Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

27 april 2023 • frågestund

Frågestund

Protokoll 2022/23:99 Torsdagen den 27 april
77 anföranden0 replikerÄrendet
TALMANNEN · Anförande 26

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi- och näringsminister Ebba Busch, statsrådet Anna Tenje, utbildningsminister Mats Persson och statsrådet Niklas Wykman.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Anförande 27

Herr talman! Sverige behöver mer och billig el av alla kraftslag. I går presenterade vi socialdemokrater ett nytt energipolitiskt mål - att vi ska tillföra minst 60 terawattimmar fossilfri el till 2030.

Vi behöver ett mer ambitiöst mål än det regeringen har presenterat, som är 100 procent fossilfri elproduktion 2040, vilket i praktiken redan är uppfyllt.

Min fråga till statsrådet Ebba Busch är: Hur ser statsrådet på det nya mål som vi presenterade i går - att vi ska tillföra minst 60 terawattimmar fossilfri el till 2030?

Herr talman! Jag vill tacka Haider för frågan och säga att jag verkligen välkomnar att vi nu är många partier som ställer upp på behovet av mer fossilfri kraftproduktion och som dessutom är beredda att vidta mått och steg för att det ska bli verkligt även i närtid.

Regeringen menar dock att det är svårt att sätta ett exakt mål för 2030, mycket mot bakgrund av att de målkonflikter som finns mellan klimat och miljö för att snabba på tillståndsprocesserna för vindkraft ännu inte har överbryggats. Det är den nya regeringens ambition att lyckas med detta för att få upp tempot där vindkraften är välkommen. Det är därför vi också har lagt om politiken vad gäller antal kärnkraftsreaktorer och platser. Det är där vi måste börja. Sedan har vi satt ett tydligt långsiktigt mål för 2045 om att möta minst ett fördubblat elkonsumtionsbehov, vilket är historiskt i ett svenskt sammanhang.

Anförande 29

Herr talman! I dag kunde vi läsa att Sverigedemokraterna kommer att försöka stoppa utbyggnaden av storskalig vindkraft och att alla kraftslag inte behövs. Är det någonting som regeringen står bakom?

Herr talman! Jag skulle vilja konstatera att det min partiledarkollega Åkesson har kommenterat är närmast lika kontroversiellt som att säga att jorden är rund. Det går att driva ett energisystem på bara kärnkraft. Det går i dagsläget inte att driva ett energisystem på bara vindkraft, för vi har inte haft någon regering som har ställt krav på att vindkraften ska kunna leverera den typ av stödtjänster som kärnkraften levererar. Det handlar till exempel om möjlighet att reglera spänning, effekt, dödnätsstart och ödrift. Och detta måste premieras i systemet.

Anförande 31

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Mats Persson. Tidigare i år uppmärksammades en annons för en utlyst tjänst på Linnéuniversitetet, detta på grund av den märkliga kravprofil som fanns i annonsen. Annonsen gällde tjänsten som professor i design, och den sökande skulle vara bevandrad i normkritik, dekolonialism, queerteori och teorier om posttillväxt.

Linnéuniversitetet ställer upp vilka krav de vill för sina tjänster, men många skulle nog säga att här väger politiska värderingar tyngre än ren kompetens. Forskningen ska i grunden vara sanningssökande och inte politisk.

Anser statsrådet att det är okej med sådana här kravprofiler? Är inte detta att politisera verksamheten vid ett statligt finansierat lärosäte?

Herr talman! Detta är en väldigt viktig fråga. Det är viktigt att stå upp för den akademiska friheten. Det är också viktigt att se till att den akademiska friheten inte innebär att det bedrivs politiserad verksamhet på våra universitet och våra högskolor. Det ska vara arenor som är fredade från politik eller politiserad verksamhet. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga.

Jag välkomnar också den väldiga debatt som har uppkommit med anledning av annonsen. Jag tycker att den visar att det inom vetenskapssamhället finns en medvetenhet om vilka utmaningar det kan finnas när man har en utlysning med en sådan inriktning eller med en sådan text.

Som ansvarig minister har jag ingen anledning att ifrågasätta hur lärosätet har gjort detta. Det tycker jag ligger inom den akademiska friheten. Men jag välkomnar i allra högsta grad den akademiska diskussion som förekommer och som …

Visa hela anförandet

Herr talman! Detta är en väldigt viktig fråga. Det är viktigt att stå upp för den akademiska friheten. Det är också viktigt att se till att den akademiska friheten inte innebär att det bedrivs politiserad verksamhet på våra universitet och våra högskolor. Det ska vara arenor som är fredade från politik eller politiserad verksamhet. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga.

Jag välkomnar också den väldiga debatt som har uppkommit med anledning av annonsen. Jag tycker att den visar att det inom vetenskapssamhället finns en medvetenhet om vilka utmaningar det kan finnas när man har en utlysning med en sådan inriktning eller med en sådan text.

Som ansvarig minister har jag ingen anledning att ifrågasätta hur lärosätet har gjort detta. Det tycker jag ligger inom den akademiska friheten. Men jag välkomnar i allra högsta grad den akademiska diskussion som förekommer och som har förekommit kring detta.

Anförande 33

Herr talman! Men detta är inte den enda annonsen från Linnéuniversitetet som sett ut på det sättet. Det här är att sätta begränsningar och politiska ramar för forskningen redan innan den har kommit igång, redan i anställningsförfarandet. Det borde strida mot alla principer om forskning och kunskapssökande.

Frågan är: Hur tror statsrådet att detta påverkar kvaliteten på forskningen?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tycker att det är viktigt att man ute på lärosätena har en frodig debatt och diskussion om olika teoretiska inriktningar. Det får inte vara så att man på förhand säger att en viss teori är mer värd än någon annan teori, utan det måste vara någonting för, bokstavligen, det vetenskapliga seminariet att avgöra.

Min bedömning är att den debatt som nu har uppkommit med anledning av denna annons kommer att vara väldigt bra för hela Universitetssverige. Jag tror att det kommer att öka medvetenheten om och vikten av att undvika politisering i bred mening.

Anförande 35

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsministern. En reform av EU:s elmarknadsdesign är under bearbetning och lär komma till medlemsstaterna inom kort för beslut.

Vi har sett hur den misslyckade prissättningen när det gäller elenergi har drabbat svenska konsumenter och företag mycket hårt den senaste tiden. I dag finns möjlighet att reglera exporten vid kapacitetsbrist. Men kapacitetsbrist är inte det enda hotet. Andra gånger är det som bekant prischocker som smittar av sig på Sverige när vi exporterar.

Min fråga är således: Kan regeringen tänka sig att begära liknande undantag i EU, som innebär att man reglerar exporten vid kraftiga prisimpulser i utlandet i syfte att skydda svenska konsumenter från kraftiga prisförändringar?

Herr talman! Jag vill börja med att understryka att den svenska regeringen är intresserad av att bevara det som fungerar väl med den nuvarande elmarknadsdesignen. Det är så att säga Sveriges ingång i den bearbetning av en ny elmarknadsdesign som nu har börjat ske på EU-nivå.

Det andra jag skulle vilja understryka är att väldigt mycket av EU-diskussionerna kring energi har handlat om att i efterhand försöka lappa och laga, reglera och hantera brist. Har du inte tillräckligt med mat löser man inte problemet långsiktigt bara genom ranson.

Det som vi nu behöver göra för att överföra liknelsen på vårt energisystem är att öka kraftproduktionen i hela EU men framför allt ta vårt ansvar här i Sverige för att se till att vi ökar kraftproduktionen rejält.

Anförande 37

Herr talman! Jag håller helt med ministern i det avseendet att det inte går att lappa och laga. Det är därför som jag ställer frågan, för man kan så att säga se till att exporten minskas om det är kapacitetsbrist. Samma sak skulle man kunna göra om det är impulser som gör att priserna skenar iväg. Då skulle vi kunna använda pengar som finns i form av flaskhalsavgifter till att redan nästa vinter bygga ut nätet i stället för att betala människors elräkningar.

Herr talman! Jag vill understryka att det främsta värnet mot denna typ av prisförändringar och höga priser som finns i andra länder är att vi ser till att vi har tillräckligt med effekt där det behövs och när det behövs. Det är det bästa sättet att hantera detta. Men jag utesluter inte att diskutera ytterligare åtgärder av den typ som Birger Lahti pekar på om det skulle behövas framöver.

Anförande 39

Herr talman! I dag sitter Jasmin, 14 år, uppe på läktaren. Hon är prao här i riksdagen denna vecka. Jag frågade henne vilken fråga som hon skulle ställa till utbildningsministern om hon fick möjlighet. Efter att hon på eget initiativ gjort lite efterforskningar konstaterade hon att stöd till barn med exempelvis NPF-diagnoser sätts in väldigt sent i grundskolan, ofta först i högstadiet om dessa barn över huvud taget får stöd.

Den mycket relevanta frågan som både Jasmin och jag vill ställa är därför: Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att se till att barn och unga i skolan får de stöd som de har rätt till i rätt tid?

Herr talman! Jag tackar frågeställaren och Jasmin, som sitter på läktaren, för frågan. Det är en väldigt viktig fråga.

Det är alldeles för många barn och ungdomar som i dag inte får det stöd som de har rätt till. Det är alldeles för många barn och ungdomar som i dag inte kan få vara sitt bästa jag i skolan och som inte får undervisning som är anpassad efter deras behov.

Det har i svensk skola under alldeles för lång tid funnits en ideologisk doktrin kring inkludering, att man ska behandla alla elever på exakt samma sätt trots att vi vet att alla elever är väldigt olika.

Denna regering byter nu politik. Vi ändrar och bryter upp Socialdemokraternas skolpolitik genom att vi fokuserar på varje individs unika behov. Och en viktig del i det handlar om att vi har fler speciallärare och att vi har särskilda insatser till de barn som behöver särskilt stöd. I den gällande b…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar frågeställaren och Jasmin, som sitter på läktaren, för frågan. Det är en väldigt viktig fråga.

Det är alldeles för många barn och ungdomar som i dag inte får det stöd som de har rätt till. Det är alldeles för många barn och ungdomar som i dag inte kan få vara sitt bästa jag i skolan och som inte får undervisning som är anpassad efter deras behov.

Det har i svensk skola under alldeles för lång tid funnits en ideologisk doktrin kring inkludering, att man ska behandla alla elever på exakt samma sätt trots att vi vet att alla elever är väldigt olika.

Denna regering byter nu politik. Vi ändrar och bryter upp Socialdemokraternas skolpolitik genom att vi fokuserar på varje individs unika behov. Och en viktig del i det handlar om att vi har fler speciallärare och att vi har särskilda insatser till de barn som behöver särskilt stöd. I den gällande budgeten ingår det miljonsatsningar på just detta.

Anförande 41

Herr talman! Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen.

Många av de barn som inte får stöd är de som ofta har en problematisk skolfrånvaro och som vi också kallar för hemmasittare. Ett sätt att börja komma till rätta med detta är att ha ett nationellt frånvaroregister, vilket är något som har diskuterats under en längre tid. När får vi ett sådant i Sverige?

Herr talman! Det är naturligtvis väldigt viktigt att vi nu byter politik och vänder på politikens inriktning. Det är mycket mer fokus på individuell anpassning - att varje barn ska bli sedd i klassrummet och att vi ser till att ha speciallärare så att vi inte behandlar alla elever som att de är exakt likadana. En viktig del är också att se till att kommunerna arbetar med att alla barn ska vara i skolan och skapar förutsättningar för människor att inte sitta hemma. Detta jobbar regeringen mycket aktivt med.

Anförande 43

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

I regeringsförklaringen säger statsministern: "En ny grundlagsutredning ska tillsättas för att bland annat utreda hur aborträtten kan stärkas, genom att kvinnans rätt till abort ges skydd i regeringsformen."

Vi i Miljöpartiet välkomnar denna utredning. Rätten att göra abort och att som kvinna själv bestämma om och hur det ska ske är inget som vi längre kan ta för givet. Även om majoriteten till synes är stabil här i Sverige går utvecklingen åt motsatt håll på många andra håll i världen. Också inom EU finns det länder som inskränker aborträtten, med Malta och Polen i täten. Och i USA går utvecklingen mot hårdare regler illavarslande snabbt.

Min fråga till Ebba Busch är om vi fortfarande kan lita på att regeringen prioriterar frågan, inte minst med tanke på att hon i sitt eget p…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

I regeringsförklaringen säger statsministern: "En ny grundlagsutredning ska tillsättas för att bland annat utreda hur aborträtten kan stärkas, genom att kvinnans rätt till abort ges skydd i regeringsformen."

Vi i Miljöpartiet välkomnar denna utredning. Rätten att göra abort och att som kvinna själv bestämma om och hur det ska ske är inget som vi längre kan ta för givet. Även om majoriteten till synes är stabil här i Sverige går utvecklingen åt motsatt håll på många andra håll i världen. Också inom EU finns det länder som inskränker aborträtten, med Malta och Polen i täten. Och i USA går utvecklingen mot hårdare regler illavarslande snabbt.

Min fråga till Ebba Busch är om vi fortfarande kan lita på att regeringen prioriterar frågan, inte minst med tanke på att hon i sitt eget parti har företrädare som har sagt sig inte stå bakom att grundlagsskydda aborträtten.

Herr talman! Det korta svaret är ja. Vi håller kursen i denna fråga. Frågorna om livets början och slut är några av de svåraste etiska frågorna som vi har att hantera. Men det är inte tu tal om stödet i denna kammare för att det till syvende och sist alltid måste vara kvinnan själv som väljer om hon fullföljer eller avslutar en graviditet. Jag uppfattar att detta stöd är grundmurat i en mycket svår fråga i denna kammare. Och det är en styrka för Sverige, särskilt i tider då vi ser att utvecklingen går åt ett helt annat håll i väldigt många länder. Det är också denna grund som har lett fram till det som vi har förhandlat fram bland de fyra samarbetspartierna som stöttar den nuvarande regeringen. Och jag ser fram emot att vi kan fortsätta att ha ett brett stöd i frågan om den svenska abortlagstiftningen i denna kammare även framöver.

Anförande 45

Herr talman! Jag tackar för svaret. Men min oro och en fråga kvarstår. I dagarna är det mer än ett halvår sedan regeringen tillträdde, och vi är många som skulle vilja se att denna utredning sätts igång. Vi från Miljöpartiet ser gärna att Sverige är en internationell förebild i sammanhanget och med en starkare aborträtt inte bara för kvinnornas skull utan för hela samhällets skull.

Herr talman! Jag kan försäkra ledamoten om att detta är ett viktigt arbete som pågår inom Regeringskansliet. I och med att just denna specifika fråga också handlar om att utreda vad som ska ingå i vår grundlag, och vi har också en del andra svåra frågor som är föremål för att ses över i grundlagen under denna mandatperiod, är det en grannlaga uppgift att se till att vi landar rätt där. Men man kan vila tryggt i att detta är en fråga som vi arbetar aktivt med.

Anförande 47

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktas till energi- och näringsminister Ebba Busch. Den moderatledda regeringen bedriver nu ett arbete över hela linjen för att återuppbygga det stabila, billiga och rena elsystem som innan den tidigare regeringens framfart nästan var Sveriges stora styrka. Och återuppbyggnaden av kärnkraften är fundamentet i detta.

År 2013 lovade Magdalena Andersson att man skulle avveckla kärnkraften, och det var väl ett av de få löften som hon sedan höll. Efter det avvecklade man ju fyra fullt fungerande reaktorer. Hon drev även sitt partis kärnkraftsmotstånd stenhårt i EU. Vi styr nu om kursen både i Sverige och i EU.

Kan Ebba Busch säga någonting mer om Sverige men också om det arbete som vi bedriver i EU för att få ett samarbete om kärnkraft i hela Europeiska unionen?

Herr talman! Det gör jag mycket gärna. En del undrade varför mitt första bilaterala besök utomlands gick till Frankrike i oktober. Och svaret är kärnkraft och också möjligheten att samarbeta på ett konstruktivt sätt under den tid då Sverige klev in med ansvaret under EU-ordförandeskapet.

Frågan om kärnkraft är en känslig fråga som delar många medlemsstater, där vi ofta har blockerande minoriteter mellan Tyskland och Frankrike.

Vi har under våren och under det svenska ordförandeskapet sett att det har vuxit fram en kärnkraftsallians som nu består av inte mindre än 14 medlemsstater. Kärnkraftens roll finns med i taxonomin, innovationsfonden kring förnybartdirektivet RED, gasmarknadspaketet och nyligen elmarknadsdesignen och Net Zero Industry Act, som blir EU:s svar på USA:s Inflation Reduction Act. Det är en stor framgång för det svenska ordförandeskapet att ha möjliggjort…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det gör jag mycket gärna. En del undrade varför mitt första bilaterala besök utomlands gick till Frankrike i oktober. Och svaret är kärnkraft och också möjligheten att samarbeta på ett konstruktivt sätt under den tid då Sverige klev in med ansvaret under EU-ordförandeskapet.

Frågan om kärnkraft är en känslig fråga som delar många medlemsstater, där vi ofta har blockerande minoriteter mellan Tyskland och Frankrike.

Vi har under våren och under det svenska ordförandeskapet sett att det har vuxit fram en kärnkraftsallians som nu består av inte mindre än 14 medlemsstater. Kärnkraftens roll finns med i taxonomin, innovationsfonden kring förnybartdirektivet RED, gasmarknadspaketet och nyligen elmarknadsdesignen och Net Zero Industry Act, som blir EU:s svar på USA:s Inflation Reduction Act. Det är en stor framgång för det svenska ordförandeskapet att ha möjliggjort detta under våren.

Anförande 49

Herr talman! Vi behöver fortsätta bedriva detta arbete inom EU, och vi kommer att behöva fortsätta att återuppbygga elsystemet i Sverige. Där den tidigare regeringen lade ned kärnkraften, skattade bort kraftvärmen och rev ut vattenkraften behöver vi nu förbättra förutsättningarna över hela linjen för alla fossilfria kraftslag i allmänhet men också för de kraftslag - kärnkraft, kraftvärme och vattenkraft - som jag räknade upp. Vi behöver alltså fortsätta detta arbete i alla delar fullt ut.

Herr talman! Regeringen delar den uppfattningen. Men därtill skulle jag vilja säga att utöver de beslut som vi nu har tagit på nationell nivå för att lägga om kursen är det också historiskt att vi nu ser ut att börja få de första stegen för gemensamma standarder inom EU, även om mycket av samarbetet sker bilateralt mellan olika länder. Det i sig gör också att vi kan bana väg för mer kraftproduktion och den typen av synkron, stabil och planerbar kraftproduktion som vi vet behövs i energisystemet som helhet.

Anförande 51

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Busch.

Sverige har en lång och stolt tradition av entreprenörskap, innovation och företagande. Men en sak sticker ut, och det är det relativt låga antalet företagare som är kvinnor. Aktuell statistik visar att kvinnor endast utgör en tredjedel av företagarna i Sverige. Detta underskott av kvinnor som företagare innebär sannolikt tusentals förlorade chanser till egenförsörjning, både för kvinnorna och för alla de anställda de potentiellt skulle ha. Ja, det är förlorat bnp - i slutändan pengar som kan finansiera vår gemensamma välfärd.

Min fråga till statsrådet är därför: Vad har regeringen redan hunnit göra och vad kommer regeringen att göra för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att driva och utveckla företag?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Vi vill att fler ska ha möjlighet att äga mer. Det ska inte vara enbart den som föddes med kapital eller med goda ekonomiska förutsättningar som ska ha möjlighet att äga och driva företag i Sverige. Jämfört med männen är det alldeles för få kvinnor - oroväckande få - som driver egna företag. Det bidrar till den könssegregering som vi ser på arbetsmarknaden och som innebär att kvinnor har helt andra typer av arbetsvillkor jämfört med de mansdominerade branscherna, om vi pratar om den övergripande nivån.

Det vi nu har gjort är bland annat att ge Tillväxtverket i uppdrag att gå igenom och sammanställa den forskning vi har så att vi får fakta på bordet kring vad som faktiskt innebär att vi kan stärka kvinnors ägande och företagande. Vad säger forskningen? Vad vet vi är beprövat och fungerar och innebär att vi kan bana väg för fler att bli fö…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Vi vill att fler ska ha möjlighet att äga mer. Det ska inte vara enbart den som föddes med kapital eller med goda ekonomiska förutsättningar som ska ha möjlighet att äga och driva företag i Sverige. Jämfört med männen är det alldeles för få kvinnor - oroväckande få - som driver egna företag. Det bidrar till den könssegregering som vi ser på arbetsmarknaden och som innebär att kvinnor har helt andra typer av arbetsvillkor jämfört med de mansdominerade branscherna, om vi pratar om den övergripande nivån.

Det vi nu har gjort är bland annat att ge Tillväxtverket i uppdrag att gå igenom och sammanställa den forskning vi har så att vi får fakta på bordet kring vad som faktiskt innebär att vi kan stärka kvinnors ägande och företagande. Vad säger forskningen? Vad vet vi är beprövat och fungerar och innebär att vi kan bana väg för fler att bli företagare och jobbskapare?

Anförande 53

Herr talman! Jag tackar statsrådet; det är ett mycket positivt besked. Jag hör en politik som ger förutsättningar för förändring utan klåfingrig styrning och i stället ökar förutsättningarna för kvinnor att ta steget till eget företagande.

Regeringen lägger nu om kursen och ska aktivt arbeta med förenklingspolitiken, vilket bland annat gäller ökad produktivitet och regelförenklingar. Hur kommer detta att i praktiken underlätta för kvinnors företagande?

Herr talman! Vi vet att mycket av den regelbörda som präglar svenskt företagande i stort blir ytterligare ett hinder för människor att våga ta steget från att vara anställd till att i stället bli den som anställer.

Det är därför vi prioriterar sådant som Verksamt.se, som har varit mycket uppskattat av många företagare, och ett implementeringsråd för att förhindra överimplementering av de EU-direktiv som Sverige har att förhålla sig till. Även det är ett viktigt led i att bana väg för fler att bli företagare i Sverige.

Anförande 55

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman.

Telefonbedrägerier har ökat exceptionellt mycket de senaste åren. Bara förra året var det över 600 miljoner kronor som personer anmälde stulna, vilket är en ökning med 83 procent från 2021. Polisen beskriver hur detta är en del av den organiserade brottsligheten och att det riktar sig mot alltfler äldre.

Varje brottsoffer får lida dubbelt: Dels drabbas man när livsbesparingar försvinner till bedragare, dels leder det till en känsla av otrygghet. Därför är det mycket bra att polisen och bankerna nu har en aktiv kampanj för att förebygga den här typen av brottslighet, men mer behövs.

Det är alldeles för lätt för bedragare att hitta detaljerade uppgifter om dig. Det krävs bara en snabb Googlesökning för att få veta ditt personnummer, dina taxeringsuppgifter, hur många bilar du äger och vad din bostad är…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman.

Telefonbedrägerier har ökat exceptionellt mycket de senaste åren. Bara förra året var det över 600 miljoner kronor som personer anmälde stulna, vilket är en ökning med 83 procent från 2021. Polisen beskriver hur detta är en del av den organiserade brottsligheten och att det riktar sig mot alltfler äldre.

Varje brottsoffer får lida dubbelt: Dels drabbas man när livsbesparingar försvinner till bedragare, dels leder det till en känsla av otrygghet. Därför är det mycket bra att polisen och bankerna nu har en aktiv kampanj för att förebygga den här typen av brottslighet, men mer behövs.

Det är alldeles för lätt för bedragare att hitta detaljerade uppgifter om dig. Det krävs bara en snabb Googlesökning för att få veta ditt personnummer, dina taxeringsuppgifter, hur många bilar du äger och vad din bostad är värderad till. Liberalerna anser att det måste finnas begränsningar för hur man sätter upp register med människors personuppgifter. Det handlar inte bara om människors integritet utan också om säkerhet.

Vad avser statsrådet att göra i frågan för att vända utvecklingen?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är ett mycket angeläget ärende.

All brottslighet är givetvis upprörande och provocerande, men jag är övertygad om att jag inte är ensam om att känna ett särskilt starkt förakt för de personer som utsätter våra äldre för den här typen av bedrägerier. Man tar ifrån människor deras kanske sista livsbesparingar och även den sista trygghet de har i tillvaron när man kliver in i deras hem eller rakt in i deras plånböcker och stjäl inte bara pengarna utan även tryggheten. Det behöver kraftfullt motverkas.

Frågeställaren pekar på ett antal åtgärder som antingen är på gång eller är aktuella att titta mer noggrant på framöver. Det är givetvis även viktigt att vi ställer krav på och utövar tillsyn över banker och andra så att de har ett effektivt arbete kring detta. Jag välkomnar också, herr talman, att branschen själv uppmuntrar konsumenter a…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är ett mycket angeläget ärende.

All brottslighet är givetvis upprörande och provocerande, men jag är övertygad om att jag inte är ensam om att känna ett särskilt starkt förakt för de personer som utsätter våra äldre för den här typen av bedrägerier. Man tar ifrån människor deras kanske sista livsbesparingar och även den sista trygghet de har i tillvaron när man kliver in i deras hem eller rakt in i deras plånböcker och stjäl inte bara pengarna utan även tryggheten. Det behöver kraftfullt motverkas.

Frågeställaren pekar på ett antal åtgärder som antingen är på gång eller är aktuella att titta mer noggrant på framöver. Det är givetvis även viktigt att vi ställer krav på och utövar tillsyn över banker och andra så att de har ett effektivt arbete kring detta. Jag välkomnar också, herr talman, att branschen själv uppmuntrar konsumenter att ta ett ökat ansvar och skydda sig själva mot bedrägerier. Men den yttersta försvarslinjen måste givetvis vara det vi gör tillsammans och den tillsyn vi utövar över olika typer av myndigheter, och det arbetet pågår.

Anförande 57

Herr talman! Det låter bra och betryggande att man både följer och initierar det arbete som behövs, för det är väldigt viktigt att hitta en balanserad avvägning mellan öppenhet och integritet - speciellt för att slå undan benen för den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Låt mig också vara tydlig med att frågan, precis som frågeställaren säger, behöver sättas i en kontext. Har vi väldigt mycket organiserad brottslighet och ligor som försörjer sig på kriminell verksamhet kommer bedrägerier att vara en del av vårt samhälle. Bedrägerierna sker nämligen inte frikopplat och i ett vakuum, utan de utförs av ligor, personer och gäng som organiserar sig kring att begå brott. Där är bedrägerier en del av försörjningen.

Vi skulle välkomna ett så brett parlamentariskt stöd som möjligt i det viktiga arbetet mot den organiserade brottsligheten. Här är bedrägerier en del. Det handlar också om att ta ifrån dessa människor deras vapen och låsa in dem som begår brott - länge. Det handlar helt enkelt om att beskära deras ekonomi.

Anförande 59

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje.

I en rapport som Kommunal har gjort, Personal som lämnar, kan vi läsa att mer än varannan som jobbar inom äldreomsorgen inte vill fortsätta att göra det. Arbetet anses vara för fysiskt och psykiskt påfrestande. Av dem som i dag arbetar i äldreomsorgen tror sig 46 procent vara kvar där om tre år. Denna rapport har gjorts kontinuerligt de senaste åren, och siffrorna blir bara sämre och sämre.

De vanligaste orsakerna man anger är naturligtvis psykisk och fysisk belastning och att man inte kan tillgodose omvårdnads- och vårdbehovet hos de äldre. Dessutom tycker man att arbetstiderna inkräktar för hårt på den sociala tiden med familjen och så vidare.

Min fråga till statsrådet Anna Tenje är därför: Hur ser du som ansvarig minister på de alarmerande siffrorna i den rapport som Kommunal har presenterat?

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Frågan om att stärka svensk äldreomsorg och framför allt få fler som i dag jobbar inom äldreomsorgen att vilja stanna kvar, orka jobba mer och faktiskt orka längre är högst angelägen. Den rapport som ledamoten talar om har jag läst, och det är klart att jag tycker att det är djupt oroväckande. Men det finns också andra signaler från välfärden och dem som arbetar inom vård och omsorg; det är nämligen inom dessa yrken man ser störst värde och värdesätter sina arbetsuppgifter allra mest.

Detta handlar om att vi behöver stärka arbetsmiljön inom vård och omsorg. Vi måste se till att fler vill söka sig till detta viktiga område och locka fler till vården och omsorgen. Fler ska kunna göra karriär. Men framför allt tror jag att det handlar om ledarskap: Vi måste stärka ledarskapet inom svensk äldreomsorg - och se till att stärka det o…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Frågan om att stärka svensk äldreomsorg och framför allt få fler som i dag jobbar inom äldreomsorgen att vilja stanna kvar, orka jobba mer och faktiskt orka längre är högst angelägen. Den rapport som ledamoten talar om har jag läst, och det är klart att jag tycker att det är djupt oroväckande. Men det finns också andra signaler från välfärden och dem som arbetar inom vård och omsorg; det är nämligen inom dessa yrken man ser störst värde och värdesätter sina arbetsuppgifter allra mest.

Detta handlar om att vi behöver stärka arbetsmiljön inom vård och omsorg. Vi måste se till att fler vill söka sig till detta viktiga område och locka fler till vården och omsorgen. Fler ska kunna göra karriär. Men framför allt tror jag att det handlar om ledarskap: Vi måste stärka ledarskapet inom svensk äldreomsorg - och se till att stärka det ordentligt - så att personalen som jobbar där i dag kan känna sig mer inkluderad, vara med och bidra och känna att de bidrar genom att göra ett bra jobb.

Anförande 61

Herr talman! Min fråga går till Anna Tenje.

I undersökningar som Kommunal gjorde bland anställda medlemmar inom äldrevården redan 2012 framkommer att hela 76 procent av medlemmarna ville byta arbete inom tre år. År 2017 var siffran 60 procent. Under 2022 gjorde Kommunal en ny undersökning bland sina medlemmar, och även här framkommer skrämmande siffror: Över hälften av de anställda inom äldrevården avser inte att vara kvar om tre år.

Sverigedemokraterna ser allvarligt på den akuta och alarmerande situationen inom äldreomsorgen. Det är oerhört angeläget att vi under mandatperioden - med den nya högerregeringen - prioriterar denna sektor, som redan i dag lider brist på 100 000 anställda. Det är angeläget för oss själva, för våra anhöriga och för alla som jobbar inom hemtjänsten och äldreomsorgen i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga Anna Tenje: Hur …

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till Anna Tenje.

I undersökningar som Kommunal gjorde bland anställda medlemmar inom äldrevården redan 2012 framkommer att hela 76 procent av medlemmarna ville byta arbete inom tre år. År 2017 var siffran 60 procent. Under 2022 gjorde Kommunal en ny undersökning bland sina medlemmar, och även här framkommer skrämmande siffror: Över hälften av de anställda inom äldrevården avser inte att vara kvar om tre år.

Sverigedemokraterna ser allvarligt på den akuta och alarmerande situationen inom äldreomsorgen. Det är oerhört angeläget att vi under mandatperioden - med den nya högerregeringen - prioriterar denna sektor, som redan i dag lider brist på 100 000 anställda. Det är angeläget för oss själva, för våra anhöriga och för alla som jobbar inom hemtjänsten och äldreomsorgen i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga Anna Tenje: Hur ser äldreministern på de stora problem som finns när det gäller kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tar detta på största allvar. Jag jobbar mycket med kompetensförsörjningsfrågan, och vi diskuterar hur vi kan stärka Sveriges kommuner och regioner när det gäller denna fråga. Det handlar om att utbilda fler och få fler att söka sig till sektorn. Det handlar också om att få dem som redan befinner sig i vård- och omsorgsyrkena att vilja stanna kvar och orka jobba längre. Då måste arbetsmiljön bli bättre, och man måste ha ett starkt ledarskap som inkluderar de anställda.

Det gäller också att se till alla dem som i dag inte har ett arbete att gå till. Det gäller att se till att de går från bidrag till arbete, att de får en utbildning och att de matchas in mot vård- och omsorgsyrken. Då måste vi se till att det finns ett språkkrav och stötta människor så att de lär sig språket. Vi måste se till att det finns möjlighet att utbild…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tar detta på största allvar. Jag jobbar mycket med kompetensförsörjningsfrågan, och vi diskuterar hur vi kan stärka Sveriges kommuner och regioner när det gäller denna fråga. Det handlar om att utbilda fler och få fler att söka sig till sektorn. Det handlar också om att få dem som redan befinner sig i vård- och omsorgsyrkena att vilja stanna kvar och orka jobba längre. Då måste arbetsmiljön bli bättre, och man måste ha ett starkt ledarskap som inkluderar de anställda.

Det gäller också att se till alla dem som i dag inte har ett arbete att gå till. Det gäller att se till att de går från bidrag till arbete, att de får en utbildning och att de matchas in mot vård- och omsorgsyrken. Då måste vi se till att det finns ett språkkrav och stötta människor så att de lär sig språket. Vi måste se till att det finns möjlighet att utbilda, både när det gäller palliativ vård och demens och när det gäller att gå från vårdbiträde till undersköterska.

Nu kommer en skyddad yrkestitel, vilket jag tror är oerhört bra för att höja statusen.

Herr talman! Vattenfall har nyligen meddelat att de vill bygga ut vattenkraften i Umeälven och Luleälven. I samband med denna nyhet fick klimat- och miljöministern frågan om hon kunde lova att de orörda älvarna i Sverige även fortsättningsvis ska vara orörda. Till dem räknas bland andra nationalälvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven. Där råder förbud mot nya vattenkraftverk. Ministern gav inget sådant löfte utan sa att hon litar på att energiministern och Vattenfall håller god översikt över hur man på bästa sätt bygger ut vår energiproduktion.

Majoriteten av våra vattendrag är i dag reglerade. Vattenkraften har stor betydelse för Sveriges energiförsörjning, men den har också negativa effekter på miljön i och omkring älvarna. Därför behöver de få oreglerade älvar som finns kvar bevaras och miljöförbättrande åtgärder vidtas vid befintliga vattenkraftverk.

Visa hela anförandet

Herr talman! Vattenfall har nyligen meddelat att de vill bygga ut vattenkraften i Umeälven och Luleälven. I samband med denna nyhet fick klimat- och miljöministern frågan om hon kunde lova att de orörda älvarna i Sverige även fortsättningsvis ska vara orörda. Till dem räknas bland andra nationalälvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven. Där råder förbud mot nya vattenkraftverk. Ministern gav inget sådant löfte utan sa att hon litar på att energiministern och Vattenfall håller god översikt över hur man på bästa sätt bygger ut vår energiproduktion.

Majoriteten av våra vattendrag är i dag reglerade. Vattenkraften har stor betydelse för Sveriges energiförsörjning, men den har också negativa effekter på miljön i och omkring älvarna. Därför behöver de få oreglerade älvar som finns kvar bevaras och miljöförbättrande åtgärder vidtas vid befintliga vattenkraftverk.

Min fråga till Ebba Busch är: Står regeringen bakom förbudet i miljöbalken mot vattenkraft i nationalälvarna, eller planerar man att ändra lagen?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Detta är ju en otroligt viktig fråga. Det handlar om hur vi klarar av att värna den vattenkraft som har tjänat Sverige så väl och som är reglerbar. Inom loppet av några få sekunder kan man reglera upp eller reglera ned kraftproduktionen och på så vis hålla den stabilitet som behöver finnas i energisystemet i varje givet ögonblick. Detta är viktigt för hushållen och inte minst för den industri som nu banar väg för den gröna omställningen.

Det handlar dock samtidigt om att värna de viktiga miljö- och naturvärden som finns. Vad gäller ledamotens specifika fråga finns det inga förslag till ny lagstiftning som berör dessa älvar på det sättet. Det vi har välkomnat är beskeden om möjligheten till effekthöjning och effektivisering i framför allt befintliga dammar och vattenkraftverk.

Anförande 65

Herr talman! Många skolledare och rektorer sliter just nu sitt hår för att få ekonomin att gå ihop. De gör allt för att hitta pengar och för att inte behöva säga upp lärare eller övrig personal.

I Centerpartiets budgetförslag finns ökade satsningar på skolorna. Det handlar framför allt om mer pengar till lärare men även om mer pengar till skolmat och stöd till små skolor. Vi ser att detta är oerhört viktigt för att eleverna ska klara sin skolgång.

Medan lärarna kämpar i klassrummen sitter ministern på sin piedestal och skjuter ifrån sig ansvaret. Det behövs mer pengar till skolan och till kommunerna. Det är staten som bestämmer reglerna för skolan. Det är staten som har lagt kostnaderna för nyanlända elever på kommunerna. Det är också statens politik som påverkar inflationen, men regeringen vill inte ta sitt ansvar.

Min fråga till utbildningsministern är: När och hur…

Visa hela anförandet

Herr talman! Många skolledare och rektorer sliter just nu sitt hår för att få ekonomin att gå ihop. De gör allt för att hitta pengar och för att inte behöva säga upp lärare eller övrig personal.

I Centerpartiets budgetförslag finns ökade satsningar på skolorna. Det handlar framför allt om mer pengar till lärare men även om mer pengar till skolmat och stöd till små skolor. Vi ser att detta är oerhört viktigt för att eleverna ska klara sin skolgång.

Medan lärarna kämpar i klassrummen sitter ministern på sin piedestal och skjuter ifrån sig ansvaret. Det behövs mer pengar till skolan och till kommunerna. Det är staten som bestämmer reglerna för skolan. Det är staten som har lagt kostnaderna för nyanlända elever på kommunerna. Det är också statens politik som påverkar inflationen, men regeringen vill inte ta sitt ansvar.

Min fråga till utbildningsministern är: När och hur tänker ministern agera för att stötta kommunerna och skolorna, så att våra elever klarar sin skolgång i hela landet?

Herr talman! Det är ingen tvekan om att denna regering tar skolan på allra största allvar. I den politik vi nu för och i den budget som nu gäller genomförs en historisk satsning på den svenska skolan. Det är den största satsningen i modern tid. Den är viktig för att barnen och eleverna ska lära sig tillräckligt och för att ge lärarna stöd i den vardag de upplever.

Det är också viktigt att säga att ansvaret för skolan är kommunalt - 92 procent av finansieringen av skolan kommer från kommunerna, och 8 procent kommer från staten. Staten tar fullt ansvar för de 8 procent som staten ansvarar för. Nu är det viktigt att kommunerna tar sitt ansvar när det gäller den resterande delen.

Anförande 67

Herr talman! Min fråga riktar sig till energi- och näringsministern.

Så här sa energi- och näringsministern våren 2022:

Jag har aldrig sett behovet av enighet när det kommer till just olja och gas. Allt som på något sätt kan försvåra Putins finansiering för att bedriva det här kriget är bra. Alla ser att det är blodspengar som just nu går från europeiska länder - från Sverige och från Tyskland - som faktiskt finansierar att Putin kan bedriva det här kriget.

I takt med att det har införts sanktioner mot rysk olja och ryskt kol har även den svenska importen avtagit. Däremot har leveranserna av rysk gas till svenska hamnar fortsatt och ibland till och med ökat efter riksdagens tillkännagivande i maj 2022. Vi talar om miljardbelopp till Putins krigskassa.

Vad avser energi- och näringsministern att göra för att stoppa dessa blodspengar från Sverige till Ryssland?

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga riktar sig till energi- och näringsministern.

Så här sa energi- och näringsministern våren 2022:

Jag har aldrig sett behovet av enighet när det kommer till just olja och gas. Allt som på något sätt kan försvåra Putins finansiering för att bedriva det här kriget är bra. Alla ser att det är blodspengar som just nu går från europeiska länder - från Sverige och från Tyskland - som faktiskt finansierar att Putin kan bedriva det här kriget.

I takt med att det har införts sanktioner mot rysk olja och ryskt kol har även den svenska importen avtagit. Däremot har leveranserna av rysk gas till svenska hamnar fortsatt och ibland till och med ökat efter riksdagens tillkännagivande i maj 2022. Vi talar om miljardbelopp till Putins krigskassa.

Vad avser energi- och näringsministern att göra för att stoppa dessa blodspengar från Sverige till Ryssland?

Herr talman! Jag vill börja med att understryka att mina uttalanden från våren 2022 ligger fast. Det är också utifrån denna linje som vi opererar i regeringsställning när det gäller det svenska ansvaret och den möjlighet som regeringen har att påverka detta samt inom ramen för EU-samarbetet. EU måste göra sig oberoende av rysk gas och olja, och det fossilfria är vägen framåt. Därför är det anmärkningsvärt att en del länder nu har valt att i stället fortsätta med detta beroende.

Hittills har vi genomfört tio sanktionspaket mot Ryssland, och vi utesluter inte ytterligare sådana. Importen har sjunkit kraftigt både till EU som helhet och till Sverige. Det är svårt att differentiera exakt vad som kommer in i de svenska hamnarna, exakt var det kommer ifrån och vad som kommer till svenska hamnar och lastas vidare. Vi gör dock allt vi kan för att stoppa eller försvåra detta även framöve…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill börja med att understryka att mina uttalanden från våren 2022 ligger fast. Det är också utifrån denna linje som vi opererar i regeringsställning när det gäller det svenska ansvaret och den möjlighet som regeringen har att påverka detta samt inom ramen för EU-samarbetet. EU måste göra sig oberoende av rysk gas och olja, och det fossilfria är vägen framåt. Därför är det anmärkningsvärt att en del länder nu har valt att i stället fortsätta med detta beroende.

Hittills har vi genomfört tio sanktionspaket mot Ryssland, och vi utesluter inte ytterligare sådana. Importen har sjunkit kraftigt både till EU som helhet och till Sverige. Det är svårt att differentiera exakt vad som kommer in i de svenska hamnarna, exakt var det kommer ifrån och vad som kommer till svenska hamnar och lastas vidare. Vi gör dock allt vi kan för att stoppa eller försvåra detta även framöver.

Herr talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Vi blir allt äldre, och med ökad ålder ökar också risken för att drabbas av sjukdomar. Samtidigt håller vi oss friskare längre upp i åldrarna och ställer högre krav på att vi ska få en bra livskvalitet längre upp i åldrarna. Detta är lite av en paradox, men det är ändå väldigt viktigt att det är så här.

En av förklaringarna är att det bedrivs mycket forskning. Vi har också mycket mer hjälpmedel. Vi vet att man kan hålla sig friskare längre upp i åldrarna för att det finns mycket hjälp att få. Framför allt är det viktigt att äldre kan få tillgång till detta.

Jag är glad att det finns så mycket forskning som pågår och att det finns hjälpmedel, men jag vill också se att detta kommer ut till brukarna. Min fråga är hur regeringen arbetar för att detta ska komma ut till exempelvis äldre…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Vi blir allt äldre, och med ökad ålder ökar också risken för att drabbas av sjukdomar. Samtidigt håller vi oss friskare längre upp i åldrarna och ställer högre krav på att vi ska få en bra livskvalitet längre upp i åldrarna. Detta är lite av en paradox, men det är ändå väldigt viktigt att det är så här.

En av förklaringarna är att det bedrivs mycket forskning. Vi har också mycket mer hjälpmedel. Vi vet att man kan hålla sig friskare längre upp i åldrarna för att det finns mycket hjälp att få. Framför allt är det viktigt att äldre kan få tillgång till detta.

Jag är glad att det finns så mycket forskning som pågår och att det finns hjälpmedel, men jag vill också se att detta kommer ut till brukarna. Min fråga är hur regeringen arbetar för att detta ska komma ut till exempelvis äldreboendena. Jag talar både om hjälpmedel och om att forskningen pågår. Jag vill också fråga hur man kan stötta och utveckla denna forskning.

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten!

Ledamoten ställde en mycket angelägen fråga: Hur sprider vi kunskapen dit där den faktiskt behövs, alltså till de äldre och till dem som utför verksamheten i den viktiga vården och omsorgen?

Jag har förmånen att få leda Äldreforskarrådet med de fem främsta forskarna i landet när det gäller äldreomsorgen. Jag ämnar ta till mig deras information och kunskap i så stor utsträckning som möjligt och se till att den sprids.

Vi har samarbete med SKR i flera olika avseenden. Vi har också upprättat det nya äldrekompetenscentret under Socialstyrelsen, främst för att inhämta information till staten, för det var uppenbart att man inte riktigt hade full kunskap om hur kommuner och regioner arbetar när det gäller äldre. Detta visade sig inte minst under pandemin.

Min bestämda uppfattning är att vi måste vända på kuttingen och try…

Visa hela anförandet

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten!

Ledamoten ställde en mycket angelägen fråga: Hur sprider vi kunskapen dit där den faktiskt behövs, alltså till de äldre och till dem som utför verksamheten i den viktiga vården och omsorgen?

Jag har förmånen att få leda Äldreforskarrådet med de fem främsta forskarna i landet när det gäller äldreomsorgen. Jag ämnar ta till mig deras information och kunskap i så stor utsträckning som möjligt och se till att den sprids.

Vi har samarbete med SKR i flera olika avseenden. Vi har också upprättat det nya äldrekompetenscentret under Socialstyrelsen, främst för att inhämta information till staten, för det var uppenbart att man inte riktigt hade full kunskap om hur kommuner och regioner arbetar när det gäller äldre. Detta visade sig inte minst under pandemin.

Min bestämda uppfattning är att vi måste vända på kuttingen och trycka ut informationen. All den forskning och kunskap som vi har behöver komma dem som bäst behöver den till del. Jag talar om Sveriges kommuner och brukare samt om dem i välfärden.

Herr talman! Även min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Det är viktigt att Sverige har ett pensionssystem som är långsiktigt hållbart, och det vill vi kristdemokrater fortsätta att värna. Det är också viktigt att pensionssystemet ger ett gott ekonomiskt stöd efter avslutat arbete.

Det finns behov av ytterligare förstärkningar av pensionärers ekonomi, och det finns i dag ett betydande överskott i inkomstpensionssystemet. I februari angav Pensionsmyndigheten att överskottet är 1 300 miljarder, och därmed är tillgångarna nära 13 procent större än skulderna.

Vi kristdemokrater och övriga Tidöpartier har föreslagit att en så kallad gas införs, det vill säga att man använder en del av överskottet för att förstärka pensionerna för dagens och framtidens pensionärer.

I dag finns det en broms i pensionssystemet för att garantera tillgångarn…

Visa hela anförandet

Herr talman! Även min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Det är viktigt att Sverige har ett pensionssystem som är långsiktigt hållbart, och det vill vi kristdemokrater fortsätta att värna. Det är också viktigt att pensionssystemet ger ett gott ekonomiskt stöd efter avslutat arbete.

Det finns behov av ytterligare förstärkningar av pensionärers ekonomi, och det finns i dag ett betydande överskott i inkomstpensionssystemet. I februari angav Pensionsmyndigheten att överskottet är 1 300 miljarder, och därmed är tillgångarna nära 13 procent större än skulderna.

Vi kristdemokrater och övriga Tidöpartier har föreslagit att en så kallad gas införs, det vill säga att man använder en del av överskottet för att förstärka pensionerna för dagens och framtidens pensionärer.

I dag finns det en broms i pensionssystemet för att garantera tillgångarna, men när bedömer ministern att det skulle kunna vara möjligt med en förändring så att det också finns en gas som använder en del av överskottet till dagens och morgondagens pensionärer?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga.

Pensionerna och pensionärerna är onekligen en fråga som jag brinner för.

Frågan om gasen är viktig. Det stämmer att det finns ett stort överskott, och det är viktigt att vi tar tag i frågan. Jag delar ledamotens uppfattning att vi skulle kunna diskutera detta, inte minst i Pensionsgruppen när det arbetet kommer igång.

Jag tror att detta är något vi kan gå fram med i syfte att stärka pensionerna och vårt pensionssystem.

Det är dock ingen enkel fråga. Det kommer att krävas ganska mycket utredningsarbete. Nyligen besökte jag Andra AP-fonden i Göteborg, och då diskuterade vi just prognoserna för och effekterna av att använda gas på samma sätt som en broms för att balansera och stärka upp pensionssystemet. Man gör det inte i en handvändning, och det måste göras med stor respekt.

Anförande 73

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman.

Det råder just nu ett tufft ekonomiskt läge för många hushåll i vårt land med ökade levnadskostnader i form av dyrare mat och energipriser och ökade ränteutgifter.

I veckan kom Riksbanken med ett nytt räntebesked om en ytterligare ökning med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Nu väntar många med oro i magen på vad deras banker ska komma med för räntebesked.

I går fick vi rapport om att bankerna gjort stora vinster årets första kvartal. Man pratar om bankernas vinstfest - ett resultat av de ökade ränteintäkterna.

Hur ser statsrådet Wykman på bankernas vinster i detta för många tuffa ekonomiska läge?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga.

Generellt handlar regeringens ekonomiska politik om att vi så snabbt och snart som möjligt ska kunna bryta den höga inflationen eftersom den tär hårt på hushållen och på den svenska konkurrenskraften.

Man kan notera att arbetsmarknadens parter har tagit ett stort ansvar för att Sverige snabbare ska komma ur denna situation och för att problemen inte ska behöva fördjupas. Det är välkommet.

Man kan också konstatera att icke lönsamma banker är ett ännu större problem. Men räntorna har stigit, och många har erfarit att bostadsräntan steg snabbare än inlåningsräntan.

Det är viktigt att göra konkurrensfrämjande åtgärder. Jag och regeringen är till exempel väldigt trötta på problemet med att man inte kan få amorteringsunderlaget digitalt. Fick man det skulle det bli lättare att ställa krav på banken och att sn…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga.

Generellt handlar regeringens ekonomiska politik om att vi så snabbt och snart som möjligt ska kunna bryta den höga inflationen eftersom den tär hårt på hushållen och på den svenska konkurrenskraften.

Man kan notera att arbetsmarknadens parter har tagit ett stort ansvar för att Sverige snabbare ska komma ur denna situation och för att problemen inte ska behöva fördjupas. Det är välkommet.

Man kan också konstatera att icke lönsamma banker är ett ännu större problem. Men räntorna har stigit, och många har erfarit att bostadsräntan steg snabbare än inlåningsräntan.

Det är viktigt att göra konkurrensfrämjande åtgärder. Jag och regeringen är till exempel väldigt trötta på problemet med att man inte kan få amorteringsunderlaget digitalt. Fick man det skulle det bli lättare att ställa krav på banken och att snabbare kunna byta bank. Det är ett exempel på en av de konkurrensförbättringar som marknaden kan vara i behov av.

Det är viktigt att vi hela tiden skärper konkurrensen. Det är viktigt att man som konsument kan ställa krav på banken och byta bank. Det är helt enkelt centralt för att få en lösning på detta problem.

Anförande 75

Herr talman! Även min fråga går till finansmarknadsministern.

Syftet med riskskatten är att beskatta kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Dessvärre träffar skatten även Kommuninvest och drabbar därmed kommuner och regioner.

Riksdagen riktade därför förra mandatperioden ett tillkännagivande till regeringen om att undanta Kommuninvest från denna skatt, något som Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna hade följdmotionerat om när propositionen behandlades. Alternativt skulle kommuner och regioner kompenseras på annat sätt för de förhöjda lånekostnader som de kom att drabbas av när skatten infördes.

Kommuner och regioner har sedan skatten infördes kompenserats så som avsikten var med tillkännagivandet. Dåvarande regering ansåg dock att tillkännagivandet endast till viss del var tillgodosett i…

Visa hela anförandet

Herr talman! Även min fråga går till finansmarknadsministern.

Syftet med riskskatten är att beskatta kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Dessvärre träffar skatten även Kommuninvest och drabbar därmed kommuner och regioner.

Riksdagen riktade därför förra mandatperioden ett tillkännagivande till regeringen om att undanta Kommuninvest från denna skatt, något som Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna hade följdmotionerat om när propositionen behandlades. Alternativt skulle kommuner och regioner kompenseras på annat sätt för de förhöjda lånekostnader som de kom att drabbas av när skatten infördes.

Kommuner och regioner har sedan skatten infördes kompenserats så som avsikten var med tillkännagivandet. Dåvarande regering ansåg dock att tillkännagivandet endast till viss del var tillgodosett i och med detta och angav att beredningen fortsatte i Regeringskansliet.

Har regeringen något besked att ge i denna fråga till de kommuner och regioner som har stora lån hos Kommuninvest?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en bra fråga.

Detta ligger inte fullt ut inom mitt ansvarsområde. Dock har frågeställaren helt rätt i att när förra regeringen införde denna skatt påpekade många att det innebar utmaningar för Kommuninvests verksamhet och ökade kostnader för landets kommuner. Man sa sig dock vilja kompensera kommunerna genom statsbidrag.

Detta bottnar i en konflikt med EU-regelverket, som helt enkelt inte tillåter subvention av verksamhet hur som helst.

Skatten fick denna konsekvens som alltjämt är besvärlig att hantera, och det finns inget besked om en lösning här och nu.

Precis som frågeställaren sa påpekades detta i riksdagen. Vid denna tidpunkt var jag själv ledamot av skatteutskottet, där frågan hanterades. Frågans svårighet och komplexitet har hela tiden funnits med. Ändå fanns det en majoritet för denna skatt och den situation vi nu…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en bra fråga.

Detta ligger inte fullt ut inom mitt ansvarsområde. Dock har frågeställaren helt rätt i att när förra regeringen införde denna skatt påpekade många att det innebar utmaningar för Kommuninvests verksamhet och ökade kostnader för landets kommuner. Man sa sig dock vilja kompensera kommunerna genom statsbidrag.

Detta bottnar i en konflikt med EU-regelverket, som helt enkelt inte tillåter subvention av verksamhet hur som helst.

Skatten fick denna konsekvens som alltjämt är besvärlig att hantera, och det finns inget besked om en lösning här och nu.

Precis som frågeställaren sa påpekades detta i riksdagen. Vid denna tidpunkt var jag själv ledamot av skatteutskottet, där frågan hanterades. Frågans svårighet och komplexitet har hela tiden funnits med. Ändå fanns det en majoritet för denna skatt och den situation vi nu har att hantera.

Anförande 77

Herr talman! Min fråga går till Anna Tenje.

De höga priserna på mat och andra nödvändigheter känns nu ordentligt i folks plånböcker. För en vanlig barnfamilj har kostnaderna ökat med omkring 17 procent.

Regeringen är chockerande passiv med att hjälpa hushållen. Regeringen och Sverigedemokraterna slår ut med händerna och säger att de inget kan göra då det riskerar att spä på inflationen.

Snart kommer sommaren, och för en del går tankarna till sol och bad. Men för många kommer denna sommar i stället att innebära en klump i magen och en stark oro för hur pengarna ska räcka till ytterligare ett mål mat när barnen inte får skollunch.

Vänsterpartiet har därför föreslagit ett tillfälligt krisbarnbidrag på 400 kronor per barn, som finansieras genom ett pausat rutavdrag.

Herr talman! Min fråga är enkel: Varför prioriterar Anna Tenje skatteavdrag för städhjä…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till Anna Tenje.

De höga priserna på mat och andra nödvändigheter känns nu ordentligt i folks plånböcker. För en vanlig barnfamilj har kostnaderna ökat med omkring 17 procent.

Regeringen är chockerande passiv med att hjälpa hushållen. Regeringen och Sverigedemokraterna slår ut med händerna och säger att de inget kan göra då det riskerar att spä på inflationen.

Snart kommer sommaren, och för en del går tankarna till sol och bad. Men för många kommer denna sommar i stället att innebära en klump i magen och en stark oro för hur pengarna ska räcka till ytterligare ett mål mat när barnen inte får skollunch.

Vänsterpartiet har därför föreslagit ett tillfälligt krisbarnbidrag på 400 kronor per barn, som finansieras genom ett pausat rutavdrag.

Herr talman! Min fråga är enkel: Varför prioriterar Anna Tenje skatteavdrag för städhjälp framför höjt barnbidrag i krisen?

Herr talman! Regeringen är allt annat än passiv när det gäller att bekämpa den ekonomiska kris vi befinner oss i, och det enskilt viktigaste vi kan göra är att bekämpa inflationen. Det är inflationen som äter sig in i människors plånböcker, det är inflationen som är skadlig för företagen och det är inflationen som gör att fattiga barnfamiljer blir allt fattigare.

Vi har prioriterat en förstärkning av bostadsbidraget för särskilt utsatta barnfamiljer så att de som har det allra tuffast ska få det lite bättre.

Det kommer dock att fortsätta vara tufft för många. Men den enskilt viktigaste insatsen regeringen kan göra är att bekämpa inflationen, för inflationen är allas fiende.

Herr talman! Jag hade tänkt ställa en fråga till energiministern om Öresundsverket, men hon var föredömligt i Skåne i veckan. Tack för det, och fortsätt lyssna på Centerpartiet och Skåne så ska det nog gå bra!

I stället ställer jag en fråga till utbildningsministern efter att ha hört honom prata om att ta ansvar och vara historisk som svar på min kära kollegas fråga.

Svensk skola blöder pengar just nu, och det enda utbildningsministern erbjuder är nedvärderande tweetar och arrogans. Det räcker inte.

Det är kommunerna som räddar svensk skola just nu, och det är sorgligt att se att regeringen inte erbjuder en enda krona.

Det enda som är historiskt just nu är att vi har en liberal eller folkpartist eller liknande som skär ned på både skolan, yrkeshögskolan och yrkesvux och som lägger ned branschskolor. Det är historiskt.

När ska Liberalerna och regeringen b…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag hade tänkt ställa en fråga till energiministern om Öresundsverket, men hon var föredömligt i Skåne i veckan. Tack för det, och fortsätt lyssna på Centerpartiet och Skåne så ska det nog gå bra!

I stället ställer jag en fråga till utbildningsministern efter att ha hört honom prata om att ta ansvar och vara historisk som svar på min kära kollegas fråga.

Svensk skola blöder pengar just nu, och det enda utbildningsministern erbjuder är nedvärderande tweetar och arrogans. Det räcker inte.

Det är kommunerna som räddar svensk skola just nu, och det är sorgligt att se att regeringen inte erbjuder en enda krona.

Det enda som är historiskt just nu är att vi har en liberal eller folkpartist eller liknande som skär ned på både skolan, yrkeshögskolan och yrkesvux och som lägger ned branschskolor. Det är historiskt.

När ska Liberalerna och regeringen börja ta ansvar för svensk skola och svenskt utbildningssystem i stället för att vara historiska och skära ned på dem över hela linjen?

Herr talman och frågeställaren! Regeringen satsar stort på svensk skola. Vi gör en historisk satsning i den budget som nu genomförs i Sverige. Flera av de reformer som vi går fram med handlar om fler läroböcker och om att erbjuda lovskola till barn som har det tufft i skolan. Det sa Centerpartiet nej till i sin budgetmotion i höstas. De reformer som vi lägger fram här och har fått igenom röstar Centerpartiet nej till.

I Stockholm, Sveriges största kommun, och i Göteborg, Sveriges näst största kommun, är Centerpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och andra rödgröna partier med och genomför de största neddragningarna i skolan, vilket gör att vi under maj månad i både Stockholm och Göteborg kommer att ha stora demonstrationer.

Jag har full förståelse för att lärare, föräldrar och barn är oroliga och demonstrerar. För detta vilar ett mycket tungt ansvar på Centerp…

Visa hela anförandet

Herr talman och frågeställaren! Regeringen satsar stort på svensk skola. Vi gör en historisk satsning i den budget som nu genomförs i Sverige. Flera av de reformer som vi går fram med handlar om fler läroböcker och om att erbjuda lovskola till barn som har det tufft i skolan. Det sa Centerpartiet nej till i sin budgetmotion i höstas. De reformer som vi lägger fram här och har fått igenom röstar Centerpartiet nej till.

I Stockholm, Sveriges största kommun, och i Göteborg, Sveriges näst största kommun, är Centerpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och andra rödgröna partier med och genomför de största neddragningarna i skolan, vilket gör att vi under maj månad i både Stockholm och Göteborg kommer att ha stora demonstrationer.

Jag har full förståelse för att lärare, föräldrar och barn är oroliga och demonstrerar. För detta vilar ett mycket tungt ansvar på Centerpartiet som röstar nej till fler läroböcker i denna kammare och som aktivt medverkar till besparingar i Stockholm och Göteborg.

Vi tar fullt ansvar för statens del av den svenska skolan. Nu är det dags för Centerpartiet att ta sitt ansvar för den svenska skolan.

(Applåder)

Anförande 81

Herr talman! Min fråga går till näringsministern. På 80-talet hade vi mer än 30 000 årsarbeten i skogen. I dag ligger den siffran på runt hälften. Det är också mindre än 3 procent av dessa jobb som finns i glesbygden, och lönsamheten för svenska skogsägare är bland de sämsta i Europa.

Nu kommer det mål och krav om att vi ska skydda mer natur - 30 procent - och också restaurera runt 30 procent natur.

Min fråga till näringsministern är helt enkelt: Hur kan vi börja lägga om politiken så att vi gynnar individen framför industrin? Vad kan vi från politiken göra, och vad avser regeringen att göra, för att ta fram ekonomiska incitament där också skogsnäringen får rimliga chanser att hitta lönsamhet i att uppnå målen om 30 procents skydd och 30 procents restaurering?

Herr talman! Vi ska vara otroligt stolta över svensk skogsindustri och det stora och fina arv som vi har i det skogen har gett oss historiskt sett. Jag tror att vi lite grann har tagit detta för givet.

Det har märkts i förhandlingar på EU-nivå de senaste åren med de rödgröna i regeringen, inte minst i frågan om LULUCF, som har riskerat att inskränka möjligheterna att även framöver bruka skogen på ett bra sätt i Sverige. Vi behöver nu implementera det på ett gott sätt för att värna både naturen och skogen men också den möjlighet till fler arbetstillfällen som vår skogsnäring innebär.

Jag ser fram emot att denna fråga ska debatteras mer här i kammaren, varefter vi återkommer med implementeringen av LULUCF.

Anförande 83

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

I förra veckan släppte Riksrevisionen sin granskningsrapport om bidragsgivandet till civilsamhället. Rapporten menar att kontrollen av bidragen till civilsamhället är alldeles för svag och att svenska myndigheter i otillräcklig utsträckning följer upp att skattepengarna används på ett korrekt sätt. Riksrevisionen hävdar att detta möjliggör fusk och missbruk av skattebetalarnas pengar men också att det finns en risk att skattebetalarnas pengar utnyttjas och används av extrema och kriminella krafter.

Många har före Riksrevisionen varnat för just det. Under föregående mandatperiod debatterade politiska journalister, akademiker och experter detta och belyste problematiken.

Den föregående regeringen gjorde alldeles för lite på detta område, och jag undrar nu: Vad kommer vår nya regering att göra för …

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

I förra veckan släppte Riksrevisionen sin granskningsrapport om bidragsgivandet till civilsamhället. Rapporten menar att kontrollen av bidragen till civilsamhället är alldeles för svag och att svenska myndigheter i otillräcklig utsträckning följer upp att skattepengarna används på ett korrekt sätt. Riksrevisionen hävdar att detta möjliggör fusk och missbruk av skattebetalarnas pengar men också att det finns en risk att skattebetalarnas pengar utnyttjas och används av extrema och kriminella krafter.

Många har före Riksrevisionen varnat för just det. Under föregående mandatperiod debatterade politiska journalister, akademiker och experter detta och belyste problematiken.

Den föregående regeringen gjorde alldeles för lite på detta område, och jag undrar nu: Vad kommer vår nya regering att göra för att garantera att skattebetalarnas pengar inte betalas ut till extrema eller kriminella krafter?

Herr talman! Jag tackar för en utmärkt och viktig fråga.

Det handlar om en viktig del av den svenska demokratin. Det är många barn och ungdomar men också vuxna som har mycket av sin fritid i verksamheter där vi i dag inte vet om skattebetalarnas pengar används på ett riktigt sätt. Regeringen ser mycket allvarligt på rapporterna om fusk och mygel och olika typer av brottslig verksamhet som har varit förknippad med civilsamhället.

Det görs mycket gott i civilsamhället. Alla i civilsamhället är inte fuskare, men det fåtal som utnyttjar systemet är ett mycket stort problem och ett legitimitetsproblem.

Våra skattebetalare går upp tidigt varje morgon, går till sitt arbete och betalar skatt, och jag vill som politiker kunna se dem i ögonen och säga att vi gör allt för att pengarna inte ska hamna i fifflares fickor utan gå till den verksamhet som de var tänkta för. Regeringe…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för en utmärkt och viktig fråga.

Det handlar om en viktig del av den svenska demokratin. Det är många barn och ungdomar men också vuxna som har mycket av sin fritid i verksamheter där vi i dag inte vet om skattebetalarnas pengar används på ett riktigt sätt. Regeringen ser mycket allvarligt på rapporterna om fusk och mygel och olika typer av brottslig verksamhet som har varit förknippad med civilsamhället.

Det görs mycket gott i civilsamhället. Alla i civilsamhället är inte fuskare, men det fåtal som utnyttjar systemet är ett mycket stort problem och ett legitimitetsproblem.

Våra skattebetalare går upp tidigt varje morgon, går till sitt arbete och betalar skatt, och jag vill som politiker kunna se dem i ögonen och säga att vi gör allt för att pengarna inte ska hamna i fifflares fickor utan gå till den verksamhet som de var tänkta för. Regeringen vidtar nu viktiga, kraftfulla åtgärder för att rätta till detta.

Anförande 85

Herr talman! Min fråga gäller amorteringskravet och riktar sig till finansmarknadsministern.

Det är inte skulderna utan oförmågan att klara av att betala dessa skulder som utgör en risk för den finansiella stabiliteten. Amorteringskravet och det förstärkta amorteringskravet gör att hushållens förmåga att klara av högre räntor, dyrare mat och bränsle och så vidare naggas i kanten. Här och nu bortser jag ifrån att kravet också stänger ute många förstagångsköpare och unga barnfamiljer från bostadsmarknaden.

Med risk för att statsrådet kommer att hänvisa till en utredning som alldeles nyligen tillsattes vill jag ändå höra om statsrådet kan kommentera dels vilken samhällsnytta amorteringskravet ger, dels om borttagandet av kravet verkligen är inflationsdrivande. Detta är något som hörs i debatten när man lyfter fram att kravet bör tas bort.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är så pass komplex att svaret kanske inte ryms inom en minut.

Låt mig börja med att konstatera att det är viktigt att stötta hushållen i detta skede. Det har varit en av de bärande idéerna. Vi tillför ungefär 40 miljarder för att stötta hushållen under dessa tuffa, prövande tider.

Sedan skulle jag vilja gå lite i polemik med att skulder inte är problemet. Det är klart att stora skulder leder till högre räntekostnader när räntorna stiger. Sverige sticker ut på så sätt att våra hushåll är väldigt skuldsatta. Det har flera förklaringar. En välfungerande och välutbyggd finansmarknad och, givetvis, en i många delar mindre välfungerande bostadsmarknad har lett till en stor skulduppbyggnad.

Det är klart att det är viktigt för de finansiella systemen i stort att hålla tillbaka skulduppbyggnaden. Det kan bli stora och allvarliga …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är så pass komplex att svaret kanske inte ryms inom en minut.

Låt mig börja med att konstatera att det är viktigt att stötta hushållen i detta skede. Det har varit en av de bärande idéerna. Vi tillför ungefär 40 miljarder för att stötta hushållen under dessa tuffa, prövande tider.

Sedan skulle jag vilja gå lite i polemik med att skulder inte är problemet. Det är klart att stora skulder leder till högre räntekostnader när räntorna stiger. Sverige sticker ut på så sätt att våra hushåll är väldigt skuldsatta. Det har flera förklaringar. En välfungerande och välutbyggd finansmarknad och, givetvis, en i många delar mindre välfungerande bostadsmarknad har lett till en stor skulduppbyggnad.

Det är klart att det är viktigt för de finansiella systemen i stort att hålla tillbaka skulduppbyggnaden. Det kan bli stora och allvarliga problem i bankerna ifall vi har för stora skulder och det blir problem med att betala. Sedan kan givetvis många hushåll bli mycket exponerade när stora delar av inkomsten helt plötsligt går till att betala höjda räntor därför att de har skuldsatt sig för högt.

Att vi har amorteringar är en fråga om både konsumentskydd och finansiell stabilitet. Sedan är det korrekt att vi ska se över hur regelverken ska se ut framöver.

Anförande 87

Herr talman! Vi har all anledning att vara stolta över vår generösa föräldraförsäkring. Den ger möjlighet för båda föräldrarna att vara hemma med barnen när de är små. Jag blev dock bekymrad när jag i en intervju såg att statsrådet Tenje öppnade för att föräldrar ska kunna ge bort föräldradagar till "en bekant".

Herr talman! Vi socialdemokrater menar att det finns en uppenbar risk för att detta kan leda till ett vouchersystem där personer anställer en nanny för sina föräldradagar. Detta är inte något som vi i Socialdemokraterna vill se. Föräldraförsäkringen är till för att föräldrarna ska kunna vara hemma med sina barn.

Jag vill ställa en rak ja-eller-nej-fråga till statsrådet Tenje: Vill regeringen införa ett vouchersystem i föräldraförsäkringen?

Herr talman! Jag tackar så hemskt mycket för frågan. Jag tänker inte svara ja eller nej eftersom ledamoten fick några fler ord på sig att ställa frågan.

Jag tror att det är oerhört viktigt att ha en generös och flexibel föräldraförsäkring och öppna upp för att alla familjer inte ser exakt likadana ut. Därför, om man ska få livspusslet att gå ihop och om fler kvinnor ska få möjlighet att välja och kanske komma ut på arbetsmarknaden lite tidigare, göra karriär och hänga med lönemässigt, tror jag inte att vi från politiken ska skräddarsy allt.

I dagsläget finns det möjlighet att överföra föräldrapenningen till maka, make, sambo och registrerad partner men inte till exempelvis en närstående som man bor tillsammans med.

Jag är inte ett dugg intresserad av att öppna upp någon nannyakut, men jag är angelägen om att fler barnfamiljer ska kunna få en ökad flexibilitet, en stö…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar så hemskt mycket för frågan. Jag tänker inte svara ja eller nej eftersom ledamoten fick några fler ord på sig att ställa frågan.

Jag tror att det är oerhört viktigt att ha en generös och flexibel föräldraförsäkring och öppna upp för att alla familjer inte ser exakt likadana ut. Därför, om man ska få livspusslet att gå ihop och om fler kvinnor ska få möjlighet att välja och kanske komma ut på arbetsmarknaden lite tidigare, göra karriär och hänga med lönemässigt, tror jag inte att vi från politiken ska skräddarsy allt.

I dagsläget finns det möjlighet att överföra föräldrapenningen till maka, make, sambo och registrerad partner men inte till exempelvis en närstående som man bor tillsammans med.

Jag är inte ett dugg intresserad av att öppna upp någon nannyakut, men jag är angelägen om att fler barnfamiljer ska kunna få en ökad flexibilitet, en större mångfald och en möjlighet att få livspusslet att gå ihop. Men framför allt är jag intresserad av att se fler kvinnor komma ut tidigare på arbetsmarknaden och vara med och bygga upp sin egen ekonomi.

Anförande 89

Herr talman! Moderaterna har tidigare verkat vara negativa till ett förmögenhetsregister, men nu har regeringen skickat ut den förra regeringens utredning om att införa ett detaljerat förmögenhetsregister på remiss. Sverigedemokraterna har sedan dag ett sagt nej till förslaget. Det kränker integriteten, kostar flera miljarder årligen och kommer inte att bidra till bättre räntebeslut från Riksbanken. Vad FED och ECB gör har betydligt större påverkan på vår ränta än ett förmögenhetsregister.

Det här är sossarnas register för att kunna införa de omtalade miljonärs och beredskapsskatterna.

Min fråga till statsrådet Wykman är: Tänker regeringen gå sossarnas ärende och inkomma med en proposition om att införa ett förmögenhetsregister?

Herr talman! Jag tackar för en utmärkt fråga. Denna utredning beställdes av den förra regeringen. Den har varit ute på remiss, och det finns en gång för hur det ska hanteras i vårt demokratiska system.

Förmögenhetsskatt är något som vi haft i Sverige med mycket dåliga resultat för svenska hushåll. Det ledde till att entreprenörer och företag lämnade Sverige. Det var mycket dåligt för svenska löner och svenska arbetstagare att vi hade det så. Dit ska vi inte tillbaka.

Det finns givetvis stora risker med att införa ett sådant register. En av dem är en återintroduktion av en mycket skadlig skatt. Låt mig därför vara tydlig. Regeringen kommer inte att medverka till ett återinförande av någon förmögenhetsskatt. Vi kommer heller inte att medverka till ett återuppbyggande av någon infrastruktur för en sådan skatt. Däremot kommer vi givetvis att läsa de remissynpunkter som har kom…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för en utmärkt fråga. Denna utredning beställdes av den förra regeringen. Den har varit ute på remiss, och det finns en gång för hur det ska hanteras i vårt demokratiska system.

Förmögenhetsskatt är något som vi haft i Sverige med mycket dåliga resultat för svenska hushåll. Det ledde till att entreprenörer och företag lämnade Sverige. Det var mycket dåligt för svenska löner och svenska arbetstagare att vi hade det så. Dit ska vi inte tillbaka.

Det finns givetvis stora risker med att införa ett sådant register. En av dem är en återintroduktion av en mycket skadlig skatt. Låt mig därför vara tydlig. Regeringen kommer inte att medverka till ett återinförande av någon förmögenhetsskatt. Vi kommer heller inte att medverka till ett återuppbyggande av någon infrastruktur för en sådan skatt. Däremot kommer vi givetvis att läsa de remissynpunkter som har kommit in och analysera frågan i dess helhet.

Anförande 91

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsministern.

Svenska och utländska företag står i kö för att få bygga vindkraftverk till havs, och åtta ansökningar ligger på regeringens bord. När avser regeringen att godkänna de ansökningar om vindkraft till havs som nu ligger på bordet?

Herr talman! Jag vill börja med att återge vad min kära kollega miljö och klimatminister Romina Pourmokhtari har sagt: Ingenting ligger på något bord. Det arbetas aktivt med detta på Klimat- och näringslivsdepartementet.

Det är otroligt angeläget att få loss mer kraftproduktion, men vi har långa tillståndsprocesser för vindkraft. Det finns något slags myt att kärnkraft går långsamt och vindkraft går fort. Genomsnittstiden har legat på mellan 12 och 17 år för vindkraften i Sverige. Det ska vi råda bot på nu.

Vi arbetar aktivt med de få ansökningar som enligt konstens alla regler passerar regeringen. Vi hoppas kunna döma av dem så snart som möjligt. Men jag vill understryka att det säkerhetspolitiska läget är svårt. Försvarsmakten och försvaret ska säga sitt i detta, vilket innebär att det kan ha kommit ett ja från alla instanser - även från näringslivet och klimatet …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill börja med att återge vad min kära kollega miljö och klimatminister Romina Pourmokhtari har sagt: Ingenting ligger på något bord. Det arbetas aktivt med detta på Klimat- och näringslivsdepartementet.

Det är otroligt angeläget att få loss mer kraftproduktion, men vi har långa tillståndsprocesser för vindkraft. Det finns något slags myt att kärnkraft går långsamt och vindkraft går fort. Genomsnittstiden har legat på mellan 12 och 17 år för vindkraften i Sverige. Det ska vi råda bot på nu.

Vi arbetar aktivt med de få ansökningar som enligt konstens alla regler passerar regeringen. Vi hoppas kunna döma av dem så snart som möjligt. Men jag vill understryka att det säkerhetspolitiska läget är svårt. Försvarsmakten och försvaret ska säga sitt i detta, vilket innebär att det kan ha kommit ett ja från alla instanser - även från näringslivet och klimatet - men ett nej av försvarsskäl. Det är också en viktig del att titta på för att se hur vi kan överbrygga det framöver för att kunna bana väg för mer vindkraft, där den är välkommen.

Anförande 93

Herr talman! Enligt ett underlag om integration som tagits fram av Malmö stad har 56 procent av Malmös befolkning nu migrantbakgrund. Enligt rapporten lider staden därmed av något som kallas superdiversitet, vilket betyder att det helt enkelt inte finns någon majoritetsbefolkning längre.

Mot denna bakgrund argumenterar författarna för att hela tanken på integration ska skrotas och att staden i stället ska formalisera kulturell segregation som officiell samhällsmodell.

Jag vill därför fråga Ebba Busch följande: Har Malmö stad en poäng? Hur ska integration över huvud taget vara möjligt om en minoritet av svenskar ska integrera en majoritet med migrantbakgrund? Finns det över huvud taget någon möjlighet att lyckas med integrationen i Malmö med tanke på att integrationen har misslyckats under betydligt mer gynnsamma förhållanden, speciellt mot bakgrund av att det politiska sty…

Visa hela anförandet

Herr talman! Enligt ett underlag om integration som tagits fram av Malmö stad har 56 procent av Malmös befolkning nu migrantbakgrund. Enligt rapporten lider staden därmed av något som kallas superdiversitet, vilket betyder att det helt enkelt inte finns någon majoritetsbefolkning längre.

Mot denna bakgrund argumenterar författarna för att hela tanken på integration ska skrotas och att staden i stället ska formalisera kulturell segregation som officiell samhällsmodell.

Jag vill därför fråga Ebba Busch följande: Har Malmö stad en poäng? Hur ska integration över huvud taget vara möjligt om en minoritet av svenskar ska integrera en majoritet med migrantbakgrund? Finns det över huvud taget någon möjlighet att lyckas med integrationen i Malmö med tanke på att integrationen har misslyckats under betydligt mer gynnsamma förhållanden, speciellt mot bakgrund av att det politiska styret där verkar tämligen ointresserat av detta?

Herr talman! Det vore en urbota dålig idé att frångå principen om att bygga ett större "vi" där människor ges möjlighet att komma till Sverige och bli en del av Sverige. Den här regeringens grundhållning är att människor ska integreras in i det svenska samhället. Vi ska inte cementera segregering.

Vi genomför nu ett tydligt paradigmskifte, vilket de fyra samarbetspartierna är överens om. Migrationen behöver ställas i relation till vår integrationskapacitet. Det är snarare det som Malmö stad och alla andra kommuner i Sverige också borde förhålla sig till, och här är arbete och språk en viktig del. Men det räcker inte om man fullt ut ska kunna bli en del av det svenska samhället. Gemensamma värderingar är också viktiga för att vi ska kunna leva i harmoni tillsammans.

Herr talman! Frågan går till näringsminister Ebba Busch.

När jag möter företrädare inom gröna näringar, industri och fackföreningar framhåller de vikten av satsningar på en ökad elproduktion. Det är avgörande för nya jobb, tillväxt och ökad konkurrenskraft. En återkommande fråga är det som Ebba Busch precis var inne på, nämligen frågan om tillståndsprocesserna. Utifrån den svenska samhällsmodellen där stark lokal förankring och medborgarfokus finns gäller det att finna former så att tillståndshanteringen går i fas med den utvecklingspotential och de behov som finns.

Nyligen presenterade mitt parti, Socialdemokraterna, ett förslag med nio punkter för att få fram snabbare processer. Det finns vad jag förstår remitterade förslag framlagda.

Hur ser regeringens tidsplan ut för att få fram en proposition med effektivare tillståndsprocesser för elproduktion och elnät…

Visa hela anförandet

Herr talman! Frågan går till näringsminister Ebba Busch.

När jag möter företrädare inom gröna näringar, industri och fackföreningar framhåller de vikten av satsningar på en ökad elproduktion. Det är avgörande för nya jobb, tillväxt och ökad konkurrenskraft. En återkommande fråga är det som Ebba Busch precis var inne på, nämligen frågan om tillståndsprocesserna. Utifrån den svenska samhällsmodellen där stark lokal förankring och medborgarfokus finns gäller det att finna former så att tillståndshanteringen går i fas med den utvecklingspotential och de behov som finns.

Nyligen presenterade mitt parti, Socialdemokraterna, ett förslag med nio punkter för att få fram snabbare processer. Det finns vad jag förstår remitterade förslag framlagda.

Hur ser regeringens tidsplan ut för att få fram en proposition med effektivare tillståndsprocesser för elproduktion och elnät?

Herr talman! Svaret är att det här är av absolut topprioritet. Både klimaträttsutredningen och miljöprövningsutredningen har nu nått regeringens bord. En del av det har vi redan verkställt i form av nya direktiv och uppdrag i delar av regleringsbrev, men det finns väldigt mycket mer att göra utifrån dessa båda utredningar.

Vår uppfattning är däremot att det behövs ytterligare en utredning för att se över helheten i processerna, och vi arbetar med direktiven till den. Därutöver har vi en aktiv dialog med landets alla länsstyrelser om deras viktiga roll för att snabba på tillståndsprocessen. De måste ha tillräckligt med resurser och kapacitet men också klara av att se skogen bland alla träd: Vad är det överordnade målet när man tittar på och tillämpar lagstiftningen i detalj? Också detta är en viktig del i implementeringen.

Anförande 97

Herr talman! Multisjuka äldre är en patientgrupp som ökar och som är i starkt behov av samordnade insatser för att möta komplexa behov av medicinsk vård och omsorg. Sedan 2010 finns skrivningar i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen om att kommun och region ska upprätta en så kallad SIP när insatser behöver samordnas. Sedan 2018 finns detta även i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Trots många år av försök att reformera vården för att skapa en fungerande samverkan finns det fortsatt stora brister och SIP:ar som aldrig upprättas. Det har även uppmärksammats i den nyligen presenterade forskarrapporten från SNS. Enligt forskarna beror bristerna på delat ansvar mellan flera aktörer, dålig kommunikation mellan kommun och region samt kompetens- och resursbrist. Dessutom saknas statlig styrning för hur samverkan ska ske.

Sverigede…

Visa hela anförandet

Herr talman! Multisjuka äldre är en patientgrupp som ökar och som är i starkt behov av samordnade insatser för att möta komplexa behov av medicinsk vård och omsorg. Sedan 2010 finns skrivningar i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen om att kommun och region ska upprätta en så kallad SIP när insatser behöver samordnas. Sedan 2018 finns detta även i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Trots många år av försök att reformera vården för att skapa en fungerande samverkan finns det fortsatt stora brister och SIP:ar som aldrig upprättas. Det har även uppmärksammats i den nyligen presenterade forskarrapporten från SNS. Enligt forskarna beror bristerna på delat ansvar mellan flera aktörer, dålig kommunikation mellan kommun och region samt kompetens- och resursbrist. Dessutom saknas statlig styrning för hur samverkan ska ske.

Sverigedemokraterna ser allvarligt på att äldre multisjuka riskerar att inte få den vård de behöver och på att oplanerade återinskrivningar på sjukhus ökar.

Jag vill därför fråga minister Anna Tenje: Vad anser ministern krävs för att verkligen komma till rätta med de brister som finns i samverkan mellan kommun och region och de stora risker det innebär för inte minst multisjuka äldre?

Herr talman! Stort tack för en mycket angelägen och väldigt viktig fråga! Vi behöver verkligen komma till skott med att lösa detta. Delat ansvar är ibland inget ansvar. Det är onekligen så att vi behöver styra upp detta på ett bättre sätt, men det finns många som tar sitt ansvar. Jag tror att det är viktigt att vi stärker den medicinska kompetensen, inte minst i kommunerna, men också att vi ser till att de luckor som finns i både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen täpps till.

Jag tror att det är bra att vi nu går fram med en fast vårdkontakt inom hemtjänsten. Jag tror också att det är bra att få till en fast vårdkontakt inom särskilda boenden, där många av de multisjuka i dag befinner sig. Det finns många saker vi behöver göra här. Det är inte en enda sak som kommer att lösa det hela. Men det är en angelägen uppgift för mitt departement och mina tjänsteperson…

Visa hela anförandet

Herr talman! Stort tack för en mycket angelägen och väldigt viktig fråga! Vi behöver verkligen komma till skott med att lösa detta. Delat ansvar är ibland inget ansvar. Det är onekligen så att vi behöver styra upp detta på ett bättre sätt, men det finns många som tar sitt ansvar. Jag tror att det är viktigt att vi stärker den medicinska kompetensen, inte minst i kommunerna, men också att vi ser till att de luckor som finns i både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen täpps till.

Jag tror att det är bra att vi nu går fram med en fast vårdkontakt inom hemtjänsten. Jag tror också att det är bra att få till en fast vårdkontakt inom särskilda boenden, där många av de multisjuka i dag befinner sig. Det finns många saker vi behöver göra här. Det är inte en enda sak som kommer att lösa det hela. Men det är en angelägen uppgift för mitt departement och mina tjänstepersoner. Jag kan bedyra att mitt politiska arbete i mångt och mycket går ut på att stärka just de här delarna.

Anförande 99

Herr talman! Vi vet att Sverige behöver mer elproduktion på kort tid för att påskynda klimatomställningen. Vi vet också att den absolut billigaste elen i dag - och den som kan byggas ut snabbast - kommer från vindkraften. Störst potential har den havsbaserade vindkraften. Därför är det glädjande att även energi- och näringsministern nu säger att vi behöver mer vindkraft överallt. Näringsministern har delvis anslutit sig till vad vi socialdemokrater länge sagt: att alla fossilfria energislag behövs.

Men samtidigt svarar Jimmie Åkesson tydligt ja på en rak fråga från medier om huruvida han tänker försöka stoppa storskalig vindkraftsutbyggnad. Det är oroande, tycker jag. Hur ser det egentligen ut med enigheten om vindkraft mellan partierna i Tidöavtalet? Hur tänker energi- och näringsministern se till att få stöd för en offensiv politik för utbyggd vindkraft?

Herr talman! Vi är överens. Detta är den politik som Sverige styrs på nu. Vi har fyra samarbetspartier som är överens om energipolitiken.

Jag tycker nog att det gäller att ha lite mer is i magen i fråga om enskilda uttalanden där man uttrycker att man kanske inte är vindkraftens absolut största fan. Jag uppfattar att man egentligen påpekar fullkomliga självklarheter, som att det går att köra energisystemet på bara kärnkraft men inte på bara vindkraft. Det har inte ställts sådana krav. Då skulle vi också få stålskogar i Sverige. Det tycker jag vore fel, när det går att få en annan balans och använda sunt förnuft för att få en vettig mix i vårt energisystem.

Detta är precis den politik som vi bedriver och som vi är överens om bland de fyra samarbetspartierna. Framför allt märker jag att vi blir allt fler partier i den här kammaren som är överens om att bana väg för alla foss…

Visa hela anförandet

Herr talman! Vi är överens. Detta är den politik som Sverige styrs på nu. Vi har fyra samarbetspartier som är överens om energipolitiken.

Jag tycker nog att det gäller att ha lite mer is i magen i fråga om enskilda uttalanden där man uttrycker att man kanske inte är vindkraftens absolut största fan. Jag uppfattar att man egentligen påpekar fullkomliga självklarheter, som att det går att köra energisystemet på bara kärnkraft men inte på bara vindkraft. Det har inte ställts sådana krav. Då skulle vi också få stålskogar i Sverige. Det tycker jag vore fel, när det går att få en annan balans och använda sunt förnuft för att få en vettig mix i vårt energisystem.

Detta är precis den politik som vi bedriver och som vi är överens om bland de fyra samarbetspartierna. Framför allt märker jag att vi blir allt fler partier i den här kammaren som är överens om att bana väg för alla fossilfria kraftslag. Det är mycket glädjande. Alla goda krafter behövs.

Anförande 101

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern. Det har kommit oss socialdemokrater till kännedom att regeringen inte är nöjd med de nomineringar som tagits fram för nya styrelser vid våra lärosäten. Normal praxis är att styrelser till lärosäten utses på tre år i taget. Men nu beslutar regeringen om ett förordnande på endast 17 månader.

Detta skapar en rad frågetecken. Dels kan man fråga sig vad det innebär för arbetsron och stabiliteten vid våra lärosäten, dels väcker det oro för att SD nu gör verklighet av sitt krav på inflytande över regeringens utnämningar. Ordföranden för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har uttryckt följande: "Den typen av detaljstyrning har inte förekommit tidigare och jag ser det som en direkt påverkan på . lärosätenas självbestämmande."

Jag vill därför fråga utbildningsmin…

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern. Det har kommit oss socialdemokrater till kännedom att regeringen inte är nöjd med de nomineringar som tagits fram för nya styrelser vid våra lärosäten. Normal praxis är att styrelser till lärosäten utses på tre år i taget. Men nu beslutar regeringen om ett förordnande på endast 17 månader.

Detta skapar en rad frågetecken. Dels kan man fråga sig vad det innebär för arbetsron och stabiliteten vid våra lärosäten, dels väcker det oro för att SD nu gör verklighet av sitt krav på inflytande över regeringens utnämningar. Ordföranden för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har uttryckt följande: "Den typen av detaljstyrning har inte förekommit tidigare och jag ser det som en direkt påverkan på . lärosätenas självbestämmande."

Jag vill därför fråga utbildningsministern om han kan förklara för svenska folket varför regeringen gått från praxis och tillit till att misstänkliggöra de nomineringar som gjorts till våra lärosätens styrelser.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tror att svenska folket uppskattar politiker som inte misstänkliggör andra politiker utan tror det bästa om människor och om politiska avsikter. Det är nämligen det som brukar känneteckna det demokratiska samhälle som Sverige ändå är.

Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge att leva i. Kina, Iran och Ryssland agerar på ett helt nytt sätt. Rapporter från Säpo och myndigheten Must pekar på att det sker infiltration och stöld av patent på våra lärosäten. I den här nya miljön behöver naturligtvis Sverige säkerställa att vi agerar i enlighet med det nya säkerhetspolitiska läget. Därför kommer regeringen att se till att kompetensen stärks i våra högskolors styrelser vad gäller säkerhetspolitik.

Av den anledningen kommer vi den här gången att ha en kortare period för dem som sitter i styrelserna. På det sättet kan vi säkerställa bättre komp…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tror att svenska folket uppskattar politiker som inte misstänkliggör andra politiker utan tror det bästa om människor och om politiska avsikter. Det är nämligen det som brukar känneteckna det demokratiska samhälle som Sverige ändå är.

Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge att leva i. Kina, Iran och Ryssland agerar på ett helt nytt sätt. Rapporter från Säpo och myndigheten Must pekar på att det sker infiltration och stöld av patent på våra lärosäten. I den här nya miljön behöver naturligtvis Sverige säkerställa att vi agerar i enlighet med det nya säkerhetspolitiska läget. Därför kommer regeringen att se till att kompetensen stärks i våra högskolors styrelser vad gäller säkerhetspolitik.

Av den anledningen kommer vi den här gången att ha en kortare period för dem som sitter i styrelserna. På det sättet kan vi säkerställa bättre kompetens längre fram. Detta gör vi för att vi tar ansvar för Sverige i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, där Sverige är på väg in i Nato, där vi har krig i Europa och där Kina agerar på ett helt nytt sätt, vilket har uppmärksammats i flera nyhetsartiklar i ledande svenska medier och även i de rapporter som svenska myndigheter presenterar offentligt inför allmänheten.

Det här är på allvar. Det är inte politiskt spel. Det handlar om att ta ansvar för Sverige. Detta är ett beslut som regeringen har tagit självständigt. Det har ingenting att göra med politiskt spel eller andra partier utanför regeringen.

Frågestunden var härmed avslutad.