade kunskap om det samhälle de kommit till. Studie­förbunden kan på många håll i landet också vara den enda som tillhandahåller exempel­vis replokaler för nästa generation av det svenska musikundret. Centerpartiet kommer alltid att verka för att varje krona till studieförbunden används effektivt, samtidigt som vi tydligt står upp för folkbildningens värde, och vi avvisar i vår budget nedmonteringen av folkbildningen. I dessa allvarsamma tider kan folkbildningen spela en särskilt viktig roll för att stärka landets beredskap. Folkbildningen har människors förtroende, ett lokalt kontaktnät och upparbetade metoder som bygger på delaktighet, dialog och gemensamt lärande. Genom att använda allt detta för en större satsning på folkbildningen inriktad på beredskap kan tiotusentals svenskar stärkas inom första hjälpen, cyberförsvar, hemberedskap med mera. För detta avsätter Centerpartiet särskilda medel. Infrastruktur är inte bara vägar, räls och kablar utan civilsamhällets infrastruktur är mötesplatser och platser för kultur, idrott och demokrati i praktiken. Byalag som fixar aktiviteter för sin bygd, idrottsföreningar som ordnar cuper för barn och ungdomar eller trygghetsmöten i Folkets hus, som några exempel. Centerpartiet föreslår i budget­motionen särskilda satsningar på samlingslokaler, bygdegårdar och idrottsanläggningar. Idrotts- och friluftsliv tillgängligt för alla Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemensam arena på tvärs av socioekonomiska skillnader. Idrotten handlar både om bredden och spetsen, där de båda delarna stärker varandra. Centerpartiet skjuter till medel för att flera ska kunna idrotta – barn och unga, personer med sämre tillgång till medel för idrott i exempelvis utsatta områden, samt personer med funktionsnedsättning som i dag idrottar i lägre utsträckning än andra – men också för att ge fler möjlighet att satsa på idrotten fullt ut i en elitsatsning. Friluftslivet stärker såväl hälsa och gemenskap som beredskap. När fler får tillgång till natur och vandrings­leder får vi ett friskare, tryggare och robustare samhälle. Därför satsar Centerpartiet också på ökat stöd till friluftsorganisationer. Tryggheten måste återupprättas för alla Resurser för en polis som är på plats i vardagen Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med en grov organiserad brottslighet på fram­marsch. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa detta. De historiskt stora resurs­förstärkningar till rättsväsendet som görs är nödvändiga. Dessa ökade resurser går till att kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten men även till att bekämpa våld mot kvinnor och barn och det stora antalet brott, mängdbrott och vardagsbrott, där småföretagare ofta är de mest utsatta. Resursökningarna har dock hittills inte givit tillräckliga resultat. Därför föreslår Centerpartiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten, så att grunduppdraget – inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn samt mängdbrotten och att det ska vara en närvarande polis i hela landet – kan genomföras. För detta avsätter vi särskilt 500 miljoner kronor. Nödvändigheten av detta är extra tydlig när stängning av för allmänheten öppna polisreceptioner sker i flera kommuner i landet och polisen inte syns närvarande på gatan i många utsatta områden. Med en politik för att bryta utanförskap och fler i jobb, inte minst unga, kan mycket av den grova organiserade brottslighetens möjlighet att rekrytera unga motverkas. I regeringens skrivelse Barriärer mot brott – en social­preventiv strategi mot kriminella nätverk slås fast att av de mest angelägna åtgärds­områdena för det breda brottsförebyggande arbetet är nummer ett “att motverka passivitet och utanförskap genom tydliga incitament för arbete och företagsamhet”. Insatser för att bryta arbetslöshet bland unga och utsatta, och mer resurser till skolan och skolhälsan är därför centrala även för att bekämpa gängkriminaliteten. Inrätta ett kraftfullt Ekokrim Ekonomisk brottslighet är intimt förknippad med den grova och våldsamma organiserade kriminaliteten. För att komma åt det stora pengaflödet till gängen och deras uppdragsgivare måste ett särskilt fokus riktas mot just detta. En myndighet som har till uppdrag att bekämpa denna brottslighet måste ha förutsättningar att på egen hand sätta ihop utredningsteam med rätt kunskaper och kompetens på området. Därför behöver en ny spetsmyndighet växa fram ur nuvarande EBM och bli ett Ekokrim, med möjlighet att rekrytera och utbilda sin egen personal och som får de befogenheter som krävs för att självständigt kunna utreda och lagföra brottsligheten inom sitt område. Ett stärkt brottsförebyggande arbete, som utgår från en myndighet med specialistkompetens på området, är nödvändigt för att snabbt sprida kunskap till de myndigheter, kommuner och organisationer som riskerar att drabbas. För att genomföra allt detta föreslår Centerpartiet att ett Ekokrim med spetskompetens som slår mot korruption, ekobrott och miljöbrott, skapas från och med 2026 med resurser från dagens Ekobrotts­myndighet, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten samt en viss ytterligare resursförstärkning. Arbetet påbörjas under 2026 men är helt genomfört till 2027. Förebyggande insatser så att kampen mot brottsligheten inte är halv och haltande Kampen mot den organiserade brottsligheten är halv och haltande så länge som inte socialtjänst och skola får resurser att snabbt fånga upp de ungdomar och barn som idag på kort tid glider in i tung kriminalitet. Vid varje nytt spektakulärt dåd upprepar polisen vädjan om att övriga delar av samhället ska stärkas, inte minst skolan, som möter ungdomarna i vardagen. Det är ett viktigt skäl till att denna budgetmotion lägger en mycket stor satsning på att stärka skolan och minska utslagningen där, samt att minska kostnaderna att anställa unga till ingångslöner i feriejobb. I Centerpartiets budgetmotion föreslås en stor satsning på ett större antal vuxna, både fältarbetare och frivilliga, som med stöd av polisen rör sig i utsatta områden för att mycket proaktivt fånga upp ungdomar och erbjuda dem organiserade fritidsaktiviteter och extrajobb, en metod som haft framgång i Danmark och lokalt i Sverige. Vi vill också ytterligare förstärka satsningarna på medarbetare i socialtjänsten som behöver bli fler och behöver kompletterande utbildning, med fokus på utvalda metoder baserade på evidens, eftersom de idag i allt högre grad konfronteras med svåra uppgifter i kontakt med familjer i kris. Det handlar om föräldrar som behöver stöd för att kunna stödja små barn med antisociala beteenden och där föräldrar behöver stöd för att kontrollera sina barns kriminella beteende. Vi måste i ett mycket tidigare skede fånga upp dessa föräldrar och barn. En grogrund för senare kriminalitet och ohälsa är avsaknaden av en säker och trygg uppväxt, fri från våld. Våldet kan ta många former – fysiskt, psykiskt, sexuellt, heders­relaterat, eller att barn bevittnar våld i hemmet. Det lämnar djupa spår och påverkar barns hälsa, utveckling och framtid. Centerpartiet vill se en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Strategin ska utgå från barnets perspektiv och behov i centrum, särskilt barns våldsutsatthet i hemmiljö inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vill även se ett evidensbaserat nationellt traumascreeningprogram för att upptäcka våld och trauma mot barn, som ska genomföras vid regelbundna hållpunkter under barnets uppväxt, exempelvis på barnavårdscentralen (BVC) eller vid hälsounder­sökningar i grundskolan. Syftet är att tidigt identifiera utsatthet och möjliggöra snabba insatser som traumabehandling, stöd från socialtjänst och skyddade boenden. Parallellt behöver personal inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst få utbildning och kompetens i trauma och traumamedveten omsorg. För att nå fler barn och unga vill vi även utöka hembesöksprogrammen, där BVC ska arbeta tillsammans med socialtjänsten för att fånga upp våld, utsatthet eller riskfaktorer i hemmet. Detta behöver göras i hela landet. Inget barn ska glömmas bort. Stopp för återfall i nya våldsdåd Samhällets vård och tvångsvård av barn och unga har fortsatt stora brister, vad gäller såväl kvalitet som trygghet. De missförhållanden som råder på Statens institutions­styrelse måste omedelbart upphöra. Kontrollen och tillsynen av HVB-hem behöver skärpas, vårdens och behandlingens kvalitet måste öka och tillsynsmyndigheter som Ivo behöver får stärka resurser och befogenheter. Frihetsberövade barn och unga dömda till sluten ungdomsvård har ofta omfattande behov, kopplat till såväl psykisk ohälsa, missbruk, bristande skolgång som kriminalitet. Komplexiteten och utsattheten för barnen är stor, även efter placeringen. Trots detta är eftervården ofta otillräcklig. En betydande andel återfaller i brott kort efter att verkställigheten avslutats. Vi föreslår därför ett nationellt utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga, med syfte att minska återfallsrisken för brott och stärka återanpassningen till samhället. Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Centerpartiet ser ett stort behov av ett mer sammanhållet stöd till våldsutsatta kvinnor. Parallellt med skjutningarna och sprängningarna i Sverige pågår en annan våldsepidemi som under perioder skördar lika många offer som det som fyller rubriker och nyhets­sändningar: mäns våld mot kvinnor, ofta i hemmet. Det är årligen alltför många kvinnor som förlorar sitt liv på grund av detta våld. I Sverige lever idag 35 000 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Drygt 40 procent av dessa uppger att de hade skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation och knappt en tiondel på grund av hedersrelaterat hot och våld, enligt under­sökning från Skatteverket år 2022. Att leva med skyddade personuppgifter kan få omfattande konsekvenser på livets alla områden och påverkar inte minst människors livsutrymme och friheten. För personer med skyddade personuppgifter kan helt vanliga vardagliga situationer innebära stora säkerhetsrisker. Därför är det extra allvarligt att myndigheter och till och med rättssystemet röjer uppgifter gång på gång. Riksrevisionen har konstaterat i sin rapport 2024 att staten inte gör tillräckligt för att skydda hotade personer. Skadestånd kan sökas av Justitiekanslern, men det görs i väldigt liten utsträckning. Att skyddade personuppgifter röjs får stora konsekvenser för den som lever gömd. Därför vill Centerpartiet att ett automatiskt skadestånd ska betalas ut till den som får sin identitet röjd av myndigheter. Lämnaprogram mot våld i hemmet och exitprogram från prostitution Många av de värsta konsekvenserna av detta våld mot kvinnor beror på svårigheter att hitta bostad och att ta sig ur ett ekonomiskt beroende. Detta medför problem för många kvinnor som vill lämna en destruktiv och våldsam relation. Centerpartiet vill därför tillföra 100 miljoner kronor till anslaget som gäller bidrag till brottsförebyggande arbete. I denna satsning ingår ett program med lämnapeng som ska ge våldsutsatta kvinnor ett samordnat stöd och ekonomisk trygghet när de ska lämna en farlig relation, ett läge där kvinnor ofta blir inte bara fysiskt utan även ekonomiskt utsatta. Sverige bör också ha ett välfungerande exitprogram som erbjuder en trygg och pålitlig väg ut för unga kvinnor som utsätts för sexuell exploatering och hamnat i prostitution i Sverige och som ofta tillhör de allra mest utsatta individerna i vårt land. Skyddade boenden Ett år har gått sedan reformen om skyddat boende trädde i kraft. Reformen syftade till att stärka rättigheterna för våldsutsatta personer, inklusive barn, som vistas i skyddade boenden. Även om intentionen med lagstiftningen var mycket god är signalerna tydliga – färre medföljande barn kommer nu till skyddade boenden och flera skyddade boenden har stängt igen. Tillgången på skydd för de som är utsatta för våld har minskat markant. Detta måste tas på största allvar. Statskontoret följer upp tillämpningen av lagstiftningen, men Centerpartiet menar att tillgången på skydd inte kan vänta. Därför vill vi se att staten tar större ansvar i att säkra tillgången på skyddade boenden i hela landet. Säkerhet Ställda inför det nya säkerhetspolitiska läget med ett pågående storkrig i Europa och en allt mer hotfull rysk regim har Centerpartiet förordat en ökning av försvarsanslagen. Strax före sommaren kom också riksdagens samtliga partier överens om en ökning av anslagen till Natos nya utgiftsmål på 3,5 procent av BNP årligen senast 2032, med ytterligare 1,5 procent till bredare försvarsrelaterade investeringar. Dessa nya mål ska nås. Här har samtliga partier också skrivit under på att 50 miljarder av de 300 miljarder som beräknas behöva lånas för att nå den nya målnivån ska gå till det civila försvaret. Centerpartiet var särskilt drivande för att den ökade ambitionsnivån för det civila försvaret skulle komma på plats. Stödet till Ukraina måste upp till en procent av BNP per år Tre och ett halvt år efter att Ryssland inlett sin fullskaliga invasion står Ukraina fort­farande starkt i sin kamp för självständighet, demokrati. Ett krig de också utkämpar för hela Europas frihet. Sedan USA under Trumpadministrationen minskat sitt stöd växer dock behovet av att Europa och Sverige visar ledarskap. Ukraina behöver vårt stöd i form av mer och tyngre vapen. De behöver ekonomiskt stöd till att fortsätta bygga upp sin egen vapenindustri som nu står för mer än hälften av alla de vapen Ukraina använder, men där potential finns att öka produktionen ytterligare med hundratals miljarder kronor, och där Danmark och därefter Sverige bidragit med ökande finansiering. Ukraina behöver också stöd för att klara att finansiera sin budget, där underskotten, trots en välfungerande ekonomi och export, för 2026 väntas uppgå till över 800 miljarder kronor. Allt detta kräver att länder som Sverige, som har goda statsfinanser och ett starkt intresse av att Ukraina vinner kriget, går före i sitt stöd till Ukraina. Enligt den uppgörelse som nåddes av finansieringen av upprustningen av det militära och civila försvaret mellan alla riksdagens partier inför toppmötet i Haag i juni, ligger nu all finansiering av stöd till Ukraina utanför budgetramverket. Men regeringens ramar för biståndet begränsar fortfarande insatserna, som förblir under en procent av BNP för innevarande år, och betydligt lägre för 2026 och 2027. Centerpartiet vill att Sverige höjer stödet till Ukraina till över en procent av BNP per år, på en nivå om minst 75 miljarder per år. Det måste ske nu eftersom behovet är nu. Därtill vill Centerpartiet att allt bistånd, civilt och militärt, läggs utanför biståndsbudgeten och inte begränsas av, eller tränger ut, biståndsinsatser i andra delar av världen. Sverige kan ta emot 5 000 kvotflyktingar per år Fler människor än någonsin befinner sig på flykt och då väljer regeringen att säga nej till de allra mest utsatta flyktingarna. Det behövs ordning och reda i mottagandet, och en integrationspolitik som sätter krav och skapar möjligheter för människor. I vår budget visar vi att vi både har råd med en effektiv integrationspolitik och möjlighet att ta emot 5 000 kvotflyktingar – de allra mest utsatta flyktingarna, som behöver en trygg plats i världen att komma till. Svenskt bistånd måste börja återställas 2024 har präglats av fördjupade krig och naturkatastrofer i många delar av världen, från inbördeskriget i Sudan, med 9 miljoner människor på flykt, där miljontals människor hotas av akut svält, till översvämningar i Afghanistan och Pakistan och situationen i Gaza. Behovet av akut hjälp och återuppbyggnad är enormt. Samtidigt syns för första gången ett trendbrott efter många årtionden av snabbt minskande fattigdom, där den ekonomiska utvecklingen stagnerar i delar av världen. Sällan har svenskt bistånd haft potential att göra så mycket nytta om det används effektivt, men sällan har detta bistånd skurits ned så snabbt och ostrukturerat som under Tidöregeringen. Regeringen tycks använda biståndet som en restpost i budgetkalkylen. Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI till den internationella utvecklingsagendan. Men det kommer tyvärr ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats på grund av regeringens snabba nedskärningar, och därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI. Som en del i detta bör stödet till Ukraina flyttas ur den ordinarie biståndsbudgeten och i stället finansieras inom en kraftigt utökad budgetram för Ukrainastödet utanför budgeten. Centerpartiets tillväxtplan för Sverige Tillväxten är i slutänden det som avgör utvecklingen i Sverige. Den påverkar människors möjligheter att göra mesta möjliga av sin förmåga, välfärdens resurser, statens möjlig­heter att bygga ett starkt försvar, och investeringar i infrastruktur och forskning som i sin tur driver tillväxten. Är tillväxten grön, om den sker samtidigt som klimatutsläpp och miljöpåverkan minskar, då formas en positiv spiral där teknologi och investeringar skapar ett hållbart samhälle. Även om välfärden spelar en central roll så är företagen det som driver tillväxten, ofta de nya, små företagen. Deras möjligheter att växa och anställa är avgörande för en ökad tillväxt. Tyvärr har svensk tillväxt släpat efter omvärlden under den sittande reger­ingen, samtidigt som konkurserna ökat och nyföretagande gått fortsatt ned. Det behövs en vändpunkt för tillväxtpolitiken i Sverige, som utgår från företagens verklighet. Sverige behöver en tillväxtplan med utgångspunkt i entreprenörskap och innovation, som skapar bättre möjligheter för företag att växa. Då måste kostnader, krångel och skatter ned, liksom klimatutsläpp och miljöpåverkan, medan kompetens, utbildning och infrastruktur måste stärkas. Centerpartiet väljer därför att summera denna budget ur ett tillväxtperspektiv, med en tillväxtplan för Sverige, där vi får jobbet gjort för en framtid där Sverige är rikt och grönt igen. Centerpartiets tillväxtplan Sänkta kostnader för företagen för att anställa, växa och besegra arbetslösheten Sänkta skatter på att anställa för att skapa jobb. Vi föreslår slopade arbetsgivar­avgifter för alla småföretag med upp till tio anställda och för alla som måste in på arbetsmarknaden, framförallt unga och långtidsarbetslösa. Småföretagen ska inte behöva bära sjuklönekostnader. Sänkta kostnader för regelkrångel och tillstånd. Det måste ske en drastisk minskning av regelkrånglet, där minst 101 regler bör avskaffas, och de myndigheter som övervakar regelkrånglet och underlättar tillstånd får utökade resurser och befogenheter. Sänkta inkomstskatter för att det alltid ska löna sig att arbeta. Det behövs en stor skattereform som förenklar inkomstbeskattningen och sänker skatten för alla med låg- och medelinkomster så att det alltid och utan undantag lönar sig att arbeta. Investeringar i teknologisk framkant och utbildning Investeringar i AI och forskning och utveckling. Sverige måste satsa på att locka forskare inom AI och andra spetsområden till Sverige och göra det lönsamt för företag att satsa på forskning och utveckling. Investeringar i skola och lärare. Alla som går i skolan i Sverige ska mötas av behöriga, kompetenta lärare. Alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan, oavsett postnummer. Därför måste de geografiska orättvisorna utraderas och utslagningen minska. Investeringar i vidareutbildning och yrkesutbildning. Bristen på yrkesutbildningar måste åtgärdas här och nu. Vidareutbildning, från yrkesvux och jobbsvenska till hög­skola, måste byggas ut snabbare för att fylla kompetensluckor. Investeringar i grön tillväxt och beredskap Investeringar i grön industri, grön energi och elektrifiering. Sverige behöver en bred, långsiktig energiöverenskommelse som säkrar energiförsörjningen på både kort och lång sikt. På kort sikt behövs mer vindkraft, där staten tar sitt ansvar för tillstånd och anslutningar och fastighetsskatten går direkt till vindkraftskommuner. På längre sikt behövs mer kostnadseffektiv och teknikneutral el. Industriklivet måste skalas upp för att gynna grön innovation i Sverige. Sverige måste använda skogen för biodrivmedel till flyg, vägtransporter och kemi. Investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Svensk infrastruktur måste rustas upp för att näringslivet ska kunna växa och människor ska kunna leva i hela landet. Med en task force för tågen kan vi beta av eftersatt underhåll som skapar dyra stopp och förseningar. Investeringar i beredskap med lager och produktion av drivmedel och livsmedel. Försörjningen av drivmedel och livsmedel måste tryggas för hela Sverige för ett starkt totalförsvar och för en ökad tillväxt. Inkomster och skatter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som föreslås i budgetpropositionen för 2026, vad gäller skatter och andra inkomster. Det faktum att budgetmotionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslaget i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i propositionen. Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Förstärkt jobbskatteavdrag Centerpartiet utökar jobbskatteavdraget i vår budget för 2026. Jobbskatteavdraget (JSA) är en skattereduktion som sänker skatten på inkomster från anställning eller närings­verksamhet. Reduktionen är som högst på löner från och med 8,08 prisbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön strax under cirka 40 000 kr. Vårt förslag innebär sänkt skatt för alla, men med ett större fokus på löner under den punkten. På så vis sänks skatten för alla, men Centerpartiet sänker det ännu mer för de med låg- och medelinkomster jämfört med regeringen. Nuvarande JSA ger en skattesänkning som är störst för inkomster om 8,08 prisbasbelopp (PBB) och högre, vilket motsvarar cirka 40 000 kronor i månadslön. Regeringen förstärker jobbskatteavdraget för alla inkomster över 3,24 PBB, vilket mot­svarar en månadslön om cirka 16 000 kronor. Centerpartiets förslag innebär ytterligare en förstärkning av jobbskatteavdraget som sänker skatten ytterligare på månadslöner mellan 16 000 och 40 000 kronor. Detta gäller på arbetsinkomster för de som ännu inte fyllt 66 år med ett förstärkt jobbskatteavdrag, men även på förvärvsinkomster för äldre över 66 år med ett högre förhöjt grundavdrag. Syftet är dels att sänka tröskeln till att ta ett arbete för någon som idag står utanför arbetsmarknaden och uppbär ersättning från transfereringssystemen och dels att öka incitamenten att ta heltidsjobb eller arbeta fler arbetstimmar. Jobbskatteavdraget som andel av inkomsten blir mindre ju högre arbetsinkomsten är. Att höja skattesänkningen för de med inkomster under brytpunkten ökar fördelningen mot breda grupper så att de med låg- och medelinkomster får behålla mer av sin arbetsinkomst. På så sätt kombineras en generell skattesänkning med en riktad förstärkning för de grupper som har störst marginalnytta av ökade inkomster. Studier på tidigare genomförda skatteförändringar pekar tydligt på att alltför höga marginalskatter hämmar tillväxten genom flera kanaler. Det sker framför allt genom att arbetade timmar minskar i de grupper som möter allt högre skattesats på sin arbets­inkomst, men också exempelvis genom att fler som har möjligheten väljer att ta ut en större del av sin inkomst i pensionsavsättning. Därför är det samtidigt klokt att skatten sänks för alla oavsett inkomstnivå. Den totala offentligfinansiella effekten av Centerpartiets föreslagna förändringar av jobbskatteavdraget är 1 900 miljoner kronor mer än regeringens föreslagna förändringar, alltså totalt 21,4 miljarder kronor. Den förväntade effekten på sysselsättningen och arbetade timmar av denna reform är positiv. Till följd av Centerpartiets förslag minskar inkomsttitel 1140 med 1 900 miljoner kronor mer än i regeringens förslag för åren 2026–2028. Egenavgifter Egenavgifter uppgår i dag till 28,97 % av överskottet i enskild firma. För många småföretagare innebär detta en tung kostnad som minskar möjligheten att återinvestera i verksamheten. Anställda får sina sociala avgifter betalda av arbetsgivaren, medan egenföretagare själva måste bära hela bördan. Centerpartiet vill sänka egenavgifterna för att frigöra kapital för investeringar, innovation och nyanställningar. Det ökar incitamenten att starta och driva företag, särskilt för unga eller för de som vill gå från deltidsföretagande till företagande på heltid. Centerpartiets förslag är att taket för den generella nedsättningen av egenavgifterna justeras upp enligt inkomstindex, vilket motsvarar en ökning med 4,7 % 2026, 3,6 % 2027 och 3,6 % 2028, motsvarande ett nytt tak på 15 700 kr, 16 300 kr och 16 900 kr respektive år. Inkomsttitel 1240 Egenavgifter minskar till följd av detta med 85 miljoner kronor 2026, 160 miljoner kronor 2027 och 225 miljoner kronor 2028. Bredda det gröna avdraget till smarta uppvärmda hem Skattereduktionen för installation av grön teknik är ett uppskattat styrmedel som in­fördes den 1 januari 2021. I dagsläget omfattar det installation av nätanslutna solcells­system, system för lagring av egenproducerad el och laddpunkter för elfordon. Sedan införandet har det lett till fler klimatsmarta investeringar som både sänkt kostnader för hushåll och ökat energieffektiviseringen. Centerpartiet vill bredda det gröna avdraget för att inkludera uppvärmning av hem, och flera aktörer pekar på att nuvarande politik inte är tillräcklig för att nå Sveriges energieffektiviseringsmål till 2030. Att skärpa styrmedlen för energieffektivisering genom ett breddat grönt avdrag är därför en nödvändig åtgärd. Många energieffektiviserande åtgärder är lönsamma på sikt, men den initiala investeringskostnaden kan vara ett hinder. På så vis är det gröna avdraget ett effektivt ekonomiskt styrmedel som bör breddas till fler energieffektiviserande investeringar för privatpersoner. Utvidgningarna väntas sammantaget innebära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner minskar med 400 miljoner kronor år 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 400 miljoner kronor år 2027 och 400 miljoner kronor år 2028. Jordbruksavdrag Centerpartiet vill införa ett jordbruksavdrag i syfte att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft och påskynda den gröna omställningen. Förslaget innebär en övergång från dagens system med tillfällig återbetalning av dieselskatt till ett permanent, teknik­neutralt skatteavdrag för företag inom jord-, skogs- och vattenbruk. Nuvarande system innebär att företagen får en återbetalning av punktskatten på för­brukad diesel. Det gynnar enbart användning av fossil diesel och baseras på tillfälliga politiska beslut. Det kräver ansökan om återbetalning baserat på förbrukning. Center­partiets förslag är långsiktigt, teknikneutralt, premierar företagens lönsamhet och under­lättar omställning från fossila bränslen. Dessutom hanteras det i samband med den ordinarie inkomstdeklarationen, vilket tar bort den administrativa bördan för företagen. Centerpartiet vill se att den nuvarande nedsättningen på skatten på jordbruksdiesel som gång på gång förlängts av regeringen skyndsamt görs om till ett teknikneutralt jord­bruksavdrag som behandlar alla drivmedel lika, samt att detta avdrag permanentas. Eftersom både aktiebolag och enskilda näringsverksamheter kan ta del av jordbruks­avdraget påverkas flera inkomsttitlar. Det permanentade avdraget för enskilda närings­idkare väntas minska inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt med 42 miljoner kronor 2026 och 85 miljoner årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1240 Egenavgifter väntas minska med 158 miljoner kronor 2026 och 315 miljoner årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1115 vänta minska med 125 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor årligen 2027–2028. För aktiebolag väntas inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster minska med 75 miljoner 2026 och 150 miljoner årligen 2027–2028. Landsbygdsfokuserat reseavdrag Reseavdraget bör reformeras i grunden och göras om till en teknikneutral och avståndsbaserad skattereduktion för att både gynna mer miljö- och klimatvänligt resande och för att verkligen kompensera de som behöver pendla långt och saknar tillgång till alternativ till bilen. Detta bör snabbt utredas på nytt och kan leda till att stärka kollektivtrafiken på landsbygden. I väntan på detta föreslår Centerpartiet att milersättningen i reseavdraget höjs på landsbygden men begränsas kraftigt i storstäder. Detta leder till besparingar om 800 miljoner kronor årligen, vilket 2026–2028 påverkar inkomsttitel 1115. Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a-kassa Skattereduktionen för medlemsavgifter i a‑kassan föreslås avvisas, vilket väntas inne­bära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner ökar med 1 700 miljoner kronor 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 1 700 miljoner kronor årligen 2027–2028. A-kassan Centerpartiets egen modell för a‑kassan är utformad på ett sätt som syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta än att vara arbetslös, uppmuntra till snabb återgång i arbete och anpassa systemet till en modern arbetsmarknad. A‑kassan bör reformeras från att vara ett passivt bidrag till att bli en aktiv omställningsförsäkring. Det ska vara en tillfällig ersättning mellan jobb, inte en långsiktig försörjning. Enligt Centerpartiets modell är ersättningen relativt hög i början av arbetslösheten, men trappas sedan ned snabbare än i dagens system, för att stärka incitamenten för arbetssökande. Läs mer om Centerpartiets modell för a‑kassan under beskrivningen av utgifter längre ner i motionen. Arbetslösheten har länge varit på alltför höga nivåer i Sverige och enligt prognos kommer den att förbli på lika höga nivåer. Centerpartiets modell för a‑kassan minskar inkomsttitel 1115 Kommunal inkomstskatt med 3 800 miljoner kr 2026 och med 3 700 miljoner kr årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1120 Allmän pensionsavgift minskar med 900 miljoner kronor årligen 2026–2028. Inkomsttitel 1140 Skattereduktioner ökar med 1 100 miljoner kr årligen 2026–2028. Inkomsttitel 1650 Avgifter till public service minskar med 100 miljoner kronor årligen 2026–2028. Värna rotavdraget som det var avsett Syftet med rotavdraget är att stimulera den svenska byggsektorn, skapa fler jobb utanför den svarta marknaden och samtidigt generera skatteintäkter till Sverige. Tillämpningen av rotavdraget för utförare utomlands urholkar det ursprungliga syftet med rotavdraget. Centerpartiet vill avskaffa möjligheten att använda rotavdraget för arbeten utförda utomlands, vilket ökar inkomsttitel 1140 skattereduktioner med 60 miljoner kr årligen 2026–2028. Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen Nuvarande system ger den sjukskrivne mer tid och flexibilitet för att återgå till sin befintliga arbetsgivare. Enligt tidigare system prövades arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Undantag kunde göras fram till dag 365 om det fanns särskilda skäl, vilket innebar att det skulle vara stor sannolikhet att personen kunde återgå till sin tidigare arbetsgivare. Detta var ett högt ställt krav. De nuvarande, mer generösa reglerna har visat sig vara både dyra och ineffektiva. En återgång till de tidigare, striktare kraven är nödvändig för att upprätthålla arbetslinjen, säkerställa sjukförsäkringens finansiella hållbarhet och i slutändan hjälpa fler människor tillbaka till arbete snabbare. Det skapar tydliga tidsgränser och krav för att uppmuntra snabb omställning och återgång i arbete. Det väntas minska inkomsttitel 1115 med 500 miljoner kronor 2026, 600 miljoner kronor 2027 och 400 miljoner kronor 2028. Det väntas även minska inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter med 200 miljoner kronor årligen 2026–2027 och med 100 miljoner kronor 2028. Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkt arbetsgivaravgift på ingångslöner och för unga Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa tillhör grupper med svag konkurrensförmåga. Samtidigt har Sverige en mycket låg andel så kallade enkla jobb jämfört med andra länder i EU. Jobb utan höga krav på tidigare erfarenhet eller utbildning är samtidigt precis vad många människor med så kallad svag konkurrensförmåga kan behöva, för att få in en fot på arbetsmarknaden. En orsak till bristen på enkla jobb är höga lägstalöner och höga skatter på att anställa. Idag finns det anställningsstöd för arbetsgivare som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden. Vissa av dessa anställningsstöd fyller en viktig funktion. Särskilt gäller detta anställningsstöd som är förhållandevis kraftfulla, väl riktade och innebär sysselsättning som i hög grad liknar en reguljär anställning. Anställningsstöden har dock ett antal problem. Ett av de viktigaste är att de är tillfälliga. Det gör att personer som står långt från arbetsmarknaden bara kan konkurrera om existerande jobb; det skapar inte förutsättningar för att nya branscher med enklare jobb ska kunna växa fram. Det finns grupper som har mer långvariga svårigheter att etablera sig på arbets­marknaden och som av olika skäl inte kan förväntas öka sin produktivitet nämnvärt över tid. För dessa personer innebär stödens tidsbegränsning en risk för att de ska slussas fram och tillbaka mellan olika typer av åtgärder. Dagens stöd riskerar också att vara stigmatiserande och fungera som en negativ signal för potentiella arbetsgivare om att den arbetssökande är i behov av särskilt stöd. Det finns alltså starka argument som talar för att det behöver genomföras generella åtgärder som mer långsiktigt stöttar människor med låg produktivitet och möjliggör skapandet av nya typer av så kallade enkla jobb. Regeringen har i BP26 föreslagit en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifter för unga som gäller från den 1 april 2026 till den 30 september 2027. Samma regering slopade den tidigare sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga, vilket mitt i inflations­krisen dels ökade företagens kostnader, dels gjorde det svårare för unga att få ett första jobb eller att gå från deltid till heltid. Regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga är tillfälligt. Det gäller enbart 2026–2027 och innebär inte att sänkningen bidrar med att skapa lång­siktiga möjligheter för företag att utveckla sin verksamhet, växa och anställa fler. Att arbetsgivaravgiften under en begränsad tidsperiod blir lite lägre än innan är en ren företagssubvention enbart för vissa företag som i nuläget har en verksamhet med anställda mellan 19 och 23 år. Centerpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften, förutom ålderspensionsavgiften, slopas på ingångslöner upp till 30 000 kronor. Sänkningen är permanent och överlappar regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgiften för unga 19–23 år på löner upp till 25 000 kr i månaden. Centerpartiets förslag innebär ett stort utrymme för företag att växa och skapa fler jobb. Nedsättningen fasas ut i intervallet 20 000–30 000 kronor per månad, för att vara helt utfasad vid månadslöner som överstiger 30 000 kronor och överlappar då med ingångslöner i många yrken med lägre krav på formell utbildning. Att nedsättningen baseras på heltidsjusterade löner – en person som arbetar 50 procent till en lön på 15 000 kronor har en heltidsjusterad månadslön på 30 000 kronor – innebär att nedsättningen inte premierar deltidsarbete. Förslaget har ett antal tydliga fördelar. Sänkningen fokuserar på de som behöver stöd, då låg lön är en god approximation av låg produktivitet. För personer som bara behöver få in en fot på arbetsmarknaden fasas nedsättningen ut när de får högre lön. Samtidigt är stödet permanent för de personer som behöver ett mer långsiktigt stöd, eftersom det inte finns någon tidsgräns. Sänkningen stöttar branscher som erbjuder människor låga trösklar till svensk arbets­marknad. Men den skapar också förutsättningar för att nya branscher kan uppstå, där jobb som idag är för dyra kan skapas. Sänkningen är långsiktig och ger därmed större förutsättningar för att fler enkla jobb skapas jämfört med dagens anställningsstöd, som är tidsbegränsade. Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för ingångslöner och unga som beskrivits ovan förväntas kunna införas den 1 januari 2026. Nedsättningen som gäller både privat och offentlig sektor beräknas minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 10,135 miljarder kronor 2026 och 10 miljarder kronor årligen från och med 2027. Detta förslag ersätter regeringens förslag om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga 19–23 år och på månadslöner upp till 25 000 kronor, vilket ökar inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 6,05 miljarder kronor 2026 och 5,59 miljarder kronor 2027. Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa Arbetslösheten i Sverige alldeles för hög och flera tunga institutioner bedömer att den kommer att förbli på en förhöjd nivå under lång tid. Den höga långtidsarbetslösheten är ett särskilt bekymmer eftersom den riskerar att cementera ett stort utanförskap och försvåra återhämtningen även när konjunkturen vänder. Dessutom ökar arbetslösheten bland grupper som vanligtvis inte har haft svårt att få ett jobb och där arbetslösheten varit låg: akademiker, högutbildade och inrikes födda. Många, men långt ifrån alla, långtidsarbetslösa kan få anställning enbart med den typ av matchningshjälp som beskrivs utförligare under avsnittet rörande UO14 – utbildnings­insatser och subventioner. Många arbetsgivare anser att subventioner, även sådana som är större än skattenedsättningar och relativt automatiska, som till exempel nystarts­jobben, är svåra att befatta sig med. Samtidigt spelar den totala lönekostnaden en viktig roll för hur arbetsgivare väljer att organisera sin verksamhet, inte minst om de ska fatta beslut om att anställa en person som står längre från arbetsmarknaden. Centerpartiets förslag är att arbetsgivaravgifterna slopas helt under ett år för personer som anställs efter långtidsarbetslöshet (minst 12 månader). Nedsättningen är automatisk och gäller för löner upp till 30 000 kronor per månad, för att specifikt sänka tröskeln för att anställa den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Reformen föreslås vara additionell och fungera parallellt med de befintliga nystartsjobben. Detta skapar ett tvådelat system där arbetsgivare kan välja mellan en enkel, automatisk nedsättning (denna reform) och den mer omfattande men administrativt krävande subventionen via nystartsjobb. Centerpartiets förslag väntas minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 2,05 miljarder kronor 2026 och 2,3 miljarder kronor årligen från och med 2027. Tio skattefria anställda En av de viktigaste faktorerna för de små företagens tillväxt är möjligheten att anställa. Att ta steget från enskild firma till arbetsgivare innebär en betydande utmaning, inte minst ekonomiskt. Genom att sänka kostnaderna för att anställa kan fler småföretagare ta steget och expandera sin verksamhet. Detta leder i sin tur till ökad omsättning, skatteintäkter och nya jobb. Därför föreslår Centerpartiet ett tillväxtavdrag för de allra minsta företagen som påbörjar sin tillväxtresa och anställer sina första tio medarbetare. Denna skattesänkning innebär att ett enmansföretag som anställer sina första tio anställda ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för dessa under de första två åren. Taket för nedsättningen ska vara 35 000 kr i månadslön per anställd. Avdraget innebär en årlig besparing på 445 000 kr för den företagare som går från 0 till 5 anställda, vilket innebär att företaget har råd att anställa ännu en person på ingångslön. Satsningen innebär att minst 10 000 jobb i små och snabbväxande företag kan till­komma. Reformen bedöms minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 1,1 miljarder kronor 2026 och 1,45 miljarder kronor årligen från och med 2027. Reformen ersätter det så kallade växa-stödet som är betydligt mer begränsat i sin omfattning och innebär mycket administration för företagare. På så vis ökar inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 300 miljoner kronor årligen 2026–2028. Skatt på kapital Högkostnadsskydd för höga sjuklönekostnader Sista juni 2024 slopades ersättningen för höga sjuklönekostnader, vilket fick tre tydliga konsekvenser: företagens kostnader ökade markant, risken att anställa blev högre och personer som bedöms ha en högre sjukdomsrisk har det mycket svårare att bli anställda än innan. Centerpartiet vill att högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader åter­införs, vilket väntas öka inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster med 150 miljoner 2025 och 400 miljoner under åren därefter. Justeringar i ränteavdraget för vissa billån Centerpartiet anser att ränteavdraget bör slopas på lån som går till fossildrivna bilar. Som en följd av detta väntas inkomsttitel 1310 Skatt på kapital, hushåll öka med 1 500 miljoner kronor 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 1 500 miljoner kronor årligen 2027–2028. Investeringssparkonto Centerpartiet står bakom de förändringar som har skett och till nästkommande år sker av beskattningen av investeringssparkonton med upp till 300 000 kronor skattefritt. Centerpartiet uppmuntrar sparande på investeringssparkonto och värnar samtidigt småföretagens finansieringsmöjligheter genom att vi vill säkerställa att även onoterade värdepapper kan användas som säkerhet för lån med bibehållet ränteavdrag. En diskrepans mellan hanteringen av noterade och onoterade värdepapper riskerar att försämra förutsättningarna för lånefinansiering av små och växande företag och skulle även kunna påverka utlåningen från statens egen verksamhet inom Almi. Detta bör utredas vidare i syfte att justeras snarast möjligt, men senast i samband med budget­propositionen för 2027. Skatt på konsumtion m.m. Halverad mervärdesskatt på livsmedel Centerpartiet vill att mervärdesskatten på livsmedel sänks från 12 till 6 procent. Detta förslag gäller från och med den 1 april 2026. Regelförändringarna och kostnaden för detta förslag stämmer överens med det som föreslås i budgetpropositionen. Det är en åtgärd som träffar brett, men som särskilt hjälper barnfamiljer, pensionärer och låginkomsttagare. Syftet är att öka konsumtionen och att göra det enklare för svenska hushåll att få ekonomin att gå ihop. Det är viktigt att den halverade matmomsen inte tillfaller stora handlares fickor, utan faktiskt förbättrar för svenska hushåll. Vi anser därför att det är oerhört viktigt att Konkurrensverket kontinuerligt undersöker pris­utveckling av livsmedel. Centerpartiet föreslår i samband med halverad matmoms lägre kostnader för svenska matproducenter för att öka deras konkurrenskraft. Vårt matprispaket underlättar både för svenska hushåll och för svenska matproducenter. Skattefri batterilagring för billigare el Energiskatten på lagrad el behöver slopas eftersom den innebär att elen dubbelbeskattas. Elen skattas vid inmatning samt vid uttag efter lagring. Incitamenten för att investera i och använda batterilager för att jämna ut sin elkonsumtion stärks av att skatten på batterilagring slopas. Det leder till att investeringarna blir mer lönsamma, elnätet stärks, effektbrist motverkas och elkostnaderna blir lägre för både företag och hushåll. Dess­utom påskyndas den gröna omställningen eftersom batterier är en nyckelkomponent för att hantera den intermittenta produktionen från sol- och vindkraft. Genom att kunna lagra energin när det blåser mycket eller solen skiner, och använda den senare, blir förnybar energi en mer pålitlig och planerbar resurs. Detta är också ett sätt att gynna de som idag producerar solel och säljer ut på marknaden, som från och med 2026 kommer ha högre skatt på sin egenproducerade el till följd av att regeringen avskaffar den så kallade 60-öringen utan att ersätta det med något annat system för att premiera decentraliserad elproduktion, vilket vi i Centerpartiet är mycket kritiska till. Detta förslag väntas minska inkomsttitel 1430 Energiskatt med 193 miljoner kronor 2026, 253 miljoner kronor 2027 och 312 miljoner kronor 2028. Borttaget skatteundantag för fossil gas Centerpartiet föreslår att nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol som används som drivmedel tas bort. Det väntas innebära att inkomsttitel 1430 Energiskatt ökar med 230 miljoner kronor årligen 2026–2028. Skatt på begagnad elektronik Kemikalieskatten betalas av företag som tillverkar, för in eller tar emot skattepliktiga elektronikvaror eller vitvaror. Sedan en tid är skatten avskaffad för begagnade varor, men endast för begagnade varor som tidigare brukats i Sverige. Centerpartiet menar att skattskyldigheten också bör begränsas för begagnade varor som importeras i syfte att ytterligare gynna återbruk. För detta ändamål beräknas inkomsttitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö minska med 20 miljoner kronor per år 2026–2028. Differentierad spelskatt Spelskatten är sedan omregleringen 2019 på en enhetlig nivå och tas ut på det så kallade spelnettot, spelaktörernas behållning efter utbetalda vinster. Centerpartiet anser att det är viktigt att spelskatten kan bidra till att motverka problemspelande till förmån för ett spelande som är både sunt och nöjesfyllt. Regeringen höjde i föregående budget­proposition spelskatten från 18 till 22 procent. I konsekvensanalysen inför detta konstaterade regeringen att höjningen leder till minskade intäkter för den svenska häst­sporten utan att ge förslag på kompensatoriska åtgärder. Centerpartiet anser att den effektiva skattesatsen för olika typer av spel bör differentieras med fokus på att hämma riskspelande till förmån för sunt och nöjesfyllt spelande. Centerpartiet beräknar att detta förslag minskar inkomsttitel 1480 Övriga skatter med 200 miljoner kronor årligen 2026–2028. Samtidigt höjs skatten på andra spelformer, så som nätcasino, vilket leder till ökade intäkter under samma inkomsttitel med 200 miljoner kronor årligen 2026–2028. Cigaretter Skatten på cigaretter är väldigt låg i Sverige jämfört med i andra länder. Samtliga av de nordiska grannländerna har betydligt högre skatt på cigaretter än Sverige har, och även i flera andra EU-länder är skatten betydligt högre. Detta får konsekvenser för den samlade folkhälsopolitiken och gör att Sverige inte fullt ut lever upp till EU:s gemen­samma ambitioner. Det finns också ett värde i att ytterligare differentiera skattesatsen för cigaretter och snus. Centerpartiet vill därför att skatten på cigaretter ska höjas till EU-snittet. Den svenska punktskatten på cigaretter är 2,06 kronor per styck plus 1 procent av detaljhandelspriset. Detta skulle innebära att skatten ökar med 0,21 kronor per styck. Detta förslag ökar inkomsttitel 1420 Skatt på alkohol och tobak med 1,136 miljarder kr årligen 2026–2027 och med 1,183 miljarder kronor 2028. Övriga inkomstfrågor Avvisade förslag till skatteförändringar i budgetpropositionen för 2026 Det är viktigt att politiken inte bortser från sitt ansvar att nå Sveriges klimatmål. Avgörande i det arbetet är bland annat att ställa om energiproduktionen. Centerpartiet vill att skatten på intäkter från vindkraft, som idag tillfaller staten, ska återföras till den kommun där vindkraftverket finns. Det ökar den lokala acceptansen och underlättar utbyggnad av vindkraftverk. Det väntas leda till att det statliga skatteintäkterna minskar med 350 miljoner kronor 2026, 450 miljoner kronor 2027 och 500 miljoner kronor 2028. Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Centerpartiet föreslår en teknikneutral avgiftsfri anslutning av ny elproduktion till stamnätet. Detta ska i första hand bekostas direkt av Affärsverket svenska kraftnät, men i det fall oklarheter eller dröjsmål uppstår ska staten finansiera detta genom ett nytt anslag inom utgiftsområde 21. Eventuella kostnader för staten ska sedan återbetalas från Svenska kraftnäts uppbyggda flaskhalsintäkter och som förberedelse för detta finns en bedömning om intäkter under inkomsttitel 2000 på 900 miljoner kronor 2026, 1,6 miljarder 2027 och 1,9 miljarder 2028. Därtill menar Centerpartiet att möjligheten till ytterligare tariffreduktioner bör prövas för att ersätta hushåll och företag som står med höga elpriser till följd av att flaskhalsar i elnäten byggs bort i för långsam takt, vilket också gäller utbyggnaden av elproduktionen som har saktat ner betydligt under inne­varande mandatperiod. En modell för sådan kompensation bör kunna genomföras betydligt mer effektivt än regeringens högkostnadsskydd alternativt att detta också får kompensation, i enlighet med vad EU-direktiv säger om prioriteringsordningen för användningen av flaskhalsintäkter, från den stora uppbyggda reserven på Svenska kraftnäts balansräkning. Därför beräknas att ytterligare 1 miljard i inkomster under inkomsttitel 2000 kommer staten till del under 2026. Inkomstberäkning Nedan presenteras Centerpartiets förslag till inkomstberäkning för år 2026. Tabell 2 Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 808 992 340 −3 907 500 1111 Statlig inkomstskatt 69 132 050 −42 500 1115 Kommunal inkomstskatt 1 008 384 699 −3 625 000 1120 Allmän pensionsavgift 173 521 706 −900 000 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −442 046 115 660 000 1200 Indirekta skatter på arbete 814 027 500 −7 377 500 1210 Arbetsgivaravgifter 800 382 003 −200 000 1240 Egenavgifter 11 968 194 −242 500 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −55 271 066 ±0 1270 Särskild löneskatt 69 701 943 ±0 1280 Nedsättningar −13 312 716 −6 935 000 1290 Tjänstegruppliv 559 142 ±0 1300 Skatt på kapital 441 787 612 1 575 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 101 352 289 1 500 000 1320 Skatt på företagsvinster 233 081 999 75 000 1330 Kupongskatt 10 730 504 ±0 1340 Avkastningsskatt 32 581 715 ±0 1350 Fastighetsskatt 44 920 230 ±0 1360 Stämpelskatt 12 398 180 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6 722 695 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 729 183 663 1 153 000 1410 Mervärdesskatt 602 172 481 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 438 744 1 136 000 1430 Energiskatt 36 062 816 37 000 1440 Koldioxidskatt 24 387 496 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 4 996 189 −20 000 1470 Skatt på vägtrafik 21 400 145 ±0 1480 Övriga skatter 8 725 792 ±0 1500 Skatt på import 8 848 821 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 7 601 786 −100 000 1700 Avgående poster, skatter till EU −8 848 821 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 801 592 901 −8 657 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 392 172 280 4 525 000 Statens skatteintäkter 1 409 420 621 −4 132 000 1900 Periodiseringar 10 170 029 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 419 590 650 −4 132 000 Övriga inkomster −44 679 988 1 900 000 2000 Inkomster av statens verksamhet 50 555 829 1 900 000 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 499 547 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 24 411 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 35 705 428 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −160 851 792 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 374 910 662 −2 232 000 I nedanstående tabell presenteras Centerpartiets förslag till riktning för inkomstberäkning för nästföljande år. Tabell 3 Inkomster 2027–2028 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2027 2028 1100 Direkta skatter på arbete −4 075 −3 875 1111 Statlig inkomstskatt −85 −85 1115 Kommunal inkomstskatt −3 750 −3 550 1120 Allmän pensionsavgift −900 −900 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 660 660 1200 Indirekta skatter på arbete −8 535 −14 090 1210 Arbetsgivaravgifter −200 −100 1240 Egenavgifter −475 −540 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar −7 860 −13 450 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 1 750 1 750 1310 Skatt på kapital, hushåll 1 500 1 500 1320 Skatt på företagsvinster 250 250 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1 093 1 081 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 1 136 1 183 1430 Energiskatt −23 −82 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö −20 −20 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter −100 −100 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter −9 867 −15 234 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 4 650 4 450 Statens skatteintäkter −5 217 −10 784 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster −5 217 −10 784 Övriga inkomster 1 600 1 900 2000 Inkomster av statens verksamhet 1 600 1 900 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget −3 617 −8 884 Utgifter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som före­slås i budgetpropositionen för 2026, vad gäller utgifter. Det faktum att budgetmotionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslaget i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i proposi­tionen. I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftsramar för år 2026. Tabell 4 Förslag till utgiftsramar 2026 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 21 614 324 −1 288 600 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 22 038 701 −6 500 3 Skatt, tull och exekution 15 511 898 −436 700 4 Rättsväsendet 94 743 980 49 550 5 Internationell samverkan 2 547 401 −2 000 6 Försvar och samhällets krisberedskap 225 022 485 182 000 7 Internationellt bistånd 43 652 932 1 089 000 8 Migration 13 524 360 −1 603 600 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 127 707 301 −440 007 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 121 994 196 123 800 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 59 321 791 −4 400 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 228 329 −2 500 000 13 Integration och jämställdhet 5 866 226 293 600 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 162 652 −15 870 100 15 Studiestöd 35 787 594 17 300 16 Utbildning och universitetsforskning 106 936 696 2 244 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 337 204 769 300 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 775 128 −8 800 19 Regional utveckling 4 874 201 2 000 20 Klimat, miljö och natur 19 625 341 4 574 600 21 Energi 7 939 815 582 600 22 Kommunikationer 106 704 772 1 373 800 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 566 654 329 500 24 Näringsliv 8 955 115 1 055 300 25 Allmänna bidrag till kommuner 180 723 354 4 439 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 26 955 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 54 199 851 ±0 Summa utgiftsområden 1 543 317 501 −5 035 357 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −16 242 000 ±0 Summa utgifter 1 527 075 501 −5 035 357 Riksgäldskontorets nettoutlåning 16 813 000 ±0 Kassamässig korrigering −1 639 000 ±0 Summa 1 542 249 501 −5 035 357 I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till inriktning av utgiftsramar nästföljande år. Tabell 5 Förslag till utgiftsramar 2027–2028 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2027 2028 1 Rikets styrelse −1 513 −1 698 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 −15 3 Skatt, tull och exekution −560 −540 4 Rättsväsendet 5 −78 5 Internationell samverkan −3 −5 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 2 482 3 473 8 Migration −1 154 −1 235 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 185 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 780 807 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom −7 −11 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn −2 425 −2 600 13 Integration och jämställdhet 667 871 14 Arbetsmarknad och arbetsliv −14 323 −15 263 15 Studiestöd 7 −4 16 Utbildning och universitetsforskning 1 694 1 430 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 760 896 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik −20 −32 19 Regional utveckling 2 2 20 Klimat, miljö och natur 5 130 4 623 21 Energi 1 493 2 203 22 Kommunikationer 1 719 376 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 415 293 24 Näringsliv 1 047 1 037 25 Allmänna bidrag till kommuner 3 318 3 368 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden −471 −1 918 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter −471 −1 918 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa −471 −1 918 Utgifter per utgiftsområde I tabellerna nedan återfinns utgifter för planperioden för respektive utgiftsområde. För en fullständig beskrivning av Centerpartiets politik för respektive område hänvisas till utgiftsområdesmotionen för respektive utgiftsområde. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten −1 −2 −3 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. −3 −6 −9 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag −5 −10 −15 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) −1 −1 −2 2:5 Riksrevisionen −2 −4 −6 3:1 Sametinget −0 −1 −1 4:1 Regeringskansliet m.m. −1 201 −1 388 −1 538 5:1 Länsstyrelserna m.m. −75 −146 −167 6:2 Justitiekanslern 3 49 49 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten −1 −2 −3 6:4 Valmyndigheten −1 −2 −2 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter −0 −0 −1 8:2 Mediemyndigheten −0 −1 −1 Summa −1 289 −1 513 −1 698 Centerpartiet avvisar regeringens ytterligare utökning för ett ”fullföljande av reform­agendan”, vilket minskar anslagen inom 4:1 med 300 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet instämmer i att Sverige behöver rusta sig bättre för det nya säkerhetsläget och accepterar ökade resurser för detta, men vi delar inte regeringens uppfattning att detta och regeringens andra politiska prioriteringar kräver så stora tillskott till Regerings­kansliet. Därför minskar anslagen under 4:1 med 350 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på en effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 4:1 med 500 miljoner 2026, 650 miljoner 2027 och 750 miljoner kr 2028. Centerpartiet satsar på myggbekämpning, vilket ökar anslagen under 5:1 med 5 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens satsning på miljötillstånd för ny kärn­kraft, vilket minskar anslagen under 5:1 med 10 miljoner kr 2026 och 15 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på en effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 5:1 med 50 miljoner 2026 och 100 miljoner kr årligen 2027–2028. Anslagen ökar under 6:2 med 3 miljoner 2026 och 50 miljoner kr årligen 2027–2028 eftersom Centerpartiet satsar på skadestånd vid röjd skyddad identitet. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kammarkollegiet −11 −11 −12 1:5 Finanspolitiska rådet −0 −0 0 1:6 Konjunkturinstitutet −0 −1 −1 1:7 Statskontoret −1 −2 −3 1:8 Statistiska centralbyrån −3 −6 −10 1:10 Finansinspektionen −29 −33 −37 1:11 Riksgäldskontoret −5 −9 −11 1:12 Bokföringsnämnden −0 −0 −0 1:14 Statens servicecenter 46 68 63 1:16 Upphandlingsmyndigheten −0 −1 −1 1:17 Utbetalningsmyndigheten −1 −2 −2 Summa −6 2 −15 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löne­omräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investerings­anslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Centerpartiet ökar anslagen till Finansinspektionen med en satsning på 24 miljoner för förstärkt tillsyn. Centerpartiets satsning är hälften av regeringens, vilket minskar anslagen under 1:10 med 25 miljoner årligen 2026–2028. Till följd av sänkningen i pris- och löneomräkningen minskar anslagen under 1:10 med 4 miljoner 2027, 8 miljoner 2027 och 12 miljoner 2028. Anslagen under 1:11 minskar med 4 miljoner 2026, 6 miljoner årligen 2027–2028 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens satsningar på genomförande av Kärn­kraftsprövningsutredningens förslag. Anslagen under 1:11 minskar med 1 miljon 2026, 3 miljoner 2027 och 5 miljoner 2028 till följd av sänkningen av pris- och löneom­räkningen. Centerpartiet satsar på servicekontoren i hela landet för att undvika fler nedläggningar av lokala kontor och ökar anslagen under 1:14 med 50 miljoner 2026 och 75 miljoner årligen 2027–2028. Anslagen under 1:14 minskar med 4 miljoner 2026, 7 miljoner 2027 och 12 miljoner 2028 till följd av sänkningen av pris- och löneom­räkningen. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Skatteverket −374 −481 −433 1:2 Tullverket −50 −58 −73 1:3 Kronofogdemyndigheten −12 −21 −33 Summa −437 −560 −540 Anslag 1:1 föreslås minska med 205 miljoner kronor under 2026, samt med 226 miljoner 2027 och 130 miljoner 2028, i och med att Centerpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om en folkräkning. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026 och 150 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet vill inrätta den nya myndigheten Ekokrim. Till följd av det minskar anslagen under 1:1 med 25 miljoner årligen 2026–2028 eftersom Ekokrim ersätter regeringens satsning på finansiellt underrättelsecentrum och förstärkning i arbetet mot organiserad brottslighet. Anslag 1:2 föreslås minska med 30 miljoner kr 2026, samt med 25 miljoner kr årligen 2027–2028, i och med att Centerpartiet avvisar den nya vapenlagen. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Polismyndigheten −261 −127 −10 1:2 Säkerhetspolisen −9 −12 −14 1:3 Åklagarmyndigheten −5 −6 −8 1:4 Ekobrottsmyndigheten −609 −1 252 −1 283 1:5 Sveriges Domstolar −2 −5 −13 1:6 Kriminalvården −11 −159 −347 1:7 Brottsförebyggande rådet −0 −0 −0 1:8 Rättsmedicinalverket −0 −1 −1 1:11 Rättsliga biträden m.m. −3 −5 −5 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 250 250 250 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet 700 1 322 1 353 Summa 50 5 −78 Centerpartiet är positivt inställt till regeringens förstärkning av rättsväsendet, men menar att resursökningarna hittills inte gett de resultat de borde. Därför föreslår Center­partiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten så att grunduppdraget, inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn, mängdbrotten och en närvarande polis i hela landet, kan genomföras. För detta avsätter Centerpartiet under 1:1 Polismyndig­heten 500 miljoner kronor årligen under 2026–2028 och anser att detta bör finansieras genom omprioriteringar inom Polismyndigheten med samma belopp under samma period. Centerpartiet vill införa ”first responder”-drönare på landsbygden för att stärka den polisiära närvaron. Detta ökar anslagen under 1:1 med 100 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på avhopparverksamhet, med särskilt fokus på barn och unga, samt särskilt på kvinnor, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tvångsinlösen av halvautomatiska vapen. Det minskar stödet till Ukraina, vilket vi anser är fel. Därmed minskar anslagen under 1:1 med 110 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 110 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill inrätta en ny myndighet för att bekämpa den kriminella ekonomin: Ekokrim. För detta införs ett nytt anslag, 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet, vilken har anslag om 700 miljoner kr 2026, 1 322 miljoner kr 2027 och 1 353 kr 2028. Denna nya myndighet ersätter Ekobrottsmyndigheten, vilket minskar anslagen under 1:4 med 609 miljoner kr 2026, 1 252 miljoner kr 2027 och 1 283 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om miljötillstånd för ny kärnkraft, vilket minskar anslagen under 1:5 med 4 miljoner kr 2026, 8 miljoner kr 2027 och 10 miljoner kr 2028. Vi avvisar regeringens sänkning av straffbarhetsåldern, vilket minskar anslagen under 1:6 med 11 miljoner kr 2026, 159 miljoner kr 2027 och 347 miljoner kr 2028. Det minskar även anslagen under 1:11 med 1 miljon kr 2026, och 3 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar även straffrättsliga åtgärder mot tjänstefel, vilket minskar anslagen under 1:11 med 1 miljon kr 2026 och 3 miljoner kr årligen 2027–2028. Center­partiet satsar på att öka det brottsförebyggande arbetet genom att öka antalet vuxna på gator och torg i utsatta områden. Detta ökar anslagen under 1:14 med 250 miljoner kr årligen 2026–2028. För att få till snabbare tillståndsprocesser skjuter Centerpartiet till 10 miljoner årligen till Sveriges Domstolar. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet −0 −1 −1 1:3 Inspektionen för strategiska produkter −1 −1 −2 1:4 Svenska institutet −1 −1 −1 Summa −2 −3 −5 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneom­räkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 15 165 215 1:14 Stöd till Ukraina 275 ±0 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten −108 −165 −215 Summa 182 ±0 ±0 Centerpartiet satsar på inrättandet av ett cyberhemvärn, vilket ökar anslagen under 1:1 med 15 miljoner årligen 2026–2028. Regeringen minskar anslagen under 1:14 Stöd till Ukraina för tvångsinlösen av vissa vapen i Sverige. Centerpartiet avvisar detta, vilket ökar anslagen under 1:14 Stöd till Ukraina med 275 miljoner kr 2026. Centerpartiet avvisar regeringens paket för genomförande av Kärnkraftsprövningsutredningens förslag, vilket minskar anslagen under 3:1 med 108 miljoner kr 2026, 165 miljoner 2027 och 215 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Biståndsverksamhet 1 100 2 500 3 500 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) −10 −15 −24 1:3 Nordiska Afrikainstitutet −0 −0 −0 1:4 Folke Bernadotteakademin −1 −2 −3 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd −0 −0 −0 Summa 1 089 2 482 3 473 Centerpartiet vill återställa biståndet till 1 % av BNI, därför ökar anslagen till 1:1 med 1,1 miljarder 2026, 2,5 miljarder 2027 och 3,5 miljarder 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Migrationsverket −125 −196 −273 1:3 Migrationspolitiska åtgärder −1 475 −950 −950 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål −4 −8 −12 Summa −1 604 −1 154 −1 235 Centerpartiet avvisar den mycket stora höjningen av återvandringsbidraget från 10 000 kr per person till 340 000 kr per person, vilket innebär lägre utgifter om 1,475 miljarder kronor 2026, 950 miljoner kronor 2027 och 950 miljoner kronor 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontors­användning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Socialstyrelsen 45 42 38 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering −0 −1 −1 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket −1 −2 −3 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 50 100 100 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 3 075 3 200 2 600 1:9 Läkemedelsverket −1 −2 −3 1:10 E-hälsomyndigheten 74 73 72 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna −2 600 −2 600 −2 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg −4 −8 −13 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys −0 −0 −1 2:1 Folkhälsomyndigheten −3 −5 −8 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga −792 −792 −792 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre −100 −100 −100 3:1 Myndigheten för delaktighet −0 −1 −1 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd −68 −69 −70 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 135 135 135 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 100 200 400 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 −7 −17 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. −350 −150 −150 5:1 Barnombudsmannen −0 −0 −0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning −0 −0 −1 Summa −440 13 185 Centerpartiet ökar resurserna till Socialstyrelsen för att införliva Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Anslagen under 4:1 minskar med 68 miljoner kr 2026, 69 miljoner kr 2027 och 70 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill att tillgången till nya särläkemedel ska öka, vilket ökar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026 och 100 miljoner kr årligen 2027–2028. Regeringens satsning på prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna har inte haft någon effekt och Centerpartiet minskar därmed anslagen under 1:11 med 2 600 miljoner kr årligen 2026–2027 och 2 000 miljoner kr 2028. Regeringens satsning på stöd till nära vård i lands- och glesbygd är samma satsning som i förra årets budget. Denna har inte uppfyllt sitt syfte, så Centerpartiet avfärdar detta med ett eget förslag och satsning på en ny vårdform för primärvård på landsbygden. Det minskar anslagen under 1:6 med 300 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar istället på en välfungerande primärvård, främst i glesbygd, vilket ökar anslagen under 1:6 med 2 000 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på att antalet platser för ST-läkare ska bli fler, vilket ökar anslagen under 1:6 med 950 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar 125 miljoner kr 2026 på ökade incitament för implementering av nationell vårdförmedling. Centerpartiet avvisar denna satsning, vilket minskar anslagen under 1:6 med motsvarande belopp. Regeringen minskar anslagen till kvinnors vård, vilket Centerpartiet anser är fel. Vi har en egen satsning för att stärka mödrahälso­vård, förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket ökar anslagen under 1:6 med 600 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet vill införa en jämförelsetjänst för kortare väntetider och högre tillgänglighet i vården, vilket ökar anslagen under 1:10 med 75 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar det så kallade fritidskortet till förmån för mer effektiva satsningar direkt på föreningslivet och civilsamhället, vilket minskar anslagen under 2:6 med 792 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre, vilket minskar anslagen under 2:7 med 100 miljoner årligen 2026–2028. Detta är till förmån för en egen och större satsning på äldreboendegaranti för de över 85 år, vilket ökar anslagen under 4:5 med 100 miljoner kr 2026, 200 miljoner kr 2027 och 400 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill höja schablonen för assistansersättningen, vilket ökar anslagen under 4:4 med 135 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet prioriterar om i tidigare anslagsökningar under 4:7 för att finansiera andra prioriterade reformer inklusive fler vuxna på gator och torg, vilket minskar anslagen med 350 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på ett utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga och avsätter 4 miljoner för att förbereda detta under 2026 och 4 miljoner för en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Samtidigt avvisas medlen för vissa verktyg utan samtycke, vilket minskar samma anslag 4:7 med 8 miljoner 2026. Därutöver satsar Centerpartiet på att införa traumascreening för barn från 2027 vilket innebär ökade anslag om 50 miljoner per år därefter, utökade hembesöksprogram från 2027 vilket innebär ökade anslag om 100 miljoner per år där­efter och att införa utslussningsprogrammet för frihetsberövade barn och unga vilket innebär ökade anslag om 50 miljoner per år därefter. Till följd av ett större produktivitets­avdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndig­heternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. −300 −300 −300 2:1 Försäkringskassan −426 −619 −692 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen −0 −1 −1 99:1 Ersättning för höga sjuklönekostnader 850 1 700 1 800 Summa 124 780 807 Centerpartiet återinför det högkostnadsskydd som regeringen slopade sista juni 2024. Till följd av det tillför Centerpartiet ett nytt anslag, ”99:1 Ersättning för höga sjuklöne­kostnader”, som får ett anslag om 850 miljoner kr 2026, 1,7 miljarder 2027 och 1,8 miljarder 2028. Centerpartiet anser att regeringens satsning på kvalificering till välfärden bör kunna genomföras inom ram, så anslagen under 2:1 minskar med 194 miljoner kr 2027 och 203 miljoner kr 2028. Centerpartiet anser också att stärkt högkostnadsskydd för tandvård kan finansieras delvis inom ram, så anslagen under 2:1 minskar på grund av det med 25 miljoner 2026, 30 miljoner 2027 och 40 miljoner 2028. Centerpartiet anser att regeringens AI-satsning för offentlig verksamhet bör ha Skatteverket som huvudansvarig, vilket minskar anslagen under 2:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 2:1 med 150 miljoner 2026 och 200 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar flyktingundantag i aktivitets- och sjukersättningen, vilket minskar anslagen under 1:2 med 300 miljoner årligen 2026–2028. För att finansiera prioriterade reformer minskas ökningen av Försäkringskassans förvaltningsanslag något, med 150 miljoner 2026, 50 miljoner årligen 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 2:1 Pensionsmyndigheten −4 −7 −11 Summa −4 −7 −11 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneom­räkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Barnbidrag −2 400 −2 400 −2 400 1:2 Föräldraförsäkring −200 −125 −300 1:8 Bostadsbidrag 100 100 100 Summa −2 500 −2 425 −2 600 Centerpartiet vill att flerbarnstillägget slopas för barn två. Det minskar anslagen till 1:1 med 1,3 miljarder kr årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår även att flerbarnstillägget halveras från och med barn 3, vilket minskar anslagen till 1:1 med 1 100 miljarder kr årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår ett borttagande av dagar på lägstanivån i för­äldraförsäkringen, vilket medför minskade utgifter under anslag 1:2 med 200 miljoner kr 2026, 125 miljoner 2027 och 300 miljoner 2028. Till följd av en reviderad modell för a‑kassan beräknas kostnaderna för bostadsbidrag öka, vilket reflekteras under anslag 1:8 som ökar med 100 miljoner årligen 2026–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 180 550 750 2:1 Diskrimineringsombudsmannen −1 −1 −2 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 115 120 125 3:2 Jämställdhetsmyndigheten −1 −1 −2 Summa 294 667 871 Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar till 5 000 igen, därför ökar anslagen under 1:2 med 180 miljoner 2026, 550 miljoner 2027 och 750 miljoner 2028. Centerpartiet prioriterar delvis andra reformer än regeringens för att komma åt HRV, vilket minskar anslagen under 3:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på att rikta insatser mot elevhälsan via Skolverket för att informera flickor och stötta dem att delta fullt ut i undervisningen under menstruation, vilket ökar anslagen under 3:1 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill införa exitprogram för unga kvinnor i prostitution, vilket ökar anslagen under 3:1 med 10 miljoner 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på skyddade boenden, vilket ökar anslagen under 3:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill införa lämnaprogram och lämnapeng för våldsutsatta i nära relation, vilket ökar anslagen till 3:1 med 100 miljoner årligen 2026–2028. Totalt ökar anslagen under 3:1 med 115 miljoner 2026, 120 miljoner 2027 och 125 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Center­partiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltnings­anslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader −2 034 −2 066 −2 105 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser −12 330 −10 980 −11 700 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 010 1 250 1 080 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. −2 500 −2 500 −2 500 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige −1 −1 −2 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering −0 −0 −1 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen −0 −1 −1 2:1 Arbetsmiljöverket −14 −23 −32 2:2 Arbetsdomstolen −0 −0 −0 2:4 Medlingsinstitutet −0 −1 −1 Summa −15 870 −14 323 −15 263 I den situation som Sverige är i, med en arbetslöshet som stiger och väntas ligga kvar på en hög nivå, så är det viktigt att prioritera resurser till att bryta utanförskapet. Center­partiet vill införa ett obligatoriskt nystartsår och avsätter 500 miljoner per år för detta under 2026–2028. Detta följs också av sänkningar av arbetsgivaravgifter på ingångs­löner, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft genom sänkta kostnader för att anställa. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2 500 miljoner årligen och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag justeras utifrån historisk medelsanvändning och genom att prioritera effektiva arbetsmarknadsåtgärder, vilket får en effekt om 2 000 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiets modell för a‑kassan innebär minskade utgifter inom anslag 1:2 motsvarande 14 300 miljoner 2026, 13 700 miljoner 2027 och samma belopp 2028. I samband med dessa utgiftsminskningar minskar inkomsterna till ålderspensionssystemet om 2 000 miljoner kronor 2026, 1 900 miljoner kronor 2027 och 1 500 miljoner kronor 2028, medan kommunerna kompenseras för uteblivna skatteintäkter under UO25. Centerpartiet vill återställa beviskravet vid dag 365 i sjukförsäkringen, vilket väntas öka utgifterna under 1:2 med 1 900 miljoner 2026, 2 500 miljoner 2027 och 1 700 miljoner 2028, samt med 500 miljoner 2026, 700 miljoner 2027 och 500 miljoner 2028. Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar till 5 000 igen, därför ökar anslagen under 1:2 med 70 miljoner 2026, 220 miljoner 2027 och 300 miljoner 2028 och under 1:3 med 10 miljoner 2026, 50 miljoner 2027 och 80 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 2:1 med 10 miljoner 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Studiemedel 28 28 28 1:7 Centrala studiestödsnämnden −11 −21 −32 1:8 Överklagandenämnden för studiestöd −0 −0 −0 Summa 17 7 −4 Centerpartiet vill förstärka satsningen på nationella yrkesprogram, vilket ökar anslagen till 1:2 med 11 miljoner. Centerpartiet vill förstärka satsningen på yrkeshögskolor, vilket ökar anslagen till 1:2 med 17 miljoner årligen 2026–2028. Totalt ökar anslagen under 1:2 med 28,3 miljoner 2026. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens skolverk −88 −67 −51 1:2 Statens skolinspektion 2 −1 −4 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 16 13 8 1:4 Sameskolstyrelsen −0 −0 −1 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet −3 628 −2 863 −3 363 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola −4 386 −4 686 −4 686 1:11 Skolforskningsinstitutet 3 3 2 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling −9 365 −7 583 −6 623 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 200 250 250 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan −1 −2 −2 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 49 49 49 2:1 Universitetskanslersämbetet −1 −2 −2 2:2 Universitets- och högskolerådet −89 −97 −140 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −10 −17 −26 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −12 −20 −30 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −12 −20 −30 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −12 −20 −31 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −12 −19 −30 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −22 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −10 −16 −25 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −23 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −8 −13 −20 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −6 −10 −16 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −9 −14 −22 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −5 −9 −14 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −7 −10 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −22 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −6 −11 −17 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −16 −24 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −6 −10 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −4 −6 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −6 −10 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −6 −10 −15 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −3 −5 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −7 −11 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −3 −4 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −5 −8 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −5 −9 −14 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −6 −9 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −2 −4 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −2 −3 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −1 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −5 −7 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −4 −7 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −1 −1 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −3 −5 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −3 −5 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −0 −1 −1 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −1 −2 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −0 −1 −1 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −1 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet −13 −33 −50 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 97 170 170 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor −3 −5 −8 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning −14 −23 −36 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning −1 −2 −3 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning −0 −0 −1 3:6 Institutet för rymdfysik −0 −0 −1 3:7 Kungl. biblioteket −1 −3 −5 3:8 Polarforskningssekretariatet −0 −1 −1 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning ±0 −0 −0 3:11 Etikprövningsmyndigheten −0 −0 −1 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning −0 −0 −0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet −0 −0 −0 99:1 Sektorsbidrag skolan inkl behörighetsreform 19 680 16 933 16 473 Summa 2 244 1 694 1 430 Centerpartiet föreslår att ett antal riktade statsbidrag ska avvecklas för att istället slås samman till ett större sektorsbidrag till skolan. Dessa avvisningar påverkar särskilt anslag 1:5 med 3 679 miljoner 2026, 2 914 miljoner 2027, 3 414 miljoner 2028, 1:7 med 3 386 miljoner 2026, 2 186 miljoner 2027, 3 186 miljoner 2028 och 1:15 med 9 365 miljoner 2026, 7 583 miljoner 2027 och 6 623 miljoner 2028. Som en följd av det tillför Centerpartiet ett nytt anslag, “Sektorsbidrag till skolan inklusive behörighets­reform”. Inom ramen för detta anslag tillför Centerpartiet dels 2 miljarder per år i tillskott till sektorsbidraget samt medel för skolor att utöka antalet elevhälsosamtal i grundskolan. Centerpartiet satsar på nationell statistik om elever med NPF, vilket ökar anslagen under 1:1 med 2 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill få fler elever på yrkesgymnasiet genom yrkesprov, vilket ökar anslagen under 1:1 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill avskaffa nationella prov i lågstadiet, vilket minskar anslagen under 1:1 med 7 miljoner 2026 och 2 miljoner 2027. Centerpartiet vill att det genomförs en effektivisering av Skolverket och minskar därför anslagen under 1:1 med 80 miljoner 2026, 60 miljoner 2027 och 40 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på en visselblåsar­funktion på Skolinspektionen, vilket ökar anslagen under 1:2 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på att införa ett kompetenslyft om NPF bland rektorer och lärare, vilket ökar anslagen under 1:3 med 20 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill ge ett stimulansbidrag för judiska studier, vilket ökar anslagen under 1:5 med 1 miljon årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även satsa på branschskolor, vilket ökar anslagen under 1:5 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens höjning av maxtaxan, vilket minskar anslagen under 1:7 med 1 miljard 2026 och 2,5 miljarder årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på evidensbaserade insatser i skolan, vilket ökar anslagen under 1:11 med 3 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på utbildning i jobbsvenska, vilket ökar anslagen under 1:17 med 150 miljoner 2026 och 200 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiets förstärkning av de nationella yrkesprogrammen ökar anslagen under 1:17 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiets förstärkning av yrkes­högskolan ökar anslagen under 1:19 med 49 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på uppbyggnad och drift av medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap, vilket minskar anslagen under 2:2 med 88 miljoner 2026, 95 miljoner 2027 och 137 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på stärkt lärarutbildning och fler lärarbehöriga från andra yrken, vilket ökar anslagen under 2:64 med 50 miljoner 2026 och 100 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens satsning på masterutbildning i offentlig förvaltning bl.a. med EU-inriktning, vilket minskar anslagen under 2:64 med 30 miljoner 2026 och 60 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar också regeringens satsning på utvecklad utbildning i ledarskap, konflikt- och krishantering, vilket minskar anslagen med 3 miljoner 2026. Centerpartiet satsar på fler utbildnings­platser för läkare och sjuksköterskor, vilket ökar anslagen under 2:64 med 80 miljoner 2026 och 130 miljoner årligen 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens kulturråd −0 −1 −1 1:7 Myndigheten för kulturanalys −0 −0 −0 2:4 Statens musikverk −2 −2 −3 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier −1 −1 −2 3:3 Institutet för språk och folkminnen −0 −1 −1 4:1 Konstnärsnämnden −0 −0 −0 5:1 Riksarkivet −2 −4 −6 6:1 Riksantikvarieämbetet −1 −2 −4 7:1 Centrala museer: Myndigheter −7 −12 −19 7:4 Forum för levande historia −0 −1 −1 11:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor −0 −1 −1 12:1 Stöd till idrotten 225 225 225 12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 50 50 50 12:3 Stöd till friluftsorganisationer 25 25 25 12:5 Insatser för den ideella sektorn −15 −15 −15 12:6 Stöd till plats för idrott ±0 ±0 150 13:1 Statsbidrag till studieförbund 500 500 500 14:1 Spelinspektionen −0 −1 −1 Summa 769 760 896 Centerpartiet gör en större satsning än regeringen på idrott, vilket höjer anslagen under 12:1 med 225 miljoner kr årligen 2026–2028, och detta bör särskilt riktas till elit­idrottens förutsättningar, jämlik idrott, insatser för idrott i utsatta områden samt barn och ungas idrottande. Vi ser ett stort värde i att satsa på och stötta bygdegårdar och samlingslokaler för civilsamhället i Sverige och höjer anslagen under 12:2 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi ökar stödet till friluftsorganisationer, vilket ökar anslagen under 12:3 med 25 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tidigare satsning på den ideella sektorn, vilket minskar anslagen under 12:5 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028, vilket är för finansiering av reformer. Vi vill öka anslagen under 12:6 med 150 miljoner kr 2028, för fler idrottsanläggningar i hela landet. Centerpartiet anser att det är fel av regeringen att skära ned på statsbidrag till studie­förbund. Vi vill återställa finansieringen, vilket ökar anslagen under 13:1 med 500 miljoner kr årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas för­valtningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Bostadspolitisk utveckling 3 3 3 1:3 Boverket −11 −18 −24 1:4 Statens geotekniska institut −0 −0 −1 1:5 Lantmäteriet 4 1 −3 2:1 Konsumentverket −3 −4 −5 2:2 Allmänna reklamationsnämnden −0 −1 −1 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen −0 −0 −0 Summa −9 −20 −32 Centerpartiet ökar anslagen under 1:1 för att satsa på forskning och innovation för hållbart och effektivt byggande med 3 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 1:3 med 10 miljoner kr 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. För att åstadkomma rättssäkra, snabba och kostnadseffektiva processer för fastighetsbildning föreslår Centerpartiet att Lant­mäteriets anslag ökar med 10 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på fristående konsumentorganisationer, vilket ökar anslagen under 2:1 med 2 miljoner årligen 2026–2028. Regeringens satsning på att stoppa farliga produkter och AI-satsning sker inom ramen, vilket minskar anslagen under 2:1 med 4 miljoner årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 19 Regional utveckling Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 2 2 Summa 2 2 2 Regeringen avvisar regeringens besparing på regionala utvecklingsåtgärder. Centerpartiet avvisar detta, vilket ökar anslagen under 1:1 med 2 miljoner kr årligen 2026–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Naturvårdsverket 22 19 18 1:3 Åtgärder för värdefull natur 160 160 160 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 25 25 25 1:6 Kemikalieinspektionen 4 2 1 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 8 22 21 1:10 Klimatanpassning 50 50 50 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 3 2 −0 1:17 Klimatpremier 50 50 50 1:18 Industriklivet 653 700 700 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 3 600 4 100 3 600 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande −1 −1 −2 Summa 4 575 5 130 4 623 Regeringen drar ned på stödet till Håll Sverige Rent, vilket Centerpartiet avvisar. Till följd av det ökar anslagen under 1:1 med 10 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på ett textilkliv, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Regeringens satsning på effektiva miljötillstånd för ny kärnkraft avvisas, vilket minskar anslagen under 1:1 med 35 miljoner årligen 2026–2027 och 33 miljoner 2028. Centerpartiet minskar anslaget under 1:1 med ytterligare 10 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår ökade anslag under 1:3 för åtgärder för värdefull natur och friluftslivet om 150 miljoner kronor årligen 2026–2028. Anslagen under 1:3 ökar med ytterligare 10 miljoner årligen 2026–2028 för LONA och våtmarker. Anslagen under 1:4 ökar med 25 miljoner kr årligen 2026–2028 för satsning på innovation vad gäller PFAS. Anslagen under 1:10 ökar med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar. Anslagen under 1:18 Industri­klivet ökar med 653 miljoner kr 2026 och 700 miljoner årligen 2027–2028, vilket innebär en dubblering av stödet och breddning till gröna innovationer. Centerpartiet avvisar regeringens elbilspremie och satsar på en egen modell för köp och leasing av nya och begagnade miljöbilar. Det innebär att anslagen under 1:4 minskar med 400 miljoner 2026, 900 miljoner 2027 och 1,4 miljarder 2028. Anslagen under 1:4 ökar samtidigt med 4 miljarder kr 2026 och 5 miljarder 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 21 Energi Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens energimyndighet −18 −20 −23 1:2 Insatser för energieffektivisering −327 −323 −323 1:4 Energimarknadsinspektionen −1 −2 −3 1:5 Energiplanering −420 −460 −445 1:7 Elsäkerhetsverket −0 −1 −1 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer −50 −50 −150 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer −1 −1 −1 99:1 Teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion 900 1 600 1 900 99:2 Inhemsk biodrivmedelsproduktion för fossilfrihet 500 750 1 250 Summa 583 1 493 2 203 Centerpartiet avvisar den tidigare ökningen av förvaltningsanslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 20 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill se snabbare tillståndsprocesser och avsätter 5 miljoner årligen under 2026–2028 för detta under Energimyndigheten 1:1. Regeringen satsar på energieffektivisering i småhus, vilken Centerpartiet avvisar till förmån för ett grönt avdrag som ger verkliga effekter på energieffektiviseringen. Det minskar anslagen under 1:2 med 327 miljoner kr 2026 och 323 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill att vindkraftsskatten ska tillfalla kommunerna, fullt ut och permanent, vilket innebär minskade skatteintäkter för staten och i andra änden minskar anslagen något under 1:5 med 370 miljoner kr 2026 och 400 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens insatser och sam­ordningsinsatser för ny kärnkraft, vilket minskar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 45 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer, vilket minskar anslagen under 1:13 med 50 miljoner kr årligen 2026–2027 och 150 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar också ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärn­kraftsreaktorer, vilket minskar anslagen under 1:14 med 1 miljon kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion, vilket ökar anslagen under den nya posten 99:1 med 900 miljoner kr 2026, 1,6 miljarder kr 2027 och 1,9 miljarder kr 2028. Centerpartiet satsar på inhemsk biodrivmedelsproduktion för fossilfrihet genom en strategisk reserv och ett genomförande av förslag i Bioekonomi­utredningen, vilket ökar anslagen under den nya posten 99:2 med 500 miljoner kr 2026, 750 miljoner kr 2027 och 1,25 miljarder kr 2028. Till följd av ett större produktivitets­avdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndig­heternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 22 Kommunikationer Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur −283 173 −963 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 912 1 869 1 736 1:3 Trafikverket −307 −364 −422 1:7 Trafikavtal 60 60 60 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut −0 −1 −1 1:12 Transportstyrelsen −4 −14 −27 1:13 Trafikanalys −0 ±0 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen −1 −4 −7 2:6 Myndigheten för digital förvaltning −1 ±0 ±0 Summa 1 374 1 719 376 Centerpartiet ser situationen inom svensk infrastruktur inte minst på järnvägarna och anser att arbetet måste prioriteras upp. Det behövs akut underhåll och förmågehöjande åtgärder inom tåginfrastrukturen och det går att öka takten i arbetet. Centerpartiet avsätter ytterligare 2 000 miljoner årligen 2026–2028 inom anslag 1:2 för en task force som kan ta sig an detta och göra arbetet snabbare. Centerpartiet anser också att fler investeringar i infrastrukturen bör tidigareläggas och flyttar därför 500 miljoner kronor från 2028 till 2027 under anslag 1:1. För särskilda insatser inom infrastrukturen på lokal nivå samt för snabbare implementering av modeller för alternativ finansiering avsätts 50 miljoner under anslag 1:2 årligen 2026–2028. För att dubblera mandatperiodens satsningar för enskilda vägar och utökat särskilt driftsstöd avsätts 150 miljoner kronor under åren 2026–2028. För att säkra viktiga tåglinjer tillskjuts 60 miljoner kronor årligen till anslag 1:7. För att möjliggöra och förbereda för fossilfritt flyg avsätts 130 miljoner kronor extra 2026–2028 under anslag 1:6, 10 miljoner årligen under anslag 1:12 och 10 miljoner årligen under anslag 1:1, medan det viktiga tillskottet till regionala flygplatser justeras efter verkliga behov och äskanden, vilket innebär 140 miljoner lägre ökning per år. Genom effektivare kontorsanvändning justeras Trafikverkets anslag 1:3 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Skogsstyrelsen −3 −5 −8 1:2 Insatser för skogsbruket 10 10 10 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt −1 −2 −3 1:8 Statens jordbruksverk −4 −7 −12 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 250 350 250 1:14 Livsmedelsverket −3 −4 −7 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet −11 −18 −29 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls­byggande: Forskning och samfinansierad forskning 7 7 7 1:25 Slakterikontroll −1 −1 −2 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 65 65 65 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 20 22 22 Summa 330 415 293 Centerpartiet satsar på ett nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårds­nivå, vilket ökar anslagen till 1:12 med 150 miljoner kr 2026 och 250 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på nötköttsproducenter genom en djurvälfärdsersättning för dikor, vilket ökar anslagen under 1:12 med 100 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet ökar anslagen till 1:23 med 7 miljoner kr årligen 2026–2028 för bekämpning av almsjuka. Centerpartiet dubblerar satsningen för ett pilotprojekt med förmågehöjande åtgärder vad gäller dricksvattenförsörjningen vid höjd beredskap, vilket ökar anslagen under 1:26 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även stärka medlen för beredskapslager, vilket ökar anslagen under 1:26 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar på utökade förvaltningsåtgärder för varg genom att finansiera detta med att skära ned på insatser för skogsbruket. Centerpartiet avvisar denna finansi­eringskälla, vilket ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr årligen 2026–2028 och ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr 2026 och 12 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet vill förbättra förutsättningarna för det småskaliga kustnära fisket och avsätter 10 miljoner årligen under 1:27. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Verket för innovationssystem −1 −2 −4 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 050 1 050 1 050 1:4 Tillväxtverket 13 11 9 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser −0 −1 −2 1:8 Sveriges geologiska undersökning −2 −3 −5 1:13 Konkurrensverket −1 −2 −3 1:21 Patent- och registreringsverket −2 −4 −5 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet −0 −0 −0 2:2 Kommerskollegium −0 −1 −1 Summa 1 055 1 047 1 037 Centerpartiet satsar på stärkt innovation och stipendier för elitforskare inom AI, vilket ökar anslagen under 1:2 med 1,05 miljarder årligen 2026–2028. Centerpartiet vill för­stärka Regelrådet och avsätter därmed under 1:4 15 miljoner kr årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 4 439 3 318 3 368 Summa 4 439 3 318 3 368 I stället för att införa ett riktat statsbidrag för en del av skatteintäkterna från fastighets­skatten på vindkraft vill Centerpartiet att de direkt, fullt ut och permanent återförs till berörda kommuner, varför anslag 1:1 ökar med 350 miljoner kronor 2026, 450 miljoner 2027 och 500 miljoner 2028. Centerpartiet anser vidare att Gotlands unika förut­sättningar för att bedriva välfärdsverksamhet innebär att ett särskilt ötillägg riktat till Region Gotland bör införas, vilket medför en ökning av anslag 1:4 med 200 miljoner kronor årligen från 2026. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om mobilförbud i skolan, vilket minskar anslagen under 1:1 med 95 miljoner kronor 2026 och 100 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiets förslag om ett jordbruksavdrag medför lägre skatte­intäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 med 125 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet tror starkt på att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete. Kommuner ska ställa krav på aktiviteter, men det ska ske på ett mindre byråkratiskt sätt. Centerpartiet avvisar därmed regeringens förslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 1,14 miljarder kronor 2026 och 2,282 miljarder kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet har föreslagit en förändrad modell för a‑kassan, vilket i utgångsläget medför lägre skatteintäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 inom detta utgiftsområde med 5 miljarder kronor årligen 2026–2028. Center­partiet avvisar delvis några av de förändringar som regeringen aviserat på social­tjänstens område för att finansiera mer prioriterade reformer, vilket minskar anslag 1:1 med 200 miljoner kronor årligen 2027–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budget­propositionen för 2026. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budget­propositionen för 2026. Offentliga finanser I detta kapitel redovisas den samlade effekten på den offentliga sektorns finanser av de reformer Centerpartiet föreslår i denna motion. Effekterna redovisas även per sektor. Därtill redovisas Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten. Utgiftstak I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftstak. Tabell 6 Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Takbegränsade utgifter −6 235 −1 671 −3 118 Budgeteringsmarginal 6 235 1 671 3 118 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn I nedanstående tabell presenteras effekterna av förslagen i denna budgetmotion på kommunsektorns finanser. Förslagen i denna motion har, som regel, behandlats på följande sätt. Förslag som påverkar kommunsektorns skatteintäkter eller egna skatte­betalningar har reglerats via UO25 anslag 1:1. De förändringar av statsbidrag från andra utgiftsområden än UO25 som föreslås har antagits motverkas av förändrade utgifter inom kommunsektorn, då sektorn har ett balansmål. Tabell 7 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Kommunsektorns inkomster 5 164 3 918 4 168 Kommunal inkomstskatt −3 625 −3 750 −3 550 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 4 439 3 318 3 368 därav ekonomiska regleringar 5 150 5 250 5 250 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 4 350 4 350 4 350 Kommunsektorns utgifter 2 339 1 118 1 118 Finansiellt sparande i kommunsektorn 2 825 2 800 3 050 Staten I nedanstående tabell redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens budgetsaldo och statsskulden. Tabell 8 Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Inkomster i statens budget −2 232 −3 617 −8 884 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget −5 035 −471 −1 918 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 2 803 −3 146 −6 966 I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens inkomster. Tabell 9 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Direkta skatter på arbete −3 907 −4 075 −3 875 Indirekta skatter på arbete −7 377 −8 535 −14 090 Skatt på kapital 1 575 1 750 1 750 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1 153 1 093 1 081 Offentliga sektorns skatteintäkter −8 657 −9 867 −15 234 avgår skatter till andra sektorer 4 525 4 650 4 450 Statens skatteintäkter −4 132 −5 217 −10 784 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster −4 132 −5 217 −10 784 Övriga inkomster 1 900 1 600 1 900 Inkomster i statens budget −2 232 −3 617 −8 884 Den offentliga sektorns finanser I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på den offentliga sektorns finanser. Tabell 10 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Offentlig sektors inkomster −5 857 −7 367 −12 434 Offentlig sektors utgifter −10 285 −5 821 −7 418 Finansiellt sparande i offentlig sektor 4 428 −1 546 −5 016 Staten 2 803 −3 146 −6 966 Ålderspensionssystemet −1 200 −1 200 −1 100 Kommunsektorn 2 825 2 800 3 050 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −2,35 % −1,86 % −0,65 % Elisabeth Thand Ringqvist (C) Martin Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Jonny Cato (C) Muharrem Demirok (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Stina Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Mona Smedman (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) [1] En procentenhet motsvarar ungefär 58 000 personer i arbetskraften som går från arbetslöshet till arbete, vilket innebär en årlig statsfinansiell effekt på cirka 21–27 miljarder kr. Beräkningen inkluderar kommunal och regional inkomstskatt, minskade transfereringar, arbetsgivaravgifter, förlorad skatt på ersättningar samt moms på ökad konsumtion. [2] Saco (2025), Akademikers arbetslöshet i lågkonjunkturens spår, Stockholm. [3] Akademikernas a-kassa (2025), Fler långtidsarbetslösa akademiker, Stockholm. Hämtad 2025-10-05 från https://www.akademikernasakassa.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2025/september/fler-langtidsarbetslosa-akademiker. [4] Förutom avsättning till statlig ålderspension. [5] Elert, N., Rudholm, N., and Westerberg, H.S. (2025). “Employment Effects of Payroll Tax Reforms: Evidence From Swedish Service Industries.” LABOUR 1–20. [6] Innefattande Konjunkturinstitutets prognos för tillväxten 2025. [7] Naturvårdsverket, Statistiken för handläggningstid för miljötillståndsprövning.

Motion till riksdagen 2025/26:3739 av Ulrika Heie m.fl. (C) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är på samma sätt viktigt för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter samt en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till goda kommunikationer i hela landet utan att miljö och klimatpåverkan ökar. Centerpartiet är pådrivande för att Sverige till 2030 ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och 70-procentiga utsläppsminskningar från inrikes transporter. I det arbetet har statens investeringar i infrastruktur en viktig roll att spela. Centerpartiet prioriterar att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, göra satsningar på elektrifiering, förnybar energi och mer kollektivtrafik samt genomföra ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad och förbättrad mobiltäckning. Det är de fem transportslagen tillsammans som skapar förutsättningar för transport­effektivitet och en smart omställning till klimatnytta. Underhållsskulden motsvarar 120 miljarder kronor enligt Trafikverket och resulterar i en dysfunktionell infrastruktur som påverkar människor i deras vardag; det kan vara tåg som ställs in och vägar med potthål. Därför behövs krafttag för att överbrygga underhållsskulden och Centerpartiet vill se en partiöverskridande infrastrukturberedning för att ta fram långsiktiga reformer för svensk infrastruktur. Sverigelyftet Sveriges infrastruktur har länge varit eftersatt och bortprioriterad, vilket har fått ödes­digra konsekvenser med potthål i vägarna, tåg som inte går i tid och en underhållsskuld som kommer bestå under en lång framtid. Trots regeringens infrastrukturproposition med 1 200 miljarder kommande 12-årsperiod så menar Trafikverket att de endast kan komma till bukt med 10–15 procent av underhållsskulden på järnväg under samma period. Det är alldeles för dåligt. Centerpartiet vill därför se ett Sverigelyft, en politik som på allvar tar tag i situationen och bidrar till reformer och resurser för att infra­strukturen ska fungera. Ett Sverigelyft är viktigt av flera olika skäl, för att anpassa infrastrukturen efter de utmaningar samhället står inför idag. För att privatpersoner ska kunna röra sig obe­hindrat mellan hem och jobb, för att företag ska kunna få material till sin produktion och för att utveckla svensk turism. Men även för att stärka den civila beredskapen i vårt land. Detta är bara några av anledningarna till att vårt land behöver ett Sverigelyft. Kriskommission för svensk infrastruktur Det råder ingen krisinsikt hos regeringen trots ett infrastruktursystem som har stora brister. Bara de senaste månaderna har medierna rapporterat om nedläggning av tåglinjer, flyglinjer som ställs in och regionala flygplatser som riskerar att läggas ned. Vägnätet lider av en stor underhållsskuld och potthålen hopar sig på vägarna. Med anledning av detta vill Centerpartiet införa en kriskommission för svensk infrastruktur och skjuter till medel för detta. Det skulle innebära en möjlighet att på riktigt göra en översyn av nuvarande brister i all infrastruktur och ta fram en plan för att lösa de mest akuta problemen. Satsning på enskilda vägar Varje dag börjar drygt en miljon människor sin arbetsdag vid en enskild väg. Det är därför centralt att de enskilda vägarna och deras vägföreningar har resurser för att kunna ta hand om vägarna på ett ändamålsenligt sätt. Centerpartiet skjuter till 150 miljoner kronor årligen från 2026 och framåt för att satsa på underhållet av enskilda vägar. De enskilda vägarna som sköts av samfälligheter är en viktig del i en levande och fungerande landsbygd, de påverkas likt annan infrastruktur också hårt av klimat­förändringar som innebär översvämningar och rasrisk. Centerpartiet har därför föreslagit både reformer och resurser för att de enskilda vägarna ska fortsätta utvecklas. En robust infrastruktur som klarar civil och militär rörlighet Sedan 7 mars 2024 är Sverige fullvärdig medlem i Nato och därför är alla länder i Norden gemensamt medlemmar i försvarsalliansen. I och med detta ställs det högre krav på den svenska infrastrukturen och Försvarsmakten har pekat ut vissa vägar och järnvägar som behöver förbättras för att kunna transportera trupper och utrustning, men även för att säkerställa den civila och militära rörligheten. Detta gäller flöden både inom landet men även över landsgränser till våra grannländer och med anledning av detta behöver det nordiska samarbetet kring kommunikationer öka. Centerpartiet har länge föreslagit ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transport för att samarbetet på sikt ska stärkas och bli mer strukturerat. Ökad mobilitet med minskad klimatpåverkan Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till år 2030 ska minska med 70 procent. Det är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovationer och med teknik­skiften till det förnybara och ökad energi- och resurseffektivitet. Centerpartiet vill skärpa såväl den nationella politiken som EU-lagstiftningen på området. Ett jämställt transportsystem Centerpartiet anser att Sveriges transportsystem ska vara likvärdigt i förhållande till kvinnors respektive mäns olika behov. Transporter är en del av människors vardag och jämställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar för exempelvis arbetspendling, utbildningspendling och förskolehämtning. Centerpartiet vill även se en bättre jämlikhet och tillgänglighet inom transportpolitiken avseende funktionsnedsättningar. Flygets omställning och regionala flygplatser Sverige, med våra stora avstånd och vårt nordliga geografiska läge, är beroende av fungerande flyglinjer och möjligheter för människor, näringsliv och myndigheter att lätt ta sig till olika destinationer inom landet, och vidare ut i världen. Med anledning av den minskande konkurrensen och nyheten om att färre operatörer kommer att verka inom inrikesflyget i Sverige beräknas flera flyglinjer hotas och det kan komma att drabba många regionala flygplatser hårt. För Centerpartiet är det viktigt att också flyget blir en del av klimatomställningen. Det kräver insatser inom forskning och utveckling för att öka andelen förnybart bränsle. Centerpartiet vill också underlätta introduktionen av elflyg i Sverige. Miljö- och klimat­påverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet. En snabb teknikutveck­ling sker just nu inom luftfarten, bland annat med fokus på el- och hybridflyg. Denna utveckling måste värnas och stödjas. Flyget behöver stå för kostnaden för sina utsläpp men för att det inte ska försämra möjligheterna för små regionala flygplatser ser vi behov av extra stöd till dessa. Därför föreslår vi ett extra stöd på 150 miljoner kronor årligen från 2026 till regionala flygplatsers omställning för det fossilfria flyget. Utveckla svensk sjöfart Sverige har en lång kust, stor hamnkapacitet med mer än ett 50-tal hamnar och utmärkta inre vattenvägar. Det gör att vi har goda möjligheter att utveckla sjöfarten ännu mer. Skandinavien och Sverige kan till viss del betraktas som en ö. Det innebär att sjöfarts­näringen är av central betydelse för vårt välstånd och vår handel. Den är en relativt miljövänlig transportform, med en stor potential att ytterligare minska sin miljö­påverkan. Svensk sjöfartstradition är förknippad med hög sjösäkerhet. Genom en stark svenskflaggad handelsflotta kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten. Sverige behöver en ny nationell hamnstrategi för att kunna klara av den utveckling av infrastrukturen som behövs i svenska hamnar. Det nya järnvägsnätet och akuta järnvägssatsningar Möjligheten att välja tåget är viktig för att klara klimatomställningen. Järnvägen behöver därför bli ett alternativ i fler delar av landet. Det handlar dels om persontrafik, dels om godstransporter då järnvägarna är av fundamental betydelse för basindustrin. Samtidigt som fler delar av Sverige behöver ges tillgång till järnväg behöver kapaciteten byggas ut, inte minst på de sträckor som just nu lider av överbelastning. Fler spår behöver kopplas samman för bättre flöden. Fler sträckor behöver förses med dubbelspår. Nya järnvägslinjer behöver byggas samtidigt som befintliga spår elektri­fieras eller övergår till att drivas med andra klimatsmarta lösningar, såsom vätgas. För att skapa tillräcklig kapacitet måste också arbetet med nya stambanor återupptas och intensifieras. Behovet av att frakta gods och människor med sjöfart behöver också belysas för att säkerställa tillräcklig kapacitet i transportsystemet. För att kunna bygga bort underhållsskulden på järnvägen snabbare än till 2050 vill vi inrätta en task force för järnvägsunderhållet. Vi gör en stor satsning på sex miljarder under kommande tre år för att få bukt med det akuta reparationsbehovet på järnvägen. Denna task force ska snabbt kunna vara på plats och på så vis förhindra förseningar och uppehåll i tågtrafiken som drabbar resenärer och gods. Upphandlad tågtrafik och nattåg som fungerar Nattågen fyller en viktig funktion i transportsystemet och gör att resenärer på ett smidigt och klimatvänligt sätt kan ta sig långa sträckor medan de sover. Nattågen från Stockholm till övre Norrland har upphandlats av Trafikverket sedan 90-talet och nattågen till Jämtland har upphandlats sedan 2018. Under våren 2025 körde SJ de sista nattågen från Västsverige till Jämtland och Västerbotten, nattåg som hade god beläggning och var viktiga för privatpersoner, företag och besöksnäringen i alla de berörda regionerna. Då regeringen inte sköt till de summor för upphandlad trafik som Trafikverket behövde finns inte nattågen mellan Västsverige och Jämtland och Västerbotten kvar. Centerpartiet vill säkerställa nattågstrafiken till övre Norrland och återuppta nattågstrafiken från Västsverige till Jämtland och Västerbotten. Vi vet att det finns tågsträckor som inte är tillräckligt lönsamma men som ändå fyller en viktig funktion, därför är den upphandlade tågtrafiken av stor vikt. Samtidigt pågår en upphandling av nya nattåg av Trafikverket då standarden på dagens nattåg håller varierande kvalitet. Det är av stor vikt att Trafikverket kommer vidare med denna upphandling så att funktionaliteten kvarstår och att faciliteterna håller en god kvalitet. Ett lyft för kollektivtrafiken Svensk kollektivtrafik har haft några tuffa år efter pandemin, eftersom mer hemarbete lett till att trycket på kollektivtrafiken minskat. Dessutom har viktiga reformer för kollektivtrafikens attraktivitet uteblivit, exempelvis ett förändrat reseavdrag som skulle gynna klimatsmarta transporter. Centerpartiet vill därför bredda trängselskatterna i städerna för att kunna stärka kollektivtrafiken och få färre att använda bilar som är bovar för klimatet och för luftkvaliteten. Genom ökade trängselavgifter kan städerna öka sin finansiering till kollektivtrafiken. Detta för att förbättra tillgängligheten i kollektivtrafiken och få fler att välja ett kollektivt färdmedel. Bredband skapar förutsättningar för tillväxt och trygghet Globaliseringen och digitaliseringen av samhället för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. För Centerpartiet är it ”det femte transportslaget”, som vid sidan av väg, järnväg, sjöfart och flyg möjliggör liv, arbete och boende i hela landet. Tack vare teknikutveck­lingen ökar användningsområden för telefoner och surfplattor. Ökad täckning och allt högre överföringshastighet efterfrågas för att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt. Framförallt i glesbefolkade områden kan trådlös infrastruktur bli ett mer ekonomiskt sätt att nå ut till alla bostäder och verksamhetsställen i avvaktan på att fast fiber byggs ut. En väl utbyggd infrastruktur för mobiltelefoni och bredbandstjänster är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo kvar, driva företag, delta i undervisning, utöva kultur och sociala kontakter också på landsbygden. Mobiltäckningen på tåg behöver bli bättre I dag har bara 65–70 procent av de trafikerade järnvägssträckorna god mobiluppkopp­ling enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Resenärer får därmed svårt att utnyttja restiden till jobb eller nöjen. Resultatet blir att många väljer bort tågen till förmån för flyg eller bil. Centerpartiet vill se flera åtgärder för ökad mobiltäckning i hela landet, för klimatets, jobbens och hela Sveriges bästa. I dag finns redan ett mobiltelesystem på plats längs järnvägen, som används för att lokförarna ska kunna kommunicera med trafikledningen. Centerpartiet föreslår att Trafikverket låter mobiloperatörerna använda den digitala infrastruktur som redan finns på plats. På så sätt skulle mobiltäckningen kunna förstärkas kraftigt. Centerpartiet vill att det ska bli mer attraktivt att ta tåget. Alla ska kunna vara en del av klimatomställningen genom smarta val i vardagen. Bättre mobiltäckning på tågen är också en fråga om att kunna bo, leva och driva företag i hela landet Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 46 386 804 −282 700 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 327 971 1 911 600 1:3 Trafikverket 6 531 201 −307 500 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 353 808 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 85 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 662 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 055 000 60 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 88 896 −400 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 1 000 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 2 024 325 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 704 834 −4 200 1:13 Trafikanalys 80 268 −400 1:14 Trängselskatt i Göteborg 939 330 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 65 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 346 000 ±0 1:18 Lån till körkort 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 318 763 −1 100 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 153 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 323 814 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 295 385 −1 500 2:7 Digital förvaltning 169 894 ±0 Summa 106 704 772 1 373 800 Centerpartiet ser situationen inom svensk infrastruktur inte minst på järnvägarna och anser att arbetet måste prioriteras upp. Det behövs akut underhåll och förmågehöjande åtgärder inom tåginfrastrukturen och det går att öka takten i arbetet. Centerpartiet avsätter ytterligare 2 000 miljoner årligen 2026–2028 inom anslag 1:2 för en task force som kan ta sig an detta och göra arbetet snabbare. Centerpartiet anser också att fler investeringar i infrastrukturen bör tidigareläggas och flyttar därför 500 miljoner kronor från 2028 till 2027 under anslag 1:1. För särskilda insatser inom infrastrukturen på lokal nivå samt för snabbare implementering av modeller för alternativ finansiering avsätts 50 miljoner under anslag 1:2 årligen 2026–2028. För att dubblera mandatperiodens satsningar för enskilda vägar och utökat särskilt driftsstöd avsätts 150 miljoner kronor under åren 2026–2028. För att säkra viktiga tåglinjer tillskjuts 60 miljoner kronor årligen till anslag 1:7. För att möjliggöra och förbereda för fossilfritt flyg avsätts 130 miljoner kronor extra 2026–2028 under anslag 1:6, 10 miljoner årligen under anslag 1:12 och 10 miljoner årligen under anslag 1:1, medan det viktiga tillskottet till regionala flygplatser justeras efter verkliga behov och äskanden, vilket innebär 140 miljoner lägre ökning per år. Genom effektivare kontorsanvändning justeras Trafikverkets anslag 1:3 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Ulrika Heie (C) Anders Karlsson (C) Mona Smedman (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) En infrastruktur som fungerar i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en partiöverskridande infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att identifiera ett antal objekt från kommande nationell infrastrukturplan som är lämpliga att hantera med extern medfinansiering samt att privat kapital och pensionsfonder bör ges möjlighet att investera i infrastruktur i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket vid beslut om investeringar och upphandlingar när det gäller väg och järnväg ska göra en bred analys av vilken upphandlingsform som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta hänsyn till näringslivets behov inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken och resor som sker med kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att införa en digital infrastruktur för ett nationellt biljettsystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell åtkomstpunkt för mobilitetstjänster och tredjepartsförsäljning av kollektivtrafikens biljetter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell och konkurrensneutral försäljningskanal för all kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en översyn av den regionala kollektivtrafiken i syfte att utreda möjligheten till ett utvecklat huvudmannaskap för att motverka de nuvarande länsgränsernas inlåsning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av gällande lagstiftning kring kollektivtrafik i syfte att möjliggöra nya kollektiva transportlösningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kollektivtrafikbonus och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för Trafikverkets resurser säkerställa att de samfällda enskilda vägarnas 43 000 mil ska ha en bra standard, rätt sträckning och rätt bärighet i relation till det system av statliga och kommunala vägar de utgör en del av i näringslivets totala behov av godsstråk med god bärighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begreppet ”en lägsta godtagbar vägstandard” bör införas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt implementera riksdagens tillkännagivande (2018/19:CU13 Fastighetsrätt) angående ett förenklat regelverk för att ändra andelstal i samfällighetsföreningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att inleda en dialog med kommuner, varuägare och godstransportörer i syfte att bistå kommuner i omklassningen av det primärkommunala vägnätet i anslutning till terminaler, hamnar och industrier m.m. från BK1 till BK4, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att tillskjuta ytterligare medel för att Trafikverket i samverkan med kommuner och regioner ska förbättra omfattning och standard på det svenska vägbelysningsnätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Trafikverket kan få i uppdrag att utforma upphandlingar med entreprenörer så att det är möjligt – inom rimlig tidsram – att utföra snöröjning, såväl åt staten som åt andra, t.ex. enskilda vägsamfälligheter, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärder ska vidtas för att med stöd i genomförda utredningar och fattade beslut säkerställa att längre och tyngre lastbilar och tåg skyndsamt tillåts på ett tillräckligt, funktionellt och sammanhållet väg- och järnvägsnät i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en genomlysning och omarbetning av värderingen av godstransporter i de samhällsekonomiska kalkylerna i syfte att värdera industrins och godsflödets betydelse rätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör delegeras ett övergripande ansvar för dispenshantering avseende transporter av mobila kranar och tunga fordon och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärder bör vidtas för att öka trafiksäkerhet och tillsyn samt minska förekomsten av olagliga cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ändra nollvisionen från att gälla noll döda i trafiken till noll döda av trafiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör driva på Transportstyrelsen för att myndigheten inom ramen för UNECE:s arbete ska tillse att både manliga och kvinnliga krockdockor används i trafiksäkerhets- och certifieringsarbetet för personbilar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillse att Trafikverket och forskningsinstitut som VTI som arbetar med trafiksäkerhet ges erforderliga resurser från staten för att främja jämställdhet inom trafiksäkerhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att teknikutvecklingen på trafikområdet till större del måste kunna användas för att komma till rätta med oseriösa aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de ökande viltolyckorna måste minska genom en mer framsynt trafikplanering från Trafikverket avseende viltsäkra övergångar och andra åtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man, inom ramen för en utredning, bör låta undersöka det rimliga i att införa obligatoriska syntester för privatpersoner i samband med körkortsförnyelse efter en viss ålder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till Transportstyrelsen att i ett första steg se till att återinföra möjligheten att nyttja simulatorn på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt tillsätta en utredning som undersöker hur ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter kan införas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en extern granskning av Transportstyrelsen behövs för att få bukt med att människor blivit av med körkortet med anledning av myndighetens felanvändning av PEth-tester och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att veteranbilar ska bevaras och inte automatiskt klassas som avfall och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn och eventuell justering av dagens viktbegränsningar för B96- och B‑körkort behövs då el- och biogasdrivna fordon får en högre egenvikt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vägunderhåll på statliga vägar ska upphandlas i konkurrens på en marknad och att detta förutsätter att Trafikverket besitter rätt kunskap och kompetens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att säkerställa byggandet av nya stambanor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägsunderhåll på statliga järnvägar ska upphandlas i konkurrens på en marknad och att detta förutsätter att Trafikverket besitter rätt kunskap och kompetens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för att återställa underhållsskulden i järnvägssystemet senast till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör anslå medel till järnvägsunderhåll avseende lokala banor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att underlätta implementering av ERTMS i såväl statens infrastruktur som tågoperatörernas ombordutrustning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket – i samverkan med övriga järnvägsintressenter – i uppdrag att ta fram en handlingsplan för riskreduktion i samband med införande av ERTMS och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp utfallet av Finlands implementering i ERTMS-frågan, dvs. att installera signalutrustning som medför att dagens fordon med ATC samt ombyggda fordon med ERTMS kan trafikera samma bana, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen via Trafikverket ska se över möjligheten att direktupphandla järnvägsunderhåll i tider när ordinarie trafik ligger nere så att den lägre trafikvolymen kan utnyttjas för underhåll och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nattåg ska finnas och fungera i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att via regelförändringar förbättra framkomligheten med cykel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt cykelmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga fler lokala och regionala cykelbanor i syfte att öka framkomligheten med cykel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda hur det ska bli enklare att kunna ta med sig cykeln på tåget inom ramen för den nationella kollektiv-, fjärr- och fjärrtågtrafiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabba på arbetet för att skapa ett sammanhängande cykelvägnät i våra största städer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en inventering av de arbetsvägar som löper parallellt med vägar och järnväg och som skulle kunna klassas och utnyttjas som cykelvägar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett fungerande flyg och regionala flygplatser som ger möjlighet för människor och näringslivet att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet och som därmed skapar arbetstillfällen, förbättrar möjligheterna till turism och binder samman Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyginfrastrukturen ska fungera i hela landet samt att de regionala flygplatserna bör stå redo med rätt infrastruktur när elflyget utvecklas i snabb takt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta fram en nationell elflygsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda Swedavias vinstdelningsmodell i syfte att stärka driftssäkerheten för regionala flygplatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att systemkritiska trafik- och säkerhetssystem fungerar även i en kris och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt konkurrenskraft samt en mer effektiv och bättre analyserad miljöstyrning inom sjöfarten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för hamnverksamheten i syfte att öka hamnarnas kapacitet och betydelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hamnverksamheten i kraft av sin strategiska betydelse i större utsträckning ska ingå som del i det nationella transportsystemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge ansvariga myndigheter i uppdrag att se över hur lotskostnaden för lotsning på vattenvägar kan minska sett till den totala transportkostnaden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att godspendlar på Mälaren och andra vattenvägar bör regleras genom mer funktionsbaserade lotskrav för att harmoniera med kraven som finns på kontinenten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta ett mer samlat grepp, inom ramen för Postfinansieringsutredningen, kring hur postverksamheten och Postnord ska utvecklas framöver och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka postverksamhetens effektivitet och minska miljöpåverkan genom att möjliggöra samdistribution av post, paket och tidningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en fungerande post- och paketmarknad som främjar innovation och klimatsmarta lösningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett klargörande av konkurrenssituationen för paketdistribution i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att postnummersystemet ska vara tillgängligt för alla postoperatörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att främja autonomi och teknikutveckling inom transportsystemet, att förbättra mobilitetstjänster över hela landet samt att lagstiftningen bör följa teknikutvecklingen och inriktas på funktionalitet framför teknikspecifika krav och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera och utreda om regeringens transportpolitiska mål klarar kriser som slår hårt mot mobilitet och transporter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en lägsta nivå för transporter även under en kris och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flygets egenfinansiering av trafikavgifter i tider när flygtrafiken ligger nere som en följd av myndighetsföreskrifter ska ses över så att staten tar en större del av dessa avgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa de regionala flygplatsernas funktionalitet och robusthet avseende samhällskritiska funktioner även när ordinarie flygtrafik ligger nere i händelse av kris och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en robust infrastruktur som klarar såväl civil som militär rörlighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gränsöverskridande infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare styrmedel och resultatfokuserad politik krävs för att nå målet om 70 procents minskade utsläpp från transportsektorn till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna för att utreda en fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn, ett system som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet, och om att detta skattesystem ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningarna som råder i Sverige, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att koldioxidutsläpp från inrikes flyg bör inkluderas i etappmålet för inrikes transporter till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn till 2030, med vissa undantag, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbilsdefinitionen ska vara teknikneutral och fokusera på fordonets utsläpp, ”well to wheels”, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hållbar omställning av flygsektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla flygresor från svenska flygplatser ska ske fossilfritt senast 2040 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ansvarig myndighet i uppdrag att se över möjligheten att upphandla vätgasbåtar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en nationell strategi för en ökad elektrifiering av Sveriges transporter, med elinfrastruktur till aktuellt vägnät, en utbyggnadsplan för lastbilsanpassad laddinfrastruktur, översyn av beslutsprocesser samt samarbete med andra länder för att sätta en standard, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera laddstolpar för elbåtar längs kusten i Trafikverkets uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över formerna för Klimatklivet så att det går att söka stöd även för hamnarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en grön svensk kustfartsstrategi som lyfter fram både den svenska maritima strategin och den nationella godshandlingsplanen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Sjöfartsverket i uppdrag att bättre analysera effekterna av sina befintliga avgifter och avgiftsförslag samt en utvecklad miljödifferentiering med avseende på dess effekter på överflyttning av gods till sjöfart och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut kvarvarande fossila drivmedel i tågsektorn och se över möjligheten att ge Trafikverket i uppdrag att upphandla vätgaståg på en eller flera utvalda sträckor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna till konvertering av bilar till mer miljövänlig drift samt se över pumplagen för att möjliggöra fler fossilfria drivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka jordbrukets långsiktiga lönsamhet med ett jordbruksavdrag som fullt ut ersätter dagens nedsättning av dieselskatt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet för att konvertera fordon till mer hållbar framdrift genom att inkludera det i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka introduktionen av fossilfria drivmedel för att nå våra klimatmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att nationella standarder finns på plats för fossilfria drivmedel och att hinder, exempelvis avseende denaturering, undanröjs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta laddning av elfordon genom att den privatperson, det företag eller den bostadsrättsförening som äger en laddpunkt enkelt ska kunna tillgängliggöra den för uthyrning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Transportstyrelsen i uppgift att utvärdera de besiktningsregler som gäller för gasfordon i syfte att se över om de är proportionerliga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell plan bör beredas för att identifiera kritiska stråk där nyttjandegraden av bränslecellsfordon väntas vara hög, för att möjliggöra en snabbare utbyggnad av vätgasinfrastruktur med nationell samordning, och identifiera strategiska noder för vätgasproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag till nationell handlingsplan i enlighet med förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skyndsamt genomföra Biogasmarknadsutredningens andra stödpaket (SOU 2019:63) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de ekonomiska incitamenten att välja förnybara drivmedel framför fossila även inom sjötrafiken genom att sträva efter lagstiftning i första hand på internationell nivå och EU-nivå och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en strategi för delad mobilitet i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en juridisk definition av begreppet bilpool, alternativt fordonspool, i syfte att ge kommuner större rådighet över att avdela gatumark till delningstjänster inom transportsektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningen för en automatisering av Transportstyrelsens hantering av trängsel- och vägavgifter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att halvera trängselskatten för miljöbilar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den lokala klimatmakten genom att återinföra rätten för kommuner att använda differentierade parkeringsavgifter efter fordonstyp för att stimulera de mest klimateffektiva fordonen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassa infrastrukturen och tillkännager detta för regeringen. Sverigelyftet Sveriges infrastruktur har länge varit eftersatt och bortprioriterad, vilket har fått ödes­digra konsekvenser med potthål i vägarna, tåg som inte går i tid och en underhålls­skuld som kommer att bestå under en lång framtid. I regeringens infrastruktur­proposition från 2024 ”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera” aviseras en stor budgetram på närmare 1 171 miljarder för kommande planperiod. Det är en stor ram, men tyvärr har regeringen valt att tydligt prioritera väg framför järnväg i propositionen och ställer tydligt trafikslag mot varandra. Med regeringens anslag till järnväg beräknas endast 10–15 procent av underhållsskulden kunna byggas bort under nästa mandatperiod enligt Trafikverket. Detta är under all kritik Centerpartiet har sedan ett par år tillbaka velat se ett Sverigelyft, en politik som på allvar tar tag i situationen och bidrar till reformer och resurser för att infrastrukturen ska fungera. Ett Sverigelyft är viktigt av flera olika skäl, för att anpassa infrastrukturen efter de utmaningar samhället står inför i dag. För att privatpersoner ska kunna röra sig obehindrat mellan hem och jobb, för att företag ska kunna få material till sin produktion och för att utveckla svensk turism. Teknikutvecklingen, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter och en ökad andel förnybara drivmedel kan bidra till fortsatt goda kommunikationer i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan ökar. Eftersom Centerpartiet värnar om hela landets utveckling är det också av största vikt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över landet. Vi behöver förstärka möjligheterna att driva företag och bo utanför storstäderna. För det behövs såväl en fossiloberoende fordonsflotta och investeringar i bättre vägar och järnvägar som bättre kollektivtrafik såsom buss, tåg och taxi i hela landet, utan att de som har långa avstånd straffbeskattas. Tillsätt en partiöverskridande infrastrukturberedning Det behövs ett bredare grepp och samarbete över partigränser för att få bukt med underhållsskulden och de stora investeringar som svensk infrastruktur behöver. Center­partiet uppmanar därför till samarbete över partigränserna för att tillsammans kunna skapa långsiktiga förutsättningar för människor och företag. Infrastruktur­beredningen ska kunna fungera likt Försvarsberedningen och skulle kunna bidra till reformer och investeringar som är nödvändiga för att vända trenden för den svenska infrastrukturen. Regeringens transportpolitiska mål måste analyseras Sverige är ett stort land med långa avstånd där ett fungerande transportsystem är av stor vikt. Det ger människor frihet och mobilitet såväl som att det säkerställer nödvändig försörjning i hela landet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet – i regeringens transport­politiska arbete benämns detta som ”tillgänglighetsmålet”. Detta mål innebär att till­gäng­lig­heten över hela landet ska kunna tillhandahållas via transporter – både person- och godstransporter. Upprustning och finansiering Finansiering av transportinfrastruktur I dagsläget finansieras den absolut största delen av all infrastruktur i statsbudgeten. Det har genom åren skapats en underhållsskuld på omkring 120 miljarder enligt Trafik­verket. För att genomföra nödvändiga investeringar i Sveriges infrastruktur – samt beta av den upparbetade underhållsskulden – är det nödvändigt att hitta nya finansierings­vägar för infrastruktur. Både svenska och utländska investerare, bland annat pensionsfonder, har visat intresse för långsiktiga investeringar i Sverige. I många av med Sverige jämförbara länder finansieras sedan länge viktiga samhälleliga infrastrukturprojekt i offentlig-privat samverkan (OPS). Nya former av finansiering av infrastruktur, utöver statsbudgeten, kan leda till att investeringar genomförs på betydligt kortare tid och genererar samhälls­nytta samtidigt som kostnaden för statskassan minskar. Man öppnar på så vis upp för nya projekt som annars skulle skjutas på framtiden eller kanske aldrig bli av. Center­partiet ser till hela landet och vill att det ska finnas bättre möjligheter för investerare att aktivt bidra inom exempelvis större nationella projekt. Med större resurser får hela landet möjlighet att genomföra viktiga tillväxthöjande infrastruktursatsningar. Regeringen tillsatte i juni 2025 en särskild utredning som ska se över hur infrastrukturinvesteringar kan genomföras snabbare och mer kostnadseffektivt genom att se över organisation och ersättningsmodell och peka ut lämpliga objekt för OPS-lösningar. Detta är något som Centerpartiet har efterfrågat, och vi ser att om dessa objekt ska komma till stånd inom en inte alltför lång tid behöves struktur för dessa OPS-lösningar och konkreta objekt. Effektivare planering av vägar och järnvägar är nödvändig Regelverket för strategisk och ekonomisk planering av vägar och järnvägar är komplext och svåröverskådligt, delvis på grund av att det tillkommit vid olika tider och tillämpats med olika syften. Det gör det svårt att göra en realistisk planering som kan spänna över flera områden, såsom hänsyn till miljö och kostnadseffektivitet. Det är på många punkter tydligt att planeringen av vägar och järnvägar behöver bli effektivare. Fysiska och marknadsmässiga förutsättningar förändras över tid, medan behovet av smart planering av infrastruktur består. Den lagstiftning som berör effektivare planering av vägar och järnvägar bör därför utvärderas i syfte att öka effektiviteten och produk­tiviteten av investeringar. En sak som bör ses över är att vid planering av väg och/eller järnväg som sträcker sig över länsgränser måste tillståndsprocessen i princip tas om med den nya länsstyrelsen. Riksdagen har fattat beslut om att det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transport­försörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. När ett flertal aktörer får verka på en marknad blir resultatet ökad konkurrens, lägre priser och bättre kvalitet. Centerpartiet har varit mycket kritiskt till den tidigare regeringens utredning om att överföra järnvägsunderhåll från Infranord AB och andra företag inom sektorn järnvägs­underhåll till Trafikverket och har varit pådrivande i införandet av tilläggsdirektiv som i stället säkerställer affärsmässighet, produktivitet och en utvecklad marknad för järnvägs­underhåll. Järnvägsunderhåll på statliga järnvägar ska upphandlas på marknadsmässiga villkor, och den upphandlande myndigheten ska besitta rätt kompetens för att säkerställa att underhållet blir effektivt och av hög kvalitet. Rättvisande samhällsekonomiska kalkylmodeller Samhällsekonomiska kalkylmodeller ligger till grund för vilka beslut om investeringar som fattas. Det är därför helt avgörande att kalkylmodellerna är rättvisande. Nyttan av tillförlitliga godstransporter framgår inte av dagens kalkylmodeller. Med en felaktig eller ofullständig kalkyl kommer felaktiga samhälleliga investeringsbeslut att fattas. För att beräkna den samhällsekonomiska nyttan i ett projekt behöver även exempelvis restidsvärden justeras så att de ger en mer rättvisande bild av de samhällsekonomiska vinsterna än vad som är fallet i dagsläget. Detsamma gäller även för godset i vårt transportsystem, som är konstant undervärderat. Det behöver genomföras en samhälls­ekonomisk värdering av godsprojekt som på ett rättvisande sätt speglar deras betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för Sveriges konkurrenskraft som nation. Utveck­lingsarbetet med kalkylmodeller och samlade effektbedömningar av gods­transporter måste intensifieras. Transporterna är en integrerad del i hela den industriella produk­tionen och skapar stora mervärden för Sverige. Om transportkedjan bryts fallerar hela systemet tills man kan göra en återstart. Återhämtningsförmågan är oerhört viktig, det vill säga robustheten i transportsystemen. Näringslivets behov av infrastrukturplanering Den gröna industrialisering som sker i stora delar av Sverige, både i norra Sverige och i Västsverige, ställer helt nya krav på infrastrukturen för att bolagen ska lyckas. Det gäller både järnvägar, vägar och regionala flygplatser för att nämna några. Regeringen bör ta större hänsyn till näringslivet i den kommande utvecklingen av infrastrukturen och säkerställa att dess behov tas i beaktning. Även här kan det vara aktuellt att hitta finansieringslösningar tillsammans med näringslivet för att snabbare lösa knutar kring en viss tågsträcka eller väg som har akut behov av upprustning. De gröna industri­satsningarna i flera delar av landet kommer att kräva att företagen får rätt förutsättningar för att kunna vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Kollektivtrafik Mer och bättre kollektivtrafik För att uppmuntra regioner att öka kollektivtrafiken vill Centerpartiet införa en kollektiv­trafikbonus. Vi vill se mer kollektivtrafik, så att vi kan minska utsläppen i hela landet. Det är många som i dag tar bilen som gärna hade tagit bussen, pendeltåget eller spår­vagnen i stället. Vi behöver öka kollektivtrafiken för att pressa tillbaka klimat­utsläppen och minska trängseln på våra vägar. Centerpartiet vill se ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige, något som även utredningen Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik (SOU 2020:25) pekade på. När det gäller översyn och förbättring av kollektivtrafiken delar Center­partiet utredningens slutsatser. Den digitala infrastruktur som förordas i utredningen för att utveckla det nationella biljettsystemet kommer att underlätta kollektiv- och regional­trafiken i landet. Inte minst behovet av en konkurrensneutral nationell biljettplattform lyfts fram. Centerpartiet vill förenkla för personer att ta sig med tåg över länsgränser. Ett annat sätt att förenkla resandet – som kompletterar de förslag som lyfts fram i utredningen– är att se över de länsindelningar som i dag delar upp de olika zonerna för kollektivtrafik. Vi vill initiera en översyn av den regionala kollektivtrafiken i syfte att utreda möjligheten till ett utvecklat huvudmannaskap för nuvarande länsgränsers inlåsning. Vi anser också att det ska vara betydligt lättare att resa kollektivt i hela landet och föreslår därför att man ska kunna använda sitt kort med reskassa över hela landet. Ett annat transportmedel som tar vid när kollektivtrafik och eget fordon inte är en möjlighet är färdtjänst. Centerpartiet menar att färdtjänst ska finnas över hela landet. Det får inte vara så att regelverket är anpassat efter storstadsförhållanden med statiskt angivna avstånd till busshållplats, med mera, som avgör rätten till färdtjänst. Det kan få orimliga konsekvenser för personer i glesbygden. Det är behovet som ska avgöra möjligheten till färdtjänst – inte var man bor. Rätten till färdtjänst måste vara jämlik över hela landet. Vägtrafik Enskilda vägar Av det svenska vägnätet består 43 000 mil av enskilda vägar, medan endast ca 10 000 mil är statliga och 4 100 mil kommunala. Ansvariga för de enskilda vägarna är väg­hållarna, exempelvis enskilda markägare, vägföreningar eller samfällighetsföreningar. Av dessa får 7 700 mil statsbidrag som ska bidra till att vägarna är allmänt tillgängliga, tillgodoser behoven och håller hög transportkvalitet. Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) har med inspiration från finsk lagstiftning tagit fram och utvecklat en möjlig modell. Syftet är att uppnå aktuella och fungerande andelstal, vilket skulle innebära en förenkling och jämfört med i dag ge billigare och snabbare processer med vidmakt­hållen rättssäkerhet. Regeringen bör skyndsamt utreda hur en lagändring som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhets­anläggning kan utformas. En väl fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsätt­ning för en levande landsbygd. De enskilda vägarna är en viktig del i detta. Det är de enskilda vägarna som möjliggör att mer än en miljon människor dagligen kan påbörja och avsluta sin resa till jobb och hem. De enskilda vägarna är mycket betydelsefulla ur ett godstransportperspektiv. Det är viktigt att även de enskilda vägarna parallellt med statens och kommunernas vägsystem ges förutsättningar att klara av att rusta sig inför införandet av 74-tonslastbilar, BK4-vägar, på de svenska vägnäten, till förmån bland annat för en väl fungerande konkurrenssituation för svensk skogsindustri och övriga råvarutransporter. Centerpartiet medverkade i alliansregeringen 2010 till ett kraftigt ökat stöd till de enskilda vägarna och anser att de enskilda vägarna fortsatt ska främjas. Det finmaskiga vägnätet, både statens och de som förvaltas av vägsamfälligheter, måste ha en hållbar och bra standard. En grund i detta är att rätt förutsättningar ges för de enskilda vägarna avseende statsbidrag för att upprätthålla och utveckla vägnätet. Lika viktigt för tillgänglighet i hela landet är statens mest finmaskiga och lågtrafikerade vägnät, ett vägnät som i dag i stora delar har en bristfällig standard och framkomlighet stora delar av året. Centerpartiet vill därför att det för det finmaskiga statliga vägnätet, vägklass 5–6, införs en lägsta godtagbar vägstandard. Regelsystem för vägföreningar En väl fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för en levande lands­bygd. De samfällt enskilda vägarna är en viktig del i detta, och inte minst den förvaltning som sker genom samfällighetsföreningar och vägföreningar. REV har därför föreslagit att regeringen ska utreda förenklade och rättssäkra regler för ändring av inaktuella andels­tal efter förebild från Finland. I dag är det Lantmäteriet som är ansvarigt för att andels­talen blir rättvisa och följer regelverket, i enligt med vad samfällighetsföreningarna ansöker om. Ett av de viktigaste förslagen i den finska modellen innebär i stället att föreningarna ges förtroendet att själva fastställa ändringar av andelstal när det sker förändringar utefter en väg, till exempel när ett fritidshus övergår till helårsboende eller tvärtom. Ytterligare en förenkling skulle ske om detta kunde utföras via ett digitalt verktyg. Förhoppningen är att det skulle underlätta för cirka 40 procent av de föreningar som i dag avstår från att ansöka om ändringar hos Lantmäteriet på grund av att det är orimligt dyrt samt med anledning av långa handläggningstider. Bättre vägbelysning på landsbygden En vägbelysning på landsvägen är både en trafiksäkerhetsfråga och en jämställdhets­fråga. I dag ser det illa ut på många håll i landet på detta område. Då elnätsbolagen på flera platser i landet byter ut luftledningar med markledda ledningar tas en del belysning ned och kommuner har svårt att ersätta den gamla belysningen av ekonomiska skäl. Centerpartiet vill därför att regeringen tillskjuter ytterligare medel för att Trafikverket i samverkan med kommuner och regioner ska kunna förbättra omfattningen och standarden på det svenska vägbelysningsnätet. Bättre snöröjning på enskilda vägar I dag är vinterväghållningen på en del samfällt förvaltade enskilda vägar undermålig. En av anledningarna till detta är Trafikverkets nya regelverk för snöröjning. Konsekvensen har blivit att snöröjningsentreprenörerna allt oftare undviker parallella snöröjnings­uppdrag. Detta leder till sämre förutsättningar för snöröjningen på mindre vägar, eftersom entreprenörerna riskerar viten från Trafikverket. Följden har blivit att många vägsamfälligheter måste göra en separat upphandling/beställning av vinterväghållning, vilket i praktiken leder till att entreprenörerna i många fall kör flera mil med uppfälld plog, så kallad tomkörning, innan de kan åtgärda den aktuella vägsträckan. Det är naturligtvis extra kostsamt för vägsamfälligheten, logistiskt irrationellt, och det är ett dåligt utnyttjande av samhällsresurser, leder till brist på plogbilar och är inte särskilt vänligt mot miljön. De bidrag som Trafikverket delar ut till föreningarna för att de ska hålla de enskilda samfälligheterna öppna räcker då inte långt. Det torde inte vara någon större hemlighet att det under vintertid snöar relativt ofta i den norra delen av landet. Det innebär att brandkår, polis, ambulans eller för den delen hemtjänst riskerar att inte nå fram till en medborgare som behöver hjälp – om denna har oturen att bo längs en väg som vinterväghålls i en vägsamfällighet som drabbats av ovan nämnda problem. Center­partiet menar att det sätt på vilket Trafikverket upphandlar vinterväghållning riskerar att, avseende regelverket, bli ett samhällsproblem som kan gå ut över boende längs vägar vars huvudman är en vägsamfällighet. Vi anser därför att regeringen genom Trafikverket bör utforma upphandlingar med entreprenörer så att det är möjligt – inom en rimlig tidsram – att utföra snöröjning åt såväl staten som enskilda vägsamfälligheter. Förslaget bör kunna minska byråkratin i den utsträckning att 25 miljoner kronor årligen skulle kunna sparas och i stället användas till att göra skillnad för det enskilda vägnätet. Vi föreslår därför att det skyndsamt utreds hur REV:s förslag kan implementeras i Sverige. Tunga godstransporter Det råder ingen tvekan om att transportsektorn är en nyckel för att minska Sveriges totala klimatpåverkan. Det finns stora miljö- och samhällsnyttor att tillvarata genom att möjliggöra transport av tyngre, längre och mer transporteffektiva fordon på det svenska väg- och järnvägsnätet. Samtidigt som ledig kapacitet utnyttjas mer optimalt och utsläppen av bland annat koldioxid minskar, förbättras konkurrenskraften för transport­beroende näringar. Genom att möjliggöra för tyngre fordon att rulla på Sveriges vägar och järnvägar skulle näringar spara miljontals kronor samtidigt som det skulle skapa miljövinster. En 74-tons lastbil på en BK4-klassad väg släpper ut betydligt mindre per transporterat ton än konventionella lastbilar. Det är därför bra att riksdagen har sagt ja till att högsta möjliga bruttovikt ska höjas från 64 till 74 ton. Förslaget från regeringen var dock undermåligt och kraftigt begränsat till en liten del av Sveriges vägnät. Därför var det glädjande att riksdagen gick emot regeringens förslag om att de tyngre fordonen bara ska få rulla på särskilt utpekade vägar inom fem områden, av den anledningen att de inte ska konkurrera med järnvägs- och sjötrafik. I stället ska de få gå på de vägar som klarar deras tyngd, ett arbete som Centerpartiet varit pådrivande i. I vårt grannland Finland, som också är ett konkurrerande land för den svenska skogsnäringen, har en ökning av högsta tillåten bruttovikt genomförts, från 60 ton till 76 ton. De legala förutsättningarna för en motsvarande reform finns i Sverige men implementeringstakten är på tok för låg. Det är nu viktigt att Trafikverket ges tillräckliga resurser samt skynd­samt tar fram anvisningar för var den tunga trafiken ska få gå i hela landet. Sedan år 2009 pågår försök med längre och tyngre fordonståg än de som tillåts i Sverige i dag. Tillsammans med en rad olika studier visar försöken att utsläppen minskar med mellan 5 och 17 procent (i genomsnitt ungefär 10 procent) per transporterat ton. Det är också ett prioriterat arbete att gå vidare med hur längre fordon än i dag ska kunna introduceras i trafiken. Centerpartiet vill se en snabbare implementering av BK4-standard för både statliga, enskilda och kommunala vägar, allt i syfte att få ett sammanhållet och funk­tionellt transportsystem för mer klimat- och transporteffektiva fordon. Branschen ser i dag en gradvis omklassning av det statliga vägnätet, men inte samma tempo i omklass­ningen av kommunala vägar. Kommunerna har i begränsad omfattning varit delaktiga i processen och därför är få kommunala vägar i dag utpekade som BK4. Detta riskerar att utgöra ett stort hinder eftersom gods transporteras till och från en industri, terminal eller hamn och delar av vägarna till dessa noder i de flesta fall är kommunala. För att möjlig­göra färd med ett 74-tonsfordon måste hela sträckan vara klassad som BK4. Många kommunala vägar där det i dag fraktas mycket gods till olika noder är BK1-vägar och kan därför ofta relativt lätt klassas om till BK4. Undantag förekommer, bland annat i de fall en bro finns på vägsträckan, då en extra besiktning måste ske för att säkerställa brons bärighet. Emellertid är de flesta kommuner inte i tillräcklig grad involverade i planeringen av regionala transportstråk, varför de inte heller känner till alla samhälls­nyttor kopplade till införandet. Att införandet i de flesta fall inte kräver åtgärder i infrastrukturen utan främst är en administrativ åtgärd är heller inte välkänt. För att få en helhet i vägnätet som medger tyngre fordon fordras att regeringen ger Trafikverket en tydligare roll i dialog med kommunerna för fortsatt implementering av BK4-klassning. Finansieringen av omklassningen från BK1 till BK4 sker i dag ur Trafikverkets drifts­budget, vilket betyder att anslagen är högst begränsade på årlig basis. Vi föreslår i stället att Trafikverket i högre utsträckning ska finansiera BK4-klassningen ur sin investerings­budget. Mobila kranar Mobila och snabbt flyttbara lyftkranar med hög lyftkapacitet är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Kranarna är tunga och för att skydda vägnätet finns ett regelverk för var och hur kranar och andra tunga transporter har tillstånd att åka. För att förflytta mobilkranar och tunga transporter behövs en dispens som anger vägsträcka, villkor för hastighet, tider och broar samt vägtransportledare. Både respektive kommun och Trafik­verket är i dag involverade i dispenshanteringen och branschen efterlyser ett förenklat regelverk för att öka tiden hos kunden – och därmed kunna skapa större nytta. Det är även vanligt att lyftarbetet på ett bygge förskjuts eller att en beställning ändras, och företaget behöver då snabbt kunna få en ny transportdispens. Även olyckor med behov av snabb inställelse och tunga lyft är ett problem att hantera inom ramen för dagens regelverk. Ett sätt att möta denna utmaning kan vara att Trafikverket delegeras att efter samråd med andra berörda väghållare, mestadels kommuner, hantera all dispens­hantering avseende transporter av mobila kranar och tunga fordon. Ordning och reda på vägarna Centerpartiet tycker även att det är viktigt att yrkestrafik på våra svenska vägar respekterar och arbetar med de värderingar som bland annat kommer till uttryck inom Fair Transport 2.0 (Sveriges Åkeriföretag) och som flera svenska åkeriföretag anslutit sig till. Arbetet inkluderar trafiksäkerhet, klimatarbete och rättvisa arbetsförhållanden. I en osund konkurrenssituation med dumpade priser på en hårt konkurrensutsatt marknad finns en risk för att både köpare och säljare av transporter tummar på säkerhet, miljö­tänk och socialt ansvar. Både köpare och säljare av transporter måste ta sitt ansvar för en säker, ren och långsiktigt hållbar åkerinäring. Det krävs kunskap för att kunna ställa rätt krav och se vad som utmärker en hållbar transport. Det behövs också tydliga, realistiska mål och rutiner för krav- och avtalsvillkor samt uppföljning för att säkerställa måluppfyllelse. Transportföretag från alla EU- och EES-länder har rätt att utföra cabotagetransporter i Sverige och vice versa. Detta är rätt hanterat bra eftersom det ökar effektiviteten i transportsystemet. Polisen har fått ökade befogenheter och verktyg att stoppa lastbilar och chaufförer som utför olagligt cabotage, men resurserna räcker inte till, något som RUT konstaterar i rapporten Yrkestrafik (dnr 2020:888) som lyfter fram att svenska myndigheter inte klarar av att fullgöra sina skyldigheter mot EU i kontroll­hänseende. Ett problem av övergripande strukturell karaktär är att polisregioner i bland annat södra Sverige inte inkorporerats i det nationella trafikpolisarbetet. Konkurrenssituationen i transportnäringen är stenhård. Det finns tecken på att de åkerier som bedriver illegal verksamhet har ökat kraftigt i antal; dessa åkerier kan vara av både utländskt och svenskt ursprung. Överträdelserna rör sig till exempel om brist på yrkestrafiktillstånd, överträdelser mot cabotageförordningen samt utebliven betalning av lagstadgade avgifter och skatter. Andra delar är bland andra brott mot kör- och vilotider, smuggling, människohandel och stölder. Fusk med körtider gör att trafiksäkerheten och konkurrensen hotas och att de anställdas villkor försämras. Centerpartiet anser att det är en prioriterad fråga att minska fusket på våra vägar. Vi har därför varit med och skärpt lagstiftningen på området. Det kan dock finnas anledning att gå vidare med ytterligare åtgärder för att minska fusket; ett exempel kan vara att införa krav på ett icke manipuler­bart GPS-baserat positioneringssystem för de utlandsregistrerade åkare som trafikerar det svenska vägnätet enligt cabotageregelverket, som medför omedelbar lagföring och sanktion. Konsekvenserna av missbruk av bestämmelserna kring cabotage är stora – både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Centerpartiet vill därför även se fler trafikpoliser, fälttjänstemän från Transportstyrelsen och bättre samordning mellan olika myndigheter för att motverka den brottslighet som sker inom transportsektorn. Regeringen har i september 2024 föreslagit ett förtydligat ansvar för kontrollplatser längst vägarna för att komma till rätta med oseriösa och kriminella aktörer inom transport­branschen. Det har tidigare varit ett drygt halvdussin myndigheter som varit involverade i kontroll och tillsyn av yrkestrafiken så det är positivt att regeringen nu förtydligar ansvaret och ger Trafikverket och Polismyndigheten det huvudsakliga ansvaret. Något som Centerpartiet har drivit sedan länge. Det är dock viktigt att Trafikverket och Polismyndigheten får rätt förutsättningar för att kunna genomföra effektivare tillsyn av tunga transporter. Det behövs personal med rätt kompetens för att kunna genomföra adekvata kontroller på vägarna och få stopp på fusket och den kriminella verksamheten. Trafiksäkerhet Nollvision i trafiken är en viktig del av den svenska trafikpolitiken. Däremot gäller visionen att inga ska dö i trafiken. Det vi ser i dag är att skador och dödsfall gäller även de som inte finns direkt i trafiken, det kan gälla luftföroreningar eller andra miljö­relaterade frågor som trafiken orsakar. Enligt uppgifter från IVL Svenska Miljöinstitutet omkommer närmare 7 000 personer årligen i förtid av dålig luftkvalitet, vilket är långt högre än de runt 200–300 personer som årligen omkommer i trafiken. Med anledning av detta vill Centerpartiet att nollvisionen ska ändras från noll döda i trafiken till noll döda av trafiken. Krockdockor När bilföretag testar nya bilmodeller sker omfattande säkerhetstester med simulerade krockar. I dessa provbilar används då så kallade krockdockor. Trots att dessa tester genomförts under många år används fortfarande främst krockdockor som är modellerande utifrån den manliga kroppens egenskaper. Därmed blir det en ojämställdhet i utförandet, och detta leder till sämre trafiksäkerhet för kvinnor. Det finns framtaget kvinnliga krockdockor – modellerade efter en genomsnittlig kvinna – och dessa skulle behöva implementeras. Undersökningar visar att resultaten av krocktester blir annorlunda om det är en manlig eller en kvinnlig krockdocka som sitter i framsätet. Kvinnor råkar dessutom ut för whiplashskador dubbelt så ofta som män. Trots att en prototyp för en kvinnlig krockdocka finns framtagen används den inte i särskilt stor utsträckning. Krocktester blir därmed missvisande för hälften av befolkningen. Euro NCAP, den samarbetsorganisation som säkerhetstestar bilar, använder flera olika krockdockor i dag. En genomsnittlig man används, och även dockor som är 5 procent större och 5 procent mindre än genomsnittet krocktestas. Den kvinnliga prototypen används alltså inte. Det är oacceptabelt. Detta är inget nationellt fenomen utan så ser det ut vid de internatio­nella certifieringsorgan som bilbranschen använder sig av. Sverige måste aktivt vara med och påverka så att det sker en förbättring. Centerpartiet vill att regeringen genom sina myndigheter ska driva på internationellt och ställa krav på fordonstillverkare att använda även kvinnliga dockor. Det är framför allt FN-organisationen UNECE, där Transportstyrelsen och Trafikverket deltar, som kan ta fram den här typen av regler. Centerpartiet anser att Trafikverket borde använda sitt medlemskap i Euro NCAP för att påverka och framför allt undersöka skyddet mot whiplash, som fler kvinnor än män drabbas av. Teknikutvecklingen kan effektivisera polisens arbete – för säkerheten i trafiken Teknikutvecklingen i vårt samhälle borde till större delen kunna användas för att komma till rätta med oseriösa aktörer. Polisen verkar i stort sett enbart arbeta efter metoden ”vägkontroll”, det vill säga att man sätter upp en kontroll vid sidan av vägen och vinkar in de fordon som just då finns på vägen. Sannolikt en snart 100-årig metod. Med dagens digitala hjälpmedel så är det ganska lätt för oseriösa aktörer att skaffa sig information om var dessa kontroller för stunden äger rum, och de kan lätt välja en annan färdväg för att undgå kontroll. En mer grundläggande analys måste ligga till grund för hur flöden och transporter utförs, så att polisen med precision vet vilka knutpunkter och vilka transportörer som finns i riskzonen och därefter kan utforma kontrollerna så att det inte går att välja andra vägar och undvika kontroller. Denna analys skulle med fördel kunna göras tillsammans med transportköpare och åkerinäringen. Ett annat sätt att öka effektiviteten är att använda möjligheten till automatisk registreringsskyltsavläsning utmed vägarna, gärna tillsammans med trafiksäkerhetskamerorna, så kallat ANPR-system. Detta har under 2023 börjats användas av svensk polis, främst i områden vid Sveriges gränser såsom vid Öresundsbron. Men det skulle behöva användas bredare för att genom automatik avläsa registreringsnumren, söka i riskvärderingssystemet och därmed noggrannare kunna välja ut fordon för kontroll från åkerier som polisen vill bevaka noggrannare. Antalet viltolyckor på vägar och järnvägar måste ned Under de senaste 10–15 åren har antalet viltolyckor ökat varje år. Detta ställer högre krav på trafiksäker planering av vägnät och övrig infrastruktur så att viltet hålls borta från vägarna. Detta problem bör ytterst adresseras inom ramen för en översyn av viltförvaltningen, men Trafikverket måste på kort sikt, i sin infrastrukturplanering, ta större hänsyn till den allmänfara som viltet utgör på vägar och järnvägar. Olyckorna orsakar ett stort lidande för både människor och djur och dessutom samhällskostnader för miljarder. Enligt myndigheten VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) handlar det om samhällskostnader på 3–4 miljarder kronor årligen. Trafikverket har inte prioriterat dessa olyckor eftersom de sällan sker med dödlig utgång. Centerpartiet vill se ett arbete på flera fronter för att pressa tillbaka olyckstalen. Vi måste ställa högre krav på trafiksäker planering av vägnät och övrig infrastruktur så att viltet hålls borta från vägarna. Trafikverket måste i sin infrastrukturplanering ta större hänsyn till den allmänfara som viltet utgör på vägar och järnvägar. Det handlar också om att se över vår viltförvaltning. Inte minst vildsvin och hjortdjur har överstora stammar och måste förvaltas bättre. Detta måste ske i samarbete med både markägare, jägarkår och våra myndigheter. Centerpartiet vill ta ett samlat grepp och inrätta en viltmyndighet. Körkort Den tekniska utvecklingen går fort framåt och även om det redan i dag finns själv­körande bilar så måste förarens varseblivning genom sinnena vara tillförlitlig. I dag krävs inga synundersökningar för privatpersoner för att de ska få köra bil, bortsett från testen i samband med anskaffandet av körkortet. Centerpartiet tycker att man bör överväga att utreda behovet av obligatoriska syntester för privatpersoner i samband med körkortsförnyelse, efter en viss ålder, när föraren kommit upp i den ålder då det är vetenskapligt påvisat att synen gradvis försämras. Det finns alltså stora individuella variationer inom den grupp som drabbas av synfältsbortfall, och vår inställning är att de som fortfarande kan köra bil på ett trafiksäkert sätt ska ha möjlighet att få göra så. För att råda bot på dagens situation fordras ett utredningsarbete för att undersöka hur ett nytt system för körprov på väg kan införas. Frågor som skulle behöva utredas är bland annat vad som ska ingå i testet och vem som har kompetens att bedöma testresultaten. Därtill skulle behovet av ändringar i körkortslagen och körkortsförordningen behöva klargöras, bland annat i fråga om möjligheten att genomföra körprover i en verklig trafikmiljö för personer med konstaterade synfältsdefekter före en eventuell indragning av körkortet, i likhet med de som genomförs vid kognitiva bedömningar vid demens eller stroke. Därför är det rimligt att snarast uppdra till Transportstyrelsen att i ett första steg se till att återinföra möjligheten att nyttja simulatorn på Statens väg- och transportforsknings­institut (VTI) för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall. Därtill måste det skyndsamt tillsättas en utredning som undersöker hur ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter kan införas. PEth-tester Under 2024 och 2025 har flera fall uppmärksammats i medier där personer blivit av med körkortet eftersom de visat på höga värden på PEth-tester. Detta är en relativt ny metod som Transportstyrelsen börjat använda sig av de senaste åren, syftet är att kunna upptäcka ett riskbruk av alkohol och på så vis kunna dra in körkort för personer som har alkoholriskbruk. Problemet är hur Transportstyrelsen har använt sig av testsvaren, i flera fall har de gått emot sin egna riktlinjer som säger att testerna ska kombineras med annat underlag och läkarutlåtande. I maj 2025 skrev Transportstyrelsen en rapport där de pekar på 43 fall där körkort dragits tillbaka baserat på färre än två PEth-tester och alltså gjorts felaktigt. Centerpartiet ser mycket kritiskt på hur Transportstyrelsen har imple­men­terat användningen av PEth-tester och ser hur det drabbat enskilda personer. Det har skapat rättsosäkerhet och att människor förlorat sina jobb som ambulanssjuksköterskor och lastbilschaufförer på felaktiga grunder. Centerpartiet vill därför att en extern utredning görs för att gå till botten men problematiken hos Transportstyrelsen. De nya riktlinjerna är betydligt bättre än de tidigare, men det är även centralt att de som drabbats får upprättelse och kompenseras. Veteranbilar Ett lagförslag från EU-kommissionen om hur gamla bilar ska hanteras, den så kallade ELV-förordningen, har väckt debatt eftersom förslaget skapat oro då grundförslaget innebar att veteranbilar skulle behöva tvångsskrotas. I början av september 2025 kom Europaparlamentet tillsammans med ministerrådet fram till en kompromiss som innebar att veteranbilarna skyddas. Centerpartiet röstade för denna kompromiss och kommer fortsatt att försvara veteranbilarnas ställning, som en viktig del av det svenska kultur­arvet och svensk motorkultur. Järnväg och tåg Nya stambanor i Sverige Tågtrafiken är viktig för vårt lands utveckling, därför vill vi både bygga nya stambanor och rusta upp den befintliga järnvägen. Om vi ska flytta över gods från de vanliga vägarna till räls måste kapaciteten öka. Mer järnväg är också viktigt för att förbättra tillgängligheten i hela landet. En väl utbyggd infrastruktur knyter ihop Sverige och skapar förutsättningar för fler jobb och företag i hela landet. Det leder också till att möjligheten att ta en anställning längre ifrån bostaden ökar, vilket möjliggör fler håll­bara transporter och minskad klimatpåverkan samt att nya jobb och bostäder kan växa fram. Snabbare tåg skapar dessutom möjlighet till enklare och effektivare pendling. Det handlar om modern och grön infrastruktur som knyter samman Sverige och möjliggör stärkt tillväxt i hela landet. I dag räcker den svenska järnvägens kapacitet inte till, varken i norra eller södra Sverige. En kraftig tillväxt i tågtrafiken har lett till ett högt kapacitetsutnyttjande och eftersatt underhåll. Samtidigt visar prognoserna på en fortsatt stark tillväxt av personresor och godstransporter. Denna situation gör systemet mycket känsligt för störningar – både planerade, tekniska och väderbaserade. Slutresultatet blir låg pålitlighet och lågt förtroende för tåg, såväl för persontrafik som för den stora mängd gods som varje dag måste transporteras på järnväg. Enbart att vidmakthålla järnvägens andel av transportarbetet kräver en kraftigt förstärkt kapacitet. Att i det läget avskriva långt gångna projekt på nya stambanor är helt fel väg att gå. Att regeringens infra­struktur­proposition från 2024 aktivt väljer att prioritera ned järnväg till förmån för väg gör det hela ännu värre. Trots stora ramar i propositionen beräknas endast 10–15 procent av underhållet på järnväg kunna byggas bort under kommande planperiod. Nedprioriteringen av kapacitet och att bygga ny räls kommer ytterligare att skapa kapacitetsbrist på järnväg och försvåra situationen för resenärer och gods. Centerpartiet är därför mycket kritiskt till regeringens hantering av infrastrukturpolitiken. Vi anser att det är av stor vikt att byggandet av de nya stambanorna mellan Stockholm och Malmö, respektive Stockholm och Göteborg samt Göteborg och Malmö säkerställs. Dessutom verkar vi för att såväl sträckan Oslo–Stockholm som Norra stambanan, Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan ska byggas. Rusta upp regionala och lokala järnvägsbanor Trafikverket har pekat ut ett stort antal banor där hastigheten måste sänkas för att banorna är i så dåligt skick. Det är ett av många exempel på hur det regionala och lokala järnvägsnätet prioriterats ned, trots att flera av banorna är mycket viktiga ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. En fungerande järnväg bidrar bland annat till att förstora nuvarande arbetsmarknadsregioner och är en viktig tillgång för en allt rörligare befolk­ning. Dessa banor är i många fall också helt avgörande för näringslivets funktion och dess godstransporter. Centerpartiet vill öronmärka en del av järnvägsunderhållet till att rusta upp lokala banor på den svenska landsbygden med viktig pendlings- och gods­transportfunktion, som har stor betydelse för jobb och tillväxt. Dessa hamnar i regel långt ned bland Trafikverkets prioriteringar, där stambanorna alltid ligger först och de regionalt viktiga men mindre banorna utanför stomnätet därför i många fall aldrig blir upprustade. Centerpartiet anser att det är prioriterat att den underhållsskuld som finns kopplad till den svenska järnvägen ska betalas tillbaka. De brister som finns i det svenska järnvägsnätet behöver åtgärdas. Tågen ska fungera och gå i tid. Utred nyttan med ERTMS och genomlys finansieringsfrågan ERTMS (European Railway Traffic Management System) är ett gemensamt europeiskt tågskyddssystem som ska underlätta gränsöverskridande trafik genom att förbättra medlemsstaternas tågtrafik över landsgränser. Sverige ska enligt EU-direktiv införa ERTMS på svenska järnvägar, vilket kommer att ersätta det tidigare systemet ATC (Automatic Train Control). Centerpartiet anser att det är av högsta vikt att effektivisera och modernisera den svenska tågtrafiken. För att nå klimatmålen måste godset flyttas över till räls och tåget i större utsträckning än i dag ersätta flyget och bilen för privat­personer. En översyn och utveckling av signalsystemet är en viktig beståndsdel för att modernisera järnvägen. Från operatörssidan av järnvägsindustrin har under denna tid framförts farhågor och frågor kring kostnadsutvecklingen. Centerpartiet vill därför att förutsättningarna för en riskminimerad implementering av ERTMS både i statens infrastruktur samt som ombordutrustning hos tågoperatörerna utreds och att man närmare analyserar möjligheterna att få delfinansiering genom EU:s finansierings­initiativ CEF. Finland kommer att installera signalutrustning som medför att dagens fordon med ATC samt ombyggda fordon med ERTMS kan trafikera samma bana. Sverige skulle kunna göra på samma sätt, åtminstone de första fem till tio åren. Efter det är de flesta fordon utbytta eller utrustade med ERTMS (ETCS). Finland började med detta vid årsskiftet 2022. Sammantaget vill Centerpartiet att regeringen följer upp utfallet av Finlands implementering i ERTMS-frågan och ser om samma implemen­tering är möjlig i Sverige. Utnyttja möjligheten till underhåll vid långvariga nedgångar i trafikvolym Coronapandemin ledde till en kraftig nedgång i trafikarbete för en rad olika transport­slag. När det inträffar så omfattande och långvariga störningar uppstår oväntat goda förutsättningar att bedriva underhåll. Till exempel föll persontågtrafiken med 80 procent under våren år 2020. Det innebar att det fanns möjlighet att utföra underhåll, reparationer och byggnation i en utsträckning som inte är möjlig vid ordinarie trafik­intensitet. Vad Centerpartiet erfar var järnvägsunderhållsbranschen redo men beställ­ning­arna uteblev. Det tidsfönster som öppnas upp i dessa fall kan nyttjas bättre om upphandlande myndigheter kan få ett mer flexibelt regelverk att använda sig av. Annars riskerar man att upphandla underhåll som blir färdigt först när trafiken är åter till det normala. För att kunna maximera möjligheter till underhåll vill Centerpartiet därför att regeringen via Trafikverket ska se över möjligheten att kunna direktupphandla järnvägs­underhåll i tider när mycket trafik ligger nere så att till exempel järnvägen kan utnyttjas för underhåll. I den mån detta är en EU-fråga så menar vi att regeringen bör driva på mot EU för att skaffa sig rådighet över situationen. Nattåg Nattågen fyller en viktig funktion och gör att resenärer på ett smidigt och klimatvänligt sätt kan ta sig långa sträckor medan de sover. Nattågen från Stockholm till övre Norrland har sedan 1990-talet upphandlats av staten medan nattågstrafiken Stockholm–Duved har upphandlats av staten sedan 2018. Under mars månad gick det sista nattåget mellan Göteborg och Duved efter att regeringen inte valt att skjuta till de medel som efterfrågades i budgeten förra hösten. Detta har lett till upprop med närmare hundra­tusen underskrifter, men trots detta har regeringen inte ändrat sitt beslut. Resultatet har blivit sämre kommunikationer mellan Jämtland och Västsverige. Kvaliteten på nattågen har en del kvar att önska, och i somras avbröt Trafikverket sin upphandling av nya nattåg mellan Stockholm och övre Norrland då ingen av anbudsgivarna klarade Trafik­verkets krav. Myndigheten behöver skyndsamt arbeta för att få på plats nya nattåg där funktionaliteten kvarstår och att faciliteterna håller en god kvalitet. Cykel Förbättrad framkomlighet för cyklister Cykeln tar mindre plats än bilen och genererar inga utsläpp samtidigt som cykling är bra för folkhälsan. Därför vill vi öka framkomligheten med cykel genom att bygga fler lokala och regionala cykelbanor och så kallade cykelmotorvägar samt minska barriär­effekter från korsande spår och vägar. Det är också viktigt att se över behovet av åtgärder, regel­förenklingar och lagändringar som möjliggör cykling i hela landet. I trafik­planeringen ska cyklister och gångtrafikanter ges en säkrare plats genom exempelvis cykelfartsgator och säkra korsningar och genom att parkeringsplatser längs gator omvandlas till cykel­fält. Att kunna transportera sig med cykel är viktigt för en framtida hållbar stads­utveckling. En tredjedel av våra resor är kortare än fem kilometer och då är cykel ofta ett bra alternativ. I dag sker knappt 10 procent av våra resor med cykel. Intresset för cykeln som transportmedel har ökat. Med bra cykelleder, bättre vinterunderhåll på cykelvägarna och bättre bytespunkter mellan cykel och kollektiva färdmedel skulle cyklandet kunna öka betydligt. Ökat cyklande vore bra såväl för miljön och hälsan som för trängseln i våra städer. En stor del av de beslut som rör cykeltrafik sker lokalt eller regionalt så den nationella nivån måste skapa förutsättningar för regionalt och kommunalt samarbete och kunskapsutbyte, enklare regler för uppförande av cykel­infrastruktur såsom cykelparkeringar samt möjlighet att införa anpassade trafik­föreskrifter för cykel, till exempel förtur vid rött ljus eller möjlighet att cykla mot enkelriktat. Nationella cykelmål Centerpartiet vill sätta upp nationella cykelmål för att styra arbetet inom cykelpolitiken effektivare. Regeringen gav under 2021 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i uppdrag att ta fram ett nationellt cykelmål i syfte att få fler svenskar att välja cykeln. Rimligen rör det sig om ett tidsatt och kvantifierat cykelandelsmål. Det är en förutsättning för att cyklingen ska prioriteras och kunna medverka till att de transport­politiska målen nås. I flera andra länder finns redan nationella cyklingsmål. Målstyr­ningen behöver baseras på hur vi vill att trafiken ska se ut i framtiden, i stället för den prognosstyrning som vi menar sker i dag. Det skulle ge myndigheterna möjlighet att arbeta för att klara mål inom klimat, tillgänglighet och folkhälsa. Förenkla för cykel på tåg Centerpartiet vill underlätta för resenärer att ta med cykeln på tåget. I dag är det dock inte helt enkelt. Utifrån ett ”hela resan”-perspektiv tillåter flertalet regionala tåg­operatörer resenärer att ta med sig en cykel ombord, även om det finns begränsningar som främst betingas av platsbrist och säkerhetsaspekter. Det är huvudsakligen i städer och tätorter som cyklingen är utbredd eftersom de långa avstånden på landsbygden ofta begränsar cykelanvändningen. Centerpartiet vill att regeringen ska utreda hur det ska bli enklare att kunna ta med sig cykeln på tåget inom ramen för den nationella kollektiv-, fjärr- och fjärrtågtrafiken och tillkännager detta för regeringen. Flyg Sverige måste få en ny nationell flygpolitik Principen att jaga utsläppen och inte transporterna gäller även flyget. Därför behöver mål om att det svenska flyget ska vara fossilfritt före 2040 tas fram. Flyget ska stå för sina utsläpp men samtidigt måste regionala flygplatser kunna vara konkurrenskraftiga för att de har en stor betydelse för lokala jobb och företag. För att höja omställnings­tempot i flygbranschen föreslår vi åtgärder för att öka användningen av biobränsle i kombination med en satsning på forskning och innovation för att göra flyget mer energieffektivt och elektrifierat. Tydliga politiska mål för elflyget Miljö- och klimatpåverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet. En snabb teknikutveckling sker just nu inom luftfarten, där el- och hybridflyg kommer att finnas på marknaden inom några år. Ett större statligt engagemang krävs emellertid för att tillvarata elflygets fulla potential. Den dåvarande regeringen antog 2017 en flygstrategi, En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem, som dock endast summariskt behandlar elflyg. Som jämförelse ingår främjandet av elflyg som ett uttalat mål i den norska regeringsöverenskommelsen. I Norge finns även ett tydligt politiskt mål för elflyg – att inrikesflyget ska vara elektrifierat 2040. Sverige saknar i dagsläget ett politiskt mål för elflyg, men det finns sedan augusti 2024 en överenskommelse med de andra nordiska länderna om ett gemensamt regelverk för elflyg för att underlätta resor i Norden. Det räcker inte, tycker Centerpartiet, då vi vill se tydliga mål och strategi för att främja elflygets användning i hela landet. Finansiering av flygtrafiksystemen Myndigheterna utvärderar löpande de långsiktiga konsekvenserna av den kraftiga nedgången i flygtrafik efter pandemins utbrott. Transportstyrelsen har i egenskap av förvaltare av avgiftssystemen analyserat dels vilka konsekvenser som kan bli följden för den svenska luftfarten om avgifterna höjs kraftigt, dels vilka handlingsalternativ som kan vara möjliga. Myndigheten kom i juli år 2021 med rapporten Högre avgifter för systemkritisk infrastruktur inom luftfarten (TLS 2021–4744). Av denna framgår att flygets avgifter kommer att stiga och att denna kostnadsökning sannolikt flyttas över på konsumenterna i slutändan. I och med detta riskerar tillgängligheten till och från Sverige att försämras. Transportstyrelsen skriver bland annat: ”Tillgängligheten inom landet kan komma att påverkas genom att stora delar av Sverige karaktäriseras av långa avstånd mellan orter och högre avgifter leder till att t.ex. den upphandlade trafiken kommer att bli dyrare där resor med bil inte är realistiska alternativ. Höjda avgifter kan även resultera i minskat intresse från utländska flygbolag att trafikera Sverige om avgifterna blir för höga i relation till närliggande stater, varpå turismnäringen kan påverkas negativt.” Ytterligare en aspekt är om överflygande trafik flyger en längre sträcka för att undvika svenskt luftrum med högre avgifter; då blir negativa klimateffekter en direkt följd. I den här analysen har Transportstyrelsen fokuserat på de avgiftssystem som administreras av myndigheten, men dessa avgifter utgör förstås bara en delmängd av samtliga styrmedel och avgifter som påverkar luftfartssektorn och som även kan komma att förändras som ett resultat av pandemin. Allt detta sammantaget visar vikten av att regeringen har en nära dialog med företrädare för flygnäringen avseende avgiftssystemen och tillser att svensk flygtrafik inte tappar i konkurrenskraft mot utländska flygplatser och att tillgäng­ligheten i landet inte försämras. Regionala flygplatser Sveriges stora avstånd gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjlighet för människor, näringslivet och myndigheter att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet och vidare ut i världen. De regionala flygplatserna gör just detta, binder samman Sverige, skapar arbetstillfällen och ökar möjligheterna till turism i hela landet. Därför är det viktigt att regeringen systematiskt arbetar för att stärka villkoren för svenskt flyg. När EU-kommissionen tidigare har genomfört granskningar av en rad regionala flygplatser som erhåller statsstöd har det rått osäkerhet kring hur framtiden ska bli för dessa och därför måste regeringen verka för att denna osäkerhet upphör. Centerpartiet anser att Swedavias vinstdelningsmodell bör ses över i syfte att uppnå en bättre intäktsfördelning samt stärka de regionala flygplatsernas funktionalitet. Icke-statliga flygplatser har i flera fall en svår ekonomisk situation. Det är angeläget att staten skapar långsiktigt hållbara driftsförutsättningar för de regionala icke-statliga flygplatserna. Detta är ännu mer angeläget i ljuset av de effekter på flygtrafiken som coronapandemin har och kommer att ge framgent. Detta styrks av den rapport som Trafikverket presentade sommaren år 2020 om beredskapsflygplatser som vittnar om behovet av ett vittförgrenat nät av regionala och statliga flygplatser över hela landet. Kraftiga trafikbortfall i transportsystemen skapar finansieringsproblem Viktiga system inom flyget, till exempel flygtrafikledning och säkerhetsverksamheten finansieras av flygbolagens passagerar- och godstrafik via avgifter som man kan ta ut under normal verksamhet. I en kris faller dessa avgifter ned till i princip noll. Eftersom säkerhet är helt grundläggande så kan flyget inte startas upp fullt ut om inte dessa system är finansierade. För att säkerställa att dessa system underhålls och driftas även om flygtrafiken är väldigt svag, anser Centerpartiet att staten borde ta ett större ansvar. För de statliga flygplatserna innebär detta att Swedavia bör bemyndigas i detta avseende och när det gäller landets 30-tal regionala flygplatser så måste staten också kunna gå in och via ekonomiska garantier se till så att verksamheten fungerar. Även under en kris – och kanske i synnerhet då – måste landets finmaskiga flygplatsnätverk fungera och kunna bedriva en säker operativ verksamhet. Exakt hur detta ska gå till behöver utredas. Det kan handla om att staten behöver skjuta till pengar (kapitaltillskott) till Swedavia och till exempel se över anslagsfinansieringen till Luftfartsverket (LFV). Motsvarande ersättning för uteblivna rörelseintäkter måste även ges till regionala flygplatser och flygtrafikledningstjänster. Man kan också se över låneramar och ekonomisk styrning som avkastningsmålet för Swedavia. Avseende de icke-statliga flygplatserna så hemställde Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) till Infrastrukturdepartementet i april år 2020 om riktade statsbidrag till regionala flygplatser. Motsvarande resonemang kan användas avseende Sjöfartsverket och dess farledsavgifter samt för tågtrafiken och Trafikverket avseende banavgifter med mera för de olika tågoperatörerna. Sjöfart Svenska hamnar är viktiga för den gröna omställningen Totalt sett finns det i Sverige ett drygt hundratal hamnar, varav ett drygt 50-tal är utpekade som allmänna hamnar, enligt Sjöfartsverkets författningssamling. Svenska hamnar ägs till övervägande del av kommunerna och är jämfört med andra länder mer autonoma och självstyrande. Beslut om etablering och investering i hamnar fattas av hamnens ägare, inte sällan en kommun eller ett lokalt företag. Kommunerna eller det kommunala bolaget står normalt för finansiering av hamninfrastruktur genom egna medel eller genom lån. Att hamnarna drivs utifrån kommersiella förutsättningar tycker Centerpartiet är bra. Med konkurrensneutralitet och marknaden som bas kommer våra hamnar att utvecklas bäst. Ur ett nationellt perspektiv vore det dock bra att staten i större utsträckning ser den svenska hamnverksamheten som en integrerad del av infra­strukturen. Hamnarna ingår i en nationell och internationell logistikkedja och har en viktig del att spela i klimatomställningen, något som Sjöfartsnäringens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft tydligt beskriver. Därför blir hamnarnas lokala och regionala verksamhet även en nationell angelägenhet. En tydligare och mer sammanhållen målbild för hamnarna ur ett nationellt transportpolitiskt perspektiv skulle kunna bidra till ökad uppfyllelse av de svenska transportpolitiska målen. En sådan målbild skulle innehålla styrning och incitament och se till den samlade logistikkedjans bästa. Centerpartiet menar att när alltmer gods ska flyttas över från lastbil till räls och sjöfart kommer hamnarna att bli ännu viktigare. Hamnarnas framtid i Sverige är ljus. Den svenska hamnutbyggnaden sker i dag inte samordnat ur ett nationellt perspektiv. Av rapporten The Impact of Mega-Ships framgår att detta har lett till att det nu pågår en parallell utbyggnad av flera svenska containerhamnar, initierad av de kommuner som äger hamnarna. Eftersom hamnverksamhet i dag inte behandlas som en tydlig del av det nationella transportsystemet, utan främst är en kommunal angelägenhet, medför detta även att väl motiverade och angelägna investeringar i anslutning till hamnar av betydelse för såväl sjöfarten, transportköpare och anslutande transporter riskerar att förbises eller falla mellan stolarna i planeringsprocessen. Här är Centerpartiets ingång att den totala marknaden för Sveriges hamnar kan öka om de ges större utrymme och uppmärksamhet inom ramen för en nationell infrastrukturplanering. Centerpartiet efterlyser en statlig strategisk plan för hamnverksamhet som tas fram i samverkan mellan godstransportköparna, hamnarna och andra berörda aktörer. En sådan plan skulle bland annat hantera och ta ställning till hur det svenska hamnnätet kan bli en allt viktigare del av den svenska logistikkedjan och infrastrukturen och därmed växa i ekonomiskt och miljömässigt avseende. Det finns en del utredningar att falla tillbaka på inför ett sådant arbete, till exempel Hamnstrategiutredningen. Centerpartiet menar att hamn­verksamhetens möjligheter att växa i lönsamhet hänger samman med dess roll i den gröna omställningen. Här kan staten bli bättre på att ge incitament och stöd så att hamnarna kan erbjuda fler gröna tjänster som rederier och andra transportköpare. I sammanhanget kan nämnas att Norge nyligen antagit en grön kuststrategi som syftar till att minska koldioxidutsläpp, skapa gröna arbetsplatser och stimulera grön teknik­utveckling. I denna strategi ingår både aktörer inom rederinäringen, kommuner och nationella myndigheter samt transportköparna. Till denna strategi har också knutits en budget ur vilken man kan söka medel för gröna investeringar. Centerpartiet menar att det angreppssätt som Norge har haft i denna plan – att samla relevanta aktörer och ta ett helhetsgrepp kring en grön utveckling av branschen – är värt att eftersträva från svenskt håll. Se över systemet med lotsplikt Centerpartiet vill se mer godstrafik på sjön. Att nyttja sjöfarten mer än i dag utgör en viktig del för att transportsektorn ska nå klimatmålen. Sjöfarten har i dag tillgänglig kapacitet för att ta emot mer gods. För att kunna uppfylla detta krävs dock att konkur­rens­villkoren mellan trafikslagen utjämnas mer än i dag. I dag finansierar Sjöfartsverket sin verksamhet genom farleds- och lotsavgifter medan järnväg, men framför allt väg, hanteras av Trafikverket som är anslagsfinansierat. Denna uppdelning mellan trafik­slagen, i olika myndigheter med olika grundfinansiering, samt de effekter det får på bland annat konkurrensvillkoren mellan trafikslagen, bör utredas. I en sådan utredning bör även frågan om konkurrensvillkoren för inlandshamnar tas in. Därutöver bör ytterligare steg skyndsamt tas för att underlätta och effektivisera lotsverksamheten. Den 1 juni år 2021 fick Sverige i gång sin första godspendel i tidtabellsbunden trafik med trafik mellan Stockholm Norvik och Mälarhamnar. Trafiken kommer att bedrivas med ett fartyg som är EU-klassat för just inre vattenvägar, något som möjliggjorts genom den utökning av inre vattenvägar som precis blivit godkänd av Transportstyrelsen. Dessutom har Sjöfartsverket, med stöd av Trafikverket, genomfört åtgärder i farleden ut från Norvik för att möjliggöra denna typ av trafik. Transportstyrelsen reglerar lots­plikten för sjöfarten och har i sitt nya förslag till lotsföreskrifter visat att lotsplikts­reglerna snarare blir ännu strängare för just Mälaren. Regeringen indikerar i den nationella gods­strategin att Sverige ska erbjuda det bästa regelverket för sjöfarten i Europa och att åtgärder för att underlätta tillämpningen av de nya regelverken ska prioriteras. Vidare pekar regeringen på att den ska se över hur ett mer riskbaserat lotspliktsregelverk kan utformas för att skapa ett modernt och enhetligt regelverk samt se över vilka tekniska och administrativa förutsättningar som finns för att effektivisera lotsningsverksamheten. Centerpartiet vill därför att regeringen ska ge ansvariga myndigheter i uppdrag att se över hur lotskostnaden för lotsning på vattenvägar kan minska sett till den totala transport­kostnaden. Vi vill också att godspendlar på Mälaren och andra vattenvägar regleras genom mer funktionsbaserade lotskrav för att harmoniera med de krav som finns på kontinenten. Sjöfartsverkets långsiktiga finansiering Under 2025 blev Sjöfartsverkets ekonomiska situation ohållbar och räddnings­helikoptrar hotades att läggas ned. Regeringen sköt till medel i vårbudgeten 2025 men den lång­siktiga finansieringen är fortfarande oklar. Sjöfartsverket är ansvariga för räddnings­helikoptrar och även våra isbrytare som spelar en stor roll för vår sjöfart och säkerhet till sjöss. Det är därför av stor vikt att Sjöfartsverkets finansiering långsiktigt blir hållbar så att dessa viktiga verksamheter kan fortlöpa. Postservice Postmarknaden genomgår nu ett paradigmskifte. Teknikskiften och snabbare kommu­nika­tion har förändrat behovet av stora brevvolymer. Den omvända utvecklingen går att se för paketförsändelser, som ökar tack vare en effektivare och mer tillgänglig e‑handel. Denna utveckling leder till att det i många fall inte är avgörande för användarna att de brev som väl skickas kommer fram över natten i stället för efter två eller ibland tre dagar. Samtidigt ser vi en ökande grad av klagomål och kritik mot Postnords service. I den statliga utredaren Kristina Jonängs delbetänkande Som ett brev på posten (SOU 2016:27) återges postbranschens perspektiv på samdistribution av post, paket och tidningar. Det är tydligt att marknadsinriktade aktörer, exempelvis distributörerna, ser ett behov av att på andra sätt öka sin beläggning då både tidnings- och brevförsändelserna minskar. Att samdistribuera post, paket och tidningar skulle öka både tids- och kostnadseffektiviteten samt få en positiv miljöpåverkan när färre transporter behövs. Tidningar och brev har i dag olika tidpunkter för leverans till kund. Vårt förslag inne­fattar att den gemensamma distributionen sker enligt nuvarande tidnings­distributörers tidsordning. Förslaget bidrar även till att vidmakthålla en bättre tillgäng­lighet och service både på landsbygden och i tätorter. För att främja marknadens effektivitet bör alla postoperatörer få tillgång till den postala infrastrukturen, däribland postnummer. Det bör även gälla företag inom e‑handel och digitala tjänster. Syftet är att underlätta konkurrens och etablering av nya verksamheter. Antalet paketförsändelser har ökat stadigt de senaste tio åren. I dag kännetecknas paketmarknaden av en fungerande konkurrens mellan olika aktörer. Det är viktigt att denna upprätthålls i hela landet. I de glesare delarna finns en risk att utbudet blir sämre, och det är därför viktigt att det finns rätt förutsättningar för logistikföretagen att utveckla och tillhandahålla kompletterande tjänster. Sedan hösten 2020 har det skett en rad förändringar i det svenska postväsendet. Ett exempel är att Postnord inledde varannandagsutdelning i flera delar av Sverige och kommer att rulla ut denna distributionsmodell över hela landet de kommande åren. Centerpartiet vill se en samlad hantering av hur posten och Postnord ska utvecklas framöver. Med anledning av utvecklingen på postmarknaden tillsatte regeringen Post­finansieringsutredningen (dir. 2020:101). Sedan dess har regeringen också beslutat om tilläggsdirektiv. Centerpartiet anser att utredningen bör få arbeta i lugn och ro, i syfte att undvika att privatpersoner och företagare oroas över om deras brev och paket kommer fram i tid när verksamheten reformeras på flera fronter. Teknikutveckling och autonoma fordon Inom framtidens teknik är några trender extra tydliga: autonomi, eldrift, klimat- och kostnadseffektivitet, delningsekonomi och nya affärsmodeller. Dessa trender för med sig såväl möjligheter som utmaningar för hur vi planerar transportinfrastrukturen. Själv­körande fordon kan användas för ett minskat trafikarbete, en ökad säkerhet och tillgäng­lighet samt mer hållbara stadsmiljöer. Samtidigt finns en rad frågor rörande de juridiska och trafiksäkerhetsmässiga aspekterna såväl som behovet av att utveckla ansvars­begreppet. För att säkerställa att Sverige ligger i framkant och för att främja samhälls­utvecklingen bör det tas fram en nationell strategi för autonoma fordon och transporter. Teknikutveckling får ofta stor effekt på transportsystemet. Det är viktigt att politiken tar hänsyn till ny teknik och utvecklar en lagstiftning som anpassas därefter. Utvecklingen med autonoma fordon och en ökad digitalisering i och med IOT (Internet of things) och implementering av 5G, den femte generationens internet, kan få en genomgripande effekt på hela transportsystemet. Tidigare genomförda testverksamheter visar att Sverige har stor potential – men också att det finns exempel på en tröghet för att få myndighetsgodkännanden på plats som möjliggör testverksamhet, till exempel i Kista. Centerpartiet anser att det är viktigt att lagstiftning inte förhindrar teknikutvecklingen utan möjliggör brukande av ny teknik så länge den uppfyller kravställda säkerhets­aspekter. Principiellt sett anser vi att funktionalitet går före krav på specifik utrustning. Med en ökad introduktion av ny teknik och uppkopplade fordon så ersätts vissa traditionella funktioner med nya. Sidospeglar är ett sådant exempel vars funktion lika väl kan uppnås med kameraalternativ. Lagstiftningen bör följa teknikutvecklingen och inriktas mer på funktionalitet i stället för att ställa teknikspecifika krav som lätt blir daterade när utvecklingen går fort. Robusthet i infrastrukturen Säkerställ en miniminivå för transportkapaciteten även under kris eller krig I dag saknas en plan för hur en miniminivå för transporter inom de olika transportslagen ska se ut, det skapar osäkerhet för både allmänhet och näringsliv. Under corona­pandemin såg vi till exempel att staten fick gå in och upphandla trafikplikt för en del flyglinjer, något som uppfattades som en ad hoc-hantering. På samma sätt har sjöfarten saknat riktlinjer för var, hur och när en del sträckor ska hållas i gång. Centerpartiet vill se att det blir tydligt vilken typ av miniminivå inom transportsystemen som garanteras vid en kris. Vi vill att regeringen tydliggör och gör tillgänglig en plan för hur man från statligt håll avser att – tillsammans med myndigheter och näringsliv – säkerställa miniminivåer för transporter inom flyg, sjöfart och tåg även under en allvarlig störning. Resone­manget gäller både person- och godstrafik. Till detta kommer risken att ändpunkterna i logistik­kedjan ställs utan försörjning när underlaget för gods- och linjetrafik upphör, det vill säga logistikkedjan bryts ”i mitten”, något som skapar stora sårbarheter. I dag fraktas mycket av godset från olika transportköpare på samma rutt. Vad som konkret saknas är en diskussion och beredskap för vad som måste vara ett golv för det svenska transport­systemet. Såvitt vi kan bedöma saknar myndigheterna en gemensam bild av vad som skulle kunna utgöra ”en lägsta kritisk nivå” av trafik inom sjöfart, flyg, buss, tåg och landsvägstransporter. Gränsöverskridande infrastruktur Den gränsöverskridande infrastrukturen har kommit att bli alltmer aktuell med anledning av Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato. Alla de nordiska grannländerna är nu fullvärdiga medlemmar och det innebär större samarbete över landsgränserna för att öka den civila och militära rörligheten. Försvarsmakten har utpekade stråk där infrastrukturen behöver stärkas för att bättre kunna transportera trupper och utrustning, för övning men även i beredskapssyfte. Men den gränsöverskridande infrastrukturen behöver också bli bättre för människor och företag i Norden. Därför har Centerpartiet tagit initiativ till ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transport för att samarbetet i Norden på sikt ska öka. Grön omställning av alla transportslag Behov av en reform för fordonsbeskattning och grön skatteväxling Centerpartiet vill verka för att en skatteväxling inom transportsektorn genomförs som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. Skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige. Transport­sektorn i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet står i centrum för klimatomställningen. Det finns därför anledning att initiera en översyn av skattesystemet i transportsektorn. Skälen är flera. Dels kommer den enskildas kostnad i form av skatt på bränsle att minska inom ramen för grön skatteväxling när fordon med förbränningsmotorer i allt högre utsträckning drivs av fossilfria gröna bränslen, dels ökar stadigt andelen eldrivna fordon i såväl privat som yrkesmässigt bruk. Flera expertinstanser har börjat tala om ett nytt skattesystem inom transportsektorn, till exempel Svenska Miljöinstitutet och Klimatpolitiska rådet. Centerpartiet vill öppna upp för att utreda en fortsatt grön skatte­växling inom transportsektorn, ett system som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. Hur en sådan skattereform ska utformas måste ske i en bred dialog med alla berörda. Vi tror att i den mån trafik ska beskattas (i dag med ca 60 miljarder årligen) måste man förhålla sig till att dagens skattebas, det fossila bränslet, kraftigt eroderar. Om och när den ska ersättas med andra skattebaser måste dessa, bland annat, differentiera beskattning av vägtrafik i städer och på landsbygd och i glesbygd. I städer bidrar trafiken med problem som inte förekommer i samma utsträckning på landsbygden, till exempel sämre luftkvalitet, trängsel och buller. Det handlar även om att beskattning tillåts att variera mellan olika tider och platser. Delad mobilitet och fordonspooler Delad mobilitet omfattar allt ifrån elsparkcyklar till bilpooler, taxi och samåknings­tjänster – och även tillhörande bokningssystem och tillhandahållande av tjänsterna. En resa kan bestå av ett enskilt transportslag eller en kombination av flera, beroende på individens behov. Delad mobilitet har potential att minska behovet av privatägda bilar och leda till ökad flexibilitet, prisvärdhet och tillgång till transporter för olika samhälls­grupper. Tjänsterna kan komplettera kollektivtrafiken i städer genom att avlasta i rusningstrafik eller erbjuda alternativa resvägar. Särskilt för boende på landsbygd och i mindre städer har olika typer av delade mobilitetstjänster potential att ge ökad tillgäng­lighet i anslutning till kollektivtrafiken eller som komplement. En övergripande utmaning för delad mobilitet i dag är att olika transportslag faller inom olika lagstiftning. Elsparkcyklar och bilpooler är två exempel som lyfts fram i denna motion. Därutöver faller ansvaret ofta på olika politiska nivåer. Exempelvis regleras elsparkcyklar i huvudsak på kommunnivå samtidigt som taxilagstiftningen är nationell. Kollektivtrafiken, till vilken delad mobilitet är ett komplement, är främst regionernas ansvar. EU:s nya ram för mobilitet i städer pekar ut kollektivtrafik, kombi­nerad med delade mobilitetslösningar, som en prioritet eftersom det ger låga utsläpp, kostnadseffektivt och är inkluderande. World Economic Forum lyfter fram den globala trenden mot att integrera delad mobilitet i hållbara stadstransportstrategier, vilket återspeglar den roll som delad mobilitet spelar för att uppnå bredare hållbarhetsmål Allt fler länder och städer tar fram strategier för delad mobilitet. Både för att främja utvecklingen och hantera utmaningar och målkonflikter. Sverige har potential att vara ett föregångsland och Centerpartiet anser att en strategi för delad mobilitet i Sverige behöver tas fram. En vanlig personbil står stilla 97 procent av tiden, och liksom i andra branscher kan ett ökat nyttjande av fordonen, till exempel genom att man delar dem med andra, bidra till att resurserna används mer effektivt. Användningen av bilpooler är ett sådant exempel som kan vara ett viktigt steg för att minska utsläppen och samtidigt öka mobili­teten. I dag saknas dock en juridisk definition av begreppet bilpool, vilket försvårar i bland annat moms- och regelfrågor. En annan konsekvens är att kommuner inte kan skapa parkerings­ytor för bilpoolsbilar eftersom kommuner inte kan tilldela platser till fri­stående bolag. Centerpartiet är pådrivande i att regeringen ska få i uppdrag att ta fram en juridisk definition av bilpool för att göra bilpooler mer lättillgängliga. I dag används begreppet bilpool för att referera till en tjänst som i grunden handlar om den så kallade delnings­ekonomin. Utvecklingen på detta område avseende fordon går dock snabbt, och i dag finns elsparkcyklar och elmopeder med mera. Ett bättre uttryck vore därför ”fordons­pool”, och det gäller då att vi i så fall får en juridisk definition av detta begrepp. Mobilitet innebär i grunden att människor ska kunna röra sig på ett fritt, effektivt och klimatvänligt sätt. Tjänsten kopplad till fordon ska vara en allmänt tillgänglig tjänst där allmänhet, företag och organisationer kan nyttja fordon dygnet runt samt erbjuda uthyrning under kortare tid, och användaren ska ha förhandsgodkänts – genom medlemskap – för att nyttja tjänsten. Trängsel- och vägavgifter Transportstyrelsen fakturerar fordonsägare för avgifter från trängselskatter och andra vägavgifter. För folkbokförda i större städer eller i anslutning till broar med mot­svarande avgift sker detta ofta automatiserat men för många engångsbesökare är det vanligt att en faktura med väldigt små summor skrivs ut och skickas med posten. Därtill skickas fakturan med postdistributör som kritiserats för sin opålitliga postgång. Om fakturan inte betalas i tid är påminnelseavgiften 500 kronor. Mer logiskt vore att Transportstyrelsen utreder automatiserade system för faktureringsavgift. Antingen att trängselavgifterna ackumuleras per fordon intill dess att beloppet överstiger en viss större summa och först då faktureras, eller att den årliga summan belastar fordons­ägarens skattekonto. Centerpartiet vill reformera trängselskatten för att gynna miljö­bilar. Vi föreslår att trängselskatten reformeras så att halva avgiften avser trängsel och den andra halvan avser utsläpp och miljöpåverkan. Det leder till att elbilar, biogasbilar och vätgasbilar endast betalar en avgift för trängsel, det vill säga en halv avgift. Vi vill också att rådighet över trängselskattens utformning blir en kommunal eller regional fråga. Centerpartiet vill också stärka den lokala klimatmakten genom att återinföra rätten för kommuner att använda differentierade parkeringsavgifter efter fordonstyp, för att stimulera de mest klimateffektiva fordonen. Kommuners möjlighet att ta ut en avgift för parkering på gatumark regleras i 2 § lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom från 2014 konstaterat att lagen inte tillåter att parkeringsavgifter differentieras på andra grunder än de som uttryckligen framgår av lagtexten, det vill säga boende­parkering, nyttoparkering och parkering för rörelsehindrade. Därför behöver lagen ändras för att kunna differentiera parkeringsavgifter för fossildrivna och miljövänliga fordon och främja gröna städer. Ökad mobilitet med minskad klimatpåverkan Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till år 2030 ska minska med 70 procent. Det är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovatörer med teknikskiften till det förnybara energi- och resurseffektiva. Vidare vill vi att politiken i högre grad tar hänsyn till utsläppen från fordonet ur ett livscykelperspektiv eller ”well-to-wheel”. Att som i dag endast räkna utsläppen ur avgasröret ger en missvisande bild av utsläppen från fordonssektorn, och det ger inte den mest effektiva politiken för utbytet av fordons­parken. När branschen kan presentera ett system där det på individuell nivå går att påvisa vad som tankas i varje enskild bil är vi öppna för att justera bonus malus-systemet utifrån de förutsättningarna i syfte att premiera fordon som tankas med förnybara bränslen. Sverige är och ska vara en föregångare inom klimatpolitiken också för transportsektorn, men det är viktigt att våra styrmedel är samstämmiga med våra grann­länders, för att främja rättvis konkurrens och så att utbyggnaden av nödvändig infra­struktur går i samklang. Därför vill vi fokusera på effektiva styrmedel på EU-nivå, inte minst när det gäller att skärpa nuvarande lagstiftning, såsom koldioxidstandarder för transporter inom EU. Det minskar också risken för att utsläppen endast flyttas till andra medlemsländer genom ”vattensängseffekten”. Att sträva efter utsläppsfria fordon är ett värdefullt mål, men vi kommer fortsatt att behöva biodrivmedel som framställs på ett hållbart sätt för att minska utsläppen från transportsektorn i EU, sett till bilens normala livslängd. Att människor kan resa och att företag kan transportera varor är centralt i dagens samhälle och ekonomi. Behovet av effektiv logistik och snabba transporter kommer att fortsätta att öka när digitaliseringen och e‑handeln växer. Att man kan transportera sig snabbt mellan olika delar av landet gör att arbetsmarknadsregionerna växer och jobb och företagande kan växa i hela landet. Samtidigt står transportsektorn för en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaserna. Inte minst i stadstrafiken är utsläppen av partiklar och andra ämnen en stor källa till luftföroreningar. Det sker en snabb teknikutveckling med effektivisering, elektrifiering och nya förnybara drivmedel. Det skapar stora möjligheter till mer hållbara transportmodeller och transportsystem där utsläppen och miljöpåverkan från transporterna minskar – men inte mobiliteten. Grön teknik är en framgångsfaktor Digitalisering och automatisering skapar helt nya möjligheter med autonoma fordon och delningstjänster. För att minska miljöpåverkan men behålla mobiliteten måste transporterna bli effektivare; vi behöver mer forskning och introduktion av ny teknik på marknaden. För att bryta beroendet av fossila bränslen och minska klimatutsläppen krävs många olika lösningar och tekniker med mer energieffektiva fordon, en ökad biodrivmedelsanvändning, fordon med nollutsläpp som drivs med grön el eller vätgas och bränsleceller men också nya praktiska lösningar med bilpooler och smarta digitala mobilitets- och delningstjänster. Centerpartiet anser att det går att förena en ökad mobilitet med en minskad klimatpåverkan. Svensk miljöteknik är och kan fortsatt vara en exportframgång som bereder väg för miljövänliga transporter världen över. Många olika förnybara bränslen behöver utvecklas och kommersialiseras – något som gäller för alla trafikslag. Fler transportslag måste elektrifieras för att vi ska nå klimatmålet till år 2030. Detta innebär att starkare incitament behövs för fordonsflottan, men även för flyg- och sjötransporter. Strategi för elektrifiering av vägnätet Eldrivna fordon, såväl batteridrivna som fordon som framdrivs av bränsleceller, och elektrifierade vägar kommer att behövas för att nå det nationella mål för transport­sektorn som gör gällande att utsläppen från inrikestransporter ska minska med 70 procent till år 2030, jämfört med 2010 års nivå. Som en del i målet är det viktigt att främja utvecklingen av eldrivna fordon genom att sätta upp långsiktiga regler för marknaden. Behovet av elektrifiering kommer att öka i framtiden, och elektrifiering av transporter kan bidra till måluppfyllelse även i fråga om andra samhällsproblem, som till exempel trängsel och buller, och ge en förbättrad luftkvalitet. Dessutom går teknik­utvecklingen snabbt framåt, och elbilarnas räckvidd ökar betydligt för varje år, samtidigt som det finns en potential i Sverige att bli en internationellt betydande nation inom laddtjänster, laddteknik och smarta tjänster. Centerpartiet vill att den nationella elektrifieringsstrategin ska inkludera ambitiösa mål för ökad elektrifiering av den svenska fordonsflottan, inklusive tunga transporter, och tillhörande laddinfrastruktur. Vi vill se en bred definition av elektrifiering som inkluderar såväl batteridrift som vätgas och bränsleceller. Fortsatta satsningar på elektrifiering av vägstråk är viktigt, och Trafikverket måste i högre utsträckning än i dag prioritera kommersialisering och utrullning av system för eldrift. När ny teknik implementeras ökar också behovet av att nya affärsmodeller växer fram och utvecklas så att tekniken kan kommersialiseras. Internationellt klimatarbete för flyg och sjöfart Vi behöver finna system för att göra flyg, sjöfart och tåg mer miljövänligt. Flyget knyter ihop orter och länder och är en förutsättning för företagande och boende i hela landet. Flyget står för en mindre del av Sveriges utsläpp av växthusgaser, och flygplanen blir alltmer energieffektiva. En liknande utveckling ser vi inom sjöfarten med bränslesnålare fartyg och bättre bränslen. Vi anser att både flyget och sjöfarten ska bära sina miljö­kostnader och på så sätt stimuleras till energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen. Det EU-interna flyget kommer från 2026 att omfattas av EU:s utsläppshandel, men kraven på hur det tilldelas utsläppsrätter behöver skärpas. Den internationella luftfartsorganisationen ICAO nådde 2016 efter många års förhandlingar en överenskommelse för att minska utsläppen från flygtrafiken. Att den internationella flygorganisationen ICAO enats om åtgärder och mål för att minska klimatutsläppen från flyg är positivt, men Sverige måste nu vara pådrivande för att ICAO-systemet faktiskt levererar. Centerpartiet anser också att de delar av Chicagokonventionen, ICAO:s grunddokument från 1940-talet, som begränsar effektiva ekonomiska styrmedel för internationella klimatutsläpp från flyg bör revideras. Vad flyget är för människor är i stor utsträckning sjöfarten för vårt gods. Den allra största delen av vår export och import går via våra drygt 50 hamnar vidare ut på havet. Globalt sker 90 procent av världens handel via internationella sjötransporter. Havet och luften utgör också en befintlig, och till sin natur mer gränslös, infrastruktur med helt andra förutsättningar än vägar och järnvägar, vilka behöver planeras, finansieras och byggas. Skandinavien och Sverige omges av vatten, och sjöfartsnäringen är därför av central betydelse för vårt välstånd och vår handel. Sjöfarten är en relativt miljövänlig transportform med en stor potential att ytterligare minska sin miljö- och klimat­påverkan. Svensk sjöfartstradition är förknippad med hög sjösäkerhet och miljö­medvetenhet. Genom en stark svenskflaggad handelsflotta som även ligger i framkant i arbetet med lägre svavelutsläpp och en minskad klimatpåverkan kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten och dess anställda. Genom ett aktivt inter­nationellt samarbete kan Sverige stärka sjöfartens fördelar ytterligare. För Centerpartiet är det viktigt att den svenska sjöfartens konkurrenskraft inte försämras. Utflaggning av svenska fartyg inom rederier, handelsflotta och fiskefartyg riskerar att utarma kompe­tensen. Sveriges röst i internationella sammanhang och därmed vår möjlighet att påverka arbetsvillkoren för sjönäringen riskerar att tystna om antalet svenskflaggade fartyg inte är tillräckligt stort. Miljöstyrande farledsavgifter När det gäller den internationella sjöfarten har den internationella sjöfartsorganisationen IMO sedan 1990-talet jobbat på en internationell överenskommelse för att minska sjö­fartens utsläpp. IMO tog under våren 2018 beslut om en strategi för reduktion av växt­husgaser från internationell sjöfart. Strategin innehåller målet att minska sjöfartens totala växthusgasutsläpp med minst 50 procent till år 2050 jämfört med 2008 samtidigt som man ska sträva efter nollutsläpp så snart som möjligt. Detta är glädjande, och även här bör Sverige vara pådrivande för att dessa åtaganden uppfylls. Det är också viktigt att det sker en effektiv uppföljning av de regelverk och krav som redan har implementerats, till exempel en kontroll av de bestämmelser som ligger till grund för utsläppsnivåer inom SECA-området. Sjöfartsverket tar in farledsavgifter och miljödifferentierade avgifter. Myndigheten har dock haft svårt att miljödifferentiera på ett tillfredsställande sätt. Idag får till exempel fartyg som har eldrift – och därmed släpper ut noll CO2 – höjda avgifter. Därför behöver Sjöfartsverket ta ett helhetsgrepp i denna fråga. Center­partiet vill se en bred översyn och förordar en utvecklad bonus malus-modell. Vi anser också att Sjöfarts­verket brister i sin analys avseende hur höjda farledsavgifter påverkar möjligheten att flytta över gods från lastbil samt räls till sjöfart. Denna kritik är enhällig från Transport­styrelsen, Trafikverket, Trafikanalys och Regelrådet. Vi vill därför att regeringen ger Sjöfartsverket i uppdrag att bättre analysera effekterna av dess befintliga avgifter samt avgiftsförslag samt en utvecklad miljödifferentiering med avseende på deras effekter på överflyttning av gods till sjöfart. Upphandla vätgaståg Även järnvägssträckor som i dag använder diesellok behöver hitta alternativ för att reducera de kvarvarande utsläppen inom sektorn. Att subventionera fossil diesel är långsiktigt inte hållbart, och alternativen till fossil energi, till exempelvis lok och sjöfart, måste utvecklas och främjas. Trafikverket bör få i uppdrag att testa vätgaståg på en eller flera utvalda sträckor där elektrifiering inte är att vänta inom överskådlig tid, i syfte att ersätta diesellok. Längre och tyngre fordon i hela transportsystemet är också en viktig åtgärd för att öka klimateffektiviteten i transportarbetet. Miljöstyrning för förmånsbilar Miljöstyrningen måste öka även för förmånsbilar. Centerpartiet anser därför att parkering bör avskaffas som skattebefriad förmån. På sikt bör endast miljöbilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt bonus malus kvalificeras som förmånsbilar. Vi anser även att alla fordon som staten, landstingen, regionerna och kommunerna upphandlar, köper in eller leasar ska vara miljöbilar. Det finns också skäl att se över möjligheten till stöd för konvertering från fossil till förnybar drift samt att se över pumplagen. De bilar som konverteras ska då självklart kunna ta del av stimulansåtgärder som ges till miljö­bilar. Om en bilägare väljer att konvertera sin bil ska hen kunna finansiera det inom ramen för det gröna avdraget. Det gröna avdraget är Centerpartiets förslag för skatte­avdrag för gröna investeringar, där privatpersoner kan göra avdrag för kostnaden direkt på fakturan, likt rot och rut, till exempel vid investering i solceller, energilagring och laddboxar. Vi vill också synliggöra alla olika typer av bränslens hållbarhetsegenskaper och att EU ställer rättvisande livscykelkrav på både fossila och förnybara bränslen samt att bränslet ursprungsmärks vid pumpen. Jordbruksavdrag för svenska lantbrukare För att kompensera svenska lantbrukare för högre priser på diesel vill Centerpartiet införa ett jordbruksavdrag, detta för att kunna behålla dieselskatten och fortsätta skiftet mot en grön skatteväxling men ändå kompensera lantbrukare som är i behov av diesel för sina jordbruksmaskiner och för sin dagliga verksamhet. Klimatanpassning av infrastrukturen Klimatförändringarna ställer högre krav på Sveriges infrastruktur och får redan i dag konsekvenser såsom att risken ökar för erosion, översvämningar, ras och skred. Genom att ställa om samhället för att stoppa den globala uppvärmningen minskar vi också risken för påverkan på infrastrukturen. Däremot ser den nuvarande regeringen inte ut att nå något av klimatmålen, och Sverige är på väg åt fel håll, då behövs även initiativ för att förebygga samhällets sårbarheter. Det kan handla om reformer för att stärka va-systemen för att klara ökade flöden vid skyfall eller att det varmare klimatet innebär förlust av tjälens bärighetshöjande faktor under vintermånaderna, vilket ökar risken för skador på vägar. Att klimatanpassa infrastrukturen innebär att höja befintlig infra­struktur, reducera klimatrelaterade risker och planera för omledningsmöjligheter. Klimatanpassning måste tas i beaktning både i byggandet av ny infrastruktur och i ombyggnationer. Ulrika Heie (C) Anders Karlsson (C) Mona Smedman (C) Alireza Akhondi (C) Stina Larsson (C) Helena Lindahl (C) Rickard Nordin (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) Martina Johansson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) En folkrörelse för klimatet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatmål ska höjas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatkompensation i tredjeland inte ska tillgodoräknas de svenska klimatmålen eller EU:s klimatmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning skyndsamt ska tas fram som beräknar de kostnader som det innebär om Sverige inte lever upp till EU:s klimatmål, inklusive inköp av eventuella utsläppsrätter, utsläppskrediter och potentiella straffavgifter som kommissionen kan utfärda, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatmärkas för att styra mot mer hållbar konsumtion, samtidigt som Sverige går före och inför klimatmärkning nationellt, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en ny kraftfull klimatbonus som omfattar nya billigare miljöbilar och begagnade miljöbilar så att alla, inte minst de som är beroende av bilen på landsbygden, har möjlighet att byta till miljöbil, och att det ska gå att billigt leasa både nya och begagnade miljöbilar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen samt att återbäringen ska dubbleras på landsbygden där kollektivtrafiken är mer begränsad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en tanka svenskt-politik som syftar till att konsumenter får konkurrenskraftigt grönt svenskt biobränsle av svenska råvaror, där momsen på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, ska sänkas till ett minimum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en tanka svenskt-politik som syftar till att konsumenter kan köpa konkurrenskraftigt grönt svenskt biobränsle av svenska råvaror, där punktskatten på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, ska sänkas till ett minimum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att självförsörjningen av biodrivmedel ska gynnas genom att så konkurrenskraftigt som möjligt upphandla en omfattande beredskapsproduktion av inhemskt biobränsle som skapar en inhemsk produktionsbas, och där det finns incitament och krav på att denna upphandlade produktion säljs billigt i Sverige, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att laddinfrastrukturen bör byggas ut med incitament för hem, bostadsrättsföreningar och arbetsplatser, på parkeringsplatser och på vägar och farleder, samt att regelverken för bidrag och installation bör ses över – knutpunkter på landsbygden, som bemannade mackar och lanthandlare, bör ges möjlighet att bli snabbladdpunkter samtidigt som ideella föreningar med svag ekonomi, som bygdegårdar eller kyrkor, måste kunna undantas från krav på laddpunkter där det blir ekonomiskt orimligt – och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ”rätt till laddning” ska införas i anslutning till privatägda lägenheter med möjlighet att installera laddstolpe på egen bekostnad med mål om att minst 150 000 offentliga laddpunkter upprättas till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla bör ges möjlighet att vara med och spara på såväl elräkningen som klimatet, genom att energibesparingar inkluderas i ett utvidgat grönt avdrag samt genom införandet av klimatkrediter, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att inga permanenthus värms upp med enbart direktverkande el eller olja efter år 2026 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med heltäckande konsekvensanalyser och ett kostnadseffektivt styrmedel för Sveriges framtida elförsörjning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att elproduktionen byggs ut förenligt med Sveriges energipolitiska mål i syfte att också stärka Sveriges motståndskraft i ett nytt säkerhetsläge och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att efterfrågan på el tillgodoses enligt den tidslinje efter vilken den gröna industrin byggs ut i Sverige, med målet att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt elsystem ska vara robust och motståndskraftigt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska elpriser ska hållas låga i syfte att fortsatt möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så snabbt som möjligt stärka energisystemet, genom att bygga ut elproduktion i södra Sverige och öka överföringskapaciteten inom landet, så att Sveriges elprisområden helt kan avskaffas och ett gemensamt konkurrenskraftigt elpris tryggas i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, i syfte att påskynda utbyggnadstakten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att fullt ut regionalisera fastighetsskatten på elproducerande fastigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att alla produkter inom EU förses med en klimatdeklaration som gör att konsumenter kan jämföra klimatutsläpp och energibesparingar, med vissa undantag för småföretag, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att återinföra sänkt moms för reparationer och att införa ett rutavdrag för reparationer för att göra återbruk mer gångbart och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att finansiera anslutningar till stora fossilfria produktionskällor av el till elnätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att anpassa transmissionsnätet i förväg till snabbt utökad storskalig produktion av el på många platser, inklusive planerade vindkraftsparker, och kraftigt ökad överföringskapacitet mellan olika elområden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en kriskommission för ny kraft, med uppdrag att se över lagstiftning och tillståndsprocesser och korta handläggning till maximalt två år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag på en reformerad miljöbalk, som bättre balanserar hänsyn till såväl miljö som klimat, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att, likt Danmark, införa villkorade tillstånd från Försvarsmakten, där Försvarsmakten redogör för vad som krävs för ett godkännande, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbalken ska reformeras i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd ska införas inklusive sanktioner vid förseningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur ersättningarna för intrång vid byggnation av elnät kan höjas, för att kompensera för de förluster som markägaren gör, i syfte att öka acceptansen för nya elnät och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kärnkraftsaktörer själva ska bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring, vilket kräver ökade avsättningar för avfallshantering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnkraften inte ska subventioneras vid vare sig byggnation, drift eller avveckling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som rör införandet av en biopremie för användande av biodiesel i jord- och skogsbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som rör införandet av en klimatbonus för större jordbruks- och skogsmaskiner som går på el eller gas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som syftar till att skapa ett likvärdigt eller mer gynnsamt klimatneutralt jordbruksavdrag omvandlat från dagens dieselskattenedsättning för jordbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar med kommissionen bör verka för att biogas garanteras långsiktig skattefrihet samtidigt som stödet till biogasproduktion byggs ut kraftigt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbladdning för fordon ska erbjudas på Trafikverkets alla rastplatser runt om i landet, så att externa leverantörer snabbt kan bygga ut laddinfrastrukturen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeltrafikens roll i transportplaneringen bör uppvärderas genom att cykel klassificeras som ett nationellt transportslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör matcha utbyggnaden av stora gröna industrier med förstärkt infrastruktur och underlätta kommunernas långsiktiga finansiering av matchande samhällsinsatser som skolor och vårdinrättningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snabbt bör bidra till kompetensförsörjningen genom att överväga utbyggnad av yrkesvux, yrkeshögskoleplatser och platser inom vidareutbildningarna i bristyrken i omställningsstudiestödet samt genom arbetskraftsinvandring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att EU ETS snarast kopplas ihop med andra utsläppsmarknader i världen för att skapa ett globalt pris på koldioxid och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU-förhandlingar ska föreslå att det införs en mekanism, exempelvis genom upprättandet av en handelsplats, som ökar ersättningen för koldioxidinfångning till dess att Sverige når nettonollutsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det skyndsamt bör skapas hållbara och långsiktiga lösningar både globalt och på EU-nivå för att trygga framtiden för klimatflyktingar, i och med att antalet människor i världen som drabbas av klimatförändringar kommer att öka, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länder, ledare och personer som bryter mot internationell rätt genom att med berått mod ha orsakat miljöskada i katastrofal skala ska kunna åtalas enligt brottsrubriceringen ekocid och ställas inför rätta enligt internationell rätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen presenterar en mekanism, likt demokratilåset, så att de medlemsländer som inte gör sin del av klimatarbetet får sin EU-finansiering indragen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska se till att klimatmålet till 2040 innebär att utsläppen i EU ska minska med minst 95 procent till 2040 jämfört med 1990 års utsläpp och att det införs nationella, tekniska kolsänkemål för alla EU:s medlemsländer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att livsmedelsmärkningen ”bäst före” ändras till ”minst hållbar till” samt se över användningen av bästföredatum så att de inte missbrukas, för att minska matsvinnet, och att ursprungsmärkning bör införas i hela EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska säkerställa utfasningen av samtliga fossila bränslen och införa ett förbud mot all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 samt öka takten på utfasningen av fossila material och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exempelvis genom att justera systemet med ursprungsgarantier så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att förbjuda fossil reklam i EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar av EU-budgeten ska arbeta för en dubblerad budget för EU:s energisamarbete för att möjliggöra utbyggnad av det europeiska elnätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska utöva påverkan för att bygga ut järnvägsinfrastrukturen i EU, stärka kapaciteten och bygga bort flaskhalsar för att kunna hantera ökade godsflöden och se fler tåglinjer mellan Sverige och övriga Europa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska arbeta för att få regler på plats som gör det enklare att boka tågresor mellan olika EU-länder och stärker resenärernas rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att alla laddoperatörer inom EU ska erbjudas enkla betalningslösningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vara drivande för att en större del av EU:s infrastruktursatsningar går till att säkerställa god mobilitet i glesbefolkade områden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar om EU:s fiskepolitik ska säkerställa tillräckliga regler så att all fisk i Östersjön ska vara säker för alla människor att äta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU-kommissionen lägger fram ett Östersjöpaket för att hantera problemen med övergödning, överfiske, nedskräpning och giftiga kemikalier samt att förvaltningsplanen för Östersjön görs om från grunden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar om EU:s fiskepolitik ska verka för att begränsa det storskaliga industrifisket i Östersjön genom att stoppa bottentrålning och tillfälligt stoppa dess fångster och bifångster av strömming, sill och torsk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppmuntra kommissionen att lägga fram förslag som syftar till att EU har en tydlig strategi för att motverka och samla in spökfiskande redskap som lämnats kvar i haven, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt jordbruks konkurrenskraft och bidrag till självförsörjning av livsmedel inom EU ska stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande översyn av jordbrukspolitiken och i andra relevanta lagstiftningar ska säkerställa att EU:s jordbruks konkurrenskraft i världen ska förstärkas, bl.a. genom att rensa i regelfloran för lantbrukare, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken se till att en större andel av EU:s jordbruksbudget ska gå till att ersätta miljö- och klimatfrämjande åtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom översyn av befintlig lagstiftning och inom ramen för ny lagstiftning ska verka för att EU höjer sina miljö- och djurskyddskrav för att motsvara standarden i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska påverka så att EU blir en drivande kraft för att få till ett globalt avtal för mer ansvarsfull antibiotikaanvändning, i syfte att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU ska ligga i framkant när det kommer till livsmedelsinnovation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utöva påverkan så att EU höjer ambitionerna för rent och säkert dricksvatten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandling om kommande relevant lagstiftning ska säkerställa att svensk skogspolitik fortsatt ska utformas i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska verka för att öka kompensationen till skogs- och markägare som vill bidra till ökad klimat- och miljönytta samt biologisk mångfald, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utrymmet för nationell och regional anpassning av EU-regler som berör skogen ska öka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vara pådrivande för att EU-kommissionen ska ta fram en handlingsplan för bioekonomi som tydliggör och värderar skogens roll för att skapa viktig råvara som möjliggör klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning. Det är samtidigt en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som föregångsland, och där vårt ledarskap samtidigt kan leda till jobb, tillväxt och affärsmöjligheter. Men de senaste åren har vi sett utsläpp som skenar för första gången på decennier, näringslivets klimatmål skruvas ner och gröna industrier lämnar landet när klimatambitionerna sänks. Svensk klimatpolitik får kritik från såväl expertmyndigheter som internationella organisationer. Dessutom ställs nya krav på Sverige med det nya svåra säkerhetsläget i Europa, att bli mindre beroende av fossil energi från diktaturer och regimer som hotar demokratin. Det är bråttom för Sverige att återta ledartröjan för klimatet. Nu krävs en politik i nivå med utmaningen, där hela vårt land ges möjlighet att delta. Där politiken på många plan och många sätt fokuserar med all kraft på att få klimatomställningen gjord. Centerpartiet kommer att vara en avgörande politisk kraft, varje steg på vägen, för att detta ska bli möjligt. Kunskapen och medvetenheten om klimatförändringarna har aldrig varit större. Budskapet i FN:s klimatpanels sjätte syntesrapport om den samlade klimatvetenskapen kunde inte vara tydligare: klimatet kan inte vänta. Utsläppen måste vända ned senast redan år 2025 och sedan fortsätta kraftigt nedåt om det ska vara möjligt att klara 1,5‑gradersmålet, men i stället fortsätter utsläppen att öka. I nuvarande takt når vi gränsen för 1,5 graders uppvärmning i början av 2030-talet. De åtgärder som görs under kommande mandatperiod kommer att vara avgörande. Centerpartiet kommer inte att bidra till att sänka klimatmålen. Vi vill att Sverige ska leda utvecklingen och utgöra det föredöme som världens stora ekonomier kan peka på, och det är nu som det måste ske. Centerpartiet vill ta tillvara de enorma möjligheter för svenska företag och deras anställda som klimatomställningen innebär. För svensk ekonomi, för fler av framtidens jobb i den gröna industrin samt för stärkt konkurrenskraft och ökad trygghet och motståndskraft. Näringslivet vill och är redo och Sverige har fantastiska resurser såväl som den kompetens som behövs för att få jobbet gjort. Det ska vi ta tillvara. Genom export av fossilfria varor och tjänster, och av teknologi, kan vi även generera stor klimatnytta i andra länder. Svenska produkter och tjänster minskar redan utsläppen i andra länder, när de ersätter varor som producerats med högre utsläpp. Därför måste politiken skapa förutsättningar för näringslivets klimatomställning genom att riva hinder och stötta front runners. Politiken måste även styra om den fossilbaserade ekonomin så att det mest klimatsmarta valet också blir det mest ekonomiskt lönsamma, för såväl privatpersoner som företag. Den senaste mandatperioden är inget annat än förlorade år för omställningen. Förutom de förödande konsekvenserna för klimatet riskeras även vår konkurrenskraft, där tillväxten har avstannat och arbetslösheten är rekordhög, och vi har också riskerat bilden av Sverige som föregångsland och grönt varumärke. Stödet för klimatomställningen förblir dock starkt i Sverige; vetenskap trumfar tydligt klimatförnekelse bland det svenska folket. Tveksamheter rör i stället om just jag, och de i min närhet, kan bli vinnare i klimatomställningen, om jag får vara en del av resan. Då krävs en folkrörelse för klimatet, som säkerställer att alla ges möjlighet att bli vinnare på klimatomställningen. Det är avgörande att alla får möjlighet att vara en del av klimatomställningen, även de som hittills inte haft råd att ställa om. Inte minst de med små resurser som är beroende av bilen på landsbygden. I detta spelar Centerpartiets ideologiska grund en viktig roll. Vi tror på att alla ska ha möjlighet att vara med i omställningen; vi tror på människors drivkraft och entreprenörskap och på decentralisering. Vi anser därför att det är både möjligt och viktigt att visa att alla människor kan vara en del av klimatomställningen och att det alltid ska löna sig att göra rätt för miljön. Fler måste därför få chansen att byta bil eller bränsle i bilen. Fler ska också ges möjlighet att vara med och själva vara en del i produktionen av energi och kunna lagra och inte minst spara eller minska konsumtionen av el och energi. Om alla kommer med, blir både vårt föredöme och sammanhållningen i vårt land starkare. Men det krävs också strukturella reformer som ger Sverige förutsättning att bli det klimatunder och föredöme för världen som vi kan och bör bli, samtidigt som vi skapar framtidens jobb och gröna tillväxt. Det krävs reformer som är så omfattande att de bara kan ske på nationell eller internationell nivå. Där krävs en realistisk plan, som bygger på konkreta och kraftfulla åtgärder. Klimatomställningen kräver en snabb elektrifiering, med gröna och hållbara energilösningar. Sveriges energiproduktion måste byggas ut i en helt annan takt än vad som tidigare förutsetts. Det handlar bland annat om tillståndsprocesser och ekonomiska styrmedel och om att skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi, där material och produkter återvinns. Genom att engagera alla delar av samhället kan vi skapa en folk­rörelse för klimatet och möjliggöra det svenska klimatundret. Så får vi klimat­omställningen gjord. En folkrörelse för klimatet En långsiktigt hållbar klimatpolitik förutsätter både delaktighet och ett brett folkligt stöd. Ska vi klara omställningen, måste vi genomföra den på ett sätt som gör att olika människor, orter och branscher kan känna sig involverade och att alla känner att de blir vinnare om de deltar i klimatomställningen. Delaktigheten skapar grunden till samhälls­förändringarna. Alternativet – en omställning som bara omfattar vissa, och där andra grupper ställs utanför eftersom de inte har råd eller möjlighet att ställa om – riskerar att leda till motreaktioner, kortsiktiga svängningar i politiken och bristande långsiktighet. I stället för klimatomställning får vi politikomsvängning. Människor som hade velat delta i klimatomställningen, men inte har haft råd och möjlighet, får idag ofta de dyraste energiräkningarna och känner sig samtidigt utpekade. Politiken måste här i stället ge en hjälpande hand så att alla, oberoende av plånbok, kan bli del av omställningen. Det handlar om människors möjlighet att pendla klimatsmart till jobbet, skjutsa barnen till fritidsaktiviteter och åka till mataffären. Det handlar om att minska elräkningar och om att den energi vi använder ska vara klimatsmart. Det handlar om att det ska vara lönsamt att välja klimatvänligt i butiken. Det handlar om att det ska vara lätt att göra rätt. Klimatmålen ska skärpas och efterlevas Sverige måste bli ett föredöme i klimatpolitiken igen. Återkommande rapporter från såväl klimatpolitiska rådet som Naturvårdsverket kan konstatera att svensk klimatpolitik inte ser ut att styra mot målefterlevnad, för varken de svenska eller de europeiska klimatmålen. Vi vill skärpa Sveriges klimatmål för att nå nettonollutsläpp redan 2040, och EU ska minska sina utsläpp med minst 95 procent till 2040. EU:s mål till 2030 måste nås, så att vi också undviker omfattade böter. Men det ska ske inom eget territorium; Sverige ska minska utsläppen där de uppstår och inte klimatkompensera i ett annat land. Inte heller EU ska öppna upp för den möjligheten. Klimatmål som inte nås ska få kännbara sanktioner och vi vill att Klimatpolitiska rådets utvärderingar av regeringens klimatpolitik ska uppvärderas och att dess vetenskapliga rekommendationer ska vägleda arbetet för kommande år, om regeringens klimatpolitik visar sig vara otillräcklig. Att missa klimatmålen bryter mot svensk lag och mot internationella överenskommelser. Men det lägger framförallt en mångmiljardnota till kommande generationer. Centerpartiet vill utreda hur stora böter missade klimatmål på EU-nivå kan kosta 2030. Därför vill Centerpartiet också införa en nationell utsläppsbudget, en koldioxidbudget, som sätter ett maxtak för hur stora de svenska utsläppen får vara varje år. Når vi inte målen så ska det få konsekvenser. Därför vill vi också att en nationell utsläppsbudget kommer med sanktioner. Lyckas man inte sänka utsläppen i den takt man ska, då ökas kraven till nästkommande år med 8 procent. Vi vill se ett klimatlås på EU:s budget, där alla länder i EU som misslyckas med att sänka utsläppen i tillräckligt snabb takt inte ska få ta del av EU:s bidrag och fonder. Klimatvänliga transporter som fungerar i vardagen Elektrifieringen av fordonsflottan går fort – men inte tillnärmelsevis tillräckligt fort för att få ner utsläppen och nå klimatmålen. I synnerhet finns det hushåll som trots att de vill köra på el eller biogas fortfarande inte har möjlighet till det ekonomiskt. För nybilsköpare är det, över tid, ofta lönsamt att köpa en miljöbil. Men inköpspriset för både nya och begagnade elbilar är fortfarande betydligt högre än för motsvarande modeller som drivs med fossila bränslen. Det försvårar för människor med mindre ekonomiska marginaler att delta i omställningen. Det gör också att den som inte har råd att betala ett högre inköpspris riskerar att låsas fast i ett bilägande som över tid är dyrare och mindre hållbart. Det ska inte vara en klassfråga att ha råd att köpa en miljöbil, oavsett om den drivs med el eller gas eller är en hybrid. Ska vi klara omställningen av vardagstransporterna måste alla, även den som idag inte har råd att köpa en ny elbil, ges möjlighet att köra en klimatsmart bil. För att uppnå detta krävs tydliga incitament riktade mot nybilsförsäljningen, för att säkerställa att alla nya personbilar drivs på fossilfria bränslen. Vi ska inte fylla på fordonsflottan med nya bensin- eller dieselbilar och vi behöver snabbare byta ut den befintliga fordonsflottan. Idag saknar många möjlighet att ens ta sig in på andrahandsmarknaden för klimatsmarta bilar. Därför behöver även andrahandsmarknaden för dessa bilar stimuleras, för att påskynda utfasningen av äldre fordon med högre utsläpp och tillgängliggöra fler prisvärda elbilar. Detta måste ske på ett sätt som inte leder till att äldre bilar fortsätter att rulla utanför Sveriges gränser. Det är viktigt att dessa styrmedel också får genomslag på leasingmarknaden, som står för en stor andel av det totala bilägandet. Det behövs också stöd för att konvertera bilar som idag drivs med fossila drivmedel till exempelvis etanol, där det också måste vara möjligt att köra på ren, fossilfri etanol och gas. En kraftfull klimatbonus bör införas och riktas mot såväl nybilsförsäljningen som andrahandsmarknaden. Bonusen bör för nya bilar fokuseras på billiga bilar och begränsas till en viss andel av priset. I den mån resurserna för bonusen är begränsade bör den i första hand gå till boende på landsbygden. Offentlig upphandling av fordon är därutöver ett viktigt verktyg, som kan användas för att ställa om fordonsflottan. Idag finns system, som exempelvis reseavdraget, som ekonomiskt gynnar den som väljer att ta bilen. För vissa människor är bilen det enda realistiska alternativet. Då ska de, som beskrivits ovan, ges förutsättningar att köra en så klimatsmart bil som möjligt. För andra som exempelvis har tillgång till kollektivtrafik eller har korta avstånd finns det dock i många fall andra alternativ. Det är viktigt att skattesystemet inte missgynnar den som går, cyklar eller åker kollektivt. Reseavdraget bör därför ses över med utgångs­punkt i ett färdmedelsneutralt system som gynnar de som kör grönt och de som är beroende av bilen och inte har kollektivtrafik som alternativ. Infrastrukturinvesteringar bör möjliggöra fler klimatsmarta transporter, som exempelvis cykling eller gång. Bilpooler för miljöbilar, som ökar klimatnyttan och drar ned kostnaden, bör gynnas skattemässigt och underlättas vad gäller tillstånd och tillgång till parkering. En grön skatteåterbäring Centerpartiet vill införa en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen. När de fossila bränslena blir dyrare på grund av införandet av utsläppshandel eller ökad beskattning ska pengarna helt enkelt betalas tillbaka oavkortat till medborgarna. Skatteåterbäringen betalas ut lika till alla vuxna medborgare. På landsbygden, där kollektivtrafik saknas, dubbleras återbetalningen. På så sätt främjas klimatsmarta transportval eftersom den som kör elbil, cyklar eller åker kollektivt också får återbäring samtidigt som de utan alternativ får dubbel ersättning för att kunna investera i exempelvis en miljöbil. Pengarna betalas ut varje månad via skattekontot. Med detta underlättas omställningen för den enskilda, eftersom kostnaden för klimatskadan bakas in i priset utan att ytterligare klimatinformation behöver sökas upp. Samtidigt förblir skattetrycket detsamma; det är konsumtionen som skiftar från klimatskadligt till klimatsmart. Alla ska ha råd med grönt bränsle Även i de mest ambitiösa prognoserna, där nybilsförsäljningen av bensin- och diesel­bilar upphör och där fler existerande bilar konverteras till gas eller etanol, kommer det att finnas många bilar i Sverige som drivs med bensin eller diesel. För många tunga långväga transporter kommer samtidigt bränslet att behöva vara flytande eller i gasform. Om vi ska klara våra klimatmål måste de bränslen vi använder därför bli mer miljö­vänliga. Det enda realistiska sättet att uppnå detta på är genom mer biodrivmedel. Sverige måste kunna leda utvecklingen av biobränslen. Det krävs därför en tanka svenskt-politik som siktar direkt på att få stora mängder drivmedel producerade av svensk råvara, till så låg kostnad som möjligt för konsumenten. Styrmedel bör utformas så att det globala utbudet av klimatsmarta biodrivmedel ökar, snarare än omfördelas. Styrmedlen bör heller inte i onödan leda till fördyringar som bärs av bilberoende personer på landsbygden. Skatten och momsen på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, bör sänkas till ett minimum. Möjligheten att låta koldioxidskatten baseras på faktiskt innehåll av fossilt kol är särskilt relevant. Samtidigt kräver det nya säkerhetsläget att Sverige är mindre beroende av fossila drivmedel som finansierar skurkstater och har en grundläggande självförsörjning av drivmedel. Det är därför prioriterat att stimulera produktion från nya råvaror, som restprodukter från skogen, vilket också stödjer den svenska och nordiska produktionen av hållbara biobränslen. Det kräver långsiktigt hållbara spelregler, exempelvis genom garanterade inköpsvolymer, för att möjliggöra de stora och långsiktiga investeringar i produktionskapacitet som krävs. Självförsörjningen av svenskt biodrivmedel bör därför gynnas genom upphandling av en omfattande beredskapsproduktion av inhemskt biobränsle av inhemska råvaror som ska kunna säljas billigt i Sverige. För att nå en stor produktion av konkurrenskraftigt biobränsle från inhemska råvaror bör ett framtida system bygga dels på att radikalt minska skattebördan på biobränsle, dels på att upphandla biobränsle från restprodukter av den svenska skogen till lägsta möjliga pris och ställa krav på en motsvarande andel rent biobränsle i försäljningen. Alla ska ha möjlighet att ladda och tanka sin bil En förutsättning för fortsatt elektrifiering och omställning av fordonsflottan är att infrastrukturen för att ladda och tanka grönt är väl utbyggd. En laddinfrastruktur som möjliggör elektrifiering måste bestå av goda möjligheter till laddning i hemmet, på arbetsplatsen och längs vägen. Det kräver i sin tur stöd för installation av laddpunkter, incitament för laddmöjligheter på arbetsplatser och ett statligt ansvar för ladd­infrastruktur i hela landet, utan vita fläckar. Den lokala lanthandeln, macken, grann­gården – alla bör de få ekonomiska möjligheter att bli snabbladdningsstationer. Det ska vara självklart, och lönsamt, för bostadsrättsföreningar, hyresvärdar och parkerings­bolag att varenda parkeringsplats har laddmöjlighet. Sverige bör ha ett mål om 150 000 offentliga elbilsladdare före 2030 med motsvarande handlingsplan och resurser. En ”rätt till laddning” ska införas, där alla ges möjlighet att installera en laddstolpe på egen bekostnad på parkeringsplatser i anslutning till hus eller en ägd lägenhet. Kommuner behöver ta ansvar för att möjliggöra laddning vid gatuparkering och i sina eventuella parkeringsgarage. Det måste bli billigare och enklare för samfälligheter att investera i laddmöjligheter. I de större städerna bör det dyrbara utrymme som upplåts till gatuparkering alltid ha medföljande laddplatser. För ökad användarvänlighet bör staten och de privata aktörerna sträva efter ökad standardisering av laddpunkter, inklusive av betalningsmetoder. En sådan standardisering, av såväl tillgänglighet som teknisk utformning, bör också i högre grad ske internationellt och på EU-nivå. Ökad möjlighet till flexibel laddning och lagring, inklusive i elbilars batterier, kan också bidra till ett smartare och mer robust elnät och därmed underlätta omställningen. Privatpersoner ska alltid kunna använda egenproducerad solel skattefritt i sina laddpunkter och erbjuda laddning till andra mot ersättning samt kunna sälja el ur sitt bilbatteri tillbaka till nätet – en utveckling som bör gynnas med skatter och tillstånd. En ny strategi för svensk elförsörjning behövs Vi står inför ett helt nytt säkerhetsläge i Sverige och Europa, kanske det allvarligaste sedan andra världskriget. Sverige behöver samtidigt mycket mer el. Snabbt, och den måste vara fossilfri. I dag använder vi 140 TWh/år. Till år 2045 kan elbehovet mer än dubblas. Regeringen vill med sin kärnkraftsagenda öka Sveriges statsskuld med 400 miljarder för att bygga 4–5 kärnkraftsreaktorer, medan Centerpartiets strategi stärker Sveriges energiförsörjning dubbelt så snabbt, till en fjärdedel av priset. Som dessutom är säkerhetspolitiskt säkrare. Centerpartiet vill kraftigt bygga ut produktionen av fossilfri elproduktion, för vår säkerhet, för sänkta elräkningar, för att växla upp klimatarbetet och för att se till att Sverige kan fortsätta att växa och skapa nya gröna jobb i hela landet. För att lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle måste vi ställa om från smutsig olja till grön energi. Centerpartiet vill se teknikneutrala reformer som fokuserar på kostnadseffektiva lösningar för Sveriges energiförsörjning, som kan generera kraft på såväl kort som lång sikt. Elsystemet ska vara robust och motståndskraftigt och elen ska fortsatt möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel. Vi vill att marknaden ska styra vilka kraftslag som byggs, men marknaden behöver kompletteras med en ny teknik­neutral mekanism som prissätter och ersätter extra effekt som flexibelt kan bidra i bristlägen för att kapa pristopparna. Politiken ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, utan att peka ut enskilda vinnare och förlorare. En folkrörelse för att spara el De höga elpriserna, inte minst under vinterhalvåret, som följt av Rysslands krig mot Ukraina har satt stor press på svenska hushåll och företag. Det har bidragit till högre inflation och lägre tillväxt. Fler måste få chansen att minska såväl sin elanvändning som sina elräkningar. På så vis underlättar vi omställningen och elektrifieringen, samtidigt som vi stärker våra möjligheter att konkurrera ut fossil elproduktion i Europa. Vi behöver en folkrörelse för att spara på el – och på klimatet. Avgörande för att energieffektiviseringen ska ta fart på allvar är att inkludera energibesparande åtgärder i det rotavdrag för gröna investeringar i hemmet, det gröna avdraget, som Centerpartiet drev fram. Att byta ut, eller åtminstone komplettera, uppvärmning som idag sker med direktverkande el är den lägst hängande frukten, tillsammans med olika typer av isolering, för att minska svenska hushålls energi­konsumtion. Installation av olika typer av värmepumpar, bergvärme och smarta system som optimerar energianvändningen och minskar energiförbrukningen bör därför inkluderas i det gröna avdraget. Givet de höga elpriserna är energieffektiviserande åtgärder ofta lönsamma redan på några års sikt. Men de kräver en kortsiktig investeringskostnad. Inte sällan kostar inköp och installation av en värmepump, beroende på typ och modell, från tiotusentals kronor upp till drygt 100 000 kronor. Många människor, särskilt de vars ekonomi redan är pressad och som har ont om pengar, riskerar därför att stängas ute från möjligheten att sänka sina kostnader. Gröna kreditgarantier bör därför införas, för att säkerställa att energieffektiviseringen kan ske på ett inkluderande sätt, där även de med små marginaler ges möjlighet att delta. Bostadsrättsföreningar bör få samma möjligheter som enskilda till avdrag för att installera energibesparande insatser. Sverige bör sätta upp ett mål om att inga permanenthus ska värmas upp med enbart direktverkande el eller fossila bränslen efter år 2025. Energimyndigheten bör få i uppdrag att samordna och följa arbetet med att nå detta mål samt föreslå eventuella ytterligare åtgärder som behöver genomföras för att nå det. På sikt bör även fritidshus ges incitament att fasa ut uppvärmning med direktverkande el. Alla ska kunna bidra till klimatsmart elproduktion Trots en mycket snabb tillväxt står solenergi fortfarande bara för mindre än en procent av landets elproduktion. Det finns dock potential för en mångdubbling av solels­produktionen i Sverige, genom fler solceller på tak, fasader och mark, de kommande åren. Detta är investeringar som kan ske snabbt och som omgående kan öka den svenska elproduktionen och pressa elpriset. Ett planeringsmål bör därför slås fast för att de närmsta åren öka produktionen av solel, från cirka 1,5 TWh idag till 30 TWh år 2030. En strategi för att nå målet bör tas fram omgående. För att uppnå detta krävs dock att regler och villkor som hindrar utbyggnaden görs om. Andelsägare i solcellsanläggningar bör, på samma sätt som villaägare, ges förmånliga villkor för den produktion som motsvarar den egna konsumtionen. Idag finns det många stora tak som bara delvis täcks av solceller, eftersom det räcker för det aktuella hushållets behov. Det gröna avdraget bör utvidgas till att gälla investeringar i andelsägande. På så sätt skulle exempelvis grannar gemensamt kunna investera i att installera solceller över stora ladugårdstak. Bostadsrättsföreningar bör få samma möjligheter till gröna avdrag som enskilda för att installera solceller. Solceller bör också generellt bygglovsbefrias och anslutningsavgifter hållas nere. Tillståndsgivningen för solcellsparker bör förenklas. Det måste även bli lättare för privatpersoner att sälja solenergi till elnätet. Solskatten – skatten på solel för egen användning – bör avskaffas. Därtill bör tak på offentliga byggnader förberedas för solceller vid nybyggnation eller renoveringar. Offentliga tak utgör en stor potentiell resurs. Det ska finnas ett mål för solceller på offentliga byggnader i Sverige. Tillsammans för mer grön el Sverige och det svenska energisystemet är alltför fokuserat på antingen makronivåer, som exempelvis elprisområden, eller det enskilda hushållet eller företaget. Det finns ett stort utrymme däremellan för lokala energigemenskaper att såväl hjälpa enskilda hushåll att sänka sin energiförbrukning och öka driftsäkerheten som bidra med systemtjänster till energisystemet som helhet. I en energigemenskap kopplas ofta ett antal närliggande byggnader ihop i ett mindre system, där man kan producera, dela och lagra energi. Sådana energigemenskaper ger förutsättningar att effektivisera elproduktionen och sänka elpriserna, exempelvis genom att nyttja de tak som har störst potential för produktion av solel. Genom en effektiv delning, smart styrning och möjlighet till lagring kan effekttoppar, och därmed pris, dämpas. Energigemenskaper har därtill potential att bidra till ökad samhällsberedskap och driftsäkerhet genom att möjliggöra så kallad ödrift, där den lokala energi­gemenskapen kan fortsätta att fungera även om det omkringliggande elsystemet utsätts för störningar. Att det gröna avdraget möjliggör för investeringar i energilagring är därför centralt. Såväl tillståndsprocesser som skatteregler bör uppmuntra denna typ av investeringar, som hjälper enskilda hushåll att effektivisera sin energianvändning samtidigt som de bidrar med viktiga systemtjänster. Lika viktigt är det att lagar, regler och villkor som hindrar eller försvårar skapandet av energigemenskaper tas bort. Det ska löna sig att möjliggöra klimatsmart elproduktion Ett hinder för utbyggnaden av klimatsmart elproduktion är att många människor, orter och kommuner känner sig som förlorare. De upplever att de bara får nackdelarna av ökad elproduktion, som exempelvis ingrepp i den lokala miljön, men inga direkta fördelar. Det skapar en motvilja mot inte minst utbyggd vindkraft. För att fler ska kunna bli vinnare på klimatomställningen, och vilja bidra till utbyggnaden av mer elproduktion, krävs fungerande ersättningssystem för markägare, närboende och kommuner. Då skapas också förutsättningar för att förändra, förenkla och snabba på tillståndsprocesserna för utbyggnaden. Regeringen har infört förslag som syftar till att låta kommunen ta del av de vinster som genereras av fastighetsskatten, vilket är välkommet. Kommunen måste dock ansöka om ersättningen i efterhand, istället för att den tillfaller kommunens budget direkt. Det skapar mer jobb och gör det svårare att skapa långsiktighet i styrmedlet. Detta vill vi ändra på. Även ersättningar till närboende bör skyndsamt genomföras. Inte minst handlar det om att närliggande erbjuds rätt till inlösen till marknadsmässiga villkor, eller ska få ersättning baserad på närhet till vindkraftverket. Tillräcklig ersättning för närboende och skatt som tillfaller kommuner lokalt vid utbyggnad av solcellsparker bör också säkerställas. Centerpartiet anser sedan länge att den befintliga fastighetsskatten på elproducerande fastigheter ska regionaliseras, så att det värde som skapas lokalt i högre grad ska komma regionen och kommunen till del. Kommuner och regioner bör generellt ges större möjligheter att gå före i klimatomställningen och utforma politik efter lokala behov och förutsättningar. Därtill finns det många förändringar som skulle öka den lokala acceptansen genom att minska störningar, som exempelvis smartare varningsljus på vindkraftverk, som bara slås på när flygplan närmar sig. Lätt att välja rätt Grunden för Centerpartiets klimatpolitik är att det ska löna sig att göra rätt och att det ska kosta att släppa ut. Det största och viktigaste verktyget för att uppnå detta är genom ekonomiska incitament, särskilt genom beskattning av utsläpp. Då speglar en produkts pris också dess klimatpåverkan, vilket gör det lätt för konsumenter att välja rätt. Det finns dock ett behov av kompletterande styrmedel. Många människor har inte tid, lust eller den specialiserade kunskap som krävs för att sätta sig in olika produkters energiprestanda, klimatavtryck och liknande. Märkningar, som exempelvis energi­märkning av vitvaror, är ett utmärkt exempel på hur konsumenter ändå kan ges möjlighet att väga in resurseffektivitet när de väljer en vara. Informationsinsatser för att tydliggöra livscykelkostnaden för att välja en elbil jämfört med en bensin- eller diesel­bil, av att installera solceller på taket eller av att installera en värmepump är andra exempel som skulle kunna hjälpa människor att fatta kloka beslut, både för sig själva och för klimatet. Som ett nästa steg bör alla produkter inom EU förses med en klimatdeklaration som gör att konsumenter kan jämföra klimatutsläpp och energibesparingar lika enkelt som de kan jämföra pris (dock med undantag för mindre företags produkter). Klimat­deklarationen bör inkludera kläder och textilier samt utgå från varor som producerats inom handelssystem för utsläppsrätter. Det kräver att all el inom EU märks med ursprungsgarantier som tar hänsyn till realtidsproduktion av förnybar energi. Lätt att dela och reparera – en cirkulär ekonomi för klimatet Införandet av en cirkulär ekonomi som bryter fossilberoendet är avgörande för att vi ska kunna reducera vår klimatpåverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen. Det är möjligt att sluta kretsloppen och minska våra beroenden av att ständigt utvinna nya naturresurser. Men då måste lagstiftningen uppdateras och det måste bli enklare att göra hållbara och cirkulära val som konsument. Att människor delar på produkter, i stället för att alla äger ett eget exemplar, är ytterligare ett exempel på en samhällsutveckling med potential att effektivisera vår resursanvändning. Vi vill göra det lättare att dela, hyra och låna produkter inom den växande delningsekonomin. Det är viktigt att regler kring den så kallade delnings­ekonomin är så enkla som möjligt. Införandet av en enkel, schablonbeskattad, företagsform för mikroföretag kan också bidra till att sänka tröskeln för småskalig affärsverksamhet inom ramen för exempelvis delningsekonomin. Att återbruka i stället för att köpa något nytt är bland det bästa man som enskild individ kan göra för planeten. För reparationer bör dels lägre momssatser återställas, dels möjlighet till rutavdrag införas, för att göra reparationsalternativet mer lättillgängligt. Vi vill också förenkla och tydliggöra fakta om en varas klimat- och miljöpåverkan genom digitala informationsbärare som vi tycker ska finnas på fler varor, direkt i butiken eller online. Det svenska klimatundret För Centerpartiet är det självklart att svenskt näringsliv ska vara världsledande i klimatomställningen – det gynnar både klimatet och Sverige. Genom att vara ledande i klimatomställningen kan vi bidra till att etablera viktiga standarder för andra länder, samtidigt som svenska företag når konkurrensfördelar. Faktum är att klimatomställningen har stor potential att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft såväl idag som på lång sikt. Effektivt klimatarbete kan leda till kostnadsbesparingar, innovation och förbättrade finansieringsmöjligheter. Idag ligger svensk industri på många sätt före politiken. Det svenska klimatundret står redan i startgroparna. Det handlar exempelvis om satsningar på fossilfritt stål, batterifabriker, minskade metanutsläpp inom köttindustrin, nya proteinkällor, biodriv­medel och elflyg. Nu är det dags för politiken att kavla upp ärmarna för att skapa förutsättningar att växla upp till nästa nivå. Svenska företag behöver – och förtjänar – långsiktiga politiska spelregler. Det kräver att politiken gör sin del när det kommer till kompletterande investeringar, förutsättningar för en fungerande hemmamarknad, incitament, ambitiösa regleringar och nödvändiga regelförenklingar. Få elektrifieringen av Sverige gjord Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som är avgörande för en framgångsrik klimatomställning. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag. För att lyckas med klimatomställningen i tid, förstärka energioberoendet och sänka elpriserna för hushållen och företagen krävs en betydligt snabbare utbyggnad av energiproduktionen än vad som tidigare förutsetts. Sveriges elanvändning har varit i princip oförändrad de senaste decennierna, men prognoser visar nu att elbehovet kan komma att fördubblas redan till år 2035, enligt Energimyndigheten. Energiföretagen bedömer att Sveriges elbehov år 2045 kommer att vara 330 TWh. Det kan jämföras med vår nuvarande produktion om cirka 170 TWh. Behovet av investeringar i ny produktion och ny överföringskapacitet är enormt, för industrialiseringen och för elektrifieringen av transportsektorn. Det kräver en mycket snabbare utbyggnad av alla utsläppsfria kraftslag i hela landet och en proaktiv utbyggnad av kraftnätet, så att det kan hantera en ökad elkonsumtion och en ökad och mer decentraliserad elproduktion. Det bör därför fortsatt finnas en statlig finansiering för anslutningar till stora fossilfria produktionskällor. Svenska kraftnät bör få ett tydligare uppdrag att anpassa kraftnätet i förväg till snabbt utökad storskalig produktion på många platser, inklusive till planerade vindkraftsparker och kraftigt ökad överföringskapacitet mellan olika elområden. De svenska nätägarna och Svenska kraftnät bör få i uppdrag att regelbundet informera om var i elnätet det råder effektbrist respektive goda anslutningsmöjligheter. Effektivisera tillståndsprocesserna – inför kriskommission för fördubblad elproduktion Klimatfrågan är akut men tillståndsprocesserna för klimatviktig verksamhet i Sverige förblir extremt långa. Ofta går det tio år innan ett kraftverk kan börja byggas eller en större ledning dras. Politiken ger ibland intryck av att det är omöjligt att reformera svensk tillståndsgivning så att ny kraft kan byggas snabbare. Men det är det inte. Jämförbara länder, som exempelvis Tyskland, Danmark, Finland och Nederländerna, har fått ned tillståndsprocesserna för ny vindkraft och nya gröna industrier till 2–4 år. Det måste gå att genomföra även i Sverige, för annars kommer investeringarna att ske i andra länder. Centerpartiet anser därför att det behöver tillsättas en kriskommission för att snabbt möjliggöra ökad elproduktion. Alla relevanta myndigheter och intressenter bör under ett halvår få arbeta fritt, och se över all relevant lagstiftning, regelgivning samt implementeringen av berörda EU-regelverk, för att möjliggöra kraftigt nedkortade och förenklade tillståndsprocesser. Kriskommissionen ska ha som mål att korta ned den sammanlagda tiden för tillståndsprövningar för ny kraft, för anslutningar och för industriella verksamheter från dagens 8–10 år till högst 2 år, i linje med de mest effektiva länderna i Europa. Den bör också omfatta tillståndsprocesser för industriella verksamheter som är avgörande för klimatomställningen. Förebilden bör vara Lindbeckkommissionen som på 1990-talet arbetade intensivt för att rå på några av dåtidens akuta strukturproblem. Tillståndsgivningen bör ändras så att tillståndsprocesserna läggs parallellt i stället för som idag efter varandra. Dessutom bör översynen av tillståndsprocesser omfatta även miljöbalkens utformning och omfattning. Så som miljöbalken ser ut idag värderas inte klimat som nytta. Miljöbalkens utformning och tolkningsutrymme omöjliggör förutsägbarhet och standardisering av tillståndsprocesser. Det måste få ett slut, exempelvis genom ökat arbete med nationella riktlinjer och gränsvärden för att skapa förutsägbarhet för industrin. Ansvaret för miljöprövningar ska flyttas från läns­styrelserna till mark- och miljödomstolarna eller en annan nytillsatt tillståndsmyndighet. Miljöbalkens utformning måste förändras i grunden för att förenklas, värdera klimat­nytta och skapa förutsägbara spelregler vad gäller miljöprövningars omfattning och avgränsningar samt tidsgränser för miljötillståndshandläggning för att öka tempot. Beroende på verksamhetens utformning bör tillstånd garanteras inom en handläggnings­tid på 2 månader till 2 år och kompensation utbetalas vid avvikelser från dessa. Regeringen måste visa ledarskap och tydligare våga döma av i målkonflikter och strömlinjeforma arbetet från länsstyrelser och myndigheter. Vi anser även att Sveaskog, med 14 procent av den svenska skogsmarken motsvarande ca 10 procent av Sveriges yta, ska få i uppdrag att redogöra för vilka platser som det lämpar sig att bygga vindkraft på. Sverige bör likt Danmark och Storbritannien införa villkorade tillstånd för ny vindkraft från Försvarsmakten, där Försvarsmakten redogör för vad som krävs för att godkänna i stället för att bara ge sitt godkännande eller nekande. Myndigheter som berörs bör samlas i ett permanent råd, inklusive Försvarsmakten, som löpande ansvarar för att samverka för att snabbt få fram godkännanden. I nästa steg bör auktioner prövas för nya projekt där staten pekar ut en plats och säkrar alla tillstånd inom 2 år, till producenter som bjuder med lägsta pris för att producera kraft, och där återbäring sker när priset överskrider överenskommet värde. Proaktivt bygga ut elnäten Den kraftigt ökande elektrifieringstakten innebär att vi måste hålla uppe tempot när vi bygger det nya, kanske dubbelt så stora, elsystemet. Sverige har kapacitetsbrist. Det svenska stamnätet är ett av de äldsta i Europa och det kommer att krävas stora investeringar för att säkerställa att elen når dit där den behövs. Flaskhalsar i elnäten får inte bli en flaskhals för omställningen. Lagar och regler ska vara i fas med teknik­utvecklingen. Marksnål teknik bör användas i högre grad där det är motiverat och ersättningarna för intrång ska höjas för att kompensera för de förluster som markägaren gör, i syfte att öka acceptansen för nya elnät. För att möjliggöra ett väl fungerande elnät och energisamarbete måste det på EU-nivå säkerställas att elprisområden utformas på ett effektivt sätt både i Sverige och i våra grannländer. Satsa på energilagring Energilagring är ett effektivt sätt att lagra utvunnen energi som sedan kan användas vid en senare tidpunkt. Det innebär att produktionen kan ske mer oberoende av konsumtionen. Det kan exempelvis handla om att lagra överskottsenergi från vindkraft, från industrier eller från kraftvärmeproduktion. De väderberoende kraftslagens fulla potential tillvaratas genom att energi lagras när efterfrågan är lägre, såsom på natten, för att sedan användas när elbehovet är som högst. Denna typ av mellanlagring kan också bli viktig för nätbalansering och för att minska svängningar i elpriset. Vi behöver även långsiktig energilagring så att exempelvis solens strålar ger energi under det mörkare vinterhalvåret. Där är vattenkraftens dammar avgörande. Det finns en stor potential för energilagring genom batterier och vätgas. Batterier som finns i elbilar kan komma att spela en viktig roll i framtidens energisystem, exempelvis genom användning i hemmet för lagring av solenergi. Om elbilarnas elförbrukning och överskott samkörs och balanseras kan stora resurser i elnätet frigöras och hotet mot nätkapaciteten mildras. Det finns dock utmaningar när det kommer till regelverk, inte minst i fråga om var gränsen ska dras mellan elbil och energilager. Centerpartiet vill se en standardisering av vad som gäller för konsumenter. Industriklivet bör breddas för att inkludera en särskild vätgassatsning samt att en nationell vätgasstrategi ska tas fram. Vi vill även att nästa energiforskningsproposition ser över lagringens integrering i el- och energisystemet. Alla fossilfria energislag behövs för klimatomställningen För att klara klimatomställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera på de kraftslag som är billigast och kan byggas snabbast. Det är tydligt att kärnkraften kan komma att utgöra en del även av det framtida energisystemet. Det bygger dock på att den, likt alla andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Kärnkraften ska inte subventioneras. Förnybar energi som sluter kretsloppet är på lång sikt alltid det bästa alternativet för energisystemet, men nu måste hänsyn tas till klimatkrisens akuta karaktär som inte medger att fossilfria alternativ utesluts. Därför anser vi att det är rimligt att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ändras till ett 100 procent fossilfritt energisystem till samma år. På så sätt utökas målet till att även omfatta bränslen, insatsvaror i industrin och energisystemet i sin helhet, samtidigt som höjd tas för att kärnkraften fortsatt kommer att utgöra en betydande beståndsdel av Sveriges energimix. I takt med att forskningen kring och utvecklandet av små modulära reaktorer fortgår anser Centerpartiet att det är rimligt att bestämmelsen i miljöbalken om begränsningen om tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det viktiga är inte om det finns fem små reaktorer eller en stor vid Oskarshamns, Ringhals eller Forsmarks kärnkraftverk. För oss är det helt grundläggande att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är fri att göra det. Kärnkrafts­aktörer ska alltid själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycks­försäkring, vilket bland annat kräver kraftigt ökade avsättningar för avfallshantering. Som för alla övriga kraftslag har staten ett ansvar att ansluta ny kraft till elnätet. Det ska dock inte finnas några särskilda subventioner för kärnkraft, vare sig i form av produktions­stöd, kreditgarantier eller övertagande av avfalls- eller olyckskostnader. Fokus på grön tillväxt De stora gröna privata industrisatsningarna på många platser i Sverige förutsätter stora investeringar i samhället omkring. Orter med snabb grön industrialisering i norra Sverige behöver utbyggd infrastruktur som järnvägar, vägar och skolor, som kan matcha de privata investeringarna, men det är på områden där det offentliga har monopol. Dessa kommuner, och omkringliggande kommuner, behöver hjälp att bära dessa matchande investeringar för att de ska kunna generera motsvarande skatteintäkter kommande årtionden. Avgörande för den gröna industrialiseringen är också kompetensförsörjningen. Här har Centerpartiet drivit på för en mycket snabbare utbyggnad på alla nivåer av vidare­utbildning, från yrkesvux till yrkeshögskolan och inte minst i fråga om det nya omställningsstudiestödet som ger vuxna mitt i livet möjlighet att under ett år vidare­utbilda sig till bristyrken. Även arbetskraftsinvandring är avgörande för flera av de nya gröna branscherna. Det är mycket beklagligt att Tidöregeringen driver en politik som medför begränsningar för alla dessa former av kompetensförsörjning. Stärk gröna näringar med grön energi Gröna näringar är idag Sveriges största producent av energi. Bioenergi är Sveriges största energislag och står för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning. Det gör gröna näringar till en helt central spelare i klimatomställningen. Då måste också gröna näringars roll i klimatomställningen prioriteras. Vi måste premiera dem inom jord- och skogsbruk som satsar på att sluta sina kretslopp genom att använda rester av skogsråvara eller matproduktion till biobränsle, biogas, uppvärmning med mera – eller som använder vind- och solkraft. Därför vill Centerpartiet att den maximala nedsättningen av skatten på jord- och skogsbrukets diesel, som vi varit med om att driva fram, snarast ska omvandlas till ett likvärdigt eller mer gynnsamt klimatneutralt jordbruksavdrag på skatten för Sveriges bönder. Särskilda klimatbonusar bör införas för de som satsar på att ställa om jordbruks- och skogsbruksmaskiner till biobränsle, och för att köpa jordbruks- och skogsmaskiner som går på el eller gas. Större utrymme inom jordbruksstöden från EU bör ges åt miljöfrämjande åtgärder. Gröna näringar bör få del av forsknings- och innovationsstödet i Industriklivet kring de nya möjligheterna till nationell produktion av konstgödning producerad av fossilfri energi. Biogasen spelar en särskild roll för jordbruket, då den kan vara en naturlig rest­produkt av gödselhantering och har stor potential att driva transporter, traktorer och andra jordbruksmaskiner. Biogasen kan också spela en viktig roll i omställningen till fossilfritt stål. Biogasen måste därför förbli helt skattefri och hot mot denna skattefrihet måste undanröjas snarast. Samtidigt bör stödet till metangasreducering, där bränslet utvinns ur jordbrukets produkter, utökas kraftigt. Centerpartiet vill införa ett mål om att Europas gårdar ska bidra med biogasproduktion samt att en omfattande EU-strategi för biogas ska tas fram, inkluderande inhemsk produktion, uppgradering, distribution, finansiering, skattefrihet och användningsområden. Det finns en stor potential vad gäller lagring av koldioxid i mark. Exempelvis kan biokol som jordförbättringsmedel spela en kraftfull roll för att binda mer koldioxid i marken samtidigt som näringsämnen binds bättre med minskad övergödning som följd. Det bör därför utvecklas ett ersättningssystem för kolsänkor parallellt med ersättnings­system för negativa utsläpp. Centerpartiet vill se att fler livsmedelsprodukter märks med sitt klimatavtryck från den samlade livscykeln. Vi vill att en sådan märkning ska tas fram med hjälp av schabloner för olika livsmedel och transportsträckor samt att det inom jordbruks­politiken skall ges stöd åt lantbrukare som vill förfina och validera sitt gårdsspecifika klimatavtryck. Vi vill också att det tas fram en nationell strategi för att öka proteinproduktionen i Sverige på ett hållbart sätt. Denna strategi bör bland annat inkludera godkännande­processer för nya proteintyper, strategier för nästa generations livsmedel och foder, forskning och positiva synergieffekter för energiproduktion, cirkularitet och kolinlagring i marken. Satsa på cirkulär ekonomi Fler produkter och varor börjar designas för att enkelt kunna repareras, uppgraderas, återvinnas och inte gå sönder efter en viss tid. Centerpartiet vill att EU skärper ekodesigndirektivet samt att vi inför kvotplikter, det vill säga lagkrav på att nya varor innehåller en viss andel återvunnet material, inte minst plast och textil. Det kan exempelvis handla om krav på att stommen på byggnader ska kunna gå att återvinna, en stor del av byggnadens klimatavtryck. Ett annat exempel är designkrav på elektronik kopplat till återvinning, då behovet av de sällsynta jordartsmetaller som används inom elektronik ökar kraftigt i samband med klimatomställningen. Dessa mål måste gå hand i hand med mål om ökad insamling av material och avfall. Tunga och långa transporter måste bli fossilfria Det finns stora miljö- och samhällsnyttor att tillvarata genom att möjliggöra transporter med tyngre, längre och mer transporteffektiva fordon på det svenska väg- och järnvägs­nätet. Samtidigt som kapacitet, på till exempel järnväg, utnyttjas mer optimalt och utsläppen av bland annat koldioxid minskar, så förbättras också konkurrenskraften för transportberoende näringar. Svenska transporter måste bli effektivare och då behövs ett bättre samspel mellan de olika transportslagen. Centerpartiet anser att staten bör ta ansvar för laddinfrastruktur för tunga transporter. Snabbladdning för fordon ska erbjudas på Trafikverkets alla rastplatser runt om i landet, och de ska öppnas upp så att externa leverantörer snabbt kan bygga ut laddinfrastrukturen. Dessutom vill vi se att dagens klimatpremie till miljölastbilar förlängs till att gälla även 2025–2026. Centerpartiet vill också se hårdare krav på den tunga sjöfarten, som fortfarande präglas av en alltför svag miljölagstiftning. Vi vill se ett införande av miljözoner till havs, exempelvis i större hamnar i våra stora städer. Därigenom kan vi höja takten på sjöfartens klimatanpassning. Laddning för elflygplan och elbåtar bör erbjudas i alla hamnar och flygplatser. Cykel måste bli ett nationellt transportslag Centerpartiet vill uppvärdera cykeltrafikens roll i transportplaneringen och vill därför införa cykel som ett nationellt transportslag. Trafikverket ska i större utsträckning planera för nationella cykelvägar och cykelleder. Grön upphandling där det offentliga gör sitt Kommuner, regioner och statens upphandling spelar en helt central roll för energiomställningen. På nationell nivå handlar detta om drygt 800 miljarder kronor årligen av offentliga medel och skattepengar, nästan en sjättedel av Sveriges BNP. Enligt Upphandlingsmyndigheten går det att ställa drivande krav, som går utöver EU-lagstiftning, för att nå Agenda 2030 och nationella och internationella miljömål. Därför bör det vara självklart med livscykelkostnader och analyser av klimat- och miljö­påverkan i samband med enskilda upphandlingar. Växa grönt med rätt styrmedel I grunden behövs ett pris på koldioxid. EU:s utsläppshandelssystem ETS är den viktigaste faktorn bakom den globala klimatomställningen som gör det lönsamt att göra rätt i hela det fria Europa och påverkar hela världsekonomin i grunden. För global klimatnytta vore det önskvärt om EU kunde bidra till att prissättningen av växthusgaser blir global genom att EU:s handelssystem kopplas samman med andra utsläppsmarknader, som idag exempelvis Kina, Japan, Kalifornien, Kanada och Nya Zeeland, i så kallade carbon clubs, med korrekta ”växelkurser” mellan marknaderna baserade på utsläpp per capita. Det måste finnas en plan för fortsatt skatteväxling – vilka som är de nya skatte­baserna och vilka som försvinner när utsläpp försvinner. Idag utgör intäkter från fossila utsläpp långt över 50 miljarder kronor av statens intäkter. Det måste också finnas en plan för att fasa ut alla fossilsubventioner och ersätta dem med andra styrmedel för konkurrenskraft och fördelning före 2026. Vi måste snarast möjligt genomföra de planerade nationella auktionerna för negativa utsläpp, som inkluderar bland annat bio-CCS, där koldioxid som tagits upp av träd och växter fångas upp och lagras i stället för att släppas ut i atmosfären. Det behöver avsättas tillräckliga resurser och säkerställas att flera aktörer och tekniker får möjlighet att erhålla medel för att skapa ökad konkurrens. Det är också viktigt att påbörja arbetet med att den infångade koldioxiden åter­används i nya produkter (CCU) i exempelvis kemiindustrin eller vid skapandet av e‑bränslen där råvaran kan konkurrera ut fossila råvaror eller att den fångas och lagras direkt ur atmosfären (Dac, direct air capture). Dac, bio-CCS och CCU bör därför vara prioriterade områden i den kommande energiforskningspropositionen och klimat­handlingsplanen. Centerpartiet verkar för att EU ska införa ambitiösa mål för så kallade negativa utsläpp i varje medlemsland, baserat på historiskt ackumulerade utsläpp. Vi vill se ett gemensamt handelssystem för negativa utsläpp som företag och länder kan använda för att nå uppsatta klimatmål. Till dess att EU har påbörjat detta arbete ska Centerpartiet verka för att Sverige ska införa ett nationellt mål för negativa utsläpp till år 2045 samt införa en nationell handelsplats för negativa utsläpp som upphandlas via anbuds­förfarande. Ersättningen för negativa utsläpp bör därför öka, till dess att Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp till utsatt tid. Anpassning Även om en mycket snabb klimatomställning bort från fossil energi genomförs, och en mycket mer dramatisk klimatkris undviks, så förväntas ändå en global temperatur­höjning på minst 1,5 grader ske till 2030. Det är en exceptionellt snabb förändring. Även för Sverige innebär det stora utmaningar. Vissa delar av landet har redan idag ökande vattenbrist och drabbas av de allvarliga perioder av torka som annars främst drabbar sydligare delar av Europa. På ett antal orter utgör återkommande översvämningar ett hot mot bebyggelse. Nya skadeinsekter och bärare av sjukdomar som tidigare inte överlevt på våra breddgrader väntas. Anpassningen kan därför även i Sverige komma att uppgå till ett antal procent av BNP sammantaget. Planerna för att förekomma och förebygga klimatförändringarna, för att anpassa Sverige till det som tyvärr redan är oundvikligt, måste därför påskyndas och de nödvändiga investeringar som går att förutse göras redan idag. En grön fyrbåk för världen i tuffa tider Sveriges viktigaste roll för att undvika en global klimatkris är att lysa som ett föredöme och visa för världens stora länder att det går att få klimatomställningen gjord, med nya jobb och med tillväxt, så att omvärlden inspireras att agera nu. Detta kräver dock även internationell solidaritet, där vi bidrar solidariskt och medmänskligt i vårt biståndsarbete till de länder som nu drabbas hårt av klimat­förändringarna, med hot om större klimatkatastrofer runt hörnet. Det är inte läge att, som den nya regeringen, kraftigt skära ned på klimatbiståndet. Det finns ett behov av att skyndsamt skapa hållbara och långsiktiga lösningar både globalt och på EU-nivå för att trygga framtiden för klimatflyktingar, i och med att antalet människor i världen som drabbas av klimatförändringar kommer att öka. De länder, ledare, organisationer, företag och personer som flagrant bryter mot internationell rätt genom att med berått mod orsaka omfattande miljöskada bör kunna åtalas enligt brottsrubriceringen ekocid och ställas inför rätta enligt internationell rätt. För ett grönare Europa Ny klimatpolitik EU är vårt effektivaste verktyg i den gröna omställningen, för Mariefred såväl som München. Utsläpp känner inga nationsgränser. EU bör därför nyttjas för att i största möjligaste mån användas för att lösa klimatkrisen och dess utmaningar. För Centerpartiet är det dessutom självklart att klimatarbetet går hand i hand med att trygga energiförsörjningen, livsmedelsproduktionen och arbetet med att öka den biologiska mångfalden. Centerpartiet vill att EU fortsätter att sätta ribban högt globalt, att man fortsätter höja klimatambitionerna både för att det behövs inom unionen och för att vår konsumtion bidrar till klimatförändringar globalt. Det handlar om allt från torka och skogsbränder till översvämningar och jordskred. Vi ser med stor oro hur Sveriges regering sänker klimatambitionerna i Sverige, med en politik som ökar utsläppen och missar både nationella klimatmål och EU:s klimatmål. EU är inte bara ett av våra viktigaste klimatverktyg – när Tidöregeringen ökar utsläppen är EU vår livlina. Högerpopulisterna bör inte ges inflytande att plocka bort viktig klimatpolitik. Långsiktiga spelregler är ett måste för Europas företag som ska ställa om, och den beslutade klimatpolitiken måste stå fast oavsett politisk färg på unionens ledarskap. Vi vill även se ett klimatlås på EU:s budget, likt det så kallade demokratilåset. Ett klimatlås behövs för att säkerställa att medlemsländer fullföljer sina klimatåtaganden. I praktiken innebär det att om ett medlemsland inte vidtar tillräckliga klimatåtgärder så bör det inte heller få ta del av det EU-stöd som det annars skulle haft rätt till. Det ska kosta att släppa ut. Vi vill att det ska löna sig att vara miljösmart. Den som förorenar ska betala och den som bidrar med positiva miljö- och klimateffekter ska belönas. Det finns fortfarande luckor i EU:s klimatlagstiftning och Centerpartiet vill säkerställa att alla former av klimatpåverkan möts med effektiva, marknadsbaserade styrmedel. Det handlar om allt från konsumentinformation till prissättning av fossilt innehåll i produkter. Vi vill höja ambitionsnivån genom att införa ett mål om att EU:s utsläpp ska minska med 95 procent till 2040, jämfört med 1990 års utsläpp. Det är ett ambitiöst mål, men det är nödvändigt om vi ska klara att nå klimatneutralitet och uppfylla vad vi lovat i Parisavtalet. För att nå ett sådant mål krävs att EU:s utsläppshandel så snabbt som möjligt inkluderar samtliga utsläpp från transport‑, bostads- och avfallssektorerna. Dessutom måste utsläppshandeln i så många sektorer som möjligt utvidgas till att omfatta fler typer av växthusgaser, och de gratis utsläppsrätter som delar av industrin och flyget får måste avslutas omgående. En utbyggd utsläppshandel tar oss flera stora steg närmare målet om klimatneutralitet, utan att riskera skenande bränslepriser. Faktum är att Sverige riskerar att gå miste om upp till 38 miljarder kronor i stöd från EU:s återhämtningsfond om vi inte uppfyller våra klimatpolitiska åtaganden. Centerpartiet anser att alla länder måste göra sitt för att betala av sin koldioxidskuld. Därför vill vi att alla EU-länder ska ha ett mål om tekniska kolsänkor, såsom bio-CCS, till 2040, baserat på ländernas ackumulerade utsläpp i atmosfären mellan 1890 och 1990. På sikt vill vi även se ett gemensamt auktionssystem, utöver EU:s system för utsläpps­handel, där privata aktörer och EU-länder kan köpa och sälja kolsänkor för att bidra till att klimatmålen nås. Centerpartiet vill att produkter på den inre marknaden ska förses med en klimat­deklaration med deras koldioxidavtryck. Det ska vara enkelt för konsumenter att kunna jämföra klimatutsläpp och energibesparingar från varor och tjänster. Denna regel bör främst omfatta medelstora och stora företag, med tydliga undantag för mindre företag. I Centerpartiets folkrörelse för klimatet ska alla människor kunna vara med och bidra, och ett viktigt steg är att underlätta för konsumenter att göra medvetna val. Vi vill också ta krafttag för att minska matsvinnet. Matsvinn är ett klimatproblem av enorma proportioner – om matsvinn vore ett land skulle det vara världens tredje största utsläppare. I EU slängs nästan 59 miljoner ton livsmedel varje år. Det motsvarar 131 kg matsvinn per person och år. Det är ofta i vanliga hushåll som matsvinnet uppstår, i maten som inte äts upp eller slängs av rädsla för att den blivit för gammal. Men även i producentled där varor som inte når högsta klass slängs eller i butiker som inte rear ut varor med mindre defekter och slänger sådant som närmar sig datumgränsen. Bästföre­märkningen som finns på nästan alla livsmedel kan upplevas som missvisande och är en anledning till att matsvinn uppstår. Centerpartiet vill att märkningen ”bäst före” ändras till ”minst hållbar till” i hela EU, för att understryka att livsmedlet ofta håller en tid efter att datumet passerats. De datumgränser som sätts för livsmedel bör också ses över, så att de inte sätts orimligt kort i förhållande till livsmedlens hållbarhet. Slutet för fossila bränslen Över 70 procent av Europas energi är fortfarande fossil. EU behöver en strategisk avvecklingsplan för fossila bränslen – en strategi för att förpassa fossil energi tillbaka till historien. Som ett led i det vill vi att EU ska fasa ut fossila bränslen. Ett förbud mot all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 bör införas, och takten bör ökas för att fasa ut användningen av fossila material. För att Europa ska lyckas bryta beroendet av fossila bränslen krävs samarbete. De lägst hängande frukterna är att helt fasa ut fossila bränslen i energisektorn och produktionen av el och värme, sätta stopp för installation av nya anläggningar som drivs med fossil energi, fasa ut fossila subventioner, prissätta fossila råvaror som används i produkter och förbjuda all typ av reklam för och marknadsföring av fossil energi. Inga europeiska skattebetalares pengar ska gå till fossilindustrin, och vi måste säkerställa att EU:s budget inte längre bidrar till sådan finansiering. Det är det gröna som ska utvecklas. EU måste låta Sverige maximalt skattebefria biobränslen från skogen och EU måste låta Sverige skattebefria biogas som är bra för både landsbygden, jordbruket, självförsörjningen av energi och klimatet. Därtill behövs bättre spelregler, mål och kortare tillståndsprocesser för våra alternativa energikällor. För att vi ska lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle, med lägre utsläpp, krävs stora mängder energi. Därför vill Centerpartiet kraftigt öka den svenska elproduktionen till 2030, med målet att växla upp klimatarbetet, bidra till att fasa ut den ryska gasen i Europa och möta den svenska industrins behov samtidigt som elpriserna sänks. En kraftig utbyggnad av elproduktionen skulle dessutom medföra avsevärt lägre elpriser. Centerpartiet vill höja effekten på befintlig fossilfri elproduktion, och framför allt fokusera på att bygga ut den elproduktion som går snabbast att ta i bruk, som exempelvis vindkraft. Vi står fast vid principen att de som bor i områden med hög elproduktion ska ha tillgång till billigare el. Det borde vara självklart att en del av värdet av den energi som produceras kommer till de som bor i bygden. I dagsläget är det som elkonsument svårt att få reda på exakt hur elen i uttaget har producerats eller vad den har för klimatpåverkan. Vi vill att all el och annan energi, såsom drivmedel, som produceras och/eller säljs i EU ska redovisas med ursprungs­garantier och koldioxidavtryck i realtid. Det ska vara enkelt att välja de alternativ som är bäst för vår gemensamma framtid. För att ersätta Putins smutsiga energi behöver vi kraftigt öka produktionen och användningen av rena och hållbara biodrivmedel. Biodrivmedel och biobränslen är förnybara och hållbara alternativ som kan ersätta fossila bränslen som kol, olja och fossilgas. Centerpartiet kommer att fortsätta att agera blåslampa för att bioenergin ska få bättre förutsättningar i Sverige och EU. Det är exempelvis utsläppen från ett fordons livscykel som är avgörande och inte utsläppen ur avgasröret, speciellt inte om koldioxiden där är förnybar. Vi vill också se att skatteregler förbättras för olika typer av bioenergi. Det är dags att sluta subventionera smutsig industri. Inga europeiska skattebetalares pengar ska gå till fossilindustrin, och vi måste säkerställa att EU:s budget inte längre bidrar till sådan finansiering. Fixa transportsystemet EU:s transportsystem står inför stora utmaningar. För Centerpartiet är det självklart att förutsättningarna för hållbart resande måste stärkas. Det ska vara lätt att ta sig runt i Europa, utan att det sker på bekostnad av klimatet. Elektrifieringen av transporter är en av de viktigaste grundstenarna i EU:s mål att nå koldioxidneutralitet 2050. Alla förnybara bränslen behövs för att klara klimatmålen, och därför kommer Centerpartiet att prioritera och bevaka biogasens förutsättningar. Att knyta ihop Sverige och EU med gröna transporter är prioriterat för Centerpartiet. Vi verkar för att orter i hela Sverige, i norr som söder, inkluderas i planeringen och finansieringen inom ramarna för EU:s transportsamarbete. Järnvägen utgör en central roll i detta. Att boka en resa genom flera EU-länder är idag en utmaning och alldeles för dyrt. EU:s inre marknad måste fungera även för klimatsmart resande. Tåget måste bli ett snabbare, billigare och bättre alternativ för både korta och långa sträckor. Vi har länge varit drivande för att Europas transportsystem ska bli mer sammankopplat. Tåg­infrastrukturen i EU behöver byggas ut och antalet tåglinjer mellan Sverige och övriga Europa måste bli fler. Det måste bli enklare och billigare att åka tåg mellan olika medlemsländer. En viktig del i det är stärkta rättigheter för resenärerna, såväl vid bokning som vid förseningar. Elbilar och den tillhörande laddinfrastrukturen utgör en annan viktig del i EU:s elektrifiering. Andelen elbilar i unionen är fortfarande bara några enstaka procent. För att snabba på elektrifieringen är det avgörande att det är lätt att ladda sin elbil i hela EU. Centerpartiet anser att alla laddoperatörer inom EU ska erbjuda enkla betalningslösningar. Som ett led i att stärka förutsättningarna för hållbart resande inom EU behöver även infrastrukturen i Sverige byggas ut. Att infrastrukturen binds samman är viktigt för att stärka försvar och beredskap. Vi vill även att en större del av EU:s infrastruktur­satsningar går till att säkerställa god mobilitet i glesbefolkade områden. Alla har rätt till bra förbindelser. Längre fram ser vi även att elflyg utgör en viktig beståndsdel. Östersjön – ett levande hav Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Övergödning, farliga ämnen och överfiske har under lång tid påverkat havets ekosystem. Som konsekvens lider stora delar av Östersjön av syrebrist och bottendöd. Det har även lett till att torskfisket har försvunnit från Östersjön, till att den som äter fet fisk riskerar att få i sig stora mängder miljögifter och till att den som vill bada ibland inte längre kan göra det på grund av algblomning. Då Östersjön är ett hav som gränsar till många EU-länder krävs fler gemensamma åtgärder för att värna Östersjöns framtid, liksom kustsamhällen runt hela havet. Centerpartiet vill att EU-kommissionen tar ett helhetsperspektiv på de olika problem som Östersjön dras med genom att lägga fram ett brett Östersjöpaket. Ett sådant paket bör innehålla uppföljning av EU-gemensam miljölagstiftning och ge förslag på åtgärder för klimatanpassning. Centerpartiet anser att beräkningsnyckeln för EU:s fiskekvoter måste göras om för att bättre ta ansvar för ett hållbart fiske. Vi vill begränsa det storskaliga industrifisket i Östersjön och tillfälligt stoppa deras fångster av strömming och sill. Samtidigt vill vi värna det kustnära och regionala fisket, vars fångster hamnar på tallriken och bidrar till levande kustsamhällen. Förlorade fiskeredskap, så kallade spökredskap, som lämnats kvar i haven är ett stort miljöproblem som EU bör hantera genom en tydlig strategi med europeiska målsättningar. Vi anser även att EU:s miljöfonder behöver bli bättre på att bidra till havens fortlevnad genom att en större andel öronmärks för restaurering av havsbottnar och hållbart fiske, bland annat genom mer selektiva fiskeredskap och utrustning. Förnya jordbrukspolitiken Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka för att stärka vår beredskap. Svensk livsmedelsproduktion är klimateffektiv och har låg miljöpåverkan. Därför ska konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen stärkas. EU har ett ansvar att bidra till den globala matproduktionen och måste ha kapacitet att försörja sina medborgare med mat i såväl krig som fred. Det kräver ett fungerande samarbete mellan länder och en gemensam jordbrukspolitik. Centerpartiet anser att den befintliga jordbrukspolitiken har stora utmaningar. Den har inte ökat böndernas lönsamhet och konkurrenskraft tillräckligt väl och står inför en stor omställning i och med en eventuell framtida utvidgning av unionen. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå för att reformera den i en mer hållbar riktning. Det kommer om inte annat att bli nödvändigt vid en eventuell utvidgning av unionen med Ukraina. Samtidigt behöver konkurrenskraften värnas. EU konkurrerar på en global marknad och då duger det inte att binda ris åt egen rygg genom byråkrati och onödiga förbud. Därför har Centerpartiet varit drivande för lika spelregler för jordbruket i Europa gällande användning av växtskyddsmedel, djurhållning, antibiotika, statistikrapportering och möjliggörande av den så kallade gensaxen i kommersiell växtförädling. Inom dessa områden ligger svenska bönder i framkant och här finns stor potential för resten av Europas länder att komma upp på banan både för att höja standarden och för att öka svenska bönders konkurrenskraft. Regelbördan för jord- och lantbrukare måste ses över på alla nivåer. Den lantbrukare i Sverige som till exempel bedriver mjölk- och nötköttsproduktion, i kombination med växtodling, har idag närmare 500 lagkrav att förhålla sig till, enligt Lantbrukarnas Riksförbund. På EU-nivå vill vi att EU-kommissionen ska rensa i sin regelflora och att de kontroller som följer med regelverken successivt ska minska och bli mer resultat­orienterade. Vi anser framför allt att det är de för oss alla gynnsamma aspekter som EU:s lant­brukare inte kan ta betalt för i affären som bör stödjas av unionen. Det kan exempelvis handla om bevarande av biologisk mångfald i betesmarker, odling av grödor som lagrar koldioxid eller stöd till investeringar i myllrande våtmarker. Det kan också handla om att säkerställa att det finns en mångfald av jordbruk i unionens alla delar, även i de norra delarna av Europa. Sund och säker mat Ett hållbart system för europeisk livsmedelsproduktion hänger nära ihop med ambitiösa regler för djurvälfärd. Sverige har länge legat steget före och det är viktigt, både för lantbrukets konkurrensvillkor och för djuren, att resten av EU kommer ikapp. Det handlar om allt från att införa förbud mot rutinmässig svanskupering av grisar till att transporter av djur till slakt inte ska behöva ta mer än åtta timmar. Vi vill även se stärkta gemensamma insatser för att hantera och förhindra spridningen av smittsamma djur­sjukdomar, exempelvis afrikansk svinpest. Det behövs en kommissionär med ansvar för djurvälfärdsfrågor med ansvar för striktare EU-regler, bättre uppföljning av reglerna och ökat fokus på djurvälfärdsfrågor. Vi vill även se ett globalt avtal för en mer ansvarsfull antibiotikaanvändning och anser att EU bör vara en drivande kraft för att möjliggöra detta. Den alltmer utbredda antibiotikaresistensen måste bekämpas och förebyggas. Annars riskerar vi att inte längre kunna ha kvar antibiotika som ett effektivt vapen när människor och djur drabbas av svåra infektioner. Livsmedelssystemet är under ständig utveckling och på många håll pågår ett arbete med att ta fram det som brukar benämnas ”framtidens mat”. Oavsett om det är svampar som bryggs av brödrester, ostron som renar Västerhavet eller burgare av ärtprotein så är EU:s lagstiftning en nyckel. Centerpartiet vill att EU ska vara snabbfotat och framåtlutat för att godkänna och utvärdera nya mattekniker och livsmedel. Vattenbristen och minskande tillgång på vatten är helt uppenbart en stor utmaning i Europa framöver. Med minskande nederbörd och ökande temperaturer blir både jordens fuktighet, vattenståndet i sjöar och vattendrag och i förlängningen grundvattennivåerna påverkade. Centerpartiet vill därför att EU höjer ambitionerna för rent vatten med målet att dricksvatten inom hela EU ska vara rent och säkert. Befäst skogsbrukets betydelse för omställningen Sveriges landyta täcks till närmare 70 procent av skog och det finns fler än 300 000 privata skogsägare i Sverige. En stark äganderätt och ett starkt ansvar går hand i hand. Trots att det varje år avverkas en hel del skog ökar skogens biomassa, och den har gjort så sedan lång tid tillbaka. Det bidrar till ett stort nettoupptag av koldioxid varje år. Det bidrar också till värdefulla jobb runtom i landet. Vi måste ta hand om skogen, så att både miljö och produktion skyddas. Att detaljreglera användningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart. En politik som bygger på frihet under ansvar, med en stark äganderätt, är den bästa. Alla markägare – såväl privata som offentliga – behöver ta ett aktivt ansvar och ha befogenheterna att göra det. Så får vi ett skogsbruk där miljö och produktion går hand i hand. Det har under den senaste mandatperioden stått klart att allt mer av den politik som bedrivs på EU-nivå får stora effekter på skogspolitiken och skogsbruket i Sverige. Skogsförvaltning är en nationell kompetens som utövas av skogsbrukare och markägare, samtidigt som klimatpolitik, miljöpolitik och finanspolitik är EU-politik som i hög grad påverkar det svenska skogsbruket. Centerpartiet är emot den utvecklingen. Idag lägger EU sig i skogspolitik alltför mycket. Vi vill att utrymmet för nationell och regional anpassning i reglerna som berör skogen ska öka. Det är stor skillnad på en svensk skog och vad man i Nederländerna anser vara skog. Samtidigt vill vi att EU-kommissionen som motvikt till den gångna utvecklingen ska ta fram en handlingsplan för bioekonomi som tydliggör och värderar skogens ekonomiska värden och roll för att skapa viktig råvara som möjliggör klimatomställningen. Denna bör befästa skogsråvarans betydelse för EU:s omställning, uppvärdera skogsbrukets industriella betydelse och värna äganderätten. Elisabeth Thand Ringqvist (C) Alireza Akhondi (C) Anders Karlsson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Ådahl (C) Anna Lasses (C) Anne-Li Sjölund (C) Catarina Deremar (C) Christofer Bergenblock (C) Helena Lindahl (C) Helena Vilhelmsson (C) Jonny Cato (C) Kerstin Lundgren (C) Malin Björk (C) Martin Ådahl (C) Martina Johansson (C) Mikael Larsson (C) Mona Smedman (C) Muharrem Demirok (C) Niels Paarup-Petersen (C) Rickard Nordin (C) Stina Larsson (C) Ulrika Heie (C) Ulrika Liljeberg (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3563 av Martina Johansson och Mona Smedman (båda C) Förändrad lagstiftning om jakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppdaterad jaktlagstiftning när det gäller förvaltning av viltstammen både när det är många och när det är få individer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av regelverket för utfodring och åtling av vilda djur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklat regelverk för att öka möjligheten att sälja mer viltkött och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sörmlands och Värmlands landsbygder utvecklas ständigt med nya och befintliga företag som utvecklar sina verksamheter. Verksamheterna består av djurproduktion, spannmålsproduktion, skogsbruk, gårdsbutiker, konferensanläggningar, vandrings­områden, glamping, cykelleder m.m. Utan dessa företag skulle landsbygden vara tom och snart växa igen. Det är tack vare både djur- och spannmålsproduktionen som landskapet hålls öppet och tillåter de som bor i staden att njuta av naturen på lediga stunder. Det finns dock ett växande problem för skogsbruket och spannmålsproduktionen som påverkar även djurproduktionen – de ökande viltskadorna som sker på åkrarna. Även trafikolyckorna ökar och riskerar allvarliga personskador samt gör att försäkrings-premierna ökar. Dagens jaktvårdslagstiftning fokuserar på hur vi ska förvalta befintlig viltstam och hur vi ska agera när viltet riskerar att bli för få och att inte längre vara en naturlig del av landskapet. Det är viktigt att vi inte får för få älgar, men vi måste också kunna hantera situationen när det är för mycket av ett specifikt vilt. Konsekvensen av för många individer av t.ex. gäss, vildsvin, kronhjortar eller dovhjortar är att de går ut på åkern och äter upp spannmålen som lantbrukaren producerar samt orsakar stora skador på skogen, framför allt gran och tall. Det finns några olika saker att se över för att få en bättre samklang mellan vilt och lantbruk där både jägare och lantbrukare kan bedriva sina verksamheter parallellt med varandra. Det behövs även en uppdatering av lagstiftningen avseende att ansvaret tydliggörs när det är för mycket vilt, lika väl som när viltet minskar för mycket. En översyn av vad som kan räknas som skyddsjakt för att skydda sina grödor, liksom det finns regler för skyddsjakt på t ex rovdjur. Det är också viktigt att uppdatera regelverket när det gäller utfodring av vilt och tydliggöra var gränsen går för när man åtlar. Utfodring under kalla vintrar behövs för att djuren ska överleva, men det gäller att det görs med hänsyn till vad som är det normala för de vilda djuren och att det blir en hållbar jakt och ett hållbart lantbruk. Ytterligare regelförenklingar behövs även för att fler jägare ska kunna sälja sitt viltkött. Även kostnaden för både jägare och återförsäljare för det vilda köttet behöver ses över. Det skapar en ökad efterfrågan och det finns då en avsättning för köttet som är både klimatsmart och närproducerat. Martina Johansson (C) Mona Smedman (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) En skola för kunskap och livsresor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn från två års ålder ska ha rätt att gå i 15 timmars avgiftsfri förskola, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynen och kraven, särskilt på den pedagogiska omsorgen, behöver skärpas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en utbildningsgaranti för förskollärare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en skyddad yrkestitel för barnskötare i syfte att höja yrkets status, tydliggöra kompetenskrav och stärka kvaliteten inom barnomsorgen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att undersöka hur år av minskad andel barn kan ge utrymme för mindre barngrupper och utveckling av förskolans och den pedagogiska omsorgens verksamhet, så att en hållbar och likvärdig förskola i hela landet garanteras, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn och unga med bristande svenskkunskaper ska gå intensiv svenskundervisning från och med förskoleklass och följas upp återkommande genom screening och tester och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att införa en centralt samordnad granskning av läromedel i syfte att höja dess kvalitet och dess tillgång och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärarna ökat mandat att bestämma läromedel och undervisningsmetoder så länge dessa vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den skarpa godkäntgränsen bör slopas så att de med betyget F kan söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas betygssteg under godkäntbetyget E så att insatser belönas även för den som ännu inte uppnått godkänd nivå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kompensatorisk betygsättning bör införas i skolan där läraren vid betygsättningen gör en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper och förmågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att eleven regelbundet från skolstart bör screenas för att skolan ska kunna upptäcka vad eleven behöver extra stöttning inom och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en elevlag som, likt patientlagen och patientsäkerhetslagen, tydliggör elevens rättigheter och skyldigheter när det kommer till undervisning, inflytande och en trygg skolmiljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolplikten bör reformeras så att stödinsatser, anpassningar och extraundervisning blir obligatoriska och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett särskilt krav på kommuner att stödja barn som är frihetsberövade i deras skolgång och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att insatserna bör intensifieras för att motverka bristen på behöriga lärare, inte minst i glesbygden och i utsatta områden, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor som anställer behöriga lärare ska belönas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje huvudman måste upprätta utbildningsplaner för varje anställd obehörig lärare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mentorskapet bör bli frivilligt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på två utvecklingssamtal per år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglera planeringstiden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mängden verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och dess kvalitet bör ses över och ökas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör skapas ekonomiska incitament för skolor att ta emot VFU-studenter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mängden didaktik bör öka på lärarprogrammen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör skapas en tydligare förankring mellan ämnesterminerna på lärarutbildningarna och det centrala innehållet som eleverna ska få undervisning om och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs fler vägar in i läraryrket såsom Teach for Sweden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att reglera klasstorlekarna efter elevernas behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett nationellt mål för antal medarbetare per rektor för såväl fristående som kommunala skolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla huvudmän ska upprätta riktlinjer och handlingsplaner i syfte att motverka hot och våld riktat mot rektorer och medarbetare på skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en jämlik och inkluderande skola i hela landet är en viktig skyddsfaktor mot utanförskap och brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolinspektionen möjligheten att dela ut vite mot skolor som inte agerar och polisanmäler vid brott i skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna flytta elever som utsatt andra elever för brott, även till andra huvudmän, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör ställas krav på skolor att ha tydliga riktlinjer och handlingsplaner mot hedersförtryck i skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att öka samarbetet mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården i syfte att fånga upp elever som lever i utsatthet och behöver extra stöd från samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det råder nolltolerans mot mobbning i skolan och att det därför bör införas en nationell plan mot mobbning i skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utrymme för dagliga pulshöjande aktiviteter i grund- och gymnasieskolan för elevers hälsa och mående och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga upp till 20 år som är tillgängligt i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras screening av den psykiska hälsan för alla elever vid den vanliga hälsokontrollen hos elevhälsan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att införa en elevhälsogaranti i grund- och gymnasieskolan i hela landet bör utredas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om att införa sovmorgon i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan ska vara integrerad i hela skolans verksamhet, särskilt på gymnasiet, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledningen ska ha ett ökat fokus på att ge information kring studiernas jobbchanser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och karriärvägledningen ska ha ett tydligt genusperspektiv för att fler ska våga bryta könsnormer vid studie- och yrkesval och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friskolor och kommuner bör samverka för att dimensionera utbudet av gymnasieplatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att söka till gymnasiets yrkesprogram genom yrkesprov eller resterande meritpoäng och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa branschskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna att kunna kombinera en teoretisk och yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att näringslivet bör få ett större inflytande över yrkesutbildningarnas utbud och utformning genom att det införs nationella och regionala branschråd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för att kunna bedriva yrkesutbildningar i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler bör ges möjlighet till entreprenörskap och UF-företagande på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengen ska viktas utefter om skolan anställer behöriga lärare, har hög kvalitet och ligger i glesbygd eller i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengen bör differentieras utefter friskolornas och kommunernas olika ansvar och uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör regleras en maxgräns för antal skolbyten per läsår i grundskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa offentlighetsprincipen för alla skolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett obligatoriskt och gemensamt skolval till grundskolan i syfte att stärka valfriheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kötid som urvalskriterium bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot alla former av konfessionella inslag i undervisning och övriga aktiviteter under skoltid och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli förbjudet för fristående aktörer i skolan och förskolan att ta ut vinst eller göra andra former av kapitalöverföringar vid uppvisande av kvalitetsbrister och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolinspektionen bör få skarpare verktyg gentemot skolor som uppvisar kvalitetsbrister, t.ex. i form av att kunna dela ut sanktionsavgifter, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lätta vissa ekonomiska krav i tillståndsprocessen för mindre idéburna friskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen bör få ett tydligare uppdrag att särskilt granska utländskt ägarkapital i skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta hänsyn till säkerhetspolitiska faktorer i dess bedömning vid en huvudmans etablering, expandering och av dess tillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små skolor ska få möjlighet att kunna använda fjärr- och distansundervisning om det saknas behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den administrativa bördan för mindre skolor kraftigt behöver minska i syfte att stärka förutsättningarna för att bedriva skolor med hög kvalitet, inte minst i glesbygd, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärarstudenter inom ramen för sin VFU bör få möjlighet att testa att undervisa klasser där flera årskurser blandas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små skolor ska ha rätt att hyra lärare från andra huvudmän och skolenheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras en genomlysning av skollagen i syfte att möjliggöra för mindre skolor att tillämpa mer flexibla lösningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna elevinflytandet i såväl grund- som gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla skolor ska vara tillgängliga och funktionsanpassade och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en nationell strategi för dyslexi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och unga ska ges möjlighet att gå på fritidshem, oberoende av vårdnadshavarnas livs- och arbetssituation, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra rätten till minoritets- och modersmålsundervisning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärare och skolledare återkommande ska få kompetensutveckling i att använda och undervisa med hjälp av digitala verktyg och AI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att elever stärker sin digitala kompetens i skolan såsom inom AI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka tillgången till bemannade skolbibliotek i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkhögskolornas allmänna kursutbud och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att folkhögskolorna i större utsträckning bör samarbeta med lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk skola fungerar överlag bra. Eleverna presterar exempelvis bättre än OECD-snittet i kunskapsmätningar som Pisa, och i stora delar av landet finns goda förutsättningarna för en bra och trygg skolgång. Men det finns också utmaningar som vi behöver ta tag i. Det handlar bland annat om att många elever går ut grundskolan utan behörighet och således stängs ute från vidare studier, att lärarna är för få och inte ges tillräckliga förutsättningar att undervisa, att många barn och unga i skolan mår dåligt och kämpar med psykisk ohälsa och att skillnaderna i skolgång är alldeles för stora beroende på var i landet eleven bor och vilken skola hen går i. Alla elever har rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet. Svensk skola är idag dock inte en skola för alla. Dagens betygssystem gör att de elever som har det svårast i skolan stängs ute från vidare studier och riskerar att kastas ut i utanförskap. År 2024 saknade 20 000 elever de betyg som krävs för att komma in på nationella program. Det innebär att vi underkänner närmare tio gånger så många ungdomar i skolan än länder som Danmark och Norge som ligger på liknande nivå när det kommer till Pisaresultat och andel lågpresterande elever. Centerpartiet vill ta bort den hårda godkäntgränsen i grund­skolan så att även de som har fått F ska ha möjlighet att, med sina övriga betyg som grund, söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram. Dessutom anser vi att yrkes­pro­gram­men behöver byggas ut och att det även ska vara möjligt att söka genom yrkesprov. En trygg och inkluderande skolgång är en förutsättning för att eleven överhuvudtaget ska ta till sig undervisningen. Vi har ett ansvar som samhälle för att eleverna mår bra i skolan. Skolan måste vara en trygg plats för alla. Det skapar vi genom att säkra att det finns någon vuxen för eleverna att prata med när det behövs, genom att alla behandlas lika och genom att säkra att kränkningar inte har någon plats i skolan. Vi har också ett ansvar för att alla elever bemöts utifrån sina förutsättningar och för att stärka barns självkänsla och självförtroende i skolan. Det arbetet måste inkludera alla barn. Vi kan inte se på när elev efter elev inte klarar av skolan på grund av att de mår dåligt. Elever är olika. Den elev som har ett fysiskt funktionshinder eller en neuropsykiatrisk funktions­nedsättning, är särbegåvad eller har andra funktionsnedsättningar måste få ett stöd och bemötande utifrån sina egna förutsättningar. Det betyder inte att vi ska ha lägre förvänt­ningar, utan att vi ska ha höga förväntningar – på alla elever. Men att vägen till skol­framgång kan se lite olika ut. Skolan har ett ansvar för att utmana eleverna och stimulera deras lärande. Det gäller även högpresterande elever. Varje elev ska kunna nå sin fulla potential oavsett vilken skola de går i. Svensk skola ska präglas av frihet. För oss i Centerpartiet kommer friheten från möjligheten att klara sig i samhället. Varje barn som inte lär sig de mest grundläggande förmågorna går delar av sin frihet förlorad. Därför måste undervisningen i de grund­läggande förmågorna – läsa, skriva och räkna – stärkas i skolan. Likaså måste elever få med sig de kunskaper och förmågor som ett modernt, öppet och digitalt samhälle förutsätter. Frihet i skolan ska även gälla professionen. Lärare måste ha frihet att styra i klassrummet och rektorer frihet att styra sin organisation. Lärarnas undervisning i klassrummet ska inte styras av politikernas pekpinnar – vare sig från kommunen eller från ministrar i Stockholm. Förtroendet för professionen måste stärkas. Dessutom måste lärare få rätt förutsättningar för att kunna arbeta för att fler elever ska klara skolan. I sammanhanget handlar det bland annat om att stärka lärarnas arbetsvillkor, att anställa fler yrkeskategorier i skolan som kan avlasta lärarnas tid och minska den onödiga administrationen. Med liberala och decentralistiska reformer, som utgår ifrån lokala förutsättningar, kan vi skapa en skola för livsresor för alla barn. En förskola och skola där barn och elever både får de kunskaper de behöver och en vardag som de mår bra i. Oavsett eventuella funktionsnedsättningar, socioekonomisk bakgrund, kön eller ursprung. Det är så vi bygger Sverige starkt som kunskapsnation. Det är så vi möjliggör livsresor. Det är så svensk förskola och skola ser ut när Centerpartiet får bestämma. 1 En förskola med fokus på språket Grunden för det livslånga lärandet läggs i förskola och skola. Förmågan att läsa, skriva och tala svenska är nyckeln till kunskap och till det svenska samhället. Det skapar förutsättningar för det livslånga lärandet och livsresor. Men många – alltför många – startar sin livsresa med hinder som restes redan innan de kom till världen, och ett barns första år har stor påverkan på hur resten av livet blir. Barn som växer upp i studievana hem med gott om stöd och ekonomiska resurser har i snitt större ordförråd, får bättre betyg och tjänar mer pengar i vuxen ålder. För barn som växer upp med svårare förut­sättningar hemma blir livet i många fall tuffare längre fram, med i snitt sämre skol­resultat, lägre livsinkomster, högre arbetslöshet och i flera fall även sociala problem. Men det måste inte vara så. Studie efter studie visar nämligen att en bra förskola gynnar barn genom hela livet och att barn med sämre förutsättningar gynnas mest av alla. Skolan är samhällets viktigaste motor för livsresor och den effekten börjar redan när barnen är små. Därför är det så viktigt för oss att höja kvaliteten i förskolan, bland annat genom att satsa mer på pedagogerna. Det räcker dock inte att förbättra förskolan om många barn inte ens går där. Hösten 2022 var 86 procent av samtliga barn mellan ett och fem år inskrivna i förskola. Lägst andel inskrivna barn finns i storstädernas socioekonomiskt utsatta förorter, högst andel finns i mindre städer och tätorter. Det är tre gånger vanligare att barn till utrikesfödda föräldrar inte är inskrivna än barn till svenskfödda, och detsamma gäller familjer med låg ekonomisk standard. Störst skillnad finns bland tvååringarna. De barn som är mest betjänta av förskolan är alltså de som inte alltid får den chansen. Därför är det bra att kommunerna har fått i uppdrag att arbeta uppsökande så att fler familjer får information och kunskap om förskolan. Att bemästra det svenska språket är avgörande för att varje barn ska få en god chans att göra en livsresa – både för att kunna ta till sig undervisningen i alla ämnen och för att kunna få ett bra jobb, bygga relationer och, för dem som är födda i andra länder eller växer upp i segregerade områden, integreras och ha möjlighet att delta i det svenska samhället. Tillsynen och kraven, särskilt på pedagogisk omsorg, måste skärpas för att säkra seriösa aktörer som vill bidra till barns utveckling och förbereda dem inför deras skolgång. Vårt mål är att alla barn ska bli bra på att läsa, skriva och tala svenska och att det ska ske så tidigt som möjligt. För att lyckas med det, krävs särskilda satsningar på barn som inte alltid talar svenska hemma eller kommer från resurssvaga hem. Internationella jämförelser visar att svensk skola ligger i topp i Europa, men samtidigt presterar två­språkiga barn avsevärt sämre än barn som pratar svenska hemma. Betydelsen av språk i hemmet har ökat. Eftersom Sverige har en större andel barn med utländsk bakgrund än de flesta andra jämförbara länder ställer det särskilda krav på oss att möta elevers olika språkutvecklingsbehov. Barn som inte talar svenska hemma, oavsett om de är födda i Sverige eller ej, måste få bättre stöd snabbare än idag. Med en lagstadgad rätt till läromedel ska varje lärare ha tillgång till de läromedel hen behöver, vilket inte är fallet för nästan var femte lärare idag. 1.1 Ökad tillgång till förskolan För att utjämna livschanser och ge fler barn en bra start behöver vi en förskola av hög kvalitet. Idag varierar rätten till förskola beroende på om föräldrarna arbetar eller inte. Exempelvis har barn till sjukskrivna föräldrar eller föräldrar som lever på försörjnings­stöd inte rätt till förskola lika många timmar som barn vars föräldrar arbetar. Idag gäller den allmänna förskolan från tre år. Vi vill att den allmänna förskolan ska utvidgas, i den takt det går, till att också omfatta tvååringar. Att öppna dörren och erbjuda en plats tidigt är viktigt såväl ur en jämställdhetssynpunkt som för integrationen. Det innebär att barn ska få rätt till 15 timmars avgiftsfri förskola i veckan, från höstterminen det år som de fyller två. 1.2 Ett kvalitetslyft för pedagoger i förskola Det tidiga lärandet i förskolan lägger grunden för skolgången. Fler förskollärare behöver utbildas och det måste bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare medan de jobbar i förskolan. Barnskötare är den största yrkesgruppen i förskolan. För att stärka barnskötarrollen ytterligare vill vi se ett barnskötarlyft och en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Vi vill också se en utbildningsgaranti för förskol­lärare, så att varje förskola kan ge personalen möjlighet och rätt att vidareutbilda sig, utvecklas och växa på jobbet. Vi vill också förändra examensmålen för den som utbildar sig till förskollärare, så att det klart och tydligt ingår att ha fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling. 1.3 Skyddad yrkestitel för barnskötare För att förskolan ska kunna klara av sitt uppdrag behöver personalen rätt kvalifikationer. Med tanke på att det idag finns utbildade barnskötare att tillgå, men arbetsgivarna ändå anställer personal som saknar relevant utbildning, bör incitamentsstrukturer och arbets­villkor förändras. Centerpartiet anser att titeln barnskötare bör skyddas i likhet med vad som har gjorts för undersköterskor. En skyddad yrkestitel höjer statusen på yrket och i förlängningen kvaliteten i verksamheten. Att personalen vet vilken kompetens de själva och deras kollegor har är dessutom en arbetsmiljöfråga på så sätt att man kan undvika slitningar och konflikter mellan individer och yrkesgrupper. 1.4 Utred förskolans förutsättningar Förskolan lägger grunden för skolgången och är en viktig del i utbildningsväsendet idag. En av utmaningarna för att säkra den pedagogiska verksamheten är barngrupp­ernas storlek. Det är tydligt att antalet medarbetare i barngruppen samt barngruppens storlek påverkar kvalitén i förskolan. Likaså är ledarskapet och rektorns roll avgörande för förskolans kvalitet. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning om förskolan, med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av faktiska förutsättningar för en hållbar och likvärdig förskola, utifrån skollag och läroplan. Utredningen behöver titta på bland annat barngruppers storlek, personaltäthet, kvalitet, resurstilldelning, möjlighet att välja förskola, barn i behov av särskilt stöd samt förutsättningar för flerspråkiga barns lärande. Behovet av att tillsätta en utredning av detta slag är extra stort idag. Detta inte minst mot bakgrund av minskade barngrupper och nedläggningshotade förskolor i stora delar av landet. För Centerpartiet är det viktigt att valfrihet, kvalitet och likvärdighet i förskolan är garanterad oberoende av var man bor i landet. 1.5 Språkkrav och integration i förskolan Det är centralt för barnens språkutveckling att de vuxna som möter dem, och också får betalt för att bedriva en pedagogisk verksamhet, har tillräckligt med kunskaper i det svenska språket. För att få bedriva pedagogisk omsorg och förskola måste man ha goda språkkunskaper i svenska. Centerpartiet vill att det ställs tydliga språkkrav i svenska på personal i både förskola och pedagogisk omsorg. 2 Språkscreening Att kunna skriva, läsa och prata på svenska är en viktig komponent och språngbräda för lyckad integration. Att bemästra det svenska språket är avgörande för att varje barn ska få en god chans att göra en livsresa – både för att kunna ta till sig undervisningen i alla ämnen och för att kunna få ett bra jobb, bygga relationer och, för dem som är födda i andra länder eller växer upp i segregerade områden, integreras i det svenska samhället. Eftersom Sverige har en större andel barn med utländsk bakgrund än de flesta andra länder ställer det särskilda krav på oss att möta elevers olika språkutvecklingsbehov. Barn som inte talar svenska hemma, oavsett om de är födda i Sverige eller ej, måste få bättre stöd snabbare än idag. Vårt mål är att alla barn ska bli bra på att läsa, skriva och tala svenska och att det ska ske så tidigt som möjligt. För att lyckas med det, krävs särskilda satsningar på barn som inte alltid talar svenska hemma eller kommer från resurssvaga hem. Internationella jämförelser visar att svensk skola ligger i topp i Europa, men samtidigt presterar två­språkiga barn avsevärt sämre än barn som pratar svenska hemma. Betydelsen av språk i hemmet har ökat. För att möjliggöra detta behöver insatser ske redan från förskolan. Centerpartiet vill att skolan ska fånga upp varje elev som behöver stöd i svenska språket och kunna erbjuda intensiv svenskundervisning, även för icke nyanlända elever, från och med förskoleklass. Genom att erbjuda intensivundervisning i svenska redan från förskoleklass skapas bättre förutsättningar för en bra skolgång som också lägger grunden för det livslånga lärandet. Intensivundervisningen ska följas upp efter årskurs 2. Om inte språket har stärkts tillräckligt ska skolorna prioritera intensivundervisning i svenska genom att eleven får en prioriterad timplan. Barn och ungdomar med bristande språkkunskaper i högre ålder behöver även de fångas upp genom återkommande språkscreening och tester och ta del av obligatorisk intensivundervisning i svenska under lov och efter schemalagd undervisningstid. På så sätt kan vi undanröja hinder för livsresor och ge dessa barn och unga en möjlighet att bli en del av samhället. 3 Läromedel Beslut om vilka läromedel som ska användas i skolan måste vara upp till professionen. Läromedel kan vara en tryckt lärobok eller läromedel som är helt digitala, men det vanligaste är att lärarna använder sig av läromedel som är en kombination av tryckt bok och digitala komponenter. Läromedelsutredningen pekade särskilt på betydelsen av läromedel för en likvärdig skola. Välstrukturerade och kvalitetssäkrade läromedel underlättar också lärarens arbete och ger mer tid över till den pedagogiska verksam­heten. Därför vill vi reglera rätten till läromedel. Eleverna ska utan kostnad i grund- och gymnasieskolan ha tillgång till de läromedel och andra lärverktyg, inklusive böcker och läroböcker, som behövs för en god kunskapsutveckling. 3.1 Inför en central läromedelsgranskning Bra läromedel är en central del av en god och likvärdig undervisning. Det är viktigt att de läromedel som används speglar läroplanen och är av hög kvalitet och att tillgången till dessa är god. Särskilt viktigt blir det när allt fler elever undervisas av obehöriga lärare. Dagens system klarar inte av det. Centerpartiet anser att tillgången till läromedel, såväl fysiska som digitala, i skolan behöver stärkas. Dessutom behöver det införas en central läromedelsgranskning. Att införa en centralt samordnad granskning av läromedel skulle vara till stort stöd för lärare. Med ett tydligt tillsynsuppdrag kan Skolverket säkra kvalitet och se till att läromedel speglar läroplanen. Att läromedel baseras på aktuell forskning är centralt och de ska spegla den kunskap som finns kring hur eleverna lär sig på bästa sätt. I sammanhanget är det viktigt att det finns en tillit till läraren, och lärarens kompetens, att fritt bestämma läromedel och undervisningsmetoder så länge dessa vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 4 Ett rättvist betygssystem Vi vill ändra betygssystemet i grunden. Betygssystemet är idag en viktig förklaring till den stora utslagningen i svensk skola. Betygskriterierna sätter oerhört höga krav på analys och teoretisk förmåga redan vid lägsta godkända betyg. Samtidigt är det ett krav att ha godkänt i alla kärnämnen samt fem ytterligare ämnen för att gå vidare från grundskolan till nästa nivå i utbildningssystemet. Detta leder per automatik till en hög utslagning. Studier visar att en stor grupp elever, cirka tio procent, inte har de kognitiva förut­sätt­ningarna eller mognaden för att nå betyget E som det ser ut idag. För ett godkänt betyg i dag krävs att eleven, förutom att lära sig fakta och tillämpa sina kunskaper, också klarar av att värdera resultat och dra slutsatser. Det är färdigheter som endast krävdes för de högre betygen i det tidigare 1–5-betygssystemet. Når du inte ett E räknas inte dina insatser i skolan alls. Sveriges betygssystem är unikt sett utifrån ett internationellt perspektiv. Detta fram­förallt då betygen är avgörande för att komma vidare till nästa nivå i utbildnings­systemet. Det finns inget forskningsmässigt stöd för att det system vi har i Sverige, med ett särskilt krav på ett visst antal godkända betyg för att ta sig vidare från grundskolan, är av avgörande betydelse om en elev kan tillgodose sig undervisningen på gymnasiet eller etablera sig på arbetsmarknaden. I andra jämförbara länder finns inte någon sådan gräns. I Estland används exempelvis inte betyg som grund för att ta sig in på gymnasiet och i Norge kan en elev inte få underkänt betyg utan bedöms på en skala mellan 1 och 5. Trots detta ligger både Norge och Estland bättre till i 2022 års Pisamätning. Forskning visar att dagens betygssystem drabbar de svagpresterande eleverna främst. När ens betyg bedöms utifrån ens svagaste sida bekräftar det att de inte lyckas, vilket skapar lägre incitament att anstränga sig mer och att delta aktivt i undervisningen. Då det inte finns några betygssteg under betyget E blir resultatet av insatserna ett F oavsett vad. Vi vill ta bort den skarpa godkäntgränsen så att alla elever kan söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram utifrån sina betyg. Dessutom vill vi införa fler betygssteg under betyget E. Genom att införa flera betyg även under E kan insatser belönas för den som ännu inte nått upp till E men som är på god väg. För den elev vars insatser inte räknas kan det kännas meningslöst att anstränga sig. Med flera betygssteg under E skulle det bli tydligt att allas insatser och ansträngningar lönar sig. Oavsett nivå. Samtidigt skulle så kallade snäll‑E kunna undvikas, det vill säga att lärare bedömer generösare än vad systemet egentligen tillåter därför att de vet att eleven inte har långt till ett E. Vi vill också införa kompensatorisk betygsättning i grund- och gymnasieskolan där läraren vid betygsättningen gör en sammantagen bedömning av vilket betygssteg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Med det nuvarande betygssystemet måste alla delar av kunskapskraven för betygen A, C och E vara uppfyllda för att en elev ska få ett visst betyg. Detta skapar trösklar i betygsskalan, där mindre kunskapsområden där eleven presterar sämre kan sänka det totala betyget. Som till exempel Betygsutredningen (2020) visar upplever elever därför ofta att de bedöms utifrån sina svagaste prestationer. Kravet på att uppfylla alla delar av ett kunskapskrav har dessutom lett till undervisnings- och examinationssätt som fokuserar mycket på att pricka av enskilda delar, vilket kan leda till att elever tappar motivation tidigt under ett läsår eller en kurs, eftersom de känner att en dålig prestation i början är svår att återhämta sig från. 4.1 Kunskapsmätningar De nationella proven som finns idag kan inte användas som landsomfattande kunskaps­mätningar eftersom de inte är utformade för att elevers kunskapsutveckling ska kunna jämföras över tid. Internationella kunskapsmätningar såsom Pisa, Pirls och Timss fyller också en viktig funktion, men eleverna måste kunna lita på att de är rättvisande. De görs också med alldeles för långa intervaller på flera år. Centerpartiet vill se egna nationella kunskapsmätningar som inte är betygsgrundande, för att kunna screena och upptäcka vad eleven behöver extra stöttning inom och för att utvecklingen i svensk skola ska kunna följas bättre över tid. 5 Eleven i fokus med en elevlag Det saknas idag ett tydligt elevperspektiv i skollagen. Tillsynsmyndighetens uppdrag riktar in sig på planer och dokumentation för uppföljning, men när det faktiska stödet, som eleven har rätt till, uteblir är det eleven som får ta största konsekvensen av det. Det hamnar alltför ofta på föräldrarna att kämpa för att eleven ska få stöd, och det är varken hållbart, rättvist eller rättssäkert. Det är inte bra för vare sig eleven, föräldern, läraren eller rektorn. Det måste vi komma bort ifrån. Enligt skollagen har alla elever rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Skolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag och ska uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Men Skolinspektionen har funnit att skolor ofta brister i att bedöma och anpassa stöd­insatser efter elevernas individuella behov och att dessa inte heller följs upp. Skol­inspek­tionen har påvisat att stöd ofta sätts in för sent eller sker i en för liten utsträck­ning, detta trots att skolan ofta har kartlagt vilka behov som finns. Skolinspektionen påpekar brister, men medan brister åtgärdas på skolan riskerar eleven att missa viktiga år av stöd och vägledning. Det är helt oacceptabelt. Det saknas inte enbart ett tydligt perspektiv i skollagen utifrån vilka rättigheter eleven har. Även vilka skyldigheter eleven har saknas. 69 procent av mellanstadie­eleverna anser idag att de varje vecka har svårt att koncentrera sig, på grund av stök i klass­rummet. 24 procent tycker till och med att det är svårt varje dag. Det är inte rimligt. Alla elever i skolan borde ha en skyldighet att bidra till en trygg och säker skolmiljö samt upprätt­hålla studiero för andra. Vi vill införa en elevlag. Elevlagen ska syfta till att inom grund- och gymnasieskolan stärka och tydliggöra elevers rätt till utbildning av god kvalitet som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Om en huvudman bryter mot elevlagen måste det få konsekvenser. Elevlagen ska även fastställa vilka skyldigheter och vilket ansvar eleven har för sin egen skolgång och gentemot andra i skolan. I sammanhanget handlar det framförallt om att bidra till en trygg och säker skolmiljö samt upprätthålla studiero. Elevlagen kommer vara ett viktigt verktyg för läraren gentemot skolledning och vårdnadshavare. Elevlagen gör det enklare för läraren att i dialogen med rektor säker­ställa att eleven får det stöd den behöver inom ramen för skolplikten. Dessutom synlig­gör och förtydligar elevlagen vilka insatser som måste sättas in. Elevlagen ska främja och förtydliga elevernas rätt till: likvärdig utbildning av hög kvalitet, tidigt stöd och anpassning, delaktighet, inflytande och organisering och en trygg och säker skolmiljö. Vilket stöd en elev får ska inte vara avhängigt vem man har som förälder, vem ens lärare är, vilken skola man går på eller vilken del av landet man bor i. Huvudmannen har en skyldighet att se till att eleven får stöd för att klara skolan. Elevens skyldigheter samt rätt till undervisning, inflytande, stöd och en trygg skolmiljö behöver förtydligas och hörsammas. 6 Stärk skolplikten – gör stödinsatser obligatoriska Elever har olika behov men alla har samma rätt till en god utbildning. Skolan ska arbeta kompensatoriskt och ge varje elev det stöd eleven behöver för att utvecklas så långt som möjligt. En av grundorsakerna till att så många elever inte klarar skolan är att de inte får den stöttning de behöver eller att vårdnadshavare tackar nej till stödet när det väl erbjuds. Rätt stöd i rätt tid är avgörande för elevens kunskapsutveckling och minskar dessutom behovet av större insatser senare under skolgången. Elever bör från skolstart screenas för att skolan ska kunna upptäcka vad eleven behöver extra stöttning inom. Detta ska följas upp, likt en obligatorisk insatstrappa, utifrån elevens behov och förutsättningar. Återkommande screeningar ska sedan avgöra om stödet behöver öka, minska eller sättas in på nytt. Det ska ske i dialog med vårdnadshavare, men det ska inte krävas med­givande för att dessa insatser ska sättas in. Insatserna ska vara obligatoriska för både skola och elev. Elevernas rätt till kunskap och utveckling måste sättas i första rummet. Vi vill reformera skolplikten för att göra det möjligt med obligatoriska extra anpas­sningar och stödinsatser. Insatserna ska bygga på evidens och ta sin utgångspunkt i regelbundna kartläggningar av elevernas kunskaper och förmågor i svenska, engelska och matematik. Insatserna ska kunna trappas upp och ned beroende på hur elevens kunskap utvecklas i de olika kartläggningarna. Exempel på mer omfattande insatser är intensivundervisning under helger och lov. Dessa insatser ska endast sättas in om andra, mindre omfattande insatser, inte bedöms vara tillräckliga. Det är rektorn som, i samråd med den ansvariga läraren och föräldrar, ska besluta vilka insatser som ska sättas in. I detta ingår även att kunna föreslå om en elev behöver gå om en årskurs för att ha större möjlighet att nå kunskapsmålen. Förslaget innebär dels att rätt insatser sätts in i tid, dels att alla elever screenas och följs upp i syfte att identifiera elever med behov och se till att varje elev utmanas i skolan. Screeningarna bör i sammanhanget vara digitala och enkla att bedöma. Detta gör det möjligt för skolan att lättare anpassa undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och se till att fler får möjlighet att nå sin fulla potential. Alla barn och unga förtjänar en bra skolgång som utmanar dem och ger dem förut­sätt­ningar att lyckas. Inget barn ska sorteras ut på grund av att ens föräldrar sätter stopp för extra undervisning eller att skolan inte har satt in de stödinsatser som krävs. 6.1 Skolplikt för omhändertagna barn Skolplikten spelar även en viktig roll i arbete med omhändertagna barn – oavsett om det är frivilliga omhändertaganden eller genom tvång (LVU, häktade eller straffade). Det offentliga har ett stort ansvar att se till att de barn man övertagit ansvaret för får tillgång till den undervisning de har rätt till. Att barn som omhändertas generellt sett får en sämre skolgång är ett dubbelt svek mot dessa redan utsatta barn från både kommun och stat. Detta då vi vet att en genomförd grundskoleutbildning är en stark skyddsfaktor mot svårigheter i livet såsom kriminalitet och utanförskap. Mot bakgrund av detta vill vi införa särskilda krav på kommuner att stödja barn som är frihetsberövade i deras utbildning. För oss är det viktigt att barns utbildning ska fortsätta utan längre avbrott när barn frihetsberövas. Kommunen som barnet är skriven i ska säkerställa att barnet ges tillgång till utbildning under frihetsberövandet och övergången efteråt, samt följa upp barnets skolgång och säkerställa tillgång till undervisningsmaterial. 7 Lärare är nyckeln till en framgångsrik skola Allt börjar med en bra lärare. Kvaliteten i elevers utbildning hänger tätt samman med lärarens förmåga att inspirera eleven till lärande. Det är därför viktigt att alla yrkes­verksamma lärare har behörig högskole- och universitetsutbildning och god pedagogisk och didaktisk skolning. Det är viktigt att lärarutbildningen håller hög kvalitet och att lärarstudenters olika förmågor utvecklas och fördjupas. Men efter utbildningen är det minst lika viktigt att lärare får rätt förutsättningar att vara just lärare. Att inget hindrar lärarna från att vara den inspirerande kraften för eleverna. För skolan blir aldrig bättre än de förutsättningar som ges till lärarna. 7.1 Åtgärder för att lösa lärarbristen Den framgångsrika skolan börjar i klassrummet. Det är lärarna som gör den stora skillnaden och som är allra viktigast för elevens kunskapsinhämtning och utveckling. Lärarna är nyckeln för att stärka undervisningens kvalitet och för att eleverna ska lära sig mer. Fler behöver utbilda sig till lärare. Prognoser visar bland annat att svensk skola om 15 år riskerar sakna 12 000 behöriga lärare och förskollärare. Situationen riskerar att bli akut om inget görs. Insatserna för att motverka lärarbristen, inte minst i glesbygden, måste stärkas. I sammanhanget handlar det bland annat om fler vägar in i läraryrket och stärkt arbetsmiljö och stärkta arbetsvillkor. Men det handlar också om ökad tillit till professionen, om att staten säkerställer att skolorna har tillräckliga resurser och om att de som flyttar till glesbygd ska kunna få studielånet avskrivet. Det behöver göras krafttag från politiken för att öka andelen behöriga lärare i skolan. Tre av tio lärare inom grundskolan saknar behörighet. Inom gymnasieskolan är det en av fem. Behörighet är viktigt för att säkra att läraren har rätt kompetens och verktyg för att kunna utforma undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov. Forskning visar att en elev som går på en skola med en hög andel behöriga presterar i genomsnitt tio procentenheter bättre än om den går på en skola med många obehöriga. Därför anser vi att skolor som anställer behöriga lärare ska belönas. Detta skulle innebära att en skola får ett större anslag om den anställer fler behöriga lärare eller ser till att obehöriga lärare på skolan blir behöriga. Det skulle i sin tur göra det mer attraktivt att bli lärare och stärka behöriga lärares ställning på arbetsmarknaden, med möjlighet till högre löner. För att också se till att obehöriga lärare blir behöriga vill vi ställa krav på huvudmännen att ta fram en utbildningsplan för varje anställd obehörig lärare. Den obehöriga lärarens provanställning ska kunna förlängas automatiskt om utbildningsplanen efterlevs. Det skulle leda till att obehöriga lärare blir ett undantag och inte en regel som i dagens skola. Det skulle även stärka anställningstryggheten för de obehöriga lärarna under tiden de utbildar sig och skapa mer stabilitet för eleverna. Huvudmän som bryter mot detta ska mötas av ekonomiska konsekvenser. Det behövs även fler vägar in i läraryrket. Ett exempel på hur man kan skapa fler vägar in i läraryrket är Teach for Sweden. Teach for Sweden omskolar personer som redan har akademisk utbildning samtidigt som de jobbar i skolor i utsatta områden. De har visat goda resultat när det kommer till genomströmning och inträde i yrket efter genomgånget program. Centerpartiet anser att Teach for Swedens arbete för fler lärare bör stärkas. 7.2 Mer tid för varje elev Många lärare saknar i dag de förutsättningar som krävs för att ge varje elev en chans att lyckas i skolan. Det beror bland annat på mycket omfattande administration, att klasserna är för stora och att många lärare saknar behörighet. Det är inte rimligt. Vi vill renodla lärarens roll och se till att läraren får mer tid för varje elev. Mentorskapet och utvecklingssamtalen utgör idag en stor arbetsbörda för lärarna. Åtta av tio lärare har idag inte tid att vara mentorer åt sina elever. Istället får de lägga tiden på mentorskapet utanför arbetstiden. Lärarna går på knäna och möjligheten att hjälpa elever som behöver stöd är högst begränsad. Därför bör mentorskapet göras frivilligt och läggas över på till exempel heltidsmentorer. Dessutom bör kravet på två utvecklingssamtal per läsår tas bort. Dialog med vårdnadshavare ska värnas, men det medför mycket administration och tar mycket tid från undervisningen. Elevens behov måste vara styrande. Därför bör det vara upp till rektorn att besluta om fler än ett samtal behövs under ett läsår. Skolans viktigaste resurs är den tid eleverna spenderar med sina väl förberedda förskollärare och lärare. Detta kräver att det skapas förutsättningar för planering och för- och efterarbete. Därför vill vi reglera planeringstiden för lärare. Det är viktigt för att ge varje elev chansen att lyckas men också för att skapa en god arbetsmiljö, minska stressen och stärka läraryrkets attraktivitet. Centerpartiet tror på ett starkt pedagogiskt ledarskap med tillit till professionen. Det behövs större tillit till lärarnas agerande i deras yrkesroll och mindre pekpinnar från politiken när det kommer till utformandet av undervisningen. Det är till syvende och sist professionen som bäst känner sina elever och vet vad de behöver för att nå kunskaps­målen. Centerpartiet anser att tilliten till professionen måste öka och att lärarna ska få större autonomi att utforma sin undervisning. 7.3 Lärarutbildningen Lärarutbildningen har inte rustat lärarna med de verktyg som idag krävs. När elev­samman­sättningen förändras, och utslagningen växer som följd, behöver lärar­utbildningen reformeras i grunden. Flera rapporter har på senare tid visat på mycket allvarliga brister på lärar­utbild­ningen. Ett exempel på detta framgår av en enkätstudie från Svenskt Näringsliv från 2024. Där ansåg endast en tredjedel av de nyutexaminerade grundlärarna att utbildningen rustat dem för deras yrke. Extra allvarligt är läget inom områdena läsning och skrivande där 40 procent av de som svarade ansåg att lärarutbildningen inte har rustat dem för yrket. Lärarutbildningen har dessutom fått stor kritik för att inte rusta lärarna tillräckligt när det kommer till didaktik och hur man i praktiken lär ut i klassrummet. Lärarutbild­ningen behöver bli förankrad i verkligheten. För Centerpartiet är tre områden särskilt viktiga som vi menar att regeringen bör prioritera. För det första behöver den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ses över och ökas. VFU är den bästa metoden för att lärarstudenter ska lära sig att undervisa i praktiken. Därför behöver större del av lärarprogrammen utgöras av verksamhetsförlagd utbildning. Denna bör i högre utsträckning ske parallellt med de teoretiska delarna av programmen. I sammanhanget behöver det även skapas starkare ekonomiska incitament för skolor att ta emot VFU-studenter. För det andra behöver didaktiken öka på lärar­programmen. Didaktiken är den teoretiska del av lärarprogrammen som faktiskt förbereder lärarstudenterna på hur undervisning ska planeras och genomföras och eleverna bedömas och således avgörande för att möta elevernas särskilda behov. För det tredje behöver förankringen mellan ämneskunskaperna och det centrala innehållet stärkas. Ämnesterminerna på lärarutbildningarna behöver i högre grad stämma överens med det centrala innehåll som eleverna ska få undervisning om. 8 Mindre klasstorlekar Ju fler elever i klassrummet, desto svårare blir det att skapa en trygg miljö för eleverna där allas behov tillgodoses. Flera studier konstaterar att storleken på klassen spelar roll för undervisningen och för resultaten. Exempelvis slår en studie från år 2012 fast att elever som gått i mindre klasser klarade sig bättre än övriga elever vid de nationella proven i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder. De hade också generellt högre utbildningsnivå och en högre lönenivå längre fram i livet. Att minska klass­torlekarna skulle sannolikt stärka förutsättningarna för trygghet och studiero i skolan. Centerpartiet vill att klasstorlekarna minskar, i den takt det går, med särskilt fokus på lågstadiet och där förutsättningarna är som tuffast. 9 Administration Det ska vara enkelt att vara rektor och lärare. Då behöver vi skapa förutsättningar för det. Vi behöver minska den byråkratiska och administrativa kontrollen av skolans personal. En sådan del är att rektorn och läraren behöver rapportera in uppgifter till både huvudman och skolmyndigheterna. Centerpartiet anser att lärares och rektorers administrativa uppgifter behöver minska kraftigt, dels genom ett ökat användande av smarta digitala system, dels genom att det genomförs en genomlysning av mängden utvärderingar, mätningar och resultatrapporteringar som lärare och rektorer behöver göra. Dessutom behöver det säkerställas att det finns ett system med gemensamma standarder. Särskilt viktigt är det med digitala system för elevuppföljningar som ska underlätta för rektor, och inte bli ytterligare en uppgift. Varje uppgift ska bara behöva lämnas en gång, på ett enda ställe. Detta måste vara målet för all administration i skolan för både lärare och rektorer. 10 Rektorer Det är viktigt att rektorn ska kunna vara en pedagogisk, ledare men idag är rektorn allt längre ifrån vardagen i skolan. Rektorernas förutsättningar för det pedagogiska ledar­skapet måste förbättras. Idag har många rektorer en stor personalgrupp under sig och kan även vara rektor på flera stora enheter samtidigt. Rektorerna har genom sin närvaro en stor betydelse för lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar för att ge elever bra under­visning. Det förutsätter att man som ledare har rimliga förutsättningar. I hela välfärds­sektorn finns ett grundläggande bekymmer med för många medarbetare per chef. Det finns forskningsresultat som visar på att en arbetsledande chef bör ha högst 20 till 25 medarbetare för att kunna skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö. I dag ligger många verksamheter istället på det dubbla antalet medarbetare per chef – skolan är inget undantag – vilket ger små möjligheter för en chef att vara närvarande, leda och stötta medarbetare. Det här är ett arbetsmiljöproblem och ett jämställdhetsproblem då skolan är en kvinnodominerad sektor. Centerpartiet vill se ett nationellt riktmärke för antal medarbetare per rektor. Det behöver också bli tydligare vilka uppgifter som är lämpliga att delegera till biträdande rektorer. 10.1 Huvudmän ska upprätta riktlinjer och handlingsplaner i syfte att motverka hot och våld riktat mot rektorer och lärare Centerpartiet anser att huvudmän måste upprätta riktlinjer och handlingsplaner i syfte att motverka hot och våld riktat mot skolans personal. Under de senaste tio åren har antalet anmälningar om hot och våld mot lärare och rektorer mer än fördubblats. Det är en oroande utveckling som måste tas på allvar. Arbetsmiljöverket har visat att skolor framförallt brister när det kommer till riskbedömningar, säkerhetsrutiner samt utbildning och information om hur personal ska agera i en skarp hot- och våldssituation. Viktig lagstiftning har tagits fram för att skärpa straffet när det kommer till våld mot tjänste­män. Men för att våld och hot ska kunna förebyggas innan det sker behöver varje huvudman även ha upprättade riktlinjer och handlingsplaner i syfte att effektivt kunna agera när det behövs. 11 Trygghet i skolan En jämlik skola som ger möjlighet för varje barn och elev att växa, är en stark skydds­faktor mot utanförskap och brottslighet. Många elever och lärare upplever brister i trygghet och studiero. Var femte elev klarar inte grundskolan och var fjärde elev lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. I bruksorter och förorter lämnas tusentals barn utan förutsättningar att skapa sig sin egen framtid. Det får vi aldrig acceptera. Fokus måste läggas på att alla barn i hela landet ska få en bra start i livet. Klarar en elev inte skolan är dörren till många jobb och vidare studier stängd. Därför måste undervisningen utgå från elevers individuella behov och förutsättningar, och insatser sättas in tidigt när elever riskerar att inte nå målen. Att säkra att fler elever klarar skolan är vår högsta prioritet. För att skapa bättre förutsättningar för alla elever att lyckas behöver detta syfte tydliggöras i skolans kompensatoriska uppdrag. Utbildningens syfte ska vara att varje individ ska utvecklas till sin fulla potential, få relevanta kunskaper och bildas. Eleverna måste kunna lita på att de är trygga i skolan. Skolinspektionens granskning av trygghet och studiero visar att den upplevda tryggheten i skolan har minskat de senaste tio åren. En av tre grundskolelärare uppger nu att en stor del av undervisnings­tiden går till att upprätthålla ordningen i klassrummet, mot en av fyra år 2012. Detta till trots har den upplevda studieron bland elever inte förändrats mycket över tid. Den upplevda tryggheten bland elever i årskurs 9 har däremot minskat under en tioårsperiod från 89 till 79 procent. Idag uppger mer än hälften av eleverna att andra elever stör ordningen i klassrummet. Såväl lärare som elever får även utstå kränkningar och hot. Särskilt flickor är extra utsatta då de oftare än pojkar känner sig otrygga och upplever bristande studiero. Det är oacceptabelt. För att skapa mer studiero och trygghet i skolan vill Centerpartiet stärka lärarens position i klassrummet, ge bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister. Delar av det har genomförts inom ramen för januariavtalet, men mer behöver göras. Idag är det många lärare och rektorer som inte vågar agera på grund av oro att bli anmälda eller få betala skadestånd. Skolan ska inte utgöra en frizon för brott. Att känna trygghet är en förutsättning för att kunna nå målen i skolan, och en lärare måste känna mandat att kunna agera för att upprätthålla tryggheten i klassrummet. Vissa skolor lyckas bättre än andra. En viktig faktor för framgång är ett skickligt ledarskap hos rektorer och lärare. Skolor behöver nyttja de sanktionsmöjligheter som nu finns, och kunskapen och stödet för lärarna behöver öka. I arbetet med att skapa trygghet och studiero måste Skolinspektionen bättre följa upp de skolor där det brister och skolmyndigheterna ska tidigt agera för att stötta rektorer och lärare på dessa skolor. 11.1 Brott i skolan I över 90 procent av alla sexualbrott som anmäls är den utsatta kvinna eller tjej. I den nationella trygghetsundersökningen 2020 uppgav ungefär var fjärde kvinna under 25 år att hon utsatts för sexualbrott, och enligt en rapport från Allmänna Barnhuset har var tredje flicka blivit utsatt för sexuella övergrepp under sin uppväxt. Sexualbrotten mot barn på nätet ökar, liksom de anmälda våldtäkterna. I en rapport från 2022 har barnrätts­organisationen Ecpat bland annat undersökt unga pojkars attityd till sexualitet och sexualbrott. Rapporten visar att unga pojkar ofta lägger ansvaret på den som utsätts. Sammantaget visar detta en allvarlig bild: att unga flickor utsätts för sexuellt våld och att attityden mot sexuellt våld behöver förändras. Skolan är en plats där det sker sexuellt våld. Sexuella trakasserier är inte bara brottsligt, utan även skadligt och försämrar hälsan för de som drabbas. Skolor ska primärt vara en plats för att lära, men skolor betyder mycket mer för barn och ungdomar som vistas där. Det är en plattform för social interaktion och relationer. Det ska vara en trygg plats – för alla. Därför behövs det krafttag för att bekämpa sexuellt våld som utspelas på skolor. Vi vill att Skolinspektionen tar fram en handlingsplan för hur skolan ska agera mot sexuella trakasserier och övergrepp och en ”visselblåsarfunktion” som alla huvudmän i sin tur ska införa, samt årligen redovisar antalet anmälningar offentligt, och att det ska bli lättare att flytta elever som utsatt andra elever för brott eller sexuella trakasserier, även till andra huvudmän. Något som vi vill jobba ytterligare för är att stötta ungdomar i utveckling av förmåga till goda relationer. Det är inte sällan genom skolan många ungdomar träffas, och skolan kan också vara den plattform som kan stötta en person som blir utsatt för våld i sin relation. Våld i unga relationer är inte ovanligt. Mäns våld mot kvinnor börjar ofta med killars våld mot tjejer. För att bryta våldsspiralen tidigt och skydda den utsatta, krävs det tidiga åtgärder. Vi vill därför att skolorna ska arbeta proaktivt. Det behövs en bred satsning på kompentens för skolpersonal för att öka kunskap om ungas relationer. Vi vill också att Skolinspektionen ska kunna utfärda vite till de skolor som inte agerar mot strukturella sexuella trakasserier, mobbning eller andra brott som kränker elevers eller skolpersonals trygghet. Det är viktigt att skolan inte ser mellan fingrarna när brott sker i skolmiljön, inte minst i tider när ungdomskriminaliteten ökar. 11.2 Trygghet i skolmiljö, fysiskt som digitalt Skolan har ett ansvar för elevernas trygghet även i den digitala skolmiljön, vilket omfattar såväl det förebyggande arbetet som att agera vid kränkningar. Ett arbete för att mot­verka kränkningar på nätet bör ske integrerat med skolans övriga arbete mot kränkningar. En trygg internetmiljö är en angelägen fråga. Centerpartiet har länge varit tydliga med att vi vill införa porrfilter i datorerna på landets samtliga förskolor och skolor. Europa­rådet har nyligen utfärdat en stark rekommendation till medlemsländerna om att alla digitala enheter bör ha filter för att skydda Europas barn från att exponeras för porr. Det är många kommuner som också gjort så och det arbetet bör fortgå. Vi vet också att allt fler barn och unga utsätts för olika typer av trakasserier på internet. Här är det viktigt att skolan såväl som andra samhällsfunktioner verkar för att barn och unga i Sverige ska ha en trygg internetmiljö. Att skapa respektfulla miljöer handlar om hur elever behandlar varandra i skolans vardag. Men det handlar även om att ge unga redskap i det kommande vuxenlivet. Det är därför viktigt att lärare har kompetens att lyfta frågor relaterade till normer och värderingar. Centerpartiet vill därför att undervisningen i sex och relationer ska stärkas och att utbildningsinsatser för detta ska genomföras för befintlig skol­personal. 11.3 Tydliga riktlinjer mot hedersförtryck i skolan På senare år har antalet fall av hedersförtryck i skolan ökat. Det är oacceptabelt. Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. För att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver skolan arbeta både främjande och förebyggande. Framförallt har social­tjänsten en central roll i sammanhanget, men även skolan är viktig. Skolan behöver ha etablerade riktlinjer och handlingsplaner i syfte att effektivt kunna agera när det behövs. Dessutom behöver lärare utbildas i hur hedersrelaterat förtryck lättare kan upptäckas. Hedersrelaterat våld och förtryck får aldrig accepteras. Individuell frihet och mänskliga rättigheter ska gälla för alla. 11.4 Samarbete mellan skola och socialtjänst En trygg uppväxt och rätt stöd i hemmet är en förutsättning för att eleven överhuvud­taget ska ta till sig undervisningen. Samarbetet mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård är avgörande för att fånga upp barn och unga som lever i utsatthet eller riskerar att själva hamna på fel väg. Det finns ett antal arbetssätt som utvecklas runt om i Sverige, men grundläggande är att skolans personal och socialtjänsten arbetar mycket nära varandra, helst i samma lokaler. En del i att möjliggöra detta är att skyndsamt se över sekretesslagstiftning så att det helt automatiskt ska vara enkelt att dela information mellan lärare, socialsekreterare och bup-medarbetare, till exempel, och göra viktiga insatser som säkrar en trygg tillvaro och leder in på rätt väg där skolan lägger grunden för att kunna lyckas i livet. 12 Elevers hälsa och välmående Inga barn ska behöva vara rädda för – eller må dåligt över – att gå till skolan. För att alla elever ska klara av sin skolgång på bästa sätt måste de må bra och få stöd för att klara sin skolgång. Elevhälsan är central i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan och det arbetet behöver stärkas. Det senaste decenniet har den psykiska ohälsan bland 13–15-åringar ökat i Sverige. Psykisk ohälsa förekommer oftare bland flickor än pojkar. Studier bland annat från Folkhälsomyndigheten visar också att upplevda psyko­somatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Enligt forskning kan införandet av betyg i årskurs 6 ha ökat den skolrelaterade stressen samtidigt som det har minskat elevernas självförtroende. Studier visar att svenska skolbarn är de mest stillasittande i Norden. Enligt en under­sökning beställd av Nordiska ministerrådet är 68 procent av svenska skolbarn fysiskt inaktiva. De uppfyller därmed inte WHO:s rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet dagligen. Svenska barn har även lägst antal schemalagda idrottslektioner i Norden. Samtidigt visar studier att en timmes fysisk aktivitet inte bara förbättrar barn och ungas fysik och välbefinnande, det stimulerar även lärandet och förbättrar skol­resultaten. Speciellt hos pojkar. Skolan ska ge alla barn självförtroende och trygghet. Trots nolltolerans mot mobbning och kränkningar utsätts alldeles för många barn för hot, våld eller trakasserier – fysiskt eller digitalt. Bland flickor är sexualbrott vanligast. Alltför ofta sker det också inom skolan. Siffror från år 2022 visade att 140 000 barn och unga mellan 9 och 18 år utsatts för mobbning i skolan eller på nätet under de senaste månaderna. År 2015 var siffran 60 000. Enligt forskarna bakom rapporten arbetar inte skolan lika förebyggande som man gjorde tidigare, samtidigt som klimatet på nätet är mycket hårdare. Aktiva och konkreta insatser för att förebygga och motarbeta kränkningar och otrygghet kan inte frikopplas från arbetet med kunskapsresultaten. Det krävs krafttag för att minska mobb­ningen i skolan. Skolfrånvaron ökar och kryper allt längre ner i åldrarna. Skolan behöver vara vaksam på orossignaler för att kunna ge nödvändigt stöd så tidigt som möjligt. Ju tidigare skolan reagerar på problematisk skolfrånvaro, desto större möjligheter är det att eleven kan fullgöra sin utbildning. Skolfrånvaron kan vara både omfattande frånvaro under en sammanhängande period och ogiltig upprepad ströfrånvaro, vid ett eller flera tillfällen. Psykisk och fysisk ohälsa är riskfaktorer för skolfrånvaro. Även utformningen av lärmiljön påverkar elevers förutsättningar att delta under skoldagen. Studier visar att det finns en stor andel elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom gruppen elever med problematisk skolfrånvaro. Flickor med NPF fångas upp senare än pojkar vilket i sin tur medför att flickor får behandling och stöd alltför sent. Därför är det angeläget att skolan blir bättre på att identifiera flickor i behov av stöd och på att utforma flexiblare lärmiljöer som är tillgängliga för alla. Skollagen är tydlig när det gäller att hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Att skapa fungerande lärmiljöer är bra för alla barn och elever, inte bara för dem inom ramen för särskilt stöd. Speciallärare och specialpedagoger är också en viktig resurs i det arbetet och de behöver bli fler. Men regelverket för särskilt stöd är emellanåt alltför otydligt. För många olika extra anpassningar i en och samma klass gör det svårt att upprätthålla undervisningskvaliteten för klassen som helhet, menar många lärare. För att kunna få en helhetsbild av ungas problematik behövs bättre samverkan mellan elevhälsa, bup, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det har påtalats länge och behovet har inte minskat, tvärtom. Idag upplever många föräldrar att deras barn faller mellan stolarna och får stå i kö för att få första linjens stöd. Vid övergången från förskola till skola eller från grundskola till gymnasium får barn och föräldrar ofta börja från början igen i kampen för att få rätt stöd i tid. En grundorsak till detta är att ansvaret för barn och ungas välmående är utspritt på flera olika verksamheter. Det handlar om förskola, skola, elevhälsa, socialtjänst, mödra- och barnhälsovård och ungdomsmottagningar. En splittrad och föråldrad sekretesslagstiftning gör det svårt eller omöjligt för olika verksamheter att dela information som behövs för att kunna se till barnets bästa. 12.1 Vikten av pulshöjande aktivitet För att stärka elevers fysiska hälsa krävs det mer fysisk aktivitet. Pulshöjande aktivitet varje dag är en av de viktigaste förutsättningarna för en god och livslång hälsa och bättre inlärning. Vi vill därför ge Skolverket i uppdrag att ta fram metodstöd kring detta och vi vill att det avsätts pengar för att tillskapa miljöer som stimulerar till rörelse både inomhus och utomhus både då det gäller förskola, fritids, grundskola och gymnasiet för att skapa utrymme för dagliga pulshöjande aktiviteter. Vi vill se ett nationellt hälsovårdsprogram som tar ett helhetsgrepp om barns och ungas hälsa, utveckling och välmående från 0 till 20 år. Ett sådant program har utretts och skulle göra det tydligt för både barn, föräldrar och huvudmän vilka hälsobesök, uppföljningar och stödinsatser som ska erbjudas under uppväxten. På så sätt kan stödet till barn, unga och föräldrar bli mer likvärdigt oavsett var i landet familjen bor eller vilken skola barnet går i. Utan en samverkan och en bättre helhetsbild är det svårt att göra en samlad bedömning, och det drabbar elevens möjligheter till stöd och vård. Därför behövs sammanhållen journalföring för elevhälsan och hälso- och sjukvården. Vi vill också se en skyldighet för skolor att kalla till och verkställa en samordnad individuell plan (SIP) när ett barn har behov av insatser från flera samhällsinstanser. Idag är det bara socialtjänsten och hälso- och sjukvården som har den skyldigheten. Elevhälsans förebyggande arbete är ett viktigt verktyg för att upptäcka elever som mår dåligt. Centerpartiet vill att en screening av den psykiska hälsan görs vid den vanliga hälsokontrollen hos elevhälsan, för att tidigt fånga upp barn som riskerar att må, eller redan mår, dåligt. Centerpartiet ser också att mer behöver göras för att barn och ung­domar ska känna sig trygga i sina skolor. Det ska vara nolltolerans mot mobbning och våld i skolan. Därför vill Centerpartiet bland annat att det införs en nationell plan mot mobbning i skolan. Dessutom anser vi att det måste bli lättare att flytta på den som mobbar, den som utsätter andra elever för brott eller på annat sätt får andra elever att känna sig otrygga. Det är inte minst viktigt för att skapa fler vägar till livsresor, då vi vet att unga som inte klarar sig i skolan ofta mår sämre psykiskt än andra. 12.2 Inför en elevhälsogaranti i grund- och gymnasieskolan Fram till och med 2013/14 var omkring 10 procent av 11-åringarna stressade av skol­arbetet. Efter det har andelen gradvis ökat till 29 procent bland flickorna och 20 procent bland pojkarna 2021/22. En fungerande och tillgänglig elevhälsa är en viktig del för att förbättra ungdomars hälsa och välbefinnande. Därför vill vi i Centerpartiet se över möjligheten att införa en elevhälsogaranti. En elevhälsogaranti ska ge en elev rätt att under dagen få kontakt med personal inom elevhälsan. I dag drabbas alltför många elever av psykisk ohälsa. Den trenden måste vändas, så alla barn och unga har chans till en bra och trygg skolgång. 12.3 Sovmorgon Flera studier visar att ungdomar i puberteten som får sovmorgon både är piggare och presterar bättre i skolan. Grunden till detta är dels att ungdomar i regel behöver mer sömn, dels att ungdomar efter puberteten rent biologiskt får en förändrad dygnsrytm som gör dom tröttare på morgonen och piggare på kvällen. Man skulle kunna tro att en senare skolstart bara innebär att ungdomarna är vakna senare på kvällen, men inter­nationell forskning visar att de som startade skolan en timme senare på morgonen hade sovit 45 minuter längre på natten. Bättre sömn leder till bättre betyg, mer motiverade elever och ökad koncentration på lektionerna. Centerpartiet vill därför att regeringen ska tillsätta en utredning om hur man på olika sätt kan anpassa skoldagen utefter vad som passar för att våra elever ska få bästa möjliga förutsättningar att prestera i skolan och må bra. I sammanhanget handlar det bland annat om att verka för kunskapsspridning, test och uppföljning av olika sätt att anpassa skoldagen efter barn och ungas dygnsrytm. I utredningen bör man ta hänsyn inte bara till barn och ungas dygnsrytm utan även hur en anpassad skoldag skulle påverka elever med särskilda behov. 13 Studie- och karriärvägledning Eleverna behöver bättre information för att göra rätt val inför gymnasiet. Skolinspek­tionens kvalitetsgranskning 2019 pekar dock på stora brister i gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledning, bland annat att den inte anpassas tillräckligt utifrån en föränderlig arbetsmarknad. Det behövs också bättre kunskapsstöd för att ge bra vägledning till elever som har en funktionsnedsättning, till exempel en NPF-diagnos. Genom att eleverna får bättre vägledning och kan göra medvetna studie- och yrkesval, minskar också risken för avhopp på utbildningar. För att lyfta fler elever vill vi förbättra studie- och yrkesväg­ledningen och göra den tillgänglig för barn under hela grundskolan. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll för elevernas karriärvägledning och studieval. Vi vill att de i högre grad ska vara en länk mellan skola och arbetsliv. De ska inte bara hjälpa elever att välja språk och gymnasieskola, utan de ska vara med i hela skolans verksamhet. Fler unga och deras föräldrar behöver också få förståelse för att yrkesutbildning är ett bra framtidsval. Med en mer aktiv karriärvägledning och kontakt med den lokala arbetsmarknaden genom hela grundutbildningen kan unga lättare få kunskap om olika karriärvägar, göra medvetna val och bryta könsnormer vid studie- och yrkesval. Centerpartiet vill därför stärka elevens rätt till individuell och gemensam väg­ledning och byta dess benämning till karriärvägledning. Vi vill dessutom att vägled­ningen får ett tydligare genusperspektiv. 14 Yrkesprogram Gymnasieskolan ska vara en arena där elever lär för livet, i en miljö som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Därför är kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden central, oavsett om du läser ett högskoleförberedande eller yrkes­förberedande program. Olika vägar till arbete och studier behöver stärkas. Ett viktigt mål för en skola för livsresor är att ge elever den kunskap och de färdigheter de behöver för att följa sina drömmar. Vissa vill läsa på högskola eller till och med forska, andra vill starta företag eller få ett jobb som känns givande direkt efter gymnasiet. Oavsett hur drömmen ser ut ska skolan ta dem ett stort steg närmare. För många elever blir det inte så. För alla de som inte når behörighet till gymnasiet – omkring 22 procent – är många dörrar stängda. Det är en större andel pojkar som saknar behörighet än flickor och den skillnaden har varit konstant. Bland dem som saknar gymnasieexamen är arbetslösheten fyra gånger högre än bland dem som klarar gymnasiet. Vi måste skapa bra vägar till studier och jobb för de som idag lämnas utan möjligheter. Idag finns det en stor brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbets­marknaden. Svenskt Näringsliv pekar på att om det inte sker en förändring kommer arbetsmarknaden sakna 290 000 yrkesutbildade 2035. De bedömer vidare att 40 procent av en årskull behöver ta examen från ett yrkesprogram för att möta efterfrågan. Särskilt kritiskt är det inom vård och omsorg samt industriteknik. Samtidigt som näringslivet skriker efter arbetskraft tar det tid för många ungdomar och vuxna att få ett jobb efter sin gymnasiala utbildning. Detta beror på att alltför många elever idag går utbildningar (ofta teoretiska) som har en lägre efterfrågan på arbetsmarknaden. Denna matchnings­problematik hämmar företags möjligheter att växa och försvårar ungdomars och vuxnas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Att arbetslösheten är 10,4 procent i januari 2025 är delvis en konsekvens av detta. För att möta behovet på yrkesutbildade vill vi att det ska vara möjligt att söka till gymnasiets yrkesprogram genom yrkesprov. 14.1 Dimensionering av gymnasieutbildningen För att lösa problematiken kring utbudsunderskottet på yrkesutbildade är en viktig del att hela utbudet av gymnasieutbildningarna dimensioneras och planeras utefter arbets­marknadens behov. Därför är det bra att bestämmelserna om att kommuner ska dimensionera utbildning nu börjar tillämpas. Ett problem är dock att friskolor inte inkluderas. Cirka 31 procent av eleverna på gymnasiet går idag i en skola hos en fristående huvudman. Av dessa går 64 procent på ett högskoleförberedande program, 29 procent på ett yrkesprogram och 6 procent på ett introduktionsprogram. Om vi ska säkra att utbildningsplatserna dimensioneras efter arbetsmarknadens behov måste även friskolorna vara med i planeringen. Ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet är idag de vanligaste förstahandsvalen för eleverna. Om friskolorna inte är med i dimen­sioner­ingen finns det stor risk att eleverna väljer att gå de högskoleförberedande program som erbjuds där istället för de yrkesprogram som kommunerna behöver tillhanda­hålla. Det finns inget som hindrar den fristående huvudmannen att behålla eller öka antalet platser på de högskoleförberedande programmen. Annorlunda uttryckt är risken stor att kommunerna ökar antalet utbildningsplatser på yrkesprogrammen men att eleverna helt enkelt väljer bort dessa till fördel för redan befintliga högskoleförbered­ande program på fristående skolor – om inte friskolorna inkluderas i dimensioneringen. Detta är en oro som delas av flera näringslivsorganisationer vars företag är beroende av elever från yrkesprogrammen. Mot bakgrund av detta anser Centerpartiet att friskolor ska inkluderas i kommunernas samverkan om planering och dimensionering av gymnasie­skolan och yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. 14.2 Återinför branschskolorna För att stärka yrkesutbildningarna och kopplingen till arbetsmarknaden vill Center­partiet återinföra de så kallade branschskolorna. Vi ser idag att det finns vissa branscher som skriker efter kompetent arbetskraft, men där det idag saknas människor att anställa, såsom exempelvis slakteri- och energibranschen. Bara de närmaste två till tre åren förväntar energibranschen att så många som 8 000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras. Vi vill återinföra branschskolor som utformas i nära samarbete med branschen och där olika yrkesutbildningar samlas under ett och samma tak. Branschskolor kompletterar elevers utbildning för att få specialiserade elever, även om det inte finns möjlighet till specialistutbildningar lokalt. På så sätt kan fler skolor erbjuda utbildningar som de annars inte kunnat bedriva. Fack och arbetsgivare är tydliga med att branschskolorna behövs. Därför vill Centerpartiet att regeringen ska återinföra branschskolorna, särskilt inom de sektorer där kompetensbristen är som störst. 14.3 Möjlighet till kombinerade utbildningar Centerpartiet anser att det är rimligt att det ska vara möjligt att välja specialutformade kombinerade utbildningar om upp till 3 500 poäng med bredare ingångar till gymnasiet. Dessa utbildningar ska leda till såväl en yrkesexamen som särskild behörighet till vissa högskoleutbildningar. Syftet med de kombinerade utbildningarna är att locka fler att välja yrkesförberedande utbildningar utan att dörren stängs för vidare studier. 14.4 Inför nationella branschråd Centerpartiet vill införa nationella och regionala branschråd som har avgörande inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen. Den möjlighet som branscherna har att påverka den gymnasiala yrkesutbildningen är idag via de rådgivande nationella programråden. De nationella programråden anser vi bör göras om till nationella bransch­råd och fungera som särskilda beslutsorgan inom Skolverket. Rådens ledamöter ska bestå av arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter från relevanta organisationer, och en arbetsgivarrepresentant ska ha ordförandeposten. Vi anser att dessa branschråd bör ha avgörande inflytande över yrkesutbildningarna och fatta beslut i frågor som rör yrkes­programmens innehåll, programdesign, programmål och yrkesutgångar. Bransch­råden bör också kunna besluta om yrkespaket, dimensionering och urvalskriterier för yrkes­vux. Branschråden bör involveras i framtagandet av de nationella och regionala planerings­underlagen för gymnasial utbildning. 14.5 Skärp tillsynen av yrkesprogrammen Det måste bli tydligare för elever, huvudmän och skolmyndigheter vad som krävs för en undervisningsmiljö av hög kvalitet – därför vill vi att yrkesprogrammens styrdokument, såsom examensmålen, ses över. Skolinspektionen måste skärpa sin tillsyn för att säker­ställa att skolor har ändamålsenliga lokaler, maskiner och annan utrustning. Det natio­nella branschrådet (se ovan) ska dessutom ha möjlighet att yttra sig över tillstånd att etablera nya fristående skolor med yrkesinriktning och kunna ställa krav på existerande utbildningar. 14.6 Stärk förutsättningarna för att bedriva yrkesutbildningar i glesbygd Vi vill att yrkesprogrammen reformeras så att förutsättningarna förbättras för att kunna bedriva yrkesutbildning i glesbygd och på mindre orter över hela landet. Dessutom anser vi att förutsättningarna behöver stärkas för att kunna bedriva mer småskaliga program inom mindre, mer nischade branscher. 15 Entreprenörskap Elever ska uppmuntras att ta egna initiativ, engagera sig i skolans utveckling och lära sig att ta eget ansvar. En del i detta är att entreprenörskap ska ses som en naturlig del av undervisningen. Studier visar att personer som drivit UF-företag och fått undervisning i entreprenörskap har högre lön och lägre arbetslöshet och startar företag i större utsträckning än andra människor. Att ge fler möjligheten till entreprenörskap i skolan kan därför vara en nyckel för såväl individer som samhället framåt. Andelen som läser kursen entreprenörskap skiljer sig idag kraftigt beroende på var i landet man bor och vilket program man läser på gymnasiet. Alla ungdomar bör få en chans att lära sig vad entreprenörskap och företagsamhet innebär. Många, bland annat elever från estet- och yrkesprogrammen, kommer under sitt yrkesverksamma liv driva eget företag. Trots det, är det alltför få som ges möjligheten att driva UF-företag. Forskning visar också att det är 80 procent större chans att kvinnor som deltagit i Ung Företagsamhet startar ett aktiebolag än kvinnor utan den bakgrunden. Det är därför viktigt att fler ges grundläggande kunskap i företagsamhet genom exempelvis projekt likt Ung Företagsamhet. Centerpartiet anser att fler elever bör ges möjlighet till entreprenörskap och driva UF-företag. 16 Skolpeng och finansiering För att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever att nå kunskapsmålen behövs ett tydligt och rättvist skolpengssystem. En skolpeng som lägger grunden för att alla barn ska få utbildning av hög kvalitet, möjlighet att utvecklas och få stöd efter behov – oavsett var i landet eleven bor eller vilken skola hen går i. En av skolans viktigaste uppgifter, som ska genomsyra all verksamhet, är att väga upp skillnader i elevers behov och förutsättningar så att alla kan tillgodogöra sig utbildningen. Detta så kallade kompensatoriska uppdrag måste stärkas på många olika sätt. När resurserna inte går dit de behövs som mest. När de bästa lärarna inte arbetar där de behövs som mest. När elever med störst behov inte får störst stöd. Då är det de utsatta skolorna som drabbas hårdast. En grundförutsättning är att fördela resurser efter elevernas behov och huvud­männens ansvar. Begrepp som skolpeng, statsbidrag och tilläggsbelopp kan verka oviktiga i all sin byråkratiska snårighet, men att resurser fördelas korrekt och rättvist är en grundförutsättning för en skola som möjliggör livsresor. Här finns mycket att göra. Såväl kommunala som fristående skolor känner sig förfördelade av dagens system. Otydliga regler leder till svåra planeringsförutsättningar och rättsliga tvister. Och det är i slutändan eleverna och lärarna som drabbas. Därför vill vi reformera flera delar av resursfördelningssystemet. Det nuvarande regelverket för skolpeng innebär lite förenklat att hemkommunen lämnar bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget ges för under­visning, lärverktyg, skolmåltider, elevhälsa, lokaler, administration och mervärdesskatt. Det ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar för att fördela resurser till den egna skolan. Det är i grunden bra att skolpengen sätts utifrån lokala förutsättningar och behov, men skillnaderna mellan kommunerna är idag alltför stora för att skapa likvärdiga förutsättningar för elever i hela landet. Riksrevisionens granskning från år 2022 har bland annat visat att dagens ersättnings­system för fristående huvudmän motverkar en likvärdig skola. Därför vill vi reformera ersättningssystemet i linje med Riksrevisionens rekommendation så att, i korthet, den huvudman som tar mest ansvar får störst ersättning och systemet bättre anpassas till elevernas förutsättningar och behov. Idag är det också för dyrt och svårt att planera verksamheten när en elev byter skola, och därför vill vi att bara ett skolbyte per läsår ska vara tillåtet om det inte finns särskilda skäl. Den flora av riktade statsbidrag som idag finns inom skolområdet är också ett problem. Mindre skolhuvudmän söker statsbidrag i lägre utsträckning och riktade statsbidrag understödjer kortsiktiga satsningar istället för långsiktiga lösningar. För att säkerställa en likvärdig skola i hela landet bör de riktade statsbidragen tas bort till förmån för ett generellt sektorsbidrag som viktas utefter behov. Generella resurssatsningar i allmänhet ger bättre utväxling än resurser som är knutna till specifika, centralt bestämda, ändamål. De tilläggsbelopp som idag betalas för elever i behov av särskilt stöd fungerar, till sist, inte heller tillräckligt väl. Hanteringen av tilläggsbelopp har varit otydlig under flera år. Kommunerna gör sitt yttersta för att försöka navigera i otydliga lagrum. Även för resursskolorna skapar detta svåra förutsättningar. Systemet är otydligt och oförutsäg­bart vilket drabbar elever och deras familjer och måste ses över. 16.1 En ny skolpengsmodell för finansiering oavsett huvudman Finansieringen behöver bli stabilare och bättre kompensera för de insatser som skolorna gör och måste göra. Skolorna behöver få bättre förutsättningar att ge elever det stöd de behöver. Genomslaget på den enskilda skolans budget av att elever byter skola behöver minska. Skolor som är små, skolor som tar ansvar för elever med svårare förutsättningar och skolor som i högre grad anställer behöriga lärare ska få mer resurser än andra. Viktiga ingångsvärden är ökad transparens, förutsägbarhet och likvärdighet. Varje skola oavsett huvudman bör få en garanterad grundpeng per skola, oberoende av var man bor och vilka kommunens förutsättningar är. En ny modell bör bestå av följande komponenter: En betydande andel av statens bidrag till skolan fördelas som en grundpeng per skola oavsett huvudman. En stabil grundplatta skulle skapa bättre förutsättningar för särskilt små huvudmän och utjämna skillnader mellan skolornas förutsättningar. Utöver det kvarstår som tidigare en större rörlig elevpeng som bland annat bör differentieras utifrån faktorer som socioekonomi, gleshet, om skolorna anställer behöriga lärare och uppvisar hög kvalité. Övriga statliga bidrag fördelas i ett sektorsbidrag till skolan. Det skulle ge en mer likvärdig finansiering än dagens många riktade statsbidrag som gynnar stora huvud­män och koncerner. Elevpengen baseras på de faktiska kostnaderna i föregående års kommunala bokslut, istället för att som idag beräknas på de förväntade kostnaderna i innevarande års budget. Det skulle innebära förenklad administration och färre rättstvister. Kommuner får betalt för ansvaret som hemkommun, då de utöver att vara huvudman för sina skolor har ett grundläggande planerings- och finansieringsansvar för utbildningen. Gräns för antal skolbyten per läsår Om en elev byter skola medför det direkt ekonomiska konsekvenser, då elevpengen följer med eleven till den nya skolan. Det gör det svårt för skolorna att planera eftersom resurserna kan förändras hastigt. Det behöver därför finnas en viss tröghet inbyggd i systemet i den nya resursfördelningsmodellen. Ett barn som av olika skäl har behov av att byta skola på grund av en icke-fungerande skolsituation ska fortsatt ha möjlighet att göra det under pågående läsår. Det är dock avgörande att det är barnets behov som är styrande för skolbytet; ett skolbyte mitt i läsåret kan påverka elevens kunskaps­inhämt­ning. Många skolbyten kan också påverka gruppen och gruppdynamiken negativt. Det ska inte vara möjligt för en vårdnadshavare att använda skolbyte som ett verktyg för att undkomma samhällets skydd, exempelvis när en skola gjort en orosanmälan. Vi ser därför ett behov av att reglera antal skolbyten. 17 Inför offentlighetsprincipen Skolan är en samhällsbärande verksamhet. Det är inte mer än rimligt att det finns en öppenhet i verksamheten på förskolor och skolor så att barn, elever, föräldrar, pedagoger och allmänheten får en insyn i verksamheten. Vid ett skolval är det extra viktigt att den information som finns tillgänglig om huvudmän och skolor går att lita på. Idag har inte Skolinspektionen några möjligheter att anmärka på skolor som sprider felaktig informa­tion om sin verksamhet, exempelvis i syfte att locka till sig elever. Därför måste utgångs­punkten vara att förskolor och skolor oavsett huvudman ska lyda under offentlighets­principen. Det handlar om att värna demokratins grundprincip om öppenhet. För små skolhuvudmän och kommuner behöver det finnas juridiskt stöd för att hantera utlämning av uppgifter då det handlar om administrativa rutiner, skyndsam hantering, sekretess­bestämmelser m.m. Därför vill vi att Skolverket ska kunna ge stöd i det arbetet. 18 Valfrihet Möjligheten att välja och välja bort skola var en viktig frihetsreform. Vi vill värna och utveckla valfriheten för elever, föräldrar och skolpersonal. Det behöver bli tydligare och lättare att välja skola. Det är drygt 30 år sedan friskolereformen blev verklighet i Sverige. Syftet var att ge elever och föräldrar fler valmöjligheter genom en större variation av skolor med olika pedagogiska inriktningar. Så har det också blivit. Och den kommunala skolan har ofta blivit bättre tack vare det. Men det finns allvarliga brister som underminerat skolans förmåga att uppväga skillnader i förutsättningar och behov, det så kallade kompensatoriska uppdraget. Det är hög tid att friskolereformen utvecklas vidare för att skapa valfrihet på riktigt, för alla elever. Mångfald, variation och lokal förankring är fortfarande viktiga ingångar för oss i Centerpartiet och i skolpolitiken. Elever och vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka sin närmiljö och livssituation. Ett av målen med friskolereformen var att konkurrensen mellan olika aktörer skulle leda till en mångfald av skolor, pedagogisk förnyelse, resurseffektivitet och höjd kvalitet i hela skolväsendet. På senare år har mångfalden och den pedagogiska varia­tionen minskat successivt. Små friskolor som drivs i regi av enskilda firmor, stiftelser och föräldrakooperativ har svårare att möta ökade krav och konkurrera med större koncerner. För både elev, föräldrar och samhälle är utbildningens kvalitet viktigare än vilken huvudman som driver skolan. Därför behöver vi också ställa tydliga krav på skolhuvud­männen. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Våra gemensamma skattepengar ska gå till elevernas undervisning och enbart till seriösa och långsiktiga aktörer som bedriver utbildning utifrån skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Till skolor som vill ge elever en god utbildning och som är villiga att stötta elever i sina livsresor. Det är bra att det är många som vill starta och utveckla svensk skola. Den drivkraften ska vi ta vara på. Skolinspektionens granskningar och tillsyn visar dock att det är alltför många skolor, såväl kommunala som fristående, som har allvarliga brister. Skolinspek­tionens tillsyn och granskningar behöver bli mer rättssäkra och likvärdiga, oavsett var i landet eller vilken skolhuvudman inspektionen besöker. Skolinspektionens verktygslåda behöver bli skarpare för att säkerställa att det enbart är seriösa aktörer i skolan. Här behöver det finnas en balans för att även friskolor i de mindre sammanhangen ska få finnas kvar. Centerpartiet kommer fortsatt att värna en mångfald av förskolor och skolor, men vi vill se valfrihet med rimlighet. Det ska finnas en trygg balans mellan förutsäg­barhet och valfrihet. Det finns idag betydande skillnader i hur benägna olika grupper av vårdnadshavare är att välja skola och på vilka grunder skolor väljs. Det finns inga mekanismer som bidrar till att de elever som utbildningsmässigt har mest att tjäna på att gå på en viss skola i slutändan också väljer eller placeras på just dessa skolor, enligt utredningen ”En likvärdig skola”. Bristande samordning mellan kommunala och fristående skolor inom en kommun gör det svårare att jämföra skolor och för elev och föräldrar att önska skola. Det gör det också svårt för huvudmännen att dimensionera verksamheten och planera långsiktigt. När det gäller gymnasievalet saknas det på samma sätt mekanismer som bidrar till att fler elever väljer programmen som motsvarar arbetsmarknadens behov. Många föräldrar påverkar valet men har inte tillräckligt med information för att göra ett bra skolval. 18.1 Ett obligatoriskt och gemensamt skolval med tydliga urvalskriterier Barn och unga oavsett bostadsort eller föräldrars utbildningsbakgrund ska kunna önska – och välja bort – en skola. Det är en viktig grundprincip för vårt skolsystem. Det behöver bli tydligare och lättare att önska skola. Information om skolornas kvalitet behöver vara jämförbar. Det behövs ett aktivt och gemensamt skolval i grundskolan med tillgänglig information under en tydligt avgränsad ansökningsperiod. Genom ett gemensamt skol­vals­system som öppnas ett år innan skolstart säkerställer vi även att elever behandlas lika i urvalsprocessen. Ingen ska få paxa en plats, det ska vara lika villkor för alla. Därför vill vi slopa kö som urval. Utöver rätten att få gå på en skola nära hemmet, möjlighet till syskonförtur och så kallat verksamhetsmässigt samband, ska det vara möjligt för alla att få önska plats på vilken skola som helst. Bostadssegregationen är den primära orsaken till segregation i svensk skola. När skolvalet med våra förslag blir mindre segregerande är det viktigt att bostadssegregationen inte stärks istället. Därför vill Centerpartiet se över möjligheterna att införa en obligatorisk kvot för lottning så att alla elever som söker till en skola har möjlighet att komma in. Denna kvot blir enbart relevant om en skola har fler sökande än platser. 19 Konfessionella inslag – avskilt i rum och tid Det ska alltid vara tydligt att det är valfritt för elever att delta i konfessionella aktiviteter. Så är det inte på alla konfessionella skolor idag. Vi vill att konfessionella inslag ska vara avskilda från undervisningen både i rum och tid och endast få förekomma innan eller efter skoldagens slut. Då skulle barnens valfrihet stärkas och tillsynen bli enklare för Skolinspektionen. Skolor som inte lever upp till läroplanen och demokrativillkoret ska stängas. 20 Vinster och kvalitetsbrister Elever har rätt till undervisning av god kvalitet. Skolor som underpresterar eller uppvisar allvarliga brister ska lättare kunna stängas. Det gäller oavsett huvudman. Skolinspektionen har en viktig roll i att kontrollera skolors kvalitet. Vi vill att det utreds om Skolinspektionen kan ta över tillsynen av förskolor från kommunerna för att säker­ställa likvärdig kvalitet och insyn i hela landet. 20.1 Stoppa vinstutdelning vid kvalitetsbrister Att ha marginaler för att kunna hantera oförutsägbara händelser i verksamheten, är viktigt för såväl den kommunala som den fristående skolan. Överskott kan åter­investeras i verksamheten, men målet om vinst får inte gå ut över verksamhetens kvalitet. Därför behövs tydliga definitioner av kvalitet och av oacceptabla kvalitets­brister. Vi vill att det ska vara omöjligt att ta ut vinst eller på annat sätt föra över kapital till ägarna från skolor med kvalitetsbrister. För enskilda huvudmän som fått anmärkningar eller beslut om åtgärder ska utdelning av vinst vara omöjligt tills bristerna är åtgärdade och godkända av Skolinspektionen. 20.2 Inför sanktionsavgifter Vi vill införa sanktionsavgifter som ytterligare verktyg för Skolinspektionen när skolan har uppenbara brister. Idag kan en skola tilldelas ett vite för att eleverna inte fått den undervisning de har rätt till. Om skolan eller inriktningen som haft problem läggs ner försvinner vitet. Det innebär att en huvudman år efter år kan tjäna pengar på att leverera en undermålig produkt, och när det upptäcks komma undan vitet. Fusk måste straffas. Det är inte rimligt och skapar dåliga incitament. Därför bör Skolinspektionen få rätt att dela ut sanktionsavgifter som ska betalas direkt oavsett förskolors och skolors framtida agerande. 21 Friskolor 21.1 Stärk mindre friskolors möjligheter att etablera sig Det har varit nödvändigt att skärpa ägar- och ledningsprövningen de senaste åren för att säkra seriösa aktörer i skolan. Men samma hårda krav gäller oavsett vem som ansöker. Om det är en koncernskola eller en idéburen skola, liten eller stor huvudman spelar ingen roll. Det har gjort att allt färre idéburna och mindre friskolor, med mindre kapital, har möjlighet att etablera sig. Centerpartiet vill därför att vissa krav i tillståndsprocessen ska lättas för mindre huvudmän. Det kan exempelvis handla om att lätta på kravet om att skollokal ska vara ordnat redan innan ansökan eller att anpassa avgiften efter huvud­mannaskap. Prövningen av kapacitet måste ske utifrån huvudmäns förutsättningar och särdrag. Det skulle stärka idéburna skolors och mindre friskolors möjlighet att starta och utveckla nya skolor. 21.2 Garantera elevernas rätt till undervisning Elever i både grundskola och gymnasium, oavsett huvudman, har rätt till en miniminivå av undervisning genom en garanterad undervisningstid. En viss mängd undervisningstid är nödvändig för att ge goda och likvärdiga förutsättningar för lärande. Ändå har Skol­inspektionen kunnat konstatera att många elever inte får den undervisningstid de har rätt till. Skolinspektionen ska kunna ålägga huvudmän som inte har erbjudit tillräckligt med undervisning att skyndsamt tillse att eleverna får den undervisning de har rätt till, antingen genom egen undervisning eller hos annan part. Därtill ska kraftfulla sanktions­avgifter kunna utdelas. 21.3 Hinder för utländsk påverkan Stater som exempelvis Ryssland, Kina och Iran samt extrema organisationer försöker få inflytande över samhällsviktiga verksamheter, inhämta information, skapa misstro i samhället och påverka Sveriges politiska vägval. När Sveriges demokrati hotas måste vi agera med kraft. Vårt utbildningssystem är centralt för att säkra och utveckla vår demokrati. Skolan behöver skyddas från oönskad yttre påverkan. Utländskt ägarkapital bör vara föremål för särskild granskning. Vi vill även att Skolinspektionen ska ges rätt att neka tillstånd med hänsyn till säkerhetspolitiska grunder. 22 Småskolor Det är centralt för Centerpartiet att skapa förutsättningar för en mångfald av skolhuvud­män och att även små skolor ska kunna bedriva undervisning av hög kvalitet. Det är inte minst viktigt för en livskraftig landsbygd. För oss handlar det om att rätten till en bra skola ska finnas för alla barn. För Centerpartiet är det en central fråga om rättigheten och möjligheten att skaffa sig en bra utbildning i hela landet, inte minst på landsbygden och på små orter där de flesta små skolorna finns, och det gör vi än idag. Även den som växer upp med färre grannar ska kunna göra en livsresa. De små skolorna är hotade, i vissa fall av att inte kunna leverera likvärdig utbildning och i andra fall av nedläggning. En genomsnittsskola har ungefär 250 elever och var fjärde skola har under 100 elever. Men Skolverket har antytt att en skolenhet behöver ha cirka 500 elever för att leva upp till skollagens kvalitetskrav och få en ekonomi som går runt. Det är bra att det ställs höga krav på skolor, oavsett huvudman eller var de ligger i landet. Men det måste finnas större flexibilitet för att små skolor ska kunna bedriva undervisning i alla ämnen med hög kvalitet. Många familjer vill ha sina barn i små skolor just för att det är mindre sammanhang, och i vissa fall finns det inga andra alternativ än den lokala men lilla skolan. Närhet till skolan är viktigt, särskilt för yngre barn, och skolan är dessutom betydelsefull för lokalsamhället i stort. Om det saknas en skola eller om den inte är bra nog kommer färre att vilja flytta till orten och de lokala företagen att ha svårare att överleva. Små skolor måste därför ges möjlighet att utvecklas och hålla god kvalitet. Betygsskillnaderna mellan elever som går i skolor i storstäder och i skolor på landsbygden har ökat de senaste 20 åren. De måste minskas. En bra skola behöver finnas även för elever på landsbygden. När nu Sverige har en svagare ekonomisk utveckling, pressas kommuner i allmänhet och små kommuner i synnerhet – med följden att fler små skolor läggs ner när kommuner sparar pengar eller när kraven för att driva skola blir för stora. Det är svårare för små kommuner och små fristående huvudmän att bedriva skola. Det är också svårare att rekrytera behöriga lärare utanför universitetsstäderna, och för glesbygdskommuner är det extra svårt. En stor andel av landets skolor har åldersblandade klasser, men på lärarutbildningarna undervisas det inte i denna undervisningsform. Lärarstudenter behöver få kännedom om och möjlighet att testa att undervisa klasser där flera årskurser blandas om det är den verklighet de kommer att möta sedan. 22.1 Ge möjlighet till fjärr- och distansundervisning Behöriga lärare är en bristvara och i små kommuner är det allt svårare att höja behörig­heten. Därför behöver det finnas andra vägar för att möta små skolors behov. En sådan är att lätta upp regelverket för fjärr- och distansundervisning. 22.2 Hyra lärare av annan huvudman eller annan enhet Det ska vara möjligt att låna lärare hos andra huvudmän så att en liten landsbygdsskola kan använda en engelsklärare från den kommunala skolan i centralorten. I dag är det inte tillåtet vid fysisk undervisning, endast vid distans- och fjärrundervisning. Detta skulle öka tillgången till legitimerade lärare i små skolor. 22.3 Genomlys skollagen Skolverket måste ge tydliga rekommendationer och stöd som underlättar för små skolor. Vi vill därför ge Skolverket i uppdrag att ta fram faktaunderlag kring små skolors kvalitet och stöd för deras särskilda utmaningar. Vi vill också att Skolverket ska göra en genomlysning av dagens regelverk för att se om det finns regelverk där skollagen kan vara mer flexibel för att skapa underlag för utveckling även för små skolor och små huvudmän. 23 Elevinflytande Ungdomsbarometern och ICCS, den internationella studien om elevers kunskaper, attityder och engagemang i medborgar‑, demokrati- och samhällsfrågor, visar båda samma sak: minskande tillit och förtroende till politiken och samhällets institutioner. Detta är en oroande utveckling och måste tas på allvar. Ett raster av politiska lösningar måste på plats för att trenden ska kunna vändas. Framförallt handlar det om att minska utanförskapet och stärka framtidstron hos de som står allra längst ifrån samhället. Men det är också viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får förståelse för det demokra­tiska samtalet och hur det är att ta ansvar och göra sin röst hörd. Centerpartiet anser att barn och unga redan i skolan ska kunna praktisera demokratin och påverka skolmiljön. Det är rimligt att elever ska ha inflytande över sin skolgång och får möjlighet att påverka presentationsmetoder och innehåll i den mån det är möjligt. 24 En inkluderande skola För Centerpartiet är det en självklarhet att alla elever med funktionsnedsättningar ska ges möjligheten till ett aktivt liv och deltagande i samhället. Verkligheten ser dessvärre inte ut så idag. Det är idag alltför många elever som inte får den hjälp och det stöd som behövs för att klara sin skolgång, oavsett om det är neuropsykiatriska funktionsnedsätt­ningar, NPF, eller fysiska funktionsvariationer. Trots att skollagen är tydlig om att alla elever ska ges stöd efter behov, måste alltför ofta familjer slåss för sina rättigheter. Så ska det inte vara. Det är viktigt att staten tar sitt ansvar och genom skolmyndigheterna stöttar skolorna i deras uppdrag att förbättra skolgången för elever med särskilda behov. Det finns också ett behov av mer långsiktiga nationella satsningar för specialpedagogik för lärande. Utöver kompetensutvecklingsinsatserna behöver stödmaterial för bedömning och handläggning inom elevhälsan förbättras; det gäller inte minst hur skolhuvud­män­nens utredningar ska kunna ta ställning till en elevs behov av särskilt stöd på ett mer likvärdigt sätt. Vi vill att det ska bli lättare att få särskilt stöd i mindre undervisnings­grupp, att resursskolor utvecklas och att insatser görs för att stärka den anpassade grund- och gymnasieskolan. Det behövs också mer kunskap om inkluderande lärmiljöer och hur skolor kan arbeta aktivt för en bra skolgång för elever med NPF. Här behöver forskningen på området stärkas. En grupp som är i behov av vidare stödinsatser är de som idag har dyslexi. I en rapport från Karolinska institutet framgår det tydligt att elever med dyslexi inte upptäcks och inte får rätt stöd i rätt tid. Rapporten visar att var fjärde elev idag har läs- och skriv­svårigheter, men att många av dessa skulle kunna läsa och skriva bättre om de bara hade fått bättre stöd. Här behöver mer göras. Därför vill vi bland annat se att det införs en nationell för dyslexi. 24.1 Tillgängliga skolmiljöer Fler elever med funktionsnedsättning än andra elever går ut skolan utan fullständiga betyg, trots att alla har rätt till en likvärdig utbildning. Detta bidrar till att personer med funktionsnedsättning har en lägre utbildningsnivå än andra samhällsgrupper. Studier visar att flera anledningar ligger till grund för detta. Bland annat handlar det om att elever med funktionsnedsättning inte får tillräckligt med stöd vare sig under eller efter skoltid. Men det handlar också om att lokalerna inte alltid är tillgängliga och funktions­anpassade. Till exempel har det visat sig att många äldre skolbyggnader inte är anpassade för elever med koncentrationssvårigheter, då akustiken riskerar att göra lokalerna mycket högljudda. Ingen ska hindras i sin skolgång på grund av att skolmiljöerna inte är till­räckligt tillgängliga och funktionsanpassade. 25 Fritidshem Fritidshemmet är en underutnyttjad resurs som idag kan spä på ojämlikheten då det inte erbjuds till alla barn. Barn till föräldrar som är föräldralediga eller sjukskrivna står utan rätt till fritids. Det är ungefär 85 procent av alla 6–9-åringar som är inskrivna i fritids­hem. Men i utanförskapsområden är andelen bara 68 procent. Fritids har ett utvidgat kompensatoriskt uppdrag och ska ge barn möjlighet att utveckla de förmågor som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildning. De barn som skulle ha allra mest nytta av fritidshem får inte denna möjlighet fullt ut idag. Det skapar en ojämlik start i livet – och är ett hinder för integrationen. Fritids ska också göra det möjligt för barn att ta del av förenings‑, kultur- och friluftsliv i närområdet. För de barn som inte får tillgång till det i sin hemmiljö spelar fritids kompensatoriska uppdrag en alldeles särskilt viktig roll, vilket utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”, pekade på.Centerpartiet anser därför att rätten till fritids bör öka. Vi vill att alla barn i förskoleklass upp till och med årskurs 3 ska få delta i fritidshemmets verksamhet minst 10 timmar i veckan under läsåret utan avgift. Det ska också gälla barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. På så sätt stärker vi tidiga och kompensatoriska insatser i utbildningssystemet. 26 Minoritetsspråk I en skola där alla elever ska mötas utifrån sina behov och förutsättningar är det viktigt att elever får tillgång till undervisning i minoritetsspråk och modersmål. Att få möjlighet att behärska sitt modersmål i både tal och skrift har stor påverkan för barnets språk­utveckling i stort. Det är också ett sätt att stärka sin kulturella identitet genom att utveckla kunskaper om inte bara språket utan även om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Framtiden för många av de nationella minoritetsspråken som levande språk i Sverige är hotad och kräver insatser från samhällets sida. Att kunna ta del av sitt minoritetsspråk eller modersmål är viktigt i arbetet med att stärka elevers språkutveckling och kunskapsinhämtning men också identitetsskapande. Skolan spelar här en viktig roll. Bland annat behöver fler lärare i nationella minoritetsspråk och modersmål utbildas, och barn och ungdomar behöver få möjligheter att studera språken. Det har betydelse för barnets språk- och kunskapsutveckling. 27 Digitala verktyg i skolan Digital teknik ska användas i skolan när det är nödvändigt för att nå kunskapskraven och när den underlättar lärandet. På samma sätt ska tekniken inte användas vid andra tillfällen när det riskerar att leda till koncentrations- och inlärningssvårigheter eller i övrigt försämra undervisningen. Vikten av fysiska läromedel kommer alltid att vara central i skolan. Men svensk skola måste gå i takt med samhällsutvecklingen för att eleverna ska kunna vara redo för den arbetsmarknad och det samhälle som väntar efter skolgången. Vi vill att lärarutbildningarna ska ha med det digitala perspektivet i relevanta ämnen och att lärare och skolledare ska få en återkommande kompetensutveckling i digitalt lärande. Med den nya tekniken kommer nya pedagogiska möjligheter och digitaliser­ingen har ökat möjligheten till fjärrundervisning. Det gör att kompetens kan delas mellan skolor, inte bara i Sverige utan i hela världen. Det finns brist på digitala läromedel. Skolverket bör därför undersöka vad man ska göra för att öka tillgången till digitala läromedel i skolorna. Fler bra digitala läromedel skulle hjälpa eleverna i deras inlärningsprocess. Det hade även gjort det möjligt med distansundervisning. Centerpartiet vill exempelvis att spetsutbildningar för elever som ligger långt fram ska kunna användas som distansutbildning. Den digitala tekniken, så som fjärrundervisning, har öppnat för nya sätt att undervisa. Kompetenta lärare är nyckeln till att elever lyckas i skolan. Sverige har brist på lärare och det är ett stort problem. Detta problem är ofta ännu mer påtagligt för skolorna på landsbygden. Skolan är i många fall navet i bygden och alla elever ska ha en skola inom rimligt avstånd. Det får dock inte vara på bekostnad av kvaliteten. Vi ser fjärrundervisning som avgörande för landsbygdsskolornas överlevnad. Vi tycker att fjärrundervisning ska tillåtas i relevanta ämnen. Vi vill även att kommunala och fristående skolor ska ha möjlighet att anordna fjärrundervisning på entreprenad under samma förutsättningar som statliga skolor. 27.1 Lärare och skolledare ska få återkommande kompetensutveckling i digitala verktyg Skolan befinner sig inte i ett vakuum från den digitala utvecklingen, oavsett om vi vill det eller ej. Lärare behöver kompetens i hur man på bästa sätt ska och inte ska tillämpa verktygen i skolan och hur man hanterar de problem (läs fusk, teknisk kompetens etc.) som den digitala utvecklingen såsom AI för med sig. Centerpartiet anser att staten behöver säkerställa att lärare, rektorer och övrig skolpersonal får tillgång till kvalitativ och återkommande kompetensutveckling inom digitala verktyg såsom AI. Inte bara är risken annars att vi får en situation där elever, som många gånger är mer vana användare av digitala verktyg, får svårt att guidas rätt av lärare. Risken är också stor att det leder till ogenomtänkta investeringar i olika digitala tekniker som bidrar till försämrad kvalitet i undervisningen eller att lärare inte kan upptäcka fusk och oetiskt användande av tekniken. 27.2 Elever behöver stärka sin digitala kompetens Skolan har ett mycket viktigt uppdrag i att rusta barn och unga med kunskap och kritiskt tänkande. I det ingår adekvat digital kompetens. Centerpartiet anser att skolan behöver ta ett större ansvar i att stärka barn och ungas digitala kompetens såsom användning av AI-verktyg. Hur ska barn och unga kunna navigera på nätet på ett säkert, kritiskt och etiskt sätt om de inte får träna på det med kunniga vuxna? Att stärka barn och ungas digitala kompetens handlar inte om skärmtid. Det handlar om att rusta dem med kunskap att hantera vardagen och att möta morgondagens utmaningar som är allt mer digitala. 28 Skolbibliotek För närvarande har endast 37 procent av alla skolelever, i privata och kommunala skolor, i hela landet, tillgång till bemannade skolbibliotek. Det är för lite. Internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek gör skillnad. Skolbiblioteken blir för många barn och unga porten in i litteraturens värld och ett sätt att stärka läslust och språk­förståelse. Internationell forskning visar även att det har stor betydelse för att stärka elevers informationskompetens och förmåga till källkritik. Dessutom jämnar de ut förutsättningarna för eleverna. Trots att forskningen är samstämmig om att skolbiblioteken har en viktig roll att spela för att stärka barn och ungas skolgång och möjlighet att navigera i samhället ser tillgången på bemannade skolbibliotek väldigt olika ut beroende på var en elev bor, vilken skola den går i och vem som driver skolan. Centerpartiet anser att tillgången till bemannade skolbibliotek behöver stärkas i hela landet. Beroende på om skolan befinner sig i förorter, glesbygd, landsbygd eller storstad är förutsättningarna mycket olika för att kunna erbjuda bemannade skolbibliotek. Detta även om resurser tillskjuts från staten. Centerpartiet anser att det är av stor vikt att det finns flexibilitet när det kommer till kravet på att erbjuda bemannade skolbibliotek. Flexibla lösningar såsom samarbete mellan folkbibliotek, biblioteksbuss och andra skolors skolbibliotek ska vara möjliga för mindre skolor, inte minst skolor i glesbygd, som inte har tillräckliga resurser för att anställa en bibliotekarie själv. 29 Folkhögskola En av folkhögskolornas styrkor är det breda utbudet av utbildningar och kurser, anpassade för både unga och vuxna. Genom att erbjuda praktiskt inriktade utbildningar inom olika yrkesområden kan folkhögskolorna rusta eleverna med de färdigheter och kompetenser som krävs för framtidens arbetsliv. Folkhögskolorna kan fungera som en kraftfull utbildningsmotor för att möta de enorma behoven på arbetsmarknaden. Folk­högskolor är även viktiga resurser för de personer som saknar behörighet till vidare studier då de genom sin allmänna kurs erbjuder alternativa och innovativa lärandesätt. Enligt SCB får årligen cirka 2 000 deltagare på allmän kurs grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier. Av dessa väljer ungefär hälften att fortsätta sina studier inom ett år. En stor majoritet av dem som uppnår behörighet är under 25 år, och en ökande andel har utländsk bakgrund. Folkhögskolor spelar en betydande roll för mål­grupper med särskilda behov, då fyra av tio deltagare som uppnår behörighet har någon form av funktionsnedsättning. Därför vill Centerpartiet stärka folkhögskolans allmänna kursutbud långsiktigt, så att unga med ofullständiga betyg från grundskola och gymnasium får möjlighet att studera vidare i en annan miljö och få ett studieomdöme för att kunna läsa vidare. 29.1 Stärk samarbetet mellan folkhögskolor, skolor och näringsliv I tider av snabba teknologiska framsteg och en föränderlig arbetsmarknad, vittnar samtliga branscher om utmaningar med framtidens kompetensförsörjning. Här spelar folkhögskolorna en nyckelroll, och därför behöver de ges den uppmärksamhet och de resurser de förtjänar. Med sin unika pedagogik, flexibilitet och förmåga att se potentialen i den enskilda individen – inte sällan genom att utgöra en andra chans – kan folkhög­skolorna fungera som en kraftfull utbildningsmotor för att möta de enorma behoven på arbetsmarknaden. För att folkhögskolorna ska kunna fungera som mest effektivt och som en viktig del av kompetensförsörjningen krävs ett nära samarbete mellan skolor, näringsliv och andra utbildningsinstitutioner. Centerpartiet anser att samarbetet mellan skolor, näringsliv och andra utbildningsinstitutioner behöver stärkas. Elisabeth Thand Ringqvist (C) Anders Ådahl (C) Anna Lasses (C) Anne-Li Sjölund (C) Alireza Akhondi (C) Anders Karlsson (C) Anders W Jonsson (C) Christofer Bergenblock (C) Catarina Deremar (C) Helena Lindahl (C) Helena Vilhelmsson (C) Jonny Cato (C) Kerstin Lundgren (C) Malin Björk (C) Muharrem Demirok (C) Martina Johansson (C) Martin Ådahl (C) Mikael Larsson (C) Mona Smedman (C) Niels Paarup-Petersen (C) Rickard Nordin (C) Stina Larsson (C) Ulrika Heie (C) Ulrika Liljeberg (C)