Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

24 okt 2024 • frågestund

Frågestund

Protokoll 2024/25:22 Torsdagen den 24 oktober
71 anföranden0 replikerÄrendet
Anförande 34

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Acko Ankarberg Johansson, energi- och näringsminister Ebba Busch, justitieminister Gunnar Strömmer och statsrådet Erik Slottner.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Acko Ankarberg Johansson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Anförande 35

Herr talman! Alldeles nyss hölls det här i kammaren en debatt om den svenska sjukvårdskrisen. Fyra socialdemokratiska ledamöter beskrev situationen med varsel och uppsägningar i sjukvården i sina hemlän: 1 000 varslade i Skåne, 900 varslade i Östergötland, 700 varslade i Sörmland och 500 varslade i Värmland. Drygt 3 000 varslade medarbetare i fyra regioner är väldigt många fler än när statsminister Ulf Kristersson i våras lovade en budget som innebar att inga människor - noll - skulle behöva sluta i svensk sjukvård. Det finns ytterligare 17 regioner i Sverige, alla i ekonomisk kris. Där man inte har varslat råder det anställningsstopp.

Min fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson är: Tror inte regeringen längre att de här tusentals varslade medarbetarna behövs i svensk sjukvård?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sundin för frågan. I debatten som vi nyss haft har det tydligt framgått, även från de ledamöter som företräder olika regioner, att det är färre än 1 000 personer som nu riskerar att sägas upp. Jag är mycket tacksam över att regionerna använder de pengar som regeringen har anslagit. Sammantaget har vi gett ett sektorsstöd på 9 miljarder för att klara konsekvenserna av inflationen och pensionsavtalet. Det motsvarar mer än 10 000 medarbetare med sjuksköterskelön. Regionerna har verkligen använt de pengar vi gett dem för att minska risken för varsel och uppsägningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om jag önskar att alla hade varit kvar är det betydligt färre än vad vi riskerade vid årets början. Vi har verkligen gett förutsättningar till regionerna att kunna behålla vårdpersonal och dem som jobbar kliniknära.

Precis …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sundin för frågan. I debatten som vi nyss haft har det tydligt framgått, även från de ledamöter som företräder olika regioner, att det är färre än 1 000 personer som nu riskerar att sägas upp. Jag är mycket tacksam över att regionerna använder de pengar som regeringen har anslagit. Sammantaget har vi gett ett sektorsstöd på 9 miljarder för att klara konsekvenserna av inflationen och pensionsavtalet. Det motsvarar mer än 10 000 medarbetare med sjuksköterskelön. Regionerna har verkligen använt de pengar vi gett dem för att minska risken för varsel och uppsägningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om jag önskar att alla hade varit kvar är det betydligt färre än vad vi riskerade vid årets början. Vi har verkligen gett förutsättningar till regionerna att kunna behålla vårdpersonal och dem som jobbar kliniknära.

Precis före ajourneringen inför frågestunden var det i debatten en ledamot från Socialdemokraterna som sa: Vi har anslagit de resurser som behövs. Man anslår 2,7 miljarder mer än regeringen till sjukvården. Utgör detta hela skillnaden mellan bra och dåligt? Ledamoten Sundin får gärna svara på det.

Anförande 37

Herr talman! När Tidöregeringen satsar stort på skattesänkningar, mest för de allra mest förmögna, innehåller statsbudgeten inga satsningar på sjukvården. Det är mindre pengar till sjukvården nästa år än det här året. Handen på hjärtat, sjukvårdsministern - är det här verkligen rätt politik för patienterna och personalen i svensk sjukvård?

Herr talman! Det är helt rätt att vi i år ger 9 miljarder extra till följd av inflationen. SKR skriver på sidan 79 i sin ekonomirapport från i maj i år - det kommer nog att vara enda gången de skriver så - att det för en gångs skull var rätt med ett tillfälligt stöd. Anledningen är att inflationen var tillfällig. Den var enbart kopplad till pensionsavtalet. Tack vare att vi gemensamt har pressat ned inflationen har regionerna nästa år 25 miljarder mer att använda. Dessa medel behövs i vården.

Herr talman! Det är med stor oro vi ser den ökande förekomsten av huliganism och våldsamheter i samband med främst våra fotbollsderbyn. Allsvenskan har den här säsongen varit relativt lugn, men de incidenter som ägt rum har varit stökigare än någonsin. Dessa incidenter äventyrar inte bara säkerheten för spelarna och supportrarna utan också ordningen och tryggheten i vårt samhälle. Trots tidigare insatser återkommer problemen. Det är tydligt att mer måste göras för att komma till rätta med detta.

Vilka ytterligare åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att bekämpa huliganismen och våldsamheterna på de svenska fotbollsmatcherna?

Herr talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för den här viktiga frågan. De scener som utspelades så sent som den gångna helgen är någonting som vi aldrig kan acceptera som vare sig supportrar, spelare, ledare, arrangörer eller medborgare. Regeringen har återkommande träffat de olika aktörer som kan påverka den här situationen - fotbollsförbundet, andra företrädare för idrottsrörelsen, supportrarna, polisen och arenaägarna - och vi kommer att ha ett nytt sådant möte i början av november.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom har vi tillsatt en utredning som ska se över reglerna gällande tillträdesförbud och kameraövervakning och ta ställning till om straffen måste skärpas för dem som återkommande exempelvis stormar planer, använder bangers eller annan pyroteknik eller maskerar sig. Vi ska vara helt på det klara med att det vi såg i söndags inte ska hända i …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för den här viktiga frågan. De scener som utspelades så sent som den gångna helgen är någonting som vi aldrig kan acceptera som vare sig supportrar, spelare, ledare, arrangörer eller medborgare. Regeringen har återkommande träffat de olika aktörer som kan påverka den här situationen - fotbollsförbundet, andra företrädare för idrottsrörelsen, supportrarna, polisen och arenaägarna - och vi kommer att ha ett nytt sådant möte i början av november.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom har vi tillsatt en utredning som ska se över reglerna gällande tillträdesförbud och kameraövervakning och ta ställning till om straffen måste skärpas för dem som återkommande exempelvis stormar planer, använder bangers eller annan pyroteknik eller maskerar sig. Vi ska vara helt på det klara med att det vi såg i söndags inte ska hända i svensk fotboll, och vi gör allt vad vi kan för att bidra till att det inte händer igen.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är av största vikt att vi agerar kraftfullt och beslutsamt för att stävja dessa problem. Där är vi överens. Det finns inga oklarheter där.

Sedan 2021 saknar polisen en nationell samordning gällande just idrottsrelaterad brottslighet. Många saknar den funktionen. Kommer justitieministern att verka för att återinföra den här funktionen, som är saknad av både föreningar och inte minst spelbolag?

Herr talman! Jag tänker inte i detalj lägga mig i exakt hur polisen avser att organisera sitt arbete på området. Däremot råder det inget som helst tvivel om att det är helt avgörande att polisen har ett väldigt nära samarbete med alla övriga aktörer som kan påverka situationen. Dessa inkluderar förstås klubbarna, eventbolagen, arenaägarna och supportrarna. Ett viktigt led i det är att vi kommer att samla de aktörerna till ett nytt möte den 5 november.

Anförande 43

Herr talman! Enligt uppgifter i medier finns det risk för att Ekobrottsmyndigheten läggs ned. Jag menar att denna myndighet bedriver en mycket viktig verksamhet. Under mer än 25 år har man byggt upp unik kompetens, expertis och samverkan med avgörande betydelse för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Det är en bred verksamhet. Man undersöker, dokumenterar och driver processer. Man har också en omfattande förebyggande verksamhet, bland annat med föreläsningar och utbildningar till kommuner.

Jag vill fråga justitieministern om han är beredd att garantera Ekobrottsmyndighetens fortsatta existens och verksamhet.

Herr talman! Jag tackar Gudrun Nordborg för denna viktiga fråga. Det råder inget som helst tvivel om att Ekobrottsmyndigheten har ett väldigt viktigt uppdrag: att leda arbetet med att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Jag är väldigt glad för att vi nyligen utsåg en ny, mycket skicklig och högt ansedd generaldirektör, Rikard Jermsten, som också fick med sig ett tydligt utvecklingsuppdrag. Trycket ska upp i utredningsverksamheten, fler ekobrottslingar ska lagföras, det förebyggande arbetet ska utvecklas och samverkan med andra aktörer ska intensifieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt vet vi att Riksrevisionen har pekat på ett antal brister, både i upplägget för myndigheten och i verksamheten. Dessa har också riksdagen uppmärksammat i ett antal tillkännagivanden till regeringen. Vi har tillsatt en utredning helt i linje med de dire…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Gudrun Nordborg för denna viktiga fråga. Det råder inget som helst tvivel om att Ekobrottsmyndigheten har ett väldigt viktigt uppdrag: att leda arbetet med att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Jag är väldigt glad för att vi nyligen utsåg en ny, mycket skicklig och högt ansedd generaldirektör, Rikard Jermsten, som också fick med sig ett tydligt utvecklingsuppdrag. Trycket ska upp i utredningsverksamheten, fler ekobrottslingar ska lagföras, det förebyggande arbetet ska utvecklas och samverkan med andra aktörer ska intensifieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt vet vi att Riksrevisionen har pekat på ett antal brister, både i upplägget för myndigheten och i verksamheten. Dessa har också riksdagen uppmärksammat i ett antal tillkännagivanden till regeringen. Vi har tillsatt en utredning helt i linje med de direktiv som vi har fått från Riksrevisionen och riksdagen i den delen. Utredaren har fått i uppdrag att förutsättningslöst analysera situationen och återkomma med förslag. När utredaren kommer med sina förslag ska jag ta ställning till dem.

Anförande 45

Herr talman! Tack för det svaret, justitieministern! Jag är delvis nöjd, men bara delvis.

Det läcker nu ut i medierna att det finns en risk att myndigheten ska läggas ned. Jag hoppas att verksamheten fortsätter, men frågan är ju vad detta kommer att innebära. Personalen blir oroad, och de fackliga representanterna larmar om risken att tappa kompetens. Varje omorganisering riskerar ju också att få sådana konsekvenser.

Jag hoppas att man kan behålla all expertis, också den som handlar om företag och bolag som kriminella aktörer. Det är extremt viktigt.

Herr talman! Det råder ingen som helst tvekan om att den kompetens som Ekobrottsmyndigheten besitter med sina utomordentligt skickliga medarbetare är oundgänglig i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Sedan har Riksrevisionen och riksdagen bett regeringen att tillsätta en utredning på det här området. Vi har formulerat direktiv helt i linje med de direktiv som vi har fått, både av Riksrevisionen och av riksdagen. Jag tänker inte föregripa eller undergräva utredningen i den delen.

Signalen till Ekobrottsmyndigheten är mycket entydig, och utnämnandet av en ny generaldirektör bekräftar det: Full fart framåt!

Anförande 47

Herr talman! Liksom Gudrun Nordborg har jag reagerat på avslöjandet i veckan att Stefan Strömberg, som förra året fick regeringens uppdrag att se över Ekobrottsmyndighetens framtid, tänker föreslå att EBM läggs ned. Via mina källor har jag känt till detta sedan i somras, och jag förutsätter förstås att justitieministern varit minst lika insatt, det vill säga att han visste detta när en ny gd för EBM utsågs för ett par månader sedan.

Ett medskick som justitieministern inte nämnde men som generaldirektören då fick var att ligga nära Stefan Strömbergs utredning. Det är lätt att tolka detta som att Gunnar Strömmer har tillsatt en ny generaldirektör för att lägga ned EBM.

Den kriminella ekonomin i Sverige omfattar i dag mer än 100 miljarder per år. Den främsta inkomstkällan är skattebrott. I brottsliga, ofta avancerade företagsliknande upplägg har den grova kriminaliteten hitta…

Visa hela anförandet

Herr talman! Liksom Gudrun Nordborg har jag reagerat på avslöjandet i veckan att Stefan Strömberg, som förra året fick regeringens uppdrag att se över Ekobrottsmyndighetens framtid, tänker föreslå att EBM läggs ned. Via mina källor har jag känt till detta sedan i somras, och jag förutsätter förstås att justitieministern varit minst lika insatt, det vill säga att han visste detta när en ny gd för EBM utsågs för ett par månader sedan.

Ett medskick som justitieministern inte nämnde men som generaldirektören då fick var att ligga nära Stefan Strömbergs utredning. Det är lätt att tolka detta som att Gunnar Strömmer har tillsatt en ny generaldirektör för att lägga ned EBM.

Den kriminella ekonomin i Sverige omfattar i dag mer än 100 miljarder per år. Den främsta inkomstkällan är skattebrott. I brottsliga, ofta avancerade företagsliknande upplägg har den grova kriminaliteten hittat lukrativa möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar hur justitieministern vill bekämpa den grova ekobrottsligheten i Sverige så att ekobusar som pumpar in miljarder i de sprängningar och skjutningar vi ser stoppas i sin framfart.

Herr talman! Tack, Malin Björk, för utveckling av den fråga som Gudrun Nordborg ställde tidigare!

Låt mig säga så här: Jag är inte säker på att kampen mot den ekonomiska brottsligheten vinner på mer eller mindre konspiratoriska spekulationer om vilka signaler som sänts eller inte sänts till en tillträdande generaldirektör.

Riksrevisionen har genomfört en granskning och gett regeringen ett mycket tydligt uppdrag att tillsätta en utredning. Dessutom specificerade Riksrevisionen hur utredningens uppdrag skulle formuleras. Sedan har riksdagen med bred majoritet, inklusive Centerpartiet, bekräftat att det är precis så regeringen ska ta sig an uppgiften. Det är också precis det vi har gjort.

Alla kan ta del av direktiven. Den första punkten säger att det ska vara ett förutsättningslöst uppdrag, vilket också Riksrevisionen och riksdagen har sagt att det ska vara. Sedan har …

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Malin Björk, för utveckling av den fråga som Gudrun Nordborg ställde tidigare!

Låt mig säga så här: Jag är inte säker på att kampen mot den ekonomiska brottsligheten vinner på mer eller mindre konspiratoriska spekulationer om vilka signaler som sänts eller inte sänts till en tillträdande generaldirektör.

Riksrevisionen har genomfört en granskning och gett regeringen ett mycket tydligt uppdrag att tillsätta en utredning. Dessutom specificerade Riksrevisionen hur utredningens uppdrag skulle formuleras. Sedan har riksdagen med bred majoritet, inklusive Centerpartiet, bekräftat att det är precis så regeringen ska ta sig an uppgiften. Det är också precis det vi har gjort.

Alla kan ta del av direktiven. Den första punkten säger att det ska vara ett förutsättningslöst uppdrag, vilket också Riksrevisionen och riksdagen har sagt att det ska vara. Sedan har vi listat ett antal väldigt konkreta punkter som handlar om organisationen, mandatet och uppdragen för Ekobrottsmyndigheten.

Jag ser utomordentligt mycket fram emot förslagen från utredaren. De kommer till vårterminen, och då ska vi hugga tag i dem på ett bra sätt.

Anförande 49

Herr talman! Historien visar att stora omorganisationer som den inom polisen 2015 och även aviserade sådana - det kom ju en utredning om EBM redan 2007 som föreslog nedläggning av myndigheten - gör att effektiviteten inom en sådan myndighet avsevärt minskar. Det beror på att personal lämnar sin anställning och att det tar tid att bygga upp ny kompetens. Detta sker redan när det finns signaler om att något sådant är på väg att hända, och jag hör redan denna oro från medarbetare hos EBM.

Jag vill fråga justitieministern om han kan skicka ett lugnande besked redan här i dag om att deras oro inte är befogad och att EBM blir kvar.

Herr talman! Det vore möjligtvis något egendomligt om jag i strid med de direktiv vi fått från riksdagen genom tillkännagivanden och från Riksrevisionen skulle föregripa utredningens förslag. De kommer alltså i vår, och då ska vi värdera dem på ett nogsamt sätt.

Jag uppmanar också alla att läsa direktiven. Där pekas det på de brister i dagens upplägg som Riksrevisionen uppmärksammat, som oklarhet när det gäller mandat, oklarhet när det gäller underrättelseinhämtning och att myndigheten inte har direktåtkomst till olika register. Allt detta finns med i utredningens direktiv.

Vi vill att resultatet blir att vi kan växla upp kampen mot den ekonomiska brottsligheten. EBM har en viktig nyckelfunktion i det. Utnämnandet av generaldirektören är ett uttryck för det. De signaler han har fått har också varit mycket publika. Det är full fart framåt som gäller.

Anförande 51

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Södra Sverige, SE 4, har de högsta elpriserna i landet. Skånes effektkommission har analyserat vad som behövs för att snabbt öka elproduktionen och stärka effektbalansen. Det som efterfrågas är energieffektivisering, vattenkraft och solkraft, i kombination med reglerbar kraft som vattenkraft eller pumpkraft, gasturbiner och batterilagring samt flexibilitet.

Energiministern och KD stoppar dock allt detta. Runt om i landet har KD:s kommunpolitiker stoppat runt 75 procent av all planerad vindkraft. En bidragande orsak är såklart det hat mot vindkraft som Ebba Busch piskade upp under valrörelsen.

Men nu vill energiministern gärna ha vindkraft. Hennes kommunpolitiker har dock redan stått och lovat väljarna att säga nej.

Solkraften får försämrade förutsättningar genom att 60öringen tas bort. Befintliga stöd …

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Södra Sverige, SE 4, har de högsta elpriserna i landet. Skånes effektkommission har analyserat vad som behövs för att snabbt öka elproduktionen och stärka effektbalansen. Det som efterfrågas är energieffektivisering, vattenkraft och solkraft, i kombination med reglerbar kraft som vattenkraft eller pumpkraft, gasturbiner och batterilagring samt flexibilitet.

Energiministern och KD stoppar dock allt detta. Runt om i landet har KD:s kommunpolitiker stoppat runt 75 procent av all planerad vindkraft. En bidragande orsak är såklart det hat mot vindkraft som Ebba Busch piskade upp under valrörelsen.

Men nu vill energiministern gärna ha vindkraft. Hennes kommunpolitiker har dock redan stått och lovat väljarna att säga nej.

Solkraften får försämrade förutsättningar genom att 60öringen tas bort. Befintliga stöd för energieffektivisering har slopats. Utredningen om ett långsiktigt system lades ned av energiministern. I princip inget har gjorts för att utveckla smart styrning och flexibilitet.

Min fråga är: Kommer ministern att i framtiden ta hänsyn till de förslag som Skånes effektkommission tagit fram i syfte att sänka elpriserna i SE 4?

Herr talman! Jacob Risberg och jag har inte mötts i så många debatter tidigare, men detta var både okunnigt och otrevligt. Låt mig bemöta med fakta och så trevligt jag kan.

Det jag sa i valrörelsen var att vi inte ska byta ut Sveriges gröna skogar mot stålskogar. Det ligger fast. Det ska vi inte göra. Då skulle väldigt viktiga naturvärden och miljövärden gå förlorade. Det är inte heller säkert att vi skulle få mer effekt att ansluta industrier och företag till och på så sätt lösa södra Sveriges problem.

Södra Sverige har störst effektbrist i hela EU. Jag var i Malmö alldeles nyss, just för att prata med dem som drabbas av detta. 50 åtgärder har den här regeringen fattat beslut om för att förbättra situationen till 2030, för det är bråttom. Men vi kan inte fortsätta med en miljöpartistisk energipolitik som ger mer el men inte mer effekt ut. Det gynnar inte Sverige, och det …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jacob Risberg och jag har inte mötts i så många debatter tidigare, men detta var både okunnigt och otrevligt. Låt mig bemöta med fakta och så trevligt jag kan.

Det jag sa i valrörelsen var att vi inte ska byta ut Sveriges gröna skogar mot stålskogar. Det ligger fast. Det ska vi inte göra. Då skulle väldigt viktiga naturvärden och miljövärden gå förlorade. Det är inte heller säkert att vi skulle få mer effekt att ansluta industrier och företag till och på så sätt lösa södra Sveriges problem.

Södra Sverige har störst effektbrist i hela EU. Jag var i Malmö alldeles nyss, just för att prata med dem som drabbas av detta. 50 åtgärder har den här regeringen fattat beslut om för att förbättra situationen till 2030, för det är bråttom. Men vi kan inte fortsätta med en miljöpartistisk energipolitik som ger mer el men inte mer effekt ut. Det gynnar inte Sverige, och det gynnar inte hushållen.

Anförande 53

Herr talman! Då ska jag försöka ställa min fråga väldigt vänligt: Kommer energiministern att ta hänsyn till de förslag som Skånes effektkommission tagit fram i syfte att sänka just elpriserna i SE 4?

Herr talman! Det uppskattas. Svaret är ja, men inte alla rakt av. Vi har nu till exempel en pilotstudie igång för gasturbiner. Gasturbiner går att driva med många olika bränslen, men det skulle kunna ge mer effekt. Problemet är att Sverige har fått in en massa mer el i systemet men att vi inte kan ansluta fler företag och industrier. Vi har också försökt rädda den småskaliga vattenkraften och gjort Kraftlyftet i den senaste budgeten för att få ut mer effekt i linje med det som Skånes effektkommission har efterfrågat.

Anförande 55

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag riktar min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som förekommer i alla delar av vårt samhälle, såväl geografiskt som socioekonomiskt. Ett av flera verktyg som kan användas för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor är utfärdande av kontaktförbud. Men under våren konstaterade Riksrevisionen att det finns ett flertal brister i systemet med kontaktförbud. Det fungerar inte likvärdigt i landet. Det används främst som repressiv åtgärd och missar därmed sin förebyggande effekt. Konsekvenserna av att bryta det är otillräckliga.

Justitieministern och regeringen har i både ord och handling visat sitt stora fokus för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och regeringen har flera lagförslag på väg. Jag skulle vilja att justitieministern berättar vad reger…

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag riktar min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som förekommer i alla delar av vårt samhälle, såväl geografiskt som socioekonomiskt. Ett av flera verktyg som kan användas för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor är utfärdande av kontaktförbud. Men under våren konstaterade Riksrevisionen att det finns ett flertal brister i systemet med kontaktförbud. Det fungerar inte likvärdigt i landet. Det används främst som repressiv åtgärd och missar därmed sin förebyggande effekt. Konsekvenserna av att bryta det är otillräckliga.

Justitieministern och regeringen har i både ord och handling visat sitt stora fokus för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och regeringen har flera lagförslag på väg. Jag skulle vilja att justitieministern berättar vad regeringen gör för att göra kontaktförbuden mer effektiva, med ett större fokus på skydd för den som utsätts för våld eller hot.

Herr talman! Jag tackar Ludvig Ceimertz för att denna viktiga fråga lyfts i kammaren i dag.

Mäns våld mot kvinnor är ett av vårt samhälles allra största pågående misslyckanden. Nu arbetar regeringen stenhårt för att nya, effektivare regler om kontaktförbuden ska komma på plats under nästa år. Kontaktförbuden ska användas i fler fall, och de ska kunna ge ett kraftfullare skydd för utsatta kvinnor. Konkret handlar det bland annat om en presumtion för kontaktförbud när förbudspersonen har dömts för allvarliga brott i nära relationer och att kontaktförbud ska kunna omfatta avsevärt större geografiska områden än i dag.

Vi skärper alltså kontaktförbuden. Vi skärper också straffen. Vi stärker det hyresrättsliga skyddet. Vi skärper reglerna om vårdnad, boende och umgänge. Linjen är klar och tydlig: mindre hänsyn till den farliga mannen och ökat skydd för brottsoffret, det vill säg…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Ludvig Ceimertz för att denna viktiga fråga lyfts i kammaren i dag.

Mäns våld mot kvinnor är ett av vårt samhälles allra största pågående misslyckanden. Nu arbetar regeringen stenhårt för att nya, effektivare regler om kontaktförbuden ska komma på plats under nästa år. Kontaktförbuden ska användas i fler fall, och de ska kunna ge ett kraftfullare skydd för utsatta kvinnor. Konkret handlar det bland annat om en presumtion för kontaktförbud när förbudspersonen har dömts för allvarliga brott i nära relationer och att kontaktförbud ska kunna omfatta avsevärt större geografiska områden än i dag.

Vi skärper alltså kontaktförbuden. Vi skärper också straffen. Vi stärker det hyresrättsliga skyddet. Vi skärper reglerna om vårdnad, boende och umgänge. Linjen är klar och tydlig: mindre hänsyn till den farliga mannen och ökat skydd för brottsoffret, det vill säga den utsatta kvinnan. Det är vad utsatta kvinnor har rätt att förvänta sig, och det är det som regeringen levererar.

Anförande 57

Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Att flytta fokuset till den brottsutsatta och våldsutsatta är en viktig prioritering.

Jag tackar för de svar jag fick, och jag undrar vidare hur vi ska säkerställa att det hela sker mer likvärdigt över hela landet så att man ska kunna få tillgång till detta skydd oavsett var i landet man bor.

Herr talman! Det här är framför allt en tillämpningsfråga. Som ledamoten pekar på finns det granskningar som ger bilden att tillämpningen har sett delvis olika ut i olika delar av landet. Det är också något som vi har tagit upp i vår dialog med Åklagarmyndigheten, som råder över frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Alla är överens om tagen. Kontaktförbuden ska användas i fler fall och ge ett starkare skydd för utsatta kvinnor framöver. Nu kommer nya regler på plats som gör det möjligt, och vi ska förstås följa upp så att de får avsett genomslag i verkligheten.

Anförande 59

Herr talman! Min fråga går till näringsminister Ebba Busch. Svenska politiker har sedan 90-talet varit präglade av 90-talets ekonomiska krisår. Vi har sparat i ladorna så att vi i dag har en av Europas lägsta statsskulder. Konsekvenserna är tydliga. Näringslivet har beräknat att underhållsskulden för infrastruktur är 137 miljarder kronor de kommande tio åren.

För att stärka svensk konkurrenskraft och finansiera de satsningar som banar väg för jobb och grön omställning behöver vi vara beredda att hitta finansiering för att öka de offentliga investeringarna de kommande åren. Kristdemokraterna har drivit på för kraftigt ökade statliga investeringar. Vi ser nu att det kommer ett förslag där 20-25 miljarder frigörs årligen till ökade statliga investeringar. Vi kristdemokrater är stolta men inte nöjda.

Det vore intressant att ta del av näringsministerns bedömning av vilken bety…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till näringsminister Ebba Busch. Svenska politiker har sedan 90-talet varit präglade av 90-talets ekonomiska krisår. Vi har sparat i ladorna så att vi i dag har en av Europas lägsta statsskulder. Konsekvenserna är tydliga. Näringslivet har beräknat att underhållsskulden för infrastruktur är 137 miljarder kronor de kommande tio åren.

För att stärka svensk konkurrenskraft och finansiera de satsningar som banar väg för jobb och grön omställning behöver vi vara beredda att hitta finansiering för att öka de offentliga investeringarna de kommande åren. Kristdemokraterna har drivit på för kraftigt ökade statliga investeringar. Vi ser nu att det kommer ett förslag där 20-25 miljarder frigörs årligen till ökade statliga investeringar. Vi kristdemokrater är stolta men inte nöjda.

Det vore intressant att ta del av näringsministerns bedömning av vilken betydelse ökade investeringar på 20-25 miljarder per år gör för näringslivets konkurrenskraft.

Herr talman! Det är alltid spännande att få frågor här från en kristdemokrat om Kristdemokraternas politik när jag samtidigt företräder regeringen. Jag kommer därför att svara på vad regeringen anser i frågan.

Jag vill ge ett räkneexempel. Gruvbolaget LKAB står för en omsättning i Sverige som utgör 0,7 procent av vår bnp. Det är jättemycket pengar som går rakt in och som behövs för att trygga vår välfärd och till brottsbekämpningen. Då räknar jag inte med de indirekta effekterna. När de hade stopp på Malmbanan, som behövs för att de ska kunna föra ut sina produkter och bidra med denna enorma tillväxt till Sverige AB, kostade det företaget 100 miljoner kronor per dag. Det är väldigt mycket pengar, för att citera en före detta sverigedemokrat. Stoppet höll på i 65 dagar.

Som näringsminister tycker jag att det är fullständig katastrof när vi inte har tillräckligt med medel f…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det är alltid spännande att få frågor här från en kristdemokrat om Kristdemokraternas politik när jag samtidigt företräder regeringen. Jag kommer därför att svara på vad regeringen anser i frågan.

Jag vill ge ett räkneexempel. Gruvbolaget LKAB står för en omsättning i Sverige som utgör 0,7 procent av vår bnp. Det är jättemycket pengar som går rakt in och som behövs för att trygga vår välfärd och till brottsbekämpningen. Då räknar jag inte med de indirekta effekterna. När de hade stopp på Malmbanan, som behövs för att de ska kunna föra ut sina produkter och bidra med denna enorma tillväxt till Sverige AB, kostade det företaget 100 miljoner kronor per dag. Det är väldigt mycket pengar, för att citera en före detta sverigedemokrat. Stoppet höll på i 65 dagar.

Som näringsminister tycker jag att det är fullständig katastrof när vi inte har tillräckligt med medel för att rusta järnväg och väg. Jag är glad över att regeringen tar tag i underhållsskulden och att vi nu har brett politiskt stöd i kammaren för att frigöra mer utrymme framöver.

Anförande 61

Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Jag ser att det satsas mycket i budgeten på till exempel forskning och utveckling. Vi behöver även se över våra konkurrensnackdelar gentemot Europa. Vi har kanske hårdare krav på svenska företag än vad andra europeiska länder har på sina företag. Kan näringsministern säga något om arbetet framgent och hur vi kan stärka den svenska konkurrenskraften gentemot övriga Europa?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tidigare regeringar har ibland använt uttrycket "Vi såg det inte komma". Jag tror att Sverige i den här tiden ska passa sig för att inte göra tillräckligt med investeringar i den infrastruktur som gör att vi kan skapa sammanhållning i en svår tid. Det skulle göra att mammor och pappor kan känna framtidstro och att morgondagen kommer att bli bättre för barnen. Då gäller det att gå tillbaka till el, järnväg och väg. Det som har rustat Sverige historiskt är också det som kommer att göra att vi kan stå starka framöver.

Anförande 63

Herr talman! Har man följt svensk rättspolitik de senaste två åren har man nog inte missat att justitieministern och Justitiedepartementet har jobbat för högtryck. Man har försett brottsbekämpande myndigheter med många bra lagar och reformer.

Trots detta hör man - eller jag - ibland kritik, till exempel mot de preventiva tvångsmedlen, de preventiva vistelseförbuden och säkerhetszonerna. Det sägs att de inte funkar och är verkningslösa. Min enkla fråga till justitieministern är därför: Fungerar dessa lagar? Ger de resultat?

Herr talman! Jag tackar Martin Melin för en mycket relevant beskrivning av debatten och för frågan. De reformer som vi genomför gör vi naturligtvis inte för sakens egen skull utan för att de ska få effekt i verkligheten.

En väldigt viktig sak har därför varit att se till att dessa reformer utvärderas under gång. Det gäller till exempel säkerhetszonerna, där vi till och med explicit har skrivit in i förarbetena att polisen ska dokumentera och upprätta utvärderingar och att allting ska utvärderas samlat om ungefär tre år. Då ska vi ta ställning till reformens effekter.

Det går dock att säga saker redan nu när det gäller säkerhetszonerna. De har genomförts i tre fall. I samtliga fall har våldsspiralen avbrutits. Det har inte skett några nya skjutningar. De exakta effekterna är förstås föremål för polisens utvärderingar här och nu, och dem får polisen återkomma till mer preci…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Martin Melin för en mycket relevant beskrivning av debatten och för frågan. De reformer som vi genomför gör vi naturligtvis inte för sakens egen skull utan för att de ska få effekt i verkligheten.

En väldigt viktig sak har därför varit att se till att dessa reformer utvärderas under gång. Det gäller till exempel säkerhetszonerna, där vi till och med explicit har skrivit in i förarbetena att polisen ska dokumentera och upprätta utvärderingar och att allting ska utvärderas samlat om ungefär tre år. Då ska vi ta ställning till reformens effekter.

Det går dock att säga saker redan nu när det gäller säkerhetszonerna. De har genomförts i tre fall. I samtliga fall har våldsspiralen avbrutits. Det har inte skett några nya skjutningar. De exakta effekterna är förstås föremål för polisens utvärderingar här och nu, och dem får polisen återkomma till mer precist.

Just innan jag kom hit läste jag en ny siffra från polisen vad gäller de preventiva vistelseförbuden. Exempelvis har antalet anmälda rån gått ned högst påtagligt, och polisen knyter det till de preventiva vistelseförbuden.

Så ja, det spelar roll vilken politik man genomför, och ja, det ser också ut att bita i verkligheten.

Anförande 65

Herr talman! Jag är nöjd med svaret och har ingen följdfråga. Jag höll på att säga att det var korrekt. I mina ögon var det ett korrekt svar. Det var detta svar jag ville höra - tack så mycket, justitieministern!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag är väldigt nöjd med Martin Melins replik som bekräftar att vi är på rätt väg.

För mig är det här fråga om ett förhållningssätt i det läge vi befinner oss i. Vi har enormt stora och djupgående problem med inte minst organiserad brottslighet. Behovet av att pröva nya verktyg som kan vara verkningsfulla mot gängen är också enormt. Vi måste prova nytt för att bryta mönster, och vi måste utvärdera och lära oss under gång. Där resan är inledd ser det glädjande nog redan ut att bita.

Anförande 67

Herr talman! Jag hoppas bli lika nöjd som föregående frågeställare. Min civilm. ursäkta, min fråga går till civilminister Erik Slottner.

"Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan. Statlig närvaro upprätthåller statsförvaltningens legitimitet och förtroende." Så skriver regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna i sitt förslag till statlig budget för 2025.

Det här låter ju väldigt vällovligt, men samtidigt framför regeringen i precis samma budget att man vill skära ned kraftigt på resurserna till just servicekontoren. Det handlar om totalt 150 miljoner kronor till 2027. Det var föremål för en interpellationsdebatt i förra veckan, men civilministern valde då att inte svara på en väldigt viktig fråga. Jag ställer den därför igen: Hur många färre servicekontor bedömer statsrådet och regeringen att …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag hoppas bli lika nöjd som föregående frågeställare. Min civilm. ursäkta, min fråga går till civilminister Erik Slottner.

"Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan. Statlig närvaro upprätthåller statsförvaltningens legitimitet och förtroende." Så skriver regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna i sitt förslag till statlig budget för 2025.

Det här låter ju väldigt vällovligt, men samtidigt framför regeringen i precis samma budget att man vill skära ned kraftigt på resurserna till just servicekontoren. Det handlar om totalt 150 miljoner kronor till 2027. Det var föremål för en interpellationsdebatt i förra veckan, men civilministern valde då att inte svara på en väldigt viktig fråga. Jag ställer den därför igen: Hur många färre servicekontor bedömer statsrådet och regeringen att det kommer att finnas vid utgången av 2027?

Herr talman! Jag är ändå glad att Peter Hedberg kallar mig "min civilminister"! Jag tycker att det värmer lite extra.

Jag kommer inte att kunna återkomma med mer exakta svar i dag än vad jag kunde i förra veckan, herr talman, för vi vet inte i dag - eller vi har inte gjort någon bedömning av - exakt hur många kontor som kommer att påverkas. Det är myndigheten själv som kommer att behöva återkomma till regeringen om hur man ska hämta hem den här besparingen.

Nedläggning av kontor är en möjlighet, men jag vill verkligen betona betydelsen av att även jobba med öppettidernas sammansättning, mobila lösningar i stället för fasta kontor och inte minst samlokalisering med kommunal verksamhet. Då kan vi nämligen se inte bara lägre hyreskostnader utan även synergieffekter genom en ökad kommunal samverkan och därmed kanske också ett något mindre behov av personal. Men det här är nå…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag är ändå glad att Peter Hedberg kallar mig "min civilminister"! Jag tycker att det värmer lite extra.

Jag kommer inte att kunna återkomma med mer exakta svar i dag än vad jag kunde i förra veckan, herr talman, för vi vet inte i dag - eller vi har inte gjort någon bedömning av - exakt hur många kontor som kommer att påverkas. Det är myndigheten själv som kommer att behöva återkomma till regeringen om hur man ska hämta hem den här besparingen.

Nedläggning av kontor är en möjlighet, men jag vill verkligen betona betydelsen av att även jobba med öppettidernas sammansättning, mobila lösningar i stället för fasta kontor och inte minst samlokalisering med kommunal verksamhet. Då kan vi nämligen se inte bara lägre hyreskostnader utan även synergieffekter genom en ökad kommunal samverkan och därmed kanske också ett något mindre behov av personal. Men det här är något som vi kommer att få återkomma till framöver.

Anförande 69

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

SVT har gjort en granskning av begravningsbranschen, och den påvisar stora brister. Granskningen av 300 företag som jobbar med begravningar eller bouppteckningar visar att 40 dödsbon har blivit lurade på runt 15 miljoner kronor. Det gäller fem olika bolag. I reportaget tas flera fall av grova bedrägerier upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu behövs det åtgärder för att rensa upp. Seriösa inom branschen och anhöriga kräver att regeringen reagerar och agerar för att rensa upp i begravningsbranschen. Min fråga är: Ser civilministern behov av åtgärder för att öka konsumenttryggheten i begravningsbranschen?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är dock en fråga som jag som civilminister faktiskt inte ansvarar för. Jag vet att det har skickats in en skriftlig fråga som en annan av mina ministerkollegor har besvarat, och jag hoppas att det svaret ska vara mer tillfredsställande än det jag kan ge här och nu.

Den myndighet som jag gissar att ledamoten är ute efter och som jag ansvarar för är väl Konsumentverket. Vi får se; vi har inte med anledning av detta gett några nya uppdrag till Konsumentverket. Det kan förstås finnas tankar och idéer om uppdrag och uppgifter som Konsumentverket skulle behöva ha för att tygla förekomsten av det här. Det som har framkommit är naturligtvis väldigt allvarligt, vill jag säga, och självklart behöver det redas ut. Frågan är dock om Konsumentverket är den myndighet som ska göra det eller om det faktiskt är andra myndigheter, som då ligger u…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är dock en fråga som jag som civilminister faktiskt inte ansvarar för. Jag vet att det har skickats in en skriftlig fråga som en annan av mina ministerkollegor har besvarat, och jag hoppas att det svaret ska vara mer tillfredsställande än det jag kan ge här och nu.

Den myndighet som jag gissar att ledamoten är ute efter och som jag ansvarar för är väl Konsumentverket. Vi får se; vi har inte med anledning av detta gett några nya uppdrag till Konsumentverket. Det kan förstås finnas tankar och idéer om uppdrag och uppgifter som Konsumentverket skulle behöva ha för att tygla förekomsten av det här. Det som har framkommit är naturligtvis väldigt allvarligt, vill jag säga, och självklart behöver det redas ut. Frågan är dock om Konsumentverket är den myndighet som ska göra det eller om det faktiskt är andra myndigheter, som då ligger under andra ministrars ansvarsområden, som ska göra det.

Anförande 71

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Andelen svenskar som uppger att de har en fast läkarkontakt i primärvården är 32 procent, vilket kan jämföras med andra liknande länder, där andelen är 81 procent. Socialstyrelsen bedömer att primärvårdens förmåga att fungera som ett nav i hälso- och sjukvården kan påverkas mycket negativt av resursbrist. Två nedskärningsbudgetar har vi sett från den SDberoende regeringen. I år föreslår regeringen ingen höjning av de generella statsbidragen till nästa år, och man minskar också sektorsbidraget från 9 till 2 miljarder kronor.

Det krävs långsiktiga förutsättningar för att bygga upp och bedriva primärvård, och det har vi alla ställt oss bakom. Det här är ju en jättereform som jag trodde skulle vara på g, men så är det tydligen inte. Därför undrar jag: Hur länge ska statsrådet blunda för primärvårdens behov?…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Andelen svenskar som uppger att de har en fast läkarkontakt i primärvården är 32 procent, vilket kan jämföras med andra liknande länder, där andelen är 81 procent. Socialstyrelsen bedömer att primärvårdens förmåga att fungera som ett nav i hälso- och sjukvården kan påverkas mycket negativt av resursbrist. Två nedskärningsbudgetar har vi sett från den SDberoende regeringen. I år föreslår regeringen ingen höjning av de generella statsbidragen till nästa år, och man minskar också sektorsbidraget från 9 till 2 miljarder kronor.

Det krävs långsiktiga förutsättningar för att bygga upp och bedriva primärvård, och det har vi alla ställt oss bakom. Det här är ju en jättereform som jag trodde skulle vara på g, men så är det tydligen inte. Därför undrar jag: Hur länge ska statsrådet blunda för primärvårdens behov?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en riktigt viktig fråga. Lyckas vi bygga ut primärvården så att människor får en fast läkarkontakt kommer vi att öka både kvaliteten och effektiviteten i hela sjukvården. Det är alltså oerhört väsentligt.

Ledamoten slarvar dock med siffrorna - ja, ursäkta, men så är det - när hon säger att sektorsbidraget är något som skulle vara permanent. Det var ju tillfälligt för att klara inflationen, som är borta nästa år. Ändå bibehåller vi 2 miljarder i stöd till regionerna. De får dessutom 25 miljarder lägre kostnader med det här pensionsavtalet, eftersom inflationen har gått ned. Det vi gör, behåller och ökar är alltså 3 ½ miljard till primärvården nästa år. De pengarna kommer att behövas.

Anförande 73

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I dag har jag med mig en praoelev, och vi har gemensamt en fråga till justitieministern.

Under regeringens tid vid makten har vi bevittnat en skrämmande utveckling där skolbarn kvävs av tystnadskultur, har mycket lågt förtroende för polisen och kallblodigt utnyttjas av gängen. Min praoelev går i årskurs 9 och vittnar om att polisen aldrig någonsin besökt hennes skola.

I regeringens 87-sidiga budgetproposition för rättsväsendet och i polisens regleringsbrev omnämns ordet skola två gånger. Ordet lärare nämns inte en enda gång. Trots att experter är eniga om att samverkan mellan polis och skola är något av det viktigaste i det brottsförebyggande arbetet finns det inte med vare sig i budgeten eller i regleringsbrev.

Anser inte justitieministern att polisens närvaro är viktig? Varför är detta inte med?

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I dag har jag med mig en praoelev, och vi har gemensamt en fråga till justitieministern.

Under regeringens tid vid makten har vi bevittnat en skrämmande utveckling där skolbarn kvävs av tystnadskultur, har mycket lågt förtroende för polisen och kallblodigt utnyttjas av gängen. Min praoelev går i årskurs 9 och vittnar om att polisen aldrig någonsin besökt hennes skola.

I regeringens 87-sidiga budgetproposition för rättsväsendet och i polisens regleringsbrev omnämns ordet skola två gånger. Ordet lärare nämns inte en enda gång. Trots att experter är eniga om att samverkan mellan polis och skola är något av det viktigaste i det brottsförebyggande arbetet finns det inte med vare sig i budgeten eller i regleringsbrev.

Anser inte justitieministern att polisens närvaro är viktig? Varför är detta inte med?

Herr talman! Tack till Ulrika Liljeberg, men framför allt tack till praoeleven, som kanske befinner sig någonstans här i lokalerna! Jag vill säga ett stort tack till henne för den här utomordentligt viktiga frågan.

Först och främst tycker jag att praoeleven ska säga till sin lärare eller rektor att lyfta luren till den lokala polisen och se till att de kommer dit. Jag är alldeles säker på att de kommer att komma, med väldigt stor glädje. Det råder nämligen ingen som helst tvekan om att samspelet mellan polisen, skolan och inte minst socialtjänsten är helt avgörande för att vi ska kunna förebygga brottslighet och förhindra att barn och unga dras in exempelvis i gängens garn. Det handlar också om att klara upp brott - och kanske göra det i ett tidigt skede, så att den som har kommit lite på glid kan fångas upp i ett tidigt skede.

Det här är ett grundackord i regeringens po…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack till Ulrika Liljeberg, men framför allt tack till praoeleven, som kanske befinner sig någonstans här i lokalerna! Jag vill säga ett stort tack till henne för den här utomordentligt viktiga frågan.

Först och främst tycker jag att praoeleven ska säga till sin lärare eller rektor att lyfta luren till den lokala polisen och se till att de kommer dit. Jag är alldeles säker på att de kommer att komma, med väldigt stor glädje. Det råder nämligen ingen som helst tvekan om att samspelet mellan polisen, skolan och inte minst socialtjänsten är helt avgörande för att vi ska kunna förebygga brottslighet och förhindra att barn och unga dras in exempelvis i gängens garn. Det handlar också om att klara upp brott - och kanske göra det i ett tidigt skede, så att den som har kommit lite på glid kan fångas upp i ett tidigt skede.

Det här är ett grundackord i regeringens politik, och det är ett grundackord också i polisens uppdrag och verksamhet. Om de inte har dykt upp på just den här skolan, se till att bjuda in dem! Gör det redan i dag, så är jag säker på att de kommer redan i nästa vecka - eller möjligtvis veckan efter novemberlovet.

Anförande 75

Herr talman! Jag har en fråga av allmänpolitisk karaktär, så den går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Just nu pågår FN:s partsmöte om biologisk mångfald i Cali i Colombia. Jag ska själv åka dit i morgon och ansluta till den svenska delegationen. Det handlar om att vi ska skydda 30 procent av vår natur och restaurera 30 procent av alla naturtyper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt har vi den här veckan fått besked om att vi får fiskekvoter långt över vad våra hav faktiskt klarar. Ministerns kollega åkte till fiskeförhandlingarna med förhoppningen att sänka kvoterna, men de höjdes tyvärr. I centrala Östersjön höjs kvoterna för strömming med 108 procent. Det här kommer att kunna leda till en kollaps. Det är vad forskningen säger.

Min fråga blir därför: Vad tänker regeringen göra för att vi ska kunna ändra det här - för att vi ska…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag har en fråga av allmänpolitisk karaktär, så den går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Just nu pågår FN:s partsmöte om biologisk mångfald i Cali i Colombia. Jag ska själv åka dit i morgon och ansluta till den svenska delegationen. Det handlar om att vi ska skydda 30 procent av vår natur och restaurera 30 procent av alla naturtyper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt har vi den här veckan fått besked om att vi får fiskekvoter långt över vad våra hav faktiskt klarar. Ministerns kollega åkte till fiskeförhandlingarna med förhoppningen att sänka kvoterna, men de höjdes tyvärr. I centrala Östersjön höjs kvoterna för strömming med 108 procent. Det här kommer att kunna leda till en kollaps. Det är vad forskningen säger.

Min fråga blir därför: Vad tänker regeringen göra för att vi ska kunna ändra det här - för att vi ska kunna göra beslutet så lindrigt som möjligt? Kommer man att förbjuda de stora pelagiska trålarna? Kommer man att dela ut kustkvoter? Vad är regeringens svar?

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten! Det blir jag som svarar på den.

Det har varit en tung vecka. Alla vi i Sverige som vet hur tufft läget är för fiskbestånden vet vilket katastrofbeslut det här är från EU-nivå. Är Sveriges regering nöjd med utfallet av förhandlingarna? Nej. Hade det varit ännu värre om vi inte hade varit i rummet och - ensamma - drivit på för att trycka ned kvoterna? Ja.

Det är för tidigt att säga vilka ytterligare medel regeringen kan använda för att försöka dämpa resultatet av detta. Regeringen har haft kontakt med många förtvivlade fiskare, som ju har jobbat för att fisket ska hålla över generationer, och vi är väl medvetna om hur tungt det här beslutet är. Vi har gjort allt för att dämpa effekterna av det, och vi ser nu fram emot att utifrån beslutet titta på möjliga ytterligare åtgärder.

Anförande 77

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Den här frågan har jag skrivit tillsammans med min praoelev för den här veckan. Han heter Alvin Hindén Steffansson och är från Vansbro i Dalarna.

Antalet anställda i Region Dalarna har ökat med 400 personer om man jämför 2019 med 2024. Det är jättebra. Men hälften av de nyanställda är administrativ personal. Det är alltså inte primärt läkare eller sjuksköterskor som har anställts.

Åren 2018-2022 styrde Moderaterna tillsammans med flera andra borgerliga partier. Efter valet 2022 styr Socialdemokraterna med samarbetspartier i Region Dalarna.

Hur tänker statsrådet Acko Ankarberg Johansson kring att regionerna anställer administrativ personal före läkare och sjuksköterskor?

Herr talman! Tack, ledamoten, och speciellt tack till Vansbro! Jag var där i måndags på besök. Jag hade en fantastisk dag i Vansbro, mötte primärvården och såg kommunens arbete. Det var precis vad man behöver för att veta hur det är i en vanlig kommun som har jättetuffa villkor. Det är en glesbygdssituation för en väldigt stor del av Vansbro. Det var ett så bra besök i måndags som jag tar med mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det ledamoten lyfter fram är det som vi har diskuterat tidigare i dag i interpellationsdebatten. Regionerna har ofta anställt fler som jobbar administrativt än som jobbar vårdnära. Statistik från Vårdförbundets tidning Vårdfokus visar detta. Det har regeringen lyft fram många gånger.

Totalt behöver kanske regionerna göra förändringar i vilka medarbetare de har och prioritera dem som jobbar kliniskt nära vården, vårdpersonalen, …

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, ledamoten, och speciellt tack till Vansbro! Jag var där i måndags på besök. Jag hade en fantastisk dag i Vansbro, mötte primärvården och såg kommunens arbete. Det var precis vad man behöver för att veta hur det är i en vanlig kommun som har jättetuffa villkor. Det är en glesbygdssituation för en väldigt stor del av Vansbro. Det var ett så bra besök i måndags som jag tar med mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det ledamoten lyfter fram är det som vi har diskuterat tidigare i dag i interpellationsdebatten. Regionerna har ofta anställt fler som jobbar administrativt än som jobbar vårdnära. Statistik från Vårdförbundets tidning Vårdfokus visar detta. Det har regeringen lyft fram många gånger.

Totalt behöver kanske regionerna göra förändringar i vilka medarbetare de har och prioritera dem som jobbar kliniskt nära vården, vårdpersonalen, där de finns. Det är regeringens uppfattning. Det är dem vi behöver värna, och det är dem vi vill behålla.

Men det kan kanske vara befogat att göra förändringar på andra håll. Det är inte för att de gör ett dåligt jobb utan för att vi måste säkerställa att vården fungerar. Det är prio ett.

Anförande 79

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Slottner.

Vi lever nu i en digitaliserad värld. Många av våra ärenden i form av betalningar och transaktioner genomförs på nätet. För att göra detta krävs oftast att man också legitimerar sig digitalt. Sverige har i dag många typer av elegitimation. Bank-id är den absolut vanligaste. Bank-id hanteras i dag av ett aktiebolag som ägs av de största bankerna.

Behovet av en säker elegitimation är stort. Kriminella använder i dag Bank-id som en viktig beståndsdel i sina brottsupplägg. Bedrägerier mot äldre är de mest kända, men den nuvarande elegitimationen används även i andra brottsformer.

Bedömningen är att våra nuvarande elegitimationslösningar inte fullt ut når upp till den säkerhetsnivå som krävs. Det finns även ett behov av en nationell digital legitimation, något som numera finns i flera andra länder men inte i Sverige.

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Slottner.

Vi lever nu i en digitaliserad värld. Många av våra ärenden i form av betalningar och transaktioner genomförs på nätet. För att göra detta krävs oftast att man också legitimerar sig digitalt. Sverige har i dag många typer av elegitimation. Bank-id är den absolut vanligaste. Bank-id hanteras i dag av ett aktiebolag som ägs av de största bankerna.

Behovet av en säker elegitimation är stort. Kriminella använder i dag Bank-id som en viktig beståndsdel i sina brottsupplägg. Bedrägerier mot äldre är de mest kända, men den nuvarande elegitimationen används även i andra brottsformer.

Bedömningen är att våra nuvarande elegitimationslösningar inte fullt ut når upp till den säkerhetsnivå som krävs. Det finns även ett behov av en nationell digital legitimation, något som numera finns i flera andra länder men inte i Sverige.

Min fråga till statsrådet är: Pågår det ett arbete med att ta fram en säker nationell elegitimation, och när kan vi i så fall förvänta oss att en sådan finns på plats?

Herr talman! Jag tackar Torsten Elofsson för frågan. Det är verkligen en viktig fråga.

Precis som ledamoten säger saknar Sverige i dag en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Det är bara fyra länder i EU som saknar detta, och Sverige är ett av de fyra länderna. Det här behövs för att vi ska kunna införa den digitala plånboken inom EU så att vi ska kunna identifiera oss oavsett var vi befinner oss inom unionen.

Det behövs också för att öka säkerheten när vi exempelvis gör digitala transaktioner, men också för att fler människor ska våga identifiera sig elektroniskt. Många, inte minst äldre personer, känner i dag en tveksamhet inför att göra detta av rädsla att bli utsatt för bedragare.

Det är en viktig fråga. Regeringen har sedan tidigare tillsatt en utredning som har kommit med sina förslag på hur vi ska kunna utforma en elektronisk identitet. Arbetet är i full gång…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Torsten Elofsson för frågan. Det är verkligen en viktig fråga.

Precis som ledamoten säger saknar Sverige i dag en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Det är bara fyra länder i EU som saknar detta, och Sverige är ett av de fyra länderna. Det här behövs för att vi ska kunna införa den digitala plånboken inom EU så att vi ska kunna identifiera oss oavsett var vi befinner oss inom unionen.

Det behövs också för att öka säkerheten när vi exempelvis gör digitala transaktioner, men också för att fler människor ska våga identifiera sig elektroniskt. Många, inte minst äldre personer, känner i dag en tveksamhet inför att göra detta av rädsla att bli utsatt för bedragare.

Det är en viktig fråga. Regeringen har sedan tidigare tillsatt en utredning som har kommit med sina förslag på hur vi ska kunna utforma en elektronisk identitet. Arbetet är i full gång. Vi beräknar att vara klara med detta någon gång 2026, 2027.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Anförande 81

Herr talman! Eftersom den interpellationsdebatt som jag nyligen skulle ha haft med energi- och näringsministern inte blev av tänker jag passa på att ställa en av mina frågor här i stället.

Vattenfall har beslutat att pausa havsvindkraftsparken Kriegers flak. Anledningen är att man måste betala nätanslutningen själv. Utan tillskott på ny el räcker energin inte till alla de industrisatsningar som pågår eller är planerade i södra Sverige, och man går miste om välbehövliga arbetstillfällen. Till exempel var Skånes arbetslöshet i juni 9,1 procent mot rikets 6,7 procent.

Min fråga är: Hur vill ministern lösa södra Sveriges energibehov de närmaste tio åren?

Herr talman! Tack, Marianne Fundahn, för en viktig fråga. Jag hoppas att vi ska få lov att hålla vår interpellationsdebatt i sin helhet. Frågan förtjänar fler inlägg.

För mig är 2030 på kort sikt. Det är här och nu. Därför är de 50 redan beslutade åtgärderna så otroligt viktiga för att få loss mer effekt av det system som vi har.

Vi ska komma ihåg att de senaste tio elva åren har Sverige fått över 13 000 megawatt mer el in i systemet. Vi har jättemycket mer produktion, men vi kan bara konsumera lika mycket i dag som för tio år sedan. Det är något ruttet i systemet. Då kan man inte ansluta fler företag och fler industrier.

Det är som att erbjuda en enorm kinabuffé fyra månader om året, men sedan går man på svältkur på vintern. Det funkar inte att styra ett land eller ett näringsliv på det sättet. Det handlar om de 50 åtgärderna. Hur får vi mer effekt av den el som red…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Marianne Fundahn, för en viktig fråga. Jag hoppas att vi ska få lov att hålla vår interpellationsdebatt i sin helhet. Frågan förtjänar fler inlägg.

För mig är 2030 på kort sikt. Det är här och nu. Därför är de 50 redan beslutade åtgärderna så otroligt viktiga för att få loss mer effekt av det system som vi har.

Vi ska komma ihåg att de senaste tio elva åren har Sverige fått över 13 000 megawatt mer el in i systemet. Vi har jättemycket mer produktion, men vi kan bara konsumera lika mycket i dag som för tio år sedan. Det är något ruttet i systemet. Då kan man inte ansluta fler företag och fler industrier.

Det är som att erbjuda en enorm kinabuffé fyra månader om året, men sedan går man på svältkur på vintern. Det funkar inte att styra ett land eller ett näringsliv på det sättet. Det handlar om de 50 åtgärderna. Hur får vi mer effekt av den el som redan finns? Det är det viktiga till 2030.

Anförande 83

Herr talman! Under de senaste åren har användningen av lustgas som berusningsmedel ökat explosionsartat, särskilt bland unga. Lustgasen säljs i butiker, på nätet och även utanför skolor till minderåriga helt lagligt.

Bruk av lustgas kan leda till syrebrist, nervskador och i värsta fall dödsfall. Upprepad användning kan orsaka permanenta skador på nervsystemet och påverka individens motorik och kognitiva förmåga långsiktigt.

Under årets första nio månader har Giftinformationscentralen fått 672 samtal om förgiftningstillbud. Det är dubbelt så många som under samma period 2022. De menar att detta sticker ut som ingenting annat de sett de senaste 20 åren.

Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit på i frågan, och en utredning har nyligen varit ute på remiss. Det är bråttom att vidta åtgärder för att minska det ökade missbruket av lustgas och för att skydda våra barn …

Visa hela anförandet

Herr talman! Under de senaste åren har användningen av lustgas som berusningsmedel ökat explosionsartat, särskilt bland unga. Lustgasen säljs i butiker, på nätet och även utanför skolor till minderåriga helt lagligt.

Bruk av lustgas kan leda till syrebrist, nervskador och i värsta fall dödsfall. Upprepad användning kan orsaka permanenta skador på nervsystemet och påverka individens motorik och kognitiva förmåga långsiktigt.

Under årets första nio månader har Giftinformationscentralen fått 672 samtal om förgiftningstillbud. Det är dubbelt så många som under samma period 2022. De menar att detta sticker ut som ingenting annat de sett de senaste 20 åren.

Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit på i frågan, och en utredning har nyligen varit ute på remiss. Det är bråttom att vidta åtgärder för att minska det ökade missbruket av lustgas och för att skydda våra barn och unga från de allvarliga hälsorisker som detta innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till sjukvårdsministern är: Hur avser regeringen att gå vidare med utredningen?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga, precis som ledamoten väl beskriver!

Just att det blir nya saker som man börjar använda som berusningsmedel gör att vi måste vara snabba från regeringens sida. Socialminister Jakob Forssmed är det. Det gäller inte minst klassificering av nya narkotiska preparat så att man snabbt kan se till att få det stöd man behöver för att kunna ingripa.

När det gäller lustgas behöver vi en helt ny lagstiftning. Det är också därför det fanns med i utredningen, precis som ledamoten nämner. Vi behöver ett regelverk.

Utredningen har varit ute på remiss. Som med alla utredningar måste vi nu sammanfatta. Vad tyckte utredningen? Vad säger remissinstanserna? Socialministern och regeringen kommer att återkomma med förslag.

Det är nödvändigt att vi hittar åtgärder. Men de måste vara verkningsfulla, och de måste gå att använda ute på f…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga, precis som ledamoten väl beskriver!

Just att det blir nya saker som man börjar använda som berusningsmedel gör att vi måste vara snabba från regeringens sida. Socialminister Jakob Forssmed är det. Det gäller inte minst klassificering av nya narkotiska preparat så att man snabbt kan se till att få det stöd man behöver för att kunna ingripa.

När det gäller lustgas behöver vi en helt ny lagstiftning. Det är också därför det fanns med i utredningen, precis som ledamoten nämner. Vi behöver ett regelverk.

Utredningen har varit ute på remiss. Som med alla utredningar måste vi nu sammanfatta. Vad tyckte utredningen? Vad säger remissinstanserna? Socialministern och regeringen kommer att återkomma med förslag.

Det är nödvändigt att vi hittar åtgärder. Men de måste vara verkningsfulla, och de måste gå att använda ute på fältet. Regeringen återkommer i en mycket viktig fråga.

Anförande 85

Herr talman! Jag skulle vilja passa på att tacka samtliga närvarande statsråd för alla de viktiga reformer som beslutas på alla politikområden. För varje dag gör de Sverige till ett lite bättre land och ser till att alla ungdomar här på läktaren kan vänta sig en lite ljusare framtid.

En viktig reform är nu en ny förverkandelagstiftning där vi ger polisen väsentligt bättre möjligheter att ta ifrån de grovt kriminella deras lyxprylar. Det kommer att göra det svårare att vara kriminell i Sverige.

Jag skulle vilja fråga justitieministern om regeringen har någon uppskattning av i hur många fall den här lagstiftningen kan komma att användas eller vilken effekt av denna vi kan förvänta oss att se i verkligheten.

Herr talman! Tack, Fredrik Kärrholm, för att du lyfter fram denna viktiga reform! Det är den största reformen av svensk straffrätt på 50 år. Om två veckor, den 8 november, är den äntligen på plats.

Den uppskattning som görs i den utredning som ligger till grund för lagstiftningen är 600 ärenden per år hos brottsbekämpande myndigheter. Åklagarmyndigheten har i sitt remissvar till utredningen uppskattat att det kan röra sig om ännu fler fall, och då är vi ändå inte ens igång med det.

Det är klart att när vi är igång med det och får full volym och full skala på det här verktyget har det verkligen en stor mönsterbrytande potential. Det är dock alltid svårt att uppskatta effekter, och vi kommer att följa det väldigt noga.

Nu gör vi också väldigt mycket annat. Det handlar om kriminalisering av deltagande i de kriminella gängen, ändring av en lång rad regler, skärpning av s…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Fredrik Kärrholm, för att du lyfter fram denna viktiga reform! Det är den största reformen av svensk straffrätt på 50 år. Om två veckor, den 8 november, är den äntligen på plats.

Den uppskattning som görs i den utredning som ligger till grund för lagstiftningen är 600 ärenden per år hos brottsbekämpande myndigheter. Åklagarmyndigheten har i sitt remissvar till utredningen uppskattat att det kan röra sig om ännu fler fall, och då är vi ändå inte ens igång med det.

Det är klart att när vi är igång med det och får full volym och full skala på det här verktyget har det verkligen en stor mönsterbrytande potential. Det är dock alltid svårt att uppskatta effekter, och vi kommer att följa det väldigt noga.

Nu gör vi också väldigt mycket annat. Det handlar om kriminalisering av deltagande i de kriminella gängen, ändring av en lång rad regler, skärpning av straffen och användning av hemliga tvångsmedel preventivt mot de kriminella nätverken. Det kommer att bli tillåtet med anonyma vittnen och kronvittnen, och vi går mot kriminella företag på olika sätt. Det handlar även om förverkandelagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Allt detta sker i ett sammanhang som ger oss en fantastisk slagkraft för att äntligen kunna strypa den kriminella ekonomin.

Anförande 87

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

En av de viktigaste frågorna för oss kristdemokrater är hur staten kan ta ett ytterligare större ansvar kring sjukvården. Vi tog över ansvaret för en sjukvård som var ojämlik från Socialdemokraterna. Vården präglades av långa köer, bristande tillgänglighet och vårdplatser med bristande patientsäkerhet.

Nu har vi en utredning igång om delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Beslutet om utredningen är ett första steg mot ett möjligt statligt huvudmannaskap. Vi ser det som viktigt att staten tar mer ansvar för vården. Vi behöver också göra mer när det gäller väntetider och vårdgarantin så att människor slipper stå i kö för vård.

Min fråga är: Hur möjliggör vi att fler personer kan få vård i tid, och vilka steg tas för ett ökat statligt ansvar inom vården?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Den parlamentariska kommittén kommer alldeles säkert att lämna sitt förslag enligt tidtabell någon gång i maj-juni. Då får vi se vad de föreslår. Tidöavtalet visar också på ganska många gemensamma nationella insatser för sjukvården.

Låt mig berätta för er att vi hade lika många i kö till operation och till ett första besök hos specialist hösten 2022 som hösten 2023. Det hände alltså inte så mycket det första året som vi var med. Men fram till i maj i våras hade antalet personer i kö sjunkit med 100 000 - en jätteinsats av sjukvårdens medarbetare som kunde minska köerna.

Sedan kom sommaren, och personalen måste ha semester. Vi hade också en konflikt på arbetsmarknaden. En konflikt är ju till för att ge effekt i verksamheten, så det är klart att det har påverkat. Köerna har därför gått upp igen.

Det visar att det krävs st…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Den parlamentariska kommittén kommer alldeles säkert att lämna sitt förslag enligt tidtabell någon gång i maj-juni. Då får vi se vad de föreslår. Tidöavtalet visar också på ganska många gemensamma nationella insatser för sjukvården.

Låt mig berätta för er att vi hade lika många i kö till operation och till ett första besök hos specialist hösten 2022 som hösten 2023. Det hände alltså inte så mycket det första året som vi var med. Men fram till i maj i våras hade antalet personer i kö sjunkit med 100 000 - en jätteinsats av sjukvårdens medarbetare som kunde minska köerna.

Sedan kom sommaren, och personalen måste ha semester. Vi hade också en konflikt på arbetsmarknaden. En konflikt är ju till för att ge effekt i verksamheten, så det är klart att det har påverkat. Köerna har därför gått upp igen.

Det visar att det krävs ständiga åtgärder, och det måste kopplas till medarbetarnas arbetsmiljö och kompetensförsörjningen. Därför har vi en utredning som kommer med förslag om detta den 2 januari. Jag ser fram emot den, och framför allt ser alla patienter fram emot att få den vård de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det blir bara dyrare och dyrare i Ebba Buschs Sverige. Det är halvtid i mandatperioden, och regeringen har levererat den högsta arbetslösheten på tio år och den lägsta tillväxten i hela EU. I Norrbotten ser vi hur nyindustrialiseringen sätts på paus i ett läge där Sverige är i desperat behov av fler jobb.

Regeringen gör ingenting för att säkra svenska jobb, Ebba Busch!

Nu införs en ny modell för flödesbaserad kapacitetsberäkning som riskerar att kraftigt höja elpriserna och som också har kritiserats av bland annat Svenskt Näringsliv, handelskamrarna och Kronofogden, som flaggar för ökad skuldsättning hos hushållen som en följd av detta.

Varför väljer statsrådet att införa den här modellen i ett läge där svenska hushåll är hårt ansatta av den förda politiken? Vi socialdemokrater har föreslagit en paus f…

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det blir bara dyrare och dyrare i Ebba Buschs Sverige. Det är halvtid i mandatperioden, och regeringen har levererat den högsta arbetslösheten på tio år och den lägsta tillväxten i hela EU. I Norrbotten ser vi hur nyindustrialiseringen sätts på paus i ett läge där Sverige är i desperat behov av fler jobb.

Regeringen gör ingenting för att säkra svenska jobb, Ebba Busch!

Nu införs en ny modell för flödesbaserad kapacitetsberäkning som riskerar att kraftigt höja elpriserna och som också har kritiserats av bland annat Svenskt Näringsliv, handelskamrarna och Kronofogden, som flaggar för ökad skuldsättning hos hushållen som en följd av detta.

Varför väljer statsrådet att införa den här modellen i ett läge där svenska hushåll är hårt ansatta av den förda politiken? Vi socialdemokrater har föreslagit en paus för modellen, och jag vill veta om Ebba Busch är beredd att pausa den. Ja eller nej?

Herr talman! Vi börjar i den här ändan: Den flödesbaserade beräkningsmekanismen är alltså någonting som framförhandlades delvis under alliansregeringen och som sedan beslutades av den rödgröna regeringen i december 2014 på EU-nivå.

Det är en EU-förordning. Det är alltså inte något fritt valt arbete som Sverige kan välja att göra eller inte göra. Alla nordiska länder genomför detta samtidigt i slutet av oktober. Syftet med detta är att frigöra kapacitet i nätet, alltså en möjlighet att överföra el från ett område till ett annat där det behövs.

Den motsvarande ökade kapaciteten som kommer av det här nya upplägget motsvarar investeringar i nät på 40-50 miljarder. Jag vill gärna veta om S har budgeterat för 40-50 miljarder för att i sådana fall kompensera detta som vi är tvingade att göra.

Svaret är nej. Det har man inte.

Blir det här dåligt för Sverige kommer vi a…

Visa hela anförandet

Herr talman! Vi börjar i den här ändan: Den flödesbaserade beräkningsmekanismen är alltså någonting som framförhandlades delvis under alliansregeringen och som sedan beslutades av den rödgröna regeringen i december 2014 på EU-nivå.

Det är en EU-förordning. Det är alltså inte något fritt valt arbete som Sverige kan välja att göra eller inte göra. Alla nordiska länder genomför detta samtidigt i slutet av oktober. Syftet med detta är att frigöra kapacitet i nätet, alltså en möjlighet att överföra el från ett område till ett annat där det behövs.

Den motsvarande ökade kapaciteten som kommer av det här nya upplägget motsvarar investeringar i nät på 40-50 miljarder. Jag vill gärna veta om S har budgeterat för 40-50 miljarder för att i sådana fall kompensera detta som vi är tvingade att göra.

Svaret är nej. Det har man inte.

Blir det här dåligt för Sverige kommer vi att bråka i EU. Det är för tidigt att säga. Prognosen för vintern är lägre priser i Sverige.

Herr talman! Den 1 juli började en ny lag att gälla som ger fastighetsägare möjlighet att vräka kriminella från hyresrätter. Det är jättebra och välbehövligt.

Dock finns inte motsvarande lagstiftning för bostadsrätter. Att man har betalat en insats för en lägenhet kan inte vara tillräckligt för att man därefter ostört ska kunna störa och förstöra tryggheten i ett område.

I vissa delar i vårt land är priset för en bostadsrätt dessutom mycket lågt. Samtidigt finns kriminella med god ekonomi som kan efterfråga även dyrare bostadsrätter. Detta kan ge samma problem i ett bostadsområde med bostadsrätter som vi hittills har sett bland hyresrätter. För att skydda boende i närmiljön skulle det troligtvis behövas en lagstiftning liknande den för hyresrätter som ger möjlighet att skydda hederliga människor i deras hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vi…

Visa hela anförandet

Herr talman! Den 1 juli började en ny lag att gälla som ger fastighetsägare möjlighet att vräka kriminella från hyresrätter. Det är jättebra och välbehövligt.

Dock finns inte motsvarande lagstiftning för bostadsrätter. Att man har betalat en insats för en lägenhet kan inte vara tillräckligt för att man därefter ostört ska kunna störa och förstöra tryggheten i ett område.

I vissa delar i vårt land är priset för en bostadsrätt dessutom mycket lågt. Samtidigt finns kriminella med god ekonomi som kan efterfråga även dyrare bostadsrätter. Detta kan ge samma problem i ett bostadsområde med bostadsrätter som vi hittills har sett bland hyresrätter. För att skydda boende i närmiljön skulle det troligtvis behövas en lagstiftning liknande den för hyresrätter som ger möjlighet att skydda hederliga människor i deras hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer hur han ser på behovet av att ge även bostadsrättsföreningar större möjlighet att agera mot och vräka kriminella.

Herr talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för denna viktiga fråga!

Det är helt riktigt att i juli i år trädde lagändringar i kraft som ger fastighetsägare utökade möjligheter att vräka hyresgäster som begår brott eller på andra sätt har skapat otrygghet för andra boende, kort sagt har förbrukat sitt förtroende och möjlighet att bo kvar.

Vi vet också att andelen som känner sig otrygga i sitt bostadsområde är avsevärt större bland dem som bor i hyreslägenhet än i andra boendeformer, och därför kan man säga att det har varit extra angeläget att börja i den ändan.

Det hindrar förstås inte att det är angeläget att vidta kraftfulla åtgärder även på andra områden när det gäller brottslighet, oavsett vilken boendeform som drabbas. Till exempel arbetar vi nu aktivt med förslag om att inrätta ett bostadsrättsregister för att göra det svårare för kriminella att utnyttja bostads…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för denna viktiga fråga!

Det är helt riktigt att i juli i år trädde lagändringar i kraft som ger fastighetsägare utökade möjligheter att vräka hyresgäster som begår brott eller på andra sätt har skapat otrygghet för andra boende, kort sagt har förbrukat sitt förtroende och möjlighet att bo kvar.

Vi vet också att andelen som känner sig otrygga i sitt bostadsområde är avsevärt större bland dem som bor i hyreslägenhet än i andra boendeformer, och därför kan man säga att det har varit extra angeläget att börja i den ändan.

Det hindrar förstås inte att det är angeläget att vidta kraftfulla åtgärder även på andra områden när det gäller brottslighet, oavsett vilken boendeform som drabbas. Till exempel arbetar vi nu aktivt med förslag om att inrätta ett bostadsrättsregister för att göra det svårare för kriminella att utnyttja bostadsrätter i sin kriminella verksamhet.

Den aspekt som ledamoten lyfter upp tycker jag är värd att diskutera vidare. Jag utesluter inte alls att det finns anledning att vidta ytterligare åtgärder på det här området.

Anförande 93

Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

Mitt hemlän Sörmland är, som övriga Sverige, drabbat av en brottslighet som tillåtits växa under alldeles för många år av socialdemokratiskt styre. Ministern har själv besökt Eskilstuna, som är ett viktigt nav i Mälardalen men som också har en hög brottsdensitet med drygt 15 000 brott anmälda per 100 000 invånare. Det är alldeles för högt, och det behöver vändas.

Sedan två år tillbaka har Sverige tack och lov en regering på plats som tar krafttag mot kriminaliteten med skärpta straff, brottsförebyggande arbete och fler poliser.

Herr talman! Jag noterar att det unga intresset för politiken är glädjande högt här i dag. Även jag har en praoelev med mig. Min och Emil Karlssons fråga till justitieministern är: Hur jobbar regeringen för att hindra barn och unga från att drabbas av eller dras in i kriminalite…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

Mitt hemlän Sörmland är, som övriga Sverige, drabbat av en brottslighet som tillåtits växa under alldeles för många år av socialdemokratiskt styre. Ministern har själv besökt Eskilstuna, som är ett viktigt nav i Mälardalen men som också har en hög brottsdensitet med drygt 15 000 brott anmälda per 100 000 invånare. Det är alldeles för högt, och det behöver vändas.

Sedan två år tillbaka har Sverige tack och lov en regering på plats som tar krafttag mot kriminaliteten med skärpta straff, brottsförebyggande arbete och fler poliser.

Herr talman! Jag noterar att det unga intresset för politiken är glädjande högt här i dag. Även jag har en praoelev med mig. Min och Emil Karlssons fråga till justitieministern är: Hur jobbar regeringen för att hindra barn och unga från att drabbas av eller dras in i kriminalitet?

Herr talman! Tack till Anna af Sillén, och tack till praktikanten, som jag hade glädjen att hälsa på utanför kammaren för en liten stund sedan! Det är en utmärkt fråga som naturligtvis är superrelevant, för ska vi kunna knäcka den organiserade brottsligheten måste vi göra flera saker samtidigt.

Vi ska förstås slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin, som vi har varit inne på tidigare här, men vi ska i högsta grad också bryta rekryteringen av barn och unga in i de kriminella nätverken.

Det är också därför vi genomför ett stort skifte i synen på de här frågorna. Vi inför ungdomsfängelser och ser över påföljder och straff liksom möjligheten att använda tvångsmedel också mot barn och unga under 15 år. Det handlar också om ett skifte i synen på socialpreventiva, förebyggande insatser. Vi får en ny socialtjänstlag som är mycket mer förebyggande och ger mycket bät…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack till Anna af Sillén, och tack till praktikanten, som jag hade glädjen att hälsa på utanför kammaren för en liten stund sedan! Det är en utmärkt fråga som naturligtvis är superrelevant, för ska vi kunna knäcka den organiserade brottsligheten måste vi göra flera saker samtidigt.

Vi ska förstås slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin, som vi har varit inne på tidigare här, men vi ska i högsta grad också bryta rekryteringen av barn och unga in i de kriminella nätverken.

Det är också därför vi genomför ett stort skifte i synen på de här frågorna. Vi inför ungdomsfängelser och ser över påföljder och straff liksom möjligheten att använda tvångsmedel också mot barn och unga under 15 år. Det handlar också om ett skifte i synen på socialpreventiva, förebyggande insatser. Vi får en ny socialtjänstlag som är mycket mer förebyggande och ger mycket bättre muskler till socialtjänsten att arbeta just preventivt, vi har breda satsningar på föräldraskapsstöd, skolsociala team och satsningar på civilsamhället och vi ska riva sekretesshinder så att alla aktörer kan tala med varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kort och gott: Det stora skifte som vi gör i kriminalpolitiken gör vi också i snittet mellan utbildningspolitik, socialpolitik och kriminalpolitik. Det är helt nödvändigt om vi ska kunna bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen.

Anförande 95

Herr talman! Min fråga går till civilministern.

På ett möte i förra veckan meddelade Trafikverket att de nuvarande samverkansavtalen upphör vid tidtabellsskiftet den 14 december. Det innebär att Tåg i Bergslagen går miste om 25 miljoner kronor och Stångådalsbanan i Kalmar 18,4 miljoner kronor. I norra Sverige gäller det både tåg och buss. Norrtåg går miste om 144 miljoner kronor och Samverkande inland om 39 miljoner kronor.

För Trafikverket är det här småpengar, men för de berörda regionerna som redan kämpar med att få ekonomin att gå ihop handlar det om otroligt mycket pengar. Dessutom är det med mycket kort varsel och redan lagda budgetar. Kostnaden för nämnda trafik tillkommer således.

Hur ser civilministern på överföringen av kostnaderna från staten till regionerna och kommunerna? Hur ska de lösa detta?

Herr talman! Som civilminister ansvarar jag för mycket i min portfölj, men inte Trafikverket.

Hur gör vi detta? Det här är en fråga som jag måste få borra djupare i om vilken effekt detta får för kommuner och regioner och vilka kompensatoriska avvägningar som finns i detta, och vidare vart pengarna som påstås försvinna från dessa landsändar kommer att ta vägen i stället.

Jag har inget svar att ge på denna fråga. Men jag tackar för upplysningen, och sedan får jag ta detta med den minister som har Trafikverket och prata med honom om vilka effekter detta kan få och vad regeringen eventuellt behöver göra.

Anförande 97

Herr talman! Min fråga går i dag till energi- och näringsminister Ebba Busch. Det har redan tidigare talats om att det ska införas en ny beräkningsmodell på elmarknaden som handlar om att allokera flöden och kapacitet.

Vi sitter i dag i en svår situation i framför allt i södra Sverige. Där finns en kapacitetsbrist, och vi pendlar mellan elöverskott och effektbrist. Det är en konsekvens av tidigare oansvarig energipolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Precis som ministern har nämnt tidigare är detta något som vi sverigedemokrater i samarbete med regeringen jobbar febrilt med att åtgärda, men att återinföra en stabil baskraft tar tid.

Vidare är det som ministern nämnde så att den nya flödesbaserade beräkningsmetoden i grund och botten är ett EU-regelverk som vi har att förhålla oss till. Svenska kraftnät har nu bestämt sig för att införa detta. …

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går i dag till energi- och näringsminister Ebba Busch. Det har redan tidigare talats om att det ska införas en ny beräkningsmodell på elmarknaden som handlar om att allokera flöden och kapacitet.

Vi sitter i dag i en svår situation i framför allt i södra Sverige. Där finns en kapacitetsbrist, och vi pendlar mellan elöverskott och effektbrist. Det är en konsekvens av tidigare oansvarig energipolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Precis som ministern har nämnt tidigare är detta något som vi sverigedemokrater i samarbete med regeringen jobbar febrilt med att åtgärda, men att återinföra en stabil baskraft tar tid.

Vidare är det som ministern nämnde så att den nya flödesbaserade beräkningsmetoden i grund och botten är ett EU-regelverk som vi har att förhålla oss till. Svenska kraftnät har nu bestämt sig för att införa detta. Kritiken har funnits där, och den har i flera fall varit relevant. Vi vet ju inte exakt hur konsekvenserna kommer att se ut.

Kommer ministern att vidta några åtgärder för att dämpa eventuella negativa priseffekter?

Herr talman! Jag tackar för frågan!

Jag förstår att det här skapar oro eftersom det är ett eländigt komplext system som införs nu. Det som är Sveriges problem är att vi saknar fossilfri baskraft. Hur vi än gör har vi ändan bak. Vi står med ett jätteproblem därför att vi har en väderberoende kraftproduktion. Vi är alldeles för beroende av vad meteorologerna säger i slutet av varje nyhetssändning för om vi kan investera mer i Sverige. Så kan vi inte hålla på, och det ska vi ur. Vi behöver både den intermittenta kraftproduktionen och en massa mer baskraft.

Med detta sagt har jag tagit initiativ till att ansvarig myndighet, Svenska kraftnät, lämpligtvis under ett års tid måste parallellköra systemet så att vi kan utvärdera vad kostnadseffekten blir för Sverige. Om det blir orimligt i relation till det vi går plus, det vill säga hur mycket mindre nät vi behöver bygga ut, kommer…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för frågan!

Jag förstår att det här skapar oro eftersom det är ett eländigt komplext system som införs nu. Det som är Sveriges problem är att vi saknar fossilfri baskraft. Hur vi än gör har vi ändan bak. Vi står med ett jätteproblem därför att vi har en väderberoende kraftproduktion. Vi är alldeles för beroende av vad meteorologerna säger i slutet av varje nyhetssändning för om vi kan investera mer i Sverige. Så kan vi inte hålla på, och det ska vi ur. Vi behöver både den intermittenta kraftproduktionen och en massa mer baskraft.

Med detta sagt har jag tagit initiativ till att ansvarig myndighet, Svenska kraftnät, lämpligtvis under ett års tid måste parallellköra systemet så att vi kan utvärdera vad kostnadseffekten blir för Sverige. Om det blir orimligt i relation till det vi går plus, det vill säga hur mycket mindre nät vi behöver bygga ut, kommer det att bli ett himla liv. Då lär ni höra mer från regeringen.

Anförande 99

Herr talman! Varje dag plågas många barn av vuxnas våld, också av sina föräldrar. Dessa barn har rätt till ombud i brottmål och förvaltningsmål men inte i de mål som gäller hela deras vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att barnets perspektiv inte får tillräcklig betydelse, och barn tvingas att fortsätta att leva med våld. Det måste förändras.

Vi socialdemokrater har tillsammans med Centerpartiet föreslagit ett utskottsinitiativ för att en lagändring ska kunna ske så att även dessa våldsutsatta barn får rätt till eget ombud. Vår förhoppning har varit att alla partier kan enas om detta parallellt med att vi beslutar om de lagändringar vi gemensamt knådar fram för tryggare hem för barn. Tyvärr ville Tidöpartierna, Moderaterna, SD, L och KD, inte ta detta steg i dag. Både Barnombudsmannen och barnrättsorganisationer har lyft upp vikten av att barn får ett eget ombud.

Jag…

Visa hela anförandet

Herr talman! Varje dag plågas många barn av vuxnas våld, också av sina föräldrar. Dessa barn har rätt till ombud i brottmål och förvaltningsmål men inte i de mål som gäller hela deras vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att barnets perspektiv inte får tillräcklig betydelse, och barn tvingas att fortsätta att leva med våld. Det måste förändras.

Vi socialdemokrater har tillsammans med Centerpartiet föreslagit ett utskottsinitiativ för att en lagändring ska kunna ske så att även dessa våldsutsatta barn får rätt till eget ombud. Vår förhoppning har varit att alla partier kan enas om detta parallellt med att vi beslutar om de lagändringar vi gemensamt knådar fram för tryggare hem för barn. Tyvärr ville Tidöpartierna, Moderaterna, SD, L och KD, inte ta detta steg i dag. Både Barnombudsmannen och barnrättsorganisationer har lyft upp vikten av att barn får ett eget ombud.

Jag vill be justitieministern svara på varför han och regeringen inte vill agera. Varför ska inte dessa våldsutsatta barn ha rätt till ombud precis som våldsutsatta barn i brottmål och förvaltningsmål?

Herr talman! Jag tackar Laila Naraghi för ännu en möjlighet att diskutera också den här frågan med varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är inte så att hanteringen av ett initiativ i utskottet från Socialdemokraterna och Centerpartiet är liktydigt med en vilja att inte agera på området. Tvärtom! Det finns ett stort behov av att agera på området.

Vi gör mycket nu när det gäller att stärka ställningen för både barn och ofta deras utsatta mödrar. Laila Naraghi nämnde den banbrytande reformen när det gäller genomförandet av Tryggare hem, inte minst vad gäller utsatta barns rätt att inte tvingas umgås med en våldsam förälder.

Vi har mycket på gång under hösten, till exempel ser vi över bodelningsförfaranden. Vi vet att den mäktigare mannen ofta utnyttjar den ekonomiskt svagare kvinnan inom ramen för den processen. Vi diskuterar nu hur vi ska s…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Laila Naraghi för ännu en möjlighet att diskutera också den här frågan med varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är inte så att hanteringen av ett initiativ i utskottet från Socialdemokraterna och Centerpartiet är liktydigt med en vilja att inte agera på området. Tvärtom! Det finns ett stort behov av att agera på området.

Vi gör mycket nu när det gäller att stärka ställningen för både barn och ofta deras utsatta mödrar. Laila Naraghi nämnde den banbrytande reformen när det gäller genomförandet av Tryggare hem, inte minst vad gäller utsatta barns rätt att inte tvingas umgås med en våldsam förälder.

Vi har mycket på gång under hösten, till exempel ser vi över bodelningsförfaranden. Vi vet att den mäktigare mannen ofta utnyttjar den ekonomiskt svagare kvinnan inom ramen för den processen. Vi diskuterar nu hur vi ska stärka ställningen för barnen också i de processerna.

Ombud är en väg att gå. Det finns möjligtvis också andra sätt att stärka barnets ställning i processerna och se till att de kommer till sin rätt. Exakt hur det ska ske ska vi återkomma till, och jag lovar att involvera också Laila Naraghi i den diskussionen.

Anförande 101

Herr talman! Utredningen Säker och tillgänglig digital identitet, som bygger på EU:s förordning om en digital plånbok, lämnade i somras sitt slutbetänkande till civilministern. Förslagen är just nu ute på remiss.

Att kunna ha sitt körkort, pass, yrkesförarbevis eller andra viktiga dokument i sin mobil kommer att underlätta för människor i deras vardag. Förslaget är dessutom kopplat till en säker och statlig e-legitimation. Men det finns också risker med en ökad digitalisering, inte minst mot bakgrund av det säkerhetsläge som Sverige just nu befinner sig i och det faktum att cyberattacker är vanligt förekommande.

Jag vill därför fråga civilministern när vi kommer att ha en digital plånbok. Vad kommer civilministern att göra för att säkerställa att en sådan plånbok blir trygg och tillförlitlig för människor att använda sig av?

Herr talman! Jag tackar Angelica Lundberg för frågan.

Det direkta svaret på när vi kan få en digital plånbok och därmed en e-legitimation på högsta tillitsnivå är någon gång under 2026 till 2027. Exakt datum är inte klart. De är tätt ihopkopplade; för att kunna ha en digital plånbok krävs också en e-legitimation på högsta tillitsnivå.

Sedan fanns också en fråga om att vi blir mer sårbara ju mer digitaliserade vi blir och att risken för cyberattacker eller andra sabotage mot våra elektroniska kommunikationer ökar. Det är ett problem. Det är därför vi i budgeten för nästa år och kommande år lägger mycket pengar på att öka skyddet för våra elektroniska kommunikationer så att de inte ska utsättas för sabotage. Om de skulle bli det ska det snabbt finnas ersättningsaggregat, eller vad det kan vara för något, så att våra samhällen inte slås ut på grund av att digitala kommunikati…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Angelica Lundberg för frågan.

Det direkta svaret på när vi kan få en digital plånbok och därmed en e-legitimation på högsta tillitsnivå är någon gång under 2026 till 2027. Exakt datum är inte klart. De är tätt ihopkopplade; för att kunna ha en digital plånbok krävs också en e-legitimation på högsta tillitsnivå.

Sedan fanns också en fråga om att vi blir mer sårbara ju mer digitaliserade vi blir och att risken för cyberattacker eller andra sabotage mot våra elektroniska kommunikationer ökar. Det är ett problem. Det är därför vi i budgeten för nästa år och kommande år lägger mycket pengar på att öka skyddet för våra elektroniska kommunikationer så att de inte ska utsättas för sabotage. Om de skulle bli det ska det snabbt finnas ersättningsaggregat, eller vad det kan vara för något, så att våra samhällen inte slås ut på grund av att digitala kommunikationer slås ut.

Anförande 103

Herr talman! Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar oss alla. Varje år förlorar staten miljarder i skatteintäkter samtidigt som kriminella utnyttjar våra välfärdssystem. Det innebär att de pengar som vi gemensamt betalar in som skulle ha gått till skolor, infrastruktur, vård och omsorg i stället hamnar i händerna på kriminella. I slutändan är det vi medborgare som drabbas i dubbel bemärkelse. Det blir mindre välfärd och ökad kriminalitet.

En av de viktigaste myndigheterna för att förebygga och upptäcka detta är ju Ekobrottsmyndigheten. Som ministern säkert har märkt i dag är vi många som är oroliga över att det ryktas om planer på att avveckla den.

För oss socialdemokrater är det viktigt att angripa gängen på områden där det känns - att nå topparna genom till exempel en maffialagstiftning och stoppa nyrekryteringen genom punktmarkering…

Visa hela anförandet

Herr talman! Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar oss alla. Varje år förlorar staten miljarder i skatteintäkter samtidigt som kriminella utnyttjar våra välfärdssystem. Det innebär att de pengar som vi gemensamt betalar in som skulle ha gått till skolor, infrastruktur, vård och omsorg i stället hamnar i händerna på kriminella. I slutändan är det vi medborgare som drabbas i dubbel bemärkelse. Det blir mindre välfärd och ökad kriminalitet.

En av de viktigaste myndigheterna för att förebygga och upptäcka detta är ju Ekobrottsmyndigheten. Som ministern säkert har märkt i dag är vi många som är oroliga över att det ryktas om planer på att avveckla den.

För oss socialdemokrater är det viktigt att angripa gängen på områden där det känns - att nå topparna genom till exempel en maffialagstiftning och stoppa nyrekryteringen genom punktmarkering men också stoppa gängens finansiering.

Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer blir därför: Bör inte Ekobrottsmyndigheten utvecklas snarare än avvecklas för att knäcka en stor del av gängens finansiering?

Herr talman! Tack till Anna Wallentheim för möjligheten att återigen lyfta fram den här frågan!

Det är precis på det sättet att Ekobrottsmyndigheten måste utvecklas. Det var därför vi gav den nya generaldirektören, som tillträdde för bara några veckor sedan, ett mycket offensivt utvecklingsuppdrag som tar sikte på att öka lagföringen så att fler ekobrottslingar ska åtalas och sättas dit, intensifiera samverkan med andra aktörer och få bättre tryck i det brottsförebyggande arbetet. Full fart framåt! Är den tydliga signalen från regeringen till Ekobrottsmyndigheten och Ekobrottsmyndighetens nya ledning.

Det är också så, bör vi se om vi nu verkligen är intresserade av att öka trycket i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, att Riksrevisionen har granskat verksamheten och kommit fram till att otydligheter i mandat mellan olika myndigheter och frånvaro av olika verktyg i ve…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack till Anna Wallentheim för möjligheten att återigen lyfta fram den här frågan!

Det är precis på det sättet att Ekobrottsmyndigheten måste utvecklas. Det var därför vi gav den nya generaldirektören, som tillträdde för bara några veckor sedan, ett mycket offensivt utvecklingsuppdrag som tar sikte på att öka lagföringen så att fler ekobrottslingar ska åtalas och sättas dit, intensifiera samverkan med andra aktörer och få bättre tryck i det brottsförebyggande arbetet. Full fart framåt! Är den tydliga signalen från regeringen till Ekobrottsmyndigheten och Ekobrottsmyndighetens nya ledning.

Det är också så, bör vi se om vi nu verkligen är intresserade av att öka trycket i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, att Riksrevisionen har granskat verksamheten och kommit fram till att otydligheter i mandat mellan olika myndigheter och frånvaro av olika verktyg i verksamheten gör att vi inte har den kraft vi skulle vilja ha i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Frågestund

Både Riksrevisionen och riksdagen genom tillkännagivanden har gett regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning för att se över detta. Det har vi gjort. De förslagen kommer till våren, och då ska vi hugga tag i dem. Men det finns ingen tvekan i signalen från regeringens sida, också till Ekobrottsmyndigheten och dess nya ledning och utomordentligt skickliga medarbetare: Full fart framåt i maskin!

Frågestunden var härmed avslutad.